I januari 1994 är den rekordstora arbetslösheten landets i särklass största problem. Med fler än 600 000 människor (14 %) utanför den reguljära arbetsmarkanden, krävs omedelbara och kraftfulla insatser från samhällets sida för att bryta den negativa trenden.
Särskilt allvarlig och alarmerande är den mycket höga arbetslösheten bland unga människor. I t.ex. Gävleborgs län var den s.k. övertaligheten (arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) bland 18--24-åringarna i genomsnitt nära 35 % per månad under fjolåret. Alldeles för få i denna stora grupp får i dag tillgång till utbildning. Sådan är situationen i Gävleborgs län och det är inte unikt på något sätt, det är likadant på många håll i Sverige.
Någonting måste göras och det fort, annars riskerar vi att en stor del av en ungdomsgeneration bestående hamnar utanför den reguljära arbetsmarknaden.
Våra förslag är följande:
1. Nuvarande regler för utbildningsvikariat vitaliseras.
Reglerna bör ändras så att arbetsgivare som anställer ungdomar på ett utbildningsvikariat får förmånligare villkor än vad som gäller i dag.
Åtgärden bör tidsbegränsas till i första hand utgången av år 1995.
2. Introduktion i stället för praktik
Ett system med ungdomsintroduktion bör införas. Arbetsgivare som anställer arbetslösa ungdomar får 100 % i rekryteringsstöd under de tre första månaderna och därefter 50 % i rekryteringsstöd under ytterligare nio månader. Åtgärden bör tidsbegränsas till i första hand utgången av år 1995. Vårt förslag bör övervägas som ett alternativ till ungdomspraktiken.
3. Utbildning eller kontantstöd?
Cirka 85 % av de arbetslösa ungdomarna i Gävleborgs län får i dag någon form av kontantstöd. Om dessa i dag går in i en utbildning som finansieras med utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd får de endast 65 % av sitt kontantstöd i bidrag. Resterande del måste lånas. Detta medför att många avstår från möjlig utbildning. Man anser sig inte ha råd. Därför måste studiefinansieringen utformas så, att den stimulerar till studier och inte till passiv arbetslöshet och kontantstöd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkreta förslag för att nedbringa den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.
Stockholm den 21 januari 1994 Axel Andersson (s) Sigrid Bolkéus (s) Karl Hagström (s) Sinikka Bohlin (s) Widar Andersson (s) Ulrica Messing (s)