I betänkandet behandlar utskottet 32 motioner, vilka samtliga
väckts under den allmänna motionstiden 1994. Motionerna
behandlar såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och
kursplanefrågor inom olika skolformer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet
hänvisar i de flesta fall till vad riksdagen nyligen har
beslutat om beträffande nya läroplaner och kursplaner för
grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till
betänkandet fogas 10 reservationer från Socialdemokraterna och
Ny demokrati samt en meningsyttring från Vänsterpartiet. I ett
särskilt yttrande klargör Socialdemokraterna sin grundläggande
uppfattning i en rad läroplans- och kursplanefrågor, men avstår
från att reservera sig med hänsyn till riksdagens nyligen
fattade beslut.
Motionerna
1993/94:Ub302 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att begreppet "kristen etik och
västerländsk humanism" inte skall finnas med i läroplanerna.
1993/94:Ub308 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i
konsumentekonomi.
1993/94:Ub309 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av kursplaner i företagande.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att meritvärderingsförordningen bör
återinföras.
1993/94:Ub312 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av nationella prov i franska och
tyska.
1993/94:Ub313 av Elver Jonsson och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avsevärt förbättrad
ANT-undervisning i grundskolan och på gymnasiet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den utökade och förbättrade
ANT-undervisningen sker i nära samverkan med folkrörelserna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kraftfulla insatser görs i
anslutning till närmandet till EU avseende ANT-information till
grundskole- och gymnasieelever.
1993/94:Ub315 av Olle Schmidt och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående självstyrande skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den utredning som riksdagen av
regeringen begärt och som skall se över elev- och
föräldrainflytandet även skall ge förslag på hur "självstyrande
skolor" skall kunna införas.
1993/94:Ub322 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och
gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret, svensk
säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden.
1993/94:Ub333 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om undervisningen i skolan om de brott mot mänskligheten som
begåtts såväl under nazismen som i de f.d. socialistiska
staterna.
1993/94:Ub335 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att slå vakt om värdet av den kommunala
vuxenutbildningen.
1993/94:Ub336 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om bildämnet i
enlighet med motionen.
1993/94:Ub343 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om företagarutbildning på
gymnasial nivå.
1993/94:Ub346 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om försöksverksamhet i ämnet religionskunskap i grundskolan i
stil med den finska modellen.
1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexiblare gymnasiestudier, s.k.
gymnasiebank,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om program- och nivåanpassning av
kärnämnen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om individuella program,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stärkt elevinflytande.
1993/94:Ub349 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknikämnet i grundskolan.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att erforderlig uppföljning
görs av att alla barn uppnår tillfredsställande basfärdigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att elever med särskilda behov bör ges
erforderligt stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter
att delta i planeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelarna med flexibel skolstart och
flexibilitet i skolgångens längd för att göra individanpassad
undervisning möjlig,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en god skolmiljö.
1993/94:Ub352 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,
-) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om otillräckliga kunskaper om insatser
mot mobbning av utvecklingsstörda elever,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att erforderliga åtgärder bör vidtas.
1993/94:Ub355 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att utarbeta
kriterier för minimiantal elever i friskolorna.
1993/94:Ub356 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstartsålder och tioårig
grundskola.
1993/94:Ub360 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatorisk undervisning i skolorna från
årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.
1993/94:Ub364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag och skolor skall
stimuleras genom information och praktisk vägledning att
genomföra projekt som de i motionen redovisade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att
dessa projekt av industriskolor snabbt kan igångsättas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en snabbutredning som
under kort tid kan igångsätta ett nytt lärlingssystem i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, bör
undersöka hur en snabb ändring i skollagen kan göras, för att
företag skulle kunna ha en lärling utan att ett
anställningsförhållande enligt LAS uppstår,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, skall
se på hur ett särskilt yrkesträningskontrakt skall utformas
mellan arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte,
träningens början och slut, antal träningstimmar per dag, löne-
och anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet
kan brytas.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkurrens och kvalitet i skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i aktuella författningar att de i motionen angivna
förslagen om konkurrens och kvalitet i skolan kan förverkligas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktiga betygssystem i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om specialresurser även till duktiga
elever,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till
närmare utformning av ett stödsystem för duktiga elever,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om småbarnsskolor,
12. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med
vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om industriskolor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt lärlingssystem.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om odifferentierad grund- och
gymnasieskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbyggd studie- och
yrkesorientering i gymnasieskolan.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tydligare krav på fristående skolor
för godkännande för fullgörande av skolplikten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdrag till Skolverket om en
utvärdering av fristående skolor mot bakgrund av läroplanens
krav på allsidighet och tolerans i undervisningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en nedre gräns för antalet elever för
godkännande av fristående skolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas roll vid godkännande av
fristående skolor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans värdegrund,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall
garanteras 500 timmar på timplanen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ämnet slöjd skall garanteras 322
timmar på timplanen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att praktisk arbetslivsorientering
skall garanteras 100 timmar på timplanen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dels den samhällsvetenskapliga
ämnesgruppen garanteras 860 timmar på timplanen, dels den
naturvetenskapliga ämnesgruppen garanteras 840 timmar på
timplanen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 275 timmar på timplanen avsätts
för elevens eget val,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett demokratiskt och elevaktivt
arbetssätt,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att barn- och ungdomskunskap bör ingå
i den samhällsorienterande ämnesgruppen som ett självständigt
ämne,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnesövergripande kursplaner för de
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplan för ämnet svenska som
andraspråk,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studie- och yrkesorientering,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt betygssystem,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det nationella provsystemet,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsarbetet inom
gymnasieskolan,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska som andraspråk i
gymnasieskolan.
1993/94:K617 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kristen etik som värdegrund för
grundskolan.
1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om intensifierade undervisningsinsatser
mot främlingsfientlighet och rasism.
1993/94:So215 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statsbidrag till en
förbättrad ANT-undervisning.
1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,
1993/94:So492 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att integrera könssociala perspektiv på undervisningen
i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi, bild enligt
vad i motionen anförts.
1993/94:Kr514 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrotten i skolan.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av det nya
programgymnasiet.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta ett åtgärdsprogram för
likvärdig utbildning för flickor,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av lärar- och
rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskaper om
flickors behov,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka kunskaperna om
forskningsresultat om metoder och pedagogik för flickors
inlärning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande 75 motionsyrkanden om
skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna
motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här
inledningsvis erinra om att riksdagen tidigare under detta
riksmöte, december 1993, beslutade om nya läroplaner och nya
betygssystem för dels det obligatoriska skolväsendet
(grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska
särskolan), dels de frivilliga skolformerna
(gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux).
Riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. UbU1, rskr. 82 resp.
prop. 1992/93:250, bet. UbU2, rskr. 93) präglar i stor
utsträckning utskottets behandling av de förevarande
motionerna. Utskottet åberopar i ett stort antal frågor vad
riksdagen nyligen har beslutat utan att närmare gå in på
utskottets motiveringar till sina ställningstaganden. Sålunda
nöjer sig utskottet med kortfattade hänvisningar till berörda
avsnitt i de tidigare betänkandena.
1. Grundskolans läroplan
Skolans värdegrund
Tre motioner vänder sig mot begreppet "kristen etik och
västerländsk humanism" i läroplanen. I motion 1993/94:Ub905
(s) yrkande 14 föreslås en alternativ formulering i läroplanen
vad gäller kristen etik och västerländsk humanism, eftersom
uttrycket i fråga enligt motionärernas mening ger utrymme för
synnerligen motstridiga tolkningar som riskerar att skapa
konflikter. Enligt motion 1993/94:K617 (fp) yrkande 3 är
uttrycket oförenligt med religionsfriheten, varför
formuleringen bör utgå ur läroplanens beskrivning av skolans
värdegrund. Även enligt 1993/94:Ub302 (v) bör begreppet inte
finnas med i läroplanen eftersom formuleringen leder till
farhågor om begynnande religiös intolerans.
Utskottet konstaterar att regeringen genom beslut den 17
februari 1994 antagit de nya läroplanerna för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) respektive det frivilliga skolväsendet
(Lpf 94) vilka baserar sig på riksdagens beslut hösten 1993 om
riktlinjer för respektive läroplan. I avsnittet Grundläggande
värden (Lpo 94 s. 5) står det: "Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och
förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom
individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans
och ansvarstagande." Utskottet konstaterar således att
regeringen slutligt har formulerat vad som skall gälla i fråga
om skolans värdegrund, där begreppen kristen etik och
västerländsk humanism inte återfinns i läroplanstexten. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 14, 1993/94:K617
yrkande 3 och 1993/94:Ub302.
Kursplanerna
Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad
kursplanerna skall innehålla har tagits upp i flera motioner.
Innan utskottet behandlar dem, vill utskottet erinrar om att
regeringen tidigare denna vår fastställt kursplanerna för
grundskolan. Kursplanerna är i enlighet med riksdagens beslut
utformade för en målstyrd skola, dvs. de uttrycker de krav som
ställs på skolans undervisning. Hur skolorna skall organisera
verksamheten eller vilka arbetsformer som skall användas
regleras inte. Kursplanerna är bindande och anger dels vilka
mål som undervisningen i respektive ämne skall sträva mot, dels
vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive
nionde året. I den utvecklingsplan som regeringen nyligen
redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs att ett system
med kontinuerliga kursplaneöversyner nu behöver utformas.
Regeringen vill därmed skapa garantier för att kursplanerna
hålls aktuella. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete
med skolans intressenter. Regeringen avser att ge ett uppdrag
till Skolverket i dessa frågor (s. 24 f.).
Enligt motion 1993/94:Kr514 (v) yrkande 1 har skolan ett
stort ansvar för att lägga grunden till ett friskt och
hälsosamt liv för alla. Idrotten i skolan är därför viktig
och innehållsmässigt måste ämnet förbättras. Dessutom bör
betyget i idrott avskaffas.
Som utskottet just erinrat om har kursplanerna för
grundskolan helt nyligen utfärdats av regeringen. Med
hänvisning härtill och till vad regeringen anfört om en
fortlöpande översyn av kursplanerna bör yrkandet i denna del
avslås. Utskottet föreslår även att yrkandet såvitt avser
betygsättningen i ämnet idrott skall avslås.
I motion 1993/94:Ub336 (fp) begärs en utredning om
bildämnet. Motiven härför är att bildämnets funktion i skolan
och i lärarutbildningen behöver förstärkas.
Utskottet konstaterar att nya kursplaner för grundskolan
nyligen fastställts. Statsmakternas beslut om kursplaner förra
året föregicks av Läroplanskommitténs utredningsarbete som
redovisades i slutbetänkandet Kursplaner för grundskolan (SOU
1993:2). En särskild utredning om bildämnet är enligt
utskottets mening nu inte påkallad. Riksdagen bör därför avslå
motion 1993/94:Ub336.
I motion 1993/94:Ub346 (c) föreslås en försöksverksamhet i
ämnet religionskunskap i grundskolan motsvarande den finska
modellen där eleverna får välja undervisning efter sin
trosinriktning. Elevernas konfessionella tillhörighet får slå
igenom och prägla undervisningen. Motionärens motiv till
försöksverksamheten är att söka förbättra den svenska
undervisningen i religionskunskap.
Utskottet finner anledning att understryka att det inte är
skolans uppgift att ge en konfessionell undervisning. Särskilt
i frågor där det föreligger olika uppfattningar skall skolans
undervisning vara saklig och allsidig. I läroplanerna för såväl
den obligatoriska skolan som för de frivilliga skolväsendet har
det i enlighet med vad riksdagen särskilt uttalat i anslutning
till läroplansbeslutet (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) slagits
fast att undervisningen skall vara icke-konfessionell.
Kursplanen för ämnet religionskunskap har nu fastställts av
regeringen. Utskottet vill dock påpeka att det inom elevens
fria val står eleven fritt att välja en fördjupning i ämnet
religion som står i överensstämmelse med dennes egen
trosinriktning. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
avslå motion 1993/94:Ub346.
Teknikämnet i grundskolan måste ägnas skärpt
uppmärksamhet under de närmaste åren, framhålls det i motion
1993/94:Ub349 (fp). Målsättningen är att skapa ett ökat
intresse för teknik och därmed en ökad rekrytering till
tekniska studieval och yrken, men också att ge en förbättrad
individuell teknisk kompetens som ett viktigt redskap i
vardagslivet, hävdas det i motionen.
Utskottet erinrar om att regeringen har givit Skolverket och
Verket för högskoleservice (VHS) ett uppdrag att vidta åtgärder
för att bredda rekryteringsbasen till tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar. Utbildningsdepartementet har
inom ramen för sitt arbete med kompetensutveckling, Agenda
2000, uppmärksammat att särskilda krav måste ställas på
utvecklingen av den tekniska utbildningen vad gäller volym,
struktur och undervisningens uppläggning. Dessa förändringar
måste samverka till en avsevärd förstärkning av ungdomens
teknikintresse (Kunskap och kompetens för nästa århundrade, Ds
1994:35 s. 56). Även den av regeringen tillkallade
arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan har enligt sina
direktiv att uppmärksamma varför ungdomars intresse för
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsvägar sjunker.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att man måste göra
något åt det bristande intresset för teknikämnet och att ämnet
måste ägnas uppmärksamhet. Av vad som redovisats ovan framgår
dock att regeringen redan uppmärksammat de problem som
motionärerna berör och att åtgärder pågår för att söka komma
till rätta med dem. Med hänvisning härtill anser utskottet att
motionens syfte är tillgodosett. Motionen bör därför avslås.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 21 framhålls att barn-
och ungdomskunskap bör ingå i den samhällsorienterande
ämnesgruppen som ett självständigt ämne.
Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat yrkande (bet.
1993/94:UbU1 s. 41). Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets ställningstagande att inte fastställa någon särskild
kursplan för barn- och ungdomskunskap. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 22 begärs
ämnesövergripande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnesgrupperna. Motionärerna ser stora
fördelar med att undervisningen i dessa ämnen bedrivs
ämnesövergripande.
Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat motionsyrkande
(bet. 1993/94:UbU1 s. 39) med hänvisning till att det nya
styrsystemet för skolan inte hindrar att de naturorienterande
och samhällsorienterande ämnena i fortsättningen behandlas
ämnesövergripande eller som teman. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 22.
I motion 1993/94:Ub905 yrkande 23 förordas en kursplan för
ämnet svenska som andraspråk. En väl genomarbetad kursplan
med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning
måste ligga till grund för undervisningen i ämnet. Ämnet har
sedan lång tid tillbaka en egen metodik, hävdas det i motionen.
Riksdagen har vid innevarande riksmöte avslagit motsvarande
motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 42) och därvid beslutat
att någon särskild kursplan i ämnet svenska som andraspråk inte
skall fastställas. Utskottet finner inte anledning att frångå
riksdagens ställningstagande i denna fråga. Skolverket har av
regeringen fått i uppdrag att framställa kommentarmaterial om
undervisningen i svenska som andraspråk. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 24 framförs vikten av
studie- och yrkesorientering (syo). Läroplanen skall
tydligt uttrycka målen för SYO, menar motionärerna, och betonar
vikten av kvalificerad personal för ändamålet.
Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under hösten
1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 68). Utskottet delade därvid
motionärernas uppfattning om betydelsen av SYO och hänvisade
till skollagens bestämmelser härom (2 kap. 6 §) samt till att
en särskild högskoleexamen i SYO inrättats (bet. 1992/93:UbU3
s. 25). Utskottet kan nu konstatera att läroplanen (Lpo 94 s.
17) föreskriver att rektor skall ha det övergripande ansvaret
för att SYO-verksamhet organiseras. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 24.
I motion 1993/94:Ub360 (nyd) föreslås obligatorisk
undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första
hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Syftet med undervisningen
är att spara liv, inte minst i trafiken, och att förhindra
hjärnskador.
Utskottet, som under innevarande riksmöte avstyrkt ett
motsvarande motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 78), anser
alltjämt att det ankommer på den enskilda skolan att anordna
sådan utbildning. Riksdagen bör därför avslå motionen.
Timplanen
Timplanen för vissa ämnen berörs i motion 1993/94:Ub905
(s) i ett antal yrkanden. Ämnet idrott och hälsa bör enligt
motionärerna garanteras 500 timmar på timplanen (yrkande 15)
och ämnet slöjd 322 timmar (yrkande 16). Vidare bör praktisk
arbetslivsorientering garanteras 100 timmar på timplanen
(yrkande 17) samt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen 860
timmar och den naturvetenskapliga ämnesgruppen 840 timmar
(yrkande 18). Slutligen anser motionärerna att 275 timmar skall
avsättas på timplanen för elevens eget val (yrkande 19).
Utskottet hänvisar till sin tidigare behandling av
motsvarande motionsyrkanden under innevarande riksmöte (bet.
1993/94:UbU1 s. 60 f.) och riksdagens beslut om timplanen
(rskr. 1993/94:82) vilken finns fogad som bilaga 3 till
skollagen (SFS 1985:1100, ändr. 1993:1679). Då utskottet anser
att riksdagen inte bör besluta om några ändringar härvidlag
föreslår utskottet att motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15, 16,
17, 18 och 19 avslås.
Betygssystem m.m.
Riv upp beslutet om ett nytt betygssystem och för ut
förslaget från i höstas till en bred remissbehandling, föreslås
det i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 25. Barn skall inte
betygsättas i skolans tidiga årskurser. Först i höstterminen i
årskurs åtta skall betyg sättas. I stället för en sexgradig
betygsskala bör enligt motionärerna en fyragradig skala införas
med beteckningarna: G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket
väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån för godkänd
bör detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x)
samt ett omdöme, som beskriver elevens kunskapsutveckling i
ämnet/ämnesgruppen.
I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 3 framhålls att
betygssystemet i skolan behöver konkretiseras. Betygen skall,
enligt motionärerna, vara ett feedback-instrument för eleven
och skall inte vara avsedda som ett urvalsinstrument för högre
studier. Betyg skall vidare ges redan under tidig skolålder.
Utöver de ämnesriktade betygen skall eleven få en kort verbal
beskrivning. Motionärerna vill också införa betyg i ordning och
uppförande.
Riksdagen beslutade under hösten 1993 om ett nytt
betygssystem (bet. 1993/94:UbU1 s. 46 f.) varvid motioner med
motsvarande innehåll avstyrktes. Utskottet anser att beslutet
om betygssystemets utformning bör ligga fast. Med hänvisning
härtill avstyrks motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 25 och
1993/94:Ub365 yrkande 3.
Frågan om det nationella provsystemet tas upp i motion
1993/94:Ub905 (s) yrkande 26. Motionärerna menar att ämnesprov
i årskurs 5 inte skall användas som underlag för betygsättning
utan för att bedöma om skolor, klasser och elever nått en
rimlig kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från
sådana nationella prov med stor försiktighet.
Utskottet har behandlat och avstyrkt en motion med
motsvarande innehåll under innevarande riksmöte (bet.
1993/94:UbU1 s. 54) och riksdagen har med godkännande av vad
utskottet anfört beslutat om utformningen av det nationella
provsystemet. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa
sig bakom en förändring av detta. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub351 (kds) framförs vikten av att
erforderlig uppföljning görs så att alla barn uppnår
tillfredsställande basfärdigheter (yrkande 1). En inte
obetydlig del av eleverna lämnar grundskolan med dåliga
baskunskaper i läsning, skrivning och matematik. I samma motion
anförs vidare att alla elever med särskilda behov av stöd,
t.ex. elever med inlärningssvårigheter, bör ges erforderligt
stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter att delta i
planeringen för att underlätta för dessa barn (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Utskottet har i samband med behandlingen av förslaget till
läroplan för grundskolan berört dels frågan om skolans
möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper (bet.
1993/94:UbU1 s. 53 f.), dels skolans ansvar för elever med
särskilda behov (s. 36). Utskottet erinrade därvid om
skollagens och grundskoleförordningens bestämmelser härom samt
om grundskolans tydliga resultatansvar. Utskottet framhöll
vidare att alla lärare kontinuerligt skall följa varje elevs
kunskapsutveckling så att eventuella problem uppdagas så tidigt
som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder sättas in tidigt
så att alla elever når de kunskapsmål som föreskrivs i läroplan
och kursplaner för grundskolan. Det är skolhuvudmannen som har
det yttersta ansvaret för att dessa särskilda åtgärder kommer
till stånd för elever med otillräckliga kunskaper.
Regeringen slår i den nyligen fastställda läroplanen för
grundskolan fast att en likvärdig utbildning inte innebär att
undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att
skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till
elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett
särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har
svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94 s. 6). I den
utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen nyligen
redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs bl.a. att
tendenserna till att elever som behöver stöd inte får detta i
tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den
kommande treårsperioden. Regeringen redovisar i skrivelsen
också att såväl Skolverket som Statens institut för
handikappfrågor visat på att en alltför administrativt
rationell resurshantering och schablonmässig fördelning av
resurser i kommunerna innebär risker för likvärdigheten.
Utskottet erinrar om att Skolverket i sin fördjupade
anslagsframställning för åren 1994/95--1996/97 Verksamhet och
inriktning (s. 18) framhållit att verket hittills gjort
relativt omfattande insatser för elever med behov av särskilt
stöd, bl.a. för elever med annat hemspråk än svenska och för
elever med läs- och skrivsvårigheter. Under innevarande
budgetår analyseras erfarenheterna av dessa och andra insatser
som grund för verkets vidare planering av insatser på
ifrågavarande område.
Utskottet utgår alltjämt från att alla elever erhåller den
utbildning de har rätt till och att de därvid åtnjuter det stöd
de behöver för att uppnå uppställda mål. Härvid är skolans
möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper ett viktigt
instrument. Utskottet finner det också angeläget att i detta
sammanhang peka på Skolverkets ansvar att verka för att givna
mål och riktlinjer uppfylls. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd med
anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3 inte är
påkallad, varför yrkandena avstyrks.
2. Gymnasieskolans läroplan
I motion 1993/94:Ub335 (s) framhålls att det finns anledning
att slå vakt om den kommunala vuxenutbildningen. Framför
allt har komvux en identitet som utbildningsform för vuxna.
Samverkan mellan gymnasieskolan och komvux får, enligt
motionären, inte gå ut över vare sig ungdomars eller vuxnas
möjligheter till studier på bästa möjliga villkor. I stället
bör man söka förbättra utbildningsmöjligheterna för både de
unga och de vuxna. Detta syfte nås bäst, menar motionären, med
skilda läroplaner för gymnasieskola och komvux.
Utskottet behandlade och avstyrkte ett likartat
motionsyrkande hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU2 s. 11 f.).
Utskottet framhöll därvid den svenska kommunala
vuxenutbildningens unika ställning, sedd i internationellt
perspektiv. Utskottet anser alltjämt att det är viktigt att
bevara den särskilda kompetens och prägel som komvux har genom
att vara en speciell utbildningsform för vuxna, inte minst
kvinnor. Särskilt viktig är komvux kompensatoriska uppgift,
dvs. att ge möjlighet för vuxna människor med begränsad
utbildning att komplettera och uppdatera denna. I den nya
läroplanen för de frivilliga skolformerna finns komvux särart
och skillnader mellan dess förutsättningar och gymnasieskolans
uttryckta. Utskottet instämmer i syftet med motionen såsom det
framgår av yrkandet. Enligt utskottets mening är det
tillgodosett med vad som sägs i läroplanen om de mål som är
specifika för komvux. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen.
I motion 1993/94:Ub348 (fp) förordas flexiblare
gymnasiestudier i form av en s.k. gymnasiebank, dvs. en rätt
för alla elever att disponera sina tre gymnasieår efter en
individuell modell, t.ex. med förvärvsarbete insprängt i
studierna (yrkande 1). En program- och nivåanpassning av
kärnämnen förordas av motionärerna för att ta hänsyn till att
många tonåringar har perioder av bristande studiemotivation
(yrkande 2). Motionärerna framhåller slutligen att de
individuella programmen bör användas som en aktiv, strategisk
resurs och de får inte riskera att få stämpeln av program för
elever som misslyckats (yrkande 3).
Utskottet avstyrkte likartade motioner under hösten 1993
(bet. 1993/94:UbU2 s. 21 f.) med hänvisning till att
nationella, specialutformade och individuella program skall
finnas kvar. De beslutade förändringarna inom gymnasieskolan
innebär ökat utrymme för att lokalt organisera utbildningen på
olika sätt och att det blir lättare att anpassa studietiden
till olika elevers förutsättningar. Utskottet vill understryka
vikten av att ett fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete inom
gymnasieskolan äger rum. Utskottet erinrar om att riksdagen i
ett tillkännagivande till regeringen hösten 1993 i samband med
behandlingen av läroplanerna begärde att en parlamentarisk
kommitté borde tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i
gymnasieskolan. Det är enligt utskottets mening naturligt att
de synpunkter som anförs i motionen beaktas i
uppföljningsarbetet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348.
Svenska som andraspråk tas upp i motion 1993/94:Ub905
yrkande 34. Det bör, menar motionärerna, vara obligatoriskt att
anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som
har behov härav. Det faktum att många gymnasieelever måste
tillägna sig svenska som ett främmande språk förutsätter att
svenska kan studeras utifrån en egen metodik med egen kursplan
och lärare utbildade för svenska som andraspråk.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte utförligt
behandlat motionsledes framlagda förslag som i huvudsak
överensstämmer med det förevarande motionsyrkandet (bet.
1993/94:UbU2 s. 39 f.). Utskottet vill än en gång framhålla att
det är mycket angeläget att elever med annat modersmål än
svenska under sin gymnasietid får en undervisning som ger dem
lika goda förutsättningar som övriga elever att klara såväl
gymnasie- som högskolestudier. Utskottet hänvisar till vad
utskottet anförde i höstas, men vill i sammanhanget stryka
under att målet för invandrares undervisning i svenska enligt
utskottets mening skall sättas lika högt som för svenska
elevers. Det är ett viktigt ansvar för kommunerna att anordna
undervisningen för olika elevgrupper på det sätt som bäst
hjälper eleverna att nå målet. Frågan om obligatorium för
skolan resp. för eleven har hittills reglerats av regeringen i
förordning. Liksom i höstas ser utskottet ingen anledning för
riksdagen att ändra på det förhållandet.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta
kommentar- och referensmaterial om undervisning i svenska som
andraspråk. Utskottet har erfarit att materialet, som utarbetas
i samråd med företrädare för lärarutbildningen, beräknas
föreligga senast den 1 oktober 1994.
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens
tidigare ställningstagande i frågan och avstyrker därmed
motionsyrkandet.
En utbyggd studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan
begärs i motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 3. Motivet är att
den sociala snedrekryteringen måste minska. Barn från lägre
socialgrupper har svårare att få information om högre
utbildning varför studievägledarna på gymnasiet aktivt bör ge
råd till teoretiskt begåvade elever att fortsätta till högre
studier, i stället för att endast informera om möjligheten,
menar motionärerna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att studie- och
yrkesorientering (SYO) är en viktig angelägenhet även på
gymnasienivå och att studievägledarna har en betydelsfull roll
att fylla. Utskottet vill peka på att enligt den nya läroplanen
(Lpf 94 s. 36) har rektor ansvaret för att SYO-verksamheten
organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val
som skolan erbjuder, och inför val av fortsatt utbildning och
yrke. Det bör enligt utskottet vara naturligt att såväl
skolledning och lärare som SYO-personal uppmuntrar
studiebegåvade elever till fortsatta högre studier, inte minst
de elever som saknar sådant stöd från hemmet. Utskottet har
noterat att Skolverket enligt sin fördjupade
anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och
inriktning (s. 18), avser att göra riktade insatser beträffande
kompetensutveckling av anställda t.ex. vad gäller
SYO-verksamheten. Utskottet vill också påminna om att den av
regeringen tillkallade arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i
skolan enligt sina direktiv har att uppmärksamma barns och
ungdomars olika bakgrund och sociala situation samt skolans
möjligheter att undervisa och stimulera eleverna på deras egna
villkor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub903
yrkande 3.
Ett nytt lärlingssystem bör införas hävdas det i motion
1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 14, eftersom dagens lärlingssystem
fungerar dåligt. För att få till stånd ett sådant nytt
lärlingssystem begärs i en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd),
en snabbutredning härom (yrkande 3), och utredningen skall
också undersöka hur skollagen kan ändras så att ett företag kan
ha en lärling utan att ett anställningsförhållande enligt lagen
om anställningsskydd uppstår (yrkande 4). Utredningen bör även
lämna förslag på ett särskilt yrkesträningskontrakt mellan
arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte, träningens
början och slut, antal träningstimmar per dag, löne- och
anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet kan
brytas (yrkande 5).
Utskottet konstaterar att en lärlingsutbildning inom ramen
för gymnasieskolans individuella program infördes genom
riksdagsbeslut våren 1992 (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr.
311). Lärlingsutbildningen innebär en kombination av sådan
yrkesutbildning som sker i ett företags regi, inom ramen för
ett anställningsförhållande, och studier av vissa ämnen i
gymnasieskolan. Utbildningen har sålunda ett delat
huvudmannaskap. Lärlingarnas anställningsförhållande under den
tid de är i företagen är en fråga för parterna på
arbetsmarknaden att komma överens om.
Vid föregående riksmöte avstyrkte utskottet en motion med
motsvarande begäran om en förändrad lärlingsutbildning (bet.
1992/93:UbU3y s. 5) med hänvisning till att den nuvarande
lärlingsutbildningen ger möjligheter att utforma en viss
yrkesutbildning på ett flexibelt sätt och anpassa den till
såväl den enskilda lärlingen som företaget och till lokala
förutsättningar. Utskottet erinrar också om att det nu finns
möjlighet att inom ramen för de nationella programmen
arbetsplatsförlägga utbildning samt möjlighet att lägga ut
undervisning på entreprenad. Slutligen finns möjlighet att ge
motsvarande utbildning i fristående gymnasieskola.
Med hänvisning till vad som anförts om den gymnasiala
utbildningens flexibilitet och variationsrikedom anser
utskottet att det saknas skäl att föreslå någon förändring i
det nuvarande lärlingssystemet. Utskottet avstyrker därför
samtliga motionsyrkanden avseende ett nytt lärlingssystem.
I en motion, 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 13, uttalas att man
aktivt skall stödja och uppmuntra återuppbyggnaden av
företagsdrivna industriskolor. Motionärerna begär därför
att regeringen ger Skolverket i uppdrag att, tillsammans med
Sveriges verkstadsindustrier, lämna förslag om en sådan
återuppbyggnad. I en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd), hävdar
motionärerna att företag och skolor skall stimuleras genom
information och praktisk vägledning att genomföra liknande
projekt som genomförts av Scanias industrigymnasium i
Södertälje, Volvo i Skövde och Lidköpings kommun (yrkande 1).
Förutsättning måste skapas för att dessa projekt av
industriskolor snabbt kan sätta i gång. Sådana lärlingssystem
där ungdomar får sin utbildning i företagen ger sysselsättning
och kvalificerat arbete i industrin, heter det i motionen
(yrkande 2).
Utskottet har just pekat på flexibiliteten när det gäller att
anordna de gymnasiala utbildningarna. Statsmakterna bör kunna
utgå från att såväl skolhuvudmännen som industrin utnyttjar
sina anläggningstillgångar på ett sätt som gör det möjligt att
utbilda kvalificerad arbetskraft.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i
årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 4)
uppmärksammat de initiativ till samarbete mellan gymnasieskola
och näringsliv som motionärerna pekar på. I propositionen sägs
att det är viktigt att skapa en bred samverkan mellan
gymnasieskola, den högre utbildningen och yrkeslivet i syfte
att åstadkomma en högkvalitativ, relevant och integrerad
utbildning. Regeringen anför att stor vikt fästs vid dessa
initiativ. Samtidigt påpekas att det i ett gränssnitt mellan
gymnasieskolan och den högre utbildningen finns ett antal
utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig
gymnasieutbildning eller högre utbildning. På sikt är det
viktigt att det skapas utrymme för en mellannivå mellan den
treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen.
Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och
forskning. Kvalitet och konkurrenskraft, vilken nyligen
remitterats till utskottet, föreslagit att den eftergymnasiala
yrkesutbildningen ges nya former genom att teoretisk utbildning
stimuleras tillsammans med yrkespraktik. Regeringen avser att
tillsätta en särskild utredare för att utreda de närmare
formerna för den nya utbildningsstrukturen.
Utskottet vill understryka vikten av att kontakter mellan
arbetsliv och gymnasieskola ytterligare utvecklas. Detta medför
en positiv utveckling för utbildningar som förenar såväl
praktisk som teoretisk kompetens.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om det pågående arbetet
inom regeringskansliet är utskottet inte berett att nu föreslå
att en särskild utredning tillsätts med av motionärerna angivet
syfte. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub364
yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13.
I två motioner föreslås att utbildning med inriktning på
företagande inrättas. Enligt motion 1993/94:Ub309 (c) bör det
utarbetas kursplaner i företagande, och påbyggnadsutbildning
inom komvux bör startas på liknande sätt som ett antal
gymnasieskolor redan startat. I motion 1993/94:Ub343 (kds)
framhålls att grunden för ett mer företagsamt samhälle måste
läggas redan i grund- och gymnasieskolan. Ytterligare ett
nationellt program bör inrättas med inriktning mot företagande
på gymnasial nivå, hävdar motionärerna.
Utskottet erinrar om att den reformerade gymnasieskolan, som
nu håller på att införas, ger betydligt större utrymme för
flexibla lösningar än den gamla gymnasieskolans system med
linjer och specialkurser. Strukturen med program, grenar och
valbara kurser och med timplanelagt utrymme för individuella
val innebär större möjligheter än tidigare för gymnasieeleverna
att anpassa sin utbildning efter egna önskemål. Systemet med
individuella och specialutformade program gör det möjligt att
erbjuda ämneskombinationer utöver dem som förekommer inom de
nationella programmen. Utskottet konstaterar att härmed ges
enskilda skolor tillfälle att skapa en egen profil som t.ex.
kan inriktas mot företagande. Med det anförda avstyrks
motionerna.
Vad gäller utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan
framhålls i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 32 vikten av att
detta arbete fortsätter längs olika vägar där kursutformningen
kan vara en modell. Genom lokalt förnyelsearbete kan
erfarenheter vinnas till stöd för en analys av
förutsättningarna för mer kursutformade gymnasieskolor.
Utskottet instämmer i vad i motionen anförs om vikten av ett
fortsatt utvecklingsarbete. De möjligheter till en mer
kursutformad gymnasieskola som riksdagens beslut i höstas
medför bör, som utskottet ser det, stimulera till ett fortsatt
lokalt förnyelsearbete. Något uttalande av riksdagen på den
punkten anser utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker med
det anförda motion 1993/94:Ub905 yrkande 32.
Enligt motion 1993/94:A455 (fp) yrkande 4 bör det nya
programgymnasiet utvärderas, dels vad gäller den teoretiska
delen av utbildningarna och dess betydelse för den lokala och
nationella utvecklingen, dels vad gäller avhoppen från
gymnasieskolan mot bakgrund av att alla ungdomar inte vill läsa
i tre år.
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen i ett
tillkännagivande till regeringen begärt att en parlamentarisk
kommitté bör tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i
gymnasieskolan (bet. 1993/94:UbU2 s. 23 och 45, rskr. 93).
Utskottet har erfarit att arbete för närvarande pågår inom
regeringskansliet med tillsättandet av denna kommitté. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:A455 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub312 (m) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om införande av nationella prov i franska och
tyska i gymnasiet. Utan nationella prov i dessa ämnen finns
risk för att kunskaperna sjunker och risk att
trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning, hävdar
motionärerna.
Utskottet erinrar om att regeringen i sitt förslag om ny
läroplan för det frivilliga skolväsendet berörde frågan om
nationella prov (prop. 1992/93:250 s. 65). För närvarande finns
obligatoriska centrala prov i gymnasieskolan och komvux i
följande ämnen, nämligen matematik, svenska, engelska och fysik
samt i gymnasieskolan dessutom i tyska, franska och kemi. Det
borde, enligt propositionen, ankomma på regeringen att besluta
om omfattningen av de nationella proven. Regeringen avser att
senare besluta om uppdrag till Skolverket i detta hänseende.
Riksdagen har inte haft något att erinra häremot. Huruvida
nationella prov skall finnas i franska och tyska även i
fortsättningen är en fråga som får avgöras av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub312.
3. Gemensamma frågor
Arbetssätt m.m.
Frågan om arbetssättet inom skolan har väcks i två motioner.
Vikten av ett demokratiskt och elevaktivt arbetssätt framförs i
motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 20. Ett elevaktivt och
undersökande arbetssätt ökar förmågan att ifrågasätta och
analysera, menar motionärerna, och ett demokratiskt arbetssätt
stärker elevens inflytande. I en annan motion,
1993/94:Ub348 (fp) yrkande 4, framhålls likaledes vikten av ett
stärkt elevinflytande. Eleven är viktigast och skolan skall
formas efter elevens val och önskemål. Detta fordrar dock att
eleven lär sig mer om självständig studieteknik, hävdar
motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Skollagstiftningen och läroplanen betonar vikten av att
undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och
utveckla elevernas förmåga och vilja att aktivt delta i
samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på
undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat
förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och
arbetsformer liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna
har. Skolverket framhåller i sin fördjupade
anslagsframställning för 1994/95--1996/97 att de beslutade
reformerna på skolområdet syftar till att eleverna skall ta ett
personligt ansvar för att kunna utöva ett reellt inflytande
över sin utbildning. I Bilden av skolan (s. 35) redovisar
Skolverket att bristerna här fortfarande är stora, varför detta
motiverar nya och fördjupade analyser och handlingsplaner från
Skolverkets sida.
Utskottet har under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 37)
behandlat motionsyrkanden liknande de nu förevarande. Utskottet
framhöll då att det nya styrsystemet för skolan, målstyrningen,
lägger ansvaret för skolans arbetssätt på rektor, lärare och
annan personal. I de nya läroplanerna framhålls att de
demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara
delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga
och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar
för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett
reellt inflytande på utbildningens utformning. Vidare lägger
läroplanerna för såväl den obligatoriska skolan som för de
frivilliga skolformerna ansvaret på läraren att se till att
alla elever oavsett kön och bakgrund får ett reellt inflytande
på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt
att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo 94
s. 13 f. och Lpf 94 s. 32 f.).
Utskottet konstaterar i sammanhanget att en mer kursutformad
skola ger eleverna större möjligheter att själva påverka sin
utbildning. Slutligen vill utskottet erinra om att riksdagen av
regeringen begärt att frågan om elevers och föräldrars
inflytande i skolan genom en utredning skall bli föremål för en
allsidig belysning (1993/94:UbU1 s. 35).
Mot bakgrund av de ovan redovisade förhållandena föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande
20 och 1993/94:Ub348 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om en odifferentierad grund- och
gymnasieskola. För att minska den sociala snedrekryteringen
bör skolan inte vara differentierad. Det är tydligt att barn
från lägre socialgrupper har svårare att få information om
högre utbildning och de yrken som en sådan utbildning leder
fram till, menar motionärerna.
Utskottet erinrar om att regeringen år 1991 tillkallade en
särskild utredare med uppdrag att utreda orsakerna till och
omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre
studier. Utredningen avlämnade under hösten 1993 sitt
huvudbetänkande, Ursprung och utbildning -- social
snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85). Utredningen
har bl.a. penetrerat differentieringen i grundskolan.
Att SYO-verksamheten i skolan är viktig har utskottet haft
anledning att understryka tidigare i detta betänkande (s. 14).
Utskottet är överens med motionärerna om syftet med yrkandet,
nämligen att rekryteringen till högre utbildning skall ske
under så lika villkor som möjligt för alla ungdomar. Utskottet
instämmer också i att studieinformationen spelar en mycket
viktig roll härvid. Utskottet utgår från att den nämnda
utredningens slutsatser för närvarande övervägs inom
regeringskansliet. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet anfört om SYO-verksamheten är utskottet inte berett
att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionen.
Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer
utvecklingen. Yrkandet bör därmed avslås.
Självstyrande skolor
I motion 1993/94:Ub315 (fp) framförs en rad argument för
inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna
innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att
överta vissa beslutsbefogenheter. För att kunna genomföra detta
kan det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och
kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett
tillkännagivande om att den utredning som skall se över elev-
och föräldrainflytandet även skall ge förslag om hur
självstyrande skolor skall införas (yrkande 2).
Utskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med
motsvarande innehåll vid innevarande riksmöte (bet.
1993/94:UbU1 s. 77). Utskottet konstaterade därvid att de
begärda lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också
innehåller kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas
rätt att bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar i
kommunen.
Utskottet erinrar om att riksdagen genom ett tillkännagivande
till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35, rskr. 82) begärt en
ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och
föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde utskottet,
göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där
föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande
över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för
dessa som finns i dagens lagstiftning. Utskottet angav att
regeringen därefter bör återkomma till riksdagen med förslag i
frågan. Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet
pågår ett arbete med att tillsätta denna utredning.
Enligt utskottets mening torde det inom ramen för detta
utredningsarbete vara möjligt att beröra även de former av
"självstyrelse" som motionärerna syftar på. Med det anförda
avslås motionen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i
proposition 1993/94:188 om lokal demokrati framlagt förslag om
sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att
självförvaltningsorgan under kommunalnämnd möjliggörs. Enligt
regeringen är det inte aktuellt att till ett
självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt
särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans
område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och
uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller
rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå
direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen
föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen
erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att
regeringen närmare skall överväga förändringar i
skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars
inflytande i skolan.
ANT-undervisning
I några motioner krävs att ANT-undervisningen (alkohol,
narkotika och tobak) i skolorna måste förbättras. I motion
1993/94:So215 (v) yrkande 4 framhålls att då de förebyggande
insatserna skärs ned behövs det statsbidrag till en förbättrad
ANT-undervisning. Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera
skolornas ANT-verksamhet, begärs det i motion 1993/94:So247 (v)
yrkande 14. I motion 1993/94:Ub313 (fp) framförs likaså att
ANT-undervisningen måste avsevärt förbättras i grundskolan och
på gymnasiet (yrkande 1). Motionärerna framhåller vikten av att
den utökade och förbättrade undervisningen sker i nära
samverkan med folkrörelserna, bl.a. nykterhetsrörelsen (yrkande
2). I anslutning till närmandet till EU krävs det kraftfulla
insatser avseende ANT-information till grundskole- och
gymnasieelever för att öka medvetandet om ANT-drogernas
destruktiva verkan (yrkande 3).
Utskottet erinrar om att ANT-undervisningen och därmed
sammanhängande frågor har behandlats vid ett flertal tillfällen
av utskottet som därvid hävdat den bestämda uppfattningen att
ANT-undervisning är angelägen. Utskottet framhöll så sent som i
höstas (bet. 1993/94:UbU1 s. 45) att en saklig och allsidig
information om ANT måste bedrivas i skolan. Insatser mot ANT
bör göras enligt en särskild handlingsplan, och Skolverket bör
stödja kommunerna och skolorna med kommentar- och
referensmaterial. Av Skolverkets fördjupade
anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och
inriktning (s. 18), framgår också att frågor om ANT är ett av
verkets utvecklingsområden som kommer att hanteras inom ramen
för elevvårdsfrågor i vid mening. Skolverket kommer härvid att
samarbeta med andra myndigheter och organisationer som arbetar
förebyggande och stödjande med dessa frågor. Utskottet erinrar
vidare om att de nya läroplanerna för grund- och gymnasieskolan
föreskriver att rektor bär ansvaret för att eleverna får
kunskap om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra
droger.
Utskottet förutsätter att alla berörda inser vikten av
ANT-undervisning i såväl grund- som gymnasieskolan och att
undervisningen utformas i enlighet därmed samt att särskilda
medel, om sådana erfordras, ställs till förfogande. Utskottet
är inte berett att tillstyrka att riksdagen vidtar någon
särskild åtgärd i enlighet med vad som anförts i motionerna,
varför motionerna 1993/94:So215 yrkande 4, 1993/94:So247
yrkande 14 och 1993/94:Ub313 avstyrks.
Främlingsfientlighet m.m.
I motion 1993/94:Sf616 (v) yrkande 6 krävs att
undervisningsinsatserna mot främlingsfientlighet och rasism
intensifieras. Motionärerna menar att det fordras en
målmedveten undervisning i grund- och gymnasieskolan om
mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden
samt i lärarfortbildningen.
Utskottet hänvisar till att motionsyrkanden med motsvarande
innehåll nyligen har behandlats och att de då föranledde ett
särskilt uttalande av riksdagen i frågan (bet. 1993/94:UbU1 s.
31, rskr. 82). Utskottet vill upprepa att utskottet delar oron
för ökad främlingsfientlighet och rasism. Skolverket har en
viktig uppgift att stödja skolorna i dessa frågor. Verket har i
sin fördjupade anslagsframställning 1994/95--1996/97,
Verksamhet och inriktning (s. 18), angett att verket för att
stödja arbetet mot främlingsfientlighet och rasism kommer att
utveckla och planera kortare lokalt anpassade
fortbildningsinsatser i samarbete med SIDA och högskolan.
Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att regeringen i
årets budgetproposition aviserat tillskapandet av en särskild
kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att
väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens
disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
(prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).
Utskottet erinrar om att i de nya läroplanerna framhålls att
skolan skall främja förståelse för andra människor och att
främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s. 5 och Lpf 94 s.
23). Utskottet utgår från att undervisningen utformas i
enlighet härmed. Det är enligt utskottets mening naturligt att
det i skolan meddelas kunskaper om mänskliga rättigheter,
vilket också uttrycks som ett mål som eleverna skall uppnå
enligt den nyligen beslutade kursplanen för ämnet
samhällskunskap.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Sf616 yrkande 6.
Enligt motion 1993/94:Ub333 (m) måste undervisningen i skolan
inbegripa spridande av kunskaper om de brott mot
mänskligheten som begåtts såväl under nazismen som i de f.d.
socialistiska staterna. Undervisningen skall ses som ett led i
att värna om människovärdet och demokratin, hävdar motionären.
Under innevarande riksmöte har utskottet behandlat
motionsledes framlagda förslag som överensstämmer med motionen
(bet. 1993/94:UbU1 s. 31 och 1993/94:UbU2 s. 16). Utskottet
hänvisar till vad som då anförts och erinrar om vad som sagts i
det föregående om skolans ansvar att hävda varje människas
värde och att motverka främlingsfientlighet och rasism samt
läroplanernas föreskrifter härvidlag. Riksdagen bör därmed
avslå motionen.
Kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och
gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret,
svensk säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden,
hävdas det i motion 1993/94:Ub322 (kds). Detta inte minst med
hänsyn till den ökande integrationen i Europa.
Regeringen har genom beslut den 17 mars 1994 fastställt nya
kursplaner för grundskolan. Inom ramen för kursplanen för ämnet
samhällskunskap är ett av undervisningens mål att eleverna
skall förstå orsakerna till internationella konflikter samt
innebörd och konsekvenser av fredssträvanden och internationell
samverkan på olika områden. I den delen är motionen i huvudsak
tillgodosedd. Kursplanerna för gymnasieskolans kärnämnen, i
vilka samhällskunskap ingår, kommer enligt vad utskottet
erfarit att fastställas av regeringen senare under våren 1994.
Utskottet utgår från att motionens syfte i huvudsak även i
denna del kommer att tillgodoses. Med det anförda avstyrks
motionen.
Jämställdhet
I motion 1993/94:A815 (c) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om ett åtgärdsprogram för likvärdig utbildning för
flickor. Motionärerna hävdar att skolans utbildning och
innehåll bättre tillgodoser pojkar och att flickor missgynnas
(yrkande 27). Vidare begärs en översyn av lärar- och
rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskap om
flickors behov. Ett pedagogiskt ledarskap kräver kunskap om
dagens förhållanden och hur man kan motverka att hälften av
eleverna missgynnas (yrkande 28). Slutligen menar motionärerna
att kunskaperna måste öka om forskningsresultat om metoder och
pedagogik för flickors inlärning (yrkande 29).
Utskottet vill anföra följande med anledning av motionen.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden som tagit
upp frågor om olika jämställdhetsåtgärder i skolan, senast
under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 75 f.), varvid
utskottet anförde att man lägger stor vikt vid att
jämställdhetsåtgärder i olika former vidtas i skolan. De
nyligen beslutade läroplanerna lyfter fram att skolan aktivt
och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter samt pekar på skolans ansvar för att motverka
traditionella könsmönster. För det obligatoriska skolväsendet
heter det bl.a. (Lpo s. 6):Skolan skall aktivt och medvetet
främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de
krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma
deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan
har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den
skall därför ge utrymme för elever att pröva och utveckla sin
förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Beträffande rektors ansvar föreskrivs i den nya läroplanen
att han/hon har ett särskilt ansvar bl.a för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i olika ämnen. Ett
sådant kunskapsområde är jämställdhet (Lpo 94 s. 17). För de
frivilliga skolformerna föreskrivs att skolan aktivt och
medvetet skall "främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina
intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt."
(Lpf 94 s. 24) Där föreskrivs också att läraren skall "se till
att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både
manligt och kvinnligt perspektiv." (s. 31)
Utskottet erinrar om att Skolverket har regeringens uppdrag
att utforma en strategi för utvärdering och utveckling av
jämställdheten i skolan. I den fördjupade
anslagsframställningen för 1994/95--1996/97 ger Skolverket
bl.a. exempel på hur det fortsatta arbetet skall utformas (s.
22 f.). Därvid skall verket utveckla och sammanställa sådan
kunskap som kan ligga till grund för lärares, skolledares m.fl.
eget nytänkande och utvecklingsarbete.
Regeringen tillkallade i februari 1993 en särskild
arbetsgrupp om Kvinnligt och manligt i skolan. Gruppen har
enligt direktiven i uppdrag att bl.a. samla in och
systematisera aktuell kunskap och erfarenhet om
könstillhörighetens betydelse för barns och ungdoms utveckling
och skolgång samt föreslå och initiera åtgärder för att sprida
denna kunskap. Arbetsgruppen har under hösten 1993 presenterat
en debattantologi, Visst är vi olika. En slutrapport är
planerad att avlämnas under våren 1994.
Mot bakgrund av vad utskottet redovisat om det
jämställdhetsarbete som för närvarande pågår bör riksdagen nu
inte vidta någon särskild åtgärd med anledning av motion
1993/94:A815 yrkandena 27, 28 och 29. Yrkandena bör därför
avslås.
I motion 1993/94:So492 (v) yrkande 7 anser motionärerna att
anorexi och bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att
Skolverket får i uppdrag att integrera könssociala perspektiv
på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap,
biologi och bild.
Utskottet behandlade ett likartat yrkande i höstas (bet.
1993/94:UbU1 s. 76). Utskottet, som avstyrkte yrkandet,
erinrade då om Skolverkets fortsatta arbete med att utforma en
strategi för utveckling av jämställdheten i skolan. Utskottet
vill med anledning av den nu förevarande motionen fästa
uppmärksamheten på att Skolverket i sin fördjupade
anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och
inriktning (s. 18), utifrån resultaten av Bilden av skolan
pekar ut vissa speciella utvecklingsområden. Skolverket lyfter
därvid särskilt fram att vad gäller elevers fysiska och
psykiska välbefinnande är problem kring anorexi och bulimi ett
sådant aktuellt område där samarbete med andra myndigheter och
organisationer, som arbetar förebyggande och stödjande med
dessa frågor, kommer att vidareutvecklas. Utskottet konstaterar
därmed att Skolverket redan uppmärksammat de svåra problemen
med anorexi och bulimi bland unga kvinnor. Vad gäller
integrering av det könssociala perspektivet i undervisningen
hänvisar utskottet till det pågående arbetet inom ramen för
arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan, som ovan
redovisats. Utskottet vill även peka på att läroplanerna lägger
ansvaret på läraren för att se till att undervisningen till
innehåll och uppläggning speglar både manligt och kvinnligt
perspektiv (Lpf 94 s. 31).
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motion 1993/94:So492 yrkande 7.
4. Fristående skolor
I motion 1993/94:Ub905 (s) hävdas att tydligare krav måste
ställas vid godkännandet av fristående skolor för
fullgörande av skolplikten. Ett krav för att lämna statliga och
kommunala bidrag till fristående skolor bör vara att de
uppfyller lika höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och
tolerans som de kommunala. Ingen skola skall kunna utestänga
någon elev på grund av handikapp, språk, religion eller annat
(yrkande 6). Skolverket bör få regeringens uppdrag att
utvärdera den hittillsvarande verksamheten av fristående skolor
mot bakgrund av läroplanens krav på allsidighet och tolerans i
undervisningen (yrkande 7). Motionärerna anser vidare att
kommunens roll vid godkännande av fristående skolor bör
stärkas. För att kommunerna skall kunna ta sitt övergripande
ekonomiska ansvar för skolorna och ansvaret för att alla barn
och unga erbjuds en likvärdig utbildning fordras att kommunens
synpunkter vägs in i Skolverkets beslut om godkännande av
fristående skolor (yrkande 9). Slutligen menar motionärerna att
det finns starka skäl -- såväl ekonomiska som pedagogiska --
att överväga en nedre gräns för antalet elever för godkännande
av fristående skolor. Skolverket bör få i uppdrag att
presentera ett förslag härom (yrkande 8). Även i motion
1993/94:Ub355 (fp) begärs att Skolverket får i uppdrag att
utarbeta kriterier för minimiantal elever i friskolorna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Frågan om godkännande av fristående skolor regleras i 9 kap.
skollagen (SFS 1985:1100). Skolverket har uppgiften att på
grundval av ansökningar svara för godkännande av fristående
skolor på grundskolenivå (1 §). Godkännande för vanlig
skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål (2 §).
Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för den
närmaste treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 36),
beskrivit de kriterier som, utifrån skollagens regler, tagits
fram och som används inför ett godkännande. Följande kriterier
belyses: upplåtelseform, speciell inriktning, avvikelser från
läroplanen, omfattning, elevunderlag, intagningsprinciper,
urvalsgrunder samt lärarnas kompetens. Skolverket har vidare
redovisat en plan för hur arbetet med uppföljning och
utvärdering av godkända fristående skolor skall bedrivas (s.
22).
Utskottet anser att det regelsystem som för närvarande råder
vid godkännande av fristående skolor jämte Skolverkets
uppställda bedömningsunderlag är till fyllest. Utskottet är
inte berett att föreslå några förändringar härvidlag. Riksdagen
har tydligt angett kravet på likvärdig utbildning, och
utskottet utgår från att Skolverket inom ramen för sin
tillsynsverksamhet kommer att följa och utvärdera hur detta
krav uppfylls. Med det anförda bör riksdagen avslå motion
1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7 och 9.
Vad särskilt gäller frågan om en nedre gräns för antal elever
för godkännande av fristående skolor har riksdagen tidigare
behandlat motioner med motsvarande innehåll (bet. 1992/93:UbU17
s. 26 f.). Riksdagen ansåg då inte att det fanns någon
anledning att föreskriva ett minsta antal elever för
godkännande av en fristående skola. Utskottet anser inte att
erfarenheterna hittills givit vid handen att ett uttalande av
riksdagen är påkallat om ett uppdrag till Skolverket. Utskottet
avstyrker således motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 8 och
1993/94:Ub355.
5. Övriga frågor
Frågan om flexibel skolstart och skolgångens längd tas
upp i ett par motioner. Fördelarna med flexibel skolstart och
flexibilitet i skolgångens längd framförs i motion
1993/94:Ub351 (kds) yrkande 5. Skolstarten bör enligt
motionärerna göras ännu mer flexibel än i dag genom intagning
varje termin eller i relation till barnets födelse. Detta gör
en individanpassad undervisning möjlig, vilket är värdefullt
beroende på barnets mognad och med hänsyn till att en elev kan
behöva mer tid än en annan för att inhämta de viktiga
baskunskaperna. I motion 1993/94:Ub356 (c) yrkande 2 begärs att
den utredning, som regeringen tillsatt med uppgift att belysa
frågan om skolstartsålder och skolpliktens längd, bör ta fasta
på en integrering av förskola--skola under grundskolans första
del samt åldersblandad undervisning.
Utskottet konstaterar att tidpunkten för skolstarten,
skolpliktens längd och därmed sammanhängande frågor just har
varit föremål för utredning (Utredningen om förlängd skolgång
och sänkt skolpliktsålder, dir. 1993:39). Utredningen, som har
avgett en delrapport under 1993, har helt nyligen avlämnat sitt
slutbetänkande Grunden för livslångt lärande. En barnmogen
skola (SOU 1994:45). Utskottet anser att frågans fortsatta
beredning bör avvaktas. Motionerna bör därför inte föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.
Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) bör det finnas
småbarnsskolor som alternativ och komplement till dagens
daghem och förskolor. Sådana finns i flera andra länder och är
uppbyggda och organiserade efter barnens behov av allsidig
utveckling och inte utifrån föräldrarnas behov av barntillsyn
(yrkande 11). Skolverket bör enligt motionärerna få i uppdrag
att stimulera framväxten av småbarnsskolor (yrkande 12).
Utskottet har tidigare behandlat motioner som berört
sambandet mellan förskola och skola, senast under hösten 1993
(bet. 1993/94:UbU1 s. 28). Utskottet har därvid understrukit
vikten av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola
och förskola. Inte minst möjligheten för sexåringar att börja
skolan accentuerar behovet av en sådan samverkan.
Utskottet erinrar om att ansvaret för en sådan samverkan som
motionärerna förordar nu kommit till uttryck i läroplanen.
Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete
med förskola och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens
allsidiga utveckling, heter det i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (s. 14). Den särskilda Utredningen
om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder, som utskottet
tidigare nämnt, har redovisat olika pedagogiska och
organisatoriska modeller, som enligt utskottets mening borde
kunna vara av intresse i dessa hänseenden.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att något
särskilt uttalande av riksdagen är påkallat, varför
motionsyrkandena avstyrks.
Vikten av en god skolmiljö, såväl psykisk som fysisk,
framhålls i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 6. Elevvården
har en betydelsefull roll när det gäller att skapa en miljö som
ger goda inlärningsmöjligheter och utvecklar eleverna
emotionellt och socialt. Skolverket har en mycket viktig
uppgift i att följa upp och utvärdera den elevvårdande
verksamheten, hävdas det i motionen.
Utskottet har vid flera tillfällen på senare år strukit under
vikten av att förbättra arbetsmiljön i skolorna, senast vid
föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Därvid pekade
utskottet på att det alltjämt finns ett stort behov av
upprustning och miljöförbättring i skolorna.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att enligt
arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser har elever på
högstadiet rätt att delta som skyddsombud i arbetet för en
bättre skolmiljö (6 kap. 17 och 18 §§). Skolverket bedriver för
närvarande projekt inom området för elevers psykiska och
fysiska välbefinnande, vilka rymmer såväl frågor som rör
skolhälsovården som insatser för att skapa ett gott
arbetsklimat med särskild vikt vid att förebygga mobbning.
Utskottet utgår från att ansvariga myndigheter, både centralt
och lokalt, inom ramen för sin uppföljande verksamhet noga
vakar över det fortsatta arbetet för en god skolmiljö. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub351 yrkande 6.
Kunskaper om insatser mot mobbning av utvecklingsstörda
elever är otillräckliga, framhålls det i motion 1993/94:Ub352
(v, s, m, fp, c, kds, -). De åtgärdsprogram mot mobbning som
finns har baserats på kunskaper från omfattande studier vid
bl.a. svenska grundskolor -- särskolans elever har inte
medtagits i dessa studier (yrkande 1). I motionen begärs ett
tillkännagivande till regeringen att vidta erforderliga
åtgärder (yrkande 2).
Utskottet finner det angeläget att understryka att mobbning
är en helt oacceptabel handling, vare sig den riktas mot en
utvecklingsstörd elev eller någon annan. Förekomsten av
mobbning av utvecklingsstörda elever måste givetvis motverkas i
minst lika hög grad som mobbning av andra elever, och kunskaper
härom är naturligtvis angelägna. Utskottet har under hösten
1993 berört frågan om mobbning (bet. 1993/94:UbU1 s. 71) och
därvid starkt betonat skolans ansvar för att uppmärksamma och
ingripa mot alla slags trakasserier. Varje skola bör ha ett
åtgärdsprogram mot mobbning. Riksdagen beslutade samma höst om
en skärpt lagstiftning som ökar skolpersonalens ansvar för att
förhindra mobbning. Från och med den 1 juli 1994 träder ett
tillägg till 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen i kraft som innebär
att det klart framgår av lagen att den som verkar inom skolan
skall "bemöda sig om att hindra varje försök från elever att
utsätta andra för kränkande behandling". Utskottet erinrar
vidare om att det inom Skolverket pågår insatser inom området
för elevers fysiska och psykiska välbefinnande. Särskild vikt
skall enligt Skolverkets fördjupade anslagsframställning för
den kommande treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18),
läggas vid åtgärder för att förebygga mobbning. Utskottet utgår
från att de utvecklingsstörda eleverna därvid omfattas av den
särskilda uppmärksamhet Skolverket kommer att ägna denna
förebyggande verksamhet.
Med det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande
av riksdagen med anledning av motionen inte är påkallat, varför
motionen avstyrks.
I motion 1993/94:Ub308 (fp) anförs att skolorna i större
utsträckning borde samverka med kronofogdemyndigheterna för
att sprida grundläggande ekonomisk information till ungdomar.
Utskottet, som avstyrkt motsvarande motionsyrkande för snart
ett halvår sedan (bet. 1993/94:UbU2 s. 38), vill än en gång
framhålla att det inte ankommer på riksdagen att ange hur
samarbete mellan skolan och olika myndigheter bör ske.
Riksdagen bör därför avslå motionen.
Meritvärderingsförordningen bör återinföras, framhålls
det i motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 15.
Utskottet erinrar om att förordningen om meritvärdering vid
anställning av lärare, den s.k. meritvärderingsförordningen,
upphörde att gälla från den 1 juli 1993. I stället ändrades
skollagens regler om villkor för tillsvidareanställning som
lärare, så att de harmonierar med Sveriges förpliktelser enligt
EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap. I 2 kap. 4 §
skollagen regleras nu vilken utbildning m.m. som skall krävas
för anställning som lärare i det offentliga skolväsendet utan
tidsbegränsning. Verket för högskoleservice (VHS) kan efter
ansökan förklara att viss annan utbildning i huvudsak motsvarar
sådan som anges i nämnda paragraf.
Riksdagen tog således under föregående riksmöte ställning i
frågan om avskaffandet av meritvärderingsförordningen och om
förändringarna i skollagen med anledning härav
(bet. 1992/93:UbU11 s. 11, rskr. 274). Utskottet finner ingen
anledning att nu föreslå någon förändring härvidlag.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub365 (nyd) hävdas att elitskolor är
nödvändiga och önskvärda för konkurrensen och kvaliteten i
skolan (yrkande 1). Detta förutsätter att det finns en
möjlighet att starta skolor och att kommunerna ges full frihet
att "knoppa av" genom att sälja eller överlåta befintliga
skolor. Motionärerna föreslår därför att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana ändringar i aktuella
författningar att en sådan utveckling och inriktning kan
säkerställas (yrkande 2). Specialresurser bör, menar
motionären, ges även till duktiga elever. Lika självklart som
det är att ge extra stöd till reellt svaga och utsatta elever,
lika självklart bör det vara att stödja elitelever (yrkande 4).
Regeringen bör lämna ett förslag till närmare utformning av ett
stödsystem för duktiga elever (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Detta
har riksdagen ställt sig bakom, vilket framgår av
portalparagraferna i skollagen.
Utskottet konstaterar att regeringen i den nyligen
fastställda läroplanen för grundskolan slår fast att en
likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen skall
utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser
skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers olika
förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för
de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen
för utbildningen (Lpo 94 s. 6).
Utskottet finner anledning att framhålla att inom ramen för
gällande lagstiftning och läroplanerna skall givetvis även
duktiga elever uppmuntras och stödjas. I övrigt kan utskottet
inte ställa sig bakom vad som anförts i motionen. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1,
2, 4 och 5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Grundskolans läroplan
1. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub302, 1993/94:Ub905
yrkande 14 och 1993/94:K617 yrkande 3,
2. beträffande idrotten i skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr514 yrkande 1,
men.(v) - delvis
3. beträffande utredning om bildämnet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub336,
4. beträffande försöksverksamhet i religionskunskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub346,
5. beträffande teknikämnet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub349,
6. beträffande barn- och ungdomskunskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 21,
7. beträffande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnesgrupperna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 22,
8. beträffande kursplan för svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 23,
9. beträffande studie- och yrkesorientering
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 24,
10. beträffande undervisning i att ge första hjälpen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub360,
11. beträffande timplanen för vissa ämnen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15--19,
12. beträffande nytt betygssystem
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 3 och
1993/94:Ub905 yrkande 25,
res. 1 (s)
13. beträffande det nationella provsystemet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 26,
res. 2 (s)
14. beträffande tillfredsställande basfärdigheter och
elever med särskilda behov
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3,
2. Gymnasieskolans läroplan
15. beträffande den kommunala vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub335,
17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 34,
res. 3 (s)
18. beträffande studie- och yrkesorientering i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 3,
men. (v) - delvis
19. beträffande ett nytt lärlingssystem
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 3--5
och 1993/94:Ub365 yrkande 14,
res. 4 (s) - motiv.
res. 5 (nyd)
20. beträffande industriskolor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och
2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13,
res. 6 (nyd)
21. beträffande företagarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub309 och
1993/94:Ub343,
22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 32,
res. 7 (s)
23. beträffande utvärdering av programgymnasiet
att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 4,
24. beträffande nationella prov i franska och tyska
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub312,
3. Gemensamma frågor
25. beträffande stärkt elevinflytande
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348 yrkande 4 och
1993/94:Ub905 yrkande 20,
26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 2,
men. (v) - delvis
27. beträffande självstyrande skolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub315 yrkandena 1 och 2,
28. beträffande ANT-undervisning i skolan
att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub313
yrkandena 1--3, 1993/94:So215 yrkande 4 samt 1993/94:So247
yrkande 14,
men. (v) - delvis
29. beträffande främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf616 yrkande 6,
30. beträffande undervisning om brott mot mänskligheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub333,
31. beträffande totalförsvaret, svensk säkerhetspolitik och
internationella fredssträvanden som moment i kursplanerna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub322,
32. beträffande flickors rätt till likvärdig utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A815 yrkandena
27--29,
33. beträffande könssociala perspektiv i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:So492 yrkande 7,
4. Fristående skolor
34. beträffande fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub355 och
1993/94:Ub905 yrkandena 6--9,
res. 8 (s)
5. Övriga frågor
35. beträffande flexibel skolstart och tioårig grundskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 5 och
1993/94:Ub356 yrkande 2,
36. beträffande småbarnsskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 11 och
12,
res. 9 (nyd)
37. beträffande skolmiljön
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 6,
38. beträffande mobbning av utvecklingsstörda elever
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub352 yrkandena 1 och 2,
39. beträffande samverkan med kronofogdemyndigheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub308,
40. beträffande återinförande av
meritvärderingsförordningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 15,
men. (v) - delvis
41. beträffande elitskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4
och 5.
res. 10 (nyd)
Stockholm den 21 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s) och
Kristina Persson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Nytt betygssystem (mom. 12)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "yrkande 3"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om ett nytt
betygssystem som kommer till uttryck i motion 1993/94:Ub905
yrkande 25. Utskottet anser inte att barn skall betygsättas
före årskurs åtta och det är inte rimligt att betygen i
grundskolan skall ha ett större antal betygssteg än fyra. Dessa
skall motsvara uppnådda kunskaper och färdigheter på dessa
nivåer. Utskottet förordar sålunda följande betygsbeteckningar:
G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket väl godkänd). För
elev som inte uppnått kravnivån godkänd bör detta framgå i
betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme,
som beskriver elevens kunskapsutveckling i det aktuella
ämnet/ämnesgruppen.
Vad utskottet här anfört om ett nytt betygssystem bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25 och
med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande nytt betygssystem
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25
och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det nationella provsystemet (mom. 13)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet peka på
att dessa inte bör utgöra underlag för betygsättning. De skall
i stället göra det möjligt att bedöma huruvida skolor, klasser
och elever har nått en rimlig kunskapsnivå. Utskottet vill
understryka att mognadsnivån hos barn i den ålder det rör sig
om kan variera kraftigt. Det finns därför skäl att behandla
resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet.
Synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den enskilde bör
alltså tonas ned.
Vad utskottet här anfört om det nationella provsystemet bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande det nationella provsystemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Svenska som andraspråk i gymnasieskolan (mom. 17)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "därmed
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är mycket angeläget att elever med
annat modersmål än svenska under sin gymnasietid får en
undervisning som ger dem lika goda förutsättningar som övriga
elever att klara såväl gymnasie- som högskolestudier. För barn
och ungdomar som invandrat till Sverige är det av särskilt stor
betydelse att skolan kan ge dem goda kunskaper i svenska
språket för att de skall kunna utnyttja sin kompetens på en
framtida arbetsmarknad och finna sig till rätta i det svenska
samhället.
Många elever även i gymnasieskolan måste tillägna sig det
svenska språket som ett främmande språk. Det förutsätter att
svenska som andraspråk kan studeras utifrån en egen metodik med
egen kursplan och med lärare utbildade för svenska som
andraspråk. Målet skall vara att eleven genom studier av
svenska som andraspråk kan erhålla likvärdiga kunskaper som
erhålls efter studier i ämnet svenska.
Utskottet utgår från att det finns ett behov av svenska som
andraspråk och av lärare med behörighet i detta ämne. Det bör
enligt utskottets mening vara obligatoriskt för skolan att
anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som
har behov av detta.
Vad utskottet här anfört om svenska som andraspråk bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19, motiveringen)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt
lärlingssystem" bort ha följande lydelse:
Utskottet tar avstånd från motionens förslag till ett nytt
lärlingssystem och ansluter sig till vad som anfördes i den
socialdemokratiska reservationen 1 i betänkande 1991/92:UbU26
med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ
av lärlingsutbildning med kombination av studier och
anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och
arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl
fungerande gymnasial lärlingsutbildning där skolan hade
ansvaret för hela utbildningen. Ur Skolverkets "Bilden av
skolan 1993" framgår också att den nya lärlingsutbildningen
fått mycket begränsad omfattning. Utbildningen finns endast i
ett antal större och medelstora kommuner. Utskottet står kvar
vid uppfattningen att den tidigare gymnasiala
lärlingsutbildningen är att föredra framför systemet med delat
ansvar. Med det anförda avstyrks motionerna 1993/94:Ub365
yrkande 14 och 1993/94:Ub364 yrkandena 3, 4 och 5.
5. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt
lärlingssystem" bort ha följande lydelse:
Dagens lärlingssystem fungerar enligt utskottets mening
dåligt. Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas
för att arbeta fram förslag till ett nytt lärlingssystem i
enlighet med de förslag som motionärerna framför.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1993/94:Ub364 yrkande 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365
yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande ett nytt lärlingssystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364
yrkandena 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Industriskolor (mom. 20)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 13" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Skolverket bör
få i uppdrag att tillsammans med Sveriges verkstadsindustrier
utarbeta förslag om en återuppbyggnad av företagsdrivna
industriskolor. Sjävklart måste också de projekt som beskrivs i
motionerna stimuleras på skilda sätt och förutsättningar skapas
för att ytterligare sådana industriskolor kan påbörjas.
Vad utskottet här anfört om industriskolor och en utredning
härom bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365
yrkande 13 och 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande industriskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364
yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 22)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 32"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion
1993/94:Ub905 yrkande 32 om vikten av fortsatt
utvecklingsarbete inom gymnasieskolan, längs olika vägar, där
kursutformningen är en modell. Genom sådant lokalt
förnyelsearbete kan erfarenheter vinnas till stöd för en analys
av förutsättningen för mer kursutformade gymnasieskolor.
Utvecklingsarbetet bör också omfatta andra modeller, där
särskilt möjligheterna att utveckla långtgående samverkan
mellan samtliga lärare och elever inom den sammanhållna klassen
uppmärksammas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet avfört,
8. Fristående skolor (mom. 34)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Frågan om" och på s. 25 slutar med "1993/94:Ub355"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett krav för
att lämna statliga och kommunala bidrag till fristående skolor
bör vara att de uppfyller lika höga krav på kvalitet,
allsidighet, öppenhet och tolerans som de kommunala. Självklart
får inte rätten för föräldrar och barn att välja skola bli en
rätt för skolan att välja sina elever och därmed utestänga
någon elev. Utskottet anser också i likhet med motionärerna att
kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor skall
stärkas och att Skolverket bör väga in deras synpunkter vid
sina beslut.
Med hänvisning till vad som anförts och till läroplanens krav
på allsidighet och tolerans anser utskottet att regeringen bör
uppdra åt Skolverket att utvärdera den hittillsvarande
verksamheten av fristående skolor.
Utskottet delar vidare motionärernas syn på en minimigräns
för elevantalet i fristående skolor, varför Skolverket bör
presentera ett förslag om en nedre gräns för antalet elever i
privata skolor som får kommunala bidrag, och hur sådana regler
skall anpassas för nystartade skolor.
Vad utskottet här anfört om godkännande av fristående skolor
och en nedre gräns för elevantalet i sådana skolor bör
riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8
och 9 och motion 1993/94:Ub355 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande fristående skolor
att riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub355 och
1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Småbarnsskolor (mom. 36)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor
vore ett bra alternativ inom svensk förskoleverksamhet. För att
stimulera framväxten av sådana småbarnsskolor menar utskottet
att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att inom ramen för
den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för budgetåret
1994/95 utarbeta förslag till och exempel på hur småbarnsskolor
kan utformas.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365
yrkandena 11 och 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande småbarnsskolor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena
11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Elitskolor (mom. 41)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Alla barn" och slutar med "yrkandena 1, 2, 4 och 5"
bort ha följande lydelse:
Utskottet stödjer motionärernas uppfattning att det behövs
elitskolor för att bättre skapa konkurrens och öka kvaliteten i
skolan. Förutsättningar bör därför enligt utskottets mening
skapas så att kommunerna ges full frihet att sälja eller på
annat sätt överlåta kommunala skolor vilket skulle befrämja
konkurrensen och kvaliteten. Med hänvisning till vad som
anförts i motionen om specialresurser för duktiga elever och
särskilt stöd till duktiga elever anser utskottet att riksdagen
bör begära av regeringen att lämna ett förslag till närmare
utformning av ett stödsystem för duktiga elever.
Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet
av elitskolor och kommunens förutsättningar att bidra härmed
samt resurser och stödsystem för duktiga elever.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande elitskolor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena
1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmänt om grundskolans läroplan
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anför:
När riksdagen behandlade förslaget till ny läroplan för
grundskolan gjordes på vårt initiativ flera betydelsefulla
förbättringar. Bl.a. underströks skolans ansvar för
undervisning i miljöfrågor, för kampen mot främlingsfientlighet
och för internationell och kulturell förståelse samt för
betoning av föräldrars och elevers inflytande i skolan.
På andra punkter är vi dock fortfarande kritiska till
riksdagsmajoritetens beslut och har därför föreslagit
förändringar.
Den formulering av skolans värdegrund som förankrad i
"kristen etik och västerländsk humanism" tog riksdagen
ställning till i oenighet. Vi motsatte oss detta begrepp
eftersom det kan leda till missuppfattningen att skolan tar
ställning i konfessionella frågor. Vi kan nu konstatera att
regeringen valt att formulera sig annorlunda vilket vi
välkomnar och kan acceptera som en kompromiss. Det viktigaste
är ändå att skolan skall vara fri från ställningstagande till
förmån för någon enskild religion.
När det gäller tim- och kursplaner bör de utformas så att
målen för skolan uppnås på bästa sätt och att elevernas skoldag
blir varierad och ger goda möjligheter att tillämpa teoretiska
kunskaper i praktiken. Därför har vi föreslagit en del
förändringar. De natur- och samhällsorienterande ämnesområdena
borde ha fått gemensamma kursplaner. Barn- och ungdomskunskap
borde ha ingått i det samhällsorienterande ämnesblocket och där
fått en egen beskrivning av ämnet. Vi anser att det minskade
utrymmet för naturorienterande ämnen allvarligt riskerar att
ytterligare försämra elevernas kunskaper på detta område och
därmed också försvåra rekryteringen till fortsatta studier.
Ämnena slöjd samt idrott och hälsa borde ha fått ytterligare
timtid. Praktisk arbetslivsorientering borde ha fått egen
timtid i timplanen för att garantera alla elever möjligheter
till sådan kontakt med arbetslivet. Vi anser också att studie-
och yrkesorienteringens roll borde ha tydliggjorts.
Svenska som andra språk borde ha fått en egen kursplan för
att stimulera utvecklingen av ämnet och för att tydliggöra att
sådan undervisning ställer andra krav än undervisning i svenska
som modersmål.
Skolverkets utvärdering, Bilden av skolan, visar mycket
tydligt att skolan måste utveckla ett aktivt och undersökande
arbetssätt. Det ökar elevernas förmåga att ifrågasätta och
analysera och sätta in kunskaperna i sitt sammanhang. Det borde
ha tydliggjorts i läroplanen.
Med hänsyn till att regeringen nu fastställt läroplanen för
grundskolan finner vi det inte meningsfullt att ånyo reservera
oss till förmån för våra förslag. Vi kommer att följa
genomförandet av den nya läroplanen. Utifrån de problem och
brister den nya läroplanen visar sig ha i mötet med
verkligheten ämnar vi återkomma med förslag till förändringar.
Detsamma gäller de frågor som rör läroplanerna för
gymnasieskolan och komvux. Vi menar att det finns anledning att
särskilt uppmärksamma effekterna av den gemensamma läroplanen
vad gäller vuxenutbildningens speciella särart i fråga om
pedagogik pch metodik.
På vårt initiativ tillsätts en parlamentarisk kommission med
uppdrag att följa utvecklingen i gymnasieskolan.
2. Försöksverksamhet i religionskunskap (mom. 4)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anför:
Det är angeläget att riksdagen är tydlig när det gäller
skolans förhållande till olika religioner. Vi betonar därför
att det inte är skolans uppgift att ge konfessionell
undervisning.
Vi vill dock, med anledning av skrivningen om möjligheten
att, inom ramen för elevens eget val, i ämnet religion ge
undervisning "som står i överensstämmelse med dennes (elevens)
egen trosuppfattning", understryka att också denna undervisning
skall omfattas av samma grundläggande syn.
Det bör också betonas att all undervisning i grundskolan
skall vara öppen för alla elever, oavsett trosuppfattning.
3. Skolmiljön (mom. 37)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anför:
Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen föreslagit
riksdagen att ytterligare medel skall avsättas för reparations-
och underhållsarbete i bl.a. skolan. Syftet med våra förslag är
dubbelt. Dels är det nödvändigt att skapa bättre arbetsmiljöer
för elever och anställda i skolan, dels skulle sådana insatser
öka antalet arbetstillfällen för både byggnadsarbetare och
andra.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Formuleringen om skolans värdegrund i läroplanerna bör
enligt min mening inte innehålla uttryck som kristen etik,
kristen tradition och västerländsk humanism eftersom det kan
leda till farhågor om begynnande religiös intolerans.
Jag anser att idrotten i skolan har ett stort ansvar för
att lägga grunden till ett friskt och hälsosamt liv för alla.
Ämnet måste förbättras och betyget avskaffas.
Jag ansluter mig till det särskilda yttrandet av
Socialdemokraterna angående kursplanerna för ämnena barn- och
ungdomskunskap, de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
ämnesgrupperna, svenska som andraspråk samt studie- och
yrkesorientering.
Jag ansluter mig också till Socialdemokraternas särskilda
yttrande angående timplanernas fördelning av timmar på ämnen
och ämnesgrupper för ämnena idrott och hälsa, slöjd, praktisk
arbetslivsorientering, de samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnesgrupperna samt elevens eget val.
Beträffande nytt betygssystem och det nationella
provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas
reservationer 1 och 2.
Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska som
andraspråk i gymnasieskolan stämmer överens med reservation
3.
Vad gäller flexiblare gymnasiestudier menar jag att den
valfrihet som förordas i praktiken blir begränsad till det
utbud en viss skola kan erbjuda. Eleverna görs till konsumenter
som skall välja och vraka från en redan given meny.
Klassgemenskapen försvinner också genom kurssystemet.
Jag anser att en utbyggd studie- och yrkesorientering i
gymnasieskolan är av stor betydelse för att minska den
sociala snedrekryteringen till högskolan.
Jag instämmer också i reservation 7 beträffande
utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan.
Jag menar att en odifferentierad skola -- såväl
grundskola som gymnasieskola -- skulle bidra till att minska
den sociala snedrekryteringen.
Beträffande ett nytt lärlingssystem delar jag den
uppfattning som Socialdemokraterna framför i sin
motivreservation 5.
Jag instämmer i förslaget om inrättandet av självstyrande
skolor. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
lagändring som gör det möjligt att inrätta skolenhetsstyrelser.
En sådan styrelse bör vara sammansatt av i skolan verksamma,
dvs. av elever, lärare och annan skolpersonal, och få ansvar
för skolenhetens drift och verksamhet.
För att förbättra ANT-undervisningen anser jag att en
väsentlig del av förebyggande insatser, vård och behandling
måste finansieras med hjälp av statsbidrag. Vidare anser jag
att Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera skolornas
ANT-verksamhet vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.
Vad gäller undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet
och rasism är det nödvändigt att dessa förstärks. Det är
enligt min mening otillräckligt med allmänna fördömanden och
avståndstaganden från invandrarfientliga yttringar. Även
utbildning behövs.
Skolan bör arbeta för en integrering av könssociala
perspektiv på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa,
hemkunskap, biologi och bild. Skolverket bör få i uppdrag att
ansvara härför.
I fråga om meritvärderingsförordningen anser jag att
denna skall återinföras med hänsyn till att det är viktigt att
det även i fortsättningen skall finnas centralt fastställda
regler för behörighet och meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster. Huruvida EES-avtalet eller ett medlemskap i EU
förhindrar förordningen får prövas i domstol.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 2, 18 , 26, 28 och 40 bort hemställa:
2. beträffande idrotten i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr514 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande studie- och yrkesorientering i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande ANT-undervisning i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So215
yrkande 4 och 1993/94:So247 yrkande 14 och med anledning av
motion 1993/94:Ub313 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
40. beträffande återinförande av
meritvärderingsförordningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,