Norrlandsfondens verksamhet har bedrivits med betydande stabilitet under de drygt 30 år den verkat. De ursprungliga målen har hela tiden legat fast, liksom verksamhetens inriktning. Finansieringsformerna har också varit stabila. En betydande enighet har rått om fondens verksamhet, något som givetvis varit grunden för stabiliteten. Uppslutningen kring fonden bland andra regionala organ -- länsstyrelser och utvecklingsfonder -- samt företag och banker har varit massiv under hela tiden. Detta har bland annat dokumenterats i olika remissomgångar.
Norrlandsfondens huvudsakliga målgrupp är små och medelstora företag. Ett av fondens huvudmål är att stödja industriellt utvecklingsarbete genom bidrag och lån. Finansiering i företag sker så gott som uteslutande som delfinansiering i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Norrlandsfonden har en särställning genom att den täcker hela utvecklingskedjan från tillämpad forskning via utveckling, konstruktion, investeringar i anläggningstillgångar, rörelsekapital och fram till marknadsföring. Kärnan i Norrlandsfondens verksamhetsidé är att kunna ta ett reellt ansvar under ett ofta utdraget förlopp med betydande ekonomiska risker.
Genom de initiativ som Norrlandsfonden kan ta finns också möjligheter att medverka i infrastrukturella insatser till nytta för en grupp av företag eller en bransch.
Norrlandsfondens karaktär som kompletterande finansiär, där långivningen riskmässigt är i stort likvärdig med ägarkapital, innebär ofta att fondens medverkan blir avgörande för om ett projekt skall kunna realiseras. Det har också inneburit att fyra till fem gånger så mycket kapital har kunnat frigöras från andra finansiärer.
Genom att fonden ofta har denna avgörande roll har ett omfattande kontaktnät skapats. I det ingår banker, företag, länsorgan och organisationer. Hos fondens personal finns stor kunskap om finansieringsmöjligheter, näringsliv och industri, industriella utvecklingsfrågor etc.
I de fyra nordligaste länen finns, jämfört med landet i övrigt, ett mycket stort behov av industriell förnyelse. Detta har under lång tid visats genom lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet, något som har sin grund i den brist på förnyelse som präglat framför allt den samlade tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.
Norrlandsfonden bör därför intensifiera satsningen på projekt med högt kunskapsinnehåll vad gäller teknik, marknad, affärsmöjligheter etc, något som är nödvändigt för att åstadkomma kraftfullare förnyelse av den norrländska industrin. Fondens nuvarande inriktning har visat sig effektiv och fonden har haft avgörande betydelse för industriell förnyelse i de fyra nordligaste länen. Nuvarande finansieringsformer för industriellt utvecklingsarbete och industriell utbyggnad bör därför behållas och utvecklas.
Norrlandsfondens nuvarande finansieringskapacitet är dock inte tillräcklig. En utredning inom fonden visar att man för att kunna tillgodose behovet av förnyelse och de regionalpolitiskt fastställda målen behöver öka sin kapacitet med ca 500 miljoner kronor. Vi anser att en avsättning för fonden i den storleksordningen är rimlig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en stark Norrlandsfond,
2. att riksdagen begär av regeringen att skyndsamt återkomma med förslag på förstärkning av Norrlandsfondens utlåningskapacitet.
Stockholm den 24 januari 1994 Mats Lindberg (s) Britta Sundin (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Sten-Ove Sundström (s)