med anledning av prop. 1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

Med regeringens förslag till arbetslöshetsförsäkring är
det inte bara den arbetslöse och facket som kommer att
drabbas hårt utan även kommunernas ekonomi.

I det nya förslaget ger man arbetslösa möjlighet till
ersättning i två perioder. I bästa fall 300 plus 150 dagar,
sedan är man utförsäkrad. Därefter får kommunerna betala
ut socialbidrag.

Sämre kommunal ekonomi innebär med all säkerhet att
kommunerna tvingas att säga upp personal, och fler blir
arbetslösa. Det innebär givetvis också att
ersättningsnivåerna kommer att sänkas ytterligare för dem
som måste uppbära socialhjälp. Vad detta betyder för de
hundratusentals människor, som ställts utan arbete och som
får sin ekonomi raserad, är uppenbart.

Om regeringens förslag till ny arbetslöshetsförsäkring
genomförs kommer kommunerna i Värmland att drabbas
av en ''utförsäkringsbomb'' inom ett par år.
Socialbidragskostnaderna kommer att öka med 500--600
miljoner kronor om året, vilket i sin tur kan leda till att
minst 3 000 jobb inom kommunerna försvinner. Detta blir
följderna av att de arbetslösa enligt regeringsförslaget dels
blir utstämplade från a-kassan, vilket nästan inte
förekommer i dag, dels får svårare att kvalificera sig för en
ny a-kasseperiod. Som arbetsmarknaden ser ut i dag
kommer varje arbetslös att få räkna med att bli utförsäkrad.

I Hagfors är i nuläge 1 350 arbetslösa. Minst 1 000 av
dem är förmodligen fortfarande arbetslösa om två år.
Socialbidragen i kommunen kommer då att öka med minst
50 miljoner kronor. Detta motsvarar 3:50 i skattehöjning.

Regeringens förslag innebär att ett antal
Värmlandskommuner kommer att få följande
utgiftsökningar per år för socialbidrag. Exemplen
förutsätter att 1 av 4 som i dag står utanför ordinarie
arbetsmarknad får nytt förvärvsarbete inom 2 år.

Sammanlagt
öppet arbetslösa
och i åtgärder
Minskat med 1/4
Ökade utgifter per år miljoner
Munkfors
420
315
18,9
Årjäng
930
700
42,0
Kristinehamn
1 930
1 450
87,0
Eda
780
590
35,4
Karlstad
4 470
3 350
201,0

En del effekter kommer att märkas redan under 1994, då
de som i dag är deltidsarbetslösa inte längre får stämpla upp
till heltid. Svårast blir följderna i glesbygdskommunerna,
eftersom arbetslösheten där är högst.

De kommuner där industrikriser slår hårt får ta de
största kostnaderna. Dessa kommuner kommer också att
förlora mest på de ändringar av reglerna för
skatteutjämning som nu diskuteras.

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund har aviserat
att de nya reglerna inte ska införas förrän den totala
arbetslösheten ligger under 4  %. Men i glesbygden är
arbetslösheten hög även när resten av landet har
högkonjunktur.

Socialdemokraternas förslag innebär en förstärkning av
arbetslöshetsfonden med 10 miljarder kronor. 6 miljarder
i arbetsgivaravgifter förs över från sjukförsäkringssystemet
och 4 miljarder dras in genom en s.k. värnskatt.
Ekonomiskt är detta förslag starkare än regeringens.
Dessutom vill socialdemokraterna ha en parlamentarisk
utredning om hela frågan.

Följderna blir orimliga om regeringens förslag vinner
gehör i riksdagen, både för de arbetslösa och för
kommunernas ekonomi.

Vi kräver att regeringen i stället går in med en kraftfull
sysselsättningsstimulans och att människor erbjuds arbete i
stället för utslagning.

Vi kräver därför att förslaget om en allmän och
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring avvisas i sin helhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts avslår
proposition 1993/94:80 En allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring.

Stockholm den 11 november 1993

Bo Finnkvist (s)

Magnus Persson (s)

Kristina Svensson (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Jarl Lander (s)