Med regeringens förslag till arbetslöshetsförsäkring är det inte bara den arbetslöse och facket som kommer att drabbas hårt utan även kommunernas ekonomi.
I det nya förslaget ger man arbetslösa möjlighet till ersättning i två perioder. I bästa fall 300 plus 150 dagar, sedan är man utförsäkrad. Därefter får kommunerna betala ut socialbidrag.
Sämre kommunal ekonomi innebär med all säkerhet att kommunerna tvingas att säga upp personal, och fler blir arbetslösa. Det innebär givetvis också att ersättningsnivåerna kommer att sänkas ytterligare för dem som måste uppbära socialhjälp. Vad detta betyder för de hundratusentals människor, som ställts utan arbete och som får sin ekonomi raserad, är uppenbart.
Om regeringens förslag till ny arbetslöshetsförsäkring genomförs kommer kommunerna i Värmland att drabbas av en ''utförsäkringsbomb'' inom ett par år. Socialbidragskostnaderna kommer att öka med 500--600 miljoner kronor om året, vilket i sin tur kan leda till att minst 3 000 jobb inom kommunerna försvinner. Detta blir följderna av att de arbetslösa enligt regeringsförslaget dels blir utstämplade från a-kassan, vilket nästan inte förekommer i dag, dels får svårare att kvalificera sig för en ny a-kasseperiod. Som arbetsmarknaden ser ut i dag kommer varje arbetslös att få räkna med att bli utförsäkrad.
I Hagfors är i nuläge 1 350 arbetslösa. Minst 1 000 av dem är förmodligen fortfarande arbetslösa om två år. Socialbidragen i kommunen kommer då att öka med minst 50 miljoner kronor. Detta motsvarar 3:50 i skattehöjning.
Regeringens förslag innebär att ett antal Värmlandskommuner kommer att få följande utgiftsökningar per år för socialbidrag. Exemplen förutsätter att 1 av 4 som i dag står utanför ordinarie arbetsmarknad får nytt förvärvsarbete inom 2 år.
Sammanlagt öppet arbetslösa och i åtgärder Minskat med 1/4 Ökade utgifter per år miljoner Munkfors 420 315 18,9 Årjäng 930 700 42,0 Kristinehamn 1 930 1 450 87,0 Eda 780 590 35,4 Karlstad 4 470 3 350 201,0
En del effekter kommer att märkas redan under 1994, då de som i dag är deltidsarbetslösa inte längre får stämpla upp till heltid. Svårast blir följderna i glesbygdskommunerna, eftersom arbetslösheten där är högst.
De kommuner där industrikriser slår hårt får ta de största kostnaderna. Dessa kommuner kommer också att förlora mest på de ändringar av reglerna för skatteutjämning som nu diskuteras.
Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund har aviserat att de nya reglerna inte ska införas förrän den totala arbetslösheten ligger under 4 %. Men i glesbygden är arbetslösheten hög även när resten av landet har högkonjunktur.
Socialdemokraternas förslag innebär en förstärkning av arbetslöshetsfonden med 10 miljarder kronor. 6 miljarder i arbetsgivaravgifter förs över från sjukförsäkringssystemet och 4 miljarder dras in genom en s.k. värnskatt. Ekonomiskt är detta förslag starkare än regeringens. Dessutom vill socialdemokraterna ha en parlamentarisk utredning om hela frågan.
Följderna blir orimliga om regeringens förslag vinner gehör i riksdagen, både för de arbetslösa och för kommunernas ekonomi.
Vi kräver att regeringen i stället går in med en kraftfull sysselsättningsstimulans och att människor erbjuds arbete i stället för utslagning.
Vi kräver därför att förslaget om en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring avvisas i sin helhet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts avslår proposition 1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Stockholm den 11 november 1993 Bo Finnkvist (s) Magnus Persson (s) Kristina Svensson (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Jarl Lander (s)