I betänkandet behandlar utskottet 47 motioner från den
allmänna motionstiden 1994 om högskolan och vissa frågor om
forskning. De tar till stor del sikte på de förändringar inom
högskolan som genomförts sedan drygt ett år. Såväl regerings-
som oppositionspartierna vidhåller sina skiljaktiga meningar på
en rad punkter.
Motioner från skilda partier tar upp frågan om införandet av
en s.k. samvetsklausul i högskoleutbildningen. En majoritet av
utskottet tar avstånd från att införa en bestämmelse som
innebär att studenter kan vägra att genomgå ett obligatoriskt
kursmoment av religiösa, etiska eller andra skäl. Utskottet
föreslår med bifall till dessa motioner att riksdagen skall ge
regeringen detta till känna. Mot detta reserverar sig
regeringspartiernas företrädare.
Med anledning av två motioner från Folkpartiet och
Moderaterna föreslår ett enigt utskott en utvärdering av
erfarenheterna från Högskolans avskiljandenämnds verksamhet
samt en översyn av regelsystemet för avskiljande av studenter
från fortsatt högskoleutbildning.
I övrigt avstyrker utskottet motionerna. Till betänkandet har
Socialdemokraterna fogat fem reservationer och Ny demokrati en.
En meningsyttring har avgetts av suppleanten från
Vänsterpartiet.
Motionerna
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning och nya
rekryteringsvägar till läraryrket.
1993/94:Ub601 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts mot införande av en samvetsklausul
i vårdutbildningarna.
1993/94:Ub603 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antagningsreglerna till universitet
och högskolor för sökande med studieomdöme från folkhögskola.
1993/94:Ub604 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av reglerna för avskiljande
av studerande vid högskola.
1993/94:Ub605 av Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt
skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
1993/94:Ub610 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling följas av en
populärvetenskaplig sammanfattning, att också distribueras i
särtryck.
1993/94:Ub611 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en särskild sammanhållen
psykoterapiutbildning för psykologer vid psykologiska
institutioner.
1993/94:Ub617 av Elisabeth Persson och Björn Samuelson (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antagning till högskolor och
universitet av sökande med studieomdöme från folkhögskola.
1993/94:Ub619 av Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskild psykoterapiutbildning för
legitimerade psykologer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i ett fortsatt
kompletterings- och ekvivaleringsförfarande.
1993/94:Ub620 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap inom den högre
utbildningen.
1993/94:Ub624 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anslå forskningsresurser till
Mitthögskolan för forskning i kooperativa frågor med inriktning
på regional utveckling och glesbygd.
1993/94:Ub631 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdering av de folkhögskolestuderandes
studieomdömen vid intagning till högskolor och universitet.
1993/94:Ub632 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur med därtill
hörande fasta forskningsresurser vid
Glasforskningsinstitutet/Glafo i Växjö.
1993/94:Ub641 av Ingegerd Sahlström och Margareta Israelsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av specialpedagoger för
hörselhandikappade elever.
1993/94:Ub645 av Anders Svärd och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärare för döva.
1993/94:Ub648 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en professur i flyktingrätt i samband med
kommande forskningsproposition.
1993/94:Ub651 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
arkitektutbildningen.
1993/94:Ub652 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att en samvetsklausul inte bör införas.
1993/94:Ub653 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en enhet för forskning om etik
i politiken.
1993/94:Ub655 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av utbildning för läkare och
studerande i kvinnors hälsa.
1993/94:Ub656 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en utvärdering av det nu gällande regelverket
inom högskolans område.
1993/94:Ub661 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett centrum för
kulturvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det inom det kulturvetenskapliga
området bör utvecklas en fastare forskningsorganisation med
inriktning på kulturfakultet.
1993/94:Ub666 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av sjuksköterskor med
inriktning mot geriatrik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidareutbildning och forskning inom
geriatrisk vård för sjuksköterskor och annan vårdpersonal med
medellånga vårdutbildningar.
1993/94:Ub667 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att eventuellt förslag om
samvetsklausul i högskoleförordningen skall föreläggas
riksdagen för yttrande enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Ub670 av Olle Schmidt och Sigge Godin (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Verket för högskoleservice bör vidta
åtgärder i enlighet med vad riksdagen tidigare uttalat samt vad
i motionen anförts.
1993/94:Ub671 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningssamordnare vid Svenska
emigrantinstitutet i Växjö.
1993/94:Ub680 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sexologi som obligatoriskt moment i
lärarutbildningarna.
1993/94:Ub683 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samvetsklausul i barnmorskeutbildningen.
1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Mitthögskolans rätt att inrätta
professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.
1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att starta entreprenörsutbildning.
1993/94:Ub693 av Rune Rydén och Bo Arvidson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av högskolelagen.
1993/94:Ub698 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att civilingenjörsexamen
även i framtiden kan översättas med Master of Science in
Engineering och arkitektexamen med Master of Science in
Architecture.
1993/94:Ub705 av Erling Bager m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet vid
Göteborgs universitet.
1993/94:Ub707 av Maja Bäckström och Leo Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning med inriktning
på turism och rekreation.
1993/94:Ub712 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turismforskning vid Mitthögskolan i
Östersund.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
Utredningen av högskolereformen i enlighet med vad i motionen
anförts,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om löntagarfondsmedlen.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskolans ansvar för fort- och
vidareutbildning av yrkesverksamma ingenjörer och
civilingenjörer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda utredaren skall
uppmärksamma olika aspekter på studenternas rättssäkerhet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en parlamentarisk arbetsgrupp för att
följa upp det nya resursfördelningssystemet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kartläggning av lokala regler för
behörighet och urval till högskolan.
1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm
(c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
fakultetsorganisationen.
1993/94:Ub726 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte införa en samvetsklausul i
högskoleförordningen.
1993/94:Ub737 av Hans Göran Franck m.fl. (s, fp, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett Center för
demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetslivserfarenhet som
behörighetsgrundande till högskolan,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den
decentraliserade antagningens effekter på den sociala
snedrekryteringen till högskolan.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningen.
1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för
högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk
undervisning på universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen
kontra folkhälsan.
1993/94:So501 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en obligatorisk 5-poängskurs i etik
att ingå i forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.
1993/94:Kr292 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den noga beaktar
frågan om en professur för forskning och utveckling i
operavetenskap vid Universitetet i Umeå i nästa
forskningsproposition.
1993/94:Jo520 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att utbildning i alternativa metoder till djurförsök skall ingå
i högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och
biologisk inriktning,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt
program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande
forskningsproposition.
1993/94:Jo528 av Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i alternativa metoder till
djurförsök.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande 56 motionsyrkanden om
högskola och forskning vilka alla har väckts under den allmänna
motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här
inledningsvis erinra om att riksdagen under föregående riksmöte
beslutade om en universitets- och högskolereform vilken
omfattade en ny högskolelag (1992:1434) och riktlinjer för ett
nytt resurstilldelningssystem. Regeringen har därefter beslutat
om en ny högskoleförordning (1993:100) varigenom hela det nya
regelsystemet för högskoleväsendet trädde i kraft den 1 juli
1993. Det nya resurstilldelningssystemet för såväl
grundutbildning som för forskning och forskarutbildning införs
successivt under treårsperioden (prop. 1992/93:1, bet. UbU3,
rskr. 103 resp. prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).
Regeringen har uppdragit åt Utredningen om nytt
resurstilldelningssystem för universitet och högskolor,
Resursberedningen, att följa upp det nya systemet. När det
gäller högskolereformen i övrigt har regeringen den 22 december
1993 beslutat tillkalla en särskild utredare för att göra en
uppföljning av reformen.
1. Högskolereformen
1.1. Rättssäkerhetsfrågor
Ett antal motioner har väckts med anledning av den
förestående uppföljningen av högskolans nya regelsystem. I
motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 15 tas
rättssäkerhetsfrågor upp i vid bemärkelse. Där framhålls
vikten av att den av regeringen tillkallade särskilde utredaren
uppmärksammar olika aspekter på studenternas rättssäkerhet. En
motionär anför i motion 1993/94:Ub656 (s) att det finns behov
av en utvärdering av det nu gällande regelverket inom
högskolans område. Man bör undersöka om reformen ger studenten
ett alltför svagt rättsskydd t.ex. vad gäller rätten för
högskolan att ta ut avgifter, avsaknad av tillsynsmyndighet och
bristen på enhetliga antagnings- och behörighetsregler. I
motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 8 begärs tilläggsdirektiv till
utredningen av högskolereformen avseende möjligheten till insyn
och oberoende tillsyn, studenternas rättssäkerhet,
studentinflytande samt överklagande av studiestödsärenden.
Som framgår har en särskild utredare i uppgift att göra en
uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir.
1993:143). Avsikten är -- heter det i direktiven -- att
utredaren skall studera hur den nya friheten och det ökade
ansvaret som kännetecknar reformen utnyttjats av universiteten
och högskolorna under treårsperioden 1993/94--1995/96. Av
direktiven framgår vidare att utredaren bör studera bl.a. hur
den nya högskolelagen och den nya högskoleförordningen
tillämpas och därvid särskilt belysa studentinflytandet i olika
beslutsorgan, behörighetsvillkor och urvalsregler samt
antagningssystem och information till studenterna. Utredaren
skall fortlöpande redovisa sitt arbete med en första rapport i
september 1994. Slutredovisning är beräknad till den 1 mars
1996.
Den särskilda utredningen för att genomföra riksdagens beslut
om att avskaffa kårobligatoriet samt nationsobligatoriet (dir.
1993:106) har nyligen avlämnat ett betänkande, Avveckling av
den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer
(SOU 1994:47). Utredningen har bl.a. redovisat förslag om
studentrepresentation i olika beslutsorgan inom universitet
och högskola. Utredningens förslag bereds inom
regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna berör är
föremål för översyn resp. beredning inom regeringskansliet.
Utskottet utgår från att studenternas rättssäkerhet kommer att
bli ordentligt belyst och att, i den mån den oro som
motionärerna framför visar sig befogad i något avseende,
utredaren kommer att föreslå erforderliga åtgärder. Utskottet
vill vidare hänvisa till vad utskottet tidigare anfört angående
studenternas rättssäkerhet (bet. 1992/93:UbU3 s. 16). Utskottet
förutsatte då att högskolornas ledning känner ansvar för att
eventuella lokalt utfärdade regler är förvaltningsrättsligt
riktiga och att detta är en kvalitetsfråga som kan bli aktuell
att uppmärksamma i utvärderingen av högskolorna. Vad särskilt
gäller avgifter har utskottet tidigare behandlat även denna
fråga (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Enligt avgiftsförordningen
(SFS 1992:191) får statliga myndigheter inte utan särskilt
bemyndigande ta ut avgifter för sin verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna
1993/94:Ub715 yrkande 15, 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub714
yrkande 8 avslås.
1.2. Resurstilldelningssystemet
Vad gäller frågan om det nyligen införda
resurstilldelningssystemet hävdas i motion 1993/94:Ub715
(s) yrkande 16 att ansvaret för uppföljningen av systemet inte
enbart kan läggas på en expertgrupp som Resursberedningen. Även
en parlamentarisk arbetsgrupp borde få i uppgift att följa
förändringarna, eftersom dessa är av så utomordentlig betydelse
från samhällets synpunkt.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
För att närmare utveckla samt följa införandet av det nya
resurstilldelningssystemet tillkallade regeringen i augusti
1992 en kommitté bestående av sakkunniga, experter och
företrädare för universitet och högskolor, Resursberedningen (U
1992:05).
Resursberedningens uppföljning avser i princip erfarenheter
från de första åren som systemet tillämpats. Beredningen
kommer, enligt vad utskottet erfarit, att under våren 1994 avge
ett delbetänkande om hittillsvarande tendenser och framför allt
om attityder till systemets olika delar. En summering av det
första årets erfarenheter och eventuella förslag till
justeringar av systemet planeras i ett betänkande under början
av år 1995. Utskottet har noterat att Verket för
högskoleservice (VHS) enligt årets finansplan (s. 59) ålagts
ett uppföljningsansvar av resurstilldelningssystemet. Inom
ramen för den uppföljning av högskolereformen som utskottet
tidigare redogjort för ankommer det även på den särskilde
utredaren att särskilt belysa tillgängligheten till högre
utbildningar ur olika aspekter (dir. 1993:143 s. 3).
Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:UbU14 s. 35 f.)
behandlat ett motionsyrkande om en parlamentarisk arbetsgrupp.
Utskottet underströk då att de samlade effekterna av det nya
systemet inte går att med säkerhet förutse. En noggrann
uppföljning av systemet erfordrades därför, vilken skulle ske
inom ramen för Resursberedningens arbete. Utskottet anförde
emellertid också att uppföljningen borde ske i sådana former
att den ger parlamentarisk insyn. Utskottet har erfarit att
Resursberedningen har för avsikt att tillgodose detta i form av
seminarier eller motsvarande under arbetets gång.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub715 yrkande 16.
1.3. Antagning till högskolan
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 17 framförs en oro för att
de enskilda högskolornas ökade möjlighet att utforma lokala
regler för antagning skall inskränka rättssäkerheten för de
sökande. För att garantera rättssäkerheten för studenterna
menar motionärerna att en kartläggning av lokala regler för
behörighet och urval till högskolan snarast bör komma till
stånd.
Enligt den nya högskoleförordningen skall frågor om antagning
avgöras av högskolorna själva (8 kap. 11 §
högskoleförordningen). Beslut om utformning av tillträdesregler
och antagning av studenter fattas således numera av varje
högskola och universitet och inte av någon central
antagningsmyndighet. Hela ansvaret för studentrekryteringen
ligger på varje universitet och högskola. Frågor om behörighet,
urval och antagning får lösas inom ramen för mycket allmänna
riktlinjer i högskolelagen och högskoleförordningen.
Utskottet konstaterar att inom ramen för den särskilda
översyn av högskolereformen som ovan beskrivits, skall
utredaren särskilt belysa hur antagningssystemet har
utvecklats. Utskottet förutsätter att utredaren därvid noggrant
kartlägger de lokalt utformade behörighets- och urvalsregler
som påverkar studenternas rättssäkerhet och möjligheter att
antas till högskolan.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub715 yrkande 17.
Sökande med studieomdöme från folkhögskola måste enligt
flera motioner ges likvärdiga möjligheter jämfört med övriga
sökande att antas till högskola. I motionerna 1993/94:Ub631 (s)
och 1993/94:Ub 617 (v) yrkande 1 framhålls det att sökande med
studieomdöme från folkhögskola som merit nedvärderas och
missgynnas i det nya urvalssystemet. Riksdagens uttalande att
sådant omdöme skall jämställas med betyg beaktas inte menar
motionärerna. Regeringen bör enligt motion 1993/94:Ub603 (c)
utarbeta tydliga råd och anvisningar till högskolor och
universitet, när det gäller studieomdöme från folkhögskola. I
motion 1993/94:Ub670 (fp) framförs att VHS bör vidta åtgärder
för att komma till rätta med problemen som finns beträffande
hanteringen av folkhögskoleelevernas studieomdömen.
I högskoleförordningen finns de grundläggande bestämmelserna
om urval (8 kap. 7 och 8 §§). Urvalsgrunderna är betyg,
högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt
arbetslivserfarenhet. Även av sökande åberopade särskilda skäl
skall kunna användas som urvalsgrund. Högskoleprovet får inte
användas som enda urvalsgrund för "hela antagningen till en
utbildning", dvs. för alla högskoleplatser, jfr
högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr. 1994:37). Vid i
övrigt likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till
kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från
kraftigt underrepresenterat kön. Vilka urvalsgrunder som
används och hur dessa tillämpas beslutas av varje högskola och
universitet.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation har gjort en
kartläggning över hur antagningen till de fristående kurserna
vid de flesta statliga högskolorna skett inför antagningen till
läsåret 1993/94. Den visar att den övervägande majoriteten av
antagningsmyndigheterna (högskolorna/universiteten) lägger
studieomdömen från folkhögskola till grund för urval. Omdömen
jämställs också i de flesta fall med betyg, även om olikheter i
värderingen förekommer. Utskottet har vidare erfarit att då
samordnad antagning sker till visst utbildningsområde eller
utbildningsprogram placerar alltid VHS sökande med studieomdöme
från folkhögskola i en särskild kvotgrupp.
Utskottet förutsatte vid föregående riksmöte (bet.
1992/93:UbU3 s. 32) att graderade studieomdömen från
folkhögskola liksom tidigare kommer att jämställas med betyg
och kunna läggas till grund för urval till högskoleutbildning.
Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade uppfattning
beträffande bedömningen av studieomdömen. Utskottet utgår från
att detta kommer att beaktas även i fortsättningen av berörda
antagningsmyndigheter utan att det erfordras några särskilda
gemensamma regler härför. VHS är en servicemyndighet utan
tillsynsansvar eller möjligheter att meddela föreskrifter. Det
ankommer på regeringen att följa utvecklingen och vidta de
åtgärder som kan vara påkallade.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub670, 1993/94:Ub603 och
1993/94:Ub617 yrkande 1.
Arbetslivserfarenhet bör enligt motion 1993/94:Ub903 (v)
yrkande 4 även i fortsättningen vara behörighetsgrundande och
även ha viss betydelse vid antagning. Den decentraliserade
antagningen bör följas upp så att inte arbetslivserfarenhet
blir mindre värd i framtiden.
Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts om urvalsgrunder
och konstaterar därvid att arbetslivserfarenhet utgör en grund
för urval till högskoleutbildning. Inom ramen för den särskilda
uppföljningen av högskolereformen som ovan redovisats skall det
särskilt belysas hur urvalsreglerna utvecklats. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1993/94:Ub903 yrkande 4.
En utvärdering av den decentraliserade antagningens
effekter på den sociala snedrekryteringen begärs i motion
1993/94:Ub903 (v) yrkande 5. Det är viktigt att se till att
inte antagningssystemet försämras ur den aspekten, hävdar
motionärerna.
Som redan anförts har en särskilt utredare tillkallats för
att göra en uppföljning av 1993 års högskolereform. Utredaren
har också till uppgift att belysa tillgängligheten till högre
utbildning i olika delar av landet liksom eventuella
förändringar vad gäller den sociala, könsmässiga och regionala
rekryteringen till högre utbildning. Mot bakgrund av den
pågående utredningen föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub903 yrkande 5.
2. Samvetsklausul
I flera motioner ifrågasätts införandet av en s.k.
samvetsklausul i högskoleutbildningen som innebär att en
studerande av samvetsskäl kan befrias från att delta i vissa
utbildningsmoment. I motion 1993/94:Ub683 (s) sägs att en
barnmorska som inte kan utföra alla de arbetsuppgifter som
ingår i yrket bör ta konsekvensen av detta och välja ett annat
yrke. En samvetsklausul är ett hot mot bredden i barnmorskans
yrkeskunnande. Den allmänna uppfattningen inom vården är,
framhålls det i motion 1993/94:Ub726 (s), att personal som av
etiska eller religiösa skäl inte kan utföra vissa moment inte
skall söka till utbildning som inrymmer just dessa moment.
Skälet till denna uppfattning är patienternas rätt enligt
hälso- och sjukvårdslagen till vård efter behov. I motionerna
1993/94:Ub601 (fp) och 1993/94:Ub652 (fp) framhålls vidare att
det är den som söker vård som skall komma i första hand. Han
eller hon måste vara säker på att få den hjälp som befintlig
kunskap möjliggör och våra lagar ger rätt till. I motion
1993/94:Ub667 (v) begärs att ett eventuellt förslag till
samvetsklausul skall föreläggas riksdagen för yttrande, innan
beslut fattas i ärendet.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen beslutade den 22 april 1993 att tillsätta en
utredning (dir. 1993:48) om en samvetsklausul i
högskoleutbildningen. Den särskilde utredaren har till uppgift
att mot bakgrund av högskolereformen utreda frågan hur
studenternas rätt att av religiösa, etiska eller andra skäl
vägra delta i vissa utbildningsmoment kan tillgodoses i
högskoleförordningen. Bakgrunden till utredningen var att
högskolereformen innebar en större frihet för universitet och
högskolor från statligt detaljinflytande och därmed också en
begränsning av studenternas rätt att överklaga beslut som
lokalt fattats av universitet och högskolor. I samband med den
nya förordningen väcktes frågan huruvida överklaganderätten för
studenterna var alltför begränsad. Det man särskilt avsåg var
sådana ärenden som studenterna kunde överklaga till det
tidigare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och sedermera
Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), t.ex. studenters
vägran att delta i obligatoriska moment i undervisningen.
Exempel på beslut var ärenden som avsåg studenter på
barnmorskelinjen som nekats dispens från den obligatoriska
kursen i insättning av spiral. Skälen till en sådan vägran
kunde vara religiösa eller etiska. En vägran kunde innebära att
studenten inte blev godkänd på utbildningen och alltså inte
fick ut sitt examensbevis. Utredningen väntas lämna sitt
förslag under våren 1994.
Den fråga som motionärerna väcker är enligt utskottets mening
av mycket stor principiell vikt. Utskottets grundläggande
uppfattning är att varje patient som söker hälso- och sjukvård
alltid skall vara säker på att få den vård och behandling som
situationen kräver. Han eller hon skall vara garanterad att bli
behandlad av personal som är utbildad och kompetent att sköta
uppgiften. Alla vårdsökande skall känna sig förvissade om att
personalen handlar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och
följer gällande föreskrifter. Denna princip ställer
naturligtvis höga krav på de patientorienterade utbildningarna.
För att vårdpersonal skall erhålla den utbildning och kompetens
som samhället fordrar får det i princip inte finnas utrymme för
en student att vägra genomgå ett obligatoriskt kursmoment.
Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i samband med
utformningen av barnmorskeutbildningen behandlat frågan om ett
eventuellt införande av en samvetsklausul med hänsyn till
sjukvårdspersonals etiska övertygelse (bet. 1986/87:SoU5).
Någon samvetsklausul har emellertid inte införts och
yrkesverksam personal saknar lagstadgad rätt att t.ex. slippa
medverka vid aborter.
Utskottet har under hand erfarit att problemen förefaller
vara av ringa omfattning. Det finns enligt utskottets mening
förutsättningar att i det enskilda fallet nå tillfredsställande
lösningar på konflikten mellan utbildningens krav och den
etiska övertygelsen. Utskottet kan i sammanhanget peka på att,
enligt Socialstyrelsens allmänna råd för sjukvårdspersonal, bör
personer, som på etiska, religiösa eller andra grunder inte kan
acceptera att abort utförs, inte delta i abortvården av hänsyn
till den abortsökande kvinnan (SOSFS 1989:6, 4.11).
Enligt utskottets bestämda mening bör en samvetsklausul i
högskoleutbildningen i enlighet med vad som anförs i direktiven
till den nämnda utredningen inte komma i fråga. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726, 1993/94:Ub601 och 1993/94:Ub652
samt med anledning av motion 1993/94:Ub667 ger regeringen detta
till känna.
3. Avskiljande av studenter
En översyn av reglerna för avskiljande av studenter från
högskoleutbildning föreslås i motionerna 1993/94:Ub693 (m) och
1993/94:Ub604 (fp, m). Motionärerna åberopar de nu gällande
förutsättningarna för avskiljande, vilka regleras i 4 kap. 6 §
högskolelagen (1992:1434) och anför att ett avskiljande i dag
endast kan grundas på vad som händer i utbildningssituationen.
Företeelser som i och för sig inte är tillräckligt grava för
att avskilja en studerande kan ändå vara diskvalificerande för
yrkeslegitimation eller behörighet, framhåller motionärerna.
Detta gäller framför allt undervisningsyrken och vårdyrken, där
personer med uppenbart bristande lämplighet kan komma att skada
annan person. Motionärerna anser det orimligt att
lagstiftningen om avskiljande av studenter saknar koppling till
den kommande yrkesrollen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Som redan framgått regleras förutsättningarna för avskiljande
i 4 kap. 6 § högskolelagen. Frågor om avskiljande prövas av
Högskolans avskiljandenämnd. Enligt 1 § förordningen
(1987:915, ändr. 1993:809) om avskiljande av studenter från
högskoleutbildning tar nämnden upp sådana frågor endast efter
skriftlig anmälan från rektor för ett universitet eller en
högskola eller den som rektor har utsett. Grunden för ett
avskiljande är att studenten lider av psykisk störning,
missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig
till allvarlig brottslighet. Dessutom krävs att det, till följd
av något av dessa angivna förhållanden, bedöms föreligga en
påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person
eller värdefull egendom under utbildningen.
Utskottet behandlade våren 1992 en motion liknande dem som nu
föreligger (bet. 1991/92:UbU13 s. 6). Utskottet anförde då att
det var angeläget att erfarenheterna från Avskiljandenämndens
verksamhet utvärderades och förutsatte att regeringen utifrån
denna utvärdering noga övervägde behovet av en utvidgning av
skälen för avskiljande. Den då aktuella motionen avstyrktes med
hänvisning härtill.
Mot bakgrund av vad som anförs i de båda nu förevarande
motionerna vill utskottet än en gång framhålla att det är
angeläget med en utvärdering av de hittillsvarande
erfarenheterna från Avskiljandenämndens verksamhet. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en sådan bör ske.
Utskottet förenar sig med motionärerna i syftet med
motionerna, nämligen att i första hand värna om patienten eller
annan person. Det gäller också att kunna ge tydliga signaler
till studenten om lämplighet för framtida yrkesutövning. Därför
är frågan angelägen om hur man bör förfara när en student av
lärare och högskolans ledning bedöms såsom olämplig för sitt
kommande yrke. Regeringen bör därför även överväga möjligheten
att vidga de nuvarande förutsättningarna för avskiljande och
därvid beakta syftet med de förevarande motionerna. Utskottet
vill i sammanhanget peka på -- vilket också motionärerna gör --
att de utbildningar som främst berörs av de problem som nu är i
fråga avser undervisnings- och vårdyrkena. I dessa utbildningar
förekommer praktisk-pedagogiska resp. kliniska moment.
Utskottet vill erinra om högskolans ansvar när det gäller
godkännande av studenter efter genomgångna sådana moment.
Enligt utskottets mening är det rimligt att förutsätta att
godkända prov också visar att den studerande bedöms lämplig för
den kommande yrkesverksamheten. Utskottet anser att regeringen
jämte den i det föregående föreslagna utvärderingen av
erfarenheterna från Avskiljandenämnden bör söka kartlägga i
vilken utsträckning högskolorna genom att underkänna avlagda
prov över kliniska moment eller motsvarande förmår sådana
studenter att avbryta utbildningen som bedömts olämpliga för
den avsedda yrkesverksamheten.
Som framgått av det föregående prövas frågor om avskiljande
av Avskiljandenämnden endast efter skriftlig anmälan av rektor
för ett universitet eller en högskola eller den som rektor har
utsett. Nämndens beslut i avskiljandefrågor får emellertid
överklagas endast av studenten (4 kap. 7 § högskolelagen).
Utskottet har erfarit att denna ordning ofta upplevs som
otillfredsställande, då den innebär en begränsning av
högskolans möjlighet att få sin anmälan prövad i högre instans.
Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen av
regeringen begär en sådan ändring av gällande författning att
företrädare för högskolan kan uppträda som part vid prövning av
anmälan om avskiljande.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub604 och
1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om en utvärdering av erfarenheterna från
Högskolans avskiljandenämnds verksamhet och en översyn av
regelsystemet för avskiljande av studenter från fortsatt
högskoleutbildning.
4. Frågor om vissa utbildningar
Ett stort antal motioner tar upp frågor om innehåll m.m. i
olika utbildningar.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 13 kritiseras den nya,
parallella lärarutbildningen där ämnena betonas mer än
helhetssynen. Enligt motionen är utbildningen omodern med sina
snäva ämneskombinationer, vilket är negativt för grundskolan.
Lärarhögskolorna bör utveckla former för att studenter med stor
fallenhet för läraryrket genom sneddning in i
grundskollärarutbildningen kan tillgodogöra sig tidigare
studier. I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 6 kritiseras över
huvud taget den nuvarande lärarutbildningen. I stället för
denna föreslås ett system för lärarutbildning som i sina
huvuddrag baseras på: 1. individualisering och specialisering
med årskursblandad undervisning, 2. allmän lärarutbildning som
tar sikte på undervisning i grundskolan och 3. ämnesorienterad
utbildning som tar sikte på gymnasieskolan. Det behövs vidare
lärare från yrkeslivet. De nuvarande utbildningskraven
utesluter i princip rekrytering av lärare från andra
verksamhetsområden som t.ex. näringslivet. Skolan skulle enligt
motionärerna må bra av att få lärare med arbetslivserfarenhet
med djupare och aktuellare kunskaper än många av dagens lärare
har.
Strukturen på den nuvarande lärarutbildningen beslutades av
riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282).
Av proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet
och konkurrenskraft, som utskottet avser att behandla senare i
vår, framgår att Kanslersämbetet, på eget initiativ, påbörjat
planeringen för en utvärdering av lärarutbildningarna i landet.
Utvärderingen ger möjlighet till jämförelser av de
studieorganisatoriska modellerna för bl.a.
grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika
lärosäten. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa sig
bakom en förändring av lärarutbildningen som motionärerna
föreslår.
Beträffande den s.k. sneddningen in i lärarutbildningen
föreligger redan den möjligheten i dag att en student kan
tillgodoräkna sig tidigare genomgången utbildning (jfr 7 kap.
12 § högskoleförordningen). En student har vidare rätt att
tillgodoräkna sig utbildning eller motsvarande kunskaper och
färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet (jfr 7 kap. 13
§ högskoleförordningen). Det ankommer på regeringen eller
universitetet/högskolan att besluta härom.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena.
Enligt motionerna 1993/94:Ub611 (m) och 1993/94:Ub619 (fp)
finns behov av en förkortad psykoterapiutbildning för
psykologer. Utgångspunkten är den särskilda grundkompetens
som denna yrkesgrupp besitter. Det skulle vara av stor
betydelse om de psykologer som önskar och är inriktade på att
skaffa sig psykoterapeutlegitimation kunde komplettera sin
tidigare psykologutbildning i psykoterapi vid de psykologiska
institutionerna vid i första hand universiteten i Göteborg,
Uppsala, Stockholm, Umeå och Lund som alla besitter erfarenhet
och kompetens (yrkande 1 i den senare). Det är vidare angeläget
med ett fortsatt kompletterings- och ekvivaleringsförfarande
(yrkande 2 i den senare).
Under de två närmast föregående riksmötena har utskottet
behandlat motionsledes framlagda förslag vilka överensstämmer
med de förevarande motionerna (bet. 1991/92:UbU2 s. 6 och bet.
1992/93:UbU14 s. 70). Utskottet konstaterar att regeringen i
examensordningen fastställer vilka examina som får ges vid
olika universitet och högskolor och vad som krävs för att
utfärda dem. Frågan huruvida psykoterapiexamen skall kunna ges
vid ytterligare universitet prövas i särskild ordning efter
ansökan av universitetet hos regeringen och efter utredning och
bedömning av Kanslersämbetet. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och
1993/94:Ub619.
I motionerna 1993/94:Ub641 (s) och 1993/94:Ub645 (c) tas
behovet av specialpedagoger för hörselhandikappade elever
upp. Motionärerna pekar på bristen av behöriga lärare och att
rekryteringen till utbildningarna avstannat. Utbildningen bör
med anledning härav ses över vad avser längd och
behörighetskrav. I den förstnämnda motionen framförs att
behörighetskravet på 20 poäng i teckenspråk för att antas till
utbildningen måste tas bort, vilket krav de sistnämnda
motionärerna emellertid anser skall behållas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Statens institut för handikappfrågor (SIH) har att ge stöd
och service inom handikappområdet. Institutet uppmärksammade i
sin anslagsframställning för 1992/93 att det under de senaste
åren blivit allt svårare att få behöriga speciallärare till
undervisningen av handikappade elever både i grundskolan och i
specialskolan. Vidare har stora svårigheter förelegat att få
sökande till olika speciallärarutbildningar. Enligt SIH:s
bedömning måste kraftfulla åtgärder inriktas dels på yttre
arbetsvillkor i form av förmåner vid utbildningskomplettering,
tjänstgöringsförhållanden, arbetstider, karriärmöjligheter och
lönevillkor, dels på arbetsmiljöfrågor i anslutning till
speciallärarnas undervisning. SIH förordade mot denna bakgrund
att en utredning snarast skulle tillsättas med uppgift att
utforma ett samlat åtgärdsprogram.
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om
bristen på lärare för döva. I betänkande 1991/92:UbU20 s. 41
utgick utskottet från att regeringen även i fortsättningen
uppmärksamt iakttar situationen när det gäller tillgången på
dessa lärare. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse vid
föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 72 och s. 121) att
behovet av specialpedagogisk påbyggnadsutbildning
uppmärksammats av regeringen och var föremål för utredning i
samverkan mellan Stockholms universitet, Lärarhögskolan i
Stockholm och Högskolan i Örebro. I årets budgetproposition
(1993/94:100 bil. 9 s. 192) uppmärksammas bristen på
speciallärare för döva och hörselskadade. Lärarhögskolan i
Stockholm uppdras att på försök anordna
grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade fr.o.m.
nästa budgetår. För detta åtagande har regeringen beräknat en
ersättning på 1,8 miljoner kronor. Beloppet skall inkludera
utvecklingsarbete på området. Utskottet vill dock återigen
understryka att bristen på behöriga lärare för döva och
hörselskadade samt rekryteringssvårigheterna är oroväckande.
Insatserna för att komma till rätta med problemen får inte
avstanna. Utskottet förutsätter att regeringen följer
utvecklingen med stor uppmärksamhet. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet förslaget att riksdagen nu skall göra ett
särskilt uttalande i frågan. Motionerna 1993/94:Ub641 och
1993/94:Ub645 bör sålunda avslås.
Yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer måste få
möjlighet att ständigt bättra på sina kunskaper, anförs det i
motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 12. Högskolan har ett
utomordentligt stort ansvar att erbjuda fort- och
vidareutbildning för yrkesverksamma ingenjörer och
civilingenjörer, vilka bör kunna följa delar av sammanhållna
utbildningsprogram och fördjupningskurser.
Utskottet konstaterar att regeringen i årets
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 4) framhåller
att kunskapssamhället kräver att man ser "utbildning som en
livslång process, där kunskaper kompletteras, förnyas och
fördjupas, i utbildningssystemet, på arbetsplatsen och på
fritiden".
Utskottet erinrar om att Utbildningsdepartementet har
initierat ett arbete benämnt Agenda 2000 -- kunskap och
kompetens för nästa århundrade. Syftet är att ställa
kompetensfrågorna i fokus och utveckla en sammanhållen
kompetensstrategi. En rad uppdrag har givits åt myndigheter,
organisationer och institutioner att genomföra studier rörande
Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Resultatet av arbetet
kommer att redovisas i etapper under år 1994. Bl.a. har
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) avlämnat rapporten
Ingenjörer i livslångt lärande.
Utbildningsdepartementet har gjort en första analys av
arbetet i promemorian Kunskap och kompetens för nästa
århundrade (Ds 1994:35). Med den snabba kunskapsutvecklingen
som morgondagens samhälle kommer att präglas av blir den
kontinuerliga utvecklingen av kunskaper och kompetens efter
ungdomsutbildningen alltmer central, sägs det i promemorian.
Nödvändigheten av ett kontinuerligt, livslångt lärande
understryks.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att yrkesverksamma ingenjörer bereds tillfälle att
genom vidareutbildning följa utvecklingen på berörda områden
och att högskolan har ett ansvar för detta. Vad gäller
utbildningsutbudet vill utskottet dock erinra om att det numera
ankommer på högskolorna själva att bestämma detta. Mot bakgrund
av den gällande rollfördelningen mellan statsmakterna och
högskolan anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd
nu inte är påkallad med anledning av motion 1993/94:Ub715
yrkande 12, varför yrkandet avstyrks.
I motion 1993/94:Ub651 (s) hävdas att arkitektutbildningen
bör ses över. Arkitekterna har ett stort socialt och
kulturellt ansvar. En konstnärlig och filosofisk inriktning av
utbildningen saknas, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att det närmare innehållet och
inriktningen i högskoleutbildningarna bestäms genom lokala
beslut. Högskolorna är även fria att initiera utvärdering av
utbildningen. Vidare har Kanslersämbetet till uppgift att
granska och främja kvaliteten i verksamheten. Ämbetet kan
därvid besluta om utvärdering av viss verksamhet. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub651.
De engelska översättningarna av ingenjörsexamen och
arkitektexamen måste även i fortsättningen vara Master
of Science in Engineering och Master of Science in Architecture
hävdas i motion 1993/94:Ub698 (kds). Det är viktigt att en
engelsk översättning svarar mot internationellt kända begrepp
för dessa examina.
Examensordningen, bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS
1993:100), upptar inom grundläggande högskoleutbildning
generella examina och yrkesexamina. De generella examina är
tre: magisterexamen, kandidatexamen och högskoleexamen.
Magisterexamen, Master of ..., uppnås efter fullgjorda
kursfordringar om sammanlagt 160 poäng. I huvudämnet krävs
fördjupade studier på 80-poängsnivå med godkänt resultat.
Vidare skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst
20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Det finns 45
yrkesexamina, bland dem civilingenjörs- och arkitektexamina,
alla översatta med University Diploma in ....
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen uppnås efter 180 poäng.
Utskottet vill erinra om att högskoleförordningen föreskriver
att i den mån kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget
uppfyller de krav som ställts för magisterexamen, med avseende
på såväl längd som fördjupning, skall detta, om studenten så
begär, framgå av examensbeviset i både svensk och engelsk text.
Utskottet vill dock citera vad utbildningsministern svarade i
frågan vid en frågedebatt i kammaren den 12 april 1994:
Eftersom benämningar på nivåer och kraven på olika examina är
så skiftande från land till land, är det min slutsats att det
bästa är att olika examinas engelska benämningar inte
fortsättningsvis skall vara fastställda i högskoleförordningen.
Jag överväger således att föreslå regeringen att dessa skall
tas bort ur högskoleförordningen. Det skulle då ankomma på
universitet och högskolor att bestämma olika examinas
benämningar. Jag vill emellertid understryka att när utländska
benämningar framdeles ges måste hänsyn tas till att
magisterutbildning i vårt land inte är en forskarutbildning.
Utskottet, som under det förra riksmötet behandlade och
avstyrkte en motion om engelsk benämning av examen, anser att
riksdagen inte skall uttala sig i frågan. Med hänvisning
härtill avstyrks motion 1993/94:Ub698.
Enligt motion 1993/94:Ub620 (fp, s, m, c, kds, v) är
utbildningen i ANT-kunskap, dvs. alkohol, narkotika och
tobak, bristfällig för lärare. Riksdagen kan, menar motionären,
påverka ANT-utbildningen genom att bestämma att sådan
utbildning skall utgöra ett kriterium vid utvärdering och
granskning av måluppfyllelse. Detta bör enligt motionen ges
regeringen till känna.
Utskottet utgår från att alla berörda högskolor inser hur
viktigt det är att blivande lärare äger tillräckliga kunskaper
om ANT och att utbildningsplanerna utformas härefter. Något
uttalande av riksdagen i enlighet med motionen är utskottet
inte berett att tillstyrka. Det ankommer på regeringen eller
myndighet under regeringen att bestämma hur utvärdering av
skolans verksamhet bör ske. Med det anförda avstyrks motion
1993/94:Ub620.
I flera motioner tas frågor om innehåll m.m. i olika
utbildningar upp.
I motion 1993/94:Ub666 (m) betonas vikten av inriktning mot
geriatrik i sjuksköterskeutbildningen (yrkande 1) samt föreslås
att ökade möjligheter ges för sjuksköterskor och annan
vårdpersonal med medellång vårdutbildning att genomgå
forskarutbildning inom geriatrisk vård (yrkande 3). Betydelsen
av utbildning i kvinnors hälsa framhålls i motion 1993/94:Ub655
(v). Enligt motion 1993/94:Ub680 (v) bör riksdagen uttala sig
för att sexologi införs som ett obligatoriskt moment i
lärarutbildningarna. En entrepenörsutbildning på högskolenivå
bör enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 5 startas. Enligt
motion 1993/94:Ub605 (s) bör riksdagen uttala sig för att ett
nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment från bl.a.
civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs i högskolan. I
motion 1993/94:So247 (v) yrkande 15 föreslås att Verket för
högskoleservice bör få i uppdrag att föra in en obligatorisk
undervisning i universitetens sjukvårdslinjer om alkoholens
inverkan på och konsekvenser för folkhälsan. Det finns behov av
en utbildning i alternativa metoder till djurförsök enligt
motion 1993/94:Jo528 (fp) yrkande 1. Sådan utbildning måste bli
obligatorisk i högskolans grund- och forskarutbildning med
medicinsk och biologisk inriktning föreslås det i motion
1993/94:Jo520 (c) yrkande 3.
Utskottet avstyrker samtliga dessa motionsyrkanden med
hänvisning till att det är en angelägenhet för de lokala
universiteten och högskolorna själva att svara för det närmare
innehållet i högskoleutbildningen. Vad gäller utbildning i
alternativa metoder till djurförsök har riksdagen tidigare
berört denna fråga (bet. 1991/92:JoU16 s. 14), varvid utskottet
framhöll att Centrala försöksdjursnämnden gett ut allmänna råd
och föreskrifter om utbildningskrav vid användning av
försöksdjur. Av föreskrifterna framgår att utbildning bl.a.
skall omfatta etik och alternativa metoder till användandet av
försöksdjur.
5. Vissa frågor om forskning
I motion 1993/94:Ub722 (c) yrkande 4 föreslås en översyn
av den nuvarande fakultetsorganisationen inför nästa
forskningspolitiska proposition. Nya discipliner har
tillkommit, och det är inte säkert att den nuvarande
organisationen är den mest rationella.
Regeringen har i en proposition, Utbildning och forskning.
Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177), som nyligen
remitterats till utskottet, understrukit att det inom
forskningssystemet behövs en ökad förnyelseförmåga. Inför en
kommande forskningspolitisk proposition finns enligt
regeringens mening anledning att överväga förändringar i den
nuvarande centralt fastställda fakultetsstrukturen (s. 23).
Utskottet som behandlade ett likartat motionsyrkande i
samband med den forskningspolitiska propositionen våren 1993
(prop. 1992/93:170 bet. UbU15 s. 31) förordade då inte någon
översyn av fakultetsorganisationen. Utskottet finner inte
anledning att nu föregripa behandlingen av forskningsfrågorna i
kommande forskningsproposition. Motion 1993/94:Ub722 yrkande 4
avstyrks.
Två motioner vänder sig mot att de konstnärliga och
kulturvetenskapliga områdena saknar egna fakulteter. I motion
1993/94:Ub705 (fp, c, kds) framförs krav på att inrätta en
konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet för att
därigenom skapa möjlighet till en artegen kunskapsutveckling
och motsvarighet till forskarutbildning. Även i motion
1993/94:Ub661 (c) anförs att det konstnärliga området måste få
en egen identitet och inte vara beroende av beslut i andra
vetenskapliga organ. Därför föreslås ett centrum bli inrättat
vid Göteborgs universitet för kulturvetenskaplig forskning
(yrkande 1). På sikt bör området utvecklas mot en fastare
forskningsorganisation med inriktning på en kulturfakultet
(yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Frågan om fakultetstillhörighet för de konstnärliga
utbildningarna berördes senast i forskningspropositionen våren
1993 (1992/93:170 s. 281 f.). Regeringen konstaterade att
fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all
forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga
utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en
fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola
eller utbildning ansvara för planering och genomförande av
forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till
ett konstnärligt område. På lämpligt sätt kan således de
konstnärliga högskolorna i landet ges fakultetsankytning till
något av universiteten.
Av högskoleförordningen (3 kap. 7 §) framgår att styrelsen
för de högskolor som har konstnärlig utbildning i stället för
fakulteter skall inrätta ett organ som bär ansvaret för det
konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta organ benämns nämnden
för konstnärligt utvecklingsarbete och ersätter det råd som
enligt den gamla högskoleförordningen hade till uppgift att
svara för planering, beredning och fördelning av medel för
konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet finner inte anledning att föreslå en förändring i
organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet.
Motionerna avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 20 vänder sig motionärerna
mot fördelningen av löntagarfondsmedlen till
forskningsstiftelser. Dessa medel bör i första hand tillkomma
pensionsfonderna och i andra hand lyftas in i den normala
forskningspolitiska beredningsprocessen. I eventuellt nya
stiftelser bör allmänföreträdare ingå.
Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående
riksmöte godkände regeringens förslag till hur medlen i
löntagarfonderna skall användas (prop. 1992/93:171, bet. UbU16,
rskr. 387). Riksdagens beslut går i huvudsak ut på att man med
dessa medel skall stödja utvecklingen av internationellt
konkurrenskraftiga forskningsenheter inom angelägna områden.
För ändamålet har två forskningsstrategiska stiftelser
inrättats. Genom riksdagens beslut har sedermera medel donerats
av regeringen till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
Beträffande sammansättningen av forskningsstiftelsernas
styrelse godkände riksdagen regeringens förslag.
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens
tidigare ställningstagande, varken vad gäller användning av
löntagarfondsmedlen eller stiftelsestyrelsernas sammansättning,
varför riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.
Frågan om inrättande av olika organ m.m. tas upp i ett
antal motioner.
Inrättandet av en enhet för forskning om etik i politiken bör
enligt motion 1993/94:Ub653 (fp, m, c, kds, v) beaktas i nästa
forskningspolitiska proposition. Vidare bör enligt motion
1993/94:Ub671 (fp) en tjänst inrättas som forskningssamordnare
vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö. Slutligen föreslås i
motion 1993/94:Ub737 (s, fp, v) att ett center inrättas för
demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.
Utskottet erinrar om att utgångspunkten för den under hösten
1992 beslutade högskolereformen var att universitet och
högskolor själva skall bestämma formerna för hur arbetet skall
bedrivas och organiseras. Det står således varje universitet
och högskola fritt att med tillgängliga medel inrätta de av
motionärerna föreslagna organen och tjänsterna efter egna
beslut. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen
avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671 och
1993/94:Ub737.
I motion 1993/94:Jo520 (c) yrkande 5 begärs ett samlat
kraftfullt program i nästa forskningsproposition för forskning
kring alternativa metoder till djurförsök.
Utskottet erinrar om att motioner med likartat innehåll
tidigare har behandlats av riksdagen vid ett flertal
tillfällen; en utförlig behandling skedde i jordbruksutskottets
betänkande 1991/92:JoU16. Jordbruksutskottet har därvid intagit
en positiv attityd till användningen av alternativa metoder
till djurförsök. Bl.a. har det framhållits att en av Centrala
försöksdjursnämndens (CFN) huvuduppgifter är att verka för att
användningen av försöksdjur begränsas genom att utvecklingen av
alternativa metoder främjas. I forskningspropositionen
1992/93:170 s. 360 framhölls också att forskning vad gäller
försöksdjur är en viktig angelägenhet. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo520 yrkande 5.
I två motioner begärs ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av forskning om turism. I motion 1993/94:Ub707 (s)
framhålls att för att Sverige skall kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen behövs det satsningar på forskning
kring turism och rekreation. Statliga resurser måste satsas där
de har störst betydelse, menar motionärerna. Vidare behövs det
ett tiotal professorer med inriktning mot turism. Enligt motion
1993/94:Ub712 (s) bör satsningen på turismforskningen göras vid
Mitthögskolan i Östersund.
Utskottet erinrar om att det inte längre ankommer på
statsmakterna att inrätta professurer med undantag av sådana
vid andra myndigheter än universitet och högskolor. Frågan om
ytterligare professurer med den av motionärerna begärda
inriktningen får prövas genom beslut av de högskolor och
universitet som har fasta forskningsresurser. Möjligheterna att
realisera de forskningsprioriteringar som föreslås i motionerna
är således beroende av lokala insatser vid berörda högskolor.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub707
och 1993/94:Ub712.
I motion 1993/94:Ub624 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande av
riksdagen om behovet av forskningsresurser till Mitthögskolan
för forskning i kooperativa frågor med inriktning på
regional utveckling och glesbygd.
Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte en motion med
motsvarande begäran (bet. 1992/93:UbU15 s. 43 f.). Utskottet
konstaterade därvid med tillfredsställelse att regeringen avser
att ta initiativ till ett handlingsprogram för att utveckla
forskningen om den ideella sektorn och att medel för detta
skulle anvisas av regeringen. I övrigt anförde utskottet att
berörda högskolor med hjälp av externa medel och egna
prioriteringar fick stödja angelägen kooperativ forskning. Med
hänvisning till vad utskottet anförde för ett år sedan bör
motionsyrkandet avslås.
Det bör vara obligatoriskt att göra en
populärvetenskaplig sammanfattning av varje
doktorsavhandling som också kan distribueras i särtryck,
föreslås det i motion 1993/94:Ub610 (kds). Detta borde vara ett
verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen.
Av 1 kap. 2 § andra stycket högskoleförordningen (SFS
1993:100) framgår att i forskning och utvecklingsarbete ingår
att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana
kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall
kunna tillämpas.
Regeringen har i proposition 1993/94:177, Utbildning och
forskning. Kvalitet och konkurrenskraft som nyligen remitterats
till utskottet, understrukit att forskningsinformation fyller
en viktig uppgift och att regeringen avser att ta initiativ för
att följa upp de åtgärder som redan vidtagits för främjande av
sådan information och för att ytterligare stärka denna.
Utskottet ser det som en central uppgift för högskolan att
medverka till att sprida forskningsresultat. Det torde också
ligga i forskarens eget intresse att medverka till att
resultaten av hans/hennes forskning når mångas kännedom. Ökad
uppmärksamhet bör enligt utskottets mening ägnas åt att ta fram
och sprida sammanfattningar av forskningsresultat på ett för
allmänheten lättfattligt sätt, då värdet och behovet av
forskningsinformation är mycket stort. Det ankommer på
respektive fakultet att ansvara för hur forskningsinformationen
skall utformas och spridas. Utskottet anser inte att det bör
ske genom centrala direktiv. Populärvetenskapliga
sammanfattningar till doktorsavhandlingen kan, i den mån det
bedöms lämpligt, rekommenderas lokalt av den enskilda
högskolan. Motion 1993/94:Ub610 avstyrks därmed.
I motion 1993/94:So501 (kds) yrkande 4 föreslås att en
obligatorisk 5-poängskurs i etik skall ingå i
forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.
Utskottet, som avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande vid
föregående riksmöte, konstaterar att innehållet i de
utbildningar som ges vid universitet och högskolor är ett
ansvar för resp. universitet och högskola och inte ankommer på
riksdagen att ange. Vad gäller etiska frågor i
forskarutbildningen för medicinare utgår utskottet från att
universiteten tar detta ansvar, eftersom den forskningsetiska
problematiken tillhör de generella frågor som alla
forskarstuderande bör komma i kontakt med under sin utbildning.
Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.
Förslag om inrättande av olika tjänster som
professorer lämnas i flera motioner. I motion 1993/94:Kr292
(fp, m, c, kds) yrkande 2 begärs att en professur för forskning
och utveckling i operavetenskap vid Universitetet i Umeå skall
beaktas i nästa forskningsproposition. I motion 1993/94:Ub632
(s) föreslås att en professur med därtill hörande fasta
forskningsresurser inrättas vid Glasforskningsinstitutet/Glafo
i Växjö. I motion 1993/94:Ub648 (fp) föreslås att det i samband
med kommande forskningsproposition inrättas en professur i
flyktingrätt. Slutligen framförs det i motion 1993/94:Ub687 (c)
yrkande 2 som angeläget att Mitthögskolan ges rätt att inrätta
professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.
Utskottet vill erinra om att enligt riksdagens beslut (prop.
1990/91:150 del II bil. 7, bet. UbU21, rskr. 389) skall
tjänster som professor vid universitet och högskolor fr.o.m.
den 1 juli 1993 inte längre inrättas eller tillsättas av
regeringen. Sådana professurer och deras inriktning beslutas
och inrättas numera självständigt av universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser. Mot bakgrund av yrkandet i motion
1993/94:Ub687 vill utskottet peka på att tjänster som professor
får inrättas endast vid universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser. Med hänvisning härtill föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr292 yrkande 2,
1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648 samt 1993/94:Ub687 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Högskolereformen
1. beträffande rättssäkerhetsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub656, 1993/94:Ub714
yrkande 8 och 1993/94:Ub715 yrkande 15,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 16,
res. 2 (s)
3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 17,
res. 3 (s)
4. beträffande studieomdömen från folkhögskola
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617
yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670,
res. 4 (s)
5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 4,
men. (v) - delvis
6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den
sociala snedrekryteringen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 5,
men. (v) - delvis
2. Samvetsklausul
7. beträffande samvetsklausul
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub601,
1993/94:Ub652, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726 och med
anledning av motion 1993/94:Ub667 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 5 (m, fp, c, kds)
3. Avskiljande av studerande
8. beträffande avskiljande av studerande
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub604 och
1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Frågor om vissa utbildningar
9. beträffande lärarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 13 och
1993/94:Ub365 yrkande 6,
res. 6 (s)
res. 7 (nyd)
10. beträffande psykoterapiutbildning för psykologer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och
1993/94:Ub619,
11. beträffande specialpedagoger för hörselhandikappade
elever
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub641 och
1993/94:Ub645,
12. beträffande fort- och vidareutbildning av
yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 12,
13. beträffande översyn av arkitektutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub651,
14. beträffande översättning av examen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub698,
15. beträffande utbildning i ANT-kunskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub620,
16. beträffande innehållet m.m. i olika utbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub605, 1993/94:Ub655,
1993/94:Ub666 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Ub680,
1993/94:Ub688 yrkande 5, 1993/94:So247 yrkande 15,
1993/94:Jo520 yrkande 3 och 1993/94:Jo528 yrkande 1,
5. Vissa frågor om forskning
17. beträffande översyn av fakultetsorganisationen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub722 yrkande 4,
18. beträffande konstnärlig fakultet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub661 yrkandena 1 och
2 och 1993/94:Ub705,
19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 20,
men. (v) - delvis
20. beträffande inrättande av olika organ m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671
och 1993/94:Ub737,
21. beträffande alternativa metoder till djurförsök
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo520 yrkande 5,
22. beträffande forskning om turism
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub707 och
1993/94:Ub712,
23. beträffande forskning i kooperativa frågor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub624 yrkande 1,
24. beträffande obligatorisk populärvetenskaplig
sammanfattning till doktorsavhandling
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub610,
25. beträffande obligatorisk 5-poängskurs i etik
att riksdagen avslår motion 1993/94:So501 yrkande 4,
26. beträffande inrättande av olika professurer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648
och 1993/94:Kr292 yrkande 2,
27. beträffande professorer m.m. vid Mitthögskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub687 yrkande 2.
Stockholm den 21 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Rättssäkerhetsfrågor (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med
"yrkande 8 avslås." bort ha följande lydelse:
Härvid är det av stor vikt att studenternas
rättssäkerhetsfrågor i vid bemärkelse blir ordentligt belysta.
Av direktiven till utredningen framgår inte med önskvärd
tydlighet att så kommer att ske. Reformen på högskoleområdet
har inneburit att många bestämmelser till skydd för studenten
har försvunnit. Det finns därför anledning att undersöka om
inte reformen medfört ett alltför svagt rättsskydd för
studenten.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1993/94:Ub715
yrkande 15 och 1993/94:Ub656 och med anledning av motion
1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna
att olika aspekter på studenternas rättssäkerhet skall
uppmärksammas vid uppföljningen av 1993 års universitets- och
högskolereform.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande rättssäkerhetsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub656 och
1993/94:Ub715 yrkande 15 och med anledning av motion
1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Uppföljning av resurstilldelningssystemet (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Resursberedningens uppföljning" och slutar med
"yrkande 16." bort ha följande lydelse:
Den uppföljning som regeringen har planerat skall ske genom
Resursberedningens fortsatta arbete är enligt utskottets mening
inte till fyllest. Hur utbudet av utbildning i olika ämnen, för
olika målgrupper, på olika orter och på olika
fördjupningsnivåer påverkas av resurstilldelningssystemet är av
utomordentlig betydelse från samhällets synpunkt. Ansvaret för
uppföljningen kan därför inte enbart läggas på en expertgrupp
som Resursberedningen. I likhet med vad som skett vid tidigare
beslut om stora förändringar på utbildningsområdet bör den nu
genomförda förändringen enligt utskottets mening följas upp av
en parlamentarisk arbetsgrupp.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub715 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kartläggning av lokala antagningsregler (mom. 3)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 17."
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att högskolorna nu tämligen fritt
utformar sina egna antagnings- och urvalsregler. Trots att
gymnasieskolans alla program skall ge allmän behörighet för
tillträde till högskoleutbildning förekommer det t.ex. att
olika program allmänt ges olika vikt vid urvalet. För de
enskilda studenterna är det svårt att överblicka på vilka
grunder behörighet till olika utbildningar kan uppnås och efter
vilka regler urval sker. För att garantera rättssäkerheten för
studenterna är det angeläget att en kartläggning snarast kommer
till stånd om hur lokala regler för behörighet och urval har
utvecklats. De av statsmakterna fastställda grunderna för
övergång mellan gymnasieskolan och högskolan måste ligga fast.
Vad utskottet anfört om lokala antagningsregler bör riksdagen
med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Studieomdömen från folkhögskola (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet förutsatte" och slutar med "yrkande 1."
bort ha följande lydelse:
Den kartläggning som hittills företagits beträffande
antagningen av sökande med studieomdömen från folkhögskolan
enligt de nya antagningsreglerna visar att riksdagens uttalande
från föregående riksmöte inte alltid beaktas. Utskottet anser
därför att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med
att denna grupp sökande stundom missgynnas vid antagning till
högskola.
Vad utskottet anfört om antagning till högskola av studenter
med studieomdöme från folkhögskola bör riksdagen med anledning
av motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617
yrkande 1 och 1993/94:Ub670 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande studieomdömen från folkhögskola
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub603,
1993/94:Ub617 yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Samvetsklausul (mom. 7)
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp),
Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m), Tuve Skånberg (kds) och
Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "till
känna." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den pågående utredningen i frågan bör
riksdagen nu inte vidta någon särskild åtgärd. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726,
1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652 och 1993/94:Ub667.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande samvetsklausul
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652,
1993/94:Ub667, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726,
6. Lärarutbildningen (mom. 9)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya
parallella lärarutbildningen befogad. Lärare som utbildas
enligt denna modell saknar stor ämnesbredd, och därmed ökar
riskerna för att lärare tvingas undervisa i ämnen de saknar
utbildning för. Det finns också risk för att dessa lärare inte
kan få anställning, då deras utbildning är alltför snäv.
Riksdagen bör av regeringen begära en redovisning av
erfarenheterna hittills av den parallella lärarutbildningen som
beslutades våren 1992.
Riksdagen bör vidare begära förslag av regeringen om s.k.
sneddning in i lärarutbildningen. Självfallet bör skolan ta
till vara engagemanget hos studenter som har stor fallenhet för
läraryrket, men som inte gått den traditionella
lärarutbildningen.
Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 och med avslag på
motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om den parallella
ämneslärarutbildningen och s.k. sneddning.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13
och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lärarutbildningen (mom. 9)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om
lärarutbildningen som kommer till uttryck i motion
1993/94:Ub365. För att få en kår av skickliga lärare är det
viktigt att ha en god rekrytering till yrket, en bra utbildning
och goda fortbildningsmöjligheter. I den nuvarande utbildningen
har allmän pedagogik och didaktik getts alltför stort utrymme,
och det sker på bekostnad av en mer konkret och stadieinriktad
ämnesmetodik. Enligt utskottets uppfattning skulle skolan må
mycket bra av att få in lärare som kommer från yrkeslivet och
som har både djupare och aktuellare kunskaper än många av
dagens lärare.
Vad utskottet anfört om grundläggande utgångspunkter för
utbildning och rekrytering av lärare bör riksdagen med bifall
till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 och med avslag på motion
1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6
och med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Samvetsklausul (mom. 7)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att den utredning som nu arbetar med frågan om s.k.
samvetsklausul skall få redovisa sina slutsatser innan
riksdagen tar slutlig ställning. Jag vill dock markera att
Folkpartiet liberalernas grundläggande uppfattning är att en
sådan klausul inte bör införas för någon utbildning. Människor
som av olika skäl söker yrkeskunnig hjälp måste kunna vara
säkra på att få vård enligt de lagar vi i demokratisk ordning
stiftat samt på ett sätt som grundar sig på vetenskap och
beprövad erfarenhet. Folkpartiet liberalerna anser vidare att
de personer som söker till olika utbildningar för att få
yrkeskompetens måste respektera de uppgifter som tillhör
kompetensen. Patienten skall komma i första hand.
2. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 19)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anför:
Vi socialdemokrater anser att löntagarfondsmedlen skall
kvarstanna i AP-fonden för att garantera framtida pensioner.
Detta var vårt ställningstagande när riksdagen för ett år sedan
behandlade frågan om att bilda stiftelser för bl.a.
forskningsändamål med löntagarfondsmedel. Vi föreslog i stället
särskilda satsningar på forskning på normalt sätt, dvs. över
budgeten. Genom riksdagsbeslutets utformning är det inte
möjligt att åter aktualisera denna fråga. De nya förslagen
(prop. 1993/94:177) om ytterligare sju stiftelser finansierade
med kvarvarande löntagarfondsmedel genom ändring i AP-fondens
reglemente kommer vi att avvisa. Den pågående pensionsdebatten
visar tydligt att AP-fondens medel behövs för pensioner.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vad gäller rättssäkerhetsfrågor anser jag att utredningen
av högskolereformen fordrar tilläggsdirektiv vad gäller
möjligheten till insyn och oberoende tillsyn av högskolor och
universitet, studentens rättssäkerhet, högskolereformens
effekter på studentinflytandet och studentens möjligheter att
överklaga studiestödsärenden m.fl. ärenden. Jag anser att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 bör ge
regeringen detta till känna.
I fråga om uppföljningen av resursfördelningssystemet
instämmer jag i reservation 2.
När det gäller kartläggning av lokala antagningsregler
för behörighet och urval till högskola instämmer jag i
reservation 3.
Beträffande studieomdöme från folkhögskola instämmer jag
i reservation 4.
Arbetslivserfarenhet bör även i fortsättningen vara
behörighetsgrundande och får inte bli mindre värd i framtiden.
Därför anser jag att den decentraliserade antagningen bör
särskilt följas upp i detta hänseende. Med hänsyn härtill anser
jag att riksdagen bör bifalla motion 1993/94:Ub903 yrkande 4.
Det är viktigt att se till att den decentraliserade
antagningen inte får negativa effekter på den sociala
snedrekryteringen. Utredningen om den sociala
snedrekryteringen till högre studier har i sitt betänkande,
Ursprung och utbildning (SOU 1993:85), visat att en minskning
av den sociala snedrekryteringen är svår att genomföra med ett
ändrat antagningssystem. Högskoleprovet verkar t.ex. knappt ha
någon effekt på snedrekryteringen. Det är dock viktigt, menar
jag, att se till att inte antagningssystemet medför
försämringar i det hänseendet. Därför bör utredningen av
högskolereformen fästa särskild uppmärksamhet på denna fråga.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller användningen av löntagarfondsmedlen är
Vänsterpartiets grundläggande uppfattning att dessa tillgångar
i första hand bör tillkomma pensionsfonderna. I andra hand bör
tillgångarna lyftas in i den normala forskningspolitiska
beredningsprocessen. Vidare anser jag att allmänföreträdare bör
ingå i forskningsstiftelserna. Utskottet borde alltså enligt
min mening ha tillstyrkt motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1, 5, 6 och 19 bort hemställa:
1. beträffande rättssäkerhetsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub715
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den
sociala snedrekryteringen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 20
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,