Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen att anvisa drygt en miljard kronor till
Sveriges lantbruksuniversitet och ca 290 miljoner kronor till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd, kollektiv forskning samt
Lantbruksakademien. Socialdemokraterna har avgivit en
reservation för ytterligare 2 miljoner kronor till
lantbruksuniversitetet för att förstärka resurserna för
forskning om alternativ till burhållning av höns.
Utskottet behandlar samtidigt ett antal motioner om skogsforskning och
skoglig utbildning, framför allt lokaliseringen av dessa
verksamheter. De flesta motionerna avser Sydsverige. Samtliga
motioner avstyrks med tämligen utförliga beskrivningar av
statsmakternas beslut om resurser för skogsforskning samt en
lägesbeskrivning när det gäller planerade förändringar av
utbildningen på skogsområdet.
Ytterligare några motioner med
synpunkter bl.a. på jordbruksforskningens organisation
avstyrks.
NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1993/94:100 bil.
10
Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under
anslaget I 1 (s. 98--99) föreslagit att riksdagen till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 014 964 000 kr.
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning
Regeringen har under anslaget I 2
föreslagit (s. 100--101) att riksdagen till Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Regeringen har under anslaget I 3 (s. 101--102) föreslagit
att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 18 097 000 kr.
Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget I 4 (s. 102--103)
föreslagit att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
88 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget I 5 (s. 103--104) föreslagit
att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 832 000
kr.
Motionerna
1993/94:Ub618 av Stina Eliasson och Tage
Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan
mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter,
lokaliserat till Jämtlands och Västernorrlands län.
1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga
FoU-verksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
till Växjö av den sydsvenska skogsforskningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning
till Växjö,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en del av
jägmästarutbildningen till Växjö,
7. att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av ett skogligt FoU-centrum till Växjö.
1993/94:Ub626 av Jan-Olof Franzén m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förläggning av skoglig forskning och
utbildning till Växjö.
1993/94:Ub627 av Bo Forslund m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att andelen
samhällsmedel för skogsindustriell forskning bör ökas
nationellt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan
mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter,
lokaliserat till Västernorrlands och Jämtlands län.
1993/94:Ub633 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bätttre samordning av jordbruksforskningens resurser i
Skåne.
1993/94:Ub642 av Stina Gustavsson och Charlotte
Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogligt
FoU-centrum lokaliserat till Växjö.
1993/94:Ub658 av
Sigge Godin (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub711 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den befintliga professuren i
renforskning i Uppsala omlokaliseras till Umeå.
1993/94:Ub904 av Magnus Persson (s) vari yrkas (delvis) att
riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i
motionen nämnda utbildningscentrerna.
1993/94:So478 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt
centrum i Uppsala.
1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och
Agne Hansson (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att en betydande del av den skogliga
forskningen bör förläggas till sydöstra Sverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att viss
utbildning av jägmästare och skogsmästare bör lokaliseras till
sydöstra Sverige.
1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl.
(s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av
anslaget till Lantbruksuniversitetet med 2 000 000 kr
avseende forskning om alternativ till burhöns.
1993/94:Jo510 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 2 000 000 kr på
anslag I 1. Sveriges lantbruksuniversitet till forskning om
alternativ till bursystem för äggproduktion.
1993/94:A469
av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om agroteknisk högskoleutbildning i Kristianstad.
Utskottet
Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd
Lokaliseringsfrågor m.m.
I ett antal
motioner framförs förslag om lokalisering av skogsforskning
och skoglig utbildning samt förslag om vissa organisatoriska
förändringar.
Det är enligt motion 1993/94:Ub623 (s)
nödvändigt att på ett mera ändamålsenligt sätt än för
närvarande tillgodose det sydsvenska skogsbrukets behov av
resurser för forskning och utbildning (yrkande 3). Motionärerna
hänvisar till att skogsnäringen och framför allt skogsbruket i
södra Sverige uppvisar betydande skillnader jämfört med
förhållandena i landets norra delar. De ser vidare stora
fördelar i en geografisk placering av berörd forskning mitt i
det sydsvenska skogsområdet och begär ett uttalande av
riksdagen om lokalisering i Växjö av den sydsvenska
skogsforskningen (yrkande 4). Skogsmästar- och
skogsteknikerutbildning måste enligt motionärerna också i
framtiden finnas i Sydsverige. För att upprätthålla kvaliteten
på yrkeskåren och underlätta rekryteringen är det viktigt att
kunskaperna inhämtas i den miljö där de skall tillämpas. Det
behövs ökad högskoleanknytning i de berörda utbildningarna, och
motionärerna anser att en lokalisering i anslutning till
Högskolan i Växjö bör genomföras (yrkande 5). Den nuvarande
lokaliseringen av jägmästarutbildningen är till väsentlig
nackdel för sydsvenskt skogsbruk, varför det är nödvändigt att
en del av utbildningen, minst ett år, förläggs till Sydsverige,
där Växjö skulle kunna erbjuda möjlighet till integrering med
annan skoglig utbildning (yrkande 6). Det mesta tyder enligt
motionärerna på att Högskolan i Växjö har de bästa
förutsättningarna för att bli ett skogligt FoU-centrum i
Sydsverige, där resurserna för forskning och skoglig utbildning
kan utnyttjas på bästa sätt (yrkande 7). Med i huvudsak
samma motivering som i den nu refererade motionen begärs i
motion 1993/94:Ub642 (c, fp) ett uttalande av riksdagen om ett
skogligt FoU-centrum lokaliserat i Växjö. I motion
1993/94:Ub626 (m) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad motionärerna anfört om lokalisering
av skoglig forskning och utbildning i Växjö. Motiveringen tar
sikte på samma för Sydsverige speciella faktorer som åberopas i
de båda föregående motionerna. Motionärerna anför att skoglig
forskning och utbildning är missgynnad i södra Sverige.
I en motion om jord- och skogsbruk i Kalmar län, 1993/94:Jo226 (c),
begär motionärerna att riksdagen uttalar sig för att en
betydande del av skogsforskningen bör förläggas till sydöstra
Sverige samt att även viss utbildning av jägmästare och
skogsmästare bör lokaliseras där (yrkandena 7 och 8). Forskning
och produktutveckling inom den trätekniska sektorn måste
utvecklas inom regionen, anförs det i motionen, och ett
trämekaniskt forskningscentrum bör skapas där.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Under de två
närmast föregående riksmötena har utskottet utförligt behandlat
motionsledes framlagda förslag vilka i huvudsak överensstämmer
med de nu förevarande motionerna (bet. 1992/93:UbU17 och
1993/94:UbU13). Utskottet har därvid instämt i vad som i de då
aktuella motionerna framhållits beträffande det sydsvenska
skogsbrukets och skogsnäringens betydelse och understrukit
skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta
Götaland. Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för
skogsbruket och naturvården är det, menade utskottet, viktigt
att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av
landet.
Riksdagen godkände våren 1993 regeringens förslag i
den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU13, rskr. 389) att Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) skulle tillföras 1,7 miljoner kronor för sydsvensk
skogsforskning samt att 6 miljoner kronor skulle tillföras SLU
för riksskogstaxeringens verksamhet. Vidare borde enligt
propositionen omprioriteringar göras till förmån för
skogsvetenskaplig forskning. För ett samlat
träforskningsprogram borde SLU inom ramen för befintliga
resurser avsätta minst 5 miljoner kronor och för samma ändamål
förstärktes anslaget till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) med 4,5 miljoner kronor. I syfte att förstärka den
träråvaruinriktade tekniska forskningen beräknade regeringen i
samma proposition under Näringsdepartementets huvudtitel 10
miljoner kronor i anslag till Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) för ett skogsindustriellt
program. Det var angeläget, framhölls det i den
forskningspolitiska propositionen (s. 265), att även
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer grundläggande
biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande
forskningsprogrammet kring träråvara.
I förevarande bilaga
till budgetpropositionen anmäler regeringen att SJFR har
redovisat en lägesrapport rörande det träfiberforskningsprogram
som aviserades i 1993 års forskningspolitiska proposition. Den
kommer, anför regeringen, att ligga till grund för rådets
slutliga forskningsprogram inom området.
Utskottet har vid
sin behandling av förevarande motioner under hand erfarit att
det mot bakgrund av statsmakternas beslut om resurser nu görs
medvetna satsningar på sydsvensk forskning. Sålunda utökas
verksamheten vid enheten i Alnarp och den till Alnarp hörande
försöksparken i Asa, Kronobergs län. Skogsnäringen avser att
satsa 3,5 miljoner kronor i Alnarp och SLU lika mycket. Ett
antal tjänster, varav två högre, inrättas i Alnarp i syfte att
inom två och ett halvt år göra den sydvenska enheten till en
egen institution inom SLU.
Utskottet framhöll i sitt
betänkande med anledning av den forskningspolitiska
propositionen våren 1993 att SLU har en unik ställning som
ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och
forskning inom en samhällssektor och att detta innebär ett
särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av
verksamheten (bet. 1992/93:UbU13 s. 10). Utskottet konstaterar
med tillfredsställelse att det vidtas åtgärder för att
ytterligare stärka den sydsvenska skogsforskningen samt att
dessa ligger i linje med förevarande motionsyrkanden såvitt
avser skogsforskningen. Med hänvisning till vad utskottet här
har redovisat och då det ankommer på SLU att besluta om
forskningens organisation och lokalisering anser utskottet att
motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626, 1993/94:Ub642 och
1993/94:Jo226 i motsvarande delar inte bör föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd, varför de avstyrks.
Beträffande
skoglig utbildning vill utskottet anföra följande.
Sedan
länge har den framtida utbildningen på skogsområdet varit
föremål för överväganden inom SLU. Universitetsstyrelsen
beslutade i maj 1993 att förändra jägmästarutbildningen på
sådant sätt att studenterna ges större möjlighet att fördjupa
sig inom den inriktning de valt. Inom SLU övervägs att omforma
de befintliga skogstekniker- och skogsmästarutbildningarna till
en sammanhållen utbildning. Utöver redan befintliga kurser om
sydsvenska förhållanden avses valfria sådana kurser om 10/20
poäng att erbjudas med lokalisering i södra Sverige.
När det
gäller främst den kortare skogliga utbildningen inom SLU och
skoglig utbildning i gymnasieskolan har förutsättningarna för
arbetsmarknaden att ta emot utbildad arbetskraft drastiskt
förändrats genom omfattande strukturrationalisering under de
senaste decennierna. Som exempel kan nämnas att antalet
sysselsatta skogsarbetare inom storskogsbruket har minskat från
ca 19 000 år 1983 till drygt 5 000 år 1993.
Rationaliseringarna har även lett till ett väsentligt minskat
behov av arbetsledare och andra med skogsteknikerutbildning. I
en skrivelse till Jordbruksdepartementet har Skogs- och
lantarbetsgivareförbundet angivit behovet av
skogsarbetarutbildning inom skogsområdet till ca 250 personer
om året. I dag utbildas ca 900 personer på
naturbruksprogrammets skogliga gren. Den ökade mekaniseringen
innefattar nyttjande av alltmer sofistikerade maskiner.
Utvecklingen har medfört ett behov av att se närmare på frågan
om vilken utbildning framtidens skogsarbetare behöver och hur
denna utbildning skall passa in i utbildningssystemet. Mot
denna bakgrund har inom Jordbruksdepartementet bildats en
arbetsgrupp som undersöker förutsättningarna för en
eftergymnasial utbildning för specialiserade skogsarbetare. I
gruppen ingår företrädare för Jordbruksdepartementet,
Utbildningsdepartementet och branschen. Utskottet har erfarit
att bland de frågor som närmast måste övervägas är dels
utbildningsbehovets omfattning, dels huruvida utbildningen
skall ges inom SLU eller i form av påbyggnadsutbildning inom
den kommunala vuxenutbildningen.
Utskottet inser att
förändringarna inom skogsbruket kräver grundliga överväganden
om utformningen av den skogliga utbildningen. Mot bakgrund av
den osäkerhet som sedan länge har rått om utbildningens
blivande organisation och som berör flera utbildningsorter samt
de krav och förväntningar som näringen ställer finner utskottet
det emellertid angeläget att regeringen och berörda myndigheter
så snart som möjligt finner en lösning på frågan om den
framtida skogliga utbildningens innehåll, organisation och
lokalisering. Liksom vid behandlingen av motioner våren 1993 om
den skogliga utbildningen vill utskottet även nu framhålla att
det bör vara en självklarhet att det i de berörda
utbildningarna förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är
oberoende av var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår
från att det i utbildningen, var den än lokaliseras, skall
finnas utrymme för undervisning om särskilda förhållanden i
olika delar av landet.
Med hänvisning till det anförda dels
vad gäller en påbyggnadsutbildning för skogsarbetare, dels vad
gäller skogsutbildning vid SLU och till att det är
universitetet som har att besluta om den senare utbildningens
innehåll samt dess organisation och lokalisering föreslår
utskottet att motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626,
1993/94:Ub642 och 1993/94:Jo226 avslås även i dessa berörda
delar.
I tre likartade motioner, 1993/94:Ub618 (c),
1993/94:Ub627 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 3,
framförs förslag att skapa ett skogsindustriellt
kompetenscentrum i Västernorrlands och Jämtlands län. Detta
bör ske genom samverkan mellan industrin, Mitthögskolan
och tekniska fakulteter. Motionärerna framhåller att det under
decennier har utvecklats en unik kunskap inom skogsbruket och
skogsindustrin i Västernorrlands och Jämtlands län.
Erfarenheterna av forskningssamverkan mellan högskola och
industri har haft effekter både på den regionala högskolans och
industrins utveckling, men verksamheten, anförs det i
motionerna, har saknat långsiktig finansiering.
Statsmakterna
beslutade våren 1993 om riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 beträffande såväl forskningsresurserna som högskolornas
utbildningsuppdrag (prop. 1992/93:169 och 170, bet.
1992/93:UbU13, 14 och 15, rskr. 1992/93:363, 388 resp. 389).
Utskottet är inte berett att nu föreslå någon ändring häri.
Utskottet erinrar om att det ankommer på berörda högskolor att
med tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt
som de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda
behov. Under hand har utskottet erfarit att SLU disponerar
medel för forskarskolor. SLU beslutar om var dessa resurser
skall lokaliseras. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Gammelkroppa skogsskola framhålls i motion 1993/94:Ub904
(s) (delvis) som en av de viktiga utbildningsanstalter i
Värmland som kräver statsmakternas aktiva stöd och engagemang.
Motionären uttrycker oro för skolans framtid och förutsätter
att det skall ske ett ökat samspel mellan berörda parter för
att rädda skolan.
Gammelkroppa skogsskola är en fristående
skola under SLU:s tillsyn, där det utbildas skogstekniker. Den
ägs av en stiftelse i vilken bl.a. ingår landstingen i
Värmlands och Örebro län. Innevarande budgetår skall SLU enligt
regleringsbrev utbetala 425 000 kr till skolan. Utskottet har
i det föregående redovisat de ändrade förutsättningar som
inträffat när det gäller arbetsmarknadens behov av utbildning
av skogstekniker. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning
inte göra något uttalande om lokalisering i framtiden av nu
ifrågavarande utbildning eller om särskilt stöd till viss
utbildningsanordnare. Riksdagen bör med hänvisning härtill
avslå motionen i denna del.
För att bredda insatserna till
stöd för livsmedelsområdet föreslås i motion 1993/94:A469 (s)
yrkande 9 att det inrättas agroteknisk utbildning på
högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall ses som ett
komplement till motsvarande utbildning i Alnarp och samarbete
bör ske med Livsmedelstekniskt centrum i Lund och
fytokemicentrum på Balsgård.
Riksdagen lade våren 1993 fast
riktlinjerna för högskolornas utbildningsuppdrag för
innevarande budgetperiod (prop. 1993:169, bet. 1992/93:UbU14,
rskr. 363). Det står högskolorna fritt att med egna och externa
medel etablera sådan utbildning som de finner angelägen. Något
uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål
bör inte göras, varför utskottet avstyrker bifall till motionen
i nu berörd del.
I motion 1993/94:Ub633 (m) framhålls Skåne
som centrum för det svenska jordbruket. Resurserna för
forskning är här betydande men "påtagligt okoordinerade". En
rationell lösning vore enligt motionären att Alnarps
lantbruksinstitut frigjordes från SLU och ingick som en
jordbruksfakultet vid Lunds universitet, till vilken fakultet
även skoglig utbildning för södra Sverige kunde koncentreras.
En samordning av jordbruksforskningens resurser i Skåne
skulle härigenom åstadkommas.
Lantbruksvetenskaplig och
skogsvetenskaplig fakultet finns i dag endast vid SLU.
Utskottet delar inte motionärens uppfattning att riksdagen bör
uttala sig för en ändring i den nuvarande ordningen. Motionen
bör därför avslås. Utskottet behandlar i detta sammanhang
till sist motion 1993/94:Ub711 (fp) i vilken det föreslås att
den befintliga professuren i renforskning i Uppsala
omlokaliseras till Umeå. Motionärerna menar att placeringen i
Uppsala är en felbedömning; satsningen på renforskning bör ske
i den region där rennäringens egna utövare verkar.
Utskottet
utgår från att motionärerna åsyftar den professur i renskötsel
som för närvarande är under tillsättning vid SJFR.
I enlighet med vad regeringen anmälde i den forskningspolitiska
propositionen våren 1993 kommer rådsprofessurerna att föras
över till universiteten den 1 juli 1994. Medel för tjänsterna
kommer fr.o.m. nästa budgetår, om riksdagen bifaller
regeringens förslag i årets budgetproposition, att anvisas
under respektive universitets eller högskolas anslag till
forskning och forskarutbildning. Några professurer vid
forskningsråden kommer inte att tillsättas framdeles.
Tillsättningen av den nu aktuella rådsprofessuren följer
emellertid hittills gällande ordning, vilket innebär att
tjänsten kommer att placeras där den utsedde innehavaren har
sin verksamhet förlagd. Utskottet föreslår att riksdagen med
hänvisning till det anförda avslår motionen.
Anslagsfrågor
Från anslaget I 1. Sveriges lantbruksuniversitet bekostas
utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård
vid SLU. SLU skall genom utbildning, forskning och information
öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och
effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas
och nyttjas.
Regeringen har inte funnit något skäl till att
förändra de övergripande mål som gäller för perioden
1993/94--1995/96. De riktlinjer som lades fast för verksamheten
i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för
budgetåret 1994/95.
Av den i propositionen redovisade
medelsberäkningen framgår bl.a. att SLU bör tillföras ett
engångsbelopp på 800 000 kr för vissa investeringskostnader i
samband med bildandet av ett centrum för forskning om biologisk
mångfald gemensamt för SLU och Uppsala universitet.
Verksamheten vid databanken för hotade arter kommer att ingå
som en del av centrumbildningen, och de medel, 3 miljoner
kronor, för databanken som hittills anvisats över anslaget
Statens naturvårdsverk under fjortonde huvudtiteln bör nu
anvisas över SLU:s anslag. Som följd av att professurerna vid
forskningsråden förs över till universiteten bör
1 865 000 kr överflyttas från SJFR till SLU. Medelsbehovet
under förevarande anslag har beräknats med utgångspunkt i en
real minskning av utgifterna om 1,9 %. Regeringen föreslår att
1 014 964 000 kr anvisas till Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1994/95.
Under anslagen I 2. Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning och I 3. Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader begär
regeringen att riksdagen anvisar 183 960 000 kr resp.
18 097 000 kr för budgetåret 1994/95.
SJFR skall enligt
sin instruktion främja och stödja i första hand grundläggande
och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart utnyttjande av
biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella
näringarna. Rådet skall verka för att informationen om
forskning och forskningsresultat sprids.
Regeringen anser
att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Av den i
föreliggande proposition redovisade medelsberäkningen framgår
bl.a. att SJFR:s förvaltningsanslag genom omfördelningar bör
räknas upp med 11,5 miljoner kronor för att täcka kostnaderna
för Sveriges medverkan i EG:s tredje ramprogram för forskning
avseende det agroindustriella forskningsprogrammet AIR.
Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats
med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Innan utskottet tar ställning till regeringens förslag
beträffande de nu redovisade anslagen, tar utskottet upp ett
par yrkanden om tillkännagivanden av riksdagen om ytterligare
medel till skogsforskning resp. Metallbiologiskt centrum i
Uppsala.
I motion 1993/94:Ub627 (s) yrkande 1 anförs att
den skogsindustriella forskningens andel av samhällets medel
för FoU är alltför låg i förhållande till skogsindustrins
betydelse för handelsbalansen. Motionärerna begär ett uttalande
av riksdagen om att denna andel "bör ökas nationellt".
Riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 innebar
bl.a. att skogsforskningen skulle prioriteras. Regeringen
framhöll i den forskningspolitiska propositionen (prop.
1992/93:170) skogsnäringens betydelse för Sverige. Bland annat
föreslogs att medel genom omprioriteringar skulle tillföras den
skogsvetenskapliga fakulteten. Forskningen om skogen och
skogsråvaran borde vidare förskjutas i riktning mot de senare
leden i förädlingskedjan. Riksdagen hade inget att erinra mot
de föreslagna åtgärderna (bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389).
Utskottet har i det föregående (s. 5) kortfattat redogjort för
vilka konkreta förändringar som nu görs inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde till följd av riksdagens
beslut.
Näringsutskottet behandlade i anslutning till den
forskningspolitiska propositionen våren 1993 bl.a.
kunskapsförsörjningen för den träråvarubaserade industrin (bet.
1992/93:NU30). Där framgick bl.a. att de totala statliga
FoU-satsningarna på det skogsindustriella området kan beräknas
uppgå till ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1993/94.
För forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning
till skogsindustrin beräknas ca 70 miljoner kronor avsättas.
Över anslaget F 1. under Näringsdepartementets huvudtitel
anslås 10 miljoner kronor per år under innevarande
budgetperiod till ett program för skogsindustriell forskning.
NUTEK har utarbetat ett förslag till program för hur dessa
medel skall disponeras.
Utskottet har erfarit att en
arbetsgrupp inom Näringsdepartementet med företrädare för
skogsindustrin, Närings- och Utbildningsdepartementen samt
NUTEK har haft till uppgift att analysera massa- och
pappersindustrins kunskapsförsörjning och infrastruktur för
forskning och utbildning. Därvid har man diskuterat vilka
åtgärder som krävs från såväl industrins som statens sida för
att industrins långsiktiga internationella konkurrenskraft
skall säkras.
Utskottet vill slutligen erinra om riksdagens
beslut under det förra riksmötet om inrättande av en stiftelse
för strategisk forskning med bl.a. naturvetenskaplig och
teknisk inriktning i syfte att bl.a. stärka Sveriges
internationella konkurrenskraft (prop. 1992/93:171, bet.
1992/93:UbU16, rskr. 387).
Utskottet anser, med hänvisning
till vad som nu anförts, att riksdagen inte bör vidta någon
särskild åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub627 yrkande
1.
Förslag om att avveckla användningen av amalgam inom
tandvården återfinns i motion 1993/94:So478 (v). Yrkande 7 i
motionen, som har hänvisats till utbildningsutskottet,
innefattar en begäran om ett uttalande av riksdagen om vikten
av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt
centrum i Uppsala. Extra resurser krävs för att utveckla de
nya metoder som nu provas vid centrum.
Ett metallbiologiskt
centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992 med uppgift att
fungera som samverkansorgan för forskning och information om
hur spårelement påverkar hälsan hos människor och djur. Det är
fr.o.m. innevarande budgetår knutet till SLU, som enligt
förslag i forskningspropositionen våren 1993 tillfördes
1 miljon kronor för att säkra basfinansieringen (prop.
1992/93:170 avsnitt 9, bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389).
Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att
verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är viktig och utgår
från att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra
erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något
särskilt uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt
ekonomiskt stöd anser utskottet inte påkallat. Yrkandet bör
därför avslås.
När det gäller medelsberäkningen inför nästa
budgetår föreslås i motionerna 1993/94:Jo233 (s) yrkande 7 och
1993/94:Jo510 (s) yrkande 3 att anslaget I 1. Sveriges
lantbruksuniversitet tillförs 2 miljoner kronor utöver vad
regeringen begärt. Förstärkningen avser forskning som syftar
till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att utveckla
alternativ till bursystem för höns som inte leder till
försämringar för djurhälsan och arbetsmiljön.
Bakgrunden
till yrkandena är riksdagens beslut år 1988 om ny
djurskyddslag, som ställer stora krav på animalieproduktionen
när det gäller hänsynstagande till djurens miljö och hälsa. Vid
behandlingen av lagförslaget ägnades särskild uppmärksamhet åt
de förhållanden som rådde inom äggproduktionen och systemet med
burhållning av värphöns. Enligt riksdagens beslut skulle
burhållningssystemet avvecklas under en tioårsperiod.
Regeringen har i skrivelse 1993/94:106 om alternativ till
burhållning av värphöns lämnat en redogörelse för utvecklandet
av nya system för hållande av värphöns och för regeringens
bedömning i fråga om förbudet att hålla värphöns i bur fr.o.m.
år 1999. Enligt regeringens uppfattning bör tidpunkten för
förbudet mot burhållningssystemet ligga fast.
Jordbruksutskottet har vid sin behandling av skrivelsen sagt
sig dela regeringens uppfattning härvidlag och därvid bl.a.
anfört att den fortsatta utvecklingen inom äggproduktionen
måste följas med stor uppmärksamhet samt att regeringen årligen
med början hösten 1994 bör redovisa den fortsatta utvecklingen,
så att en årlig lägeskontroll kan göras i riksdagen. Utskottet
föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen
detta till känna (bet. 1993/94:JoU14). I likhet med regeringen
betonade jordbruksutskottet vikten av att tillräckliga resurser
satsas både från näringen och andra forskningsfinansiärer,
såsom SLU, på forskningen och utvecklingen av nya system. Vad
särskilt gäller arbetsmiljön erinrade jordbruksutskottet om att
1988 års beslut utgick från att arbetsmiljön i de alternativa
systemen blir ett högt prioriterat forskningsområde. Såväl
redovisningen i regeringens skrivelse som en av
jordbruksutskottet den 13 december 1993 anordnad offentlig
utfrågning pekade på behovet av prioritering av
arbetsmiljöproblemen i det fortsatta FoU-arbetet.
Jordbruksutskottet utgick från att så kommer att ske.
Med hänvisning dels till vad jordbruksutskottet har anfört i
frågan, dels till regeringens möjlighet att pröva frågan om
ytterligare medel till ifrågavarande forskning är
utbildningsutskottet inte berett att tillstyrka bifall till
yrkandena om ökning av anslaget till Sveriges
lantbruksuniversitet.
Då utskottet inte har något att erinra
mot regeringens beräkning av anslaget till Sveriges
lantbruksuniversitet, föreslår utskottet att riksdagen beviljar
de av regeringen begärda medlen.
Utskottet tillstyrker även
de båda föreslagna anslagen till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd.
Stöd till kollektiv forskning
Från
anslaget I 4. Stöd till kollektiv forskning anvisas medel till
stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning samt stöd till
viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt
forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och
växtförädlingsområdena.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om ett reservationsanslag på 88 000 000 kr för nästa
budgetår.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av
vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja
jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Regeringen föreslår ett bidrag till akademien för budgetåret
1994/95 på 832 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
lokalisering i Växjö av skogsforskning och skoglig
utbildning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Ub623 yrkandena 3, 4, 5, 6 och 7, 1993/94:Ub626 och
1993/94:Ub642,
2. beträffande lokalisering i sydöstra
Sverige av skogsforskning och skoglig utbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo226 yrkandena 7 och 8,
3. beträffande ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid
Mitthögskolan
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Ub618, 1993/94:Ub627 yrkande 2 och 1993/94:Ub658
yrkande 3,
4. beträffande Gammelkroppa skogsskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,
5. beträffande agroteknisk utbildning i Kristianstad
att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkande 9,
6. beträffande samordning av jordbruksforskningens resurser i
Skåne
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub633,
7. beträffande professuren i renskötsel
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub711,
8. beträffande andelen medel till skogsindustriell forskning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub627 yrkande 1,
9. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala
att riksdagen avslår motion 1993/94:So478 yrkande 7,
10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 7 och 1993/94:Jo510 yrkande 3 till
Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 1 014 964 000 kr,
res. (s)
11. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 183 960 000 kr,
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr,
13. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till
kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 88 000 000 kr,
14. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 832 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder
(s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och
Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds
av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn
Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av
ärendet.
Reservation
Anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet (mom. 10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt
Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Med hänvisning dels" och slutar med "regeringen
begärda medlen" bort ha följande lydelse:
Såväl jordbruksutskottets utlåtande som de båda motionerna ger vid
handen att frågan är av så stor vikt att det enligt utskottets
uppfattning är angeläget att stärka och om möjligt påskynda
forskningen om alternativa former för äggproduktionen.
Utskottet instämmer sålunda i yrkandena om att ytterligare 2
miljoner kronor bör tillföras SLU:s anslag jämfört med
regeringens förslag. Medlen bör användas till forskning som
syftar till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att
utveckla alternativ som inte leder till försämringar ur
djurhälso- och arbetsmiljösynpunkt samtidigt som produktionen
måste kunna ge lönsamhet även i en internationell
konkurrenssituation. En av de faktorer som i dag framstår som
en komplikation är att forsknings- och utvecklingsverksamheten
rörande de alternativa systemen ännu inte har nått så långt att
den motsvarar kraven som ställdes i 1988 års beslut rörande
arbetsmiljö och djurhälsa.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens
förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 016 964 000 kr.
dels att moment 10 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens
förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 016 964 000 kr,