Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU12

Utbildning och forskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1
• Innehållsförteckning

1993/94
UbU12

Sammanfattning

Utskottet tar i detta betänkande ställning till de förslag i
proposition 1993/94:177 varigenom samtliga tillgångar från de
avvecklade löntagarfonderna som förvaltas av Fond 92--94 --
drygt åtta miljarder kronor -- avses vara utskiftade senast vid
utgången av år 1994. Regeringens förslag, som tillstyrks av
utskottet, innebär i sina huvuddrag att sju stiftelser
inrättas, av vilka fem skall ha till ändamål att främja
forskning och utbildning. Utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att bilda
stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid
mindre och medelstora högskolor, främjande av
informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på
områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering
av industriforskningsinstituten,
stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm,
stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m.,
stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i
Lund,
stiftelse för vidgad internationell samverkan inom
utbildning och forskning,
stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.

Regeringens förslag om ett bemyndigande att bilda den sjunde
stiftelsen med ändamål att främja innovationer återfinns i
proposition 1993/94:206, som behandlas av näringsutskottet i
betänkandet 1993/94:NU25.

Socialdemokraterna, med instämmande av Vänsterpartiet,
föreslår i en reservation att fondmedlen skall ingå i
pensionssystemet. I andra hand föreslår Socialdemokraterna att
två fonder inrättas, en kompetensutvecklingsfond för att
tillgodose ett brett utbildningsbehov hos löntagare och
småföretagare samt en forskningsfond för kunskapsutbyte mellan
näringsliv och högskola, forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna och svensk medverkan i europeisk
forskningssamverkan. Vänsterpartiets andrahandsyrkande
återfinns i meningsyttringen, där det föreslås att fondmedlen
skall tillföras statsbudgeten och att 40 % av medlen skall
anvisas för samma områden som de av regeringen föreslagna
stiftelserna skall främja. I stort sett resten skall anslås
till ett kvalitetsprogram för grundskolan, gymnasieskolan samt
kompetenshöjande åtgärder.

Utskottet avstyrker ett antal motioner i vilka det uttrycks
farhågor för att regeringens förslag om profilforskning kommer
att innebära att forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna blir alltför beroende av det regionala
näringslivet. Utskottet framhåller att högskolorna skall kunna
samarbeta med företag var dessa än är belägna i landet.
Socialdemokraterna delar i en reservation motionärernas
uppfattning. Även Vänsterpartiet anför i meningsyttringen
betänkligheter mot ett alltför starkt beroende av näringslivet.

Regeringen vill få vidta förberedelsåtgärder för etablering
av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, vilket
utskottet tillstyrker. Ingen särskild lokaliseringsort
förordas. För att möjliggöra bl.a. en samlokalisering av de
konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås regeringen få
frångå den normala ordningen att varje universitet eller
högskola själv beslutar om sin lokalförsörjning.
Socialdemokraterna vill ha en parlamentariskt förankrad
utredning om högskoleutbildningens utbyggnad i Stockholms län
som också kan behandla frågan om eventuell samlokalisering av
de konstnärliga högskolorna och lokalfrågan för Lärarhögskolan
i Stockholm.

Utskottet tillstyrker att nya former för en kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning skall utredas.
Socialdemokraterna vill ha en ordentlig utredning innan beslut
fattas om en ny struktur på en sådan utbildning. Med anledning
av ett par motioner föreslår utskottet ett tillkännagivande om
att regeringen bör tillsätta en ny vuxenutbildningsutredning.

Resurstilldelningssystemet för den grundläggande
högskoleutbildningen fullföljs genom att utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ett system för att bygga in
kvalitetsaspekten i systemet. Det innebär att fem procent av
varje lärosätes anslag till grundutbildning avsätts till s.k.
kvalitetsbelopp. Kanslersämbetet skall granska lärosätenas
program för kvalitetsutveckling och hur de genomför dem och
bedöma om resp. lärosäte skall få hela, halva eller ingen del
av kvalitetsbeloppet. Socialdemokraterna reserverar sig.

För fakultetsanslagen tillstyrker utskottet (med reservation
från Socialdemokraterna) regeringens förslag att de skall
resultatrelateras. Fem procent av de totala anslagen inom varje
fakultetsområde skall fördelas bland berörda fakulteter i
proportion till antalet avlagda forskarexamina.

Socialdemokraterna har avgett sammanlagt 21 reservationer. De
avvisar regeringens förslag att tilldela de mindre och
medelstora högskolorna en ändrad roll med huvudsakligen kortare
utbildningar.

Vänsterpartiets suppleant har avgivit en meningsyttring, där
han instämmer i flera av (s)-reservationerna. Dessutom
avstyrker han bemyndigande till regeringen att låta EG:s fjärde
ramprogram omfattas av EES-avtalet. I systemet med
resultatrelaterade fakultetsanslag vill han tillmäta
underrepresenterat kön större vikt. Meningsyttringen berör
sammanlagt 19 moment.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och
forskning föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en
utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen innefattande en
ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (avsnitt 6.1),
3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en
särskild beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (avsnitt 6.1),
5. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
principerna för utformningen av kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning
(avsnitt 6.1),
6. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
principerna för resurstilldelning till konstnärliga och
idrottsliga högskoleutbildningar (avsnitt 6.1),
7. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
principerna för utformning av resultatrelaterade
fakultetsanslag (avsnitt 6.1),
8. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens
donationsfastigheter (avsnitt 8),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga
förberedelseåtgärder för etablering av en ny
universitetsstruktur i Stockholmsområdet,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och
medelstora högskolor, främjande av
informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på
områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering
av industriforskningsinstituten,
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för forskning och forskarutbildning vid en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm,
12. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för förstärkt vårdforskning m.m.,
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund,
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för vidgad internationell samverkan inom utbildning och
forskning,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att delta i beslut
om att låta EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk
utveckling omfattas av EES-avtalet,
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för kvalitetsinriktade kulturprojekt.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1993/94:177

1993/94:Ub52 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna.

1993/94:Ub53 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utvecklingsmöjligheter för Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub54 av Björn Samuelson och Jan Jennehag (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av Riskcentrum i
Karlstad.

1993/94:Ub55 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
internationellt miljöuniversitet i Sverige och om behov av
utveckling och förstärkning för Centrum för Miljöforskning i
Umeå.

1993/94:Ub56 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning vid de små och medelstora
högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sambandet grundutbildning och
forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla former och metoder för
stärkande av den nationella kompetensen vid landets universitet
och högskolor inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att driva forsknings- och
utbildningsverksamhet för utveckling och hävdande av nationell
kompetens inom såväl nordiska som övriga internationella
samarbetsforum, t.ex. Nordiska forskningspolitiska rådet och
EU:s ramforskningsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svara för fortlöpande utvärdering
av forsknings- och utbildningsverksamhet inom risk-, säkerhets-
och sårbarhetsområdet.

1993/94:Ub57 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av långa utbildningar vid
Högskolan i Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer generell utformning av
reglerna för stiftelsen för forskning vid mindre och medelstora
högskolor.

1993/94:Ub58 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statligt förfogande över donationsfastigheter.

1993/94:Ub59 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen skyndsamt bör uppta överläggningar med
Stockholms läns landsting i syfte att staten och landstinget
gemensamt bildar Stiftelsen Universitetscenter vid Novum med de
uppgifter som redovisats i motionen och i utredningen
Universitetscenter vid Novum med Hälsohögskolan som hörnpelare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Novum skall vara centrum för den verksamhet som ingår i den i
propositionen angivna s.k. Söderstrukturen samt att andra
huvudlokaliseringsorter skall vara Södertälje, Botkyrka och
Haninge,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör tillsätta en organisationskommitté med
företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda
högskolor samt Stockholms läns landsting med de befogenheter
som föreslås i propositionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör utöka Stockholms universitets
utbildningsuppdrag i anslutning till verksamheten i Novums
forskningspark, Huddinge, från 275 årsstudieplatser till 550,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av
högskoleutbildningen i Stockholms län.

1993/94:Ub60 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en större översyn av vuxenutbildningen.

1993/94:Ub61 av Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den aktuella miljöstiftelsen bör
ingå i Lunds universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om syftet med stiftelsen.

1993/94:Ub62 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förvaltning av donationer.

1993/94:Ub63 av Bertil Persson och Sonja Rembo (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om universitetsstrukturen och ett tredje
universitet i Stockholmsregionen.

1993/94:Ub64 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1983:1092) om reglemente för Allmänna
pensionsfonden som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av löntagarfondsmedlen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stiftelser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny struktur för kvalificerad
utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsprogram för akademiskt
ledarskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsråden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av en ny
universitetsstruktur i Storstockholmsområdet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stiftelse för forskarutbildning och
profilforskning vid mindre och medelstora högskolor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om informationsteknologi,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskarutbildning på områden av
betydelse för näringslivet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stiftelse för projektet
Internationellt miljöuniversitet i Lund,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en stiftelse för vidgad
internationell samverkan inom utbildning och forskning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om EU:s fjärde ramprogram,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en stiftelse för kvalitetsinriktade
kulturprojekt,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om social forskning och
tjänsteforskning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om doktorander och studiefinansiering.

1993/94:Ub65 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka livsmedelssektorns
konkurrenskraft på en öppen Europamarknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om livsmedelsforskningens strategiska
roll i sammanhanget.

1993/94:Ub66 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbyggnaden av högskolestrukturen i Stockholmsregionens
södra del.

1993/94:Ub67 av Göran Lennmarker (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av ett nytt
Östersjöuniversitet samt om dess organisation och förläggning
så att det uppfyller högsta internationella krav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av ett campus på
Kvarnholmen med dess unika läge som ett fönster mot Östersjön.

1993/94:Ub68 av Lennart Daléus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de löntagarfondsmedel som avsatts för
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de högskolor som erhållit rätt
att utfärda magisterexamen erhåller fasta forskningsresurser.

1993/94:Ub69 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub70 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omfördelning av pengar till
Metallbiologiskt centrum ur Fond 92--94.

1993/94:Ub71 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås.

1993/94:Ub72 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att resurser ur Fond 92--94 bör omfördelas
till ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för att
öka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn och
ungdomar.

1993/94:Ub73 av Göthe Knutson m.fl. (m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen av ett nationellt riskcentrum
i Karlstad.

1993/94:Ub74 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning avseende en ny struktur
för kvalificerad, eftergymnasial utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbyggd eftergymnasial utbildning
inom ramen för ökad dimensionering inom befintliga
utbildningsstrukturer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en likvärdig högskoleutbildning inom
hela högskoleväsendet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fortsatt satsning på
naturvetenskaplig och teknisk utbildning,
5. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna
för etablering av en ny teknisk högskola skall utredas,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny
universitetsstruktur för södra Stockholm,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en särskild
beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor
i Stockholmsområdet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer förutsättningslös utredning
m.m. om högskoleutbildning på Södertörn och möjligheterna till
samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna
för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet
för grundläggande högskoleutbildning,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna
för utformningen av kvalitetsdelen i systemet för tilldelning
av resurser till konstnärliga och idrottsliga
högskoleutbildningar.

1993/94:Ub75 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en
kompetensutvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som
angivits i motionen,
3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag till lagstiftning som innebär att 85 % av de medel som
enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för
forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna
kompetensutvecklingsfonden,
4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en
forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som angivits i
motionen,
5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag till lagstiftning som innebär att 15 % av de medel som
enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för
forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna
forskningsfonden,
6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
sådan lagstiftning att medel ur den i motionen föreslagna
forskningsfonden kan användas för finansiering av europeisk
forskningssamverkan enligt de riktlinjer som angivits i
motionen,
7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen
föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja
forskningsuppbyggnad vid de mindre och medelstora högskolorna
samt högskolan i Luleå, i enlighet med de riktlinjer som
angivits i motionen,
8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär
förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen
föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja
kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och
universitet/högskolor i enlighet med de riktlinjer som angivits
i motionen.

1993/94:Ub76 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i
Västerås.

1993/94:Ub77 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den nya universitetsstrukturen
för södra Storstockholm huvudsakligen skall lokaliseras till
Novum/Huddinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den särskilda beslutsordningen för
samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i
Stockholmsområdet.

1993/94:Ub78 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en stiftelse bildas för
Metallbiologiskt centrum i Uppsala.

1993/94:Ub79 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om intresseväckande åtgärder.

1993/94:Ub80 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag.

1993/94:Ub81 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av
högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till
Södertörn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt
inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den
framtida högre utbildningen på Södertörn,
4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild
beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor
i Stockholmsområdet,
5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller
bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny
universitetsstruktur i Stockholmsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för
Lärarhögskolan i Södertälje,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar
för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.

1993/94:Ub82 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av
högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till
Södertörn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt
inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den
framtida högre utbildningen på Södertörn,
4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild
beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor
i Stockholmsområdet,
5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller
bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny
universitetsstruktur i Stockholmsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för
Lärarhögskolan i Södertälje,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar
för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.

1993/94:Ub83 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjerna för stiftelsekapitalets
användning.

Motion med anledning av skrivelse 1993/94:183

1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ny
vuxenutbildningsutredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om akademisk utbildning och forskning i
världsklass,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Lindbeckkommissionens förslag och att
lägga dessa till grund för fortsatta åtgärder inom
utbildningspolitikens område.

1993/94:Ub622 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen tillsammans med företrädare
för regionen utan dröjsmål bör ta initiativ till att
planeringsarbetet för ett nytt universitet på Södertörn
startas.

1993/94:Ub662 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Högskolan för lärarutbildning i
Stockholms län lokaliseras till Södertälje och att arbetena
påbörjas skyndsamt.

1993/94:Ub672 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Södertörns universitet.

1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en gemensam forskningsorganisation
för de mindre och medelstora högskolorna.

1993/94:Ub682 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94
för finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94
för förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och
medelstora högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94
för närmare samverkan mellan forskning och näringsliv.

1993/94:Ub686 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Mitthögskolan som
pilotorganisation/försöksorganisation vad gäller användningen
av informationstekniska hjälpmedel.

1993/94:Ub700 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om
inrättande av universitet för södra Stockholmsregionen.

1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mål för högskole- och
utbildningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mellannivå mellan den treåriga
gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen.

1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om likvärdighet inom högskolesystemet.

1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm
(c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att löntagarfondsmedel bör avsättas
för forskning vid de mindre och medelstora högskolor som
erhållit rätt att utfärda magisterexamen.

1993/94:Ub723 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens medverkan i ett regionalt
planeringsorgan för högre utbildning i Stockholms län.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av nationellt kunskaps- och
kompetenslyft,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det synsätt som formulerats genom
uttrycket "livslångt lärande" skall genomsyra all av samhället
finansierad utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att huvuddelen av den
samhällsfinansierade vuxenutbildningen skall vara
jämlikhetsskapande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionala kunskaps- och
kompetenscentra.

1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning
till Södertörn.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till teknisk fakultet vid
Högskolan i Luleå.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av universitets- och
högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län --
Södertörns universitet.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av ett universitetscenter vid Novum i samarbete med landstinget
m.fl.,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för
inrättande av ett Centrum för fördjupad forskarutbildning för
central- och östeuropeiska forskare vid Novum,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för
inrättande av ett Centrum för kommunikation, kognition och
logistik vid Novum,
10. att riksdagen hos regeringen begär att så stora delar
som möjligt av förslaget om en samlad lärarhögskola i
Södertälje genomförs.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden från kulturutskottet
(1993/94:KrU8y) och näringsutskottet (1993/94:NU7y), vilka
återfinns som bilaga 2 resp. 3.

Utskottet

1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre utbildning
och forskning

Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom
beslut av riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36,
bet. FiU9, rskr. 92). I propositionen angavs alternativ till
hur löntagarfondernas tillgångar skulle användas. Det anfördes
bl.a. att de medel som inte togs i anspråk för sparstimulerande
åtgärder borde användas för andra åtgärder som stimulerade
tillväxten i den svenska ekonomin. Beträffande utskiftningen av
tillgångarna angav regeringen som mål att den borde vara
genomförd senast den 1 juli 1994. Frågan om hur de samlade
fondtillgångarna slutligt skulle användas borde bli föremål för
fortsatt beredning. Förvaltningen av löntagarfondernas
tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond
92--94), vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning.

I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas
tillgångar m.m. -- vilken proposition behandlades av
finansutskottet -- angav regeringen våren 1992 hur
utskiftningen borde ske. Regeringen menade att de tillgångar
som frigjordes genom avveckling av löntagarfonderna i stor
utsträckning borde användas för långsiktigt kunskapssökande
genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden som
väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för
utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Regeringen
avsåg att återkomma med närmare förslag om användningen av
löntagarfondernas tillgångar till den del de skulle avse
forskningsändamål.

Samtidigt med den forskningspolitiska propositionen våren
1993 lade regeringen genom proposition 1992/93:171 om forskning
i frontlinjen fram sina förslag om hur fondmedlen borde
användas för forskning. Det dåvarande värdet av det kapital som
avsågs bli använt för ändamålet var ca 10 miljarder kronor.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag att
60 % av medlen skulle tillföras en stiftelse för strategisk
forskning och 25 % en stiftelse för miljöstrategisk forskning.
Vidare beslutade riksdagen -- genom en mindre ändring i
regeringens förslag om en stiftelse för kulturvetenskaplig
forskning -- att en donation omfattande 15 % av ifrågavarande
medel skulle överlämnas till Riksbankens jubileumsfond (bet.
1992/93:UbU16, rskr. 387).

I nu förevarande proposition lägger regeringen fram förslag
som innefattar en slutlig utskiftning av de tidigare
löntagarfondsmedlen och en avveckling av den särskilda styrelse
som funnits för förvaltningen av medlen under avvecklingsfasen.
I förslagen finns de ändringar i lagstiftningen som behövs för
utskiftningen och nedläggning av avvecklingsstyrelsen. De
tillgångar i Fond 92--94 som inte intecknats genom tidigare
beslut uppgick den 24 mars 1994 till omkring 8,4 miljarder
kronor. Med undantag för en mindre del av fondmedlen föreslås
dessa fördelas på ett antal nybildade stiftelser. Skulle medel
bli över, anser regeringen det rimligt att dessa tillförs
statsverket.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen
skall avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Motionärerna anser
att löntagarfondsmedel skall vara kvar i Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden). De anför att AP-fonden inrättades
som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet och hade som syfte
att säkra utbetalningarna ur systemet. Sedan 1980-talets början
har löntagarfonderna ingått som en viktig del av AP-fonden.
Motionärerna åberopar en överenskommelse mellan regeringen och
Socialdemokraterna i september 1992 om att medlen med vissa
undantag skulle kvarstanna i pensionssystemet. Man erinrar om
att Socialdemokraterna motsatte sig förslaget våren 1993 att
avsätta 10 miljarder av löntagarfondsmedlen till tre
forskningsstiftelser. I stället borde angelägen
forskningsverksamhet ha finansierats över statsbudgeten. Mot
bakgrund av att det svenska pensionssystemet nu står inför
genomgripande förändringar samt de finansiella behoven i
pensionssystemet finner motionärerna regeringens förfarande
beträffande pensionsmedlens användning mycket allvarligt. De
yrkar sålunda att riksdagen skall avslå regeringens förslag om
användning av fondmedlen. Yrkandet är ett förstahandsyrkande.
Om det skulle avslås av riksdagen, föreslår motionärerna i
andra hand att medlen i Fond 92--94 delas upp i två fonder, en
kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond.

Även i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i denna del yrkas i
första hand avslag på regeringens förslag om användning av
löntagarfondsmedlen. Vänsterpartiet vidhåller sin grundläggande
uppfattning att de medel som nu är i fråga skall tillkomma
pensionsfonderna. I andra hand, om riksdagen avslår
förstahandsyrkandet, bör medlen lyftas in i den normala
forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning
bli föremål för riksdagens prövning i vanlig ordning.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den nu aktuella
slutliga utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar bör ske
på ett sådant sätt att i första hand forskning och
forskarrekrytering främjas. I det följande kommer utskottet att
behandla de enskilda delarna i regeringens förslag om medlens
användning. Redan nu vill emellertid utskottet lyfta fram vissa
förhållanden, som regeringen åberopar för sina förslag och som
utskottet anser vara skäl för riksdagen att avslå förevarande
motionsyrkanden. När riksdagen för ett år sedan beslutade att
en avsevärd del av de kvarvarande löntagarfondsmedlen skulle
avsättas till strategiska forskningsstiftelser, var det
viktigaste motivet att stärka Sveriges konkurrensförmåga. Detta
motiv kvarstår. Den tilltagande internationaliseringen
tillsammans med informationsteknologins genombrott kommer att
få djupgående konsekvenser. Själva kunskapen kommer att bli en
allt viktigare produktionsfaktor. Vårt lands naturtillgångar
kommer att spela en allt mindre roll för konkurrenskraften. Det
är därför ytterst angeläget att skapa gynnsamma villkor för
utbildning och forskning.

Som regeringen framhåller blir produktionen av varor och
tjänster alltmer vetenskapsberoende. Allt fler företag och
industrigrenar behöver en nära kontakt med kunskapsfronten för
att kunna vara framgångsrika. Samspelet mellan företag och
universitet/högskolor behöver stärkas. För detta krävs bl.a. en
ökad andel forskarutbildade medarbetare i företagen och en
väsentligt ökad rörlighet mellan de olika miljöerna. Slutligen
vill utskottet nämna internationaliseringens betydelse.
Forskningen utvecklas i en dynamisk internationell miljö.
Forskningsrön överförs lätt mellan länder.

De nu av utskottet i korthet redovisade förhållandena leder
till krav på stora ekonomiska resurser, om regeringens
ambitioner beträffande utbildnings- och forskningssystemets
strategiska roll för kompetensutveckling skall kunna uppfyllas.
Som framgått ansluter sig utskottet till regeringens
uppfattning att återstoden av löntagarfondsmedlen i första hand
bör användas för forskning. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad utskottet anfört härom och avslår motionerna
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1.

2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m.

2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m.

Regeringen föreslår att medel ur Fond 92--94 -- i huvudsak
återstoden -- skall avsättas till sju stiftelser för de ändamål
som närmare framgår av lagförslaget (bilaga 1 till detta
betänkande). Av dessa föreslås fem ha till ändamål att främja
forskning och utbildning. I propositionen begärs riksdagens
bemyndigande att bilda sex av dessa: 1. en stiftelse för
forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora
högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt
för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet
samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten, 2. en
stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm, 3. en stiftelse för
förstärkt vårdforskning m.m., 4. en stiftelse för projektet
Internationellt Miljöuniversitet i Lund, 5. en stiftelse för
vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning
samt 6. en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. När
det gäller den sjunde stiftelsen begär regeringen i proposition
1993/94:206 Innovationsstöd -- vilken proposition bereds av
näringsutskottet -- ett bemyndigande av riksdagen att bilda
denna med ändamål att främja innovationer.

Utskottet behandlar i det följande vart och ett av
regeringens förslag om bemyndiganden för sig. I anslutning till
förslaget om stiftelse 1 ovan (i fortsättningen kallad
stiftelse för särskild kompetensutveckling) tar utskottet
ställning till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets
andrahandsyrkanden om användningen av fondmedlen.

Regeringens förslag om en stiftelse för särskild
kompetensutveckling innebär att denna skall ges tre
ansvarsområden, nämligen profilforskning vid de mindre och
medelstora högskolorna, kortfristiga satsningar på breddad
användning av informationsteknologin samt näringslivets
kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och
institut. Sammanlagt bör enligt förslaget 46,6 % av de medel
som nu är i fråga överföras till stiftelsen och fördelas för de
tre ändamålen så att 16,45 % skall gå till profilforskning
inom särskilda styrkeområden i samarbete med näringslivet,
13,7 % för att främja användning av informationsteknologin och
16,45 % till kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv
och universitet/högskolor.

Regeringen anser det angeläget att bygga vidare på de
erfarenheter som nu vinns vid vissa högskolor som en följd av
ett förändrat utbildningsutbud och samarbete med företagen.
Därför bör medel avsättas för att skapa möjligheter för mindre
och medelstora högskolor att ingå avtal om forskningssamarbete
i första hand med lokala företag. Forskningens inriktning skall
vara ett led i högskolans profilering och ha koppling till dess
grundutbildning. Högskolornas samarbete med näringslivet bör
enligt regeringens uppfattning utvecklas på så sätt att varje
högskola ges möjlighet att utveckla en avgränsad
forskningsinriktning med större djup. Stiftelsen bör upp till
en viss nivå, normalt omkring 50 %, kunna svara för
delfinansiering av sådan forskning, förutsatt att icke
offentliga intressenter, i första hand det regionala
näringslivet, är beredda att långsiktigt svara för resten.
Medlen bör också kunna användas för forskarutbildning. Därvid
åvilar den vetenskapliga ledningen ett universitet eller
fackhögskola med rätt att anta studenter till
forskarutbildning. Endast avkastningen på det kapital som
avsatts för det nu aktuella ändamålet bör få förbrukas. Som
skäl härtill anges att dessa resurser skall utnyttjas för en
varaktig delfinansiering i det samarbete mellan högskolor och
näringsliv som bör utvecklas.

Beträffande ökad användning av informationsteknologi pekar
regeringen på universitetens och högskolornas viktiga roll i
sammanhanget. Som kvalificerade användare av
informationsteknologi bör dessa gå i bräschen för den
informationsteknologiska utvecklingen. Denna öppnar möjligheter
till nya former av utbildning, bl.a. på distans, som ger ökad
tillgänglighet av utbildningar med bredd och kvalitet. Inte
minst för den kontinuerliga kompetensutvecklingen efter
grundutbildningen innebär ett ökat utnyttjande av
informationsteknologin och de därmed förändrade pedagogiska
villkoren en betydande fördel. Lärare och studenter kan fungera
tillsammans oberoende av tid och rum och ändå kommunicera på
ett sätt som upplevs som direkt. Studierna kan i större
utsträckning förläggas till den tid eleven eller studenten
väljer. Regeringen föreslår att den del av stiftelsens kapital
som avser främjandet av informationsteknologin får förbrukas
under relativt kort tid, dock inte kortare tid än fem år.

När det gäller det tredje ändamålet för stiftelsens
verksamhet, att stärka kunskaps- och kompetensutbytet mellan
näringsliv och universitet/högskolor, föreslår regeringen att
särskilda resurser avsätts dels för att finansiera utbildning
inom det tekniska området på doktors-, licentiat- och
magisternivå, dels för omstrukturering av
industriforskningsinstituten. Av det kapital som avsätts
(16,45 % av ifrågavarande medel) bör lägst 75 % avse de
nämnda ändamålen. Normalt bör insatser i detta syfte utgöra
delfinansiering. Denna del av kapitalet bör inte få förbrukas
på kortare tid än tio år. Den resterande delen av kapitalet,
25 %, får utnyttjas bl.a. som tillskott av aktiekapital i
industriforskningsbolag i samband med omstrukturering av
industriforskningssystemet. En särskild organisationskommitté
kommer att tillkallas av chefen för Näringsdepartementet efter
samråd med chefen för Utbildningsdepartementet med uppgift att
ombilda och omstrukturera dagens industriforskningsinstitut
till bolag samt medverka i tillkomsten av nya institut.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling
Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag
(andrahandsyrkanden) om användningen av återstoden av
löntagarfondsmedlen jämte några andra yrkanden med förslag om
hur medlen bör nyttjas.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 föreslås att de
kvarvarande medlen i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden
skall delas upp i två fonder, Kompetensutvecklingsfonden och
Forskningsfonden. Den förra bör tilldelas 85 % av medlen, den
senare 15 %. Fondmedlen får förbrukas under en period på 3--6
år. Det samhälleliga intresset av fondernas verksamhet gör att
denna bör bedrivas enligt de regler som normalt gäller för
statlig verksamhet, vilket bl.a. innebär garantier för insyn,
rättssäkerhet och kontroll. Riktlinjerna för fondernas
verksamhet innebär i huvudsak följande.
Kompetensutvecklingsfonden bör medverka i att öka löntagarnas
och småföretagarnas kompetens. Ett högt kunskapsinnehåll i
produktionen och kompetenta, välutbildade löntagare krävs för
att uppnå förbättrad konkurrenskraft och därmed en god ekonomi.
För att uppnå största möjliga bredd och effektivitet krävs
insatser från individer, arbetsgivare och samhälle.
Utbildningsbehovet kan delas in i framför allt tre kategorier:
utbildning motsvarande grundskole- och
gymnasieskolekompetens
arbetsplatsanknuten vidareutbildning eller omskolning
individuellt bestämd och finansierad utbildning.
En prioriterad grupp är de kortutbildade som behöver
komplettera sin grundskoleutbildning, dvs. förvärva kunskaper
motsvarande årskurs 9. Därutöver skall målsättningen vara att
bereda alla som önskar det grundläggande gymnasieutbildning i
matematik, svenska, samhällskunskap och engelska. Sett över en
längre tidsperiod, t.ex. tio år, skulle det kunna innebära ca
100 000 vuxna i gymnasieutbildning årligen.
Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i nära samspel
mellan arbetsgivaren, löntagarna och
experter/utbildningsanordnare. De långsiktiga behoven av ny
kompetens skall enligt motionen vara styrande för utbildningens
innehåll. Formerna för utbildningen kan variera: YTH,
högskolekurser, yrkesinriktad komvux, företagsintern utbildning
eller av studieförbunden anordnade kurser nämns som exempel.
För att analysera behoven, visa alternativ, skräddarsy
utbildningspaket och bidra till finansieringen av
utbildningsprogrammen behövs en regional organisation,
"regionala kunskapscentra", vilka skall vara små,
projektinriktade och obyråkratiska.

Beträffande Forskningsfonden pekar motionärerna ut tre
områden för fondens verksamhet:
kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna
svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan.
Som riktlinje bör gälla att en tredjedel av Forskningsfonden
avsätts till vartdera området. Motionärerna menar att
regeringens förslag i denna del kommer att innebära en styrning
till områden av intresse för de företag som har möjlighet att
uppträda som medfinansiärer i forskarutbildning. Stödet bör få
en sådan utformning att även de mindre och medelstora
företagens behov skall kunna beaktas. I motionen förs fram
förslag till åtgärder som skulle kunna medverka till att de
forskarutbildades mer generella färdigheter upptäcks och
utnyttjas av företagen. Exempelvis skulle finansiering av
kortare kurser och annan kortare vidareutbildning för
forskarutbildade kunna komma till stånd inom områden som ökar
deras attraktivitet för näringslivet. Vidare kan
"prao-perioder" av olika slag för forskarutbildade vara en
tänkbar åtgärd. I motionen framförs också att stöd bör ges i
olika former för att inom landet utnyttja patent som kommit
fram genom forskning. Från den av motionärerna föreslagna
forskningsfonden bör även medel tillföras de mindre och
medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå för fortsatt
uppbyggnad av forskningen där. Medlen bör avse förstärkning
utöver det som finansieras genom vanliga budgetmedel.
Motionärerna framhåller den ökade vikt som nu läggs vid
utvecklingen i de små och medelstora företagen och dessa
företags behov av tillgång till forskningsmiljöer i sin närhet.

Motionärerna föreslår slutligen att kostnader för svenskt
deltagande i EU:s forskningsprogram i viss utsträckning skall
kunna bestridas med medel från den i motionen föreslagna
forskningsfonden. De hänvisar till de förväntade, höga
kostnaderna för det svenska deltagandet och till att den
forskning som finansieras inom EU:s ramprogram oftast inte är
grundforskning utan avser noggrant definierade områden av
betydelse framför allt för utvecklingen av näringslivet i
Europa. Det vore olyckligt om de svenska insatserna här skulle
ske på bekostnad av möjligheterna till kvalificerad
grundforskning. I motionen hemställs att riksdagen av
regeringen begär förslag till lagstiftning i enlighet med de
riktlinjer som angivits för de ändamål som bör gälla för den av
motionärerna föreslagna kompetensutvecklingsfonden och
forskningsfonden.

I motion 1993/94:Ub682 (s) begärs i tre yrkanden att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för dels
finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram, dels
förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och
medelstora högskolorna, dels ock närmare samverkan mellan
forskning och näringsliv. Motionen väcktes under den allmänna
motionstiden tidigare i år och överensstämmer i sak med
innehållet i den just redovisade motionen 1993/94:Ub75.

Även Vänsterpartiet tillbakavisar i motion 1993/94:Ub64
yrkande 2 regeringens förslag att bilda ett antal stiftelser
för forskningsändamål. Ifrågavarande medel bör enligt
motionärerna, vilket framgått tidigare, lyftas in i den normala
forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning
därmed bli föremål för riksdagens prövning vart tredje år.
Stiftelseformen innebär att riksdagen helt förlorar både
ansvaret och det demokratiska inflytandet. Regeringen skärper
dock kontrollen genom att hårt styra inriktningen på
stiftelsernas verksamhet, heter det i motionen. Motionens
yrkande 1 innehåller förslag till hur medlen skall fördelas.
Innebörden är i korthet att 40 % bör anslås till de ändamål
som anges i propositionen fördelade under de två år som
återstår av den forskningspolitiska anslagsperioden. I motionen
anges en fördelningsnyckel som täcker samtliga de stiftelser
vilka regeringen föreslagit. Medlen bör anvisas över närmast
berörda fakultetsanslag eller forskningsråd. Återstoden av
medlen, ca 58 %, bör anslås till ett kvalitetsprogram för
grundskola, gymnasieskola samt kompetenshöjande åtgärder.
Motionärerna hänvisar härvid till Vänsterpartiets motion
1993/94:Ub85 väckt med anledning av regeringens skrivelse
1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet. När det gäller
den nya informationsteknologin åberopar motionärerna vad de
anfört i motion 1993/94:T808 från allmänna motionstiden om
kraftiga satsningar på området. Informationsforskningen måste
inriktas inte bara mot det rent teknologiska utan även
innefatta humanistiska, demokratiska aspekter och
jämlikhetsaspekter. Man ser en fara i att alltför mycket fixera
sig vid EU:s byråkratiska informationssatsning i stället för
att satsa mer på Internet och andra mer dynamiska system
(yrkande 11).

I motion 1993/94:Ub722 (c) -- väckt under den allmänna
motionstiden -- anförs att löntagarfondsmedlen bör användas
till en fortsatt decentralisering och utbyggnad av den högre
utbildningen och forskningen ocn företrädesvis fördelas till de
mindre och medelstora högskolor som erhållit rätt att utfärda
magisterexamen (yrkande 2). Mitthögskolan bör enligt motion
1993/94:Ub686 (c) få i uppdrag att fungera som
pilot-/försöksorganisation vad gäller användningen av
informationstekniska hjälpmedel. För Mitthögskolan som har sin
verksamhet uppdelad på flera orter är en effektiv användning av
moderna informationstekniska hjälpmedel en mycket viktig faktor
för framgång, hävdar motionärerna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och vad
motionärerna förordat anföra följande.

Utskottet anser liksom regeringen att stiftelser framstår som
en väl lämpad organisationsform för de olika insatser som
regeringen föreslår att de resterande medlen från Fond 92--94
skall användas till. Upprättandet av stiftelser innebär att ett
antal i förhållande till staten självständiga rättssubjekt
bildas. De ändamål som fastställs på grundval av riksdagens
beslut är bindande för stiftelsernas verksamhet. Genom
stiftelsernas oberoende ställning förenad med
stiftelseförvaltningens bundenhet till de av stiftaren givna
ändamålen uppnås en stabilitet och långsiktighet i
verksamheten, som är av betydelse för att främja de ändamål som
nu är i fråga. Utskottet vill understryka vad regeringen anför
om att det är angeläget att sådana administrativa lösningar
väljs som underlättar synergieffekter mellan verksamheter som
är besläktade, om än icke helt sammanfallande. Det främsta
exemplet på detta är, påpekar regeringen, sambandet mellan
kunskaps- och kompetensutbyte för näringslivet å ena sidan och
stödet till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna
å den andra.

Beträffande den nu föreslagna satsningen på forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna och deras samarbete med
näringslivet vill utskottet erinra om det förändrade
utbildningsutbud inriktat i huvudsak mot den privata sektorn
och näringslivet som vissa högskolor har fått. Utskottet ser
regeringens förevarande förslag som ett led i en fortsatt
positiv utveckling för att skapa slagkraftiga forsknings- och
utbildningsmiljöer. I det föregående har utskottet redovisat
regeringens förslag. Utskottet stödjer detta och vill i
sammanhanget framhålla vad näringsutskottet anför i sitt
yttrande (bilaga 3 till detta betänkande). Näringsutskottet
erinrar om att de övergripande målen för statens insatser
beträffande teknisk forskning och utveckling är att bidra till
följande (prop. 1992/93:173, bet. NU30):
att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den
svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet
att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen
att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för
näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra
viktigaste konkurrentländer.

Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i förevarande
proposition som ändamålsenliga bidrag till strävandena att
stärka kompetensen inom näringslivet. Detta gäller förslagen
beträffande såväl informationsteknologin som näringslivets
kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och
institut. Det är enligt näringsutskottet mycket angeläget att
den näringslivsrelevanta forskningen och samspelet mellan
näringslivet och universiteten och högskolorna stärks. När det
gäller industriforskningsinstituten framhåller näringsutskottet
deras viktiga funktion som brygga mellan näringslivet och
universiteten/högskolorna. Det föreslagna
omstruktureringsarbetet bör enligt utskottet leda till att
industriforskningssystemet blir mer flexibelt. Näringsutskottet
tillstyrker regeringens förslag om bildande av en stiftelse med
uppgift bl.a. att främja informationsteknologianvändningen och
att stödja kunskaps- och kompetetensutbyte mellan näringsliv
och universitet, högskolor och institut.

Näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter förordar ökade
satsningar på olika nationella branschprogram och instämmer,
med hänvisning till sin i yttrandet redovisade principiella
inställning, i vad i propositionen anförs om att ökade statliga
insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets
kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och
institut är angelägna. De tar dock avstånd från det
tillvägagångssätt som regeringen har valt.

Så långt näringsutskottet.

Mot bakgrund av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets
framförda förslag om en bred kompetenshöjning hos arbetskraften
vill utskottet erinra om de förslag om kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning som regeringen lägger fram i
propositionen. Utskottet behandlar dessa längre fram i detta
betänkande, men vill redan här notera att regeringen helt
nyligen tillsatt en utredning med uppgift att ta fram underlag
till fortsatta ställningstaganden i fråga om kvalificerad
eftergymnasial utbildning. I direktiven framhålls de särskilda
problem som kompetensuppbyggnaden kan innebära för de små och
medelstora företagen. Utredningen bör bl.a. beakta
möjligheterna att inom ett system för kvalificerad
yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig
kompetensutveckling för anställda i mindre och medelstora
företag.

Med anledning av vad i motion 1993/94:Ub64 anförs om
informationsteknologin vill utskottet i likhet med regeringen
betona att det är en stor och viktig uppgift att mer allmänt
främja en positiv attityd till teknik i allmänhet och
informationsteknologin i synnerhet. Detta är en uppgift inte
minst för skolor, universitet och högskolor, för forskare och
företag. Behovet att utveckla informationsteknologin i
undervisningen gäller såväl inom högskolor och universitet som
inom annan eftergymnasial utbildning, liksom för grundskola och
gymnasieskola, i kommunal vuxenutbildning, vid folkhögskolor
och vid distansutbildning på olika nivåer. Utskottet utgår från
att de synpunkter som motionärerna för fram kommer att beaktas
i alla de sammanhang där en ökad användning av
informationsteknologin kommer i fråga.

Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna
1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 hänvisar utskottet till vad som
nu anförts. Som utskottet ser det ligger önskemålen om
Mitthögskolan som pilotorganisation för användning av
informationstekniska hjälpmedel i linje med regeringens förslag
om informationsteknologin. Utskottet anser dock inte att
riksdagen bör uttala sig i frågan med anledning av motionen.
Vad gäller den senare motionen finner utskottet att även det
yrkandet såvitt avser decentralisering och utbyggnad av högre
utbildning och forskning sammanfaller med regeringens förslag i
nu berört avseende.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet har
anfört och till de övriga motiv som regeringen anför i
propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda
stiftelse för forskning vid mindre och medelstora högskolor,
främjande av informationsteknologianvändning samt för
forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt
för omstrukturering av industriforskningsinstituten. Riksdagen
bör sålunda avslå motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del
samt yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i
motsvarande delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3,
1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.

I motionerna 1993/94:Ub52 (c, fp), 1993/94:Ub56 (s) yrkande
1, 1993/94:Ub57 (m, c) yrkande 2, 1993/94:Ub64 (v) yrkandena 10
och 12, 1993/94:Ub68 (c) yrkande 1 och 1993/94:Ub83 (s) anförs
betänkligheter när det gäller konsekvenserna av regeringens
förslag för de mindre och medelstora högskolorna.
Motionärerna menar att följden av de föreslagna riktlinjerna
för verksamheten med en stiftelse för särskild
kompetensutveckling -- vilka utskottet just tagit ställning
till -- blir att dessa högskolors verksamhet kommer att få en
alltför snäv inriktning på näringslivet i den närmaste
omgivningen och begränsar högskolornas frihet att välja
samarbetspartner. Man ser helst att någon begränsning till
profilforskning inte anges. Flera motionärer ser i
förslaget en risk för "regionalisering" av de mindre och
medelstora högskolorna. Det ifrågasätts också om de små och
medelstora företagen kan satsa erforderliga medel. Regeringens
förslag förutsätter ett starkt regionalt näringsliv. Enligt
motion 1993/94:Ub64 bör medel avsedda för långsiktigt samarbete
med näringslivet även kunna avse offentliga institutioner,
t.ex. kommuner och landsting. Samma motionärer menar att ett
okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att
i grunden förändra forskarsamhället.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet erinrar om att ett av de mest prioriterade områdena
vid riksdagens beslut våren 1993 om forskningspolitiken var
kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga institutionerna och
framför allt forskningen och utvecklingsarbetet i företagen.
Det var då uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten,
högskolorna och näringslivet var otillräckligt. Utskottet strök
för egen del under vad i ett par motioner framhållits om de
mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i samarbetet
med näringslivet och framhöll därvid dessa läroanstalters stora
ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och
kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars
utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas
kunskaper. Utskottet betonade betydelsen av att de mindre och
medelstora högskolorna utvecklades. Härigenom gynnas framför
allt närområdena, anförde utskottet (bet. 1992/93:UbU15 s. 27).
Utskottet vill i nu förevarande sammanhang också erinra om att
riksdagen inte hade något att erinra mot vad regeringen anfört
om de krav som borde ställas på universitet och högskolor att
utveckla förmågan till förnyelse på forskningens område och ta
sig an nya problem och utmaningar.

Vad regeringen nu föreslår om resurser för att utveckla de
mindre och medelstora högskolornas forskning mot nischer av hög
kvalitet riktade mot väsentliga näringslivsbehov betraktar
utskottet som ett led i den av riksdagen beslutade
forskningspolitiken och näringspolitiken.

Det är enligt utskottet uppenbart att de mindre och
medelstora högskolornas förutsättningar för ökad samverkan med
industrin och näringslivet i den egna regionen är särskilt
goda. Dessa samverkansmöjligheter bör tas till vara. Detta
skall emellertid inte hindra högskolorna att samarbeta med
företag och organisationer var dessa än är belägna i landet.
Utskottet betonar att högskolorna har möjligheter att utveckla
en profil på andra områden än vad här är aktuellt med hjälp av
statsmedel eller externa medel.

Det bör också -- med anledning av vad som anförs i motionerna
-- slås fast att högskolornas integritet inte får sättas i
tvivelsmål. Ett ömsesidigt åtagande av högskola och företag vad
gäller forskning och forskarutbildning skall inte kunna
inkräkta på den öppenhet som gäller exempelvis redovisning av
forskningsresultat i avhandlingar och det utbyte av resultat
och erfarenheter som är självklart i forskarvärlden. Utskottet
förutsätter att såväl regeringen som högskolemyndigheterna
själva uppmärksamt följer utvecklingen i nu berörda hänseenden.
Utskottet utgår även från att riksdagen, t.ex. i anslutning
till de återkommande forskningspolitiska propositionerna,
bereds tillfälle att ta del av högskolornas erfarenheter från
nu ifrågavarande stiftelses verksamhet.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de förevarande
yrkandena inte bör föranleda något särskilt uttalande av
riksdagen. Utskottet tillstyrker således vad regeringen har
förordat om profilforskning och avstyrker därmed motionerna
1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2,
1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och
1993/94:Ub83.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett par motionsyrkanden
från allmänna motionstiden, vilka mer allmänt tar sikte på
högskole- och utbildningspolitiken.

Ny demokrati anger i sin partimotion 1993/94:Ub365 yrkande 15
vad som bör vara grundläggande för akademisk utbildning och
forskning i världsklass. Motionärerna tror på den klassiska och
historiska friheten för akademierna, också som en garant för
ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle. De fäster stor vikt
vid kvaliteten. Beslut om satsningar på kvalitet skall fattas
inom de enskilda lärosätena under i första hand deras egen
kontroll. Varje lärosäte bör för sig kontrollera kvaliteten på
de studerande som accepteras. I motionen uttrycks oro över
framväxten av högskolor som i Sverige kallas högskolor utan att
vara det enligt vedertagna internationella normer. Akademiska
lärosäten skall vara fria, självständiga enheter enligt gammal
västerländsk tradition med ett minimum av statlig styrning. De
skall fritt konkurrera med varandra om studenter, lärare och
forskare etc. Det föreslås i motionen att alla de högskolor som
i dag saknar fasta forskningsresurser skall kunna skaffa sig
detta genom att själva fatta beslut om ett fast samarbete med
någon av de i dag befintliga högskolorna som har fasta
forskningsresurser.

Enligt Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub714 yrkande 1
bör en likvärdig högskola av hög kvalitet över hela landet
eftersträvas, i vilken den enskilde studentens inflytande och
behov ställs i centrum. En gemensam central reglering av
högskolan ser motionärerna som en garanti för att enskilda
studenter får en likvärdig utbildning. De avvisar regeringens
valfrihetsrevolution på högskoleområdet. En ökad
differentiering av högre utbildning gynnar de redan starka.
Genom tillskapandet av stiftelser läggs stora resurser utanför
de demokratiska instansernas kontroll. I stället bör en
expansiv forskningspolitik under allmänhetens kontroll stödjas,
likaså en internationellt högtstående forskning och utbildning
med ett världsomspännande perspektiv.

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att
riksdagen hösten 1992 fattade beslut om en helt ny högskolelag
som grundval för en kraftig avreglering av verksamheten inom
universitet och högskolor och därmed en ökad självständighet
för dessa (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Regeringens
strategi för förändring av universitets- och högskolesystemet
innefattade
ökad frihet för och skapande av incitament för utveckling
och kvalitet inom statliga universitet och högskolor
införandet av fasta och entydiga regler för relationerna
mellan staten och fristående universitet och högskolor
förändrat, icke-statligt huvudmannaskap för vissa
universitet och högskolor.

I samma proposition drogs riktlinjerna upp för ett nytt
system beträffande dimensionering och resurstilldelning.
Utgångspunkten för resurstilldelningssystemet var att
resurserna skulle utnyttjas effektivt, samtidigt som kvaliteten
skulle höjas och förnyelsen främjas. Dessutom borde
studenternas efterfrågan få genomslagskraft både vad gäller val
av utbildning och av universitet eller högskola. Det nya
systemet skulle införas successivt under den närmaste
treårsperioden, med beaktande av de efter hand vunna
erfarenheterna. Inom ramen för detta nya styrsystem, som
riksdagen godkände hösten 1992, utformades regeringens förslag
till beslut om treårsbudget för grundutbildningen vid
universitet och högskolor för den innevarande treårsperioden,
vilket riksdagen i huvudsak biföll (prop. 1992/93:169, bet.
UbU14, rskr. 363). I den nu föreliggande propositionen begär
regeringen att riksdagen skall godkänna principer för
utformningen av en kvalitetsdel i resurstilldelningssystemet
för grundläggande högskoleutbildning. Vidare framlägger
regeringen förslag till principer för utformning av
resultatrelaterade fakultetsanslag. Utskottet behandlar dessa
båda förslag i det följande (s. 55--61).

Riksdagens beslut våren 1992 om ny central
myndighetsorganisation för högskolan innefattade bl.a. ett
sekretariat för utvärdering bestående av ett antal framstående
akademiker, till vars förfogande skulle stå ett litet men
synnerligen kvalificerat kansli (prop. 1991/92:76, bet. UbU18,
rskr. 195). Detta sekretariat, sedermera benämnt
Kanslersämbetet, har till uppgift att granska och främja
kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor. Enligt
förordningen med instruktion för Kanslersämbetet (SFS 1993:886)
skall ämbetet bl.a. främja utvecklingen av system för att
bedöma och säkra kvaliteten.

Mot bakgrund av vad utskottet här har redovisat om
förändringar på högskoleområdet under de två senaste åren och
med hänvisning till den uppföljande verksamhet som för
närvarande pågår avstyrker utskottet bifall till motionerna
1993/94:Ub365 yrkande 15 och 1993/94:Ub714 yrkande 1.

De av utskottet just beskrivna förändringarna inom högskolan
utgör bakgrunden till ett resonemang i motion 1993/94:Ub681 (s)
som tar sikte på en ny gemensam forskningsorganisation för de
mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna
pekar på att universitet/högskolor nu i stort sett själva
får besluta om inriktningen av sitt utbildningsutbud och att
detta i praktiken påverkar förutsättningarna för forskning vid
de mindre och medelstora högskolorna. Visserligen omfattas
dessa högskolor av verksamhetsområdet för de olika fakulteterna
vid universitet och sådana högskolor som har egna fasta
forskningsresurser, men, framhålls det i motionen, en mindre
högskola kan etablera utbildning inom i stort sett vilket
område som helst. Detta innebär att där kan komma att anställas
lärare inom ett i princip obegränsat fält. Förhållandet ger en
ny utgångspunkt för att aktualisera frågan om den principiella
organisationen för forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Motionärerna fäster också uppmärksamheten på de
"forskningsstödjande åtgärder" som nu nått en sådan omfattning
att det förefaller svårt att upprätthålla en rimlig distinktion
mellan dessa och vad som rätteligen bör betecknas som
forskning. Ett förslag som närmare bör diskuteras i det
sammanhanget är att göra någon form av rikstäckande
organisation för forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna, som då gemensamt skulle kunna dela på ett
fakultetsanslag för humaniora, ett för naturvetenskap etc.
(yrkande 5).

Utskottet berörde för ett år sedan vid behandlingen av den
forskningspolitiska propositionen frågan om
fakultetsorganisationen, visserligen utifrån en annan
frågeställning, nämligen huruvida den nuvarande
fakultetsindelningen var ändamålsenlig (bet. 1992/93:UbU15
s. 31). Utskottet utgick från att regeringen i nästa
forskningsproposition skulle redovisa sina överväganden i
frågan. Utskottet underströk emellertid att det ingår i
universitetens och berörda högskolors normala ansvar att finna
former för den samverkan som i olika avseenden kan anses
behövlig.

I den nu föreliggande propositionen berör regeringen frågan.
Det kan nämligen, heter det i propositionen, ifrågasättas om
inte vissa regleringar som alltjämt styr universitetens och
högskolornas verksamhet på sikt skulle behöva avvecklas, så att
dessa kan ges reella möjligheter att axla det ansvar för
forskningens kvalitet och förnyelse de är ålagda att bära. En
sådan frågeställning berör den nuvarande centralt fastställda
fakultetsstrukturen (prop. s. 23). Regeringen menar att det
finns anledning att överväga förändringar och anför som skäl
härför de förändringar som skett i finansiering av forskning
genom tillkomsten av de nya stiftelserna för forskning, det
europeiska forskningssamarbetet, m.m. Enligt utskottets
uppfattning kan även den nuvarande anslagskonstruktionen och de
allt större anslagen för att främja forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna anföras som motiv för överväganden i
frågan, varvid sådana synpunkter som framförs i motionen
naturligen bör beaktas.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att
regeringen avser att återkomma i frågan om eventuell ändring i
högskolans regelsystem anser utskottet att någon riksdagens
särskilda åtgärd nu inte är påkallad, varför utskottet
avstyrker bifall till yrkandet.

Ett uttalande av riksdagen om social forskning och
tjänsteforskning begärs i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande
17. Motionärerna vill se särskilda forskningspolitiska insatser
med tvärvetenskaplig profil riktade mot den offentliga sektorn
samt ett generellt ökat samarbete mellan högskola och samhälle
i dessa frågor.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet konstaterade för ett år sedan, vid behandlingen av
den forskningspolitiska propositionen, att tyngdpunkten i
forskningspolitiken och i den tekniska utbildningen var
inriktad mot varuproduktion för att förbättra och utveckla
olika varors egenskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 74 f.).
Utskottet pekade på att samhället till två tredjedelar består
av personer som är anknutna till tjänstesektorn. Forskningen på
detta område är eftersatt, anförde utskottet, trots att den
stora konkurrenspotentialen i framtiden kommer att ligga i hur
tjänsterna utformas. Utskottet erinrade om att regeringen redan
i 1990 års forskningspolitiska proposition hade anfört att det
behövdes inte bara ett ökat utvecklingsarbete utan också en mer
omfattande grundforskning än hittills när det gällde det
offentliga området (prop. 1989/90:90 s. 452). På förslag av
ett enigt utskott gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna vad utskottet anfört om forskning inom tjänstesektorn
(rskr. 1992/93:388).

Det är fortfarande utskottets uppfattning att forskning inom
tjänstesektorn är mycket angelägen. Utskottet hänvisar till de
motiv härför som utskottet anförde för ett år sedan. Som
utskottet ser det accentueras behovet än mer av den fortsatta
utvecklingen vad gäller forskningssatsningarna. Utskottet har i
det föregående ställt sig bakom åtgärder till stöd för
utveckling av den näringslivsinriktade forskningen och
instämmer i vad regeringen anfört om en för landet nödvändig
kompetensutveckling. De beslut och åtgärder från statsmakternas
sida som följer härav och de satsningar som nu görs till följd
av riksdagens beslut om forskning för ett år sedan får enligt
utskottet inte leda till att sådana områden kommer i skymundan
där inte i första hand varor produceras. Utskottet förutsätter
att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och senast inför
nästa budgetperiod föreslår de åtgärder som erfordras för att
främja forskning inom tjänstesektorn.

Med det anförda instämmer utskottet i syftet med motion
1993/94:Ub64 yrkande 17. Emellertid är ett särskilt uttalande
av riksdagen enligt utskottets uppfattning nu inte påkallat,
varför bifall till yrkandet avstyrks.

Livsmedelsforskningen behandlas i motion 1993/94:Ub65
(m). Det föreslås åtgärder för att stärka livsmedelsindustrins
konkurrenskraft på en öppen Europamarknad. Det kunnande som
finns vid universiteten används dåligt av framför allt de små
och medelstora företagen. Enligt motionärerna skulle ett
livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram och ett
sammanhållet livsmedelstekniskt forskningscentrum på ett
effektivt sätt bidra till att utveckla produkter samt öka
kompetens och kunnande inom sektorn. De förutsättningar för FoU
inom livsmedelsområdet som beskrivs i motionen borde kunna leda
till projekt inom ramen för strategisk forskning.

Näringsutskottet har yttrat sig över motionen och anför bl.a.
följande (bilaga 3 till detta betänkande).

Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program
som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare
redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet.
1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då
bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att
söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel
som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet
vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i
industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan
väntas leda till, liksom tillkomsten av teknikbrostiftelserna,
bör underlätta ett sådant samarbete mellan staten och
livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker utskottet den
nämnda motionen.

Även näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter avstyrker
motionen, men med hänvisning till vad som anförts i en
reservation till det näringspolitiska betänkande (bet.
1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant program -- inom en
kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde inrättas.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad majoriteten i
näringsutskottet har anfört och avstyrker därmed bifall till
motionen. Utskottet noterar i sammanhanget att
regeringskansliet, enligt vad utskottet under hand erfarit, har
överlämnat inkomna förslag avseende bl.a. forskning på
livsmedelsområdet till de strategiska forskningsstiftelserna.

I motionerna 1993/94:Ub56 (s) yrkandena 3, 4 och 5 och
1993/94:Ub73 (m), med i det närmaste likalydande motiveringar,
yrkas om tillkännagivande av riksdagen vad gäller forsknings-
och utbildningsverksamhet för att stärka den nationella
kompetensen inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet. Den
sistnämnda motionens yrkande tar uttryckligen sikte på
utvecklingen av ett nationellt riskcentrum i Karlstad.
Yrkandena i den förra är mer allmänt hållna och talar bl.a. om
fortlöpande utvärdering av forsknings- och
utbildningsverksamheten på området. I båda motionerna anges
behov av medel på mellan ca 20 och 40 miljoner kronor per år
för verksamheten i Karlstad.

Även i motion 1993/94:Ub54 (v) behandlas det nu aktuella
riskcentrum, för vilket anges ett medelsbehov av ca 24 miljoner
kronor för de närmaste två åren. Regeringen bör på lämpligt
sätt garantera en finansiering av verksamheten. Motionärerna
vill inte utesluta att en del av de utskiftade löntagarfonderna
används för ändamålet.

Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar det Risk- och
beredskapscentrum i Karlstad som försvarsutskottet behandlade
under föregående riksmöte (bet. 1992/93:FöU13).
Försvarsutskottet anförde då bl.a. följande.
Enligt utskottets uppfattning behöver ett flertal frågor
övervägas närmare innan ställning kan tas till det föreslagna
risk- och beredskapscentret. Sådana överväganden kan lämpligen
ske i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen (Fö
1992:3) om påfrestningar och risker i det fredstida samhället
samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och
riskutredningen).

Även under innevarande riksmöte har försvarsutskottet
behandlat frågan och då utgått från att Hot- och
riskutredningen, som skall lämna sina förslag senast vid
utgången av år 1994, i sina överväganden om ett Risk- och
beredskapscentrum även tar hänsyn till den information i frågan
som tillkommit sedan ärendet senast behandlades av riksdagen
(bet. 1993/94:FöU9).

Såvitt avser motionärernas mer allmänt hållna förslag om den
ifrågavarande forsknings- och utbildningsverksamheten hänvisar
utskottet till vad försvarsutskottet har anfört i frågan och
avstyrker därmed motionerna i motsvarande delar. När det gäller
önskemål om särskilda resurser till Risk- och beredskapscentrum
i Karlstad är utskottet inte nu berett att tillstyrka något
särskilt uttalande härom. Frågan om resurser för detta centrum
bör prövas inför 1996 års forskningsproposition. Det ankommer
inte på riksdagen att närmare ange vilka speciella
forskningsprojekt som bör kunna komma i fråga för stöd med
medel ur de tidigare löntagarfonderna. Med hänvisning härtill
avstyrks motionerna även i dessa delar. Utskottet noterar i
sammanhanget att, enligt vad utskottet under hand har erfarit,
regeringskansliet har överlämnat inkomna förslag om forskning
inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet till närmast
berörda strategiska forskningsstiftelse.

Högskolan i Karlstad skulle enligt motion 1993/94:Ub69
(c, m) kunna utgöra ett naturligt centrum för
skogsindustriell forskning och utbildning. Motionärerna
redovisar mycket goda förutsättningar för detta och framhåller
att de värmländska naturtillgångar som kan nyttjas i den
skogsrelaterade industrin bör tas till vara. En samverkan inom
denna sektor i ett skogsindustriellt nätverk för FoU-insatser
skulle utan tvekan betyda en regional stimulans av stor
strategisk betydelse och är en nationell angelägenhet, heter
det i motionen.

Utskottet erinrar om att statsmakterna våren 1993 beslutade
om riktlinjer för den innevarande budgetperioden beträffande
forskningsresurserna, däri inbegripet resurser för
skogsforskning (prop. 1992/93:170, bet. UbU13 och 15, rskr. 389
resp. 388). Det ankommer på berörda högskolor att med
tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt som
de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda behov.

Utskottet har i det föregående, liksom regeringen, framhållit
det angelägna i att högskolorna och näringslivet etablerar
samarbete när det gäller forskning och utveckling. Det är de
samarbetande parterna som har att söka ekonomiskt stöd för
sådan verksamhet hos anslagsgivande organ, såväl offentliga som
enskilda. Något riksdagens uttalande om sådant stöd för
speciella projekt bör inte komma i fråga, anser utskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län

I Stockholms län finns ett universitet och tolv andra
statliga högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska
institutet (KI), Kungl. Tekniska högskolan (KTH),
Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet och
Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (som
dock den 1 juli 1994 går samman med Stockholms universitet),
Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan,
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm
(LHS), Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i
Stockholm. Den sammanlagda omfattningen motsvarar innevarande
budgetår drygt 37 000 helårsstudenter.

Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna.
Stockholms universitet har dock ca 330 helårsstudieplatser
förlagda till olika kommuner på Södertörn. KI har en betydande
del av sin verksamhet förlagd till Huddinge. KTH bedriver
ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. Haninge och
Södertälje. LHS har en mindre del av verksamheten lokaliserad
till Södertälje.

Under de senaste tio åren har riksdagen så gott som årligen
behandlat förslag i motioner om att bygga ut den högre
utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga sådan
utbildning till den södra delen av länet. Även omlokalisering
av befintlig utbildning från Stockholms universitet i Frescati
till den södra länsdelen har aktualiserats i motioner.
Bakgrunden till förslagen har varit att de statliga
högskoleenheterna i Stockholm har sin huvudsakliga verksamhet
på norra sidan av Stockholm, vilket skapat en inomregional
obalans. Motionärerna har påtalat den låga genomsnittliga
utbildningsnivån hos befolkningen i de södra länsdelarna samt
behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera
utvecklingen i näringslivet i dessa områden. Efter förslag i
betänkandet UbU 1986/87:31 (rskr. 1986/87:352) gav riksdagen
regeringen som sin mening till känna att en förutsättningslös
utredning borde göras av frågan om den framtida
högskoleutbildningen bl.a. i södra delen av Stockholms län.

Den av riksdagen begärda utredningen redovisade
sina bedömningar och förslag i ett betänkande (Ds 1989:33)
rörande södra delen av Stockholms län. Utredaren föreslog en
kraftig förstärkning, i olika former, av högskoleutbildningen
på Södertörn. Till Södertörn räknade han följande sju kommuner:
Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och
Tyresö. Utbyggnaden borde ske inom den högskoleorganisation som
redan fanns i länet och inriktas på nya kombinationer över
existerande ämnesgränser. Stockholms universitets utbildning på
Södertörn, jämte KTH:s del i eventuella gemensamma
utbildningar, borde på sikt få en volym om minst 1 500
årsstudieplatser, vilket för universitetets del borde ske genom
omlokalisering till Södertörn av en del av den befintliga
verksamheten i Frescati. Huvuddelen borde enligt utredningen
förläggas till Haninge.

I budgetpropositionen år 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.
193) anförde utbildningsministern att han anslöt sig till
förslaget om koncentration till Haninge och att en riktpunkt
för den fortsatta planeringen borde vara att universitetets
utbildning på Södertörn, inklusive de delar som KTH kunde komma
att medverka i, inom ramen för då tillgängliga resurser senast
budgetåret 1992/93 skulle omfatta ca 500 årsstudieplatser.

Med anledning av vad utbildningsministern anfört och av
förslagen i flera motioner med olika inriktning uttalade
utskottet att riksdagen inte borde fatta något beslut om
omfattningen av sådan högskoleutbildning som Stockholms
universitet och KTH skulle förlägga till de södra länsdelarna.
Det borde nämligen enligt utskottet ankomma på de berörda
högskoleenheterna att själva pröva vilken högskoleutbildning
som kunde förläggas till Södertörn (bet. 1989/90:UbU18).
Riksdagen ställde sig bakom vad utskottet anfört.

Med hänvisning till detta ställningstagande avslogs vid
påföljande riksmöte då väckta motioner om utbyggnad av
högskoleutbildningen på Södertörn (bet. 1990/91:UbU12).

När motsvarande motionsyrkanden behandlades vid 1992/93 års
riksmöte hänvisade utskottet till vad utbildningsministern
anfört i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens
(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) angående behovet
av olika former av decentraliserad utbildning och
distansutbildning samt om universitetens och de tekniska
högskolornas särskilda ansvar i detta avseende. I nämnda
proposition föreslog regeringen att det i utbildningsuppdraget
till Stockholms universitet för den förestående treårsperioden
skulle ingå att universitetet skulle anordna utbildning
motsvarande minst 275 helårsstudenter per år i anslutning till
forskningsparken Novum i Huddinge. Utskottet, som noterade
detta, förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen när
det gäller högskoleutbildning på Södertörn och avstyrkte
motionsyrkandena om tillkännagivande. Riksdagen beslutade
enligt utskottets förslag.

Stockholms universitet framförde i sin anslagsframställning
för budgetåret 1994/95 intresse av att en fortsatt utbyggnad av
grundläggande högskoleutbildning i Stockholmsområdet förläggs
utanför Frescatiområdet. Mot bakgrund av detta gav
utbildningsministern i november 1993 i uppdrag åt en sakkunnig
inom Utbildningsdepartementet att utföra en förstudie rörande
möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i
Stockholm till ett nytt campus. I direktiven för uppdraget, som
skulle vara slutfört den 15 december samma år, framhölls att
förstudien borde belysa de akademiska, pedagogiska,
administrativa, resursmässiga och lokaliseringsmässiga
aspekterna på ett sådant campus. Alternativa
lokaliseringsmöjligheter borde belysas, varvid närhet till
universitet och högskolor i Stockholmsområdet skulle beaktas.
Redovisning av kostnader samt förslag till finansiering skulle
vidare lämnas.

Förstudien redovisades i mars 1994 i rapporten Campus för
mångfald. Utredaren föreslår där att ett nytt universitet eller
en fristående myndighet med uppgift att beställa utbildning
inrättas. Enligt förstudien bör campus antingen lokaliseras
till innerstaden, och då i City eller på Södermalm, eller
utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras till
Kvarnholmen i Nacka kommun.

I propositionen lägger regeringen nu fram förslag om en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm. Det finns enligt
regeringens mening skäl att förutsätta att behovet av högre
utbildning kommer att fortsätta att öka. En framtida expansion
måste därför också ske i Stockholmsområdet, anför regeringen.
Jämfört med övriga län gäller för Stockholm

att andelen högskoleutbildade i arbetskraften är 50 % högre
än riksgenomsnittet
att antalet sökande till universitet och högskolor i
Stockholms län har varit extremt stort
att andelen högskolenybörjare är lägre än riksgenomsnittet
att antalet ungdomar under 1990-talet inte minskar lika
mycket i Stockholmsregionen som i resten av landet
att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning
är bra, men på bekostnad av ungdomsutbildningen vilket medfört
en stark konkurrens bland ungdomsstudenterna.

Den fortsatta utbyggnaden bör enligt regeringen ske på ett
sådant sätt att huvudstadens naturliga styrka kan tas till
vara. Utöver de skäl som låg till grund för att ge uppdraget om
förstudien framhåller regeringen att Stockholm har ett unikt
läge i den nya Östersjöregion som avtecknar sig efter
Östeuropas frigörelse. Mot den bakgrunden är det viktigt att
Stockholm som nod i Östersjösamarbetet får en sådan tyngd att
de befolkningsmässigt starkare konkurrenterna, bl.a. S:t
Petersburg, kan balanseras också när den ryska ekonomin
återhämtat sig, heter det i propositionen (s. 57).

Den nya universitetsstruktur för södra Storstockholm som
föreslås i propositionen avses få ett brett utbildningsutbud
och en profilerad men ämnesmässigt bred forskning och
forskarutbildning. En struktur uppbyggd kring tre tyngdpunkter
med inriktning på humaniora, samhällsvetenskap och kultur
respektive medicin och vård samt teknik bör eftersträvas.
Styrelsen för Stockholms universitet bör enligt regeringen få
ansvaret för att vid sidan av sin nuvarande verksamhet i
Frescati leda en ny Söderstruktur. Universitetet avses få två
skilda utbildningsuppdrag och takbelopp. Grundutbildningen inom
Söderstrukturen finansieras på samma sätt som annan
grundläggande högskoleutbildning. Det rör sig dels om den
expansion som redan beslutats för Stockholms universitet, dels
om omfördelningar inom Stockholmsområdet, anför regeringen. För
forskningen vid den nya universitetsdelen bör en
tvärvetenskaplig forskningsorganisation inrättas. Något
slutligt ställningstagande i fråga om lokalisering av
verksamheten bör enligt regeringen inte göras på det här
stadiet.

Tre motioner tar upp frågan om behovet av utbyggnad av
högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen.
Enligt motion 1993/94:Ub63 (m) är det inte självklart att
Stockholmsregionen bör få ett tredje universitet (utöver de två
i Stockholm och Uppsala). Södra Stockholm är inte den ort som
är den naturliga för utbyte med Mellaneuropas tidigare
kommuniststater eller med de baltiska länderna. Lund, Växjö och
Linköping ligger bättre till, anför motionärerna. Någon
genomgripande analys av vad som är den för landet lämpligaste
strukturen för universitetsväsendet har inte genomförts.
Motionärerna anser det inte osannolikt att det vore bättre att
bygga ut de tidigare universitetsfilialerna.

I motionerna 1993/94:Ub81 och 1993/94:Ub82 (båda s), som i
denna del är likalydande, anförs tvärtom att det behövs en
snabb utveckling av högre utbildning och forskning i
Stockholmsregionen (yrkande 1 i båda motionerna). Regeringens
förslag innebär enligt dessa motionärer att trots att frågan om
lokalisering och organisation forceras fram, skjuts ökningen av
antalet platser på framtiden på ett olyckligt sätt.
Stockholmsregionen skall också de närmaste åren ha sin del av
den ökning av den högre utbildningen som sker, anför de.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag om en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm just har sin grund i
bedömningen att utbildningen i Stockholmsområdet måste
expandera, men inte kan göra det i Frescati. Utskottet delar
denna bedömning och anser därför att riksdagen bör avslå motion
1993/94:Ub63. Vidare vill utskottet påminna om att den
treårsbudget som antogs för den grundläggande
högskoleutbildningen vid förra riksmötet innebär att anslagen
för grundutbildning ökar vid Stockholms universitet med ca 14
miljoner kronor budgetåret 1994/95 och med ytterligare ca 6
miljoner kronor budgetåret 1995/96. Vid KTH är ökningen drygt
23 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och drygt 8 miljoner
kronor budgetåret 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr.
363). Mot den bakgrunden anser utskottet att något
tillkännagivande i enlighet med motionerna 1993/94:Ub81 yrkande
1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1 inte är befogat, varför riksdagen
bör avslå även dessa.

Riksdagen informeras i propositionen även om de diskussioner
som Utbildningsdepartementet initierat med de konstnärliga
högskolorna i Stockholm, angående en eventuell samlokalisering
av dessa. Det konstnärliga rektorskonventet har i princip
ställt sig bakom tanken. Regeringen konstaterar i anslutning
till synpunkter som har framförts av det konstnärliga
rektorskonventet att en samlokalisering till en central plats
inom Stockholm med fortsatt goda möjligheter till nära
kontakter med olika kulturinstitutioner skulle få positiva
effekter inom de pedagogiska, konstnärliga, kulturpolitiska och
administrativa områdena. Den avsedda samlokaliseringen innebär
inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga
högskolor.

En samlokalisering är enligt regeringen möjlig att genomföra
i anslutning till de lokaler som Konstfack och Dramatiska
institutet förfogar över. På sikt går det att samla alla
konstnärliga utbildningar utom Konsthögskolan till detta
område. En samlad lokalisering också av konstnärlig utbildning
till södra Stockholmsområdet tillsammans med annan utbildning
framstår dock enligt regeringen som ett attraktivt alternativ.

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att vidta
förberedelseåtgärder för etablering av en ny
universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Ytterligare
analyser bör genomföras innan detaljerade ställningstaganden
görs till den nya universitetsstrukturen. Preciseringar bör
sålunda enligt regeringen göras när det gäller

verksamhetens inriktning och omfattning
lokalbehov
lokaliseringar samt förutsättningarna för att tillgodose
dessa med goda kommunikationer
behov av förbättringar av infrastrukturen för att uppnå en
god funktion och arbetsmiljö i den nya universitetsstrukturen
Söderstrukturens organisation inkl. nya alternativa former
för styrning och ledning
kostnader och finansiering för strukturen.

Regeringen har nyligen tillsatt en organisationskommitté för
att förbereda etableringen av den nya universitetsstrukturen
och samlat utreda vissa andra frågor rörande lokalförsörjningen
för högre utbildning i Stockholm. I avvaktan på riksdagens
ställningstagande har regeringen uppdragit åt
organisationskommittén att ta fram ytterligare planerings- och
beslutsunderlag (dir. 1994:34).

Socialdemokraterna anför i kommittémotionen 1993/94:Ub74 (s)
yrkande 6 att frågan om omfattning, inriktning och lokalisering
av högskoleutbildning på Södertörn måste få en samordnad och
långsiktig lösning. Ärendet måste beredas på sedvanligt sätt,
varför motionärerna avvisar tanken på att nu enbart tillsätta
en organisationskommitté. I stället förordar de en utredning,
som skall vara mera förutsättningslös i lokaliserings- och
organisationsfrågor än vad regeringen förordat, men inriktas på
högskoleutbildning på Södertörn (yrkande 8). Utredningen måste
enligt motionärerna få en bred sammansättning med
parlamentariskt inslag från regionen men också med företrädare
för nationella intressen och intressenter från de olika berörda
högskoleenheterna. Det av regeringen begärda bemyndigandet
avstyrks också i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 5 och
1993/94:Ub82 (s) yrkande 5. I båda motionerna föreslås en
utredning med parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag
att lägga fram förslag om den framtida högre utbildningen på
Södertörn (yrkande 3 i båda motionerna).

I Vänsterpartiets kommittémotion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 9
avvisas också förslaget om en organisationskommitté. Frågan bör
återföras till regeringen för förnyad prövning och beredning i
öppna former, innan riksdagen tar slutgiltig ställning, anser
motionärerna.

I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 3 tillstyrks förslaget om
en organisationskommitté, som enligt motionärerna bör innehålla
företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda
högskolor samt Stockholms läns landsting.

Enligt motion 1993/94:Ub723 (s), som väcktes under allmänna
motionstiden och alltså innan propositionen lagts fram, åvilar
det Stockholmsregionen att gemensamt utforma ett
planeringsorgan för den högre utbildningen. Aktivt intresse
finns från kommuner, landsting, näringsliv och fackliga
organisationer, men det krävs medverkan även från statligt
håll. Frågan om styrning av och parlamentariskt inflytande över
den högre utbildningen i Stockholms län behöver enligt
motionärerna utredas, med syfte att skapa ett sådant gemensamt
planeringsorgan.

Ett flertal motionsyrkanden innehåller förslag till
tillkännagivanden om att högskoleutbyggnaden bör förläggas till
Södertörn. Motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 1 och
1993/94:A456 (s) yrkande 7 tar upp förslaget som framförts av
en utredning inom Stockholms läns landsting att staten och
landstinget gemensamt skulle bilda en stiftelse,
Universitetscenter vid Novum. Landstinget har i politisk
enighet beslutat satsa 250 miljoner kronor som en grundplåt
till universitetscentret, framhålls det i den förstnämnda
motionen. Centret skulle fungera som stöd och
paraplyorganisation för all akademisk utbildning och forskning
vid Novum. De satsningar som redan har gjorts vid Novum i
Huddinge men också i Haninge, Botkyrka och Södertälje bör
utvecklas vidare, enligt motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 2,
1993/94:Ub77 (fp) yrkande 1, 1993/94:Ub81 (s) yrkande 2 och
1993/94:Ub82 (s) yrkande 2. I de fyra motionerna sägs att
tyngdpunkten för den utbyggda högskoleutbildningen i södra
Storstockholm bör ligga i Huddinge samt vidare att Kvarnholmen
inte är en lämplig lokaliseringsort. I motion 1993/94:Ub66 (m)
sägs att det i de fyra nämnda Södertörnskommunerna finns väl
fungerande högskoleenheter, som kan utgöra den kompletterande
universitetsstruktur som Stockholmsregionen behöver. Vad gäller
de konstnärliga utbildningarna kan Kvarnholmen, som ett möjligt
lokaliseringsalternativ, utgöra ett komplement till den
etablerade nätverksstrukturen i den södra länsdelen.

I fyra motioner från allmänna motionstiden -- 1993/94:Ub622
(s), 1993/94:Ub672 (fp), 1993/94:Ub700 (c) och 1993/94:A455 (s)
yrkande 5 -- föreslås att ett nytt universitet skall inrättas
på Södertörn. En kraftig ökning av antalet högskoleplatser på
Södertörn begärs i motion 1993/94:T214 (fp) yrkande 4, också
väckt under allmänna motionstiden.

Värdet av ett nytt Östersjöuniversitet framhålls i motion
1993/94:Ub67 (m). Det bör organiseras och förläggas så att det
uppfyller högsta internationella krav, och motionären anser att
det vore en fördel om det kunde få en annan huvudman än staten
(yrkande 1). Ett Östersjöuniversitet på internationell toppnivå
på Kvarnholmen kommer också att stärka Stockholms södra delar
genom samarbete med näringslivet och med befintliga och
framväxande högre utbildningar i södra Storstockholmsområdet,
anför motionären (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning
i södra Storstockholm är en fråga som behöver få en samordnad
och långsiktig lösning. Utskottet utgår från att regeringen i
det fortsatta beredningsarbetet prövar de synpunkter som
framförts från bl.a. företrädare för landsting och kommuner i
regionen. Enligt utskottets mening tillgodoses detta bäst genom
att den organisationskommitté som skisseras i propositionen och
som nyligen tillsatts (dir. 1994:34), fått en bred regional
politisk förankring. Liksom regeringen anser utskottet att inte
någon eller några av de lokaliseringsorter som nämnts bör
förordas på det här stadiet. Utskottet, som utgår från att
regeringen återkommer till riksdagen innan slutligt beslut i
ärendet fattas, föreslår att riksdagen lämnar regeringen det
begärda bemyndigandet att vidta förberedelseåtgärder för
etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet.
Därmed avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1,
2 och 3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67
yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del,
1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5,
1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622,
1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214
yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7.

När det gäller anordnandet av utbildning i anslutning till
Novum bör Stockholms universitets utbildningsuppdrag för
nästa år utökas från 275 till 550 helårsstudenter, enligt
motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 4. Detta skulle ge plats för
nya kurser nästa år, med inriktning på naturvetenskap och valda
samhällsvetenskapliga ämnen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till
ändring av det utbildningsuppdrag som givits efter riksdagens
beslut förra året (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363)
och som avser treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet
avstyrks.

I motion 1993/94:A456 (s) yrkas att riksdagen skall begära
förslag från regeringen om stöd för inrättande av vissa
centra vid Novum, nämligen ett centrum för fördjupad
forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare
(yrkande 8) samt ett centrum för kommunikation, kognition och
logistik (yrkande 9). Båda förslagen -- som togs upp i
motionsyrkanden även vid föregående riksmöte -- har enligt
motionärerna förts vidare i utredningar inom landstinget och
hos berörda parter. När det gäller det förstnämnda pekar
motionärerna på Sveriges ansvar för att de central- och
östeuropeiska länderna får rimliga möjligheter att utveckla
egna forskningscentra av hög kvalitet. Skälen för centrum för
kommunikation, kognition och logistik har stärkts väsentligt
sedan förra året, anser de och åberopar den pågående
utvecklingen av högre utbildning och forskning vid Novum samt
en tidningsartikel av universitetskanslern och
generaldirektören för VHS om informationsteknologins betydelse.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut förra året att
avslå motsvarande yrkanden (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Om
centrum för fördjupad forskarutbildning för central- och
östeuropeiska forskare anförde utskottet (s. 106) att
fördelningen av medel för samarbete med Central- och Östeuropa
är en fråga för de enskilda universitetens och högskolornas
prioriteringar samt för de myndigheter som har att fördela
medel för samarbetet med Central- och Östeuropa. Möjligheterna
att realisera planerna på centrum för kommunikation, kognition
och logistik får prövas av de berörda högskolorna,
myndigheterna och företagen inom ramen för tillgängliga anslag,
anförde utskottet (s. 90). Utskottet står kvar vid den
uppfattningen. Genom tillkomsten av de två stiftelserna för
strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin
respektive miljö samt av donationen till Riksbankens
jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning har ytterligare
ekonomiskt utrymme skapats för att stödja angelägen och
kvalificerad verksamhet inom forskning och forskarutbildning.
Det ankommer emellertid inte på riksdagen eller regeringen att
ange hur dessa stiftelser skall fördela de medel de förfogar
över. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9.

I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 5 sägs att det finns stort
behov av en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i
Stockholms län. Det bör ske genom att högskolekurser i ökad
utsträckning läggs ut från lärosätena, så att nätverk kan
skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och
Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt länsstyrelsen att i
samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan
decentralisering, anser motionärerna.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte
anslöt sig till vad utbildningsministern anfört om vikten av
olika former av decentraliserad utbildning och
distansundervisning och om det ansvar som faller på
universiteten och de tekniska högskolorna i detta sammanhang
(bet. 1992/93:UbU14 s. 55). Utskottet anser inte att ansvaret
när det gäller Stockholmsområdet bör överflyttas på
länsstyrelsen. Däremot har länsstyrelserna i samtliga län till
uppgift att anlägga en helhetssyn på utbildningssystemet i ett
regionalt utvecklingsperspektiv och att förse universitet och
högskolor med planeringsunderlag. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1993/94:Ub59 yrkande 5.

Arbetet med dels den nya universitetsstrukturen, dels
lokalfrågorna för de konstnärliga högskolorna och vissa andra
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet kräver ett mycket
stort mått av koordination för att gynnsamma ekonomiska och
funktionella villkor för de berörda myndigheternas del skall
kunna uppnås, anför regeringen. Därför förordas i propositionen
en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholm. Den innebär att
regeringen vill få möjlighet att avvika från den eljest
gällande principen om myndigheternas ansvar för
lokalförsörjningen. Detta är enligt regeringen nödvändigt för
att hanteringen av lokalfrågorna i området skall bli
ändamålsenlig.

Socialdemokraterna föreslår i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande
7 att riksdagen skall avslå regeringens förslag. I motionen
konstateras att ansvaret för befintlig verksamhet och dess
lokalisering i huvudsak ligger hos berörda högskolor. Även i
motionerna 1993/94:Ub77 (fp) yrkande 2, 1993/94:Ub81 (s)
yrkande 4 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 4 anförs kritik mot
regeringens förslag om en särskild beslutsordning.

Utskottet noterar att fullständig enighet inte råder bland de
konstnärliga högskolorna om värdet av en samlokalisering.
Regeringen har emellertid redovisat tungt vägande skäl för att
avvika från den grundläggande principen om varje
högskolestyrelses ansvar för sin lokalförsörjning. Risken är
uppenbar att de vinster för den samlade högskoleverksamheten
som regeringen vill uppnå, kan spolieras om beslutsfattandet
inte kan ske samordnat. Utskottet anser därför att riksdagen
bör avslå motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub77
yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4
och godkänna vad regeringen förordat om en särskild tillfällig
beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor
i Stockholmsområdet.

Den utredning som skall se över den övriga högre utbildningen
i regionen bör enligt motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 8 också
få i uppdrag att bereda frågor om möjligheterna till
samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm, om
det bedöms lämpligt av berörda högskolor. Samma uppfattning
framförs i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 7 och
1993/94:Ub82 (s) yrkande 7. Om man stannar för en samlad
lokallösning kan Kvarnholmen var ett utmärkt alternativ,
framhålls det i motion 1993/94:Ub81. I motion 1993/94:Ub64 (v)
yrkande 5 anförs att alla konstnärliga högskolor i Stockholm
inte är eniga om fördelarna med en samlokalisering, vilket man
kan få intrycket av i propositionen. Teaterhögskolan har i
skrivelser både till utskottet och Utbildningsdepartementet
tagit avstånd från förslaget att högskolan skall flytta från
sina nuvarande lokaler. Motionärerna anser att Teaterhögskolan
bör få ha kvar sina nuvarande lokaler.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att den
aviserade organisationskommittén bl.a. skall pröva om inte en
samlad lokalisering i anslutning till den nya
universitetsstrukturen för de aktuella konstnärliga högskolorna
skulle vara att föredra framför andra lokaliseringsalternativ.
I de tidigare nämnda direktiven (dir. 1994:34) sägs att
organisationskommittén bör analysera kostnaderna för samt
närmare precisera och komma med förslag bl.a. vad gäller
förutsättningarna för att ge konstnärlig utbildning och
lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya
universitetsstrukturen. Med hänvisning därtill och till vad
utskottet i det föregående anfört om organisationskommitténs
sammansättning och om den särskilda beslutsordningen föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64
yrkande 5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81
yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen
anfört.

Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm tas upp i
fyra motioner (samtliga s), nämligen 1993/94:Ub81 yrkande 6,
1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande
10. Enligt motionärerna har inga konkreta åtgärder vidtagits
för att verkställa riksdagens senaste beslut om Lärarhögskolans
lokalisering, nämligen att den skall vara kvar i Rålambshov
(bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159). De anser att det brådskar med
en samlad lokallösning för Lärarhögskolan i Stockholm.
Riksdagen bör enligt motionärerna besluta att den skall
lokaliseras till Södertälje.

Utskottet vill först rekapitulera behandlingen av frågan om
lokaliseringen av Högskolan för lärarutbildning, numera
Lärarhögskolan i Stockholm.

I budgetpropositionen år 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10)
begärde den dåvarande regeringen bemyndigande att lokalisera
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) till
Södertälje. Riksdagen behandlade frågan hösten 1989 och begärde
en mer ingående analys innan man ville ta ställning (bet.
1989/90:UbU7, rskr. 57). Regeringen tillsatte en utredningsman
för att analysera de frågeställningar riksdagen önskat få
belysta. Analysen resulterade i september 1990 i rapporten (Ds
1990:55) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm -- en analys
av lokalisering av högre utbildning i Stockholmsregionen.
Frågan om HLS lokalisering togs inte upp i budgetpropositionen
1991. Den nya regeringen redovisade i propositionen om
lärarutbildning (prop. 1991/92:75) sin bedömning att HLS inte
borde flyttas till Södertälje. Till den uppfattningen anslöt
sig utskottets majoritet, men riksdagen biföll en reservation
till förmån för motionsyrkanden om att HLS skulle flyttas till
Södertälje (bet. UbU20, rskr. 282). Hösten 1992 återkom frågan
i en motion, varvid riksdagen ändrade sitt tidigare beslut och
därmed anslöt sig till regeringens uppfattning att någon
flyttning till Södertälje inte skulle ske (bet. 1992/93:UbU5,
rskr. 159).

Utskottet erinrar om att lokalförsörjningsansvaret numera
åvilar respektive lärosäte. Någon ändring på den punkten när
det gäller Lärarhögskolan i Stockholm är inte ifrågasatt i
propositionen. Det ankommer därmed på styrelsen för
Lärarhögskolan i Stockholm att ta initiativ till att lösa
högskolans lokalproblem och därvid ta ställning till om en
geografiskt samlad lösning skall komma till stånd. Riksdagen
bör därför enligt utskottets mening inte ingripa i denna fråga,
utan bör avslå motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82
yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10.

För forskning och forskarutbildning vid den nya
universitetsstrukturen i södra Storstockholm föreslår
regeringen att det bildas en stiftelse. Till denna
stiftelse vill regeringen, som nämnts i det föregående (avsnitt
1), att 16,45 % av återstoden av Fond 92--94 skall avsättas.
Stiftelsens ändamål föreslås vara att inledningsvis främja
tillkomsten av en universitetsstruktur för södra
Storstockholmsområdet och i fortvarighet finansiera forskning
inom denna, med tyngdpunkt i humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Forskningsverksamheten i Söderstrukturen bör enligt
regeringens mening ges en organisation som främjar
mångdisciplinära utvecklingslinjer. Den bör ges en särskild
profil mot Östersjö- och Östeuropafrågor, men också mot vård
och omsorg. Regeringen anser att särskilda medel från
stiftelsen under ett uppbyggnadsskede bör ställas till
förfogande för att bidra till kostnader för bl.a. akademisk
infrastruktur. Därmed förstås exempelvis bibliotek. Stiftelsen
skall endast disponera avkastningen på kapitalet.

Som framgått i det föregående har Socialdemokraterna i motion
1993/94:Ub75 (s) föreslagit avslag på regeringens förslag om
att använda återstoden av Fond 92--94 för utbildnings- och
forskningsändamål. I yrkandena 4 och 5 i nämnda motion föreslår
de, som ett andrahandsyrkande, att medel ur nämnda fond används
för stöd till forskning i en annan form än regeringen
föreslagit. Även Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens
förslag om användningen av medlen ur Fond 92--94 till bl.a. den
nu aktuella stiftelsen (motion 1993/94:Ub64 yrkande 1).

Utskottet, som i det föregående har tagit ställning till
användningen av medlen från Fond 92--94, tillstyrker
regeringens begäran om bemyndigande att bilda en stiftelse som
har till uppgift att främja humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm.
Motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8, samtliga i denna del, avstyrks.

2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet

Som framgått av det föregående begär regeringen riksdagens
bemyndigande att bilda stiftelse för projektet
Internationellt miljöuniversitet i Lund. Regeringen anför
följande motiv för förslaget.

Som bakgrund anges att det vid Lunds universitet finns en
avdelning för industriell miljöekonomi. I en utvärdering, som
på uppdrag av Statens naturvårdsverk (SNV) utförts av två
utländska experter, har verksamheten vid avdelningen fått
mycket goda omdömen vad avser forskning och undervisning samt
kunskapsspridning i övrigt.

Den forskning och utbildning på miljöområdet -- med
inriktning på sambandet mellan miljö och ekonomi -- som
föreslås bedrivas inom det som regeringen nu betecknat som
miljöuniversitetet i Lund ligger väl i linje med den
förstärkning av svensk miljöstrategisk forskning som
inrättandet av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
(Mistra) innebär. Verksamheten skall bedrivas dels i Sverige,
dels i Frankrike (Nice).

Regeringen föreslår att 2,7 % från återstoden av Fond 92--94
avsätts för ändamålet. Förvaltningen av stiftelsen kan
inledningsvis anförtros åt Mistra, som under hand har
förklarat sig villig till detta. Sedan projektet kommit i gång
bör förvaltningen kunna övergå till ett annat rättssubjekt.
Regeringen anser att det är särskilt angeläget att satsningen
kan användas för att öka kompetensen i miljöfrågor hos svenska
företag, särskilt små och medelstora.

I motion 1993/94:Ub55 (fp) ifrågasätts satsningen speciellt
på Lund samtidigt som andra universitet får bedriva
miljövetenskaplig forskning på betydligt blygsammare villkor.
Motionären erinrar om verksamheten vid Centrum för
miljövetenskaplig forskning i Umeå och anser att en
omfördelning av stiftelsens medel bör kunna ske för att även
stärka förnyelsekraften och kvaliteten i miljöforskningen i
Umeå. Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub61 (fp) uttala sig
för att den aktuella miljöstiftelsen bör ingå i Lunds
universitet (yrkande 1). Stiftelsen bör förvaltas och medlen
disponeras av Lunds universitet. Det bör klarläggas om
stiftelsen bara disponerar avkastningen eller kan arbeta med en
avveckling av kapitalet i sikte. Syftet med stiftelsen bör,
anser motionären, vara att stödja såväl forskningsmiljöer i
Lund som andra forskningsmiljöer med inriktning mot industriell
miljöekonomi (yrkande 2). I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 13
slutligen ifrågasätts varför satsningen inte integreras med
universitetet i övrigt. Regeringens förslag innebär att
universitetsstyrelsen undandras allt inflytande. I det fall man
vill att statsmakterna skall garantera en viss inriktning på
verksamheten, kan det anges som direkt uppdrag till
universitetet. Någon stiftelse för ändamålet behövs inte, anser
motionärerna.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkas avslag på bildandet av
stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i
det föregående (yrkandena 2--8 i motsvarande delar).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

Utskottet tillstyrker ett bemyndigande till regeringen om den
i förevarande sammanhang aktuella stiftelsen, men anser att ett
par klarlägganden bör göras.

Som framgått av en av motionerna anger inte regeringen
huruvida stiftelsens kapital får förbrukas eller om endast
avkastningen får disponeras. I likhet med vad regeringen anför
menar utskottet att ett långsiktigt samarbete mellan svenska
forskningsmiljöer och utländska institutioner är en väsentlig
del i internationaliseringen av svensk forskning och
utbildning. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av vad
regeringen anfört om syftet med verksamheten anser utskottet
att stiftelsen bör få besluta om kapitalet får förbrukas eller
om endast avkastningen får disponeras. Utskottet ser gärna att
förvaltningen av stiftelsen varaktigt anförtros Mistra.

Det finns enligt utskottet -- bl.a. mot bakgrund av vad som
anförs i ett par av motionerna -- anledning att se närmare på
innebörden av "projektet Internationellt Miljöuniversitet i
Lund". Utskottet utgår från att det inte har varit regeringens
avsikt att skapa ett nytt organ ("universitet") såsom enskilt
rättssubjekt vid sidan av det befintliga statliga
universitetet. Utskottet har noterat att det i den föreslagna
lagtexten talas om att stödja "projektet det internationella
miljöuniversitetet". I motiven benämns projektet
"Internationella Miljöuniversitetet i Lund". På ett annat
ställe åter heter det "tillkomsten av en organisation med
arbetsnamnet Internationella miljöuniversitetet i anslutning
till verksamhet som nu bedrivs vid institutionen för
internationell miljöekonomi vid Lunds universitet" (prop. s.
133).

Utskottet, som längre fram i det följande tar ställning till
regeringens lagförslag, har under hand erfarit att Lunds
universitet inte har något emot att låta projektets verksamhet
bedrivas inom ramen för ett särskilt institut direkt under
rektor. Enligt utskottets förmenande vore detta en
ändamålsenlig lösning, och utskottet utgår från att regeringen
och universitetet når en överenskommelse huvudsakligen i
enlighet härmed.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse för
projektet i Lund med syfte att stödja forskning om sambandet
mellan miljö och ekonomi. Ansökningar om medel skall självklart
bedömas utifrån vetenskapliga kriterier på vanligt sätt.
Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1993/94:Ub55,
1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64 yrkande 13 och 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8, de sistnämnda yrkandena i motsvarande delar.

2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m.

Regeringen begär att riksdagen bemyndigar regeringen att
bilda en stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m.
Enligt förslaget bör 6,85 % från återstoden av Fond 92--94
avsättas till en särskild stiftelse vars avkastning skall gå
till forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt
forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.
Regeringen avser att närmare utforma ändamål och organisation
för stiftelsen efter samråd med bl.a. nuvarande huvudmän för
sjukvård och vårdutbildningar samt vissa statliga myndigheter.
Stiftelsen kan enligt propositionen arbeta med såväl
avkastningen på kapitalet som avveckling av detta, dock under
en period som inte är kortare än tio år.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i motsvarande del och
1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas
avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som
utskottet redogjort för i det föregående.

Utskottet har inget att erinra mot de angivna ändamålen med
stiftelsens verksamhet, forskning och forskarutbildning på
vårdområdet och allergiforskning. Enligt utskottet vore det
till fördel om de medel som anvisas av stiftelsen delas upp i
två lika stora delar för respektive område, detta för att
säkerställa en jämbördig behandling av de båda områdena.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen i nu berörd del
och föreslår att motionerna avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet tar här upp två motioner till behandling,
1993/94:Ub70 (c) och 1993/94:Ub78 (s), vari begärs
tillkännagivande av riksdagen om resurser till
Metallbiologiskt centrum i Uppsala. På likartat sätt
åberopas i båda motionerna exponeringen för metaller som ett
stort hälsoproblem för många människor samt erinras om pågående
forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för att ta fram
mätmetoder som kan visa om en individ har en sjukdom som
orsakats av kvicksilver eller andra metaller.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat
ett likartat motionsyrkande om ekonomiskt stöd till den
ifrågavarande forskningen (bet. 1993/94:UbU5). Utskottet, som
avstyrkte ett uttalande av riksdagen i frågan, utgick från att
berörda myndigheter prövade möjligheterna att göra erforderliga
insatser. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att
forskning om metallrelaterade sjukdomar är angelägen, upprepar
vad utskottet då anförde om att verksamheten vid
Metallbiologiskt centrum är viktig. Emellertid ankommer det
inte på riksdagen att uttala sig om särskilda resurser för
vissa speciella forskningsprojekt. I den mån dessa inte kan
finansieras i önskad omfattning inom ramen för anvisade
fakultetsanslag får framställning om medel prövas av externa
anslagsgivande organ. Utskottet erinrar i detta sammanhang om
regeringens motiv till förslaget om en stiftelse för
vårdforskning m.m. Regeringen anför där att forskning om
allergier och annan överkänslighet är angelägen. Därvid är det,
heter det bl.a. i propositionen, viktigt att utrymme ges till
gränsöverskridande forskning inom medicinens olika grenar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning och högre
utbildning, m.m.

Regeringen föreslår att en särskild stiftelse för
internationalisering av högre utbildning och forskning
inrättas genom att medel tillskjuts från Fond 92--94.
Stiftelsen tillförs 13,70 % av återstoden av fonden.
Stiftelsen kan arbeta med såväl avkastningen på kapitalet som
successiv avveckling av detta, dock inte under kortare tid än
tio år. Av kapitalet bör 65 % avse övergångsvis medverkan i
finansiering av forskning inom ramen för EU:s ramprogram,
alternativt för finansiering av motsvarande verksamhet inom
ramen för EES-avtalet. I övrigt bör stiftelsen medverka i
stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk
utveckling samt finansiering av svenska och utländska s.k.
post-doktorers vistelser vid utländska respektive svenska
universitet och högskolor. Ändamålet för stiftelsen ansluter i
dessa senare avseenden nära till verksamhet som bedrivs av
såväl Svenska institutet som Kungl. Vetenskapsakademien.
Regeringen avser att utforma stadgar och arbetsordning för
stiftelsen så att möjligheterna till synergieffekter mellan
denna och bl.a. de nämnda organisationerna tas väl till vara.

Som motiv för inrättande av nu ifrågavarande stiftelse anför
regeringen bl.a. följande.

Statens kostnader för det svenska deltagandet i
FoU-samarbetet med EU förväntas enligt EES-avtalet under cirka
tre år stiga från nuvarande ca 350 miljoner kronor per år till
mer än det dubbla. Om Sverige blir EU-medlem år 1995 kommer
bidraget till EU:s forskning att ingå i Sveriges totala bidrag
till EU.

Regeringen förordar att ett särskilt program inrättas för att
öka möjligheterna för unga akademiker och forskare från länder
i dynamisk utveckling att tillbringa längre studie- eller
forskarperioder i Sverige. Detta stipendieprogram bör erbjudas
unga akademiker i länder med vilka Sverige vill utveckla
särskilda ekonomiska och kulturella relationer.

Enligt samstämmiga uppgifter finns enligt regeringen ett
särskilt behov av stipendier för forskare som avlagt
doktorsexamen, s.k. post-doktorer, för vistelse vid utländska
universitet och högskolor. Dessa forskare bör kunna vistas i
utländsk akademisk miljö av hög standard en längre tid, dvs.
mellan ett och tre år. Stipendiet bör möjliggöra för forskaren
att medföra familj under utlandsvistelsen.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s)
yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av
stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i
det föregående. I den förra motionen framförs emellertid
synpunkter på nu ifrågavarande stiftelses stipendieverksamhet
(yrkande 14). Man ställer sig frågan vilka länder som
egentligen avses som "länder i dynamisk utveckling".
Motionärerna anser att det i en stiftelse för
internationalisering av högre utbildning och forskning skall
finnas en verklig avsikt att rikta stipendier till unga
akademiker från behövande länder i tredje världen. Satsningarna
skall inte ses i ett snävt ekonomiskt/kulturellt
handelspolitiskt perspektiv.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag
om bildande av en stiftelse som har i uppgift att främja
internationalisering av högre utbildning och forskning i
enlighet med vad som anförs i propositionen.

Mot bakgrund av yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64 vill
utskottet anföra följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget
att jämte de möjligheter som redan nu finns för personer från
u-länder och Östeuropa att studera och forska vid svenska
universitet och högskolor upprätta ett särskilt program för att
ta emot unga akademiker för längre studie- eller
forskarperioder i Sverige. I propositionen redovisas kortfattat
sådant samarbete som Sverige har med andra länder i annat än
rent vetenskapligt syfte; det rör sig då om utrikes-, handels-
eller biståndspolitiska motiveringar. Genom regeringens förslag
till stipendiering -- som utskottet har uppfattat det -- kan
Sverige, genom att erbjuda unga akademiker studier och
forskning på kvalificerad nivå i Sverige, stimulera i första
hand den vetenskapliga verksamheten och den högre utbildningen
i sådana länder där denna verksamhet är under uppbyggnad och är
expansiv. Även om motivet sålunda i första hand inte är
biståndspolitiskt, kommer resultatet av den nu aktuella
satsningen enligt utskottet att kunna tjäna även bl.a. ett
biståndspolitiskt syfte. Därjämte kan på sikt också
utrikespolitiska och handelspolitiska resultat uppnås. I
propositionen framhålls att den kontaktskapande verksamheten
med det svenska samhället bör vara framträdande liksom
uppföljningen av stipendiaterna för att vidmakthålla kontakten
med Sverige. Med det anförda bör yrkande 14 i motion
1993/94:Ub64 avslås.

Utskottet, som således ställer sig bakom regeringens förslag
om en stiftelse för internationalisering av högre utbildning
och forskning, avstyrker även motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1
och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i berörda
delar.

Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande att
delta i beslut att låta EG:s fjärde ramprogram omfattas av
EES-avtalet. Sverige blir därmed, oberoende av ett medlemskap i
EU, även fortsättningsvis delaktigt i utvecklingen av det
europeiska FoU-samarbetet.

I motion 1993/94:Ub64 (v) anförs att EU:s fjärde ramprogram
är hårt styrt åt det tekniska och naturvetenskapliga hållet. En
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningsinriktning
saknas nästan helt. Det är också hårt industri- och
näringslivsrelaterat. Det är därför av yttersta vikt att
Sverige driver på för att få en större bredd i detta ramprogram
(yrkande 15).

Utskottet tillstyrker det av regeringen begärda
bemyndigandet.

Fördraget om den Europeiska unionen, som trädde i kraft den 1
november 1993, vidgade motiven för EG:s forskningsprogram till
att, utöver forskning för att stärka den europeiska industrins
konkurrenskraft, också innefatta forskning som motiveras av
andra områden av fördraget. Detta innebär t.ex. stöd till
forskning som motiveras av allmänna samhälleliga behov, t.ex.
att åstadkomma en bättre livskvalitet. Dessa förutsättningar
har ingått i planeringen av det fjärde ramprogrammet (jfr prop.
1991/92:170 bil. 7, yttr. 1992/93:UbU1y). Genom EES-avtalet får
Sverige delta i programmens styrkommittéer och andra kommittéer
som har effekter på programmens genomförande, liksom i
CREST-gruppen, som är rådgivande inom forsknings- och
vetenskapspolitiken till såväl kommissionen som ministerrådet.
Det är emellertid först vid ett medlemskap i EU som Sverige får
fullt inflytande i beslutsprocessen, bl.a. genom deltagande i
Europaparlamentet och ministerrådet. Utskottet utgår från att
Sverige, vare sig landet är medlem i EU eller ej, kommer att ha
ett inflytande på utvecklingen av det europeiska FoU-samarbetet
och att Sverige därvid beaktar synpunkter av det slag som
framförts i motionen. Med det anförda avstyrks förevarande
yrkande.

2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att bilda en
stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. Stiftelsen
bör tillföras 6,85 % av återstoden av Fond 92--94. Stiftelsen
kan arbeta med såväl avkastning på kapitalet som avveckling av
detta, dock inte under kortare tid än tio år.

Som motiv för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Den
kreativa kraft som kulturen representerar kan öka orters och
regioners attraktionskraft för t.ex. turistverksamhet, men även
för lokalisering och etablering av annan verksamhet. Kulturen
kan därmed som tillväxtskapande faktor väsentligt bidra till
dynamiken i en regions utveckling. Stiftelsen skall -- helt vid
sidan av ordinarie resurser för kulturverksamhet -- stimulera
det regionala kulturlivet i vid mening i syfte att stärka
tillväxt och utveckling i regionerna. Insatserna bör bl.a.
inriktas på projekt som attraherar även ungdomsgrupper som för
närvarande i relativt liten omfattning tar del av det
traditionella kulturutbudet.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s)
yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av
stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i
det föregående. I den förra motionen förordar motionärerna, som
inte motsätter sig att kulturen tillförs ökade medel, att
Kulturutredningen bör komma med förslag om hur medlen skall
användas (yrkande 16).

Kulturutskottet har inkommit med ett yttrande över
propositionen i denna del jämte motioner (bilaga 2 till detta
betänkande).

Kulturutskottet har inte något att erinra mot att de i
propositionen angivna medlen används till att stödja sådan
framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns
inom kulturområdet. Kulturutskottet åberopar ett antal aktuella
kulturutredningar. Att inför kommande beslut om utformningen av
den framtida kulturpolitiken kunna skapa ekonomiskt utrymme för
nyskapande projekt, för projekt som syftar till att finna
former som vidgar deltagandet i kulturlivet, bl.a. bland
ungdomsgrupperna samt för projekt som utvecklar kulturlivet i
alla delar av landet framstår för kulturutskottet som
utomordentligt betydelsefullt. Utskottet pekar på möjligheten
för stiftelsen att använda förslag från den övergripande
kulturutredningen som underlag för beslut om olika satsningar.
Kulturutskottet utgår vidare från att stiftelsen i sin
verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida
kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade
på de kulturpolitiska utredningarna.

Kulturutskottets socialdemokratiska ledamöter har i en
avvikande mening avstyrkt förslaget om en kulturstiftelse.
Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i
kulturlivet borde användas i former som ger tillfälle till
insyn och inflytande i större omfattning än vad stiftelseformen
ger utrymme för, anser de.

Med hänvisning till vad kulturutskottet anfört föreslår
utskottet att riksdagen bifaller propositionen i nu förevarande
del och avslår motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och
1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i motsvarande
del. Utskottet avstyrker jämväl yrkande 16 i den förra
motionen.

Kulturutskottet uppmärksammar i sitt yttrande vad i
propositionen anförs om arkeologisk forskning och de
arkeologiska uppdragsundersökningarna (prop. s. 146 f.). I
likhet med regeringen anser kulturutskottet att det i den
situation som nu råder, med ett stort antal
exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av
stor vikt att universiteten och
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med
Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande
organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna
skall kunna ge full vetenskaplig utdelning.
Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör
således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar
utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden, anför
kulturutskottet.

Utbildningsutskottet övergår nu till att ta upp ett par
motioner, 1993/94:Ub72 (c) och 1993/94:Ub79 (s), vilka båda
uttrycker oro för det bristande intresset för naturvetenskap
och teknik bland pojkar och flickor. I den förra motionen
förordas att resurser från Fond 92--94 avsätts för
forsknings- och utvecklingsarbete för att öka intresset.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Regeringen uppmärksammar problemet i ett särskilt avsnitt av
årets budgetproposition (1993/94:100 bil. 9), där det
konstateras att intresset för teknisk och naturvetenskaplig
utbildning under de senaste åren har minskat, samtidigt som ett
flertal utredningar pekar på ett ökat behov av kvalificerade
tekniker, ingenjörer och naturvetare. Regeringen har därför
tagit flera initiativ i syfte att öka rekryteringsbasen för
dessa utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice
(VHS) har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera
och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars
intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och
naturvetenskaplig profil. Regeringen pekar i det sammanhanget
också på att befintliga och nytillkommande
teknik-/naturvetarcentra spelar en betydelsefull roll i arbetet
med fortbildning av lärare inom området teknik/naturvetenskap.
För att stödja de verksamheter som bedöms ha bl.a. de
organisatoriska förutsättningarna för att utveckla denna roll,
ställer regeringen totalt 6 miljoner kronor till förfogande för
en tvåårsperiod.

Utskottet konstaterar vidare att kommunerna enligt
föreskrifter i en särskild förordning (SKOLFS 1991:27, ändr.
1994:4) kan få statsbidrag till kostnader för anordnande av
kurser i teknik för flickor under skolans sommaruppehåll samt
för andra insatser som syftar till att främja flickors intresse
för naturvetenskap och teknik.

Utskottet vill vidare peka på att de nyligen beslutade
kursplanerna för grundskolan innehåller beskrivning av mål som
skall uppnås i årskurserna 5 och 9 i ämnena fysik, kemi,
biologi och teknik. I och med detta har det gjorts tydligt att
varje elev skall ha grundläggande kunskaper i naturvetenskap
och teknik. Det betonas även i kursplanerna att undervisningen
skall ha sin utgångspunkt i elevernas egna erfarenheter och att
sambanden med de icke-tekniska ämnena skall påvisas. Härigenom
ges ämnena en relevans och aktualitet som, menar utskottet,
borde stimulera elevernas intresse.

Utskottet, som delar motionärernas oro i nu berört avseende,
förutsätter att regeringen även framdeles uppmärksammar
problemet. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan är
därför inte påkallat, varför motionerna bör avslås.

2.7 Lagförslaget

De dispositioner av medlen i Fond 92--94 som utskottet i det
föregående har tillstyrkt fordrar ändringar i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Ändringarna bör ha
formen av ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i den förut nämnda lagen. Dessa
dispositioner medför sammantagna en slutlig utskiftning av
medlen i Fond 92--94. Det är därmed också dags att avveckla
denna särskilda organisation för de förutvarande
löntagarfonderna. Även detta fordrar lagändring. Sålunda måste
för en avveckling de särskilda regler om avvecklingsstyrelsen
som införts i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden upphävas. Bestämmelser om upphävande av dessa
regler kan dock inte träda i kraft förrän samtliga överföringar
har skett. Regeringen beskriver i propositionen närmare
bestämmelserna om utskiftningen och hur nedläggningen av
avvecklingsstyrelsen bör gå till.

Utskottet vill än en gång erinra om att regeringens förslag
om bemyndigande att bilda en stiftelse med ändamål att främja
innovationer återfinns i proposition 1993/94:206
Innovationsstöd. Den bereds av näringsutskottet. Förslaget
omfattas emellertid av regeringens lagförslag i förevarande
proposition.

När det gäller det i det föregående av utskottet tillstyrkta
projektet Internationella miljöuniversitetet i Lund anser
utskottet att det förtydligande som utskottet gjort rörande
organisationen inte påkallar någon ändring av ordalydelsen i
den av regeringen framlagda lagtexten.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden. Riksdagen bör därjämte avslå
motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8, samtliga yrkanden i denna del.

3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning

Sverige har, anför regeringen, inte den höga utbildningsnivå
som är en förutsättning för att framgångsrikt kunna konkurrera
inom kunskapsintensiv varu- och tjänsteproduktion. En alltför
liten andel av varje ungdomsgrupp genomgår högre utbildning. En
låg andel av den eftergymnasiala utbildningen har utgjorts av
längre akademiska utbildningar. Väsentliga brister finns
dessutom när det gäller eftergymnasiala utbildningar som
kombinerar teoretisk skolning och gedigen företagspraktik.

Mot denna bakgrund anser regeringen att en successiv
utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen bör genomföras,
med målet att erbjuda åtminstone ytterligare 20 000 platser
under 1990-talets andra hälft. Utbyggnaden bör omfatta främst
eftergymnasiala utbildningar utanför universitet och högskolor,
företrädesvis i samverkan med näringslivet. Mot 1990-talets
slut bör en ny expansionsfas för den akademiska utbildningen
inledas. Mot bakgrund av den kraftiga expansion som skett de
senaste åren av den grundläggande högskoleutbildningen är det
nämligen enligt regeringens mening inte möjligt att med
bibehållen hög kvalitet genomföra en ny lika snabb utbyggnad.

Regeringen anser att en expansion av den högre utbildningen
aktualiserar viktiga strukturella frågor vad gäller
universitetens och högskolornas uppgifter såväl inom
grundutbildningen som forskningen. Antalet studenter vid ett
universitet i en sammanhållen organisation bör rimligtvis inte
överstiga 30 000, om lärosätet inte skall riskera att förlora
sin identitet och kunna få svårigheter att upprätthålla sin
roll som avancerat forskningscentrum. En
tyngdpunktsförskjutning bör enligt regeringens mening ske, så
att universitet och fackhögskolor resp. mindre och medelstora
högskolor får delvis skilda roller när det gäller
grundläggande högskoleutbildning. De mindre och medelstora
högskolorna bör ta på sig ökade uppgifter inom
grundutbildningen. Universiteten och fackhögskolorna bör
koncentrera sig på längre akademiska utbildningar. Genom ett
större uppdrag inom grundutbildningen, tillsammans med ett ökat
ansvar för den kontinuerliga kompetensutvecklingen i landet,
skulle de mindre och medelstora högskolorna enligt regeringens
mening kunna få en allt viktigare roll.

Enligt Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 3
innebär detta förslag att de grundläggande tankarna bakom
inrättandet av de mindre och medelstora högskolorna överges.
Motionärerna ansluter sig till regeringens uppfattning att man
bör undvika att skapa alltför stora universitet och högskolor.
Den högre utbildningens tillgänglighet -- som ökat kraftigt
genom etableringen av de mindre och medelstora högskolorna --
är enligt motionärerna en viktig förklaring till ungdomars
benägenhet, oavsett socialgruppstillhörighet, att efter
avslutad gymnasieutbildning gå vidare till högre studier. En
viktig faktor har då varit att ungdomarna och arbetsgivarna
ansett att utbildningen vid de nya högskolorna varit likvärdig
med den som erbjudits vid de etablerade universiteten. Genom
den kategoriklyvning som regeringen nu föreslår kommer de
mindre och medelstora högskolorna inte längre att kunna
upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud
av utbildningar. Likvärdigheten mellan motsvarande utbildningar
vid olika typer av lärosäten kommer att förlora tilltro, och
det blir viktigare var man har studerat än vad man har
studerat. På längre sikt kommer detta enligt motionärerna att
leda till att antalet ungdomar och även vuxna som söker sig
till den högre utbildningen minskar, särskilt utanför de
största universitetsorterna. Även i motion 1993/94:Ub715 (s),
som väcktes under allmänna motionstiden, motsätter sig
Socialdemokraterna en organisatorisk åtskillnad mellan å ena
sidan de mindre och medelstora högskolorna och å andra sidan
universiteten och fackhögskolorna (yrkande 1).

Utan långa akademiska utbildningar med reguljär
forskningsanknytning och anknytning till den internationella
kunskapsutvecklingen kommer de mindre och medelstora
högskolorna att utarmas och förlora den förnyelsekraft som
hittills kännetecknat dem, anförs det i motionerna 1993/94:Ub56
(s) yrkande 2 och 1993/94:Ub53 (fp). Grundsynen bör vara att
alla högskolor har en nationell funktion med möjlighet att
utveckla såväl korta som långa utbildningar, sägs det i motion
1993/94:Ub57 (m, c), som i likhet med motion 1993/94:Ub53 tar
sikte på Högskolan i Karlstad (yrkande 1).

Utskottet delar regeringens bedömning att de längre,
akademiska högskoleutbildningarna behöver expandera. En sådan
expansion har också påbörjats genom förra årets beslut för
treårsperioden 1993/94--1995/96. De längre utbildningarna är
den huvudsakliga rekryteringsbasen till forskarutbildningen,
som bedrivs vid universiteten och fackhögskolorna. Regeringens
förslag kan enligt utskottets mening inte tolkas så att de
mindre och medelstora högskolornas roll i framtiden skulle
inskränkas till att tjäna den närmast omgivande regionens
näringsliv och arbetsmarknad eller att de enbart skulle få ägna
sig åt kortare utbildningar. Liksom motionärerna anser
utskottet att de mindre och medelstora högskolorna -- i likhet
med universiteten, fackhögskolorna och de konstnärliga
högskolorna -- även i fortsättningen skall ha en nationell
roll. Farhågorna för att kvaliteten i utbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna skulle sjunka, i den mån
dessa högskolor inte har längre utbildningar, är enligt
utskottets mening överdrivna. Det resurstilldelningssystem som
infördes i och med det pågående budgetåret, och som ytterligare
utvecklas genom förslag i förevarande proposition, innehåller
kraftiga incitament till att upprätthålla och utveckla
kvaliteten vid alla universitet och högskolor.
Nätverkssamarbete gör de mindre och medelstora högskolorna
delaktiga i forskningen vid starka, vetenskapliga miljöer.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2,
1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74 yrkande 3 och
1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat om de
mindre och medelstora högskolornas resp. universitetens och
fackhögskolornas roll när det gäller grundläggande
högskoleutbildning.

Enligt motion 1993/94:Ub68 (c) yrkande 2 bör de högskolor
som fått rätt att utfärda magisterexamen också erhålla fasta
forskningsresurser. Först med en sådan sammankoppling
blir det enligt motionären relevant att tala om principen om
forskningsanknytning och vetenskaplig grund.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget. Beslut om att
anvisa medel -- t.ex. för forskning och forskarutbildning --
fattas av riksdagen efter förslag av regeringen. Detta sker
numera i princip för treårsperioder efter övergripande
forskningspolitiska bedömningar. Beslut om rätt att utfärda
magisterexamen fattas däremot av regeringen efter beredning av
Kanslersämbetet. Sådana frågor prövas fortlöpande, allteftersom
lärosätena inger ansökningar därom. Enligt utskottets mening
skulle en sammankoppling av det slag som föreslagits i motionen
ofrånkomligen leda till att de mindre och medelstora
högskolorna skulle kunna tilldelas examensrätt för
magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre
tidsutdräkt än vad som hittills skett. Kravet att
grundutbildningen vid universitet och högskolor skall vila på
vetenskaplig eller konstnärlig grund gäller all sådan
utbildning, oavsett vid vilken typ av lärosäte den bedrivs och
oavsett om den leder till magisterexamen eller ej. För att
säkerställa detta har riksdagen anvisat medel till exempelvis
forskarutbildning av lärare som saknar doktorsexamen, till
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna och till det nyss nämnda nätverkssamarbetet.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub68
yrkande 2.

I motion 1993/94:Ub906 (s), som väcktes under allmänna
motionstiden, framförs behovet av ett nationellt kunskaps-
och kompetenslyft. Inför den skärpta internationella
konkurrensen och massarbetslösheten måste vårt land ytterligare
öka sin samlade kompetens. För att nå framgång får ingen lämnas
utanför ett nationellt kompetenslyft. Motionärerna vänder sig
mot det pågående arbetet med Agenda 2000 som, enligt deras
mening, främst satsar på en välutbildad elit (yrkande 1).
Skolan och hela utbildningssystemet måste lägga grund för och
ge lust till ett livslångt lärande. Detta synsätt skall
genomsyra all av samhället finansierad utbildning, anser
motionärerna (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lägger
fram förslag till åtgärder för att Sverige genom utbildning och
forskning av högsta klass skall kunna stå väl rustat för
framtida utmaningar. På Utbildningsdepartementets initiativ
pågår för närvarande ett arbete kallat Agenda 2000 -- kunskap
och kompetens för nästa århundrade. Arbetet syftar till att
analysera Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Inledningsvis
har ett antal organisationer och institutioner beretts
möjlighet att redovisa oberoende bedömningar, vilka publicerats
i en rapportserie. Utbildningsdepartementet redovisade i mars
1994 en första analys i promemorian Kunskap och kompetens för
nästa århundrade (Ds 1994:35). Nödvändigheten av ett
kontinuerligt, livslångt lärande understryks i promemorian.

Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett
nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt
lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning
(prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall
fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära.
Självklart är det utskottets uppfattning att insatser för en
ökad kompetensutveckling måste komma alla till del. Det ökade
och snabbt föränderliga kunskapsbehovet gör det, enligt
utskottets mening, nödvändigt att förbättra villkoren för
kompetensutveckling för dem som tidigare skaffat sig en
gymnasiekompetens eller en utbildning på högskolenivå. Under de
senaste åren har en genomgripande förändring skett av
högskolans regelsystem och resurstilldelningssystem, i syfte
att skapa incitament till höjd kvalitet och effektivare
resursutnyttjande, samtidigt som högskolans
utbildningskapacitet har ökats väsentligt. Utskottet anser mot
denna bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen att
göra några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena,
som alltså bör avslås.

Huvuddelen av den utbyggnad av den eftergymnasiala
utbildningen med ca 20 000 platser, som regeringen förordar,
skall alltså enligt propositionen avse kvalificerad
yrkesutbildning. Denna bör få en ny struktur.
Internationellt har Sverige varit framgångsrikt när det gäller
korta eftergymnasiala utbildningar inom universitet och
högskolor, men det är enligt regeringen en annan typ av
kvalificerad yrkesutbildning som nu behöver ges förbättrade
möjligheter. Av en undersökning som genomförts av Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) drar regeringen slutsatsen att det
behövs flexiblare utbildningsformer än de nuvarande samt ökade
möjligheter till varvad teoretisk/praktisk utbildning. Till en
del förekommer den utbildning det här är fråga om redan i dag
inom utbildningsväsendet, t.ex. som påbyggnadsutbildning inom
komvux. Vissa sådana utbildningar skulle kunna vinna på att
utvecklas i en ny form.

Regeringens bedömning är att det inom det nuvarande
offentliga utbildningsväsendet, med dess relativt fasta
organisatoriska struktur, inte finns tillräckliga
förutsättningar att stimulera sådan yrkesutbildning som kräver
en hög grad av specialisering eller där behovet av snabba
omställningar är stort. Företagen måste också engageras
ekonomiskt och pedagogiskt i utformning och genomförande av den
typ av kvalificerad yrkesutbildning som kommer att behövas,
anser regeringen. Det utesluter dock inte att befintliga
organisationer, såsom kommuner samt universitet och högskolor,
med särskilda förutsättningar bör kunna medverka i denna typ av
utbildning. Vidare behövs en statlig organisation med uppgift
att stimulera kvalificerade yrkesutbildningar och bedöma
utbildningens kvalitet och förutsättningar för statlig
finansiering och studiestöd. I organisationens uppgift bör ingå
att göra nödvändiga prioriteringar. Slutligen behövs förstärkta
statliga resurser.

I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att snarast
tillsätta en särskild utredare med uppgift att skyndsamt
utarbeta detaljerna för en struktur och organisation för att
möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.

Mot detta förslag anför Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
invändningar i kommittémotionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 3,
1993/94:Ub74 (s) yrkandena 1 och 2 samt partimotionen
1993/94:Ub714 (v) yrkande 4. I den sistnämnda motionen anförs
att varje ytterligare differentiering av utbildningen bidrar
till den sociala snedrekryteringen. En mellannivå mellan
högskola och gymnasium skulle effektivt hämma gymnasiernas
ambitioner vad gäller att förbereda eleverna och ge dem
behörighet till högskoleutbildning, anser motionärerna. I
motion 1993/94:Ub64 motsätter sig Vänsterpartiet att regeringen
vid sidan av universitet och högskolor, som bygger på
vetenskaplig eller konstnärlig grund, vill skapa ett parallellt
utbildningssystem som helt inriktar sig på näringslivets behov,
medan den enskilda individens utbildningsbehov sätts åt sidan.
-- Regeringens förslag presenteras i propositionen så vagt att
riksdagen inte har möjlighet att på det underlaget nu
principiellt fatta beslut om att inrätta en ny, kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning, anser Socialdemokraterna i
motion 1993/94:Ub74 yrkande 1. Det i propositionen skisserade
utredningsuppdraget bör vara vidare. Det bör röra sig om en
utbildning som i huvudsak anordnas i kommunal regi eller under
kommunalt planerings- och beställaransvar och samordnas med den
nuvarande påbyggnadsutbildningen inom ramen för komvux.
Möjligheten till samverkan med högskolan bör hållas öppen.
Näringslivets roll beträffande finansiering, tillhandahållande
av kompetens och aktuella yrkesimpulser behöver kartläggas.
Efter verkställd utredning bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag till beslut. Innan utredningen hunnit
slutföra sitt arbete bör såväl komvux som högskolan kunna komma
i fråga för en ökad dimensionering (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att direktiv till den särskilda
utredaren numera har utfärdats (dir. 1994:36). Där sägs att
syftet med en ny struktur för den kvalificerade
yrkesutbildningen är att höja arbetskraftens kompetens. Detta
är enligt utskottets mening angeläget. Vidare sägs i direktiven
att det i en utbildningsstruktur på eftergymnasial men icke
akademisk nivå kan inrymmas också utbildning som inte är direkt
företagsinriktad. I uppdraget till utredaren ingår att pröva
vilka avgränsningar som kan vara ändamålsenliga mellan den
akademiska högre utbildningen, gymnasieskolan och komvux å ena
sidan och den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen å
den andra. Det står därvid utredaren fritt att föreslå
förändringar i tillhörigheten för befintliga utbildningar.
Vidare skall utredaren pröva vilka finansieringsmöjligheter som
kan stå till buds för den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen, varvid det enligt direktiven är viktigt att
pröva andra finansieringskällor än offentliga.
Tillträdesfrågorna till de nuvarande påbyggnadsutbildningarna i
komvux är enligt direktiven ett särskilt problem, eftersom
antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen
ofta beror på om hemkommunen vill betala. Utredaren skall
behandla dessa tillträdesfrågor.

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 november
1994 och därmed ge underlag till fortsatta ställningstaganden i
fråga om strukturen för den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen. Utskottet utgår från att regeringen därefter
återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64
yrkande 3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714
yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat om utbyggnad av den
eftergymnasiala utbildningen innefattande en ny struktur för
kvalificerad yrkesutbildning.

I motion 1993/94:Ub60 (fp) anförs att det behövs en större
översyn av vuxenutbildningen. Många frågor kommer att kräva
svar. Vad kommer det att kosta samhället och vad får man
tillbaka när landets kompetens ökar? Hur skall
vuxenutbildningen dimensioneras, vilken inriktning skall den ha
och hur skall den organiseras? Kan komvux ansvar vidgas? Bland
de frågor som behöver utredas nämner motionären kvinnornas
situation, det s.k. basårets organisatoriska hemvist och idén
om en gymnasiebank, som förts fram i en annan motion från
Folkpartiet (mot. 1993/94:Ub348, som behandlats i bet.
1993/94:UbU17).

Även i Socialdemokraternas kommittémotion 1993/94:Ub86 (s)
yrkande 13 föreslås att en ny vuxenutbildningsutredning skall
tillsättas. Motionärerna anför att vuxenutbildning måste finnas
i många former som passar människors skilda erfarenheter och
förutsättningar. Samhället har ett avgörande ansvar för att se
till att detta blir tillgodosett. Regeringen har enligt
motionärernas mening i alltför liten utsträckning använt de
beprövade utbildningsanordnarna: komvux, folkhögskola och
studieförbund. För att svara upp mot de många anspråken på
vuxenutbildning anser de att det behövs ett ordentligt
utredningsarbete på detta område. I motion 1993/94:Ub906 (s)
yrkande 4 framhålls att huvuddelen av den samhällsfinansierade
vuxenutbildningen skall vara jämlikhetsskapande och i första
hand erbjudas dem som har störst behov.

Utskottet noterar att det uppdrag regeringen, som nyss
nämnts, har givit åt en särskild utredare när det gäller
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avser en avgränsad
del av vuxenutbildningsområdet. Detta arbete skall vara
avslutat under hösten 1994. Regeringen har i projektet Agenda
2000 initierat en diskussion om en ny politik för kompetens och
framåtskridande. En sammanfattande skrift med 20 slutsatser (Ds
1994:35) har som nämnts publicerats och remissbehandlas under
våren.

Utskottet delar uppfattningen att vuxenutbildning inte kan
begränsas till det snäva yrkesperspektivet. Vuxenutbildning
skall även stärka medborgarnas möjligheter att delta i ett
socialt, kulturellt och politiskt liv och bidra till att
överbrygga utbildnings- och klassklyftor. En större översyn av
hela vuxenutbildningsområdet är därför enligt utskottets mening
befogad. Resultaten av såväl Agenda 2000-projektet som
utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning kan
utgöra en del av underlaget för att utforma direktiv till en ny
vuxenutbildningsutredning. Regeringen bör enligt utskottets
mening tillsätta en sådan under innevarande kalenderår. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1993/94:Ub60, 1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande
4 som sin mening ge regeringen till känna.

En lämplig form för att stimulera till kompetensutveckling är
regionala kunskaps- och kompetenscentra, hävdar
Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 7. I
sådana centra skulle samhällets utbildningsanordnare,
näringslivets organisationer, fackliga organisationer och
representanter för arbetsmarknadsmyndigheter samverka.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om
någon form av regionala kompetenscentra, anser motionärerna.

Utskottet noterar att regeringen innevarande år avsatt medel
under tionde huvudtiteln för utveckling i regionalpolitiskt
prioriterade områden av kunskapsprogram som finansieras
gemensamt av staten och regionala och lokala intressenter, där
näringslivet är en viktig aktör. Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) har fått regeringens uppdrag
att insamla och värdera förslag från intressenterna och till
regeringen redovisa förslag om fördelning av 150 miljoner
kronor. Programmen skall ta sin utgångspunkt i de
utvecklingsbehov som finns i näringslivet i berörda regioner.
Det sägs i uppdraget till NUTEK att verket i sin värdering
framför allt bör fästa avseende vid hur omfattande
"nätverksbyggande" som programförslagen innehåller och vilken
kvalitet som nätverken har. Med hänvisning till denna
verksamhet, som regeringen redan initierat, anser utskottet att
riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub906 yrkande 7.

Regeringen föreslår i propositionen en fortsatt satsning på
naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning. Den bör
förläggas till lärosäten med naturvetenskaplig utbildning på
lägst magisternivå och/eller civilingenjörsutbildning och
annan teknisk utbildning på motsvarande nivå.

Mot regeringens förslag om förläggning av denna satsning
reser Socialdemokraterna invändningar i motion 1993/94:Ub74 (s)
yrkande 4. De ansluter sig till tanken på en sådan satsning,
men anser att den bör avse alla nivåer i utbildningen och i
princip omfatta alla relevanta högskolor, således bl.a. de
mindre och medelstora högskolor som ger utbildning till
ingenjörsexamen. Vidare framförs i motionen (yrkande 5)
förslaget att riksdagen skall begära en utredning om en ny
teknisk högskola.

Två motioner tar upp förslag om inrättande av en ny teknisk
högskola i Västerås. I Västmanland finns många högteknologiska
företag med stort behov av välutbildad arbetskraft, framhålls
det i motion 1993/94:Ub71 (c). För närvarande kan blivande
civilingenjörer läsa de två första åren av utbildningen i
elektronik vid Mälardalens högskola, som samarbetar med Kungl.
Tekniska högskolan (KTH). Fullständig utbildning till
civilingenjörsexamen både i elektronik och i maskinteknik bör
enligt motionären förläggas till Västerås. Examensrätt kan
tills vidare förbehållas KTH men bör efter hand ges till
Mälardalens högskola. Enligt motion 1993/94:Ub76 (s) kan en
teknisk högskola i Västerås ge unika möjligheter att stimulera
det tekniska och naturvetenskapliga studieintresset hos
ungdomar i Mälardalsregionen.

Utskottet delar regeringens bedömning att en expansion av
naturvetenskaplig och teknisk utbildning är mest effektiv om
den sker vid de universitet och högskolor där
civilingenjörsutbildning samt naturvetenskaplig utbildning på
magisternivå bedrivs i dag. Riksdagen har nyligen avslagit
motionsyrkanden om utredning av frågan om en ny teknisk
högskola (bet. 1993/94:UbU8, rskr. 287). Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
motionerna 1993/94:Ub71, 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och
1993/94:Ub76 godkänner vad regeringen förordat.

Lindbeckkommissionens förslag bör läggas till grund för
statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningspolitikens
område, heter det i motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 17.
Bl.a. bör kraven på färdigheter i kärnämnen som svenska,
utländska språk och matematik skärpas, kostnadsnivån i
utbildningsväsendet sänkas och antalet dagar och timmar i
skolan ökas. Även lärarnas kompetens måste ökas. Betygen bör
viktas vid antagning till högre studier, enligt kommissionen,
vilket motionärerna ställer sig bakom.

Den utredning som motionärerna åberopar är den s.k
Ekonomikommissionen som redovisade sina slutsatser och förslag
om den ekonomiska politikens utformning i ett medellångt
perspektiv i betänkandet Nya villkor för ekonomi och politik
(SOU 1993:16). I en bilaga till betänkandet analyseras
utbildningsväsendet och slutsatser presenteras om
utbildningssystemets omfattning, inriktning och kvalitet.

Utskottet erinrar om att riksdagen under detta riksmöte
fattat beslut om riktlinjer för nya läroplaner samt nya
betygssystem för hela det offentliga skolväsendet och om ny
timplan för grundskolan (prop. 1992/93:220 resp. 250, bet.
1993/94:UbU1 resp. UbU2, rskr. 82 resp. 93). Regeringen har
därefter utfärdat läroplanerna (Lpo 94 resp. Lpf 94). Besluten
innebär förhållandevis stora förändringar såväl för det
obligatoriska skolväsendet som för de frivilliga skolformerna.
Språkens ställning har förstärkts i grundskolan. Regeringen har
fastställt nya kursplaner för grundskolan och för kärnämnena i
gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. I den
utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen lagt fram (skr.
1993/94:183) framhålls att kursplanerna kontinuerligt måste bli
föremål för översyn. Vidare understryks vikten av fortbildning
av lärare. Enligt regeringen bör stöd till anordnande av
fortbildning inriktas på att fortbildningen skall bli en del i
de enskilda skolornas utvecklingsstrategi. Utskottet behandlar
utvecklingsplanen i ett annat betänkande (bet. 1993/94:UbU11).
Vad angår antagning till högre studier avgörs frågor om
behörighet och urval numera av högskolorna själva inom ramen
för mycket allmänt hållna regler i högskolelagen (1992:1434)
och högskoleförordningen (1993:100). Viktning av betyg
förekommer numera i olika former på flera håll inom universitet
och högskolor.

Som framgår av det nu sagda har flera av de förändringar som
beslutats för utbildningsväsendet de senaste åren legat i linje
med vad Lindbeckkommissionen framfört. Utskottet anser
emellertid inte att det finns underlag för ett generellt beslut
om att kommissionens förslag skall läggas till grund för
statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningsväsendet.
Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motion
1993/94:Ub365 yrkande 17.

4. Resurstilldelningssystem

Innevarande budgetår har ett helt nytt
resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning
tagits i bruk. Principerna för det nya systemet godkändes av
riksdagen i december 1992 (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr.
103), varefter den närmare utformningen presenterades och
godkändes i samband med treårsbudget för perioden
1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).

Det nya resurstilldelningssystemet är avsett att vara
tredelat. En del av resurstilldelningen sker på grundval av
antalet helårsstudenter (studentpeng), en annan del på grundval
av antalet helårsprestationer. Den tredje delen skulle, enligt
vad regeringen anförde i proposition 1992/93:1, basera sig på i
förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. Utformningen
av den tredje delen var dock inte klar när systemet togs i bruk
den 1 juli 1993, utan skulle bli föremål för fortsatt utredning
inom Resursberedningen. När förslaget om systemets närmare
utformning i övrigt lades fram i proposition 1992/93:169
anförde utbildningsministern (s. 11) att det nya
resurstilldelningssystemet borde innehålla följande två
komponenter för att säkra kvaliteten.

För det första bör varje universitet och högskola inför
aktuell treårsperiod ange vilka åtgärder de avser att vidta
för att säkra kvaliteten. Därigenom kan åtgärderna anpassas
till respektive universitets eller högskolas egna
förutsättningar och planer. Jag anser att ett sådant förfarande
är det enda rimliga då huvudansvaret för kvaliteten åligger
varje universitet och högskola. Högskoleutredningens förslag
till kvalitetshöjande åtgärder, såsom användning av externa
examinatorer, pedagogisk utbildning av lärarna och ökning av
andelen lärare med forskarutbildning, är exempel på åtgärder
som nu framförts av flera universitet och högskolor. Regeringen
kommer också inom kort att fördela särskilda medel för sådana
åtgärder. Dessa åtgärder bör efter regeringens prövning anges i
regleringsbrev och preciseras på ett sådant sätt att det i
efterhand är möjligt att avgöra om åtagandena har fullföljts
eller ej. Om åtagandena inte fullföljs utlöses en
sanktionsåtgärd av ekonomisk karaktär, vilken kommer att framgå
av regleringsbrevet.

Den andra komponenten i resurstilldelningssystemet är
resurstilldelning i form av kvalitetspremie. Den s.k.
Resursberedningen (U 1992:5) har bl.a. till uppgift att lämna
förslag beträffande formerna för detta (dir. 1992:85). -- -- --
Enligt min bedömning innebär detta att en kvalitetspremie kan
betalas ut hösten 1995, grundad på verksamheten under
budgetåret 1994/95.

I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har regeringen
generellt föreskrivit att universitet och högskolor skall
utforma och ta i bruk interna kvalitetsutvecklingsprogram för
den grundläggande högskoleutbildningen under perioden
1993/94--1995/96. Ingenting nämns därvid om sanktionsåtgärd av
ekonomisk karaktär.

Vid sin behandling av sistnämnda proposition noterade
utskottet vad regeringen anfört och framhöll vidare (bet.
1992/93:UbU14 s. 35) att det är viktigt att det nya systemet så
snart som möjligt tillförs incitament för universiteten och
högskolorna att aktivt arbeta med kvalitetsfrågorna. Utskottet
förutsatte därför att förslag till direkt kvalitetsbefrämjande
inslag i resurstilldelningssystemet skulle föreläggas riksdagen
under budgetåret 1993/94. Så har nu skett i förevarande
proposition, där regeringen begär godkännande av principerna
för utformningen av kvalitetsdelen av
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning.

Regeringen föreslår att fr.o.m. nästa treåriga budgetperiod
(som väntas avse kalenderåren 1997--1999) skall av det
anslagsbelopp som kommer att stå till förfogande för
grundläggande utbildning vid varje lärosäte (exkl. särskilda
åtaganden) 5 % avsättas till s.k. kvalitetsbelopp. Därmed blir
de takbelopp som anges för varje lärosäte alltså 5 % mindre.
Beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
justeras i motsvarande mån. Alla lärosätens program för
kvalitetsutveckling samt deras genomförande av dessa skall
granskas av Kanslersämbetet, som skall bedöma om resp. lärosäte
är berättigat till helt, halvt eller inget kvalitetsbelopp.
Varje lärosäte rekvirerar från Kammarkollegiet den del av
kvalitetsbeloppet som Kanslersämbetets senaste bedömning
berättigar till. Kvalitetsbeloppet blir alltså en belöning i
efterhand för visade ambitioner till kvalitetsutveckling och
visad förmåga att leva upp till dessa. Kvalitetsbeloppet är
däremot inte relaterat till lärosätets prestationer i form av
helårsstudenter och helårsprestationer ett visst budgetår.
Därmed är också kvalitetsbeloppet -- till skillnad från den
sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och
helårsprestationer -- känt för lärosätet redan vid budgetårets
början.

Det förutsätts att samtliga lärosäten har hunnit få sina
kvalitetsutvecklingsprogram och sitt genomförande av dessa
bedömda av Kanslersämbetet innan det nya systemet börjar
tillämpas. Regeringen föreslår att denna granskning inleds
under hösten 1994. En ny bedömning skall normalt ske efter tre
år, om inte Kanslersämbetet finner anledning att göra
bedömningen tidigare. Om en ny bedömning för ett visst lärosäte
har gjorts under pågående budgetperiod, och om den lett till en
annan slutsats än vid föregående bedömningstillfälle, kan
därmed det lärosätet vara berättigat till större eller mindre
andel av kvalitetsbeloppet efter den nya bedömningen än före
denna. Enligt regeringens uppfattning skall de lärosäten som
aktivt arbetar med sin kvalitetsutveckling antingen erhålla
hela eller halva kvalitetsbeloppet. Endast det lärosäte som
uppenbart nonchalerar arbetet med kvalitetsutveckling, t.ex.
genom att inte utarbeta ett acceptabelt program, bör helt gå
miste om kvalitetsbeloppet.

Det föreslagna systemet innebär att inte hela det sammanlagda
kvalitetsbeloppet för samtliga universitet och högskolor
nödvändigtvis kommer att tas i anspråk för utbetalning till
lärosätena. De medel som blir över, därför att vissa lärosäten
endast får hälften eller t.o.m. ingen del av resp.
kvalitetsbelopp, bör enligt propositionen regeringen lämna
förslag om till riksdagen inför varje budgetår. Det förefaller
naturligt, anför regeringen, att en del av dessa resurser
avsätts till Kanslersämbetet för fördelning till angelägna
utvecklings- och stödprojekt vid lärosätena med anknytning till
kvalitetsutveckling.

I regeringens förslag görs ingen åtskillnad mellan
konstnärlig och idrottslig utbildning å ena sidan och annan
utbildning å den andra, när det gäller kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet.

Socialdemokraterna yrkar i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 10
avslag på regeringens förslag. Genomarbetade kvalitetsprogram
för varje högskola kan vara ett gott redskap för att utveckla
kvaliteten, framhåller de. Kanslern har en viktig roll i
kvalitetsgranskningen, men motionärerna ifrågasätter om det är
en rimlig uppgift för Kanslersämbetet att betygsätta
högskolorna efter en tregradig skala och utdela premier
därefter. Vidare påtalas i motionen att det får svåra följder i
den framtida studentrekryteringen för ett lärosäte som får
lägsta betyg, dvs. inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Med
sänkta anslag uppkommer också ökade svårigheter att åtgärda
bristerna, anser motionärerna. De yrkar även avslag på
regeringens förslag om principerna för utformningen av
kvalitetsdelen i systemet för tilldelning av resurser till
konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar (yrkande 11).

Vänsterpartiet, som i princip är emot det gällande
resurstilldelningssystemet, anför i motion 1993/94:Ub64 (v)
yrkande 6 att det är bra att högskolorna upprättar
kvalitetsprogram. De bör dock enligt motionärerna upprättas
utan hot om minskade resurser. Trots sitt principiella nej till
den modell för resurstilldelning som regeringen skisserar anser
motionärerna att den föreslagna kvalitetspremien bör räknas
enbart på helårsprestationerna och inte på studentpengen, detta
för att mer effektivt kunna motverka att högskolorna genomför
en eventuell nivåsänkning av utbildningskvaliteten till förmån
för ökad genomströmning.

Utskottet vidhåller att hänsyn till kvalitetsfaktorn bör
byggas in i resurstilldelningssystemet i enlighet med de
ursprungliga intentionerna. Om denna faktor tillåts inverka på
resurstilldelningen i alltför hög grad, kan givetvis de problem
uppkomma som påtalas i motion 1993/94:Ub74. Utskottet anser
emellertid att regeringen gjort en rimlig avvägning, när den
föreslagit att endast 5 % av resursutrymmet skall beröras av
kvalitetsbedömningen. Den metod som regeringen föreslår --
bedömning genom Kanslersämbetet av lärosätenas egna
kvalitetsutvecklingsprogram och deras genomförande av dessa --
är också enligt utskottets mening klart bättre än metoden med
mer mekaniskt fungerande kvalitetsindikatorer. Det finns vidare
anledning att räkna med att systemet med den utformning
regeringen nu föreslagit kommer att vinna acceptans hos de
berörda, alltså universiteten och högskolorna. Utskottet
konstaterar att kvalitetspremien enligt regeringens förslag
inte är kopplad till lärosätenas faktiska antal helårsstudenter
eller faktiskt genomförda helårsprestationer.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6 och 1993/94:Ub74 yrkandena
10 och 11 godkänner vad regeringen förordat om principerna för
utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för
den grundläggande högskoleutbildningen.

I propositionen nämns att en motsvarande avsättning av
kvalitetsbelopp för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skulle
innebära att 1,5 % av anslaget till SLU -- som är gemensamt för
grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning --
skulle disponeras som kvalitetsbelopp. Utskottet har erfarit
att regeringen överväger att även vid SLU införa ett system för
kvalitetssäkring som motsvarar det som i förevarande
proposition föreslås för Utbildningsdepartementets område.

Vidare föreslår regeringen nya principer för
resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga
högskoleutbildningar. För dessa områden har innevarande
budgetår det allmänna systemet med schabloniserad ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer inte tillämpats. För
konstnärlig utbildning resp. för utbildning i idrott utgår i
stället enbart ersättning per helårsstudent. Denna studentpeng
varierar kraftigt mellan de olika lärosätena, även för
motsvarande utbildning.

Regeringen föreslår nu att enhetliga ersättningsbelopp
fr.o.m. den 1 juli 1995 skall införas även för dessa
utbildningar, som därvid indelas i åtta olika kostnadsklasser.
Ersättning skall utgå dels för antalet helårsstudenter
(studentpeng), dels för antalet helårsprestationer. I
studentpengen föreslås även medel för lokalkostnader ingå,
liksom kommer att bli fallet för övrig grundläggande
högskoleutbildning (jfr prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8,
rskr. 287). Den nya särskilda prislistan för konstnärlig och
idrottslig utbildning skall enligt regeringens förslag
tillämpas även för ämnesutbildningen av lärare i bild, idrott
och musik, såväl när det gäller ettämnesutbildning som det
konstnärliga/idrottsliga ämnet i tvåämnesutbildning.

En förutsättning för en enhetlig studentpeng som inkluderar
ersättning för lokaler är att nuvarande stora skillnader i
lokalstandard minskar inom det konstnärliga området, anför
regeringen. Därför förutsätter förslaget ett resurstillskott
som möjliggör en förbättrad lokalstandard vid de universitet
och högskolor som för närvarande har bristfälliga lokaler.
Regeringen anmäler att den avser att ta i anspråk medel som
redan tidigare har reserverats för lokalförbättringar.

Utskottet utgår från att den nya prislistan skall tillämpas
även på tvåämnesutbildning för gymnasielärarexamen. När det
gäller beloppen i de olika kostnadsklasserna förutsätter
utskottet att regeringen lägger fram förslag i
budgetpropositionen nästa år. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner det som regeringen förordat om principerna för
resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga
högskoleutbildningar.

Resurstilldelning från statsmakternas sida knuten direkt till
lärosätenas prestationer förekommer för närvarande bara när det
gäller grundläggande utbildning. Till forskning och
forskarutbildning får varje berört universitet eller högskola
ett anslag, med en anslagspost för varje vid lärosätet
förekommande fakultet. När det gäller fakultetsanslagen har det
sedan lång tid på många håll förekommit olika former av s.k.
aktivitetsrelaterad budgetering på lokal nivå. I proposition
1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) anförde utbildningsministern
att han utgick från att utvärderingssekretariatet, dvs. numera
Kanslersämbetet, noga skulle följa frågan om de system för
aktivitetsanknuten budgetering som utvecklats, och därmed bidra
med ytterligare underlag. Hans bedömning var att eventuella
principiella förändringar därmed inte borde aktualiseras förrän
inför den treåriga budgetperiod som inleds den 1 juli 1996. I
1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170) meddelade
regeringen emellertid som sin uppfattning att ett system för
aktivitetsrelaterad resursfördelning på nationell nivå borde
börja införas redan under den då förestående treårsperiodens
sista år, dvs. budgetåret 1995/96. Något förslag därom
framlades dock inte i nämnda proposition, och blev inte föremål
för ställningstagande av riksdagen.

Regeringen lägger nu fram förslag om principer för ett
system för resultatrelaterade fakultetsanslag. Systemet
skall enligt propositionen införas fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag har föregåtts av utredning inom
Resursberedningen, som presenterade sitt förslag i betänkandet
(SOU 1993:102) Kvalitet och dynamik. Detta har varit föremål
för remissbehandling, varvid bl.a. samtliga universitet och
fackhögskolor samt forskningsråd under Utbildningsdepartementet
har avgivit yttrande. Regeringens förslag i propositionen
avviker från Resursberedningens bl.a. på grund av invändningar
som framförts vid remissbehandlingen.

Det system regeringen nu föreslår är resultatrelaterat
snarare än aktivitetsrelaterat. Regeringen föreslår att 5 % av
de totala anslagen i landet för ett fakultetsområde skall
fördelas bland berörda fakulteter vid olika lärosäten i
proportion till antalet avlagda doktors- och licentiatexamina.
Examinationen föreslås bli beräknad så att doktorsexamina ges
vikten 1 och licentiatexamina vikten 0,5. För att främja en
bredare rekrytering av underrepresenterat kön (vilket för
närvarande inom alla fakultetsområden är kvinnorna), föreslås
att vikten för examina avlagda av personer av det
underrepresenterade könet ökas med 25 %. Varje lärosätes andel
av examinationen föreslås bli beräknad genom att examinationen
under de senaste fyra åren summeras för fakultetsområdet samt
för varje enskild fakultet. Fakulteternas andel fås genom att
den egna examinationen divideras med fakultetsområdets.

Resursberedningens analys av vilka parametrar som skulle
kunna användas resulterade i att fyra bedömdes intressanta.
Examinationen i forskarutbildningen var en av dessa. Regeringen
väljer examinationen i forskarutbildningen som enda parameter
och motiverar sitt val på följande sätt. För det första hänger
forskarutbildningens effektivitet nära samman med
forskningskvalitet, och därmed även med förmågan att attrahera
externa anslag, vilket är en annan parameter som
Resursberedningen diskuterat. Vidare hänvisas till målet att
fördubbla antalet avlagda doktorsexamina till år 2000, som
utbildningsministern slog fast första gången i 1992 års
budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 18) och som
riksdagen godkände våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,
rskr. 388). Därtill anförs att ny och intressant forskning i
många fall bedrivs inom ramen för forskarutbildningen.
Slutligen framhåller regeringen att de kvantitativa uppgifterna
om antalet doktorsexamina även har en kvalitativ dimension i
och med disputationsförfarandet, som innebär en öppen,
vetenskaplig kvalitetsgranskning. Uppgifterna är dessutom lätt
tillgängliga och har hög statistisk tillförlitlighet.

För att förslaget inte skall få alltför dramatiska
omfördelningseffekter vill regeringen ha en spärregel för att
garantera att medlen för en fakultet tillåts minska med högst
två procent mellan två budgetår och högst fem procent under en
treårsperiod.

Vänsterpartiet ställer sig i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande
7 positivt till regeringens förslag om resultatrelaterade
fakultetsanslag. Dock anser motionärerna att underrepresenterat
kön vid beräkningen av examinationen bör tillmätas högre vikt
än regeringen föreslagit, nämligen dubbel vikt i stället för 25
% högre vikt -- detta i enlighet med ett förslag av den s.k.
JÄST-gruppen.

Det föreslagna systemet missgynnar fakulteter med kort
utbildnings- och forskningstradition, hävdas det i motion
1993/94:Ub80 (s). Motionärerna påtalar att skillnader i
produktivitetsmått kan bero på en mängd faktorer, som den
enskilda fakulteten inte råder över. Exempelvis har de
fakulteter som verkat under mycket lång tid kunnat bygga upp
egna resurser via donationer m.m., och de verkar i regioner som
under lång tid har dragit till sig kunskapsintensiva
verksamheter som ger möjligheter till forskarstudier i arbetet
samt forskarhandledning. Dessa förutsättningar finns inte vid
de fakulteter som bara är ett tiotal år gamla. Särskilt
missgynnar det föreslagna systemet fakulteter vid Umeå och
Linköpings universitet samt vid Högskolan i Luleå. Enligt
motionärerna har två forskare från Umeå vidare visat att det av
regeringen föreslagna systemet inte fördelar
fakultetsresurserna på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt,
eftersom det bygger på genomsnittsproduktivitet i stället för
på marginalproduktivitet. Motionärerna anser att de fem procent
som skall komma i fråga för omfördelning skall fördelas utifrån
en bedömning av fakultetens forskarutbildnings- och
forskningsverksamhet, utgående från fakultetens förutsättningar
i analogi med vad regeringen föreslår för grundutbildningen.

I motion 1993/94:N283 (s) yrkande 8, som väcktes under
allmänna motionstiden och således innan regeringen lagt fram
sitt förslag, påtalas de negativa konsekvenserna av
Resursberedningens förslag när det gäller den tekniska
fakulteten vid Högskolan i Luleå, som enligt beredningens egna
beräkningar skulle förlora närmare 10 miljoner kronor. Både att
denna högskola är en ung sådan och att där bedrivs tillämpad
forskning får negativa konsekvenser, om resurstilldelningen
skall ske enligt Resursberedningens förslag, hävdar
motionärerna.

Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik
mot regeringens förslag. De farhågor som framförts av dem samt
i motionerna är enligt utskottets mening värda att ta på
allvar. Varje nytt system kan medföra icke önskvärda
konsekvenser. Hur systemet verkar kan dock inte till alla delar
förutses, utan måste bli föremål för noggrann uppföljning när
det tas i bruk. Genom att tillämpa det av regeringen föreslagna
systemet redan budgetåret 1995/96 ges möjlighet att kalibrera
det inför den följande treåriga budgetperioden, vilket
utskottet anser vara en fördel. Regeringens förslag till
viktning för underrepresenterat kön är enligt utskottets mening
väl avvägt. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80
och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad regeringen förordat om
principerna för utformningen av resultatrelaterade
fakultetsanslag.

Utskottet har i det föregående påpekat att förslagen i
förevarande proposition avser universitet och högskolor under
Utbildningsdepartementet och alltså inte SLU. Den andel av
fakultetsanslagen som enligt regeringens förslag skall
resultatrelateras motsvarar för SLU:s del 3,5 procent av det
totala anslaget, meddelas det i propositionen.

Regeringen berör i propositionen även studiefinansieringen
i forskarutbildningen. Det bör övervägas, säger regeringen,
om nya metoder för studiefinansiering kan utvecklas i syfte att
öka effektiviteten och höja examinationsgraden. En sådan
möjlighet är att ge universitet och högskolor frihet att -- om
man så önskar -- skapa en "studiefinansieringstrappa", där
doktoranden får successivt bättre ekonomiska villkor
allteftersom studierna framskrider.

På det sistnämnda yrkas avslag i motion 1993/94:Ub64 (v)
yrkande 18. Motionärerna påminner om Vänsterpartiets förslag i
tidigare motioner om medel för omvandling av ytterligare 1 000
utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Utskottet konstaterar att regeringen inte lagt fram något
förslag om studiefinansieringstrappa för riksdagens
ställningstagande. Den närmare innebörden av begreppet framgår
inte heller av propositionen. Enligt riksdagens beslut har
regeringen för varje läroanstalt föreskrivit ett visst minsta
belopp inom varje fakultet som skall avsättas för
studiefinansiering i forskarutbildningen. I regleringsbrevet
för innevarande budgetår har regeringen föreskrivit att medlen
avser doktorandtjänster men, om särskilda skäl föreligger, även
får användas för förlängning av utbildningsbidrag till
doktorander som innehaft sådant föregående budgetår.
Utbildningsbidrag kan alltså enligt regeringens beslut inte
längre utdelas till nya doktorander. -- Utskottet noterar att
det redan nu är möjligt för universitet och högskolor att i de
avtal som reglerar lönerna på doktorandtjänster skriva in en
sådan förändring av villkoren som skisseras i propositionen.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något
tillkännagivande i enlighet med motion 1993/94:Ub64 yrkande 18,
som alltså avstyrks.

5. Donationsfastigheter

I samband med att staten skulle föra över äganderätten till
vissa universitets- och högskolefastigheter till Statliga
Akademiska Hus AB har frågan väckts i vad mån staten kan anses
ha rätt att så förfoga över universitetens och högskolornas
donationsfastigheter att äganderätten till dem överlåts
till ett statligt fastighetsbolag som har till uppgift att på
affärsmässiga grunder erbjuda universitet och högskolor
lokaler. Regeringen gör nu ett klarläggande av vad som får
anses gälla i fråga om disposition och förvaltning av
universitetens donationsfastigheter.

Enligt regeringens bedömning får anses gälla att, om staten
har mottagit en gåva under vissa bestämda förutsättningar
beträffande gåvans användning och disposition, staten inte utan
stöd i lag ensidigt kan bestämma sig för att disponera
donationen på annat sätt. Statens ställning som gåvomottagare
skiljer sig i detta hänseende inte från andra rättssubjekts.
Villkor som är knutna till en gåva skall respekteras, om gåvan
tas emot. Har en fastighet donerats, anför regeringen, så att
donationen varit avsedd att komma ett universitet till godo och
kanske till yttermera visso också stå under universitetets
direkta förvaltning och disposition, kan det sålunda inte från
rättslig synpunkt anses tillåtligt att staten utan vidare
disponerar egendomen för förmögenhetsbildning i ett statligt
aktiebolag eller på annat sätt som inte innefattar fullgoda
garantier för att universitetet kommer i åtnjutande av den
förmån av fastigheten som givaren avsett. Som huvudregel måste
enligt regeringen gälla att staten i enlighet med
förutsättningarna för donationen behåller egendomen och ser
till att den används för det avsedda ändamålet, varvid de
fastigheter som ställts under universitetets direkta
förvaltning bör förbli där. Om staten börjar hantera
donationsegendom på ett sätt som inte kan ha varit donatorernas
mening, är risken uppenbar att benägenheten att ge donationer
till lärosätena avtar kraftigt. Den ståndpunkt som utvecklas i
propositionen ligger enligt regeringen i linje med det
principuttalande som utbildningsutskottet gjorde i sitt
yttrande till finansutskottet i ärendet om ny organisation för
förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m.
(1992/93:UbU4y). Utskottet anförde att "av universitet och
högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till
visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt".
Finansutskottet anförde i ärendet bl.a. att utskottet inte hade
något att erinra mot att de unika donationsfastigheter som
förvaltades av universiteten stannade kvar i denna
förvaltningsform (bet. 1992/93:FiU8).

Den sålunda klargjorda principen bör enligt regeringen också
gälla fastigheter som sedermera förkovrats med statliga medel,
eftersom byggnader och annat som ingår i fastigheten numera
inte kan skiljas ut från fastigheten utan särskild
lagstiftning. I konsekvens härmed bör, heter det i
propositionen, emellertid också omvänt gälla att, om ett
lärosäte använt medel från en donation för investeringar i en
statlig, icke donerad fastighet, detta inte kan åberopas för
att en sådan fastighet skall börja behandlas som
donationsfastighet. Det förhållandet att en donationsfastighet
behåller sin status som sådan, även om staten sedermera uppför
byggnader på den för andra medel än donationsmedel, innebär
dock inte något hinder för att staten, såsom ägare till
fastigheten i dess helhet, lägger förvaltningsansvaret för mark
och för byggnader på skilda statsorgan, om det skulle anses
lämpligt.

De bedömningar i principfrågorna som regeringen gör finner
regeringen skäl att underställa riksdagen för godkännande i
syfte att uppnå en större säkerhet för donationerna i en direkt
offentlig förvaltning.

Med anledning av propositionen i denna del har väckts två
motioner. Enligt motion 1993/94:Ub58 (m) blir konsekvensen av
regeringens resonemang bl.a. att staten fritt kan förfoga över
de byggnader som uppförts helt eller med stort inslag av
donerade medel på statlig mark. Därmed skulle det vara möjligt
att överlåta sådana till ett statligt fastighetsbolag.
Motionären ifrågasätter om detta varit avsikten. Han föreslår
att frågan prövas ytterligare. För att nå en praktiskt
fungerande lösning under tiden, bör det vara möjligt för staten
att upplåta mark med tomträtt till ett statligt bolag.
Likartade konstateranden görs i motion 1993/94:Ub62 (fp), i
vilken motionären anför, med hänvisning till det som sägs i
propositionen, att gamla donationer till universiteten i
Uppsala och Lund inte kan överföras till det statliga
fastighetsbolaget, utan skall förvaltas av statsorgan, medan
nyare donationsbyggnader på statlig mark kan överföras till det
statliga fastighetsbolaget. Motionären ställer också frågan
huruvida det är respektive universitet eller Statens
fastighetsverk som skall förvalta donationsfastigheter.

Utskottet vill med anledning av propositionen i denna del och
motionerna anföra följande.

Utskottet finner anledning att såsom grundläggande princip
slå fast att staten, när en donation har tagits emot som är
riktad till ett universitet eller en högskola, måste respektera
de villkor som är knutna till donationen. Utskottet har
uppfattat propositionen så att även regeringen hävdar denna
princip. Regeringen anför bl.a.: "Förutom de rent rättsliga
principer som kan åberopas för en sådan hållning i frågan kan
också anföras att ett motsatt förfarande skulle stå i strid med
vanliga hedersbegrepp." (prop. s. 145) Med anledning av vad som
anförs i motionerna vill utskottet klarlägga att om ett
lärosäte tagit emot en donation, riktad till lärosätet, och en
byggnad uppförs på statlig mark väsentligen med medel ur
donationen, skall den förbli i statens ägo, om detta är en av
donator klart angiven förutsättning för donationen.

Beträffande den av motionärerna aktualiserade frågan om
användande av tomträttsinstitutet, utgår utskottet från att
motionärerna åsyftar upplåtande av donerad mark med tomträtt.
Utskottet anser att riksdagen bör avstå från att uttala sig
prinicipiellt i denna fråga. Enligt utskottets uppfattning bör
en sådan fråga kunna prövas från fall till fall och avgöras med
stöd i föreliggande donationsvillkor.

I den mån förvaltningen av en donationsfastighet enligt
donationsvillkoren skall åvila ett universitet följer
naturligen att universitetet på egen hand har att avgöra vem
som skall anlitas för uppgiften.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
vad regeringen förordar om dispositionsrätten till och
förvaltningen av universitetens donationsfastigheter och avslår
motionerna 1993/94:Ub58 och 1993/94:Ub62.

6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor

I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 4 beklagar motionärerna att
inte lärarna omfattas av de utvecklingsprogram för akademiskt
ledarskap som Utbildningsdepartementet tagit initiativ till.
Lärarna behöver också vidareutbildning eftersom de utgör
grunden för allt ledarskap i högskolan. Enligt motionärerna
målar regeringen upp ett motsatsförhållande mellan det
kollegiala beslutsfattandet och den egna modellen med mycket
starka rektorer och förvaltningschefer. Mer resurser bör satsas
på att involvera lärare, doktorander och fackliga företrädare i
beslutsprocessen, framhålls det i motionen.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att
regeringen i propositionen betonar att det stora ansvar som
högskolereformen innebär för universitet och högskolor ställer
nya och ökade krav på ledningarna vid lärosätena. Den
viktigaste uppgiften för styrelser och rektorer är att svara
för den långsiktiga planeringen. Därutöver är det ledningens
ansvar att själv utforma de interna principerna för
resursfördelning samt skapa en ändamålsenlig intern
beslutsstruktur. För att stärka ledningskompetensen har
Utbildningsdepartementet tagit initiativ till ett
utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap.

Utskottet konstaterar att detta utvecklingsprogram i första
hand vänder sig till rektorer och förvaltningschefer. Utskottet
erinrar om att det för närvarande genomförs ett särskilt
handlingsprogram för pedagogisk utbildning för att höja
kompetensen hos universitetens och högskolornas lärare.
Riksdagen beslutade om särskilda treåriga resurstillskott
härför vid föregående riksmöte i samband med behandlingen av
propositionen om förstärkning av den grundläggande
högskoleutbildningen (prop. 1992/93:42, bet. UbU5, rskr. 159).

Vad särskilt gäller beslutsprocessen erinrar utskottet om att
grundläggande bestämmelser om vissa strategiska högskoleorgan
och deras sammansättning återfinns i högskolelagen och
högskoleförordningen. Av bestämmelserna framgår att lärare och
studenter ingår i flertalet beslutsorgan till skillnad från
fackliga företrädare. Utskottet är inte berett att föreslå
några ändringar beträffande beslutsorganens sammansättning.

Regeringen understryker i propositionen att den kollegiala
beslutstraditionen inte får tillåtas motverka en angelägen
utveckling mot ett tydligt ledarskap för universitetet eller
högskolan i dess helhet. Utskottet instämmer i uppfattningen
att lärosätenas förändrade situation ställer nya krav på ett
förändrat ledarskap. Enligt utskottet bör det inte råda något
motsatsförhållande mellan de grundläggande bestämmelserna om
beslutsfattande och behovet av ett tydligt ledarskap.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vänsterpartiet tar i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 8
avstånd från vad de uppfattar som regeringens förslag att på
sikt avpolitisera forskningsråden.

Utskottet konstaterar att regeringen inte för fram något
förslag beträffande forskningsrådsorganisationen. Däremot
framgår av propositionen att regeringen avser att föranstalta
om en översyn av forskningsrådsorganisationen inför kommande
forskningsproposition. Regeringen hänvisar till förändringarna
i rådens omvärld under de senaste åren (prop. s. 141 f.).

Utskottet anser att varken propositionen i denna del eller
förevarande motionsyrkande bör föranleda ett uttalande av
riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

I propositionen (s. 35) sägs att förutom de konstnärliga
utbildningarna kan vissa delar av lärarutbildningarna och
yrkesteknisk högskoleutbildning utgöra exempel på utbildningar
där det nära sambandet med forskning inte är relevant.

Utskottet vill för sin del konstatera att uttalandet rimligen
bör förstås så, att vissa utbildningar -- eller delar av
utbildningar -- främst baseras på annan kunskapsbildning än den
vetenskapliga, såsom beprövad erfarenhet. Där vetenskaplig
grund är möjlig att åstadkomma bör den naturligtvis även ges
utvecklingsmöjligheter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Användning av löntagarfondsmedel till högre utbildning och
forskning

1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 godkänner vad utskottet
anfört,

res. 1 (s)

2. Stiftelser m.m.

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling
utom såvitt avser profilforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del,
yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande
delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub686 och
1993/94:Ub722 yrkande 2 bemyndigar regeringen att bilda
stiftelse för forskarutbildning vid mindre och medelstora
högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt
för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet
samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten,

res. 2 (s) - villk. 1
men. (v) - delvis

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora
högskolor, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår
motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57
yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68
yrkande 1 och 1993/94:Ub83,

res. 3 (s)
men. (v) - delvis

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 15 och
1993/94:Ub714 yrkande 1,

res. 4 (nyd)
men. (v) - delvis

5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för
mindre och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 5,

res. 5 (s)

6. beträffande tjänsteforskning m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 17,

men. (v) - delvis

7. beträffande livsmedelsforskning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub65,

8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub54, 1993/94:Ub56
yrkandena 3, 4 och 5 samt 1993/94:Ub73,

men. (v) - delvis

9. beträffande skogsindustriell forskning vid Högskolan i
Karlstad
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub69,

10. beträffande behovet av utbyggnad av högre utbildning
och forskning i Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub63, 1993/94:Ub81
yrkande 1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1,

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder
för etablering av en ny universitetsstruktur i
Stockholmsområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3,
1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67,
1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77
yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82
yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,
1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,
1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 lämnar
regeringen det begärda bemyndigandet,

res. 6 (s)
men. (v) - delvis

12. beträffande Stockholms universitets
utbildningsuppdrag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 4,

13. beträffande vissa centra vid Novum
att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9,

14. beträffande vidare decentralisering av
högskoleutbildningen i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 5,

15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning
av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub74 yrkande
7, 1993/94:Ub77 yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och
1993/94:Ub82 yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat,

res. 7 (s)

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i
Stockholm
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7
och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen anfört,

res. 8 (s)
men. (v) - delvis

17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i
Stockholm
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6,
1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande
10,

res. 9 (s)

18. beträffande stiftelse för forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag
på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar
regeringen att bilda stiftelsen,

res. 10 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

19. beträffande stiftelse för internationellt
miljöuniversitet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64
yrkandena 1 i denna del och 13 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8
i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att bilda stiftelse
för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund,

res. 11 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar
regeringen att bilda stiftelse för förstärkt vårdforskning
m.m.,

res. 12 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

21. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub70 och
1993/94:Ub78,

22. beträffande stiftelse för internationalisering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
yrkande 14, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar
bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för vidgad
internationell samverkan inom utbildning och forskning,

res. 13 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

23. beträffande EG:s fjärde ramprogram
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub64 yrkande 15 bemyndigar regeringen
att delta i beslut om att låta EG:s fjärde ramprogram för
forskning och teknisk utveckling omfattas av EES-avtalet,

men. (v) - delvis

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
yrkande 16 samt 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar
bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för
kvalitetsinriktade kulturprojekt,

res. 14 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

25. beträffande FoU-projekt för ökat teknikintresse, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub72 och
1993/94:Ub79,

26. beträffande lagförslaget
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

res. 15 (s) - villk. 2
men. (v) - delvis

3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning

27. beträffande universitetens resp. de mindre och
medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub53,
1993/94:Ub56 yrkande 2, 1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74
yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen
förordat,

res. 16 (s)

28. beträffande fasta forskningsresurser till högskolor som
fått rätt att utfärda magisterexamen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub68 yrkande 2,

29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och 2,

res. 17 (s)

30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala
utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad
yrkesutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714 yrkande 4
godkänner vad regeringen förordat,

res. 18 (s)
men. (v) - delvis

31. beträffande en större översyn av vuxenutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub60,
1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 7,

res. 19 (s)

33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och
teknisk högre utbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub71,
1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:Ub76 godkänner vad
regeringen förordat,

res. 20 (s)

34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkande 17,

res. 21 (nyd)

4. Resurstilldelningssystem

35. beträffande principerna för utformningen av
kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6
och 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 godkänner vad regeringen
förordat,

res. 22 (s)

36. beträffande principerna för resurstilldelning till
konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

37. beträffande principerna för utformningen av
resultatrelaterade fakultetsanslag
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad
regeringen förordat,

res. 23 (s)
men. (v) - delvis

38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 18,

men. (v) - delvis

5. Donationsfastigheter

39. beträffande donationsfastigheter
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub58 och
1993/94:Ub62 godkänner vad regeringen förordar om
dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens
donationsfastigheter,

6. Övrigt

40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt
ledarskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 4,

men. (v)

41. beträffande forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 8.

men. (v)

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Kristina Persson (s) och
Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet delar" och på s. 15 slutar med "yrkande
1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens
lagförslag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens
tillgångar får användas endast på det sätt som anges i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR),
dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra
utgifter avseende försäkringen för tilläggspension (3 § APR).

I och med regeringens nu föreliggande förslag har totalt ca
30 miljarder kronor tagits från Allmänna pensionsfonden,
vilken i stället är i behov av resursförstärkningar.

Det svenska pensionssystemet står inför genomgripande
förändringar, där huvudsyftet är att på lång sikt säkra en av
grundbultarna för välfärden. De relativa kostnaderna för
pensionerna ökar av en rad skäl:
Pensionärerna blir allt fler i förhållande till antalet
yrkesverksamma.
Pensionssystemet är ytterst tillväxtkänsligt och sårbart vid
konjunktursvängningar.
Demografiska förändringar äger rum till följd av höga
födelsetal under 1940-talet.

Utskottet anser det oförsvarbart att trots det finansiella
behovet i pensionssystemet och det mycket allvarliga
statsfinansiella läget nu lägga fram ett förslag som saknar
samband med pensionerna, som regeringen inte bedömt
tillräckligt angelägna för att prioriteras inom statsbudgeten.

Ett alternativ till att låta resterande medel i Fond 92--94
kvarstanna i Allmänna pensionsfonden kan vara att låta dessa
medel överföras till Statsverket för att förstärka statens
finanser, minska statsskulden och framtida ränteutgifter.

Riksdagen bör sålunda med bifall till motionerna 1993/94:Ub64
yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslå
regeringens förslag om användning av resterande medel från
löntagarfonderna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslår regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden,

2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt
avser profilforskning (mom. 2)

Vid avslag på reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet anser" och på s. 21 slutar med "yrkande
2" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar avslag på förslaget att upprätta sju
stiftelser. Detta utskottets ställningstagande kan motiveras
med flera principiella skäl. Medel som har varit avsedda för
helt andra ändamål som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet
kommer vid riksdagens bifall till regeringens förslag att föras
över till privaträttsliga subjekt. Även om medlens förvaltning
och disposition kommer att styras av de riktlinjer som angivits
av statsmakterna, kommer de av regeringen föreslagna
stiftelsernas verksamhet att undandras såväl riksdagens som
regeringens inflytande. Utskottet anser dessutom att
propositionen präglas av brister i analys och motiveringar till
varför olika slag av åtgärder bör sättas in och varför de just
nu av regeringen föreslagna åtgärderna förväntas lösa de
problem som anges. Utskottet vill erinra om att de
forskningsstiftelser som just har påbörjat sin verksamhet har
till uppgift att ge stöd till de flesta forskningsändamål som
regeringen nu föreslår att ytterligare en omgång stiftelser
skall stödja. Det gäller t.ex. informationsteknik,
vårdforskning, "miljöuniversitet" samt mycket av
internationaliseringen och forskningssamarbetet med
näringslivet. När det gäller fondmedel för kulturändamål, är
det enligt utskottet oacceptabelt att regeringen föreslår att
riksdagen skall fatta beslut i en så viktig fråga med
propositionens dåligt underbyggda förslag som underlag,
särskilt som en parlamentariskt sammansatt kulturutredning, den
första övergripande på tjugo år, nu diskuterar den framtida
kulturpolitiken.

Utskottet anser liksom motionärerna att de kvarvarande medlen
i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden bör hanteras i sådana
former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från
statsmakternas sida på densamma möjliggörs i så stor
utsträckning som möjligt. Därför bör medlen delas upp i två
fonder. Deras verksamhet bör avse två större områden och ha
följande syften. Den första fonden, kompetensutvecklingsfonden,
skall tilldelas 85 % av medlen. Medel från denna fond skall
användas för kompetensutveckling av löntagare och småföretagare
enligt de riktlinjer som anges i motion 1993/94:Ub75 och vilka
utskottet just har redovisat. Den andra fonden,
forskningsfonden, skall tilldelas 15 % av medlen. Medel från
denna fond skall användas för ändamål enligt de riktlinjer som
angivits i samma motion. Utskottet har i det föregående
redovisat även dessa. För båda fonderna bör gälla att såväl
avkastningen som kapitalet får användas för de avsedda
ändamålen.

De insatser för kompetensutveckling och forskning som bör
komma i fråga skall vara avgränsade i tid, dvs. inte ha den
karaktären att de bör finansieras med löpande budgetmedel.
Ambitionen skall vara att kraftsamla och låta dessa fondmedel
möjliggöra en extraordinär satsning på investering i kunskap.
Fondmedlen bör få förbrukas under en period på 3--6 år. Det
samhälleliga intresset av verksamheten inom båda fondernas
områden gör, vilket utskottet redan påpekat, att denna bör
bedrivas enligt de regler som normalt gäller för statlig
verksamhet. Det innebär bl.a. garantier för insyn,
rättssäkerhet och kontroll.

Utskottet har i det föregående redogjort för det huvudsakliga
syftet med fondernas verksamhet enligt motion 1993/94:Ub75, som
utskottet ställer sig bakom. För egen del vill utskottet vidare
lyfta fram följande. När det gäller kompetensutvecklingsfonden
är det angeläget att framhålla att vuxenutbildning skall ses
som en långsiktig strategisk investering för tillväxt och full
sysselsättning. För att uppnå största möjliga bredd och
effektivitet krävs insatser från individer, arbetsgivare och
samhälle. Ett sådant omfattande åtagande som utskottet nu
föreslår förutsätter betydande insatser från staten. Men även
arbetsgivarnas medverkan behövs. Det gäller exempelvis lokaler,
utrustning, t.ex. datorer för bl.a. distansutbildning samt rätt
till ledighet. Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i
ett nära samspel mellan arbetsgivaren, löntagarna och
experter/utbildningsanordnare. Utskottet vill här också peka på
vad motionärerna anför om en regional organisation av
kunskapsmäklare/rådgivare, "kompetenscentra". Deras uppgift bör
vara att bidra till att det regionalt och lokalt uppstår arenor
för kunskapsöverföring och stimulans mellan företagen.

Beträffande den av utskottet nu förordade forskningsfonden
ställer sig utskottet även i den delen bakom förslaget i motion
1993/94:Ub75. Utskottet ansluter sig till vad motionärerna
anfört om områden som bör prioriteras. De forskningsändamål som
sålunda bör komma i fråga för finansiering med
löntagarfondsmedel har ett direkt samband med strävandena att
öka tillväxten i landet.

I fråga om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv
och universitet och högskolor innebär regeringens förslag en
styrning till områden av intresse för de företag som har
möjligheter att uppträda som medfinansiärer. Det är endast ett
fåtal svenska företag som i någon väsentlig omfattning kan
medverka i finansiering av forskarutbildning. Enligt utskottets
uppfattning är det inte helt säkert att det är just i samarbete
med dessa företag de stora extrainsatserna skall göras. Stödet
bör få en annan utformning än i regeringens förslag för att
även de mindre och medelstora företagens behov skall kunna
beaktas.

Det är angeläget att fler personer med doktors- eller
licentiatexamina rekryteras till verksamhet inom näringslivet.
I dag upplevs de forskarutbildade ha alltför snäv
specialisering och sakna erfarenheter av och kunskap om
näringslivet. Ofta är det emellertid just deras
specialkunskaper som borde komma till användning, samtidigt som
man bör ta till vara en rad mer generella färdigheter när det
gäller exempelvis analysförmåga, problemformulering och
problemlösning och förmåga att arbeta självständigt. Utskottet
ansluter sig därmed till vad motionärerna anfört om medel för
att underlätta rekryteringen av forskarutbildade till
företagen.

Insatser bör också kunna göras i viss omfattning med hjälp av
fondmedlen för att öka möjligheterna för unga forskare att
etablera internationella kontakter. Vidare bör stöd ges i olika
former till att inom landet utnyttja patent som kommit fram
genom forskning.

Utskottet stödjer även motionärernas förslag att de mindre
och medelstora högskolorna samt högskolan i Luleå -- såsom
extra förstärkning utöver budgetmedel -- tillförs resurser ur
den forskningsfond som utskottet föreslår. Ett starkt motiv för
detta är dessa högskolors allt större näringspolitiska
betydelse.

Utskottet anser också i likhet med motionärerna att kostnader
för svensk samverkan i EU:s forskningsprogram i viss
utsträckning bör kunna bestridas med medel från
forskningsfonden. En tredjedel av fonden bör användas för detta
ändamål.

På sikt kan Sveriges medverkan i EU:s forskningsprogram få
stora konsekvenser också för användningen av svenska
forskningsresurser. En samlad bedömning av svensk forskning i
ett EU-perspektiv bör göras i nästa forskningspolitiska
proposition.

Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna
1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 anser utskottet att de inte bör
föranleda något särskilt uttalande av riksdagen. Det
huvudsakliga syftet med motionärernas önskemål bör kunna
tillgodoses genom de resursförstärkningar till de mindre och
medelstora högskolorna som utskottet just har förordat.

Utskottet, som i det följande återkommer till förslaget om
lagstiftning, föreslår att riksdagen med anledning av
motionerna 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och
1993/94:Ub682 yrkandena 1--3 och med avslag på motion
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11
godkänner vad utskottet förordat om inrättande av en
kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond i enlighet med
vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker motionerna
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkandena 2 och 11 samt
1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling
utom såvitt avser profilforskning
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8 i motsvarande delar och 1993/94:Ub682 yrkandena
1--3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11,
1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2 godkänner vad
utskottet förordat om inrättande av en kompetensutvecklingsfond
och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet anfört,

3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m.
(mom. 3)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "och
1993/94:Ub83" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de farhågor som det ges uttryck för i
motionerna. Det förefaller uppenbart att regeringens förslag
innebär en ny strategi för de mindre och medelstora
högskolornas utveckling. I 1977 års högskolereform slogs det
fast att samtliga universitet och högskolor har ett nationellt
ansvar och en nationell uppgift. Vad som nu förordas i
propositionen innebär en inskränkning när det gäller
högskolornas forskningsområden och de görs -- i fråga om deras
fortsatta utveckling -- starkt beroende av styrkan i det
regionala näringslivet. I den mån det inte finns ekonomiskt
starka företag som är villiga att ställa upp med resurser för
forskning och forskarutbildning, kommer med all sannolikhet en
utarmning av högskolorna att äga rum.

I den mån resurser ställs till förfogande av näringslivet för
forskning, kommer denna att bli "profilerad" på näringslivets
villkor. Högskolornas integritet och inneboende styrka blir
lidande av en sådan ordning och det kommer att innebära, som
motionärerna framhåller, en regionalisering av högskolorna.

Det är utskottets bestämda uppfattning att forskningen inom
ramen för de nätverk som statsmakterna anvisar medel till bör
vidareutvecklas. Genom dessa ges det fruktbara möjligheter till
samarbete mellan de mindre och medelstora högskolorna å ena
sidan och universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser å den andra. I denna verksamhet, liksom i
annan av högskolorna bedriven forskning, är näringslivets
medverkan självklart av mycket stort värde. De mindre och
medelstora högskolornas roll för den regionala utvecklingen bör
naturligtvis inte sättas i fråga. Dock bör högskolornas frihet
att själva välja forskningsområden och samarbetspartners
hävdas.

Utskottet anser att riksdagen inte bör medverka till en
ordning som medför risk för utarmning av högskolorna och
motverkar deras ambitioner att ha bredd i såväl utbildning som
forskning. Den hårda styrning som utskottet inte kan undgå att
se i regeringens förslag om profilforskning vid de mindre och
medelstora högskolorna bör avvisas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag i denna del och föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1,
1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12,
1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om profilforskning
m.m. vid de mindre och medelstora högskolorna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora
högskolor, m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna
del och motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1,
1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12,
1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Högskole- och utbildningspolitiken (mom. 4)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den grundläggande uppfattning om hur
högskole- och utbildningspolitiken bör utformas som kommer till
uttryck i motion 1993/94:Ub365. Ambitionen bör vara en
akademisk utbildning och forskning i världsklass. För detta
måste vårt land ha akademiska lärosäten som är fria och
självständiga i alla avseenden. Statens tillsyn av lärosätena
skall i först hand ta sikte på att högsta kvalitet
upprätthålls. Det bör åligga lärosätena själva att besluta om
satsningar på kvalitet i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen.

Utskottet ställer sig bakom vad i motionen anförs om skillnad
mellan akademisk och icke akademisk högskoleutbildning.
Akademisk utbildning skall bygga på vetenskaplig grund. Sålunda
bör akademiska examina endast kunna utfärdas vid universitet
och högskolor med fast forskningsorganisation. Den akademiska
utbildningen och forskningen bör vara organisatoriskt åtskild
från övrig postgymnasial utbildning.

Fria akademiska lärosäten skall kunna verka i flera olika
juridiska former, t.ex. såsom stiftelser eller bolag. Olika
huvudmannaskapsformer bör kunna konkurrera med varandra, liksom
lärosätena bör kunna konkurrera om studenter, lärare och
forskare. Struktur och system bör införas som stimulerar och
säkerställer såväl kvantitet som kvalitet. För vart och ett av
de olika vetenskapsområdena bör kvalitetsprogram utformas.

Utskottet, som hänvisar till de riktlinjer som anges i motion
1993/94:Ub365, föreslår att riksdagen med bifall till motionen
uttalar sig för en högskolepolitik i enlighet med vad utskottet
här har anfört. Motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 15
och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och
medelstora högskolor (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "I den" och på s. 26 slutar med "till yrkandet"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de förhållanden som beskrivs i motionen
ger anledning att närmare diskutera hur den framtida
organisationen bör gestalta sig när det gäller forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna. Utskottet ansluter sig till
motionärernas uppfattning att det är dags att gå vidare från
"forskningsstödjande åtgärder" till en form av uppbyggnad av
stabila forskningsresurser inom dessa högskolor. Regeringen bör
närmare överväga vad motionärerna förordar och för riksdagen
lägga fram förslag till åtgärder som ligger i linje med vad i
motionen anförs om en gemensam forskningsorganisation för de
mindre och medelstora högskolorna. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionsyrkandet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för
mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering
av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (mom. 11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Omfattning, inriktning" och på s. 35 slutar med
"yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning
på Södertörn är en fråga som behöver få en samordnad och
långsiktig lösning. Den nyetablering av högre utbildning och
forskning som behöver komma till stånd i Stockholmsområdet
skall enligt utskottets mening stödja de satsningar som redan
gjorts på Södertörn av universitet och högskolor och landsting
och kommuner. Frågan är av mycket stor betydelse för både
regionen och landet. Ett beslut måste därför grundas på väl
gjorda utredningar och en öppen debatt. Först därefter finns
förutsättningar att fatta väl övervägda beslut. Enligt
utskottets mening tillgodoses detta bäst genom att en utredning
med bred parlamentarisk förankring tillsätts. Dess resultat bör
i sedvanlig ordning remitteras och därefter ligga till grund
för regeringens förslag till riksdagen. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena
1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub74
yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1,
1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3
och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700,
1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5
och 1993/94:A456 yrkande 7 och med avslag på regeringens
förslag och motion 1993/94:Ub67 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder
för etablering av en ny universitetsstruktur i
Stockholmsområdet
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59
yrkandena 1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66,
1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77
yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82
yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,
1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,
1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 och med
avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub67 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (mom. 15)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet noterar" och på s. 37 slutar med "i
Stockholmsområdet" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det beslutsunderlag som
presenterats för riksdagen är bristfälligt och därför inte bör
leda till beslut om att frånta högskolestyrelserna deras ansvar
för respektive lärosätes lokalförsörjning. Hela frågan bör, som
tidigare föreslagits, utredas i gängse ordning och regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag efter sedvanlig
remissbehandling. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub81 yrkande 4
och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med anledning av motion
1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens förslag om en
särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning
av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande
7, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med
anledning av motion 1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens
förslag,

8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm
(mom. 16)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "regeringen
anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det råder oenighet bland de
konstnärliga högskolorna om värdet av en sådan samlokalisering
som regeringen förespråkar. Utskottet menar att det är viktigt
att hänsyn tas till varje verksamhets speciella
förutsättningar. Om exempelvis Teaterhögskolan i Stockholm
föredrar att vara kvar i sina nuvarande lokaler, bör den enligt
utskottets mening inte tvingas att flytta. Frågan bör beredas
vidare i den tidigare nämnda utredningen. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74
yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82
yrkande 7 och med anledning av propositionen och motion
1993/94:Ub64 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i
Stockholm
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande
8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande
7 och med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub64
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (mom. 17)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 10" bort
ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i bedömningen att lokalfrågan för
Lärarhögskolan i Stockholm måste få en snar lösning. Denna
fråga är, till skillnad från de andra aktualiserade lokal- och
lokaliseringsfrågorna, väl utredd, vilket visat att en samlad
lokallösning som svarar mot utbildningens behov, går att
förverkliga i Södertälje. Kommunen har sedan länge reserverat
mark i ett läge med goda kommunikationer och med bra
förutsättningar att skapa en stimulerande studiemiljö.

Det är naturligt att denna fråga tas upp till förnyad
prövning i den föreslagna utredningen om en ny
universitetsstruktur på Södertörn, och att det gjorda
utredningsarbetet därvid tas till vara.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6,
1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i
Stockholm
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub81 yrkande
6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456
yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "del, avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har föreslagit en annan
användning för utbildning och forskning av de återstående
medlen i Fond 92--94, föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, och med
anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 1, likaså i denna del,
avslår regeringens förslag om bemyndigande att bilda en
stiftelse som har till uppgift att främja
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

18. beträffande stiftelse för forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar och med avslag på motion 1993/94:Ub64
yrkande 1, likaså i denna del, avslår regeringens förslag om
bemyndigande att bilda en stiftelse som har till uppgift att
främja humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm,

11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (mom.
19)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande
delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall
godkänna vad utskottet har förordat om en
kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de
riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör
till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om
stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund
som motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64
yrkande 13.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

19. beträffande stiftelse för internationellt
miljöuniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om
stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund
samt motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64
yrkande 13,

12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall
godkänna vad utskottet har förordat om en
kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de
riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör
till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om
stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. som motion
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om
stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. samt motion
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del,

13. Stiftelse för internationalisering (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall
godkänna vad utskottet har förordat om en
kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de
riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör
till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om
stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning
och forskning som motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
yrkande 14.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

22. beträffande stiftelse för internationalisering
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om
stiftelse för internationell samverkan inom utbildning och
forskning samt motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och
yrkande 14,

14. Stiftelse för kulturprojekt (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "förra motionen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall
godkänna vad utskottet har förordat om en
kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de
riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör
till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om
stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt som motion
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag samt motion
1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16,

15. Lagförslaget (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "De dispositioner" och på s. 47 slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående med anledning av motion
1993/94:Ub75 hemställt att riksdagen skall godkänna vad
utskottet anfört om en kompetensutvecklingsfond och en
forskningsfond och deras verksamheter i enlighet med de
riktlinjer som dras upp i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör
till följd härav avslå regeringens lagförslag och i stället med
bifall till motionens yrkanden 2--8 i motsvarande delar begära
lagstiftning om två fonder i enlighet med motionen och med vad
utskottet i det föregående har förordat. Motion 1993/94:Ub64
yrkande 1 i denna del avstyrks.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

26. beträffande lagförslaget
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag
och motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del av regeringen
begär förslag till lagstiftning om en kompetensutvecklingsfond
och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet har
förordat.

16. Universitetens resp. de mindre och medelstora
högskolornas roller när det gäller grundläggande
högskoleutbildning (mom. 27)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Utskottet delar" och på s. 49 slutar med
"grundläggande högskoleutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna
tillkom för att öka övergången till högre utbildning totalt och
länka av studerandetrycket på universitetsorterna. Därför
förutsattes att de utbildningar som dessa högskolor erbjöd
skulle både av studenterna och av arbetslivet bedömas som
fullvärdiga alternativ till universitetens utbildningar. Detta
har också blivit fallet.

Utskottet delar motionärernas bedömning att det är av
avgörande betydelse för vårt land att likvärdigheten i
högskoleutbildningen, oavsett vid vilket lärosäte den ges,
upprätthålls. Regeringen föreslår nu en förändring av
universitetens och fackhögskolornas resp. de mindre och
medelstora högskolornas roller som motverkar detta. Riksdagen
har tidigare avslagit motionsyrkanden i samma riktning som nu
föreslås i propositionen (bet. UbU 1986/87:21).

Utskottet anser att expansionen av den högre utbildningen i
stor utsträckning bör ske vid de redan etablerade mindre och
medelstora högskolorna och att dessa måste ha möjlighet att
upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud
av utbildningar av olika längd. Regeringens förslag, däremot,
kommer att leda till att kortare utbildningar flyttas bort från
universiteten till de mindre och medelstora högskolorna. En
kategoriklyvning kommer att uppstå.

Många av de mindre och medelstora högskolorna är indragna i
ett omfattande samarbete med universitet och högskolor i andra
länder. I denna samverkan ingår ofta flera välkända universitet
med gott rykte som har bedömt att samverkan med de mindre och
medelstora högskolorna i Sverige är värdefull. Det har
naturligtvis berott på att utbildningen vid dessa högskolor
bedömts som intressant och av god kvalitet. Med regeringens
förslag kommer de mindre och medelstora högskolornas
internationella samverkan att försvåras, kanske t.o.m.
omöjliggöras. Utskottet anser att den i propositionen
föreslagna kategoriklyvningen inte bör komma till stånd. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2
och 1993/94:Ub57 yrkande 1 och med avslag på regeringens
förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

27. beträffande universitetens resp. de mindre och
medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande
3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med anledning av motionerna
1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2 och 1993/94:Ub57 yrkande 1
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (mom. 29)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "bör avslås" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett
nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt
lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning
(prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall
fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära.
Detta skall också genomsyra samhällets vuxenutbildning. Den
goda utbildning som den unga generationen får genom
förstärkningen av gymnasieskolan betraktas nu i arbetslivet som
en nödvändig grundutbildning. Om inte de vuxna får del i denna
utbildningssatsning kommer existerande utbildnings- och
kunskapsklyftor att fördjupas. Om inte möjligheterna till
utbildning och kompetensutveckling blir mer rättvist fördelade
kommer det att leda till en stor utslagning av de mest
kortutbildade. Det ökade och snabbt föränderliga
kunskapsbehovet gör det enligt utskottets mening nödvändigt att
förbättra villkoren för kompetensutveckling inte bara för dem
som tidigare skaffat sig en gymnasiekompetens eller en
utbildning på högskolenivå. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och
2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt
samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (mom. 30)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Utredaren skall" och slutar med "kvalificerad
yrkesutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det regeringen presenterat är ett
förslag om att etablera en helt ny utbildningsstruktur. En
sådan fråga kräver en ordentlig belysning innan principbeslut
fattas. Riksdagen bör således inte nu godkänna vad regeringen
anfört om en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning.
Utredningsuppdraget bör vara vidare än vad regeringen skisserat
i propositionen och sedermera har formulerat i direktiven till
utredaren. Utskottet ställer sig bakom de förslag om
utredningsuppdragets innehåll som framförts i motion
1993/94:Ub74 och som refererats i det föregående. När
utredningen genomförts bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag till beslut. Utskottet anser vidare att såväl
komvux som högskolan bör kunna komma i fråga för en ökad
dimensionering, intill dess utredningen är slutförd. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2, med anledning av propositionen
och motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande
4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala
utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad
yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1
och 2, med anledning av propositionen och motionerna
1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (mom. 32)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 7" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslivsfonderna, som nu är under
avveckling, har tillfört arbetslivet synnerligen betydelsefull
kunskap bl.a. inom här aktuellt område. Dessa kunskaper måste
nu på bästa sätt tas till vara, vilket kan ske genom att
regionala kunskaps- och kompetenscentra inrättas i enlighet med
motionärernas förslag. Riksdagen bör med bifall till motion
1993/94:Ub906 yrkande 7 begära att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag om sådana centra.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre
utbildning (mom. 33)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringen
förordat" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att en fortsatt
satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning bör
komma till stånd. Satsningen bör avse alla nivåer av
utbildningen och i princip omfatta samtliga relevanta
högskolor. Det snabbaste sättet att på kort sikt åstadkomma en
ökad examination av civilingenjörer är att bygga på befintliga
lärosäten med examinationsrätt avseende civilingenjörer och
därutöver på ett fortsatt utvecklat samarbete mellan sådana
lärosäten och ett antal av de mindre och medelstora
högskolorna. Frågan om etableringen av en ny teknisk högskola
har en annan principiell räckvidd. En ny teknisk högskola
skulle kunna bidra ytterligare till att stärka såväl den högre
tekniska utbildningen som den tekniska forskningen. En
utredning bör därför omedelbart inledas för att undersöka
förutsättningarna för att etablera en sådan. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4
och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och
1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och
teknisk högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4
och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och
1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 55 slutar med "yrkande
17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Lindbeckkommissionens
förslag är väl värda att läggas till grund för statsmakternas
-- riksdagens och regeringens -- fortsatta åtgärder inom
utbildningsområdet. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub365 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning
(mom. 35)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 58 slutar med
"grundläggande högskoleutbildningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det oerhört angeläget att högskolor och
universitet ständigt är uppmärksamma på utvecklingen av
kvaliteten i utbildningen. Genomarbetade kvalitetsprogram för
varje högskola med beaktande av en rad olika aspekter i
utbildningen kan vara ett gott redskap i detta sammanhang.
Kanslersämbetet har en viktig roll i kvalitetsgranskningen. En
fruktbar dialog mellan det enskilda lärosätet och
Kanslersämbetet bör stimuleras. Utskottet anser emellertid inte
att vare sig det interna kvalitetsarbetet eller dialogen med
Kanslersämbetet tjänar på att vara kopplad till
resurstilldelningen. Utskottet delar de farhågor som framförts
i motion 1993/94:Ub74 om följderna för rekryteringen till
lärosäten som inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Eftersom
statsmakterna omöjligt kan acceptera en högskoleverksamhet med
alltför låg kvalitet, skulle konstaterandet av stora
kvalitetsbrister vid ett lärosäte förmodligen leda till beslut
om särskilt stöd för att förbättra situationen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och
11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6 avslår
regeringens förslag till principer för utformningen av
kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för den
grundläggande högskoleutbildningen.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

35. beträffande principerna för utformningen av
kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena
10 och 11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6
avslår regeringens förslag,

23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade
fakultetsanslag (mom. 37)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61
börjar med "Utskottet har tagit" och slutar med
"resultatrelaterade fakultetsanslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik
mot regeringens förslag. Deras kritik mot förslagets
samhällsekonomiska resurseffektivitet är enligt utskottets
mening övertygande. På grundval av siffermaterialet i bilaga 2
i Resursberedningens rapport har utskottet kunnat konstatera,
att om det system som regeringen nu föreslår skulle tillämpas
på innevarande budgetårs anslag till forskning och
forskarutbildning skulle det ha resulterat i att de yngsta
fakulteterna fick sina anslag minskade, medan de äldre
fakulteterna skulle ha fått ökade anslag jämfört med dem som
riksdagen faktiskt anvisat. Frågan hur detta skulle påverka
olika gruppers möjlighet att få genomföra sina doktorandstudier
har inte blivit belyst. Utskottet anser inte att det
föreliggande förslaget är tillräckligt genomarbetat för att
läggas till grund för beslut och genomförande redan under
innevarande budgetperiod. Riksdagen bör därför enligt
utskottets mening med anledning av motionerna 1993/94:Ub64
yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslå
regeringens förslag till principer för utformningen av
resultatrelaterade fakultetsanslag.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

37. beträffande principerna för utformningen av
resultatrelaterade fakultetsanslag
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub64
yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslår
regeringens förslag,

Särskilda yttranden

1. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anför:

Vi konstaterar att de regler för behörighet och urval som
beskrivs på s. 54 f. i betänkandet nu gäller. Vi har i andra
sammanhang, senast i reservationer till betänkade
1993/94:UbU16, ifrågasatt dessa regler och deras lokala
konsekvenser och efterlyst en kartläggning i syfte att
uppmärksamma studenternas rättssäkerhet.

2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade
fakultetsanslag (mom. 37)

Margitta Edgren (fp) anför:

Kartläggning av den svenska högskolan visar att utvecklingen
av jämställdheten går mycket trögt. I forskarkarriären finns en
markant "kvinnotrappa", som innebär att ju högre upp i tjänste-
och lönehierarkin man söker, ju starkare manlig dominans. Detta
gäller även utbildningar med stor kvinnlig övervikt på
grundutbildningsnivå. Hindren för ökad jämställdhet hänger
samman med traditionella värderingar och förhållningssätt i den
akademiska miljön som det går mycket trögt att förändra.
Politiska signaler om vikten av ökad jämställdhet har svårt att
tränga igenom.

Utskottet och riksdagen har tidigare uttalat att en ökad
jämställdhet ger en höjning av kvaliteten inom högskolan.

Liksom regeringen anser jag att man skall belöna de
fakulteter som aktivt arbetar för att öka antalet
doktorsexamina av underrepresenterat kön. För att detta skall
få genomslag borde belöningen vara så stor att den ger ett
rejält finansiellt tillskott till verksamheten. Därför skulle
jag ha önskat att vikten ökas till 2,0 för doktorsexamina resp.
1,0 för licentiatexamina avlagda av underrepresenterat kön, i
stället för regeringens förslag om 1,25 resp. 0,625. Då jag
inte kunnat nå majoritet för det förslaget, har jag avstått
från att reservera mig.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Beträffande användningen av löntagarfondsmedlen anser jag
i enlighet med Vänsterpartiets förstahandsyrkande att
fondmedlen bör ligga kvar i pensionssystemet. Jag instämmer
därför i reservation 1.

Om riksdagen inte bifaller reservation 1, bör riksdagen avslå
regeringens förslag om stiftelser. De medel som nu är i
fråga bör i stället föras över till statsbudgeten och på så
sätt inlemmas i den normala forskningspolitiska
beredningsprocessen och därigenom bli föremål för riksdagens
prövning vart tredje år. Av de disponibla medlen bör 40 %
anslås till de ändamål som anges i propositionen fördelade
under de två år som återstår av anslagsperioden. Fördelningen
på de skilda områdena bör göras så att
5,6 % avser informationsteknologi,
6,4 % avser näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte
med universitet och högskolor,
6,4 % avser profilforskning vid mindre och medelstora
högskolor,
6,4 % avser högre utbildning och forskning i södra
Storstockholm,
2,8 % avser förstärkt vårdforskning,
1,2 % avser internationella miljöuniversitetet,
5,6 % avser internationalisering av högre utbildning och
forskning,
2,8 % avser kvalitetsinriktade kulturprojekt,
2,8 % avser innovationsstöd.

Medlen bör anvisas över lämpliga fakultetsanslag eller
forskningsråd. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka.

Huvuddelen av de återstående medlen bör anslås till ett
kvalitetsprogram för grundskola, gymnasieskola samt
kompetenshöjande åtgärder. I denna del av vårt förslag hänvisar
jag till Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens
skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet.

Beträffande främjandet av informationsteknologin föreslår jag
att riksdagen i enlighet med yrkande 11 i motion 1993/94:Ub64
gör ett uttalande om att informationsteknologin inte får
inriktas bara mot det rent teknologiska. Humanistiska och
demokratiska aspekter jämte jämlikhetsaspekter måste beaktas i
hög grad.

Vad jag här anfört om hur de tidigare löntagarfondsmedlen bör
användas bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64
yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11 som sin mening ge
regeringen till känna.

Vidare föreslår jag mot bakgrund av förslaget om
profilforskning att riksdagen bifaller yrkande 10 i samma
motion och som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att samtliga universitet och högskolor har
ett nationellt ansvar och en nationell uppgift. De medel som
regeringen avser för långsiktigt samarbete med näringslivet bör
till en del kunna riktas till offentliga institutioner, t.ex.
kommuner och landsting, eftersom en betydande
forskningspotential finns i ett ökat samarbete med den
offentliga sektorn.

Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt, men det
hyser inneboende komplikationer som man måste erkänna. Ett
okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att
i grunden förändra forskarsamhället. Riksdagen bör med bifall
till yrkande 12 i motion 1993/94:Ub64 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag anfört i denna fråga.

Som mål för högskole- och utbildningspolitiken bör gälla
vad som anges i motion 1993/94:Ub714 yrkande 1. Vänsterpartiet
motsätter sig regeringens valfrihetsrevolution på
högskoleområdet. Det krävs en gemensam central reglering som en
garanti för en likvärdig utbildning. Den ensidiga teknik- och
industriinriktade och därtill EU-anknutna forskningen och de
resurser som avsätts för detta hotar att på sikt ge det svenska
forskarsamhället en slagsida. -- Regeringen bör ta itu med den
sociala snedrekryteringen.

När det gäller studentutbytet bör detta inte begränsas till
Västeuropa. Studenter från hela världen skall ges möjligheter
att studera i Sverige.

Vad jag här har anfört om högskolepolitiken bör riksdagen med
bifall till förevarande motionsyrkande som sin mening ge
regeringen till känna.

Det är enligt min mening uppenbart att social forskning och
tjänsteforskning riskerar att komma på mellanhand till
följd av den snedfördelning av resurser som vi nu ser inom
forskningspolitiken. Jag reagerar mot föreställningen att
forskning inriktad mot offentlig sektor skulle vara
improduktiv. Riksdagen bör uttala sig för forskningspolitiska
insatser riktade mot den offentliga sektorn och ett ökat
samarbete mellan högskola och samhället i övrigt i syfte att
vinna kunskaper om mekanismerna bakom t.ex. åldringsvården,
vuxenutbildningen eller den svenska barnomsorgen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17 som
sin mening ge regeringen till känna.

Jag ansluter mig till vad i motion 1993/94:Ub54 anförs om
Riskcentrum i Karlstad och finansiering av dess verksamhet.
Det bör alltså inte uteslutas att fondmedel kan användas för
detta centrum i den omfattning som anges i motionen. Om
riksdagen bifaller motionen blir motionerna 1993/94:Ub56
yrkandena 3--5 och 1993/94:Ub73 i huvudsak tillgodosedda.

Frågan om etablering av en ny universitetsstruktur i
Stockholmsområdet är enligt min mening synnerligen
knapphändigt beredd. Jag ställer mig positiv till den
inriktning som den tilltänkta universitetsstrukturen föreslås
få i regeringens förslag, men är frågande till själva tanken på
en nyetablering i denna form. Propositionen ger ingen
motivering till varför dessa medel inte skulle kunna användas
till utbildning och forskning på andra, redan existerande
universitet och högskolor också. Politiska frågor av denna
dignitet skall enligt min mening beredas i öppna demokratiska
fora. Jag anser därför att riksdagen bör återföra frågan till
regeringen (Utbildningsdepartementet) för förnyad prövning
innan riksdagen tar ställning, och avstyrker alltså förslaget
om en organisationskommitté.

Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm är
en fråga som enligt min mening varje enskild konstnärlig
högskola bör ta ställning till. Teaterhögskolan, som har tagit
avstånd från förslaget om flyttning, bör få vara kvar i sina
nuvarande lokaler.

Jag anser inte att regeringen bör ges bemyndigande att bilda
en stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny
universitetsstruktur i södra Storstockholm. Detta följer av
mitt ställningstagande i det föregående till hur
löntagarfondsmedlen skall användas.

I enlighet med vad jag anfört ovan bör en stiftelse för
internationellt miljöuniversitet inte bildas. Medel för
motsvarande ändamål bör anvisas i de former och den omfattning
jag förordar i det föregående. När det gäller beslutsformer
m.m. för den planerade verksamheten i Lund ansluter jag mig
till yrkande 13 i Vänsterpartiets kommittémotion. Ej heller bör
stiftelser bildas för vårdforskning och för
internationalisering. Beträffande resursernas
fördelning för det sistnämnda ändamålet ställer jag mig bakom
yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64. I det internationella
samarbetet bör vår forskning och utbildning om offentlig sektor
spela en stor roll. Jag frågar mig vilka länder som avses med
uttrycket "länder i dynamisk utveckling". Det bör slås fast att
ifrågavarande medel skall fördelas med i huvudsak
biståndspolitiska syften. Därmed tillstyrker jag yrkande 14 i
vår kommittémotion.

I enlighet med yrkande 15 i samma motion anser jag det av
yttersta vikt att Sverige driver på för att få en större bredd
i EG:s fjärde ramprogram, där en humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskningsinriktning saknas nästan helt.
Detta och vad i övrigt anförs i motionen vad avser det fjärde
ramprogrammet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Jag motsätter mig likaså av skäl jag redan redovisat
bildandet av en stiftelse för kulturprojekt. Riksdagen bör
uttala sig för att Kulturutredningen bör komma med förslag till
hur de nya resurserna bör användas. Jag anser därmed att
riksdagen bör bifalla yrkande 16 i motion 1993/94:Ub64.

Riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. Jag hänvisar
härvid till mitt ställningstagande i det föregående till hur
ifrågavarande medel bör användas. Även på denna punkt ansluter
jag mig till motion 1993/94:Ub64.

Beträffande universitetens resp. de mindre och medelstora
högskolornas roller när det gäller grundläggande
högskoleutbildning instämmer jag i reservation 16.

Jag vänder mig emot att regeringen med sitt förslag om ny
struktur för kvalificerad yrkesutbildning vill skapa ett
parallellt utbildningssystem som helt inriktar sig på
näringslivets behov. Därmed sätts den enskilda individens
utbildningsbehov åt sidan. En "social ingenjörskonst" där
samhället försöker styra in medborgarnas utbildningsvilja i en
viss riktning slår alltid tillbaka i form av överetablering på
vissa områden och underetablering på andra. Givetvis skall
utbildning i samspel med företag och övriga näringar kunna
erbjudas, men det får inte ske på bekostnad av andra
inriktningar eller, i de fall det gäller högre utbildning, på
den vetenskapliga kvaliteten.

I fråga om regeringens förslag att inskränka den fortsatta
satsningen på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning
till universiteten och fackhögskolorna instämmer jag i
reservation 20.

Liksom Socialdemokraterna anser jag att riksdagen bör avslå
regeringens förslag till utformning av kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet till grundläggande
högskoleutbildning. Därför instämmer jag i reservation 22.
Jag vill erinra om att Vänsterpartiet är principiellt emot det
nuvarande resurstilldelningssystemet, eftersom det ger
högskolorna incitament att bedriva utbildningen i hårt styrda
linjer, vilket inte är till gagn för kvaliteten. Det finns
också en risk för att högskolorna frestas att sänka
utbildningskvaliteten till förmån för ökad genomströmning,
eftersom det är det som premieras genom ersättningen för
helårsprestationer.

Jag ställer mig positiv till förslaget om
resultatrelaterade fakultetsanslag. I
forskarutbildningen innebär själva disputationen en så
grundläggande genomgång av kvaliteten att risken för
kvalitetsmässig förflackning kan tyckas försumbar.
Departementets egen s.k. JÄST-grupp har fört fram förslag om
att ge vikten 2 åt underrepresenterat kön i stället för 1,25
som regeringen nu föreslår. Jag ställer mig bakom JÄST-gruppens
förslag på den punkten.

Regeringens tanke -- eller snarare hugskott -- om en
studiefinansieringstrappa i forskarutbildningen bör
riksdagen uttryckligen ta avstånd från. Vad som anförs i
propositionen i den delen står i strid med Vänsterpartiets
uppfattning om grunderna för akademisk utbildning.

Vad gäller utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap
anser jag att lärarnas behov av vidareutbildning inte får
glömmas bort. Lärarna utgör grunden för ledarskapet i
högskolan, inte minst i beslutsprocessen. Detta bör riksdagen
med bifall till
motion 1993/94:Ub64 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

Jag anser att riksdagen bör ta avstånd från regeringens
förslag att på sikt avpolitisera
forskningsråden. Riksdagen bör därmed bifalla motion
1993/94:Ub64 yrkande 8.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 2, 3, 4, 6, 8, 11, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 26, 30,
37, 38, 40 och 41 bort hemställa:

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling
utom såvitt avser profilforskning
att riksdagen -- vid avslag på reservation 1 -- med bifall
till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2
och 11 och med avslag på regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar,
1993/94:Ub682 yrkandena 1--3, 1993/94:Ub686 och
1993/94:Ub722 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora
högskolor m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkandena
10 och 12 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub52,
1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub68
yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 1
och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande tjänsteforskning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub54 och med
anledning av motionerna 1993/94:Ub56 yrkandena 3--5 samt
1993/94:Ub73 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder
för etablering av en ny universitetsstruktur i
Stockholmsområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
9, 1993/94:Ub74 yrkande 6, 1993/94:Ub81 yrkande 5 och
1993/94:Ub82 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag
och motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3,
1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna
del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2 och 3,
1993/94:Ub82 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,
1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,
1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i
Stockholm
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna
del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande stiftelse för forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del och med anledning av motion 1993/94:Ub75 yrkandena
2--8, samtliga i denna del, avslår regeringens begäran om
bemyndigande att bilda en stiftelse för
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra
Storstockholm,

19. beträffande stiftelse för internationellt
miljöuniversitet
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del samt yrkande 13 och med avslag på regeringens förslag
och motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del och med avslag på regeringens förslag och motion
1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,

22. beträffande stiftelse för internationalisering
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del samt yrkande 14 och med avslag på regeringens förslag
och motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

23. beträffande EG:s fjärde ramprogram
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 15
och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del samt yrkande 16 och med avslag på motion 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

26. beträffande lagförslaget
att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under
moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i
denna del avslår regeringens lagförslag och motion 1993/94:Ub75
yrkandena 2--8 i motsvarande delar,

30. beträffande utbyggnaden av den eftergymnasiala
utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad
yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande
3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 samt med anledning av
propositionen och motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

37. beträffande principerna för utformningen av
resultatrelaterade fakultetsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 7,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt
ledarskap
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

41. beträffande forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Regeringens lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

Bilaga 1

Kulturutskottets yttrande

1993/94:KrU8y
Bilaga 2
Utveckling av kulturprojekt m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 13 april 1994 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1993/94:177 Utbildning och forskning -- Kvalitet och
konkurrenskraft jämte motioner i de delar propositionen och
motionerna berör kulturutskottets beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna
Ub52--Ub83.

Utskottet

I proposition 1993/94:177 lämnar regeringen förslag till
riksdagen om den slutliga utskiftningen av de tidigare
löntagarfondsmedlen och om de lagändringar detta kräver. Större
delen av medlen föreslås fördelas på ett antal nybildade
stiftelser, däribland en som skall ha till uppgift att främja
det regionala kulturlivet främst genom stöd till
kvalitetsinriktade kulturprojekt. Regeringen begär bl.a.
riksdagens bemyndigande att få bilda denna stiftelse och
föreslår att riksdagen skall anta ett i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden. Lagförslaget innebär bl.a. att
stiftelsen tillförs 6,85 % av kvarvarande löntagarfondsmedel.
Det har, när propositionen framlades, nämnts att denna andel
skulle innebära att ca 500 miljoner kronor tillförs stiftelsen.

Regeringen framhåller att de stora politiska förändringarna i
Sveriges närhet öppnar nya möjligheter för att utveckla
samarbetet mellan kulturella och vetenskapliga centrum runt
Östersjön. Detta nätverk kan bli en viktig del av den vidare
gemenskap i hela Europa som nu skapas. Att utveckla den svenska
kulturtraditionen blir viktigare med tanke på Sveriges närmande
till det övriga Europa. En stark svensk kulturell identitet gör
utbytet med andra europeiska länder vitalare.

Kulturen skapar förutsättningar för större gemenskap i
värderingar och attityder och överbrygger motsättningar.
Särskilt framhålls kulturens roll för att inom landet öka
regioners och orters attraktionskraft, t.ex. inom turismen
eller för lokalisering och etablering av annan verksamhet.

Den i propositionen föreslagna kulturstiftelsen skall ha till
uppgift att stimulera det regionala kulturlivet i vid mening i
syfte att stärka tillväxt och utveckling i regionerna. Nya
former och nya vägar kan prövas. Inriktning mot ungdomsgrupper
som inte nås av det traditionella kulturlivet skall vara en del
av insatserna. Satsningar på kvalitetsinriktade kulturprojekt
skall skapa förebilder och initiativ. Den nyskapande
verksamheten kan efter en tid inordnas i ordinarie
kulturverksamhet. För att satsningarna skall ge bestående
effekter bör lokala och regionala intressenter engageras och
bidra till projekten.

Stiftelsen skall ledas av en styrelse med företrädare för
bl.a. kulturlivet och den högre konstnärliga utbildningen samt
personer med ekonomisk kompetens. Stiftelsen skall verka under
minst tio år. Den får -- förutom att använda avkastningen på
kapitalet -- förbruka sitt kapital.

I två motioner -- Ub64 (v) yrkandena 1 och 2 och Ub75 (s)
yrkande 1 -- yrkas avslag på förslaget om utskiftning av
återstående löntagarfondsmedel och inrättande av bl.a. en
kulturstiftelse. För den händelse riksdagen skulle besluta om
utskiftning av löntagarfondsmedlen bör enligt motionerna medlen
användas i former som ger tillfälle till insyn och inflytande
och inte i stiftelseform. Enligt motion Ub64 bör totalt 280
miljoner användas till kvalitetsinriktade kulturprojekt
(yrkande 16). Kulturutredningen bör lämna förslag till hur
medlen skall användas. I motion Ub75 erinras om de förslag om
ökade statsbidrag inom kulturområdet på sammanlagt 500 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95 som förts fram i
socialdemokratiska motioner väckta under januari 1994.
Motionärerna anser att det underlag som läggs fram i
propositionen inte är tillräckligt för ett beslut om att
överföra löntagarfondsmedlen till en kulturstiftelse.
Motionärerna hänvisar också till att den parlamentariskt
sammansatta Kulturutredningens arbete beträffande inriktningen
av den framtida kulturpolitiken ännu pågår. Om riksdagen skulle
bifalla regeringens förslag att medlen nu skall utskiftas, bör
de återstående löntagarfondsmedlen överföras till tre
utvecklings- och forskningsfonder, anser motionärerna.

Kulturutskottet har inte något att erinra mot att den
slutliga utskiftningen av löntagarfondsmedlen nu sker i
enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1991/92 eller mot
att angiven del av medlen används till att stödja sådan
framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns
inom kulturområdet. Som framhålls i propositionen spelar
kulturfrågorna en central roll i ett samhälle präglat av
förändring och utveckling. Det var också mot denna bakgrund som
riksdagen vid riksmötena 1991/92 och 1992/93 begärde att
sammanlagt fyra parlamentariska utredningar skulle tillsättas
för att analysera de senaste 20 årens kulturpolitik och dra upp
riktlinjerna för den framtida kulturpolitiken (se bl.a. bet.
1993/94:KrU18). Tre av utredningarna har avslutat sitt arbete,
och den övergripande kulturutredningen arbetar till årets slut.
Syftet med dessa fyra utredningars arbete är bl.a. att förnya
kulturpolitiken och att finna former för att bygga upp
kulturella centrum av hög kvalitet utanför Stockholm, bl.a. mot
bakgrund av kulturens betydelse för växtkraft och dynamik
nationellt och regionalt. Utredningarnas överväganden bör
enligt direktiven göras med utgångspunkt i att nya offentliga
åtaganden inom kulturpolitiken inte får leda till någon
budgetförsvagning. Att i denna situation -- inför kommande
beslut om utformningen av den framtida kulturpolitiken -- kunna
skapa ekonomiskt utrymme för nyskapande projekt, för projekt
som syftar till att finna former som vidgar deltagandet i
kulturlivet bl.a. bland ungdomsgrupperna samt för projekt som
utvecklar kulturlivet i alla delar av landet framstår för
utskottet som utomordentligt betydelsefullt.

Inrättandet av en kulturstiftelse som skall stödja förnyelse
inom kulturområdet och främja kulturens roll för den regionala
utvecklingen får givetvis viss betydelse för genomförandet av
förslag som den övergripande kulturutredningen lägger fram.
Kulturutredningens förslag skall läggas till grund för
utformningen av den framtida kulturpolitiken. De kan även
användas av stiftelsen som underlag för dess beslut om olika
satsningar på nyskapande och experimentell verksamhet.

Kulturutskottet utgår från att kulturstiftelsen i sin
verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida
kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade
på de kulturpolitiska utredningarna.

Som framhålls i propositionen är syftet att av
kulturstiftelsen stödda projekt skall kunna fungera som
förebilder för förnyelse inom kulturlivet, både de delar av
kulturlivet som stöds med ordinarie statliga medel och de delar
som stöds lokalt och regionalt. Inte minst mot denna bakgrund
är det viktigt att stiftelsen engagerar lokala och regionala
intressenter i projekten och att dessa även bidrar till dem.

Kulturstiftelsen kan enligt regeringens förslag arbeta med
såväl avkastning på kapital som avveckling av detta, dock under
en period av lägst tio år. Enligt utskottets uppfattning är det
av stort värde om stiftelsen genom utvärdering och uppföljning
redan efter något års verksamhet skaffar sig en bild av i
vilken omfattning och på vad sätt de projekt stiftelsen stödjer
påverkar utvecklingen av kulturlivet och vad de betyder för
bl.a. ungdomars vidgade deltagande och för regional utveckling.
Det framstår för utskottet som lämpligt att stiftelsen först
efter en sådan utvärdering och uppföljning tar ställning till
om den skall inrikta sin verksamhet på en period om drygt tio
år eller på en väsentligt längre period. Om utvärderingen t.ex.
skulle visa att det är svårt att under en mera begränsad
verksamhetsperiod -- och inom oförändrade ekonomiska ramar för
den ordinarie kulturverksamheten -- hinna plantera ut nya
verksamhetsformer, har stiftelsen således en möjlighet att
välja en längre verksamhetsperiod.

Kulturutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag att
6,85 % av de återstående löntagarfondsmedlen får användas för
bildande av en kulturstiftelse som regeringen bestämmer och som
har till uppgift att främja det regionala kulturlivet främst
genom stöd till kvalitetsinriktade projekt. Kulturutskottet
avstyrker i enlighet härmed de i det föregående redovisade
motionsyrkandena.

Kulturutskottet vill i samband med sitt yttrande över
proposition 1993/94:177 uppmärksamma vad som anförs i
propositionen om arkeologisk forskning och de arkeologiska
uppdragsundersökningarna (s. 146--147).

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att det i den
unika situation som nu råder, med ett stort antal
exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av
stor vikt att universiteten och
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med
Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande
organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna
skall kunna ge full vetenskaplig utdelning.
Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör
således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar
utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. I
propositionen nämns bl.a. möjligheten att sammanföra
undersökningarna i större forskningsprojekt. Som framhålls i
propositionen bör det ankomma på de ansvariga att ta de
initiativ som krävs. De bör också föreslå regeringen de
ändringar, t.ex. av strukturen, som behövs för att åstadkomma
en långsiktig samverkan mellan den arkeologiska
uppdragsverksamheten och forskningen.

Stockholm den 5 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren
(nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn
Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Kulturutskottet har" och slutar med "redovisade
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Kr75 om att det underlag som läggs fram i propositionen
inte är tillräckligt för ett beslut om att överföra
löntagarfondsmedel till en kulturstiftelse. Att inrätta en
kulturstiftelse utan någon form av analys eller djupare
motivering till vilka insatser stiftelsen avses göra anser
utskottet direkt olämpligt, särskilt mot bakgrund av att den
parlamentariskt sammansatta Kulturutredningens arbete
beträffande inriktningen av den framtida kulturpolitiken ännu
pågår. Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i
kulturlivet borde enligt utskottets mening användas i former
som ger tillfälle till insyn och inflytande i större omfattning
än vad stiftelseformen ger utrymme för. Utskottet anser att
medel i stället borde anvisas via den ordinarie budgeten, såsom
föreslagits i socialdemokratiska motioner till innevarande
riksmöte. I dessa har förslag om anslagsökningar om sammanlagt
500 miljoner kronor lagts fram. Utskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att -- såvitt avser
kulturutskottets beredningsområde -- utbildningsutskottet
tillstyrker motion Kr75 yrkande 1 om avslag på proposition
1993/94:177.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Det behövs ökade resurser för att främja utvecklingen av det
regionala kulturlivet och för att stimulera förnyelse. Inte
minst viktigt är det att även vidga ungdomars delaktighet i
sådana delar av kulturlivet där de är underrepresenterade. När
regeringen nu lägger fram ett förslag om att för en tid av
minst tio år ställa medel till förfogande för sådana ändamål,
finner jag det olyckligt att regeringen valt stiftelseformen
för förvaltningen av medlen. Därigenom minskar möjligheterna
till insyn och demokratiskt inflytande. Det blir också svårt
att utkräva ansvar. Jag anser vidare att regeringen borde ha
lämnat en mera ingående redovisning av hur styrelsen för
kulturstiftelsen bör vara sammansatt. Jag vill emellertid inte
motsätta mig propositionsförslaget, då det är angeläget att
kulturen får förstärkta resurser.

Näringsutskottets yttrande

1993/94:NU7y
Bilaga 3
Utbildning och forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1993/94:177 om utbildning och
forskning -- kvalitet och konkurrenskraft jämte motioner i de
delar propositionen och motionerna berör näringsutskottets
beredningsområde.

Företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Näringsutskottet

Propositionen

I proposition 1993/94:177 lämnas förslag inom framför allt
fyra områden, nämligen den eftergymnasiala utbildningens
omfattning och struktur på längre sikt, utvecklingen av
informationsteknologin, internationaliseringen av utbildning
och forskning samt samspelet mellan universitet, högskolor och
företag i syfte att stärka näringslivets konkurrensförmåga.
Dessutom föreslås insatser för att stärka vårdforskningen och
för att främja ett vitalt kulturliv. Sju nya stiftelser skall
inrättas för dessa ändamål. Återstående medel från
löntagarfonderna skall tillföras dessa stiftelser enligt en
angiven procentuell fördelning. Förslag till nya
övergångsbestämmelser i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden framläggs med anledning härav.

De områden i propositionen som har koppling till
näringsutskottets beredningsområde är främst
informationsteknologin och näringslivets kunskaps- och
kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut.

Regeringen föreslår bl.a. (avsnitt 6.3) att särskilda
resurser skall avsättas för att främja ökad användning av
informationsteknologi. För detta syfte föreslår regeringen
att 13,70 % av de medel som Fond 92--94 förvaltar, motsvarande
ca 1 miljard kronor, skall anslås för främjande av en spridd
användning av informationsteknologin. Dessa medel skall ingå
som en del av en ny stiftelse för särskild kompetensutveckling.

Regeringen tillsatte i mars 1994 en kommission, bestående av
företrädare för såväl regeringen som det övriga samhället, med
uppgift att främja en ökad användning av informationsteknologi.
Kommissionen -- som leds av statsministern -- består av bl.a.
utbildnings-, kommunikations-, finans-, närings- och
arbetsmarknadsministrarna. Målet för kommissionens arbete har
av statsminister Carl Bildt angetts vara att Sverige senast år
2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta
spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av
informationsteknologin. Ett centralt område för kommissionens
insatser skall vara att granska hur lagstiftningen i stort är
anpassad till de nya villkoren för informationsförsörjning.

Ett annat viktigt område för kommissionen är främjande av
pilotprojekt för att stimulera till en ökad användning av
informationsteknologin, sägs det i propositionen. Dessa
pilotprojekt avser bl.a. utbildnings- och forskningsområdet
samt kompetensutveckling för små och medelstora företag. Genom
användning av informationsteknologi bör små och medelstora
företag på ett effektivare sätt kunna få möjlighet att utnyttja
universitetens och högskolornas forskning, myndigheternas
information om regelverk, EU:s program för forskning och
utveckling (FoU) samt få möjlighet att inhämta information om
storföretagens behov av leverantörer, anförs det i
propositionen.

Näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med
universitet, högskolor och institut behandlas i avsnitt 6.4 i
propositionen. Inledningsvis konstateras att konkurrenskraften
i näringslivet är beroende av en rad olika faktorer. Mycket
talar dock, enligt regeringens bedömning, för att kunskapen är
den enskilda produktionsfaktor som i framtiden kommer att
betyda mest för ett lands utvecklingsförmåga. Särskilt i små
och medelstora företag är kompetenssituationen på det tekniska
och naturvetenskapliga området allvarlig, sägs det.

Regeringen lägger i propositionen (s. 121) fram ett program i
tolv punkter för en kunskapsutveckling som står i
överensstämmelse med Sveriges och svenska företags långsiktiga
behov. Två av dessa punkter berör näringsutskottets
beredningsområde och avser omstrukturering och förstärkning av
industriforskningsinstituten resp. inrättande av en stiftelse
för innovationsstöd.

Industriforskningsinstituten har som uppgift att utföra av
näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att
forskning från universitet och högskolor förs vidare till
företagen. Den nuvarande industriforskningsorganisationens
svaghet, anförs det i propositionen, består främst i dels
bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer
inom näringsliv och forskning, dels -- i vissa fall --
bristande rörlighet bland forskare och personalutbyte med
universitet och högskolor. Målen för den nu föreslagna
förändringen anges vara följande: att öka möjligheten till
forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att
öka antalet forskarutbildade i näringslivet, att i allmänhet
stärka samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv
samt att öka teknik- och kompetensöverföringen till särskilt
små och medelstora företag.

Instituten bör i framtiden drivas i aktiebolagsform, sägs det
i propositionen. Uppgiften att medverka till en förnyelse av
industriforskningssystemet bör anförtros en särskild
organisationskommitté. Dess uppgift skall innefatta ombildning
och omstrukturering av dagens industriforskningsinstitut till
bolag samt medverkan i tillkomsten av nya institut.

Den i propositionen (avsnitt 6.6) föreslagna stiftelsen för
särskild kompetensutveckling skall ha tre ansvarsområden,
nämligen profilforskning vid de små och medelstora högskolorna,
kortfristig satsning på breddad användning av
informationsteknologi samt näringslivets kunskaps- och
kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. För
informationsteknologiområdet föreslås, som tidigare nämnts, att
ca 1 miljard kronor skall avsättas.

För näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte föreslås att
16,45 % av de aktuella medlen -- motsvarande ca 1 200
miljoner kronor -- skall anvisas. För
industriforskningsinstituten får därvid högst 25 % eller ca
300 miljoner kronor utnyttjas. Dessa medel skall användas som
tillskott av aktiekapital dels i samband med omstruktureringen
av industriforskningssystemet, dels vid bildande av institut
inom nya områden och vid andra universitet och högskolor än där
institut för närvarande finns. Vidare skall medlen kunna
avsättas till finansiering av tvärteknologiskt inriktade
projekt för att stimulera samarbete mellan olika institut och
mellan institut och högskolor samt för att stödja information
och kompetens- och tekniköverföring till små och medelstora
företag. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som i
framtiden bör ha rollen som beställare av forskning, förutsätts
finansiera forskning vid instituten i samma utsträckning som
för närvarande, heter det i propositionen.

Beträffande innovationsstöd hänvisar regeringen till förslag
i proposition 1993/94:206. Utskottet behandlar denna
proposition jämte motioner i betänkande 1993/94:NU25.

Motioner med anledning av propositionen

I tre av de 32 motioner som har väckts med anledning av
propositionen -- motionerna 1993/94:Ub75 (s), 1993/94:Ub64 (v)
och 1993/94:Ub65 (m) -- tas upp frågor med koppling till
näringsutskottets beredningsområde.

I kommittémotionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v)
yrkas avslag på regeringens förslag till ändring i reglementet
för Allmänna pensionsfonden, dvs. på förslaget om hur
resterande medel från löntagarfonderna skall användas. Frågor
om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringslivet och
universitet/högskolor behandlas också i de båda nämnda
motionerna.

I motion 1993/94:Ub75 (s) föreslås som ett andrahandsyrkande
att kvarvarande medel i Fond 92--94 skall delas upp i två
fonder -- en kompetensutvecklingsfond med 85 % av medlen och
en forskningsfond med 15 % av medlen. Den första fonden skulle
ha till uppgift att bidra till att öka löntagarnas och
småföretagarnas kompetens. För att uppnå förbättrad
konkurrenskraft och därmed en god ekonomi krävs ett högt
kunskapsinnehåll i produktionen, sägs det i motionen.
Kompetensutveckling ingår som en av de viktigare delarna i en
aktiv näringspolitik, heter det vidare. Finansieringen av en
organisations- eller företagsanknuten utbildning bör i första
hand lösas inom företagen, anser motionärerna. De menar dock
att det kommer att krävas incitament och stöd från staten för
att önskad volym och spridning skall kunna nås; detta gäller
särskilt beträffande de små och medelstora företagen. Det
behövs, enligt motionärerna, en regional organisation av
kunskapsmäklare/rådgivare -- regionala kompetenscentra.

Den föreslagna forskningsfonden skall enligt motionärerna
arbeta med följande områden: kunskapsutbyte mellan näringsliv
och högskola, forskning vid de små och medelstora högskolorna
samt svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan.
Regeringen borde återkomma med ett program med förslag till
åtgärder på dessa områden med den inriktning som anges i
motionen.

I motion 1993/94:Ub64 (v) föreslås som ett andrahandsyrkande
att 4 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond 92--94
skall anslås till de ändamål som anges i propositionen. Av
dessa medel skulle 640 miljoner kronor avsättas till
näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet,
högskolor och institut och 280 miljoner kronor till
innovationsstöd. Medlen bör anvisas över lämpliga
fakultetsanslag eller forskningsråd, anser motionärerna.

Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt men det
bär även på inneboende komplikationer som måste erkännas, sägs
det också i motionen. Ett okritiskt anammande av
företagskulturens värderingar hotar att i grunden förändra
forskarsamhället i en beroenderiktning och att sänka
kvaliteten, heter det vidare.

I den tredje här aktuella motionen, 1993/94:Ub65 (m), begärs
uttalanden av riksdagen om behovet av att stärka
livsmedelssektorns konkurrenskraft på en öppen Europamarknad
och om livsmedelsforskningens strategiska roll i det
sammanhanget. Motionärerna refererar till en behovsanalys som
genomförts avseende forskning och utveckling inom sydsvensk
livsmedelsindustri och enligt vilken det kunnande som finns vid
universiteten används dåligt av framför allt de små och
medelstora företagen. Att skapa ett livsmedelstekniskt
FoU-program, sammanhållet i ett livsmedelstekniskt
forskningscentrum, skulle på ett effektivt sätt bidra till att
produkter utvecklas och kompetens och kunnande ökas inom denna
sektor, sägs det i motionen. Det är viktigt att i detta
sammanhang utnyttja de upparbetade samverkansformer mellan
branschen och universitetsforskningen som finns etablerade i
Skåne, anförs det.

Motionärerna anser att forskning och utveckling inom
livsmedelsområdet borde vara intressant som projekt för
stiftelsen för strategisk forskning och teknikbrostiftelserna.
Vidare menar de att livsmedelsforskningens strategiska roll bör
beaktas i den aviserade översynen av forskningsrådens
organisation och framtida inriktning.

Tidigare behandling

Näringsutskottet har nyligen behandlat olika frågor om
teknisk forskning och utveckling i sitt näringspolitiska
betänkande (bet. 1993/94:NU15). De gäller dels den allmänna
inriktningen av teknisk forskning och utveckling och anslaget
till denna liksom anslaget till informationsteknologi, dels
olika specifika områden -- t.ex. kunskapsförsörjning för den
träråvarubaserade industrin, delegationen för verkstadsteknisk
forskning (VT-delegationen), forskning och utveckling inom
livsmedelsindustrin och produktutvecklingsstöd.

I nyssnämnda betänkande behandlade näringsutskottet ett
yrkande liknande det i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande av
ett livsmedelstekniskt FoU-program. Utskottet, som avstyrkte
motionen liksom ytterligare tre motioner om forskning och
utveckling inom livsmedelsindustrin, bedömde att den svenska
livsmedelsindustrin har goda förutsättningar att kunna hävda
sig på en öppen Europamarknad. En redovisning över vilka
FoU-insatser på livsmedelsområdet som staten svarar för
lämnades. Slutligen konstaterade utskottet att den svenska
livsmedelsindustrin har en jämförelsevis låg FoU-andel och
menade att staten och industrin bör samarbeta för att öka denna
andel. I en reservation (s), med instämmande i en
meningsyttring (v), föreslogs att regeringen skulle anmodas att
utarbeta ett program för livsmedelsindustrin inom en ram på 25
miljoner kronor. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringspolitikens uppgift är att skapa goda förutsättningar
för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige
och därigenom möjliggöra en hög och stabil ekonomisk tillväxt.
En god och uthållig tillväxt utgör grunden för välfärd och
sysselsättning. Utformningen av den näringslivsrelevanta
forskningen är en av de förutsättningar som, enligt
näringutskottets mening, har stor betydelse för Sveriges
möjligheter att kunna hävda sig som industrination.

De övergripande målen för statens insatser beträffande
teknisk forskning och utveckling är att bidra till följande
(prop. 1992/93:170, bet. NU30):
att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den
svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet,
att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen,
att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för
näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra
viktigaste konkurrentländer.

Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i den här
aktuella propositionen som ändamålsenliga bidrag till
strävandena att stärka kompetensen inom näringslivet. Detta
gäller förslagen beträffande såväl informationsteknologin som
näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet,
högskolor och institut. Utskottet anser att det är mycket
angeläget att den näringslivsrelevanta forskningen och
samspelet mellan näringslivet och universiteten och högskolorna
stärks.

När det gäller informationsteknologin vill utskottet särskilt
peka på vikten av att de i propositionen nämnda pilotprojekten
inriktas på kompetensutveckling hos små och medelstora företag.
Det är i dessa företag som en betydande sysselsättningsökning
kan förväntas.

Industriforskningsinstituten har, enligt utskottets mening,
en viktig funktion som brygga mellan näringslivet och
universiteten och högskolorna. Utskottet bedömer att det
föreslagna omstruktureringsarbetet bör leda till att
industriforskningssystemet blir mer flexibelt.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet regeringens
förslag om bildande av en stiftelse med uppgift bl.a. att
främja informationsteknologianvändningen och att stödja
kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och
universitet, högskolor och institut. Detta ställningstagande
innebär att motionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v) i
här berörda delar avstyrks av utskottet.

Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program
som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare
redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet.
1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då
bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att
söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel
som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet
vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i
industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan
väntas leda till, bör -- liksom tillkomsten av
teknikbrostiftelserna -- underlätta ett sådant samarbete mellan
staten och livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker
utskottet den nämnda motionen.

Stockholm den 3 maj 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell
Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle
Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Sören
Norrby (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist,
Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Sylvia
Lindgren (alla s) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som börjar med
"Näringspolitikens uppgift" och slutar med "nämnda motionen"
bort ha följande lydelse:

Staten har enligt näringsutskottets mening två
huvudfunktioner inom ramen för en aktiv näringspolitik. Den ena
är att utforma fasta spelregler för företagen. Den andra är att
agera på ett mer aktivt sätt, bl.a. genom selektiva insatser.
När det gäller området teknisk forskning och utveckling krävs
det ökade statliga insatser. I den svenska näringspolitiken har
tidigare använts olika typer av branschprogram. Inom EU bedrivs
det för närvarande en betydligt mer aktiv och mer pragmatiskt
inriktad näringspolitik än vad den svenska regeringen gör.

Utskottet förordar således ökade satsningar på olika
branschprogram. Detta kan motiveras av två skäl. Det ena är att
det behövs åtgärder för att underlätta den nödvändiga
strukturomvandlingen av den svenska industrin. Det andra skälet
är att Sverige med den politik som nu förs riskerar att komma
på efterkälken i förhållande till EU. Nationella branschprogram
bör startas inom bl.a. skogsnäringen, livsmedelsindustrin och
verkstadsindustrin.

Med hänvisning till sin här redovisade principiella
inställning instämmer utskottet i vad som anförs i
propositionen om att det är angeläget med ökade statliga
insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets
kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och
institut. Inte minst gäller detta med avseende på de små och
medelstora företagen. Det tillvägagångssätt som regeringen har
valt tar utskottet dock avstånd ifrån.

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub75 (s) anser
utskottet att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå
till pensionssystemet. I andra hand bör den modell med en
kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond som föreslås i
den nämnda motionen väljas. Med de insatser som dessa båda
fonder avses finansiera skulle ett mer effektivt stöd erhållas
än med regeringens förslag. Vidare hänvisar utskottet till vad
som anförts i olika reservationer till det tidigare nämnda
näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 100 f.) om
behovet av ökade statliga insatser på området teknisk forskning
och utveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen i här
berörda delar och tillstyrker motion 1993/94:Ub75 (s) i denna
del. Även motion 1993/94:Ub64 (v) såvitt här är i fråga blir
därmed i sak tillgodosedd.

När det gäller yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om ett
livsmedelstekniskt FoU-program vill utskottet hänvisa till vad
som anfördes i en reservation till det näringspolitiska
betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant
program -- inom en kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde
inrättas. Utskottet vidhåller nu denna uppfattning och föreslår
att riksdagen anmodar regeringen härtill. Därmed skulle den
nämnda motionen bli väsentligen tillgodosedd.

2. Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet --
under rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som
börjar med "Med det" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer i princip i vad som anförs i
propositionen om att ökade statliga insatser beträffande
informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och
kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut är
angelägna. Inte minst gäller detta med avseende på de små och
medelstora företagen.

Riksdagen bör dock, enligt utskottets mening, besluta om en
annan fördelning av de aktuella medlen än vad regeringen har
föreslagit. I motion 1993/94:N30 (nyd) -- som har väckts med
anledning av proposition 1993/94:206 om innovationsstöd -- har
föreslagits att det skall inrättas en garantifond kopplad till
verksamheten inom Industri- och nyföretagarfonden.
Garantifonden skall enligt förslaget i motionen tillföras ett
kapital på 2 miljarder kronor från Fond 92--94. Vidare föreslås
i motionen att den i proposition 1993/94:206 föreslagna
stiftelsen Innovationscentrum skall få disponera medel utöver
vad som föreslagits i propositionen. Företrädaren i utskottet
för motionen har senare specificerat kravet på ytterligare
medel till 300 miljoner kronor. Utskottet kommer, som tidigare
nämnts, att behandla dessa förslag i betänkande 1993/94:NU25.

Näringsutskottet anser att de båda redovisade förslagen i
motion 1993/94:N30 (nyd) bör genomföras. Därmed kommer
ytterligare 2,3 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond
92--94 att tas i anspråk. En motsvarande neddragning av de i
proposition 1993/94:177 föreslagna medlen till övriga aktuella
stiftelser bör därför göras.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande
betydelse för förnyelsen av svenskt näringsliv. I min
meningsyttring till det näringspolitiska betänkandet
1993/94:NU15 (s. 119) föreslog jag sålunda ökade statliga
insatser på olika områden, t.ex. beträffande den
träråvarubaserade industrin, VT-delegationen,
livsmedelsindustrin och miljöteknikområdet.

Med hänvisning till min principiella inställning att det
behövs förstärkta statliga insatser anser jag att det är bra
att regeringen vill öka satsningarna på informationsteknologin
och på näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med
universitet, högskolor och institut. Inte minst för små och
medelstora företag är sådana insatser motiverade. Jag kan dock
inte stödja det tillvägagångssätt som regeringen har valt.

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub64 (v) anser
jag att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå till
pensionssystemet. I andra hand menar jag att 4 miljarder kronor
av dessa medel bör anslås till de ändamål som anges i
propositionen. Här bör regeringen återkomma med förslag. Med
detta avstyrker jag propositionen i här berörda delar och
tillstyrker den nämnda motionen i denna del. Motion
1993/94:Ub75 (s) kan därmed såvitt nu är i fråga anses bli
delvis tillgodosedd.

I fråga om yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande
av ett livsmedelstekniskt FoU-program instämmer jag i vad
företrädarna för Socialdemokraterna anfört i sin avvikande
mening.

Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga 4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motionerna 4
Yttranden 13
Utskottet 13
1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre
utbildning och forskning 13
2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m. 15
2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m. 15
2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län 29
2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet 39
2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m. 41
2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning
och högre utbildning 42
2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt 44
2.7 Lagförslaget 46
3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning 47
4. Resurstilldelningssystem 55
5. Donationsfastigheter 62
6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor 64
Hemställan 65
Reservationer 70
1. Användningen av löntagarfondsmedlen (s) 70
2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom
såvitt avser profilforskning (s) 71
3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor,
m.m. (s) 74
4. Högskole- och utbildningspolitiken (nyd) 75
5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och
medelstora högskolor (s) 76
6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för
etablering av en ny universitetsstruktur i
Stockholmsområdet (s) 76
7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (s) 77
8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm
(s) 78
9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (s) 78
10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en
ny universitetsstruktur i södra Storstockholm (s) 79
11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (s) 80
12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (s) 80
13. Stiftelse för internationalisering (s) 81
14. Stiftelse för kulturprojekt (s) 81
15. Lagförslaget (s) 82
16. Universitetens resp. de mindre och medelstora
högskolornas roller när det gäller grundläggande
högskoleutbildning (s) 82
17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (s) 83
18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i
övrigt samt en ny struktur för kvalificerad
yrkesutbildning (s) 84
19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (s) 85
20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk
högre utbildning (s) 85
21. Lindbeckkommissionens förslag (nyd) 86
22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning (s) 86
23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade
fakultetsanslag (s) 87
Särskilda yttranden 88
1. Lindbeckkommissionens förslag (s) 88
2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade
fakultetsanslag (fp) 88
Meningsyttring av suppleant (v) 88
Bilagor
1 Regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 96
2 Kulturutskottets yttrande Utveckling av
kulturprojekt m.m. (1993/94:KrU8y) 97
3 Näringsutskottets yttrande Utbildning och
forskning (1993/94:NU7y) 102
4 Översikt över utskottets behandling av motionerna 111