Kollektivt anställd personal inom privat sektor kan
permitteras. Kollektivt anställda i kommunerna kan inte
permitteras. På tjänstemannaplanet kan varken privat eller
offentlig sektor permittera tjänstemän.
I tider då offentlig och privat sektor skall jämställas och
förutsätts konkurrera på samma villkor, bör även
permitteringsreglerna vara lika.
Bestämmelserna om lön och andra förmåner under
permittering finns i lagen om anställningsskydd 21 §.
Reglerna angående rätten att permittera anställda regleras
i kollektivavtal. Denna rätt är alltså en avtalsfråga mellan
arbetsmarknadens parter.
Permittering innebär ju att arbete tillfälligtvis inte kan
erbjudas arbetstagaren, som därför måste lämna
arbetsplatsen tills hindret som orsakat permitteringen har
upphört. Anställningsförhållandet består under
permitteringstiden och arbetstagaren är skyldig att
återinträda i arbete när företaget begär det. Enligt 21 § i
anställningsskyddslagen har arbetstagare som permitteras fr
o m år 1971 laglig rätt till lön och andra förmåner under
permitteringstiden.
Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och
vidgad behörighet för arbetsdomstolen skriver i sitt
betänkande (SOU 1973:7) Trygghet i anställningen
följande:
Vidare har arbetsdomstolen vid tolkning av
kollektivavtal, som saknar bestämmelser om rätt att
permittera, utgått från att sådana avtal slutits under
förutsättning att åtminstone timavlönade arbetare vid
arbetsbrist kan permitteras utan lön (AD 1955 nr 37, 1958
nr 4, 1960 nr 31.). Detta gäller emellertid inte
kollektivavtalen på den kommunala sektorn (se AD 1955 nr
37).
För tjänstemän i såväl offentlig som privat
verksamhet saknas särskilda bestämmelser om permittering
eller permitteringslön; tjänstemannaorganisationerna har
nämligen i princip motsatt sig permittering.
Inte heller för kommunalanställda arbetare gäller
några särskilda bestämmelser om permittering eller
permitteringslön. Avtalen för arbetare inom den
kommunala sektorn torde nämligen bygga på
förutsättningen att arbetsgivaren måste säga upp
anställningsavtalet, om han vill undgå att betala lön vid
arbetsbrist (se AD 1955 nr 37).
Vad gäller beräkning av uppsägningstid gäller att
permitteringstid inte inräknas i uppsägningstiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utvidgning av permitteringsrätten och därmed
sammanhängande finansieringsfrågor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
i gällande lagstiftning så att permitteringstid inräknas i
uppsägningstiden.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)