Arbetslivsfondens verksamhet är utan tvekan den största
samlade satsningen som någonsin gjorts för att förbättra
arbetsmiljön. Totalt har nästan 9 miljarder beviljats till 15 941
arbetsplatsprogram (projekt) i landet. Ser vi till
Värmlands län har något över 600 arbetsgivare fått 366
miljoner till olika arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
Listan över projekt med goda resultat kan göras lång.
Ett byggnadsföretag i norra Värmland har trots den
besvärliga byggkonjunkturen ökat både sin orderingång och
sin lönsamhet. Genom en ny arbetsorganisation har
frånvaron minskat och trivseln ökat. Ett Karlstadsföretag
som fått bidrag har lyckats väl genom att arbeta med
teamkänsla, samhörighet och samspel mellan
avdelningarna. Man har särskilt satsat på kvinnornas
utveckling och påverkansmöjligheter i förändringsarbetet.
Under slutskedet av Arbetslivsfondens verksamhet
kommer en stor del av arbetet att koncentreras till
uppföljning och kunskapsinsamling. Det gäller sedan att
sprida dessa kunskaper och erfarenheter, och det kommer
inte fonderna att kunna göra innan de avvecklats den 1 juli
1995. Det vore ett stort resursslöseri om man inte utnyttjade
denna kunskap efter denna tidpunkt. Det är även viktigt att
denna kunskapsbank finns på regional nivå för att lätt
kunna utnyttjas. En möjlighet är att Utvecklingsfonderna
får denna uppgift, men också andra lösningar bör prövas.
Viktigt är att det regionala organ som får uppgiften också
tillförs resurser för att klara arbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av
Arbetslivsfondens verksamhet.
Stockholm den 20 januari 1994
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Bo Finnkvist (s)