Sedan den 1 juli 1991 har utbildningsvikariat varit en åtgärd för att minska arbetslösheten. Den har givit anställda möjlighet att utbilda sig och öka sin kunskapsnivå, vilket i sin tur öppnat möjligheter för utveckling av arbetsuppgifterna och ökad konkurrenskraft inför framtida efterfrågeförändringar på arbetsmarknaden. Samtidigt har de som vikarierar för dem som går i utbildning fått möjlighet till arbetserfarenhet och ett fotfäste på arbetsmarknaden.
När åtgärden infördes beräknades omfattningen av utbildningsvikariaten bli i genomsnitt 20 000 personer per månad. Detta har inte uppnåtts. Åtgärden utbildningsbidrag har hittills inte under någon månad nått över 15 000.
Det är främst den offentliga sektorn som använt sig av utbildningsvikariaten och kvinnorna har dominerat. Under åren 1991--1993 har kvinnorna utgjort över 70 % av deltagarna. Det framgår också av uppföljningarna att detta är en åtgärd som ger både deltidsarbetslösa och ungdomar välbehövliga arbeten, även om de endast omfattar en viss tid.
Utbildningsvikariaten har alltså inte fått den förväntade utbredningen. En anledning är brist på information. Men det regelsystem som gäller är också ett hinder. Det är därför angeläget att förändra reglerna, så att åtgärden utbildningsvikariat totalt får en större omfattning, inte minst inom den offentliga sektorn, som nu närmast utvecklas till en krisbransch.
Heltidsbegreppet
Vikarier ska idag arbeta heltid. Det bör även vara möjligt att erbjuda utbildning och anvisa vikariat på deltid. Denna åtgärd ska dock inte kunna kombineras med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslöshet. Idag är arbetslösheten så utbredd att det också finns arbetslösa som efterfrågar deltid. De bör också kunna få utbildningsvikariat.
Kvalifikation för vikariat
Enligt gällande regler får endast den som är arbetslös gå in som ersättare vid utbildningsvikariat. Den rätten bör utsträckas att gälla också personer som är övertaliga. För detta talar att nästan samtliga kommuner och landsting idag har övertalig personal. En förändring av reglerna som ger dem möjlighet till utbildningsvikariat är ett sätt att förhindra att arbetslöshet uppstår.
För att avgöra hur stor del av vikariaten som ska erbjudas övertaliga inom den offentliga sektorn, och hur stor del som arbetsförmedlingen ska förfoga över, föreslås att denna fördelning ska bestämmas genom lokala förhandlingar mellan arbetsförmedlingen, arbetsgivarna och det lokala facket. Samtliga parter måste vara överens, för att en sådan fördelning ska kunna ske.
Mot denna förändring kan anföras hänsynen till de redan arbetslösa. Men den övertalighet, som nu finns inom kommuner och landsting, gör att arbetsgivarens intresse för att ta in ytterligare folk från arbetsförmedlingen inte kommer att vara stort. Med dagens regler om vikarieanskaffning kommer åtgärden utbildningsvikariat i stället att på sikt försvinna inom den offentliga sektorn och arbetslösheten öka, samtidigt som kvaliteten på offentliga tjänster, t ex inom sjukvård och äldreomsorg, försämras.
Ekonomiska förutsättningar
Problemet med de ekonomiska reglerna idag är att uppdelningen med 475 kronor per dag som arbetsgivaren får för en anställd vikarie samt ytterligare 75 kronor per timme i bidrag till utbildningskostnaderna inte motsvarar varandra. De 475 kronor per dag som arbetsgivaren får för en anställd vikarie är en för låg ersättning. Däremot är 75 kronor per timme en summa som är alltför högt tilltagen i många utbildningar.
Reglerna bör därför ändras så att arbetsgivaren medges avdrag från arbetsgivaravgiften för lönekostnader och utbildningskostnader. Avdraget sätts till högst 1 000 kronor per dag och person som utbildas, men jämkas när det gäller övertaliga inom den offentliga sektorn i förhållande till hur stor del av vikarierna som arbetsförmedlingen förfogar över. Också denna jämkning bör fastställas i lokala förhandlingar.
Denna sammanslagning av ersättningen för utbildningsvikariat ökar inte totalkostnaderna, men innebär att bidragen kan utnyttjas mer flexibelt. Det medför också enklare regler. Idag har regeringen i regleringsbrevet begränsat avdragsmöjligheterna för 75- kronan till en miljard, som fördelas länsvis av AMS. Denna begränsning bör tas bort, så att åtgärdens omfattning kan ökas kraftigt. Detta är viktigt, eftersom det gäller en effektiv aktiv arbetsmarknadsåtgärd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för utbildningsvikariat ändras till att omfatta också deltidsanställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningsvikariat skall kunna erbjudas också övertalig personal inom offentlig sektor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fördelningen av utbildningsvikariat mellan övertaliga inom kommuner och landsting och övriga arbetssökande hos arbetsförmedlingarna kan göras genom avtal mellan AMS och lokala parter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för ekonomisk ersättning ändras så att arbetsgivaren erhåller rätt till avdrag på maximalt 1
000 kr per dag och anställd som genomgår utbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begränsningen i regleringsbrevet på 1 miljard kronor för avdragsrätt för 75- kronan avskaffas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avdraget kan jämkas enligt lokala partsöverenskommelser i fråga om utbildningsvikariat för övertaliga inom offentlig sektor.
Stockholm den 25 januari 1994 Anita Johansson (s) Maja Bäckström (s) Britt Bohlin (s) Alf Egnerfors (s) Björn Ericson (s) Sonia Karlsson (s)