Aldrig tidigare har så många svenskar varit arbetslösa och särskilt hårt slår arbetslösheten bland ungdomar. Ungdomsarbetslösheten är drygt 21 procent och många unga riskerar att för lång tid, kanske för alltid, ställas utanför samhället. Vi kan konstatera att Sverige har sällat sig till de länder vars arbetslöshetsnivå ligger på nästan 10 procent. Lägger vi därtill andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder blir den siffran betydligt högre. Tyvärr utgör Värmland inget undantag utan arbetslösheten i länet ligger över riksgenomsnittet. Totalt är över 15 procent av Värmlands befolkning (16--64 år) utan arbete.
Arbetslösheten medför problem för enskilda individer. Arbetslöshetens konsekvenser för det personliga eller psykologiska välbefinnandet samt dess hälsokonsekvenser har varit ett ofta återkommande forskningsområde. Genomgående i dessa studier, som bl.a. genomförts vid Centrum för folkhälsoforskning i Karlstad, är att arbetslöshet tenderar att framkalla ohälsa, en försämrad självbild, stress, oro och försämrad tro på framtiden. Detta gäller såväl för ungdomar som för vuxna. Dessutom tycks den grad av ekonomisk stress eller påfrestning som individer är utsatta för under arbetslöshet ha stor betydelse för hur pass allvarliga konsekvenserna av arbetslösheten blir.
En annan mycket viktig fråga är: Vad händer i familjen när någon av familjemedlemmarna drabbas av arbetslöshet? Det är en fråga som det idag ter sig allt mer angeläget att få svar på. Forskningen om arbetslöshetens konsekvenser på barnen är begränsad, men mycket talar för att barn till arbetslös förälder påverkas av föräldrarnas oro och de problem som möter dem. De barn som löper den största risken att drabbas av ohälsa tycks vara barn till föräldrar med sämre ekonomi, sämre utbildning och sämre hälsa. I många fall har arbetslösheten en direkt effekt på barnens uppväxtvillkor och deras förhållanden. En relativt färsk svensk översikt av arbetslöshetens konsekvenser för familjen stärker den gängse uppfattningen att barn till arbetslösa föräldrar inte är opåverkade av föräldrarnas arbetslöshet. Det finns studier som pekar på lägre födelsevikt och högre dödlighet bland nyfödda barn till arbetslösa fäder. Det finns svenska studier som tyder på att det allmänna hälsotillståndet och det psykiska välbefinnandet riskerar att försämras hos ungdomar, när någon förälder i familjen förlorar jobbet. Att stämningen i familjen kan komma att påverkas redan under uppsägningsperioden har rapporterats i ett antal studier. Resultaten från en studie uppsagda järnverksarbetare vid järnverket i Hagfors visar att drygt var fjärde järnverksarbetare uppgav försämrad stämning i familjen, under själva uppsägningsperioden. Framförallt var det fallet bland de mest ekonomiskt utsatta.
Nyligen har det genomförts en studie i Stockholms län, i syfte att göra en bedömning av vad som händer med folkhälsan när arbetslösheten stiger. I den studien försökte man uppskatta vilka samhälleliga totaleffekter en ökning av arbetslösheten från 1 procent till 10 procent innebär i åldersgruppen 20--64 år.
ökning i % ökning i faktiska tal total dödlighet 2 % 300 självmord 9 % 130 nedsatt psykisk hälsa 13 % 117.000 vårdutnyttjande 4 % 70.000 förtidspensionering 4 % 2.500
Som framgår av olika studier så är konsekvenserna av arbetslöshet omfattande, både för den enskilde individen och för samhället. Arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser och därför måste utökade åtgärder och insatser till för att skapa arbetstillfällen.
Vi har i en rad motioner lagt förslag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Värmland. Utöver dessa förslag vill vi föreslå att arbetsmarknadspolitiken kompletteras med företagsträningsprogram.
Företagsträningsprogram ska syfta till att ge den enskilde träning, orientering och inblick i självverksamhet, endera i form av praktik i enskilda småföretag eller kooperativ. I detta träningsprogram ska ingå såväl utbildning i företagande som praktik i företag. Företagsträningsprogram upprättas i varje enskilt fall mellan företagskonsulter som ska finnas vid varje arbetsförmedling, den enskilde och det tillfälliga företaget. Träningsprogrammet syftar till att förbereda den enskilde för en framtid som egenföretagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsträningsprogram.
Stockholm den 21 januari 1994 Lisbeth Staaf-Igelström (s) Magnus Persson (s) Bo Finnkvist (s) Kristina Svensson (s) Jarl Lander (s)