Motion till riksdagen
1993/94:A33
av Åke Gustavsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring


Regeringens förslag
Regeringen har lagt fram förslag till försämrade regler
inom arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget är ett hafsverk,
som arbetats fram under några veckor i kanslihuset.
De föreslagna reglerna kommer att leda till att många
färre kommer att få ersättning än i dag. Bland dem som
särskilt kommer att drabbas är kulturarbetare/konstnärer.
Därför uppmanar vi socialdemokrater riksdagen att
avslå propositionen och skicka tillbaka den till regeringen.
Bakgrund
Många kulturarbetare har i dag en mycket svår situation.
Det är svårt att få arbete inom det egna yrket och det är
svårt att få ''brödjobb'', dvs. arbeten vid sidan om, för att
klara uppehället.
Drygt 15 000 
är registrerat arbetslösa inom kulturområdet. Bland
Teaterförbundets medlemmar är av de konstnärligt
verksamma 30,1 % 
arbetslösa. Musikerförbundet har under en längre tid
legat över 20 %. 
I senaste mätningen hade Musikerförbundet 16,6 % 
beroende på att flera fått beredskapsarbeten eller
AMS-utbildning. Många är utförsäkrade; t.ex. finns det
kända elitmusiker som får söka socialbidrag för att kunna
överleva.
Detta är chockerande arbetslöshetssiffror.
Situationen för bildkonstnärerna är om möjligt än mer
katastrofal. Det är inte bara den svaga konstmarknaden
som slår mot dem utan också den vanliga arbetsmarknaden
där man tidigare alltid kunnat få ett extraknäck för att klara
sig igenom svackorna. De har svårt att ställa ut, svårt att
sälja, svårt att få bidrag till lokaler, svårt att få extra arbete
och de kan oftast inte tillhöra någon a-kassa. Ett fåtal tillhör
Lärarförbundet om de undervisar, andra något annat
förbund.
Drygt 1 300 
bildkonstnärer är registrerade som arbetssökande
enbart på Kulturarbetsförmedlingen i Stockholm. Av dem
får över 900 varken A-kassaersättning eller KAS. Och det
finns många fler i samma situation, som inte är registrerade.
Kulturarbetarna har oftast flera års högskolestudier
bakom sig och därmed höga studieskulder. Inom
konstområdet t.ex., liksom i musikvärlden, är det inte
ovanligt med fem års studier.
Därtill kommer att många musiker, sångare och
konstnärer tvingas sälja sina arbeten/tjänster till ett mycket
lågt pris för att alls få några inkomster.
En kulturarbetsförmedlare uttrycker det så här: ''Läget
är förfärande. När kulturpolitiken misslyckas tar
arbetsmarknadspolitiken vid. Och när
arbetsmarknadspolitiken misslyckas tar socialen vid. Och
när socialen misslyckas tar sjukvården vid. Billigare blir det
inte.''
Socialdemokratiska förslag på kulturområdet
''En framgångsrik kulturpolitik är omöjlig utan fullödiga
konstnärliga insatser. Att garantera konstnärerna goda
arbetsbetingelser och inkomstmöjligheter är därför en
central uppgift'' (partimotion januari 1993).
Motionen innehöll drygt 30 förslag på ändringar i
regeringens budgetproposition. Förslagen hade prioriterats
utifrån vad vi ansåg vara kulturpolitiskt viktigt. Flera av
förslagen hade, om riksdagen hade beslutat i enlighet med
dem, samtidigt haft direkta effekter på sysselsättningen.
Några exempel:Återinföra anslaget för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden samt anslå 15 mkr. i bidrag
Återinföra anslaget till projektet ''Konst där vi bor'' samt
anslå 4 mkr. till Statens konstråd 50 mkr. utöver
regeringens förslag till allmänna samlingslokaler 200
mkr. utöver regeringens förslag till folkbildningen 5,5
mkr. utöver regeringens förslag till Göteborgs Musikteater
(nya operan i Göteborg) 100 mkr. 
utöver regeringens förslag till Kulturmiljövård
Ökad bidragsram till icke-statliga kulturlokaler med 75 mkr. 
utöver regeringens förslag 2 mkr. 
till Stöd till kulturtidskrifter utöver regeringens
förslag 1 mkr. 
utöver regeringens förslag till de
samlingslokalägande organisationernas kulturverksamhet
Tidigareläggning av projekt inom Statens
Fastighetsverks ansvarsområde, bl.a. nya magasin för
Operan och Dramaten Ökning av anslaget till ''Kultur i
arbetslivet'' genom överföring av medel inom anslaget
utvecklingsverksamhet 3 mkr 
utöver regeringens förslag till konstbildning och
organisationer inom bild- och formkonstområdet 6 mkr. 
till nytt anslag ''Kultur i skolan'' 2 mkr. 
till Rikskonserter 5 mkr. 
till fria teater-, dans- och musikgrupper.
Det är beklagligt att endast några få förslag har blivit
genomförda, bl.a. genom ROT-uppgörelsen.
Arbetsmarknaden för de kulturverksamma skulle genom
beslut enligt den socialdemokratiska motionen ha
förbättrats väsentligt. Utöver att anslag till kulturens
område ger mycket god utdelning i antal arbetstillfällen
uppnås också en spridning av arbetstillfällena över hela
landet som är unik.
I detta sammanhang vill vi framhålla att folkbildningen
är en av de största arbetsgivarna för konstnärliga
yrkesutövare. Studieförbunden genomför årligen drygt
hundratusen kulturarrangemang, som ger arbetstillfällen åt
konstnärer och kulturarbetare.
Effekterna av ändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen
för kulturverksamma och kulturlivet
I motionen har vi valt att exemplifiera genom att visa hur
förslagen kommer att påverka medlemmarna i
Teaterförbundet och SYMF (Sveriges
Yrkesmusikerförbund).
Betänkandet ''Ersättning vid arbetslöshet'' skapade en
storm av protester från dem som är verksamma inom
kulturområdet. Kritiken riktade sig bl.a. mot förslaget att
alla som frilansar, dvs. försörjer sig inom sitt yrke genom en
följd av tidsbestämda anställningar, skulle jämställas med
företagare och därigenom i praktiken få en karens på 60
ersättningsdagar, dvs. vara utan erättning i tre månader vid
varje ny period av 300 ersättningsdagar.
Protesterna var tydligen tillräckligt kraftiga för att nå in
i regeringskansliet. Samma dag som propositionen
lämnades till riksdagen skickade kulturdepartementet ut ett
pressmeddelande om att detta hot nu var avvärjt.
När betänkandet lämnades var kritiken också stark vad
gällde förslaget att arbetsvillkoret skulle öka från arbete i
75 dagar fördelade på fyra månader av de senaste tolv till
åtta månaderna med minst 60 timmars arbete i varje månad.
Vid en prövning under en vecka i maj 1993 med både de
nu gällande arbetsvillkoren och de i betänkandet föreslagna
nya arbetsvillkoren kunde TAK (Teateranställdas
Arbetslöshetskassa där också SYMFs medlemmar ingår)
konstatera att var femte kassamedlem (18 %) 
som sökte ersättning vid arbetslöshet inte skulle
klara det föreslagna arbetsvillkoret.
I sitt remissvar konstaterade Arbetslöshetskassan,
Teaterförbundet och SYMF: ''Nuvarande arbetsvillkor är
väl avvägt och vi förutsätter att det inte ersätts av föreslagna
villkor.''
I regeringens proposition föreslås att arbetsvillkoret höjs
till att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader före
arbetslösheten skall ha förvärvsarbetat minst 75 timmar
under var och en av fem månader.
TAK genomförde under veckorna 44--45 i år en
prövning av nyanmälda arbetslösa enligt nu gällande
arbetsvillkor och enligt regeringens förslag till nya
arbetsvillkor. Av trettio prövade som klarade nuvarande
arbetsvillkor skulle sex (20 %) 
inte ha klarat arbetsvillkoret enligt regeringens
förslag. Om förslaget genomförs blir de arbetslösa utan
ersättning från A-kassan och hänvisade till att söka
socialbidrag.
I propositionen föreslås att den som för att klara
arbetsvillkoret måste medta ''med förvärvsarbete jämförbar
tid'', dvs. arbetsmarknadsutbildning, ALU osv., enbart
skall få en ersättningsperiod på 150 dagar som sedan inte
kan förnyas om inte ett nytt arbetsvillkor kan fullgöras med
enbart förvärvsarbete. Så fort någon dag ''jämförbar tid''
måste medtas i nytt arbetsvillkor efter en ersättningsperiod
på 150 dagar utförsäkras den arbetslöse och har som enda
alternativ att besöka socialkontoret.
I den ovan nämnda prövningen under veckorna 44--45
kunde kassan konstatera att 15 arbetslösa av de 30 som
prövades (50 %) 
kommer att drabbas av utförsäkring om regeringens
förslag i denna del blir riksdagens beslut. (Teaterförbundet
har utgått från att beredskapsarbeten inte räknas som
jämställd tid utan som förvärvsarbete.)
Under ett par års tid kommer alltså varannan arbetslös i
TAK att vara utförsäkrad.
Innebörden av detta är att under en mycket kort period
kommer ett mycket stort antal frilansande medlemmar i
Teaterförbundet (2/3 av hela medlemskåren är frilansare)
och SYMF att genom utförsäkring tvingas till socialbyråer
och till att lämna sina yrken. I antal drabbade personer
kommer uppskattningsvis ett tusental av Teaterförbundets
cirka 6 500 
medlemmar att tvingas bort från yrket inom loppet
av ett par år om regeringens förslag inte stoppas.
Förutom vad det innebär i personligt lidande och slöseri
av artisteri och konstnärligt kunnande, kommer en sådan
utveckling också att få avgörande effekter på kulturlivet.
Inte enbart scen och media -- där större delen av branschen
är helt beroende av att ha tillgång till en mångfald av
frilansande artister, filmarbetare, regissörer med flera
yrkesgrupper -- utan hela kulturområdet kommer att
drabbas med konsekvenser också för alla som besöker t.ex.
teatrar, konserter och konstutställningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:80,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvenserna av förslag till
arbetslöshetsförsäkring för verksamma inom
kulturområdet.

Stockholm den 15 november 1993

Åke Gustavsson (s)

Maja Bäckström (s)

Berit Oscarsson (s)

Anders Nilsson (s)

Leo Persson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Björn Kaaling (s)

Monica Widnemark (s)