Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU07

Anslag till skolväsendet, m.m.

Innehåll

1993/94
UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i
budgetpropositionen som rör skolväsendet, utom anslagen till
Statens skolor för vuxna, samt ett 60-tal motionsyrkanden.
Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen tillstyrks
till alla delar.
Hemspråksundervisningen har tagits upp i flera motioner med
anledning av regeringens planer att begränsa rätten till sådan
undervisning till sju år. Regeringen anser att kommunernas
kostnader därmed kan minska med 120 miljoner kronor och avser
att föreslå att statsbidraget till kommunerna minskas med
motsvarande belopp. Med anledning av en motion föreslår
utskottet att en samlad översyn skall göras av
hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och
erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning och syftar
till att främja invandrarelevernas skolgång. De motionsyrkanden
som kritiserar vad regeringen anfört avstyrks.
Utskottet vill även att regeringen skall låta utreda vilka
åtgärder som behövs för att döva barn med autism skall få en
utbildning som är likvärdig med den andra elever får.
Socialdemokraterna reserverar sig mot att statsbidraget till
kommunerna föreslås minska och vill att kommunerna skall få
bestämma om en elev behöver hemspråksundervisning under mer än
sju år. Ny demokrati reserverar sig för sitt förslag att helt
slopa hemspråksundervisningen i det offentliga skolväsendet.
Socialdemokraterna vill också i en reservation att riksdagen
nu skall besluta om ett större antal extra platser i
gymnasieskolan och komvux än vad regeringen aviserat i
propositionen. De vill vidare ha en mindre ökning av anslaget
till utlandsskolor än den som regeringen föreslagit.
Vänsterpartiets suppleant har avgett en meningsyttring, där
han bl.a. avvisar en besparing på hemspråksundervisningen samt
anser att ett sektorsbidrag till skolan skall återinföras.
ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1993/94:100 bil. 9

Inledande avsnitt (litt. A)
Regeringen har under avsnitt 5. Kompletteringskurser inom
gymnasieskolan (s. 24--26) föreslagit
2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet
av nationellt fastställda kompletteringskurser i den
reformerade gymnasieskolan.
Statens skolverk
Regeringen har under anslaget A 1 (s. 30--36) föreslagit
3. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 922 000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget A 2 (s. 37--42) föreslagit
4. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
106 966 000 kr.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
Regeringen har under anslaget A 3 (s. 42--44) föreslagit
5. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.
Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 4 (s. 44--47) föreslagit
6. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
76 728 000 kr.
Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48--49) föreslagit
7. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
26 134 000 kr.
Fortbildning m.m.
Regeringen har under anslaget A 6 (s. 49--52) föreslagit
8. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr.
Genomförande av skolreformer
Regeringen har under anslaget A 7 (s. 52--53) föreslagit
9. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
128 975 000 kr.
Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget A 8 (s. 53--56) föreslagit
10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000
kr.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 9 (s. 56--59) föreslagit
11. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 48 187 000 kr.
Sameskolor
Regeringen har under anslaget A 10 (s. 59--62) föreslagit
12. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 31 058 000 kr.
Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget A 11 (s. 62--65) föreslagit
13. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget A 14 (s. 66--72) föreslagit
15. att riksdagen godkänner redovisade förslag om nytt
statsbidragssystem för utlandsundervisningen,
16. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 78 080 000 kr.
Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget A 15 (s. 72--75) föreslagit
17. att riksdagen godkänner förslaget till ram för
budgetåret 1994/95 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och
internationella skolor över grundskolenivån,
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som
anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen
för årselevplatser budgetåret 1994/95,
19. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående
skolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181
965 000 kr.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Regeringen har under anslaget F 3 (s. 282--283) föreslagit
3. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 16 538 000 kr.

Motionerna

1993/94:Ub301 av Lena Öhrsvik och Monica Widnemark (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att undanröja hinder för en
aktiv rekrytering av elever till glasutbildningen i Orrefors
och Kosta.
1993/94:Ub303 av Håkan Strömberg och Hans Karlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fastställande av internationalisering
av yrkesinriktad gymnasieutbildning.
1993/94:Ub304 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasieskolans
påbyggnadsutbildningar och grundutbildningar för vuxna.
1993/94:Ub305 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tre terminers påbyggnadsutbildning
vid Hässleholms tekniska skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till Hässleholms tekniska
skola.
1993/94:Ub306 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att tillförsäkra barn med handikapp i form av
autism och dövhet bättre möjligheter till utbildning.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförande av sektorsbidrag för
skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klasstorlek,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en miniminivå för övriga sociala
resurser till skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter mot kommuner som
inte har en godtagbar standard på sina sociala kringresurser,
12. att riksdagen på nytt anslag Särskilt statsbidrag för
utrustning i skolan för budgetåret 1994/95 anslår 250 000 000
kr för att höja kvaliteten på skolans utrustning enligt vad i
motionen anförts,
13. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor
i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit till stöd för handikappade elever,
14. att riksdagen på nytt anslag för budgetåret 1994/95
anvisar 100 000 000 kr till försöksverksamhet med
sommargymnasium,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1993/94:Ub317 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att vid
Musikkonservatoriet i Falun inrätta ett treårigt individuellt
musikprogram med riksrekrytering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att landstinget i Dalarna får vara
huvudman för utbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast utreda förutsättningarna
att bedriva förberedande högskoleutbildning i musik vid
Musikkonservatoriet i Falun.
1993/94:Ub318 av Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till
Sätergläntan inom ramen för driften till fristående skolor.
1993/94:Ub321 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en ordentlig översyn av hemspråksundervisningen.
1993/94:Ub328 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsulenttjänster för elever med
medicinska handikapp.
1993/94:Ub329 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortbildning av lärare i
invandrar- och flyktingfrågor.
1993/94:Ub330 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sanktion för ettårig fiskeutbildning vid
gymnasieskolan i Simrishamn.
1993/94:Ub331 av Harry Staaf och Carl Olov Persson (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förbättrad statlig tillsyn av det
allmänna skolväsendet.
1993/94:Ub332 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder mot dyslexi.
1993/94:Ub334 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH) även skall ansvara för medicinskt
funktionshindrade elever.
1993/94:Ub337 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om problemlösning i grupp i
ungdomsskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att starta ett forsknings- och utvecklingsarbete som
avser problemlösning i grupp i ungdomsskolan.
1993/94:Ub339 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts beträffande flerhandikappade elevers stödbehov inom
särskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Ub340 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information om och interkommunal ersättning
till lanthushållsskolor.
1993/94:Ub342 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Skara Skolscen.
1993/94:Ub344 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att
tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till
åtgärdsprogram mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ovannämnda styrgrupp även skall
ha som sin uppgift att verka för att åtgärdsprogrammen kommer
till stånd och efterlevs ute på skolorna.
1993/94:Ub347 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning och praktik för
hemspråkslärare.
1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensutveckling.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att skolan samarbetar med
föräldrarna så att varje barn får en fungerande läskunskap och
utvecklar läslust,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av kompetensutveckling hos
lärare och skolledning.
1993/94:Ub353 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Hässleholms tekniska skola erhåller statsbidrag för
riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för
Katrineholms tekniska skola (SKOLFS 1991:52).
1993/94:Ub357 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en eventuell ny påbyggnadsutbildning
inom naturbruk förläggs till naturbruksgymnasiet i
Östergötland.
1993/94:Ub358 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyttning av SIH:s verksamhet till
Härnösand.
1993/94:Ub359 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att också till viss del tillgodose de
döva/hörselskadades läromedelsbehov att täckas ur anslaget A 3.
1993/94:Ub362 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisning i grundskolan.
1993/94:Ub363 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i
handikappkunskap.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och
grundskoleförordningen) att kommunerna fullständigt befrias
från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning.
1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet
tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges
möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.
1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i
motionen nämnda utbildningscentrumen.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de enskilda kommunerna skall ha
att avgöra om ett invandrarbarn behöver hemspråksundervisning i
mer än sju år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det ekonomiska utrymme som kan
frigöras i en kommuns skolbudget vid tillämpning av ovan nämnda
regel skall användas för att förstärka andra delar av
undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda
kunskaper i svenska som möjligt,
4. att riksdagen beslutar att regeringens aviserade ändring
av skolförordningen om kommuners skyldighet att ge undervisning
i hemspråk inte skall leda till en besparing på 120 000 000
kr av det statliga bidraget till kommunerna,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen, ur de medel som
föreslås stå till departementets förfogande för information om
och genomförande av den nya läroplanen, bör avsätta resurser
för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat elev- och
föräldrainflytande i skolan,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågor om elev- och
föräldrainflytande i skolan skall beredas tillräckligt utrymme
i utbildning och fortbildning av lärare och skolledare,
30. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att utvärdera hur skolan uppfyller kravet på likvärdig
utbildning,
31. att riksdagen beslutar att till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 68 080 000 kr.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar ge medel till kommunerna för
extrainsatser inom kommunal vuxenutbildning omfattande 40 000
platser under budgetåret 1994/95 enligt de riktlinjer som
angivits,
10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
560 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser
inom komvux som är utöver dem som regeringen aviserat,
11. att riksdagen beslutar att anvisa medel till kommunerna
för extrainsatser inom gymnasieskolan omfattande 30 000
platser enligt de riktlinjer som angivits,
12. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
117 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser
inom gymnasieskolan som är utöver dem som regeringen aviserat,
13. att riksdagen beslutar att anslagna medel för
förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen och
gymnasieskolan tillförs Skolverket genom anslag A 9. Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet och
fördelas till kommunerna efter ansökan hos Skolverket i
enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår
och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så
befinns nödvändigt.
1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vuxenutbildningen i skogslänen.
1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om modersmålet/hemspråkets vikt och
betydelse.
1993/94:Sf636 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förstärkt
hemspråksundervisning.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan,
gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda insatser för
fortbildningsverksamheten för lärare på högstadie- och
gymnasienivå.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta budgetbetänkande till att börja
med vissa frågor som regeringen tagit upp i propositionen i det
inledande avsnittet till littera A. Skolväsendet. Därefter
behandlas samtliga anslag under littera A, utom anslagen som
avser Statens skolor för vuxna i Härnösand resp. Norrköping.
Sist behandlas anslaget F 3 samt vissa övriga frågor.
1. Hemspråksundervisningen
En ändring av bestämmelserna om hemspråksundervisning i
grundskoleförordningen (1988:655) resp. i gymnasieförordningen
(1992:394) aviseras i propositionen. Regeringen lämnar följande
redogörelse för innebörden av de planerade ändringarna.
Hemspråksundervisning, som omfattar både undervisning i
hemspråket och studiehandledning på hemspråket, kan i dag ges i
stället för undervisning i annat ämne eller utanför
timplanebunden tid i grundskolan. I gymnasieskolan kan den ges
i form av utökad studiekurs, som individuellt val eller ersätta
undervisning i språk 2 eller 3.
Enligt riksdagens beslut om en ny läroplan och ett nytt
betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den
obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1,
rskr. 82) kommer hemspråksundervisning att ingå i skolans
språkprogram. Detta innebär framför allt, anför regeringen, att
hemspråksundervisningen blir ett alternativ till B-språk i
grundskolan. Undervisningen får därmed en naturlig plats på
schemat för den enskilde eleven. Därutöver skall
hemspråksundervisning kunna ges inom ramen för elevens eget
val, inom ramen för en lokal profilering eller utanför
timplanebunden tid.
Studiehandledningen på hemspråket ger elever med annat
hemspråk än svenska bättre möjligheter att följa med i
undervisning i andra ämnen som bedrivs på svenska. Den är i
denna mening, påpekar regeringen, likställd med andra former av
stödinsatser i skolan. Studiehandledning på hemspråk skall
alltså, då behov föreligger, ges till elever oberoende av
deltagande i undervisning i hemspråket.
Undervisningen i hemspråket har enligt regeringen betydelse
för främst de yngre barnens identitetsutveckling. Den bidrar
till att ge eleven möjlighet att få kännedom om sin kulturella
bakgrund och att utveckla en tvåspråkig och kulturell
identitet. Den fungerar också, särskilt för nyanlända elever,
som en länk till den svenska skolans kultur.
Regeringen bedömer att elevens rätt till undervisning i
hemspråket kan begränsas till sju år. Detta är en
minimireglering. Elev som har särskilda behov därav kan delta i
hemspråksundervisning under längre tid. Studiehandledningen på
hemspråk begränsas inte.
Från en regel om begränsning av rätten till
hemspråksundervisning bör enligt regeringen undantas elever med
finska som hemspråk, mot bakgrund av det finska språkets
särställning i Sverige. Med hänsyn till Sveriges åtaganden
enligt det nordiska kulturavtalet anser regeringen det vara
rimligt att undanta också elever som på grund av sitt modersmål
har behov av undervisning i något av de övriga nordiska
språken. Även samiska, tornedalsfinska och zigenska elever bör
vara undantagna från en begränsningsregel om sju år.
Nuvarande möjlighet för kommunerna att avstå från att anordna
undervisning i hemspråk om det inte går att samla en
undervisningsgrupp om minst fem elever bör finnas kvar, anger
regeringen. Liksom nu bör denna möjlighet inte finnas när det
gäller samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.
Enligt regeringens beräkning kommer redovisade ändringar i
bestämmelserna om hemspråksundervisningen att minska
kommunernas kostnader med minst 120 miljoner kronor. Den
statliga ersättningen till kommunerna bör därför minskas med
samma belopp. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att
studiehandledningen på hemspråket inte påverkas av förslagen.
Regeringen (Finansdepartementet) avser att återkomma till
riksdagen med förslag till justeringar i utjämningsbidraget
till kommunerna.
Den av regeringen aviserade begränsningen av rätten till
hemspråksundervisning har föranlett flera motionsyrkanden.
I motion 1993/94:Ub905 (s) anför motionärerna att de inte kan
acceptera förslaget att skära ned bidraget till kommunerna med
120 miljoner kronor och att detta görs med motiveringen att
bestämmelserna om skyldigheten att ge hemspråksundervisning
samtidigt ändras (yrkande 4). Däremot kan de acceptera att
bestämmelserna ändras så att det överlåts åt de enskilda
kommunerna att avgöra om ett invandrarbarn behöver
hemspråksundervisning under mer än sju år (yrkande 2). Det
ekonomiska utrymme som därmed kan frigöras i en kommuns
skolbudget skall användas för att förstärka andra delar av
undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda
kunskaper i svenska som möjligt (yrkande 3). Motionärerna
anmärker att en så kraftig besparing som regeringen föreslår
motsvarar 1/3 av all undervisning i hemspråk för den berörda
elevgruppen. Om förslaget genomförs kommer det att allvarligt
äventyra möjligheterna för skolan att nå målet för
hemspråksundervisningen, nämligen att främja elevernas
utveckling till tvåspråkiga individer. Det finns ingenting som
styrker, anförs det, att den språkliga utvecklingen kan sägas
vara färdig för alla barn och ungdomar efter sju års studier.
Också i motion 1993/94:Ub362 (s) åberopas
hemspråksundervisningens mål att främja elevernas utveckling
till tvåspråkiga individer. Därför är det viktigt, betonar
motionärerna, att invandrareleverna även i framtiden har rätt
till hemspråksundervisning under hela sin tid i grundskolan.
Individens språkutveckling stannar inte vid 12--13 års ålder.
Regeringen motiverar inte heller besparingen utifrån behov av
rationell användning av resurser eller en nödvändighet att
genomföra organisatoriska eller pedagogiska förändringar.
Det påpekas i motion 1993/94:Sf636 (s) yrkande 10 att
invandrarelever i dag har rätt till undervisning i sitt
hemspråk i den omfattning som fordras för att täcka deras
behov. Behoven har inte minskat. Att ta bort
hemspråksundervisningen från högstadiet och gymnasiet samt
skära ned den på lägre skolstadier ger olyckliga pedagogiska
och sociala följder för invandrareleverna. Hemspråksläraren är
en länk mellan skolan och hemmet. Motionärerna anser att
propositionens förslag angående hemspråksundervisningen måste
ses över.
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 16 avvisar motionärerna en
nedskärning av hemspråksundervisningen med 120 miljoner kronor.
Detta strider mot modern språkforskning som kan uppvisa ett
klart positivt samband mellan språkutveckling och
språkidentifikation i svenska och hög kompetens inom
hemspråket. Inget talar för att invandrareleverna uppnår aktiv
tvåspråkighet på just sju år. -- Samma motionärer utvecklar i
motion 1993/94:Sf616 yrkande 2 sin syn på modersmålets,
hemspråkets, betydelse. För barn i skolans lägre klasser
handlar modersmålsträningen om att lägga en språkgrund och att
få tillgång till sina etniska och kulturella rötter. För barn
och ungdomar på högstadiet och gymnasiet handlar det mer om att
skaffa sig en språkkompetens för arbete och vuxenliv.
Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) välkomnar motionärerna i
och för sig regeringens förslag till besparingar och
restriktioner inom hemspråksundervisningen. Motionärerna anser
dock att den svenska uppläggningen av undervisningen i hemspråk
måste totalrevideras. Det finns enligt dem inga belägg för att
hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare.
Undervisningen hör inte hemma inom skolans ram och den får
under inga omständigheter inkräkta på det ordinarie skolarbetet
(yrkande 7). Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag
till sådana lagändringar att kommunerna fullständigt befrias
från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning
(yrkande 8). Dock räknar motionärerna inte de samiska och
finska språken som hemspråk, eftersom dessa språk är en del av
det svenska kulturarvet.
Utskottet vill erinra om att den av riksdagen nyligen
beslutade timplanen för grundskolan (bet. 1993/94:UbU1, rskr.
82) införs med början läsåret 1995/96. Det innebär att
hemspråksundervisning fr.o.m. nämnda läsår kommer att kunna ges
i stället för B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket
har i timplanen. Hemspråksundervisning skall dessutom kunna ges
på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad
profilering av skolan eller, som hittills, utanför
timplanebunden tid. Som nämnts i det föregående kan hemspråk i
gymnasieskolan läsas som individuellt val eller i stället för
språk 2 eller 3. Den av regeringen aviserade begränsningen till
sju år av rätten till undervisning i hemspråk kommer därmed
fortsättningsvis endast att få tillämpning i fråga om
undervisning utanför timplanen. Eleven kan således aktivt välja
ett alternativ inom timplanen för att få studera hemspråk under
längre tid än sju år. Utskottet kan inte ställa sig bakom
motionsyrkanden om slopande av hemspråksundervisningen i
skolan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362,
1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3
och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt 1993/94:Sf636 yrkande 10.
Behovet av en ordentlig översyn av
hemspråksundervisningen understryks i motion 1993/94:Ub321
(fp). Motionären anser att det bör göras en samlad inventering
av svensk och utländsk forskning kring erfarenheter och
effekter av modersmåls/hemspråksundervisning för invandrarbarn.
I översynen bör belysas bl.a. frågor om olika pedagogiska
metoder, ålderns betydelse och kopplingen till undervisningen i
svenska, om hemspråksundervisningen skall avse kulturella
frågor eller enbart avse språket och hur undervisningen skall
organiseras och förläggas. Vidare bör undersökas hur lång tid
efter anländandet som invandrarelever behöver undervisning i
hemspråk samt i vad mån svenska eller hemspråk talas i elevens
hem. Detta underlag bör enligt motionären ligga till grund för
ett förslag om en mer flexibel och individanpassad uppläggning
av hemspråksundervisningen. Det är viktigt att såväl den
enskilde invandrareleven som samhället får utdelning på avsatt
skoltid och satsade medel.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen och senast i sitt
betänkande om ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet.
1993/94:UbU1 s. 68) understrukit vikten av att
invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning
samt framhållit att det är en tillgång för vårt land om många
av dess invånare har en naturlig tvåspråkighet. Utskottet har
alltjämt denna uppfattning. I den debatt som förts om
hemspråksundervisningen på senare tid har ibland ifrågasatts om
denna leder fram till den eftersträvade aktiva tvåspråkigheten
hos eleverna. Utskottet anser därför, i likhet med motionären,
att det nu är angeläget att få en samlad översyn av
hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och
erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om
hemspråksundervisningens betydelse för svenskinlärningen. Den
kunskap som finns om resultaten av olika pedagogiska metoder
och modeller för att främja invandrarelevernas skolgång bör tas
till vara i den samlade översynen. Regeringen bör därefter
återkomma med en redovisning till riksdagen i frågan. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
1993/94:Ub321 som sin mening ge regeringen till känna.
2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan
Riksdagen gjorde våren 1992 (bet. 1991/92:UbU26, rskr. 311)
ett tillkännagivande till regeringen om att det borde vara
möjligt för elev i gymnasieskolan att, i stället för det tredje
året av ett nationellt program, välja en kompletteringskurs med
humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig-teknisk
eller merkantil inriktning i syfte att få behörighet för viss
högre utbildning. Innebörden av riksdagens beslut var att
regeringen skulle fastställa timplan och programmål för
kompletteringskurserna medan Skolverket skulle fastställa
kursplaner.
Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning att
nationellt beslutade kompletteringskurser i gymnasieskolan inte
behövs eftersom motsvarande kompetens kan inhämtas inom
specialutformade program. En elev kan välja ett specialutformat
program från början av gymnasietiden eller byta till ett sådant
program från ett nationellt program i princip när som helst
under gymnasietiden. Nationellt beslutade kompletteringskurser
är dessutom ett främmande inslag i den reformerade
gymnasieskolan där timplanen är en stadietimplan och där
uppdelningen mellan läsåren görs av kommunen och således
skiftar mellan olika kommuner. Regeringen finner därför
anledning föreslå att riksdagen, med ändring av sitt tidigare
tillkännagivande, godkänner vad regeringen nu har anfört.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens
förslag, anser att riksdagen bör godkänna detsamma.
3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning
Riksdagen gav under föregående riksmöte regeringen till känna
vad utbildningsutskottet anfört beträffande förutsättningar att
anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
(bet. 1992/93:UbU11, rskr. 274). Utskottet (s. 5) fann det
angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka
utbildningar som --  --  -- kommer att omfattas av
regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning inom
komvux, dels vilka av nuvarande påbyggnadsutbildningar som
i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka som kommer att
förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare
möjligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda
sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn
till såväl arbetsmarknadsmässiga som individuella behov.
Genom ett bemyndigande i samma riksdagsbeslut som det nyss
citerade får regeringen sedan den 1 juli 1993 meddela
föreskrifter om skyldighet för hemkommunerna att betala
ersättning till den anordnande kommunen för sådan gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux som är av
riksintresse och endast finns på ett begränsat antal platser i
landet (11 kap. 24 § skollagen).
I propositionen tar regeringen upp de frågor som ställdes i
riksdagsskrivelsen.
Därvid redovisas att regeringen utnyttjat bemyndigandet att
föreskriva skyldighet att betala interkommunal ersättning i
fråga om teknikerutbildning. Regeringen planerar inte för
närvarande att föreskriva sådan skyldighet för ytterligare
utbildningar.
Det meddelas att Skolverket på regeringens uppdrag under
hösten 1993 har gjort en genomgång av hittillsvarande
specialkurser i gymnasieskolan, till vilka intagning får ske
sista gången under läsåret 1994/95, och de särskilda
yrkesinriktade kurser som övergångsvis får tillämpas i komvux.
Skolverket har delat in kurserna i fyra olika kategorier. Det
största antalet kurser skall avvecklas, därför att innehållet i
dem återfinns inom ramen för nationella program; de kan därmed
anordnas i både gymnasieskolan och komvux. Andra kurser har
övergått till eller bör övergå till högskoleutbildning. Vissa
kurser bygger på slutförd utbildning i gymnasieskolan och kan
finnas kvar inom ramen för påbyggnadsutbildning i komvux. Ett
mindre antal kurser som inte förutsätter slutförd
gymnasieutbildning men som har speciella krav på ålder eller
yrkeserfarenhet och riktar sig till vuxna bör också de finnas
kvar inom komvux.
Beredningen av dessa frågor fortsätter i
Utbildningsdepartementet och Skolverket, anförs det i
propositionen. Avsikten är att nya eller aktualiserade
kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux skall
föreligga i god tid före läsåret 1995/96.
När det gäller kommunernas möjligheter att erbjuda
yrkesutbildningar för sina ungdomar konstaterar regeringen att
alla ungdomar upp till 20 år har rätt till en gymnasial
utbildning, däremot inte till flera. Någon absolut rätt till
gymnasial utbildning eller påbyggnadsutbildning finns inte för
vuxna. Enligt skollagen (11 kap. 17 §) skall dock kommunerna
erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, och
de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot
efterfrågan. Regeringen anför att efterfrågan på denna
utbildning nu är större än tillgången, vilket framgått av
Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993. Särskilda
utbildningsåtgärder mot arbetslösheten bör enligt regeringen
fortsätta nästa år.
I flera motioner aktualiseras frågor rörande gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt möjligheten till
interkommunal ersättning för dessa utbildningar.
Enligt motion 1993/94:Ub304 (c) sätts principen om likvärdig
utbildning ur spel, då antagningen till en utbildning enligt
nuvarande bestämmelser inte avgörs på grundval av de sökandes
meriter utan är beroende på hemkommunens betalningsvilja och
egna urvalskriterier. I motionen ges exempel på att det kan
vara svårt att få hemkommunen att ställa upp för ungdomar som
vill gå en gymnasial vuxenutbildning inom komvux på
omvårdnadsprogrammet eller utbilda sig inom jordbruks-,
skogsbruks- och trädgårdsområdet. Inte heller utbildning vid
lanthushållsskolor vill flertalet kommuner bekosta, hävdar
motionärerna. Det bör enligt motionärerna klart framgå vem som
har betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen
ej är huvudman. Regeringen bör agera i denna fråga, anser de.
-- Även i motion 1993/94:Ub340 (c) framhålls att kommunerna gör
olika bedömningar när ungdomar söker sig till utbildningar vid
lanthushållsskolorna. En del kommuner bekostar deras
utbildning, medan andra kommuner nekar eleverna denna hjälp.
Motionären anser att situationen är otillfredsställande.
Riksdagen bör uttala sitt stöd för att lanthushållsskolor skall
omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal
ersättning.
Det är enligt motion 1993/94:Ub301 (s) viktigt att undanröja
hindren för en aktiv rekrytering av elever till
glasutbildningen i Orrefors och Kosta. Vissa sökande till den
tvååriga utbildningen har redan en gymnasieutbildning och nekas
då ersättning av hemkommunen.
I motion 1993/94:Ub330 (s) pläderas för att Simrishamns
kommun och fiskenäringen skall få behålla den ettåriga
fiskeutbildningen vid gymnasieskolan i Simrishamn. Utan ett
sådant beslut kan inte andra kommuner åläggas att medge sina
ungdomar att studera vid denna utbildning, och de är därmed ej
heller skyldiga att till Simrishamns kommun utbetala
interkommunal ersättning.
Enligt motion 1993/94:Ub357 (kds) bör en eventuell ny
påbyggnadsutbildning inom naturbruk förläggas till
naturbruksgymnasiet i Östergötland. Utbildningen bör vara
generell för hela naturbruksområdet men med yrkesspecifika
kurser. Den kunskapsnivå som krävs ligger klart över
gymnasieskolans men lägre än högskolenivå, anför motionären.
Utskottet vill först erinra om bestämmelsen i 11 kap. 20 §
skollagen. Där stadgas att kommuner och landsting är skyldiga
att till sin gymnasiala vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning ta emot en behörig sökande från en annan
kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna
för elevens utbildning. Samma skyldighet att ta emot behörig
sökande föreligger om det är fråga om sådan utbildning för
vilken regeringen enligt 11 kap. 24 § skollagen har meddelat
föreskrifter om interkommunal ersättning, dvs. för närvarande
endast ettårig teknikerutbildning.
Som framgått i inledningen till detta avsnitt har utskottet
tidigare haft att behandla de i motionerna påvisade problemen
med att rekrytera till gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning, när hemkommunen är ovillig att betala
ersättning till den anordnande kommunen. Enligt utskottets
mening är det angeläget att problemen snarast får en lösning,
inte bara i de presumtiva elevernas intresse utan också för att
förhindra att utbildningar av riksintresse försvinner av
ekonomiska skäl.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen (s. 4)
framhåller att det i gränssnittet mellan gymnasieskolan och den
högre utbildningen finns ett antal utbildningsvägar som inte
fullt går att hänföra till vare sig gymnasieutbildningar eller
högre utbildningar. Hit hör några av de s.k.
påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen,
utbildningen vid vissa kompletterande gymnasieskolor samt vissa
eftergymnasiala utbildningar. I flera fall, påpekar regeringen,
rör det sig om renodlade yrkesutbildningar som har hög kvalitet
och stort existensberättigande men som får svårt att utvecklas
just genom att de i kurslängd, förkunskapskrav, elevernas ålder
eller elevgruppens sammansättning inte motsvarar den typiska
gymnasieskolan eller den högre utbildningen. På sikt är det
viktigt, anför regeringen, att det skapas utrymme för en
mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena
universitetsutbildningen. Enligt propositionen bereds dessa
frågor nu inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet förutsätter att regeringen, mot bakgrund av vad som
anförts i propositionen, snarast återkommer i frågan. I
avvaktan härpå anser utskottet att motionerna 1993/94:Ub301,
1993/94:Ub304, 1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.
Utbildningen vid Musikkonservatoriet i Falun behandlas i
motion 1993/94:Ub317 (s). Denna utbildning, en tvåårig
specialkurs i musik, är riksrekryterande och vänder sig till
ungdomar från 16 år som därefter vill söka vidare till högre
musikutbildning eller direkt gå ut i arbetslivet som
yrkesmusiker. Landstinget i Dalarna är huvudman för
utbildningen. Motionärerna begär nu att riksdagen skall uttala
sig för att ett treårigt individuellt musikprogram med
riksrekrytering får inrättas vid Musikkonservatoriet och att
utbildningen fortfarande får bedrivas med landstinget som
huvudman (yrkandena 1 och 2). Förutsättningarna att bedriva
högskoleförberedande utbildning i musik för elever med
gymnasieutbildning bör snarast utredas (yrkande 3).
Utskottet vill när det gäller den gymnasiala
yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun hänvisa till att
denna utbildning har en särställning så till vida att den sedan
1991 års gymnasiereform (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr.
356) omfattas av en särskild övergångsbestämmelse (punkt 20)
till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100). Av
denna punkt framgår att ett landsting, som vid ikraftträdandet
inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra
områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får
fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992,
förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela
landet och förblir det. I utbildningsutskottets betänkande (s.
51) nämndes den yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun
som exempel på sådan utbildning som avsågs.
Regeringen har i propositionen tagit upp frågan om
musikutbildningen i Falun i ett särskilt avsnitt, rubricerat
Viss utbildning i landstingsregi. Enligt regeringens mening får
det anses vara klart genom formuleringen av
övergångsbestämmelsen att det är möjligheten för landstingen
att fortsätta med utbildning på områdena i fråga som är det
centrala, inte den organisatoriska formen eller den exakta
utformningen av resp. utbildning.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att besluta att
ett treårigt specialutformat program skall få anordnas av
Kopparbergs läns landsting i stället för den nuvarande
specialkursen i musik. En förutsättning är dock att
utbildningen liksom hittills är riksrekryterande. Därmed får
motionen anses vara i huvudsak tillgodosedd. Frågan om vilka
påbyggnadsutbildningar som bör förekomma inom komvux bereds för
närvarande i Utbildningsdepartementet och Skolverket.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317.
4. Statens skolverk
Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det
offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga
specialskolorna vilka lyder under Statens institut för
handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under
högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av
författningar eller särskilda bestämmelser.
Skolverkets uppgifter och organisation framgår av
förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk.
Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och
utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan
och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha
tillsyn över skolan.
Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 30 bör riksdagen hos
regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att utvärdera
hur skolan uppfyller kravet på likvärdig utbildning.
Motionärerna anför att de snabba förändringarna av skolans
styrsystem i kombination med kraftiga besparingar på skolans
område och framför allt förändrade principer för
resursfördelningen har väckt farhågor hos många att skolan inte
längre kan garantera likvärdigheten. Arbetet bör ske utan
dröjsmål så att eventuella nödvändiga åtgärder kan vidtas för
att undvika att dagens elever drabbas av en ojämn kvalitet i
utbildningen.
Utskottet anser att frågan om att garantera den i skollagen
fastlagda rätten till likvärdig utbildning är en viktig
utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar att
Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94 inom
huvudprogrammet för utvärdering anger att verket innevarande
budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter,
metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet
"likvärdig utbildning". Enligt Skolverket behöver ett betydande
arbete läggas ned för att fastställa vilka kriterier/variabler
som skall beaktas vid bedömningen av en likvärdig skola och hur
dessa kriterier skall hanteras för att man på sikt skall kunna
fastställa acceptabla nivåer. Inom projektet skall även
planering av kommande utvärderingsprojekt ske. Ett förslag till
utvärderingsprojekt bör enligt verket kunna presenteras till
verksamhetsplanen för 1994/95.
Utskottet bedömer att syftet med motion 1993/94:Ub905 yrkande
30 därmed är tillgodosett. Riksdagen bör alltså avslå
motionsyrkandet.
Det finns enligt motion 1993/94:Ub331 (kds) starka skäl att
utöka Skolverkets tillsynsansvar när det gäller det
kommunala skolväsendet. Tillsynen bör vara regelbunden och
utövas genom skolbesök av handläggare inom Skolverkets
fältorganisation, i fortsättningen kallade skolinspektörer. Vid
dessa besök bör tillses att skolornas verksamhet sker i
enlighet med uppställda mål och med iakttagande av gällande
lagar och förordningar. Motionärerna menar att en sådan
utvidgad tillsyn kan förväntas få flera positiva effekter,
bl.a. kan erfarenheterna från skolbesöken nyttiggöras i
Skolverkets utvecklingsarbete.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I instruktionen för Skolverket stadgas att fältorganisationen
skall avpassas efter vad som är ändamålsenligt med hänsyn till
elevernas fördelning i landet.
Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95--1996/97, Verksamhet och inriktning, angett
i fråga om organisationen av fältverksamheten att denna bygger
på uppfattningen att kännedom om de enskilda kommunernas
skolväsende är nödvändig för att utveckla en kvalitativt god
nationell bild av svensk skola och för att dialogen med
huvudmännen skall bidra till skolans utveckling. Landet har
sålunda indelats i ett 90-tal arbetsområden, normalt bestående
av 3--4 kommuner, där tjänstemännen (undervisningsråden) är
stationerade. För verkets ledning av fältorganisationen är
denna indelad i åtta regioner med en chef för varje region.
Enligt vad utskottet erfarit har Skolverket nyligen startat
ett projekt för att vidareutveckla fältorganisationens sätt att
arbeta med uppföljning, utvärdering och tillsyn. Projektet
syftar också till att skapa en organisation som bättre svarar
mot de framtida krav som ställs på Skolverket i en mål- och
resultatstyrd verksamhet. En första etapp i förändringsarbetet
planeras kunna genomföras redan under 1994.
Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att tillsynen
av skolan är föremål för granskning hos Riksdagens revisorer.
Granskningen tar bl.a. sikte på att närmare undersöka hur
tillsynen går till i praktiken samt vilka förutsättningar och
resurser som finns för tillsyn. Revisorerna beräknas kunna ta
slutlig ställning i granskningsärendet om tillsynen av skolan
under våren 1994.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete anser utskottet
att motion 1993/94:Ub331 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd utan avslås.
Enligt motion 1993/94:Ub344 (kds) bör regeringen ge
Skolverket i uppdrag att tillsätta en styrgrupp som
utarbetar rekommendationer till åtgärdsprogram mot mobbning
(yrkande 1). Denna styrgrupp bör även ha till uppgift att verka
för att åtgärdsprogrammen förs ut till skolorna och där
efterlevs (yrkande 2).
Utskottet påminner om att riksdagen, som motionärerna också
relaterar, i december 1993 (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82) antog en lag om ändring i
skollagen som innebar att det i skollagen infördes en
bestämmelse att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om
att hindra varje försök från elever att utsätta andra för
kränkande behandling". I detta sammanhang redovisade utskottet
(s. 71) Skolverkets arbete med att ta fram modeller för
åtgärdsprogram mot mobbning, ett projekt som beräknas kunna
avslutas i maj 1994. Avsikten är att resultatet därefter skall
föras ut till skolorna. Enligt utskottets mening ligger det
inom ramen för Skolverkets tillsynsverksamhet att följa bl.a.
hur bestämmelserna i skollagen efterlevs. Utskottet anser att
motion 1993/94:Ub344 därmed är tillgodosedd och avstyrker
densamma.
I motion 1993/94:Ub303 (s) framförs förslag om
internationalisering av yrkesinriktad gymnasieutbildning.
Motionärerna redovisar ett sådant projekt vid Alléskolan i
Hallsbergs kommun, till vilket Skolverket bidrar med huvuddelen
av kostnaderna. Skolan erbjuder sina elever på bygg-, el-,
fordons- och industrilinjerna internationell utbildning.
Verksamheten skall pågå t.o.m. den 31 augusti 1994 och därefter
utvärderas. Det anförs i motionen att erfarenheterna av den
hittills genomförda utbildningen är omvittnat mycket positiva.
Motionärerna anser att Utbildningsdepartementet snarast bör få
regeringens uppdrag att tillsammans med Skolverket fastställa
en plan för att upprätta en organisation, som kan svara mot
gymnasieskolornas förväntade behov av att få information om och
kontakter med utländska skolor och företag. I uppdraget bör
vidare ingå att Alléskolan i Hallsberg ges stöd att
vidareutveckla den internationella yrkesinriktade
gymnasieutbildningen.
Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades
fram i oktober 1993, Ds 1993:76, Utlandsstudier och
internationella kontakter, föreslogs det att Skolverket skulle
få ansvaret för den funktion till stöd för skolor och deras
huvudmän när det gäller internationella kontakter vilken skall
inrättas enligt riksdagens beslut om skolans
internationalisering (prop. 1992/93:158, bet. UbU12, rskr.
329).
Vidare har Skolverket i sin fördjupade anslagsframställning,
Verksamhet och inriktning, anfört att verket kommer att
samarbeta med skolhuvudmännen och i första hand stödja lokala
initiativ när det gäller kommuners och skolors internationella
kontakter och strävan att internationalisera sin undervisning.
Bl.a. nämns projekt som det vid Alléskolan i Hallsberg.
Till Skolverkets anslag har i propositionen -- från anslaget
Stöd för utveckling av skolväsendet -- överförts 2 miljoner
kronor för att bl.a. finansiera råd och stöd till skolor och
huvudmän när det gäller internationella kontakter.
Utskottet har inhämtat att det, med anledning av det ovan
redovisade utredningsförslaget, pågår överväganden inom
Skolverket om hur en stödfunktion kan organiseras. Utskottet
förutsätter att Skolverket i dessa överväganden använder sig av
den kunskap och de erfarenheter som hittills vunnits i
skolhuvudmäns och skolors arbete med internationalisering av
utbildningar. Särskilt bör i detta sammanhang beaktas
internationaliseringen av yrkesinriktade gymnasieutbildningar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
bör avslå motion 1993/94:Ub303.
När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag
till Skolverket för nästa budgetår på 242 922 000 kr. Enligt
regeringens bedömning är planeringsramar för en treårsperiod
endast meningsfulla om de omfattar samtliga anslag som
finansierar Skolverkets verksamhet, vilket inte nu kan
åstadkommas.
Utskottet, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen under anslaget, anser att riksdagen bör
anvisa det begärda anslagsbeloppet.
5. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge
hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången
för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i
skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående
skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH
utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade,
rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda
elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på
marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för
specialskolorna.
SIH:s uppgifter och organisation framgår av förordningen
(1991:1081) med instruktion för Statens institut för
handikappfrågor i skolan.
Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för
specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för
elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med
synskada, synskadade eller hörselskadade/döva elever med
utvecklingsstörning samt dövblinda vuxna. När det gäller
pedagogiskt stöd till elever med hörselskada ges sådant stöd i
första hand av landstingens hörselvårdskonsulenter enligt
särskilda avtal, som SIH fr.o.m. innevarande läsår tecknar med
berörda landsting.
I motion 1993/94:Ub339 (c) påtalas att SIH:s nuvarande
konsulentorganisation ger betydligt mindre utrymme åt
flerhandikappade elever i särskolan än åt övriga grupper av
funktionshindrade elever. Detta utgör enligt motionärerna en
skriande orättvisa. De anser att det inte finns några
standardlösningar på dessa elevers problem. Hur en
konsulentorganisation för dem skall vara uppbyggd och hur den
skall administreras och bekostas kan enligt motionärerna
diskuteras, men det måste rimligen vara ett statligt ansvar att
medverka till en ordning som garanterar de aktuella elevernas
möjlighet till en maximal utveckling utifrån sina
förutsättningar. En utredning bör därför göras beträffande
flerhandikappade elevers stödbehov inom särskolan, och
regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag
till hur ansvaret bör fördelas mellan staten och
skolhuvudmännen.
Utskottet har behandlat frågan om konsulenter för
flerhandikappade elever i särskolan i samband med propositionen
om särskolans kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och
28) och i samband med motioner som väcktes vid föregående
riksmöte (bet. 1992/93:UbU9). I Särskoleutredningens betänkande
(SOU 1991:30) föreslogs att de statliga medel som landstingen
använt för konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan
skulle överföras till SIH. Föredragande statsrådet tog i
propositionen om särskolans kommunalisering avstånd från den
lösningen. Hon ansåg det bättre att kommunerna låter
välutbildade lärare med goda kunskaper om de olika handikappen
kombinera sin läraranställning med konsulentverksamhet, liksom
landstingen hade gjort när de hade huvudmannaskapet.
I sin fördjupade anslagsframställning hösten 1993 föreslog
SIH att 20,3 miljoner kronor skulle överföras till SIH:s anslag
från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för att
finansiera överförande till SIH av det antal konsulenttjänster
för flerhandikappade elever i särskolan som tidigare funnits
inom landstingen. Regeringen har i propositionen inte fört fram
det förslaget, men däremot föreslagit en förstärkning av den
specialpedagogiska stödorganisationen vid SIH med 6,6 miljoner
kronor.
Utskottet anser det mycket viktigt att de flerhandikappade
elevernas situation inte försämras i samband med att kommunerna
övertar huvudmannaskapet för särskolan. Utskottet anförde redan
vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU9 s. 5) att detta kan
behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och
utvärdering. Skolverket planerar för närvarande sin
utvärderingsverksamhet för nästa budgetår. Innebörden av
huvudmannaskapet förändras inte av att det övergår från
landstingen till kommunerna. Utskottet delar den uppfattning
som regeringen uttrycker i propositionen, att SIH skall utgöra
ett komplement till och inte en ersättning för det stöd som
skolhuvudmannen skall erbjuda. En överföring av medel från det
statliga utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag
bör därför inte ske. Den anslagsökning som regeringen föreslår
ger utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för de
flerhandikappade eleverna i särskolan. Ansvaret för att fördela
det stöd SIH kan ge mellan olika grupper av elever vilar på
SIH, som alltså fortlöpande bör överväga behovet av
omprioriteringar.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub339.
Två motioner tar upp frågan om stöd för elever med
medicinska handikapp. I motion 1993/94:Ub328 (s) anförs att
det är ett angeläget krav att SIH får konsulenter för elever
med medicinska handikapp (yrkande 3). Skolhälsovården -- till
vilken regeringen och riksdagen tidigare hänvisat när samma
fråga behandlats -- ser enligt motionärerna endast till en del
av elevernas behov. En övergripande insats från staten krävs
för att ge dessa elever en bra skolgång, enligt motion
1993/94:Ub334 (fp). Motionären anför att kommunala
skolmyndigheter ibland saknar förståelse för aktuella problem
och genom nedprioritering av miljöåtgärder skapar stora risker
för livslångt lidande för eleverna.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i denna fråga vid de
två senaste riksmötena (prop. 1991/92:100, bet. UbU9, bet.
1992/93:UbU9), då utskottet strukit under nödvändigheten av att
undervisningen och den övriga verksamheten i skolan anpassas
till elevernas behov. Att det i utbildningen skall tas hänsyn
till elever med särskilda behov föreskrivs i skollagen
(1985:1100, 1 kap. 2 §). Detta ger kommunerna som huvudmän för
skolan ett stort ansvar, bl.a. när det gäller elever med
medicinska handikapp. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och 1993/94:Ub334.
All SIH:s verksamhet bör enligt motion 1993/94:Ub358 (s)
flyttas till Härnösand för att kunna bli så effektiv som
möjligt. Motionärerna pekar särskilt på ekonomienheten samt på
SIH Läromedel i Solna. I Härnösand finns bl.a. Mitthögskolan
och Kristinaskolan (specialskola för döva och hörselskadade),
som skulle kunna utgöra samarbetspartners för SIH, anser
motionärerna.
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen uttalar
att ekonomienheten bör flyttas till Härnösand, något som enligt
regeringen ligger i linje med riksdagens beslut om SIH:s
lokalisering (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389). När
SIH inrättades och beslut fattades om dess lokalisering till
Härnösand stod det klart att de f.d. rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel skulle inordnas i SIH. Dessa var belägna
i Göteborg, Solna, Umeå och Örebro och avsågs inte bli flyttade
till Härnösand. Utskottet anser inte att riksdagen har
anledning att ta något initiativ för att ändra på detta, varför
utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp för budgetåret
1994/95 på 106 966 000 kr. Regeringen betonar att SIH:s
arbete med att utveckla produktivitets- och effektivitetsmått
för verksamhetsgrenarna bör prioriteras och avrapporteras till
regeringen. Därför är regeringen inte beredd att förorda en
flerårig planeringsram för SIH.
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 13 föreslås att riksdagen
anvisar 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit
till stöd för handikappade elever. Motionärerna anser att
elevernas behov inte på något sätt är tillgodosedda i dag.
Utskottet har i det föregående redovisat att regeringens
förslag innebär en utökning av den specialpedagogiska
stödorganisationen vid SIH. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens institut för
handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 106 966 000 kr.
6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
Ur anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp betalas dels bidrag enligt
förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt
information om läromedel för elever med funktionshinder. Från
anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever
med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.
Vid föregående riksmöte uppmärksammade utskottet att
riksdagen inte tagit ställning till principerna för
fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade elevers
läromedel mellan staten å ena sidan och elevernas hemkommuner å
den andra sidan. I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100
bil. 10, bet. UbU10, rskr. 145) lade den dåvarande regeringen
fram ett förslag i denna fråga, som utskottet inte kunde
tillstyrka, bl.a. därför att kostnadskonsekvenserna för
kommunerna inte var belysta. Riksdagen begärde därför att
regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag i
frågan. Så hade emellertid ännu inte skett, när utskottet förra
året erinrade om saken. I budgetpropositionen redovisar nu
regeringen sin uppfattning.
Enligt regeringens mening bör staten även fortsättningsvis
stå för hela utvecklingskostnaden för läromedel för elever
med funktionshinder, men stat och kommun bör dela på
framställningskostnaderna. Därigenom ökar kostnaderna för
kommunerna och intäkterna för SIH, men inte i lika stor
omfattning som skulle bli följden om SIH skulle ta ut full
kostnadstäckning för framställningskostnaderna. Med den
fördelning som regeringen förordar kommer
genomsnittskostnaderna, utslaget per elev vid olika stadier och
skolformer, att ligga i nivå med läromedelskostnaderna för icke
funktionshindrade elever i den ordinarie undervisningen.
Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 17 712 000 kr.
I beloppet ingår en förstärkning med 3,5 miljoner kronor.
Regeringen ansluter sig inte till SIH:s förslag om att inrätta
ett särskilt förslagsanslag för produktion av tal- och
punktskriftsböcker för synskadade, men delar institutets
uppfattning att det är angeläget att denna elevgrupps tillgång
till läromedel förbättras. När det gäller talböcker för
dyslektiker föreslår regeringen en resursförstärkning under
anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, till vilket
utskottet återkommer i det följande. Regeringen understryker
emellertid att SIH bör tillhandahålla tillgängliga talböcker
och andra läromedel som bedöms som lämpliga läromedel för
dyslektiker.
I motion 1993/94:Ub359 (s) framhålls att de 3,5 miljoner
kronor som föreslås bli tillförda anslaget inte bör användas
enbart för läromedel för synskadade. Motionärerna anser att det
också brådskar med resurser till de döva och hörselskadade
eleverna som behöver läromedel på teckenspråk.
Utskottet anser att SIH är det organ i samhället som har de
bästa förutsättningarna att bedöma läromedelsbehoven för olika
grupper av elever med funktionshinder och göra avvägningar
mellan dessa. Utskottet utgår från att SIH kommer att få
ansvaret för att använda det samlade anslaget på det sätt som
institutet finner lämpligast. Riksdagen bör enligt utskottets
mening inte göra något uttalade om hur medels-ökningen skall
användas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.
7. Stöd för utveckling av skolväsendet
Huvuddelen av förevarande anslag bekostar sådana centrala
insatser för utvecklingen av skolan, inklusive bl.a.
produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Från
anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för
utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, bidrag till
kostnader för teknikkurser för flickor samt för insatser för
skolans internationalisering. Utöver detta lämnas bidrag till
vissa organisationer samt till utvecklingsarbete om
datoranvändning.
Ett utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter
eller dyslexi efterfrågas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande
2. Det är viktigt, framhåller motionärerna, att skolan
samarbetar med föräldrarna så att varje barn får en fungerande
läskunskap och utvecklar läslust. Motionärerna hävdar att
forskning har visat att de flesta dyslektiker kan lära sig läsa
och skriva om rätt slags träning sätts in tidigt. Lärarna måste
därför få de instrument de behöver för att på ett
professionellt sätt kunna ge elever med läs- och
skrivsvårigheter den hjälp och stimulans som de behöver.
Individuella träningsprogram bör utvecklas med hjälp av
specialutbildad personal.
Regeringen anger under anslaget att Skolverket, som redan
bedriver utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter, bör
ansvara för en försöksverksamhet för att underlätta utgivningen
av läromedel som både är tryckta och intalade på band. En
utökning av anslaget med 3 miljoner kronor föreslås för
ändamålet.
Utskottet vill betona att utskottet ser det som angeläget att
utvecklingsinsatser görs kring dyslexi och att metoder och
stödmaterial för läsinlärning förs ut i skolorna för att
garantera elever med läs- och skrivsvårigheter deras rätt till
en likvärdig utbildning. Utskottet har visat vilken vikt
utskottet lägger vid dessa frågor genom att anordna en öppen
utfrågning om dyslexi, som hölls den 8 februari 1994.
I sammanhanget bör enligt utskottet framhållas att Skolverket
anslagit medel till sex läspedagogiska centra som skall ge råd
och stöd till skolor i frågor som rör läs- och
skrivsvårigheter. Avsikten är att centra skall utveckla och
pröva pedagogiska program, pedagogisk diagnostik, pedagogiska
hjälpmedel och träningsmaterial för elever med läs- och
skrivsvårigheter. De skall också medverka i utveckling av
nationella fortbildningsprogram för skolpersonal. Projektet
startade den 1 juli 1993 och pågår till den 1 juli 1996.
Ytterligare resurser föreslås nu, som nämnts, av regeringen för
utgivning av talböcker för dyslektiker.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att behandla
frågor rörande stöd till elever med svårigheter i den
nationella utvecklingsplan för skolan som regeringen kommer att
presentera för riksdagen under våren 1994. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkande 2 inte behövs.
Motionsyrkandet bör alltså avslås.
Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt, till
Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett
reservationsanslag på 76 728 000 kr för nästa budgetår.
8. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och
vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed.
Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och
spridning av information om verksamheten.
Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en
treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna
för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag
i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170,
bet. UbU15, rskr. 388).
Beträffande anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95
föreslår regeringen ett reservationsanslag på 26 134 000 kr,
vilket utskottet tillstyrker.
I motion 1993/94:Ub337 (s) tar motionärerna upp de brister i
fråga om problemlösning i grupp i ungdomsskolan som
påvisats i Skolverkets nationella utvärdering (yrkande 1).
Eleverna fick enligt denna stora svårigheter när de skulle ta
sig an en större uppgift och samarbeta i grupp. Andra
undersökningar, bl.a. Riksdagens revisorers granskning av
gymnasieskolan, visar att gymnasisterna har svårt för att
arbeta självständigt. Motionärerna anser därför att riksdagen
hos regeringen bör begära att Skolverket får i uppdrag att
starta ett omfattande och intensivt forsknings- och
utvecklingsarbete som avser problemlösning i grupp (yrkande 2).
Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört (prop. s. 35)
om att Skolverket bl.a. skall inrikta sitt arbete på sådana
insatser som kommer att föranledas av den nationella
utvecklingsplan för skolan som regeringen avser att under våren
1994 lägga fram för riksdagen. I utvecklingsplanen kommer
Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 att behandlas.
Utskottet utgår från att de områden där Skolverket har
konstaterat påtagliga brister i skolans verksamhet kommer att
bli föremål för intensifierade utvecklingsinsatser. Med det
anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion
1993/94:Ub337.
9. Fortbildning m.m.
Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning
samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som
Skolverket beslutar om. Från anslaget utgår vidare bidrag till
lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och
publikationer samt bekostas utbildning för lärare i
svenskundervisning för invandrare och lärarstipendier för
individuellt motiverad fortbildning. Medel från anslaget
utbetalas även till Sveriges Utbildningsradio AB för produktion
av utbildningsprogram för fortbildning.
Regeringen anför i propositionen att såväl externa
utvärderare, t.ex. OECD, som Skolverket i egna utvärderingar
har konstaterat att skolan i alltför liten omfattning arbetar
med pedagogisk utveckling, att traditionella arbetsformer
dominerar och att undervisningen inte förändrats särskilt
mycket på två och ett halvt decennium. De resurser som hittills
satsats på fortbildning har inte lett till önskvärd utveckling.
Det nya styrsystemet för skolan har inte medfört någon
förändring i statens sätt att använda sina resurser för
fortbildning, trots att detta borde vara ett effektivt medel i
styrningen mot nationella mål.
Enligt regeringen är det av stor vikt att fortbildningen
verkligen används som ett led i utvecklingen av skolan.
Utbildning av rektorer och andra skolledare samt av
fortbildningsansvariga m.fl. nyckelpersoner som kan påverka
skolans pedagogiska utveckling bör därför prioriteras. För att
förstärka ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning bör
ytterligare 15 miljoner kronor tillföras anslaget. Medlen bör
stå till regeringens disposition.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att till
Fortbildning m.m. anvisas ett reservationsanslag på
98 416 000 kr.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 29 begärs att riksdagen
uttalar sig för att frågor om elev- och föräldrainflytande
i skolan skall beredas tillräckligt utrymme i utbildning
och fortbildning av lärare och skolledare. Regeringen,
som föreslås få disponera medel för rektorsutbildning, bör
ansvara för att också denna utbildning innehåller moment som
syftar till att utveckla elev- och föräldrainflytandet.
Dessutom bör alla högskolor med lärarutbildningar uppmanas att
särskilt uppmärksamma demokratifrågor och frågor om utveckling
av kontakter mellan skolan och hemmen.
Utskottet vill påminna om att riksdagen nyligen i ett
tillkännagivande till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35)
begärt en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers
och föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde
utskottet, göras en kartläggning av existerande
samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett
institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och
de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens
lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör
återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Enligt utskottets mening faller det sig naturligt att ett
förstärkt inflytande från elever och föräldrar i skolans
verksamhet också måste förankras och få genomslag hos
skolledare och lärare genom att dessa frågor tas upp i
utbildnings- och fortbildningssammanhang. Regeringens arbete
med att bereda frågan om förstärkt föräldra- och elevinflytande
bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub905
yrkande 29.
Ytterligare frågor rörande fortbildning av lärare och
skolledare tas upp i ett antal motioner.
Enligt motion 1993/94:N307 (s) yrkande 3 krävs omfattande
fortbildningsinsatser för lärare på högstadie- och gymnasienivå
för att de nya läroplanerna, och de värderingar som där är
uttryckta, skall få ett verkligt genomslag i skolan och i
samarbetet mellan skola och arbetsliv. -- Formerna för
kompetensutveckling bör ses över, anförs det i motion
1993/94:Ub348 (fp) yrkande 5. Fortbildningsresurserna i
kommunerna bör i högre grad än för närvarande användas till
pedagogisk förnyelse och utvecklingsarbete, till att ge kunskap
om utvärderingsmetoder och till utbildning i
informationsteknik.
Vikten av kompetensutveckling hos lärare och skolledning,
när det gäller såväl fördjupade ämneskunskaper som pedagogik
och arbetssätt, betonas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 8.
Enligt motionärerna måste satsningar också ske på fortbildning
av lärare i fråga om olika former av läs- och skrivsvårigheter.
Även i motion 1993/94:Ub332 (m) framhålls att lärare, främst i
årskurserna 1--6, bör utbildas och fortbildas i frågor kring
dyslexi. Det som behövs är, enligt motionären, att en adekvat
sådan utbildning snabbt införs på lärarhögskolorna.
Skolpersonal, främst lärare, bör enligt motion 1993/94:Ub363
(c) fortbildas i handikappkunskap. En förbättrad sjukvård och
diagnostik har gjort det möjligt för fler funktionshindrade
barn att gå i den s.k. normalskolan, anför motionärerna. Detta
kräver ökad kunskap bl.a. om vilken inverkan funktionshindren
kan ha på skolsituationen.
I motion 1993/94:Ub329 (s) framhålls behovet av fortbildning
av lärare i invandrar- och flyktingfrågor. Många lärare har i
sin dagliga gärning att ta diskussioner med sina elever om
invandring, flyktingar, olika kulturer och rasism. Motionärerna
föreslår därför att fortbildning anordnas, exempelvis två dagar
per läsår, för att bredda lärares kunskaper och göra dem bättre
rustade att ta diskussionerna i dessa svåra frågor.
Fortbildning och praktik för hemspråkslärare efterfrågas i
motion 1993/94:Ub347 (fp). Detta bör leda till att dessa lärare
blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande
språk.
Utskottet vill erinra om att enligt skollagen (2 kap. 7 §)
skall varje kommun och landsting se till att fortbildning
anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Fr.o.m.
den 1 juli 1994 gäller även att de skall vinnlägga sig om en
planering av personalens fortbildning. Huvudansvaret för
fortbildningen ligger således på skolhuvudmännen. Under
förevarande anslag disponerar Skolverket medel för fortbildning
varigenom de statliga resurserna kan styras till områden som är
angelägna för nationen som helhet. Utskottet ser det som
positivt att, som anges i propositionen (s. 8), ett arbete med
frågor kring lärares och ledares kompetensutveckling i skolan
nu pågår i regeringskansliet. Särskilda medel beräknas också i
propositionen för arbetet med ledarskapsutveckling och
kompetensförsörjning. Därutöver delar utskottet regeringens
uppfattning att den statliga fortbildningsresursen under den
närmaste tiden till stor del kommer att behöva tas i anspråk
för att stödja genomförandet av nya läroplaner, kursplaner och
betygssystem.
Vidare vill utskottet med anledning av vissa motionsyrkanden
hänvisa till att Skolverket enligt sin fördjupade
anslagsframställning avsatt medel för utveckling och
genomförande av fortbildning för undervisning av elever med
läs- och skrivproblem, bl.a. till läspedagogiska centra.
Skolverket har också angett att verket, för att stödja arbetet
mot främlingsfientlighet och rasism, kommer att utveckla och
planera kortare lokalt anpassade fortbildningsinsatser i
samarbete med SIDA och högskolan.
När det gäller fortbildning av lärare i handikappkunskap
anförde utskottet i sitt betänkande 1993/94:UbU1 (s. 78) att
det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om olika
former av handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar
skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas
också till de handikappade elevernas behov.
Behörighetsvillkoren för lärare är reglerade i skollagen (2
kap. 3--5 §§). Det åligger kommunerna att för
tillsvidareanställning som lärare nyttja personer som uppfyller
dessa krav. Det närmare innehållet i lärarutbildningar bestäms
av resp. universitet och högskola.
Enligt utskottets mening bör motionerna 1993/94:Ub329,
1993/94:Ub332, 1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5,
1993/94:Ub351 yrkande 8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307
yrkande 3 med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet
tillstyrker utskottet att riksdagen till Fortbildning m.m.
anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr för nästa
budgetår.
10. Genomförande av skolreformer
För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen anslaget A 7.
Genomförande av skolreformer till 128 975 000 kr. Härvid
beräknas 55 miljoner kronor för bidrag enligt förordningen
(SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering
och information vid införandet av de nya programmen i
gymnasieskolan samt för ett motsvarande bidrag för
gymnasiesärskolan. För bidrag till utbildning av handledare vid
den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen beräknas
ca 20 miljoner kronor.
Resterande medel skall användas för fortsatta informations-
och fortbildningsinsatser vid införande av nya läroplaner och
nya betygssystem inom såväl det obligatoriska som det
frivilliga skolväsendet.
Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 28 bör regeringen, ur
de medel som föreslås stå till departementets förfogande för
information om och genomförande av den nya läroplanen, avsätta
resurser för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat
elev- och föräldrainflytande i skolan. Motionärerna påpekar
att det i samband med informationen om och genomförandet av en
läroplan ges ett bra tillfälle att utveckla nya
samverkansformer. Den möjligheten bör tas till vara.
Utskottet har tidigare i detta betänkande anfört att
regeringens arbete med att, på riksdagens begäran, bereda
frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan
bör avvaktas. Förevarande motionsyrkande avstyrks med samma
motivering.
Utskottet har inte något att invända mot medelsberäkningen
under anslaget. Riksdagen bör således anvisa begärt
anslagsbelopp för budgetåret 1994/95.
11. Särskilda insatser på skolområdet
Från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet betalas
kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av
regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp
eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan,
elever med flera handikapp i särskolan och elever i grundskolan
som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande.
Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till
Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för den
riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade
samt medel till Örebro kommun för den riksrekryterande
gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade elever.
Anslagsposten för sistnämnda ändamål är förslagsvis betecknad.
Ur anslaget bekostas också statsbidrag till Södermanlands,
Västmanlands och Örebro läns landsting för viss
riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever
(Dammsdalsskolan, Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i
Örebro). Även denna anslagspost är förslagsvis betecknad.
I propositionen beräknas för budgetåret 1994/95 ett
anslagsbelopp på 230 170 000 kr. Medelsberäkningen utgår
från en viss ökning av antalet elever i gymnasieutbildningen
för svårt rörelsehindrade elever.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr.
12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet
Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a.
vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till
vuxenutbildning som är av riksintresse, bidrag till kostnader
för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till
annan utbildningsform samt bidrag till kostnader för
IB-utbildning, m.m.
I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns
Rikssågverksskolan i Skoghall som en av flera viktiga
utbildningsenheter i Värmland, till vilka fortsatt statligt
stöd bör utgå.
Utskottet konstaterar att Hammarö kommun innevarande budgetår
erhållit bidrag, i form av särskilt verksamhetsstöd, för
utbildning i sågverksteknik. Utbildningen bedöms vara av
riksintresse. Också för nästa budgetår har medel till
utbildningen i Skoghall beräknats. Utskottet anser därmed att
motionen i denna del är tillgodosedd och bör avslås.
Hässleholms tekniska skola bör enligt motionerna
1993/94:Ub353 (m) och 1993/94:Ub305 (c) yrkande 2 erhålla
statsbidrag för riksrekryterande utbildning i likhet med vad
som gäller för Katrineholms tekniska skola. I den sistnämnda
motionen begärs också att Hässleholms tekniska skola skall få
förlänga påbyggnadsutbildningen med en termin (yrkande 1).
Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att
regeringen enligt bemyndigande av riksdagen meddelat
föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge interkommunal
ersättning för ettårig teknikerutbildning (2 kap. 17 §
förordningen om kommunal vuxenutbildning). Denna möjlighet
fanns inte vid tidpunkten för beslutet om statsbidrag till
Katrineholms tekniska skola. Enligt förordningen om statsbidrag
till denna skola (SKOLFS 1991:52, ändrad och omtryckt 1993:12)
skall vid beräkningen av interkommunal ersättning för kostnader
för elevens utbildning hänsyn tas till utgående statsbidrag.
Utskottet anser inte att ett nytt riktat statsbidrag bör
införas till enskild kommunal skola. Enligt utskottets mening
föreligger inget hinder mot att teknikerutbildningen vid
Hässleholms tekniska skola byggs ut till tre terminer, eftersom
kommunerna har frihet att organisera sitt skolväsende.
Skyldigheten för elevs hemkommun att utge ersättning gäller
dock endast för två terminers teknikerutbildning. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1993/94:Ub305 och 1993/94:Ub353.
Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt
statsbidrag till kommuner och landsting för ett tredje
gymnasieår samt för extra platser inom den kommunala
vuxenutbildningen. Medel har därvid anvisats för 40 000
platser i gymnasieskolan och 33 000 i komvux.
Regeringen aviserar i ett inledande avsnitt i propositionen
(s. 15) att förslag kommer att läggas fram i
kompletteringspropositionen om extra resurser även under
budgetåret 1994/95 för utbildningsinsatser i bl.a.
gymnasieskolan och komvux. Som riktvärden för planeringen anges
26 100 platser i gymnasieskolan och 28 000 platser i komvux
och med utbildningscheck.
Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 9 bör riksdagen redan
nu besluta att tillföra medel för extrainsatser inom kommunal
vuxenutbildning motsvarande 40 000 platser under budgetåret
1994/95. Av dessa platser bör 25 000 avsättas för mer
teoretiskt inriktade studier och 15 000 för studier inom den
yrkesinriktade delen av komvux. Enligt yrkande 11 i motionen
bör riksdagen också besluta om att tillföra medel för
extrainsatser inom gymnasieskolan motsvarande 30 000
platser under budgetåret 1994/95. Samma förslag om ytterligare
70 000 platser för utbildning i gymnasieskolan och komvux
nästa budgetår framför motionärerna i motion 1993/94:N305 (s)
yrkande 10 i denna del. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 1
anförs om vuxenutbildningen i skogslänen att fler vuxna bör
beredas utbildning genom komvux och möjlighet att komplettera
sina gymnasiestudier.
Utskottet noterar att regeringen kommer med förslag om
utbildningsinsatser i kompletteringspropositionen. Enligt
utskottets mening bör regeringens underlag för beräkning av
ytterligare platser såväl i gymnasieskolan som i komvux
avvaktas. Motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11,
1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i denna
del bör därför avslås av riksdagen.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 48 187 000 kr
till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet för budgetåret 1994/95.
Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 10 bör riksdagen
besluta att för budgetåret 1994/95 anvisa 560 miljoner kronor
för att bestrida kostnaderna för de platser inom komvux som
motionärerna föreslagit utöver dem som regeringen aviserat. I
motionen beräknas kostnaden för 40 000 platser inom komvux
till totalt 1 230 miljoner kronor. Riksdagen bör också enligt
yrkande 12 i motionen för nästa budgetår anvisa 117 miljoner
kronor för att täcka merkostnaden för de platser inom
gymnasieskolan som motionärerna föreslagit utöver dem som
regeringen aviserat. Medlen för förstärkning av komvux och
gymnasieskolan bör tillföras Skolverket genom förevarande
anslag och fördelas till kommunerna efter ansökan hos verket i
enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår
och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så
bedöms nödvändigt (yrkande 13).
Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden om
att riksdagen nu skall besluta om ytterligare
utbildningsplatser inom såväl komvux som gymnasieskolan för
budgetåret 1994/95. I konsekvens härmed bör riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12 och 13 under anslaget för nästa
budgetår anvisa ett förslagsanslag på 48 187 000 kr.
13. Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge
samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt
motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan.
Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i
sameskolförordningen (1967:216) och i förordningen (SKOLFS
1991:23) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna.
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare,
Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök.
Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs
vid grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna,
Krokoms, Storumans, Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet
vid sameskolorna uppgick läsåret 1992/93 till 115 och beräknas
i stort sett vara oförändrat 1994/95. I den integrerade
sameundervisningen deltog 124 elever läsåret 1992/93. Ett
ökat antal elever beräknas i denna undervisning kommande
budgetår. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är
förlagt till Jokkmokk. -- Från anslaget utgår även bidrag till
Samernas folkhögskola.
Försöksverksamheten med sameskola i Kiruna, som bedrivits
sedan läsåret 1985/86, upphör med utgången av läsåret 1993/94.
Sameskolstyrelsen anser att skolan bör inrättas permanent
fr.o.m. läsåret 1994/95.
Enligt 2 § sameskolförordningen bestämmer regeringen på vilka
orter det skall finnas sameskola. Den totala kostnadsramen för
sameskolorna beslutas av riksdagen. Regeringen anmäler under
anslaget sin avsikt att ändra sameskolförordningen så att
Sameskolstyrelsen får besluta på vilka orter sameskola skall
finnas. Dock får sådana beslut inte medföra ökade kostnader för
staten. Därefter kan Sameskolstyrelsen själv besluta om
inrättande av en sameskola i Kiruna.
Regeringens förslag i propositionen -- att en bestämmelse
skall införas i skollagen om skyldighet för hemkommunen att
betala ersättning till staten för elever i sameskolan -- har
utskottet tillstyrkt i sitt betänkande 1993/94:UbU6 om vissa
skollagsfrågor.
Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett ramanslag
på 31 058 000 kr för nästa budgetår. Utskottet föreslår att
det begärda beloppet anvisas av riksdagen.
14. Specialskolor m.m.
Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge
barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller
talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad
utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning
som ges i grundskolan.
Regeringen utfärdade den 17 februari 1994 en ny läroplan,
gemensam för samtliga skolformer för skolpliktiga elever inom
det offentliga skolväsendet, således inkluderande specialskolan
(SKOLFS 1994:1). Den nya läroplanen träder i vissa delar i
kraft läsåret 1994/95 och i sin helhet läsåret 1995/96 för
årskurserna 1--7. Den skall vara helt genomförd i specialskolan
läsåret 1998/99. Verksamheten i specialskolan regleras i
skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478)
samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för
Tomtebodaskolans resurscenter.
Synskadade elever med eller utan ytterligare funktionshinder
undervisas vid Ekeskolan i Örebro. För döva och hörselskadade
elever finns fem regionala specialskolor: Manillaskolan i
Stockholm, Östervångsskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg,
Birgittaskolan i Örebro och Kristinaskolan i Härnösand. Dessa
skolor har även vissa s.k. externa klasser förlagda till
grundskolan. Döva eller hörselskadade elever som också är
utvecklingsstörda undervisas vid Åsbackaskolan i Gnesta. Vid
Hällsboskolan i Sigtuna undervisas talskadade barn, dvs.
normalbegåvade barn med grava språkstörningar, samt döva och
hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra
komplikationer.
Det finns specialpedagogiska resurscentrer vid
Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.
Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett
anslagsbelopp på 376 839 000 kr. Vid medelsberäkningen
har regeringen beaktat att de årliga hyreskostnaderna för
specialskolorna kommer att öka till följd av om- och
tillbyggnader, samt att det även uppstår utgifter för räntor
och amorteringar för investeringar i inredning och utrustning.
Vidare har anslaget räknats upp med 6 320 000 kr med hänsyn
till beräknat utökat elevantal.
Regeringen föreslår inte någon flerårig planeringsram för
specialskolorna, i avvaktan på att specialskolorna, med stöd av
SIH, utvecklar och avrapporterar resultatmått för verksamheten.
Utskottet har ingenting att erinra mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 376 839 000 kr.
Motion 1993/94:Ub306 (fp) tar upp möjligheterna till
utbildning för döva barn med autism. Motionären anför att
det råder oklarhet om specialskolans ansvar för denna grupp
elever, som omfattar ungefär åtta barn i Sverige. Dessa barn,
som kommunicerar på teckenspråk, saknar enligt motionären helt
möjligheter till vidare utbildning från 13 års ålder. De kräver
en annan typ av skola, boende och fritidsverksamhet än vad
dagens specialskolor kan erbjuda. Resurser måste tillkomma för
att försäkra detta fåtal barn möjligheter till utbildning och
träning att kommunicera med omvärlden. Motionären anser att det
behöver inrättas en specialskola för döva barn med autism och
vill att SIH får ansvar för en analys av ansvars- och
finansieringsfrågorna.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Med infantil autism menas enligt Nationalencyklopedin (del 2)
ett i regel kroniskt handikapptillstånd som ger symtom från de
första levnadsåren. Förmågan till socialt samspel är kraftigt
nedsatt, vilket medför avskärmning och oförmåga att leka med
jämnåriga. Språket är avvikande och språkförståelsen nedsatt.
Även beteendet är onormalt.
Autism faller under begreppet barndomspsykos. Autistiska barn
ingår sedan år 1986 i särskolans personkrets.
Av Åsbackaskolans fördjupade anslagsframställning framgår
följande. Åsbackaskolan har några elever med lättare autistiska
drag. Flertalet döva elever med autism finns emellertid i dag i
särskolan på resp. hemort, där man har samlat bl.a. boende,
undervisning, kontinuerlig kontakt med föräldrarna,
avlastningshem, kompetens om autism, regelbunden handledning
samt personal som eskorterar eleverna under resor till och från
hemmet och som känner eleverna och deras behov. På hemorten
finns en åretrunt-omsorg, något som Åsbackaskolan inte kan
erbjuda. Åsbackaskolan har däremot en teckenspråksmiljö, som är
en grundförutsättning för att döva barn skall utvecklas. Denna
miljö kan enligt skolans bedömning inte erbjudas döva barn med
autism utan att antingen verksamheten där drastiskt förändras
-- en halvering av elevantalet, som för närvarande är 40--45
elever, nämns -- eller att ökade resurser tillförs skolan.
Utskottet anser det angeläget att denna lilla, men mycket
utsatta, grupp av elever får en med andra elever likvärdig
utbildning. Det är självfallet både praktiskt och ekonomiskt
svårt för en kommun där ett dövt barn med autism bor att ordna
såväl adekvata omsorger som  undervisning på teckenspråk.
Teckenspråk är ju undervisningsspråk huvudsakligen i
specialskolan för döva och hörselskadade. Samtidigt framstår
det som oerhört angeläget att det autistiska döva barnet får
både den stimulans som teckenspråkig miljö innebär och den
omsorg av olika slag som, enligt vad som ovan anförts, hittills
bäst har kunnat ges på hemorten. Kommunaliseringen av särskolan
kan komma att öka svårigheterna för skolhuvudmannen -- således
numera kommunen -- att klara av att ge elever med dessa
speciella svårigheter en verkligt bra skolgång. Utskottet anser
därför att regeringen bör låta utreda vilka åtgärder som behövs
för att döva autistiska barn skall få möjligheter till en
utbildning och utveckling som är likvärdig med den som övriga
barn i det svenska samhället får. Regeringen bör därefter
redovisa sin bedömning för riksdagen och framlägga de förslag
som kan komma att föranledas därav.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1993/94:Ub306 som sin mening ge regeringen till känna.
15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Från anslaget utgår bidrag till utlandsskolor samt till
korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning
och svensk undervisning vid internationell skola. -- Antalet
elever vid svenska utlandsskolor uppgick läsåret 1992/93 till
1 226. Av dessa var 1 040 svenska, 96 norska och 90 finska
elever. Samma läsår fanns 264 elever i
korrespondensundervisning och 2 568 elever i kompletterande
svensk undervisning.
Riksdagen har under föregående riksmöte (prop. 1992/93:158,
bet. UbU12, rskr. 329) godkänt regeringens förslag till
riktlinjer för ett nytt statsbidragssystem för
utlandsundervisningen från budgetåret 1994/95. Statsbidraget
skall enligt dessa riktlinjer beräknas med ett schablonbelopp
per elev i de olika undervisningsformerna. Beloppen fastställs
av regeringen för varje budgetår. Statsbidraget skall utgöra
ett finansiellt stöd till verksamheten, och huvudmannen
beslutar själv hur bidraget skall användas.
Det elevrelaterade bidrag som regeringen nu föreslår för
utlandsskolorna på grundskolenivå skall ersätta nuvarande
bidrag för lärartjänster (grundresurs), kompletteringsresurs,
pensionskostnader (lönekostnadspålägg och
tilläggspensionsavgifter), särskilt driftbidrag samt rese- och
flyttningskostnadsersättning. Enligt regeringens förslag skall
bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas med 55 000 kr per
elev för skolor med högst 10 elever. För skolor med lägst 11
och högst 49 elever reduceras detta belopp med 600 kr per elev
för varje ytterligare elev utöver 10. För skolor med 50 elever
och däröver föreslås ett bidrag på 27 000 kr per elev. Den
föreslagna beräkningen av undervisningsbidraget innebär en
ökning av bidraget till utlandsskolorna med ca 12,2 miljoner
kronor. Regeringen förordar vidare att 75 % av
undervisningsbidraget indexberäknas med utgångspunkt i
levnadskostnaderna i de länder där skolorna ligger.
På gymnasienivå är det endast Skandinaviska skolan i
Bryssel som har reguljär gymnasieundervisning med rätt att
sätta betyg. Innevarande läsår utgår statsbidrag med 429 000
kr. Regeringen föreslår att statsbidrag till skolan för
budgetåret 1994/95 lämnas för elever i årskurserna 1--3 med
25 000 kr per elev (50 elever).
I fråga om distansundervisning
(korrespondensundervisning) bör enligt regeringen bidrag
för handledning beräknas med ett belopp per elev för budgetåret
1994/95 som varierar mellan lägst 8 000 kr och högst 19 000 kr
beroende på antalet elever i undervisning. Hela bidraget för
handledning bör indexberäknas med hänsyn till levnadskostnader.
För kompletterande svensk undervisning föreslås för
budgetåret 1994/95 ett belopp om 3 000 kr per elev. Beloppet,
som inte bör indexberäknas, skall täcka såväl kostnader för
lärares löner som godtagbart undervisningsmaterial för
eleverna.
Svensk undervisning vid utländsk skola bedrivs för
närvarande endast inom den svenska sektionen vid Lycée
International i S:t Germain-en-Laye, Frankrike. Läsåret 1992/93
hade den svenska sektionen 115 elever. Regeringen föreslår att
även bidraget till denna undervisning elevrelateras, vilket för
budgetåret 1994/95 bör innebära 9 000 kr per elev.
Bidraget till lokalkostnader skall enligt de av riksdagen
godkända riktlinjerna räknas upp från 60 % till 75 % av
årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen. I
propositionen anförs att det bör ankomma på regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer, att utfärda
erforderliga föreskrifter härom.
Nuvarande bidrag för utlandsundervisningen beräknas i form av
förskott och slutreglering. För budgetåret 1994/95 bör därför,
anför regeringen, en slutreglering ske av bidraget för
verksamhetsåret 1993/94. Den beräknade kostnaden för
slutregleringen uppgår till ca 3,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen
godkänner de i propositionen redovisade förslagen om nytt
statsbidragssystem för utlandsundervisningen.
Enligt regeringens beräkningar medför de redovisade förslagen
en uppräkning av bidraget till utlandsundervisningen för
budgetåret 1994/95 med ca 22 miljoner kronor. Sammanlagt bör
ett förslagsanslag på 78 080 000 kr anvisas under
anslaget.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 31 anmärker motionärerna
att de -- bl.a. med hänsyn till att det i skolan i övrigt finns
starka önskemål om ökade resurser -- inte kan se att skälen för
att räkna upp anslagen till utlandsskolorna är starka nog för
att motivera regeringens förslag. Motionärerna anser därför att
det av regeringen föreslagna beloppet skall reduceras med 10
miljoner kronor till 68 080 000 kr.
Utskottet vill påminna om att i de riktlinjer för det nya
statsbidragssystemet som riksdagen godkände under föregående
riksmöte ingick att staten skulle ge ett visst ökat bidrag till
utlandsskolorna. Beräkningar som hade gjorts av den s.k.
Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:3) visade att det
genomsnittliga statsbidraget för läsåret 1991/92 endast täckte
ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. Utskottet delar
regeringens bedömning i propositionen att det är motiverat med
den föreslagna uppräkningen av bidraget för att utlandsskolorna
skall kunna minska sina elevavgifter.
Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion
1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner regeringens förslag
om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen, dels
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000
kr.
16. Bidrag till driften av fristående skolor
Innevarande budgetår lämnas bidrag från detta anslag till
driften av följande fristående skolor, nämligen internationella
skolor, fristående gymnasieskolor, kompletterande skolor,
fristående särskolor och riksinternatskolor.
Fristående gymnasieskolor skall enligt riksdagens beslut
(prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) fr.o.m. den 1 juli
1994 tilldelas resurser från elevens hemkommun. Medel som
innevarande budgetår beräknats under detta anslag för
statsbidrag till fristående gymnasieskolor har nu avräknats
från anslaget. Vidare anges i propositionen att viss del av
utbildningen vid Bergsskolan i Filipstad fr.o.m. nästa budgetår
kommer att övergå till högskoleutbildning, varför medel
motsvarande statsbidraget i denna del förts till Högskolans i
Falun/Borlänge anslag. Sammantaget har anslaget därmed minskats
med ca 42,6 miljoner kronor. -- Regeringen föreslår att ett
förslagsanslag på 181 965 000 kr anvisas av riksdagen för
nästa budgetår.
I motionerna 1993/94:Ub616 (s) i denna del och 1993/94:Ub318
(c) understryks betydelsen av slöjdutbildningen vid
Sätergläntan, Hemslöjdens gård, som en grund för framtida
yrkesutövning eller för fortsatt utbildning inom det textila
området. Skolan är en fristående skola med hela landet som
upptagningsområde och uppbär statsbidrag. Motionärerna påpekar
att skolan är helt beroende av att även i fortsättningen få
statliga bidrag till undervisningen. Utbildningen bör enligt
dem bedömas vara av nationellt intresse.
I motion 1993/94:Ub342 (c) anförs att Skara skolscen är
en fristående statsbidragsberättigad kompletterande skola som
anordnar scenisk utbildning för ungdomar från hela landet. De
sökande till skolans utbildning måste ha genomgått minst
tvåårigt gymnasium för att vara behöriga att söka. Enligt
motionären måste skolans verkliga kostnader täckas av
statsbidrag eller, alternativt, elevernas hemkommuner åläggas
att betala interkommunal ersättning.
Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående
riksmöte godkände vad som anförts i propositionen om valfrihet
i skolan (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) att
kompletterande skolor, vilkas utbildning kan anses särskilt
värdefull från nationell synpunkt, skall av regeringen kunna
ges statsbidrag. I propositionen angavs som exempel bl.a.
sådana "skolor vars utbildningar utgör en förutsättning för att
gamla hantverkstraditioner bevaras och förs vidare till
kommande generationer". Regeringen uppdrog i oktober 1993 åt
Skolverket att göra en översyn av utbildningar vid nuvarande
kompletterande skolor med statligt stöd.  Skolverket skall
redovisa översynen senast den 1 september 1994 vad gäller
konstskolor och skolor inom dans och teater och senast den 1
september 1995 vad gäller övriga kompletterande skolor. Enligt
uppgift från Utbildningsdepartementet får de skolor som hade
stöd den 30 juni 1993 fortsatt stöd i avvaktan på översynen.
Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av
motionerna 1993/94:Ub318 och 1993/94:Ub616 i denna del är
således inte påkallat, varför motionerna avstyrks av utskottet.
Vad gäller motionsyrkandet om ökat statsbidrag till Skara
skolscen har utskottet inhämtat att skolan erhåller ett direkt
riktat statsbidrag som för innevarande läsår utgör 55 600 kr
per elev eller sammanlagt 1 334 400 kr. Med hänvisning till
vad utskottet nyss anfört om Skolverkets översyn av
utbildningar vid statsunderstödda kompletterande skolor,
avstyrker utskottet även motion 1993/94:Ub342.
Regeringen föreslår att totalramen för
statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående
kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella
skolor över grundskolenivån fastställs till 3 014  för
budgetåret 1994/95. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av
riksdagen att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig
att en viss utbildning inom gymnasieskolans tidigare s.k. lilla
ram i fortsättningen bör organiseras i form av fristående
kompletterande skola.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna föreslaget antal
bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna
begärt bemyndigande att utöka ramen.
Medelsberäkningen under anslaget har inte gett utskottet
anledning till erinran. Utskottet tillstyrker att riksdagen
till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar ett
förslagsanslag på 181 965 000 kr för budgetåret 1994/95.
17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Under anslaget F 3. Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område beräknas medel till
tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med
utvecklings- och rationaliseringsfrågor.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 16 538 000 kr
för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår 419 000 kr för
statistik, avseende utbildningsstatistisk årsbok och
fickskolan, för vilka medel tidigare beräknats under sjunde
huvudtiteln.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
18. Övriga frågor
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen
skall uttala sig för att sektorsbidraget till skolan skall
återinföras. Motionärerna hävdar att ett sektorsbidrag för
skolverksamheten tydliggör det nationella ansvaret för en
likvärdig skola utan att på något sätt förta kommunernas
möjligheter till olika prioriteringar. Den psykosociala
arbetsmiljön i skolan försämras, anförs det i motionen.
Riksdagen bör därför uttala att klasstorleken i grundskolan
inte bör överstiga 25 elever (yrkande 2) och att en rimlig
standard på skolans sociala resurser skall garanteras (yrkande
3). Detta kan enligt motionen åstadkommas genom att en del av
sektorsbidraget utgör ett stöd till kommunernas kostnader för
t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Om en kommun inte
håller en godtagbar standard på de sociala resurserna kring
skolan bör det vara möjligt att vidta sanktioner mot kommunen
(yrkande 4).
Utskottet erinrar om att det nya generella statsbidraget till
kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag, infördes den 1
januari 1993 (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345).
I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren 1992
ställde utbildningsutskottet sig bakom regeringens förslag om
ett utjämningsbidrag till kommunerna. Genom att kommunerna ges
större handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika
verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på
ett effektivare sätt, anförde utskottet. I sammanhanget
framhöll utskottet att vikten av en uppföljning och utvärdering
sektorsvis ökar med det generella statsbidraget.
I det mål- och resultatorienterade styrsystem, som numera
ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun, är det Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera
skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt
bidra till skolans utveckling. Utskottet vill peka på att en
bestämmelse om sanktionsmöjligheter mot kommun som åsidosatt
sina skyldigheter infördes i skollagen (15 kap. 15 §) i samband
med riksdagens beslut om det nya statliga utjämningsbidraget.
Bestämmelsen innebär att om en kommun grovt eller under längre
tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen
meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens
bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa
bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder får kvittas mot
belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen.
Regeringen har i december 1993 tillkallat en parlamentariskt
sammansatt beredning med uppdrag att föreslå hur statens bidrag
till kommuner resp. landsting skall utformas fr.o.m. den 1
januari 1996. Beredningens förslag, som skall presenteras
senast den 31 oktober 1994,  skall enligt direktiven (dir.
1993:137) baseras på bl.a. att bidragen även fortsättningsvis
utges i form av ett samlat bidrag till kommunen resp.
landstinget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3 och 4.
Enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 12 bör riksdagen
besluta om ett särskilt statsbidrag om 250 miljoner kronor
för budgetåret 1994/95 till utrustning i skolan.
Motionärerna anför att undersökningar har visat att många
skolor har ekonomiska problem med att kunna skaffa
undervisningsmateriel som är modern och uppdaterad; särskilt
gäller detta undervisningen i olika yrkesförberedande program i
gymnasieskolan.
Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett liknande
yrkande om ett särskilt anslag för inredning och utrustning av
skollokaler (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Utskottet anförde då att
frågor om inredning och utrustning i första hand bör vara en
angelägenhet för skolhuvudmännen och bedömas med utgångspunkt i
lokala förhållanden. Utskottet finner inte heller nu anledning
att förorda att riksdagen anvisar särskilda medel för
ändamålet. Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 14 på
ett nytt anslag för budgetåret 1994/95 till
försöksverksamhet med sommargymnasium anvisa 100 miljoner
kronor. Motionärerna föreslår att gymnasieskolor under en
begränsad tid av skolans sommaruppehåll skall kunna ha
verksamhet som tjänar som introduktion för elever som gått ut
grundskolan eller vänder sig till föräldrar och andra vuxna som
känner bildningslust. Också gymnasieelever skall självfallet
kunna gå på sommargymnasium.
Utskottet är inte berett att i dagens statsfinansiella läge
tillstyrka medel till det av motionärerna föreslagna ändamålet.
Utskottet avstyrker således motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. Hemspråksundervisningen
1. beträffande begränsning av rätten till
hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,
1993/94:Ub362, 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905
yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt
1993/94:Sf636 yrkande 10,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis
2. beträffande översyn av hemspråksundervisningen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub321 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan
3. beträffande kompletteringskurser inom gymnasieskolan
att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet av
nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade
gymnasieskolan,
3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning
4. beträffande interkommunal ersättning för gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub301, 1993/94:Ub304,
1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357,
5. beträffande Musikkonservatoriet i Falun
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317,
4. Statens skolverk
6. beträffande likvärdig utbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 30,
res. 3 (s)
7. beträffande tillsyn av skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub331,
8. beträffande styrgrupp mot mobbning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub344,
9. beträffande internationalisering av yrkesinriktad
gymnasieutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub303,
10. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 242 922 000 kr,
5. Statens institut för handikappfrågor i skolan
11. beträffande utredning om flerhandikappade elevers
stödbehov i särskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub339,
12. beträffande konsulenter för elever med medicinska
handikapp
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och
1993/94:Ub334,
13. beträffande flyttning av SIH:s verksamhet till
Härnösand
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358,
14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens
institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr,
men. (v) - delvis
6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
15. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
17 712 000 kr,
7. Stöd för utveckling av skolväsendet
16. beträffande utvecklingsarbete kring läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 2,
17. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 76 728 000 kr,
8. Forskning inom skolväsendet
18. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 26 134 000 kr,
19. beträffande problemlösning i grupp i ungdomsskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub337,
9. Fortbildning m.m.
20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i
lärar- och skolledarutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 29,
res. 4 (s)
21. beträffande fortbildning av lärare och skolledare
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub329, 1993/94:Ub332,
1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5, 1993/94:Ub351 yrkande
8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307 yrkande 3,
22. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 98 416 000 kr,
10. Genomförande av skolreformer
23. beträffande resurser för försöksverksamhet med
fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 28,
res. 5 (s)
24. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av
skolreformer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 128 975 000 kr,
11. Särskilda insatser på skolområdet
25. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på
skolområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr,
12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet
26. beträffande Rikssågverksskolan i Skoghall
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,
27. beträffande Hässleholms tekniska skola
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub305 och
1993/94:Ub353,
28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och
komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9, 10, 11, 12 och
13, 1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i
denna del till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 48 187 000 kr,
res. 6 (s)
13. Sameskolor
29. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 31 058 000 kr,
14. Specialskolor m.m.
30. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 376 839 000 kr,
31. beträffande utbildning för döva barn med autism
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub306 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
32. beträffande nytt statsbidragssystem för
utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner
regeringens förslag om nytt statsbidragssystem, dels till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000
kr,
res. 7 (s)
16. Bidrag till driften av fristående skolor
33. beträffande fortsatt statsbidrag till Sätergläntan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub318 och
1993/94:Ub616 i denna del,
34. beträffande Skara Skolscen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub342,
35. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och
internationella skolor över grundskolenivån
att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för
budgetåret 1994/95 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad
regeringen anfört, i vissa fall utöka den av riksdagen
fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1994/95,
36. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av fristående skolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr,
17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
37. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete
inom Utbildningsdepartementets område
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
16 538 000 kr,
18. Övriga frågor
38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3
och 4,
men. (v) - delvis
39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i
skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 12,
men. (v) - delvis
40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med
sommargymnasium
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.
men. (v) - delvis
Stockholm den 17 mars 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Kristina Persson (s),
Christer Lindblom (fp),
Birgitta Carlsson (c) och
Tuve Skånberg (kds).


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Reservationer
1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande
10" bort ha följande lydelse:


Utskottet kan liksom motionärerna inte ställa sig bakom den
aviserade minskningen av statsbidraget till kommunerna med 120
miljoner kronor. Om förslaget genomförs skulle det allvarligt
äventyra möjligheterna för skolan att ge elever med annat
hemspråk än svenska den undervisning de bör ha rätt till.
Utskottet anser att bestämmelserna kring kommunens skyldighet
att anordna hemspråksundervisning bör förändras, så att det
överlåts åt de enskilda kommunerna att avgöra om ett
invandrarbarn behöver hemspråksundervisning under mer än sju
år. Om den föreslagna regeländringen leder till en minskning av
hemspråksundervisningen bör det ekonomiska utrymme som kan
uppstå användas för att förstärka annan undervisning för
invandrarelever, framförallt i svenska.


När behovet av hemspråksundervisning bedöms bör man beakta
möjligheten att välja sådan inom ramen för elevens eget val och
som språkval. Det är dock angeläget att understryka att krav om
gruppstorlekar som överstiger reglerna för
hemspråksundervisning inte bör utgöra hinder för en elev att få
önskad hemspråksundervisning. Utskottet vill också peka på
möjligheten, som många kommuner redan i dag utnyttjar, att ge
hemspråksundervisning utanför den timplanebundna tiden. Det har
för många invandrarelever inneburit att man slipper välja
mellan hemspråket och undervisningen i skolans andra ämnen.
Utskottet kan inte ställa sig bakom motionsyrkandena om
slopande av hemspråksundervisningen i skolan. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905
yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310
yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4,
1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med
avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening
ge regeringen till känna.


dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


1. beträffande begränsning av rätten till
hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkandena
2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,
1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2
och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motion
1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,


2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)


Stefan Kihlberg (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande
10" bort ha följande lydelse:


Utskottet välkomnar i och för sig att regeringen föreslår
vissa restriktioner och besparingar inom
hemspråksundervisningen. Regeringens förslag är emellertid inte
tillräckligt radikalt. Det finns inga belägg för att
hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare, och det
har heller aldrig varit syftet. Kostnaderna för
hemspråksundervisningen i skolan kan inte försvaras, när man
inte kan påvisa några positiva effekter som står i proportion
till kostnaderna. Hemspråksundervisning i skolans regi är inte
föreskriven i lag. Regeringen bör göra sådana ändringar i
berörda författningar, bl.a. grundskoleförordningen, att
kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att
anordna hemspråksundervisning.


Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna
1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905
yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


1. beträffande begränsning av rätten till
hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena
7 och 8 och med avslag på motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,
1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4,
1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


3. Likvärdig utbildning (mom. 6)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "avslå
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverkets
utvärderingsprogram bör kompletteras med ett särskilt projekt
som beskriver hur skolan uppfyller målet om en likvärdig
utbildning. Detta bör med fördel kunna utformas som en del av
det nämnda utvärderingsprojektet och ges hög prioritet. Arbetet
bör ske utan dröjsmål och redovisas separat, så att eventuellt
nödvändiga åtgärder kan vidtas för att undvika att dagens
elever drabbas av en ojämn kvalitet i utbildningen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30 som
sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


6. beträffande likvärdig utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och
skolledarutbildning (mom. 20)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande
29" bort ha följande lydelse:


Enligt utskottets mening bör regeringen ansvara för att
frågor om förstärkt elev- och föräldrainflytande ägnas
tillräcklig uppmärksamhet i rektorsutbildningen. Detsamma bör
gälla för högskolornas lärarutbildningar där såväl
demokratifrågorna som frågor om metoder för utveckling av
kontakterna mellan skolan och hemmen bör ägnas särskild
uppmärksamhet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i
lärar- och skolledarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och
föräldrainflytande i skolan (mom. 23)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "samma
motivering" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning. Ur de medel som
står till regeringens förfogande för information om och
genomförande av den nya läroplanen bör resurser avsättas för
att stimulera försöksverksamhet av det slag som förordas i
motionen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


23. beträffande resurser för försöksverksamhet med
fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt
anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet (mom. 28)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s.  30
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att kommunerna redan nu tillförs extra utbildningsplatser för
nästa budgetår i syfte att underlätta kommunernas planering och
därmed skapa förutsättningar för ett fullgott utnyttjande.
Sammantaget bör inom komvux tillskapas 40 000 platser, varav
25 000 bör avsättas för mer teoretiskt inriktade studier och
15 000 för studier inom den yrkesinriktade delen av komvux.
Inom gymnasieskolan bör enligt utskottets mening inrättas
ytterligare 30 000 platser under budgetåret 1994/95. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:N305 yrkande 10 i denna del samt med anledning av
motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.


dels att den del av utskottets yttrande som på s.  31
börjar med "Utskottet har i " och slutar med "48 187 000 kr"
bort ha följande lydelse:


Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen nu
anvisar medel under anslaget för att täcka kostnaderna för de
platser inom komvux och inom gymnasieskolan som motionärerna
föreslagit utöver dem som regeringen aviserat i propositionen.
Anslaget bör alltså tillföras 677 miljoner kronor (= 560 +
117). Medlen bör disponeras av Skolverket och fördelas till
kommunerna efter ansökan hos verket. Möjlighet till
omfördelning av resurserna mellan de båda skolformerna bör
finnas. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot
medelsberäkningen under anslaget, föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12
och 13 och med anledning av regeringens förslag för nästa
budgetår anvisar ett förslagsanslag på 725 187 000 kr.


dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och
komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906
yrkandena 10, 12 och 13 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del
samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 725 187 000 kr,




7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt
anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. (mom. 32)


Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet vill" och på s. 36 slutar med
"78 080 000 kr" bort ha följande lydelse:


Utskottet behandlade vid föregående riksmöte regeringens
förslag till riktlinjer för det nya statsbidragssystemet för
utlandsundervisningen. Regeringen anförde därvid att det var
rimligt att staten ger ett visst ökat bidrag till
utlandsskolorna, så att elevavgifterna kan hållas på en lägre
nivå. Riktlinjerna godkändes av riksdagen. Det nu föreliggande
förslaget till anslagsbelopp innebär en mycket kraftig höjning
av statens bidrag till utlandsundervisningen. Starka önskemål
om förbättringar finns även inom andra områden, men kan av
ekonomiska skäl inte tillgodoses. När det gäller t.ex.
hemspråksundervisning föreslås t.o.m. inskränkningar. Mot den
bakgrunden finns enligt utskottets mening inte tillräckligt
starka skäl för en så kraftig uppräkning av anslaget till
utlandsundervisningen. De i propositionen föreslagna beloppen
för olika bidrag budgetåret 1994/95 måste därför omprövas,
vilket riksdagen bör ge regeringen till känna med anledning av
dess förslag om nytt statsbidragssystem.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub905 yrkande 31 och med anledning av regeringens
förslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
68 080 000 kr.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


32. beträffande nytt statsbidragssystem för
utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 31
och med anledning av regeringens förslag dels till Bidrag
till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 68 080 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om nytt statsbidragssystem,


Särskilt yttrande


Hässleholms tekniska skola (mom. 27)


Stefan Kihlberg (nyd) anför:


Jag anser att likvärdiga förhållanden bör gälla för
riksrekryterande teknikerutbildningar. Sedan den 1 juli 1993
finns föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge
interkommunal ersättning för ettårig teknikerutbildning. Det
finns därför numera inte något skäl för att införa ett
statsbidrag till Hässleholms tekniska skola. I konsekvens
härmed borde enligt min mening statsbidraget till Katrineholms
tekniska skola avvecklas.


Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Björn Samuelson (v) anför:


Regeringens aviserade begränsning av rätten till
hemspråksundervisning till sju år avvisar jag
bestämt. Att anslaget för hemspråksundervisning i samband
därmed minskas med 120 miljoner kronor är enligt min mening
helt klart ett utslag av regeringens nedskärningspolitik mot
kommunerna. Begränsningen av hemspråksundervisningen vilar
inte på några som helst pedagogiska grunder. Den strider mot
modern språkforskning som kan uppvisa ett klart positivt
samband mellan språkutveckling och språkidentifikation i
svenska och hög kompetens inom hemspråket. Förslaget rimmar
dessutom illa med den övergripande utbildningspolitiska
målsättning som riksdagen ställt sig bakom, nämligen att stärka
språkens ställning i skolan. Inget talar för att
invandrareleverna uppnår aktiv tvåspråkighet på just sju år.
Riksdagen bör alltså uttala sig mot en begränsning av
hemspråksundervisningen.


Jag anser att den förstärkning av anslagsbeloppet under
Statens institut för handikappfrågor i skolan som regeringen
och utskottet föreslår är helt otillräcklig. Det går alldeles
för många elever på varje konsulent inom SIH. Elever med dolda
handikapp är inte tillgodosedda. När det gäller de
flerhandikappade eleverna i särskolan råder en situation som
jag inte kan acceptera. För dessa elever finns inga
standardlösningar, utan här krävs god specialpedagogisk
kompetens med lång erfarenhet för att finna de rätta insatserna
för varje elev. Lärare och skolledning måste få hjälp och stöd
att ta till sig samlad kompetens. Information och kunskap måste
spridas om den forskningsverksamhet och utvecklingsverksamhet
som bedrivs inom relevanta områden. Detta kräver väsentligt
utökade insatser från SIH. Jag anser därför att anslaget till
SIH bör utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.


När det gäller frågor om elev- och föräldrainflytande i
lärar- och skolledarutbildning delar jag den
uppfattning som förts fram i reservation 4.


Beslut om ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux
nästa budgetår bör enligt min mening fattas redan nu.
Jag instämmer alltså i reservation 6 om en utökning av
anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet.


Vänsterpartiet motsatte sig, redan då det statliga
utjämningsbidraget till kommunerna infördes, att statens bidrag
till skolan skulle ingå i att samlat generellt statsbidrag. Vi
menade då, som vi gör nu, att ett sektorsbidrag till skolan
tydliggör det nationella ansvaret för en likvärdig skola utan
att på något sätt förta kommunerna möjligheten till olika
prioriteringar. Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till
känna att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. I
detta sammanhang bör riksdagen begära att regeringen lämnar
förslag om hur en rimlig standard på skolans kringresurser
skall kunna garanteras. Jag vill hänvisa till att det i dag av
olika rapporter framgår hur den psykosociala arbetsmiljön i
skolorna försämras. Skolsköterskor, kuratorer och
skolpsykologer får allt fler elever på sin lott. I flera fall
görs besparingar genom att klasser tillåts växa långt utöver
vad som är pedagogiskt försvarbart. Vänsterpartiet vill skapa
en skola där nyfikenhet, erfarenheter, önskningar och drömmar
tas till vara hos barnen. Detta kräver en harmonisk skola. En
skola som präglas av en relativt lugn psykosocial miljö. Därför
bör klasstorleken i grundskolan inte överstiga 25 elever.
För övriga sociala resurser bör fastställas en
miniminivå. Exempelvis kan ett sektorsbidrag till skolan
inbegripa en viss del som stöd för kommunernas kostnader för
t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Vidare bör
sanktionsmöjligheter övervägas i det fall en kommun inte
håller en godtagbar standard på sina nämnda kringresurser.


Utrustningsstandarden i skolorna bör enligt min mening
förbättras. Den påverkar direkt möjligheterna att söka nya
undervisningsvägar genom att t.ex. utnyttja ny medieteknik.
Undersökningar har visat att många skolor har ekonomiska
problem med att kunna skaffa undervisningsmateriel som är
modern och uppdaterad, särskilt gäller detta undervisningen i
olika yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Jag anser
därför att riksdagen bör besluta om ett särskilt statsbidrag
för utrustning i skolan på 250 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.


Jag tycker att det vore bra om skolan på ett naturligt sätt
kunde nyttjas under del av sommaruppehållet. En
försöksverksamhet med sommargymnasium bör initieras.
Sommarverksamheten skall kunna tjäna som introduktion till
gymnasieskolan för elever som gått ut grundskolan. Den skall
vara öppen för elever från grundskolans tidigare årskurser som
vill få en inblick i gymnasieskolan. Också gymnasieelever --
liksom föräldrar och andra vuxna som känner bildningslust --
skall självfallet kunna gå på sommargymnasium. Vänsterpartiet
beräknar 100 miljoner kronor för detta ändamål under budgetåret
1994/95.


Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1, 14, 38, 39 och 40 bort hemställa:


1. beträffande begränsning av rätten till
hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub310
yrkande 16 och 1993/94:Sf616 yrkande 2, med anledning av
motionerna 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4 och
1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motionerna
1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och 1993/94:Ub905 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,


14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 13
och med anledning av regeringens förslag till Statens
institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 156 966 000 kr,


38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkandena
1, 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,


39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i
skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 12
beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till utrustning
i skolan, förs upp på riksstaten för budgetåret 1994/95 med
250 000 000 kr,


40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med
sommargymnasium
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 14
beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till
försöksverksamhet med sommargymnasium, förs upp på riksstaten
för budgetåret 1994/95 med 100 000 000 kr.


Översikt av utskottets behandling av motionerna




Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 4
Utskottet 9
1. Hemspråksundervisningen 9
2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan 13
3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning 13
4. Statens skolverk 17
5. Statens institut för handikappfrågor i skolan 20
6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp 22
7. Stöd för utveckling av skolväsendet 23
8. Forskning inom skolväsendet 25
9. Fortbildning m.m. 25
10. Genomförande av skolreformer 28
11. Särskilda insatser på skolområdet 29
12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet 29
13. Sameskolor 31
14. Specialskolor m.m. 32
15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 34
16. Bidrag till driften av fristående skolor 36
17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
37
18. Övriga frågor 37
Hemställan 39
Reservationer 44
1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (s) 44
2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (nyd)
45
3. Likvärdig utbildning (s) 45
4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och
skolledarutbildning (s) 46
5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och
föräldrainflytande i skolan (s) 46
6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt
anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet (s) 47
7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt
anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. (s) 48
Särskilt yttrande (nyd) 49
Hässleholms tekniska skola 49
Meningsyttring av suppleant (v) 49
Bilaga 52
Översikt av utskottets behandling av motionerna 52