med anledning av prop. 1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

Lars Alfredsson i Skåne arbetade på en maskinhall
samtidigt som han hade fackliga och politiska uppdrag. Han
var bl.a. revisor i Svenska Lantarbetareförbundets
avdelning 2 i Östra Skåne, ordförande i skolstyrelsen samt
ledamot i kommunstyrelsen. 1991 blev han uppsagd från sin
anställning på grund av arbetsbrist samtidigt som han vid
valet 1991 förlorade en del av sina politiska uppdrag. Då
blev han varse den brist i lagstiftningen som består i att
ersättning för uppdrag inte ligger till grund för a-
kasseersättning. Blir man uppsagd från sitt arbete får man
bara ersättning för den tid man arbetat där. Varken
samhällsarbete eller arbetstid man hade innan man åtog sig
det politiska uppdraget utgör grund för ersättning.

För Lars Alfredssons del innebär lagen (§ 6 och 7 i lagen
om arbetslöshetsersättning) att han får ersättning för de 200
timmar han arbetat på maskinhallen.

Ärendet har överklagats till AMS och
Försäkringsöverdomstolen vilka båda avslagit hans
överklagan.

Lars Alfredssons fall är inget enstaka. De kommer med
den nuvarande arbetsmarknadsutvecklingen att öka i antal.
Detta är ett djupt hot mot demokratin. Om inte lagen
förändras är risken uppenbar att fritidspolitikernas skara
minskar. Det skulle dels leda till en centralisering och
koncentration av de politiska besluten, dels minska det
demokratiska inflytandet i samhället. Båda utvecklingarna
är oacceptabla.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätt till arbetslöshetsersättning i
samband med politiska uppdrag.

Stockholm den 15 november 1993

Margareta Winberg (s)

Kaj Larsson (s)