Sedan den 1 juli 1991 har utbildningsvikariat varit en
åtgärd för att minska arbetslösheten. Den har givit anställda
möjlighet att utbilda sig och öka sin kunskapsnivå, vilket i
sin tur öppnat möjligheter för utveckling av
arbetsuppgifterna och ökad konkurrenskraft inför framtida
efterfrågeförändringar på arbetsmarknaden. Samtidigt har
de som vikarierar för dem som går i utbildning fått
möjlighet till arbetserfarenhet och ett fotfäste på
arbetsmarknaden.
När åtgärden infördes beräknades omfattningen av
utbildningsvikariaten bli i genomsnitt 20 000
personer per månad. Detta har inte uppnåtts.
Åtgärden utbildningsbidrag har hittills inte under någon
månad nått över 15 000.
Det
är främst den offentliga sektorn som använt sig av
utbildningsvikariaten och kvinnorna har dominerat. Under
åren 1991--1993 har kvinnorna utgjort över 70 %
av deltagarna. Det framgår också av uppföljningarna
att detta är en åtgärd som ger både deltidsarbetslösa och
ungdomar välbehövliga arbeten, även om de endast
omfattar en viss tid.
Utbildningsvikariaten har alltså inte fått den förväntade
utbredningen. En anledning är brist på information. Men
det regelsystem som gäller är också ett hinder. Det är därför
angeläget att förändra reglerna, så att åtgärden
utbildningsvikariat totalt får en större omfattning, inte
minst inom den offentliga sektorn, som nu närmast
utvecklas till en krisbransch.
Heltidsbegreppet
Vikarier ska idag arbeta heltid. Det bör även vara
möjligt att erbjuda utbildning och anvisa vikariat på deltid.
Denna åtgärd ska dock inte kunna kombineras med
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen för
deltidsarbetslöshet. Idag är arbetslösheten så utbredd att
det också finns arbetslösa som efterfrågar deltid. De bör
också kunna få utbildningsvikariat.
Kvalifikation för vikariat
Enligt gällande regler får endast den som är arbetslös gå
in som ersättare vid utbildningsvikariat. Den rätten bör
utsträckas att gälla också personer som är övertaliga. För
detta talar att nästan samtliga kommuner och landsting idag
har övertalig personal. En förändring av reglerna som ger
dem möjlighet till utbildningsvikariat är ett sätt att
förhindra att arbetslöshet uppstår.
För att avgöra hur stor del av vikariaten som ska
erbjudas övertaliga inom den offentliga sektorn, och hur
stor del som arbetsförmedlingen ska förfoga över, föreslås
att denna fördelning ska bestämmas genom lokala
förhandlingar mellan arbetsförmedlingen, arbetsgivarna
och det lokala facket. Samtliga parter måste vara överens,
för att en sådan fördelning ska kunna ske.
Mot denna förändring kan anföras hänsynen till de redan
arbetslösa. Men den övertalighet, som nu finns inom
kommuner och landsting, gör att arbetsgivarens intresse för
att ta in ytterligare folk från arbetsförmedlingen inte
kommer att vara stort. Med dagens regler om
vikarieanskaffning kommer åtgärden utbildningsvikariat i
stället att på sikt försvinna inom den offentliga sektorn och
arbetslösheten öka, samtidigt som kvaliteten på offentliga
tjänster, t ex inom sjukvård och äldreomsorg, försämras.
Ekonomiska förutsättningar
Problemet med de ekonomiska reglerna idag är att
uppdelningen med 475 kronor per dag som arbetsgivaren
får för en anställd vikarie samt ytterligare 75 kronor per
timme i bidrag till utbildningskostnaderna inte motsvarar
varandra. De 475 kronor per dag som arbetsgivaren får för
en anställd vikarie är en för låg ersättning. Däremot är 75
kronor per timme en summa som är alltför högt tilltagen i
många utbildningar.
Reglerna bör därför ändras så att arbetsgivaren medges
avdrag från arbetsgivaravgiften för lönekostnader och
utbildningskostnader. Avdraget sätts till högst 1 000
kronor per dag och person som utbildas, men jämkas
när det gäller övertaliga inom den offentliga sektorn i
förhållande till hur stor del av vikarierna som
arbetsförmedlingen förfogar över. Också denna jämkning
bör fastställas i lokala förhandlingar.
Denna sammanslagning av ersättningen för
utbildningsvikariat ökar inte totalkostnaderna, men
innebär att bidragen kan utnyttjas mer flexibelt. Det
medför också enklare regler. Idag har regeringen i
regleringsbrevet begränsat avdragsmöjligheterna för 75-
kronan till en miljard, som fördelas länsvis av AMS. Denna
begränsning bör tas bort, så att åtgärdens omfattning kan
ökas kraftigt. Detta är viktigt, eftersom det gäller en
effektiv aktiv arbetsmarknadsåtgärd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för
utbildningsvikariat ändras till att omfatta också
deltidsanställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningsvikariat skall
kunna erbjudas också övertalig personal inom offentlig
sektor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fördelningen av
utbildningsvikariat mellan övertaliga inom kommuner och
landsting och övriga arbetssökande hos
arbetsförmedlingarna kan göras genom avtal mellan AMS
och lokala parter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för ekonomisk
ersättning ändras så att arbetsgivaren erhåller rätt till
avdrag på maximalt 1
000 kr per dag och anställd som genomgår utbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att begränsningen i
regleringsbrevet på 1 miljard kronor för avdragsrätt för 75-
kronan avskaffas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avdraget kan jämkas enligt
lokala partsöverenskommelser i fråga om
utbildningsvikariat för övertaliga inom offentlig sektor.
Stockholm den 25 januari 1994
Anita Johansson (s)
Maja Bäckström (s)
Britt Bohlin (s)
Alf Egnerfors (s)
Björn Ericson (s)
Sonia Karlsson (s)