Under 80-talet ägnades flera utredningar åt frågan om
arbetstidsförkortning. Betänkandet ''Arbetstid och
välfärd''lades fram 1989. Stora delar av betänkandet kan
läsas som ett ivrigt pläderande för kortare arbetstid för den
allmänna välfärdens och hälsans skull. Intervjumaterialet i
utredningen bekräftar ett stort stöd för kravet på kortare
arbetstid för alla.
För framtiden finns det anledning att fundera över
arbetstiden ur flera perspektiv. Med den höga
arbetslösheten här hemma och i övriga Europa måste man
ställa sig frågan om en full sysselsättning med
åttatimmarsdag över huvud taget är möjlig. Det hörs allt
fler röster för arbetstidsförkortning och för arbetsdelning.
Teknikens utbredning, datorisering och automatisering är
faktorer som påverkar framtida arbetsmarknad. Det kan
tyckas rimligt att fördela arbetstillfällena på de människor
som finns tillgängliga för arbetsmarknaden.
Kravet på en generell arbetstidförkortning kan ses i
samband med kravet på jämställdhet. Dessutom styrker
argument som sociala vinster, barnens bästa och livskvalitet
en daglig förkortning av arbetstiden.
En stor grupp kvinnor har anammat en särlösning och
bekostat sin arbetstidsförkortning själva genom
deltidsarbete. De avstår alltså inte från barn och hem, utan
för att hinna och orka blir deltidsarbete en bra lösning, det
får till följd att könsrollerna förblir traditionella och
påverkar kvinnors möjlighet till egen försörjning både i
arbetslivet och som pensionärer. Kvinnor uttrycker på
många olika sätt att de vill kombinera förvärvsarbete med
hem och familj -- inte välja ett av dem. De söker på bästa
sätt balansera arbetet i dessa två sfärer med varandra.
Det kan nämnas att inom landstinget i Blekinge startar
ett försöksprojekt med sex timmars arbetsdag med
bibehållen lön. Sedan länge arbetar hemtjänsten i Kiruna
med sex timmars arbetsdag och det har visat sig vara
ekonomiskt lönsamt.
Om man ser till den totala arbetstiden i samhället är
förtidspensionering en form av arbetstidsförkortning och 7 %
av alla 16--65-åringar är förtidspensionärer, bara
under 1993 förtidspensionerades 60 000
människor. Utslagning och kraftig
strukturförändring på arbetmarknaden, enklare arbeten
försvinner, är en orsak till det stora antalet nya
förtidspensionärer och den rådande
arbetsmarknadssituationen påverkar också
förutsättningarna för pensionering. Denna
arbetstidsförkortning bör tillsammans med andra alternativ
bland annat belysas utifrån människors levnadsförhållande
och ur ett samhällsekomomiskt perspektiv.
Samtidigt som vi har över 600 000
arbetslösa visar det sig att företagen gör ett allt större
övertidsuttag, vilket utgör ett allt större problem på
arbetsmarknaden. Det krävs en genomgripande utredning
om hur den framtida arbetstiden ska fördelas och denna
måste också ses i perspektivet av att en stor grupp arbetar
deltid.
Med utgångspunkt från jämställdhet, full sysselsättning
och livskvalitet bör en förkortad arbetsdag utredas. Olika
alternativ och deras konsekvenser för den framtida
arbetsmarknaden, för ekonomin och för människorna bör
presenteras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning angående förkortad
arbetstid.
Stockholm den 12 januari 1994
Birthe Sörestedt (s)
Anita Jönsson (s)
Karin Wegestål (s)
Maja Bäckström (s)