Sedan regeringsskiftet hösten 1991 har arbetslösheten i Skaraborg fyrdubblats.
I slutet av november 1993 hade länet 11 367 arbetslösa. I december 1993 hade arbetslöshetstalet ökat till 13 023. Samtidigt fanns 6 818 personer i arbetsmarknadsutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbete, ungdomspraktik, arbetslivsutveckling och utbildningsvikariat). Totalt var således 19 841 personer utanför arbetsmarknaden vid slutet av december 1993. Det motsvarar 9,5 % av arbetskraften eller 7,7 % av befolkningen i åldrarna 16--64 år.
Inom länet hade Essunga kommun den högsta relativa arbetslösheten i förhållande till befolkningen i åldrarna 16-- 64 år -- 9,8 % -- följd av Hjo, Tibro och Mariestad kommuner. Endast fyra av länets 17 kommuner hade en lägre relativ arbetslöshet än riksgenomsnittet. Lägger man till antalet arbetslösa antalet personer i åtgärder, var Tidaholms kommun mest utsatt med 14,5 % av befolkningen i de angivna åldersgruperna utanför arbetsmarknaden, följd av Essunga, Hjo och Mariestad. Tre av länets kommuner kom något lägre än riksgenomsnittet.
Bakom denna opersonliga statistik finns enskilda människor som måste ha kraft att leva vidare. Tusentals människor är i uppenbar fara att råka ut för psykisk och fysisk ohälsa, havererad ekonomi och förlorat självförtroende.
Den svåra sysselsättningssituationen består
Allt mer tyder på att lågkonjunkturen nu nått bottenläget och att konjunkturkurvan vänt uppåt. Särskilt påtagligt är detta inom exportindustrin. Antalet varslade om uppsägning gick under 1993 ned med 3 263 jämfört med år 1992 till 3 907.
Relativt sett skedde en kraftig förskjutning i varselfrekvensen från industri mot offentlig och privat tjänstesektor och byggnadsverksamhet.
Trots den positiva trenden kommer inte efterfrågan att påverkas mera påtagligt under år 1994. Länet har förhållandevis liten andel exportföretag och en relativt sett stor andel företag som är direkt eller indirekt beroende av utvecklingen på byggmarknaden. Industriföretagen har -- bl.a. genom satningar på teknikutveckling -- också ett betydande utrymme för ökning av produktionsvolymen utan nyanställningar.
På länets byggarbetsmarknad är sysselsättningssituationen hårt ansträngd. I dagsläget finns ca 2 500 byggnadsarbetare, byggnadshantverkare och byggnadstekniker i arbetslöshet eller åtgärder.
Neddragningarna inom den offentliga sektorn fortsätter. Under 1993 har 944 personer anställda inom statlig, landstingskommunal och primärkommunal verksamhet varslats om uppsägning. Om samtliga inneliggande varsel utlöses, kommer ca 1 000 arbetstillfällen att försvinna från den offentliga sektorn i länet under år 1994. Vid budgetårsskiftet 1993/94 avvecklas t.ex. flygflottiljen i Karlsborg slutgiltigt. Landstinget har besparingskrav som kan medföra ytterligare omfattande personalneddragningar. Även primärkommunerna fortsätter att minska personalen. Neddragningarna inom landstingsverksamheten drabbar i stor utsträckning Falköpings kommun. Risken för än högre arbetslöshet under 1994 än under rekordåret 1993 föreligger således.
Byggsektorn värst drabbad
Regeringens totala brist på bostadspolitik och den vikande konjunkturen inom byggbranschen har, förutom en mycket hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna, medfört stora problem för länets viktiga byggnadsindustri främst i Skövde men också för t.ex. Tibro, inredningsindustrin i Tidaholm och kylskåpstillverkningen i Mariestad.
Den borgerliga regeringen har vid flera tillfällen gjort halvhjärtade men fruktlösa försök att få i gång främst ROT- verksamhet. Det bostadspolitiska beslutet var knappt fattat förrän man ville ändra i det. I 1993 års budgetproposition föreslog regeringen att reparationer, ombyggnader och tillbyggnader skulle stimuleras under 1993 och 1994 genom att subventionerna för dessa verksamheter helt skulle tas bort från 1995. När denna politik inte vann gehör valde riksdagen i stället att, på socialdemokratiskt initiativ, besluta om ett ROT-program.
Många inslag i det ROT-program som vi medverkade till var bra och har givit effekt. Dit hör stimulansen av ROT- åtgärder inom den offentliga sektorn.
Regeringspartierna valde dock att stimulera ROT- verksamhet i bostäder genom en skatterabatt på maximalt 10 500 kr. Beslutet har gett en mycket begränsad effekt på grund av att det är för krångligt, ger en alltför liten stimulans och därför att stödformen saknar bostadspolitiska ambitioner.
Åtgärder för ökat byggande och reparationer, om- och tillbyggnader (ROT) måste sättas in för att hejda den utslagning av en hel bransch som nu pågår inom byggsektorn. Det är lönsamt för samhället, nödvändigt för alla arbetslösa inom byggsektorn och viktigt för Skaraborgs län som har en förhållandevis stor andel av landets byggnadsämnesindustri.
Vi stöder helt den inriktning av åtgärder för ett ökat byggande som framförts och närmare utvecklats i en socialdemokratisk gruppmotion.
Arbete finns men viljan saknas
Det saknas inte meningsfulla arbeten i länet. Vårt parti har medverkat till att en stor mängd förslag tagits fram som ganska omgående skulle innebära att åtskilliga arbetslösa skulle få arbete.
Vi socialdemokrater har på länsplanet vidare tagit en rad initiativ för att bekämpa arbetslösheten, såsom bl.a. bättre samordning av insatser och utbildning för offentliganställda samt även när det gäller att få i gång byggandet liksom att arbetslinjen måste hävdas för kontantstöd.
Alla initiativ från länet har en gemensam bakgrund -- att fylla upp det tomrum som regeringens avsaknad av konstruktiva näringspolitiska insatser har medfört. Det krävs inte bara åtgärder för att motverka de akuta arbetslöshetsproblemen, utan det krävs också långsiktigt syftande åtgärder för att utveckla näringslivets förutsättningar i länet.
En hög kunskapsnivå är en sådan nödvändig förutsättning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är i Skaraborg bland de lägsta i riket. Skaraborg är ett av de svenska län som har den största andelen industrisysselsatta med endast folkskola som bakgrund. Vi kommer att aktualisera dessa problem och resa befogade krav på insatser i samband med att regeringens forskningsproposition läggs fram.
De åtgärder vi kräver ansluter väl till socialdemokratiska parti- och utskottsgruppsmotioner om näringspolitik för tillväxt och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt byggande för boende.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
Stockholm den 24 januari 1994 Jan Fransson (s) Birgitta Johansson (s) Sven-Gösta Signell (s) Anders Nilsson (s)