Arbetslösheten inom den offentliga sektorn ökar och det
drabbar kvinnorna hårdast. Det har framför allt gällt
kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Men nu sviktar
också tjänstemännens arbetsmarknad. Lägre
administrativa funktioner är utsatta för ett hårt
rationaliseringstryck över hela arbetsmarknaden och det
drabbar i första hand kvinnor.
Av de arbetslösa i offentliga sektorns A-kassor är över
70% kvinnor. En stor del av de i kommunerna som riskerar
att förlora arbete är medelålders kvinnor med kort
skolutbildning. Risken är stor att många av dessa kvinnor
slås ut från arbetsmarknaden, för att i många fall aldrig
komma tillbaka, om inget görs.
Inom SKTF (Sveriges kommunaltjänstemannaförbund)
finns 73.000 medlemmar som tillhör
kontorsyrkesgrupperna. Det är kontorister, kanslister,
assistenter, läkarsekreterare, skolassistenter,
biblioteksassistenter m.fl. Medelåldern är hög, drygt 60%
finns inom åldersgruppen 40--65 år.
Prognoser från kommuner och landsting visar att de som
kommer att drabbas hårdast av nedskärningar är
kontorspersonalen. Administrativ personal efterfrågas inte
heller av den privata sektorn. För många med kort
utbildning är det dessutom inte säkert att en ny
högkonjunktur leder till ett arbete om man vill vara kvar
inom yrket.
Helt arbetslösa inom administrativa, kamerala och
kontorstekniska yrken var i november 1993 drygt 51.000
personer. Det är drygt 11% av alla arbetslösa i landet.
Yrkesgruppen motsvarar 7,5% av de sysselsatta. För
deltidsarbetslösa inom yrkesgruppen är siffran 16.000.
Samtidigt som arbetslösheten är hög utbildas i
arbetsmarknadsutbildning drygt 2.000 personer i månaden
till administrativt, kameralt och kontorstekniskt arbete.
Under hösten 1992 gick nästan 50.000 elever på de
ekonomiskt merkantila linjerna i årskurs ett, två och tre. Av
dessa gick drygt 12.000 elever på tvååriga utbildningar och
2.500 på handelslinje. Alla dessa har naturligtvis inriktat sig
på att arbeta inom de yrken de utbildar sig till.
I november 1993 fanns endast 1.920 lediga platser. Att
utbilda sig inom det kontorsadministrativa området leder
för många till arbetslöshet och därför måste nya
utbildningsvägar hittas.
Möjligheter till reguljär utbildning vid arbetslöshet bör
prioriteras och stimuleras. Många av de kvinnor som
riskerar arbetslöshet saknar grundutbildning både på
grundskole- och gymnasienivå. Möjlighet att finansiera
reguljär utbildning med utbildningsbidrag bör också finnas.
Idag måste man låna för all reguljär utbildning. Det gör det
svårt att motivera äldre kvinnor till grundutbildning.
Ökade resurser för vuxenutbildning med riktade medel
till lågutbildade kvinnor är en nödvändighet för att klara
deras utbildningsbehov.
För att förhindra att många utbildas till yrken med små
möjligheter att erhålla arbete bör inom det
samhällsvetenskapliga programmet i gymnasieskolan
utarbetas förslag till gemensam utbildning för det
ekonomiska administrativa området.
Kombinationsutbildningar inom t.ex. administration
och vård/omsorg, hantverk/handel, handel/omsorg eller
kultur/kontor bör i ökad omfattning ordnas. Detta sätt att
skapa arbetstillfällen passar på landsbygd eller i
decentraliserade organisationer i större kommuner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder till följd av
de strukturförändringar som nu sker inom kontorssektorn.
Stockholm den 20 januari 1994
Maud Björnemalm (s)
Inger Lundberg (s)