Den offentliga sektorn har en stor betydelse för kvinnors
möjligheter till förvärvsarbete, bl.a. därför att den
(barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård) gör det möjligt för
kvinnor -- och män -- att förvärvsarbeta. Tidigare oavlönat
omsorgsarbete i hemmet har genom den offentliga sektorn
gjorts avlönat.
Utöver de 68 000 arbeten inom offentlig sektor som
försvann under 1992 och 1993 beräknar nu regeringen att
ytterligare 37 000 personer mister sina anställningar i
kommuner och landsting under 1994. Det är ett slöseri med
mänskliga och ekonomiska resurser av gigantisk
omfattning. Rundgången mellan staten och kommunerna
måste brytas.
I vår motion ''Framtid för Sverige'' föreslår vi en
förlängd uppsägningstid för redan varslad personal till i
första hand 31 december 1995. Till detta anvisar vi särskilda
medel via AMS. Ett sådant avtal har Landstinget
Västmanland redan tecknat med länsarbetsnämnden. Bifall
till vår motion innebär lägre arbetslöshet också bland de
kommunanställda.
I en tid av stark strukturomvandling i kommuner och
landsting bör mer av de regionalpolitiska medlen gå till
verksamheter som berör kvinnors sysselsättning och ett
helhetsperspektiv läggas på regionalpolitiska satsningar i
länen.
Med ett helhetsperspektiv på sysselsättning och
näringsliv är det självklart att de anställda i kommuner och
landsting finns med som en resurs i den regionala
utvecklingen. I problembilden finns att stora neddragningar
är att vänta i den offentliga sektorn och att dessa under de
närmaste åren kommer att särskilt drabba kvinnor
sysselsatta inom områdena vård, omsorg och
administration.
Samtidigt som kvinnorna förlorar jobben när den
offentliga sektorn krymper saknas förslag för att ersätta
förlorade jobb. Det krävs en utvärdering av hur föreslagna
projektprioriteringar påverkar jämställdheten och hur man
avser att utjämna obalanserna mellan kvinnor och män på
länets arbetsmarknad.
Dessutom är det angeläget att fler kvinnor startar egna
företag eller på annat sätt engagerar sig i företagande. Inte
minst i glesbygd finns många goda exempel på kvinnor som
i kooperativ eller annan form på ett framgångsrikt sätt
bedriver affärsverksamhet.
NUTEK har i en studie pekat på att kvinnor har speciella
problem när de ska starta företag. Olika stödåtgärder
föreslås därför inom områdena rådgivning, ekonomiskt
stöd, utbildning, nätverksbildning och forskning. Med
NUTEKs rapport som grund finns det goda möjligheter att
undanröja dessa hinder. Kvinnor behövs -- inte minst som
företagare.
Kvinnor får inte det stöd och den uppbackning som
behövs för att utveckla en affärsidé till produktion. Många
kvinnor vill av flera skäl inte ta stora lån för att starta egen
verksamhet utan man vill börja i liten skala. Bankerna
betraktar ofta inte kvinnor som seriösa låntagare utan ser
med misstro på deras projektidéer.
Ett utvecklingscentrum bör därför inrättas vid
länsstyrelsen för att stödja kvinnors möjligheter att starta
företag och deras utveckling. En del av länsanslagen bör
öronmärkas för dessa centra. Dessutom bör
Glesbygdsmyndigheten samordna och stödja denna
verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av de regler som styr
möjligheterna att få utbildningsbidrag, lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån med hänsyn till kvinnors möjligheter
att starta nya företag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid länsstyrelserna inrätta ett
utvecklingscentrum för att stödja kvinnors möjligheter att
starta företag.
Stockholm den 25 januari 1994
Margareta Israelsson (s)
Berit Oscarsson (s)