I betänkandet behandlar utskottet motioner med anledning av
regeringens redovisning i skrivelsen med utvecklingsplan för
skolväsendet samt vissa tidigare väckta motioner som hör hemma
i sammanhanget. Dock undantas frågor om distansundervisning,
vilka utskottet behandlar i ett särskilt betänkande.
Motionerna rör utvecklingsområden som regeringen tar upp i
skrivelsen som särskilt angelägna att arbeta med, bl.a.
uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig
nivå, resurstilldelningen för elever med behov av särskilt
stöd, gymnasieskolans industri- och naturvetenskapsprogram,
invandrarelevers undervisning i svenska som andraspråk samt
utvärdering av vuxenutbildningen.
Andra ämnen som tas upp i motioner är segregationstendenser i
skolan, spridning av resultat från pedagogisk forskning och
utvecklingsarbete, effekterna av minskad timtid för idrotts-
och slöjdämnena i grundskolan, lärlingsutbildningen och
lärarutbildningen.
Samtliga motioner avstyrks. Regeringens skrivelse läggs till
handlingarna.
Socialdemokraterna har avgivit tio reservationer. En
meningsyttring från Vänsterpartiet innebär i många frågor ett
instämmande i reservationerna och i ett par fall egna
ställningstaganden.
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för
skolväsendet berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförs i skrivelsen. Den del av skrivelsen som avser
distansundervisning behandlar utskottet i betänkande
1993/94:UbU14.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelsen
1993/94:Ub84 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid tekniska
och naturvetenskapliga utbildningar inom grundskolan och
gymnasiet.
1993/94:Ub85 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder i
grundskola och gymnasium,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetenshöjande insatser genom
utbyggd vuxenutbildning.
1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kartläggning av
segregationstendenser i grundskolan och om insatser för en
bibehållen likvärdig skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrarelevernas undervisning i
hemspråk och svenska som andraspråk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av undervisningen i
idrott och hälsa och slöjd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan skolan och det
omgivande samhället,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om metoder för att sprida kunskaper om
pedagogisk forskning och utvecklingsarbete,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av metoder för ökat elev-
och föräldrainflytande,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och
barnomsorg,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av skolan
på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den parlamentariska beredningen
om statsbidrag till kommunerna ges i uppdrag att belysa
statsbidragets utformning i förhållande till samstämmighet
mellan nationella mål för skolan och skolans verklighet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärlingsutbildningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare uppmärksamhet avseende
vuxenutbildningen i Skolverkets utvärdering.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:Ub341 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en särskild utredning
med uppdrag att framlägga förslag för att motverka den ökande
segregeringen i det svenska skolsystemet.
1993/94:Ub354 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att barn får jämlika möjligheter
till att inhämta datakunskaper.
1993/94:Ub361 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utvärdering av skolpengens effekter för
funktionshindrade.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de generella besparingarnas
karaktär, skolpengsystem och överkompensationen av fristående
skolor leder i riktning mot ett segregerat skolsystem och att
denna utveckling måste brytas.
1993/94:N284 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att göra en översyn av industriprogrammet.
Utskottet
Inledning
Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om
ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)
skall underlag och riktlinjer för utvecklingen på skolområdet
tas fram i samband med den fördjupade prövning av skolans
verksamhet som skall göras i treårsperioder. Sådana riktlinjer
bör presenteras i en utvecklingsplan för skolområdet, som i
viktiga delar underställs riksdagen. I propositionen angavs (s.
23) om utvecklingsplanen att denna framför allt skall vara
statsmakternas policydokument för skolverksamheten. Som sådant
kommer planen också indirekt att vara av betydelse för
planeringsarbetet på kommunal nivå och för det lokala
utvecklingsarbetet. En utvecklingsplan för skolväsendet skulle
enligt propositionen kunna upprättas första gången i anslutning
till budgetarbetet för perioden 1994/95--1996/97.
Regeringen lägger nu fram en utvecklingsplan för skolväsendet
i form av en skrivelse till riksdagen. Regeringen vill med
skrivelsen redovisa sin syn på utvecklingen och på frågor som
särskilt behöver uppmärksammas och följas upp under kommande
treårsperiod och där uppdrag kan komma att lämnas till Statens
skolverk.
I betänkandet behandlar utskottet dels motioner som väckts
med anledning av skrivelsen, dels tidigare väckta motioner som
bör tas upp i detta sammanhang. Dock undantas frågor om
distansundervisning vilka utskottet behandlar i sitt betänkande
1993/94:UbU14.
Skrivelsens innehåll i huvuddrag
Regeringen inleder skrivelsen med en överblick över
reformutvecklingen inom skolan under senare år. Denna
utveckling kan enligt regeringen beskrivas i tre steg. Det
första steget har varit att skapa utrymme för förnyelse,
kreativitet och mångfald genom avreglering och frigörelse.
Avregleringen och frigörelsen har inneburit att statens
detaljstyrning har begränsats samtidigt som staten lägger fast
långsiktiga mål och prioriteringar för det samlade
utbildningsväsendet. Det andra steget har varit att skapa
drivkrafter för förnyelse genom bl.a. större valfrihet
mellan skolor och utbildningsvägar. Det tredje steget är att,
med de nya valmöjligheterna, skapa förutsättningar för
rationella val och beslut. Det handlar framför allt om att
skapa väl fungerande informations- och utvärderingssystem,
som kan ge beslutsunderlag både åt dem som anordnar utbildning
och dem som väljer.
I och med de senaste årens reformer har skolan gått från en
tradition av regelstyrning till målstyrning, påpekar
regeringen. Att åstadkomma en målstyrd skola är dock inte
slutmålet, utan endast ett sätt att skapa förutsättningar för
att utveckla skolan till en lärande organisation, där
analyser av resultat och utfall ligger till grund för den
kontinuerliga utvecklingen och förbättringen. Det är, anför
regeringen, i detta sammanhang utvecklingsplanen för
skolväsendet skall ses.
I skrivelsen redovisar regeringen vad man vet om skolan på
grundval av bl.a. uppföljningar och utvärderingar som gjorts av
Skolverket. Vidare redogörs för de speciella utvecklingsområden
som regeringen bedömer som särskilt angelägna att arbeta med
under den kommande treårsperioden. Dessa områden är uppföljning
och utvärdering av skolan, skolans styrning, ledarskaps- och
kompetensutveckling, kursplaneutveckling, utveckling av
gymnasieskolan, elever med svårigheter, invandrarelevers
kunskaper i svenska språket, skolstart och datoranvändningen i
skolan.
Utbildningsresultat m.m.
Regeringen anför att nationella utvärderingar av det slag som
Skolverket nu genomfört för grundskolan och redovisat i Bilden
av skolan 1993 fyller en viktig funktion och bör fortsätta.
Den nationella utvärderingen visar att den svenska
grundskolan ger de flesta elever goda basfärdigheter. Eleverna
trivs i skolan och har god självtillit. Bilden av skolan visar
dock på brister när det gäller elevernas förmåga att se samband
och att självständigt lösa problem genom att tillämpa sina
kunskaper. Utvärderingen visar också att en stor grupp elever
har svaga kunskaper i matematik, engelska och svenska.
Naturvetenskapen och matematiken framstår som särskilt viktiga
utvecklingsområden, såväl vad gäller utbildningsresultat som
skolans förmåga att stimulera till vidare förkovran och
studium.
Regeringen anser det synnerligen viktigt att resultaten av
den nationella utvärderingen sprids och följs upp. Detta är i
första hand en uppgift för Skolverket, skolhuvudmannen och
ytterst varje skola. Under den kommande treårsperioden avser
regeringen att uppmärksamma och på olika sätt åtgärda de
problem rörande grundskolans utbildningsresultat som kommit i
dagen genom den nationella utvärderingen.
Motsvarande utvärderingar av gymnasieskolans och den
kommunala vuxenutbildningens utbildningsresultat bör
genomföras, understryker regeringen.
Under ett avsnitt om elevutveckling och skolkostnader anför
regeringen att det är viktigt att under kommande treårsperiod
följa utvecklingen när det gäller andelen elever med
ofullständig grundskoleutbildning och anpassad studiegång samt
att följa upp studieavbrott och orsaker till dessa. Det finns
vidare anledning att följa upp och närmare analysera vilka
effekter kommunernas besparingar har på den kommunala
vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser också att under
treårsperioden följa utvecklingen och återkomma med
överväganden om resurstilldelningen till fristående skolor.
I motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pekas
på segregationstendenser i skolan.
Det är enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 1
anmärkningsvärt att regeringen i utvecklingsplanen för
skolväsendet inte uppmärksammat de tendenser till segregation i
grundskolan som motionärerna anser blir allt tydligare. Att slå
vakt om rätten att välja skola är angeläget. Ändå är det
ytterst genom att grannskapsskolan, den närmaste skolan för
varje barn, kan uppehålla en hög och likvärdig kvalitet i alla
delar av landet och i alla delar av en kommun som alla barns
rätt till en god grundutbildning garanteras. Motionärerna
hävdar att generella nedskärningar i grundskolans resurser har
medfört reduceringar i antalet lärarveckotimmar per elev,
problem med stora klasser och besparingar på olika stödresurser
för barn med särskilda behov. Vidare hävdas att den s.k.
skolpengen och andra liknande modeller för omfördelning av
resurser inom kommunerna har bidragit till ökad segregation i
skolorna. Om skolor i utsatta bostadsområden utarmas är
tendensen tydlig att somliga föräldrar väljer bort
grannskapsskolan eller till och med bostadsområdet, menar
motionärerna. En tredje faktor som i ökande grad bidrar till
segregationen är överkompensationen av många av de privata
skolorna. Ett av de viktigaste instrumenten för att bryta
segregationen är att säkra att resurserna till såväl allmänna
som privata skolor fördelas efter barnens och skolornas behov.
Motionärerna vill därför föreslå att riksdagen tar initiativ
till en utredning med syfte att kartlägga segregationstendenser
i den svenska grundskolan och föreslå konkreta insatser för att
värna om den likvärdiga skolan.
Liknande synpunkter finns framförda i motion 1993/94:Ub905
(s) yrkande 1, väckt under den allmänna motionstiden, nämligen
att de generella besparingarnas karaktär, skolpengsystemet och
överkompensationen av fristående skolor leder i riktning mot
ett segregerat skolsystem och att denna utveckling måste
brytas. -- Även i motion 1993/94:Ub341 (s) yrkande 3 begärs en
särskild utredning med uppgift att lägga fram förslag för att
motverka en enligt motionären ökande segregation i det svenska
skolsystemet.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 1 göra
ett tillkännagivande om behovet av kvalitetshöjande åtgärder i
grundskola och gymnasium. Motionärerna påtalar att
segregationen i skolorna ökar. Sparbetingen får förödande
konsekvenser för storstadsskolor och skolor med stor
invandrartäthet. Andra svåra problem gäller arbetsmiljön i
skolan. För de elever som har behov av stöd står allt mindre
kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och
speciallärare. Vänsterpartiet vill därför bl.a. återinföra ett
riktat statligt anslag till skolan.
Utskottet konstaterar att ett övergripande mål för det
offentliga skolväsendet är en nationellt likvärdig utbildning
för barn och ungdomar. Skollagen föreskriver att utbildningen
inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet
den anordnas (1 kap. 2 §). I den nya läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94 s. 6) slår regeringen fast
att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen
skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans
resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers
olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt
ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter
att nå målen för utbildningen.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att regeringen
återkommande i skrivelsen markerar vikten av att en likvärdig
utbildning uppehålls. Sålunda anser regeringen att tendenserna
till att elever som behöver särskilt stöd inte får detta i
tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den
kommande treårsperioden. Rekryteringen till olika typer av
skolor, elevernas val av ämnen och utbildningsvägar samt hur
skolorna använder sina profileringsmöjligheter är nya aspekter
som enligt regeringen måste tas upp i uppföljningen av skolan.
Regeringen säger sig vidare ha för avsikt att under den
kommande treårsperioden följa utvecklingen i fråga om
resurstilldelningen till fristående skolor och återkomma till
riksdagen med överväganden.
Enligt utskottets mening är det kommunens skyldighet att se
till att det inte växer fram någon form av kunskapssegregation
genom att elever lämnar grundskolan med bristfälliga kunskaper.
I samband med behandlingen av förslaget till ny läroplan för
grundskolan, m.m. har utskottet tagit upp denna fråga (bet.
1993/94:UbU1 s. 54). Utskottet framhöll då grundskolans
tydliga resultatansvar. "Alla lärare skall kontinuerligt följa
varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem
uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder
sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som
alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i
grundskolan." Vidare påpekade utskottet att kommunen är skyldig
att erbjuda gymnasieutbildning på ett specialutformat eller
individuellt program åt alla ungdomar som efter avslutad
grundskoleutbildning eller motsvarande inte tagits emot i något
nationellt program fram t.o.m. det första kalenderåret de
fyller 20 år. Ett individuellt program kan innehålla
kompensatoriska åtgärder för elever som saknar tillräckliga
kunskaper. -- I skrivelsen anför regeringen att det är
angeläget att under den kommande treårsperioden uppmärksamma
frågor som rör ofullständig grundskoleutbildning, anpassad
studiegång samt studieavbrott i gymnasieskolan.
Kontrollen av att skolhuvudmännen lever upp till det
övergripande målet om en nationellt likvärdig utbildning är en
viktig utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar
att Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94
inom huvudprogrammet för utvärdering anger att verket
innevarande budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter,
metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet
"likvärdig utbildning". Ett förslag till utvärderingsprojekt
bör enligt verket kunna presenteras till verksamhetsplanen för
1994/95.
Utskottet har under våren i sitt betänkande 1993/94:UbU7 om
anslag till skolväsendet avstyrkt motionsyrkanden om
återinförande av ett riktat statligt bidrag till skolan i form
av sektorsbidrag (s. 37 f.). Riksdagen följde utskottet.
Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare
ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1,
1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och
1993/94:Ub905 yrkande 1.
Vuxenutbildningen tas upp i två motioner. Enligt motion
1993/94:Ub86 (s) yrkande 12 bör vuxenutbildningen ägnas en ökad
uppmärksamhet i Skolverkets fortsatta utvärderingsarbete.
Motionärerna påtalar att kommunerna gjort besparingar i komvux,
framför allt inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Detta är en
utveckling som inte får fortsätta, anför motionärerna. Tvärtom
finns det anledning att betona vikten av en ökad satsning på
vuxenutbildningen, både som instrument för kompetenshöjning i
arbetslivet och för att öka den tekniska utbildningen. --
Kompetenshöjande insatser genom utbyggd vuxenutbildning
efterfrågas i motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 2, bl.a. för att
ge föräldrar med dålig skolunderbyggnad möjlighet att delta i
samverkan med skolan om sina barns skolgång och utbildning.
Utskottet noterar att regeringen särskilt framhåller i
skrivelsen att nationella utvärderingar fyller en viktig
funktion. Motsvarande utvärderingar som den Skolverket gjort av
grundskolan bör därför enligt regeringen genomföras i fråga om
gymnasieskolans resp. den kommunala vuxenutbildningens
utbildningsresultat. Regeringen konstaterar liksom motionärerna
att kommunerna har gjort besparingar i komvux. Enligt
skrivelsen saknas i dag underlag för att avgöra i vad mån
besparingarna är en följd av att verksamheten effektiviserats
eller att den minskat i kvalitet eller omfattning.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att följa upp
och närmare analysera effekterna av kommunernas
resurstilldelning till den kommunala vuxenutbildningen.
Utskottet utgår från att Skolverket snarast får i uppdrag av
regeringen att göra en sådan utvärdering.
Det bör här nämnas att regeringen nyligen beslutat tillkalla
en särskild utredare för att utreda frågor om kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning. Enligt direktiven (dir.
1994:36) skall utredaren bl.a. behandla tillträdesfrågor för
påbyggnadsutbildningar inom komvux med anledning av att
antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen
ofta beror på om hemkommunen vill betala.
Utskottet anser att motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2 och
1993/94:Ub86 yrkande 12 med det anförda i huvudsak är
tillgodosedda. Riksdagen bör således avslå motionsyrkandena och
lägga skrivelsen i nu berörd del till handlingarna.
Utveckling av metoder för ökat elev- och
föräldrainflytande i skolan bör enligt motion 1993/94:Ub86
(s) yrkande 7 ges hög prioritet. Bl.a. betonas i motionen
vikten av att utvecklingssamtalen i skolan ges karaktären av
planeringssamtal, där elev och förälder aktivt har möjlighet
att påverka utbildningen. Kommunerna bör stimuleras att
utveckla former för ett starkt föräldraengagemang inom den
allmänna skolan. Motionärerna ser styrelser bestående av
föräldrar och elever och med beslutanderätt i väsentliga frågor
som en form att stärka demokratin i skolan och ansvaret för
grannskapsskolan. Lagtekniska hinder för att pröva ett
föräldrakooperativt ansvar för skolor inom den kommunala
grundskolan bör undanröjas.
Utskottet påminner om att riksdagen i december 1993 hos
regeringen begärde att frågan om att stärka elevers och
föräldrars inflytande i skolan skall få en ordentlig belysning
(bet. 1993/94:UbU1 s. 35 f., rskr. 82). Härvid bör, anförde
utskottet, göras en kartläggning av existerande
samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett
institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och
de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens
lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör
återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Enligt vad
utskottet erfarit pågår ett arbete inom regeringskansliet med
att utarbeta direktiv till en sådan utredning.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i
proposition 1993/94:188 om lokal demokrati lagt fram förslag om
sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att
självförvaltningsorgan under kommunal nämnd möjliggörs. Enligt
regeringen är det inte aktuellt att till ett
självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt
särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans
område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och
uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller
rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå
direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen
föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen
erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att
regeringen närmare skall överväga förändringar i
skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars
inflytande i skolan.
När det gäller utvecklingen av elevaktiva arbetsformer i
skolan ankommer det på kommunerna och skolledarna att genom
fortbildningsinsatser stimulera en sådan utveckling, påpekar
regeringen i skrivelsen. Skolverket avser också att under den
kommande treårsperioden arbeta med denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion
1993/94:Ub86 yrkande 7 inte bör föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd. Därför avstyrks motionsyrkandet.
Uppföljning och utvärdering av skolan samt kommunala
skolplaner
Regeringen anser det väsentligt att kunskaperna om
utvecklingen i skolan ökar. Elevernas val av ämnen,
utbildningsvägar och profilerade skolor är nya aspekter som
måste tas upp i uppföljningen. Ett mer permanent
uppföljningssystem kräver dessutom bättre jämförbarhet över
tiden än vad som hittills presterats. Statistikuppgifter måste
tas fram så att sådana jämförelser kan ske.
Det är en viktig uppgift, anför regeringen vidare, att under
den närmaste treårsperioden utveckla instrument för att kunna
följa upp och verka för den nationella skolpolitikens
genomslag. I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje
skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den
anordnas. Att de nationella målen och riktlinjerna får
genomslag lokalt är därför nödvändigt.
Enligt 2 kap. 8 § skollagen skall det i varje kommun finnas
en skolplan som är antagen av kommunfullmäktige och som visar
hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas.
Regeringen noterar i skrivelsen att det är anmärkningsvärt att
45 kommuner år 1993 uppgav att de saknade skolplan. Bara
hälften av kommunerna planerar att utvärdera skolplanerna, och
många kommuner uppger att de inte har kompetens eller resurser
för utvärdering av sin skolplan. Hur skolplanerna utvecklas och
följs upp och hur skolorna använder sig av lokala arbetsplaner
är viktiga frågor som Skolverket enligt regeringen skall
belysa. Regeringen utgår från att det också ligger i
kommunernas intresse att snarast ta itu med påvisade brister i
vad gäller planering och uppföljning.
Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 9 har behovet av att
Skolverket följer upp och utvärderar skolans verksamhet ökat
sedan uppgiften att fatta beslut om resursanvändning,
organisation m.m. decentraliserats till kommunerna. Den
nationella uppföljningen och utvärderingen är ett villkor för
att man skall kunna garantera att elever i olika delar av
landet och elever med olika bakgrund och förutsättningar får en
likvärdig utbildning. Motionärerna hänvisar till Riksdagens
revisorers rapport (1993/94:7) om tillsyn av skolan, där
revisorerna konstaterar att endast ca 2 % av det totala antalet
persondagar enligt Skolverkets verksamhetsplan avsatts för
tillsynsverksamhet budgetåret 1993/94. Tillsynen av fristående
skolor tar omkring hälften av den totala tiden för tillsyn.
Enligt motionen är det naturligt att kommunernas roll stärks
när det gäller utvärdering och uppföljning av de fristående
skolorna. Fristående skolor som får bidrag från kommunen bör
liksom övriga skolor i kommunen ingå i dess skolplan och även
åläggas att medverka i den uppföljning och utvärdering som
kommunen bedriver. Motionärerna anser att regeringen aktivt
måste verka för en tillfredsställande uppföljning och
utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt tillse
att samtliga kommuner upprättar och följer upp skolplaner.
Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad
skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man
lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har
satts upp för skolan. Kommunernas skolplaner och skolenheternas
lokala arbetsplaner skall fortlöpande utvärderas på lokal nivå.
Det åligger Skolverket enligt verkets instruktion att följa
upp, utvärdera och utöva tillsyn över skolverksamheten. I
rapporten Bilden av skolan 1993 pekar Skolverket bl.a. på att
kommunernas skolplaner hittills inte fått ett tillräckligt
konkret innehåll för att de skall kunna vara verksamma som
kommunala styrinstrument. Skolverket pekar också på att
uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är en svag länk i
kommunernas styrning av skolan.
Av skrivelsen framgår den vikt regeringen lägger vid att
Skolverket utvecklar instrument för att kunna följa upp och
verka för den nationella skolpolitikens genomslag på lokal nivå
i skolplaner och lokala arbetsplaner. Utskottet har erfarit att
det i regleringsbrevet för Skolverket för budgetåret 1994/95
kommer att markeras att verket skall arbeta för att åtgärda de
brister som identifierats i rapporten Bilden av skolan. Som
ovan redovisats utgår regeringen från att också kommunerna
kommer att vilja ta itu med de brister i fråga om planering och
uppföljning som Skolverket pekat på.
Enligt vad utskottet inhämtat från Riksdagens revisorer
kommer en skrivelse med revisorernas slutliga ställningstagande
i granskningsärendet om tillsynen av skolan att avlämnas till
riksdagen i juni innevarande år.
Beträffande frågan huruvida fristående skolor bör ingå i
kommunens skolplan och åläggas att medverka i kommunal
uppföljning och utvärdering vill utskottet hänvisa till att
riksdagen tidigare under denna vår avslagit likartade
motionsyrkanden (bet. 1993/94:UbU6 s. 8).
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 och lägga regeringens skrivelse i
denna del till handlingarna.
En uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa
samt slöjd begärs i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 3.
Motionärerna menar att riksdagsbeslutet hösten 1993 om timplan
för grundskolan innebar en nedskärning av timtalet för dessa
ämnen som kan komma att påverka eleverna negativt. Kunskapen om
att en grupp ungdomar genom aktivt idrottsliv har mycket god
fysik medan en stor grupp ungdomar nästan helt avstår från
olika idrottsaktiviteter måste leda till stor uppmärksamhet på
effekterna av timplaneförändringen. Motionärerna pekar vidare
på värdet av goda kunskaper i ämnen som slöjd, men också på det
pedagogiska värdet av att varva elevernas skoldag med praktiska
och teoretiska ämnen. De beklagar därför den nedskärning som
under hösten gjordes av slöjdämnet.
Utskottet vill påminna om att riksdagens beslut om ny
läroplan för grundskolan, m.m. (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr. 82) också har gett möjlighet att utöka
antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd genom elevens eget
val eller genom att skolan väljer att profilera sig mot dessa
ämnen. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt
att följa upp effekterna av den nya läroplanen, timplanen och
kursplanerna i grundskolan. I regeringens skrivelse framhålls
särskilt att den pågående reformeringen innebär att den löpande
uppföljningen måste kompletteras med uppgifter om elevernas val
av ämnen och utbildningsvägar och hur skolorna använder sina
profileringsmöjligheter. Uppdraget att följa reformerna på
skolområdet ligger på Skolverket. Utskottet anser med det
anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 3.
Skrivelsen bör i motsvarande del läggas till handlingarna.
Frågan om samverkan mellan skolan och det omgivande
samhället tas upp i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 4. Det
finns enligt motionen en allvarlig risk för att beslutet om att
inte säkra tid för praktisk arbetslivsorientering i timplanen
för grundskolan kan komma att leda till kraftiga nedskärningar
på många skolor som minskar många elevers möjlighet till
kontakt med arbetslivet. Motionärerna vill understryka vikten
av att regeringen tar initiativ till samverkan mellan skolan
och det omgivande samhället och särskilt bevakar att alla
elever får del av arbetslivsorientering.
Utskottet har samma uppfattning nu som då förslaget till ny
läroplan för grundskolan, m.m. behandlades i höstas (bet.
1993/94:UbU1 s. 68), nämligen att omfattningen av skolans
arbetslivsorientering inte längre skall regleras på nationell
nivå. Det bör ankomma på kommunerna och skolornas personal att
bestämma hur denna verksamhet skall organiseras. I den av
regeringen nyligen fastställda läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) åläggs rektor ett särskilt ansvar för
bl.a. "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför
skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av
betydelse för deras val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning". Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
motion 1993/94:Ub86 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 10 föreslås att den
parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna
(Fi 1993:24) skall ges i uppdrag att utvärdera samstämmigheten
mellan nationella mål och kommunernas resultat på skolans
område och att förorda åtgärder utifrån resultatet av denna
utvärdering. Förslaget skall ses mot bakgrund av att de
specialdestinerade bidragen till kommunernas skolverksamhet
slopades fr.o.m. 1993 och ersattes med ett samlat bidrag till
kommunen. Motionärerna anser att det nu är angeläget med en
sådan utvärdering eftersom de ser effekter i skolan av kraftiga
besparingar i kommunerna samt administrativa och
organisatoriska förändringar.
Utskottet hänvisar till att det ligger inom Skolverkets
uppdrag att följa upp och utvärdera i vilken utsträckning
kommunerna i skolverksamheten når upp till de nationella målen
för skolan. Den av motionärerna åsyftade kommittén om
statsbidrag och utjämning i kommunsektorn bör enligt utskottets
uppfattning inte åläggas en sådan utvärdering. Motionsyrkandet
avstyrks därmed.
Ledarskaps- och kompetensutveckling
Regeringen framhåller i skrivelsen att det, mot bakgrund av
de stora krav som i dag ställs på ledningsfunktionen inom
skolväsendet, är naturligt att anlägga ett helhetsperspektiv på
ledarskapsutvecklingen. En ny ledarskapsutbildning, som bygger
på genomgången såväl statlig rektorsutbildning som kommunal
ledarutbildning, bör inrättas. Frågor om utformningen av
utbildningen och ansvaret för genomförandet av denna bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Enligt regeringen bör det statliga stödet till anordnande av
fortbildning av lärare inriktas på att fortbildningen skall
ingå som en del i de enskilda skolornas utvecklingsstrategi.
Fortbildning som resulterar i utveckling av skolarbetet och
bättre undervisningsresultat skall prioriteras.
I skrivelsen anförs vidare om lektorstjänster att det är
angeläget att följa effekterna av att det i skollagen den 1
juli 1994 införs en bestämmelse (2 kap. 3 § tredje stycket) om
att kommuner och landsting skall sträva efter att för
undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning
(prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Den
gymnasiala utbildningen bör kunna få tillgång till fler sökande
till lektorstjänster. Regeringens mål är nämligen att fördubbla
antalet doktorsexamina fram till år 2000.
Lärarprognoser bör enligt regeringen utföras så att
resultaten går att använda både vid beslut om rikttal för
examination och som underlag för planering och beslut inom
högskolor och kommuner.
Utskottet vill särskilt stryka under vikten av att regeringen
följer utvecklingen i fråga om tillgången på lektorer och
forskarkompetens inom gymnasieskolan.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 5 påpekas att den
nationella utvärderingen av grundskolan visat att behovet av
pedagogisk utveckling i skolan är stort. Mycket spännande
utvecklingsarbete sker emellertid ute i de enskilda skolorna,
där hängivna lärare tillsammans med sina elever och många
gånger i samverkan med närsamhället utvecklar nya pedagogiska
metoder. Det är viktigt att kunskaperna sprids och inspirerar
andra skolor. Motionärerna anser därför att metoder måste
utvecklas för att sprida kunskaper både från aktuell
pedagogisk forskning och från pedagogiskt utvecklingsarbete
på enskilda skolor till yrkesverksamma lärare och skolledare.
Utskottet vill erinra om att Skolverket svarar för att
behoven av forskning och utveckling för att uppnå angelägna
samhällsmål inom skolsektorn blir tillgodosedda. Verket arbetar
under perioden 1993/94--1995/96 med en treårsbudget för
forskning inom skolväsendet. Riktlinjerna för
forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i
den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Enligt Skolverket
(Verksamhet och inriktning 1994/95--1996/97, s. 21) skall bl.a.
uppmärksammas hur forskningsresultat skall kunna utnyttjas i
skolan. Ökade insatser krävs för att skapa nätverk för
kommunikation kring forskning och forskningsresultat.
Skolverket avser att verka för en utbyggnad av överblickbara
och lättillgängliga databaser där kunskap kan sökas och för en
utveckling av stödfunktioner i form av tidskrifter,
kunskapsöversikter och offentliga redovisningar av gjorda
erfarenheter.
Såväl i utskottets betänkande med anledning av förslaget till
ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 73 f.)
som i skrivelsen med utvecklingsplanen framförs att det
pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolan måste stimuleras.
Utskottet ser det som självklart att resultat från pedagogisk
forskning vid universitet och högskolor skall spridas genom
fortbildning av lärare och skolledare samt genom Skolverkets
försorg. Det är också viktigt att det på samma sätt förmedlas
kunskaper från pedagogiskt utvecklingsarbete ute på skolorna.
Utskottet förutsätter att Skolverket finner modeller för hur
detta skall ske.
Utskottet anser att något riksdagens uttalande inte behövs
med anledning av motion 1993/94:Ub86 yrkande 5, som därför
avstyrks.
Den parallella lärarutbildningen bör enligt motion
1993/94:Ub86 (s) yrkande 6 upphöra. Skolsamhällets vilja att ta
till vara kompetensen hos den grupp studerande som har särskild
fallenhet för läraryrket men inte valt yrket när de startat sin
högskoleutbildning bör i stället mötas av generösa regler för
sneddning in till den sammanhållna lärarutbildningen.
Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen angående
lärarutbildningen i enlighet med det anförda.
Utskottet påminner om att riksdagen nyligen avslagit ett
motsvarande motionsyrkande, vilket utskottet behandlade i sitt
betänkande 1993/94:UbU16 om vissa högskolefrågor (s. 14). Där
hänvisades bl.a. till att Kanslersämbetet, på eget initiativ,
påbörjat planeringen för en utvärdering av lärarutbildningen i
landet. Denna utvärdering ger möjlighet till jämförelser av de
olika studieorganisatoriska modeller för bl.a.
grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika
lärosäten. Resultatet av Kanslersämbetets utvärdering bör
avvaktas. Även motion 1993/94:Ub86 yrkande 6 bör därför avslås.
Kursplaneutveckling
Intresset för skolans innehåll bör breddas och fördjupas,
anför regeringen. Regeringen vill skapa garantier för att
kursplanerna hålls aktuella genom ett system med kontinuerliga
översyner. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete med
skolans intressenter.
Enligt utskottets mening ger redovisningen under detta
avsnitt inte anledning till något riksdagens uttalande.
Riksdagen bör lägga skrivelsen i denna del till handlingarna.
Utveckling av gymnasieskolan
Regeringen framhåller i skrivelsen att utvecklingen av den
nya gymnasieskolan måste följas noggrant. Särskilt är det
angeläget att följa hur den nya gymnasieskolans program- och
grenstruktur svarar mot flickors och pojkars val och
arbetslivets behov samt utvecklingen inom industri- och
naturvetenskapsprogrammen. Målet att alla ungdomar skall få en
fullständig gymnasieutbildning ligger fast, anför regeringen.
Inte minst den höjda ambitionsnivån inom den yrkesförberedande
utbildningen förutsätter en metodisk utveckling av
undervisningen.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 11 hävdas att den nya
lärlingsutbildningen, där ansvaret för yrkesutbildningen
överförts från skolan som huvudman till arbetsgivare, har
misslyckats. Enligt Skolverkets redovisning i Bilden av skolan
finns den nya lärlingsutbildningen, som genomfördes redan den 1
juli 1992, endast i ett fåtal större och mellanstora städer,
däremot inte i storstäder, glesbygds- eller landsbygdskommuner.
Motionärerna anser att effekterna av att lärlingsutbildningen
minskat måste belysas för att ge möjligheter till nya
ställningstaganden.
Utskottet erinrar om att lärlingsutbildningen inom ramen för
gymnasieskolans individuella program infördes genom riksdagens
beslut (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om vissa
gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. Den utgör en
kombination av sådan yrkesutbildning som sker i ett företags
regi -- inom ramen för ett anställningsförhållande -- och
studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen
står härigenom under ett delat huvudmannaskap. Företagen är
huvudmän för den företagsförlagda delen av lärlingsutbildningen
och ansvarar för genomförandet av den. Skolans del i
utbildningen utgörs av ett s.k. utbildningspaket med de
kärnämnen som studeras i gymnasieskolan. För dessa allmänna
ämnen är kommunen huvudman.
I Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 (s. 77) ges
följande kommentar till att lärlingsutbildningen ännu inte
införts i någon större omfattning. "Arbetsmarknadsläget och
avsaknaden av utbildningsavtal mellan arbetsmarknadens parter
är enligt kommunerna hämmande faktorer. Så länge de nationella
programmen inte är införda är det också svårt att anordna
undervisning i kärnämnena. Intresset för kärnämnena är
dessutom, enligt en del kommuner, svagt från såväl elever som
arbetsgivare."
Skolverket kommer enligt vad utskottet inhämtat att under
kommande treårsperiod arbeta för att åtgärda de brister som
identifierats i bl.a. rapporten Bilden av skolan. Vidare
noterar utskottet att regeringen den 21 april 1994 beslutat
tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 1994:29) som skall
följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan i enlighet med
riksdagens begäran (bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Kommittén
skall vara verksam t.o.m. juni 1997 och årligen redovisa sina
bedömningar till regeringen.
Utskottet utgår från att frågor om lärlingsutbildningen
kommer att tas upp i nämnda sammanhang och att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag till ändringar av
utbildningen om det visar sig att behov därav föreligger.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub84 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen
om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar inom
grundskolan och gymnasiet för att få fram fler sökande till
dessa sektorer på högskolenivå. Motionären nämner den s.k.
Teknikstugan i Alingsås, där man inriktar sig på att få flickor
i grundskolan att intressera sig för teknik, som exempel på en
lyckad satsning.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt
att öka ungdomarnas intresse för de tekniska och
naturvetenskapliga utbildningarna. Det övergripande syftet är
att på sikt öka rekryteringsbasen till högre utbildningar som
kräver förkunskaper inom teknik och naturvetenskap. Utskottet
erinrar om att regeringen har tagit flera initiativ i detta
syfte. Bl.a. har Skolverket och Verket för högskoleservice fått
i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra
åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och
förutsättningar för utbildningar med teknisk och
naturvetenskaplig profil. Även den av regeringen tillkallade
arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har i uppdrag att
uppmärksamma varför ungdomars intresse för dessa
utbildningsvägar sjunker.
I skrivelsen anges att regeringen räknar med att inom några
år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning till
förändringar av det naturvetenskapliga programmet. Med
hänvisning härtill och till att en parlamentarisk kommitté har
tillkallats för att följa utvecklingen i gymnasieskolan
avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub84.
Industriprogrammet inom gymnasieskolan har haft stora
rekryteringsproblem och även problem med avhopp, påpekas det i
motion 1993/94:N284 (fp) som väcktes under den allmänna
motionstiden. Motionärerna anser därför att riksdagen hos
regeringen bör begära en utredning med uppgift att göra en
översyn av industriprogrammet (yrkande 3). Enligt motionen
kan en bättre koppling mellan teori och praktik vara ett sätt
att minska avhoppen. Intressanta förebilder finns i vissa
företagsskolor.
Utskottet hänvisar till att regeringen i skrivelsen
framhåller att uppgiften att analysera hur industriprogrammets
konstruktion kan förändras är en av de viktigaste under de
närmaste åren. Exempelvis kan industriprogrammet delas upp i
flera program eller det matematisk-tekniska inslaget
förstärkas. I det sistnämnda avseendet finns enligt regeringen
redan utbildningar som kan ge värdefullt underlag, såsom det
specialutformade naturvetenskapliga programmet med industriell
och motorteknisk inriktning i Skövde. Utskottet ser det som
positivt att industriprogrammet nu analyseras i syfte att göra
programmet mer attraktivt för ungdomarna. Syftet med
motionsyrkandet är därmed tillgodosett, varför yrkandet
avstyrks.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till
handlingarna, såvitt avser avsnittet om utveckling av
gymnasieskolan.
Elever med svårigheter
Regeringen anför i skrivelsen att tendenserna till att elever
som behöver stöd inte får detta i tillräcklig omfattning bör
ägnas stor uppmärksamhet under den kommande treårsperioden.
Enligt skrivelsen har såväl Skolverket som Statens institut
för handikappfrågor i skolan visat att en alltför
administrativt rationell resurshantering och schablonmässig
fördelning av resurser i kommunerna kan ställa till problem då
det under läsåret uppkommer behov av särskilda resurser för en
elev. Myndigheterna påpekar dock samtidigt att det i kommunerna
finns en vilja till att utveckla styrinstrument för att undvika
sådana risker. Regeringen säger sig följa utvecklingen av
resursfördelningen och införandet av nya styrsystem för skolan
i kommunerna.
I motion 1993/94:Ub361 (s), väckt under den allmänna
motionstiden, begärs en utvärdering av skolpengens effekter
för funktionshindrade. Motionären hävdar att skolpengen, som
är ett generellt bidrag kopplat till varje elev, inte tar
hänsyn till om eleven har särskilda behov av t.ex. läromedel,
assistent eller anpassningar i skolan. Det ligger då nära till
hands för kommunerna att försöka samla elever med särskilda
behov på en skola för att hålla nere utgifterna. Den
funktionshindrade elevens frihet att själv välja skola blir
beskuren.
Utskottet instämmer med regeringen i att det är en viktig
uppgift under den närmaste treårsperioden att uppmärksamt följa
frågan huruvida elever med behov av stöd får detta i
tillräcklig omfattning. Utskottet noterar med
tillfredsställelse att regeringen i sammanhanget säger sig
följa utvecklingen när det gäller resursfördelningen i
kommunerna. Därmed avstyrker utskottet bifall till motion
1993/94:Ub361. Skrivelsen i denna del bör riksdagen lägga till
handlingarna.
Invandrarelevers kunskaper i svenska språket
I skrivelsen redovisas att regeringen har tagit del av
rapporter från bl.a. skolor i invandrartäta områden om
invandrarelevernas bristfälliga kunskaper i svenska. Många
elever klarar inte sina gymnasiestudier på grund av sitt
språkliga handikapp. Vidare visar ett flertal undersökningar
ett tydligt samband mellan studieresultat och språkfärdighet i
svenska. Det är därför enligt regeringen väsentligt att
kraftfulla insatser i svenskundervisning sätts in på ett tidigt
stadium för att underlätta fortsatta studier. Speciella
insatser i form av särskild studie- och yrkesorientering (syo)
för dessa elever kan också vara aktuella. Regeringen anmäler i
skrivelsen sin avsikt att under hösten 1994 tillsätta en
arbetsgrupp med representanter från storstadsområdena.
Arbetsgruppen skall ha till uppgift att analysera problemen och
komma med förslag till åtgärder.
Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 2 bör regeringen noga
följa effekterna av pågående nedskärningar av undervisningen
i hemspråk och svenska som andraspråk och särskilt
uppmärksamma effekterna av beslutet om att skolan inte längre
skall ha en särskild kursplan i svenska som andraspråk. Det bör
ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att
invandrarelever skall ges en grund i svenska språket som säkrar
deras möjligheter till goda resultat i grund- och
gymnasieskolan, anför motionärerna.
Utskottet anser det självklart att undervisningen i hemspråk
och svenska som andraspråk, liksom all annan undervisning,
skall följas upp och utvärderas. Av skrivelsen framgår att
regeringen avser att ta itu med problemen kring
invandrarelevers bristfälliga kunskaper i svenska språket. Med
hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionsyrkandet och
lägga regeringens skrivelse i berörd del till handlingarna.
Skolstarten
Regeringen redovisar i skrivelsen att Skolverket i rapporten
Bilden av skolan 1993 påtalat brister i kommunernas
handläggning av ärenden om tidigare skolstart, dvs. rätten för
sexåringar att börja skolan. Av rapporten framgår att kommunen
inte alltid tar ställning till vilken verksamhet barnen deltar
i. En del sexåringar skrivs in i skolor där verksamheten enligt
Skolverkets uppfattning närmast kan liknas vid förskolans. I
andra kommuner undviker man inskrivning trots att verksamheten
mer liknar skolans. Skolverket avser därför att i sitt
uppföljnings- och tillsynsarbete särskilt följa frågan om
tidigare skolstart.
Regeringen ser det som angeläget att göra en tydlig
gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens uppgifter.
Skolan är en obligatorisk verksamhet som regleras i skollagen,
medan förskolan är en frivillig verksamhet som regleras i
socialtjänstlagen. Det är därför ett oavvisligt krav att både
skolan och föräldrarna vet om barnet går i skolan eller i
förskolan. I bl.a. läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet har regeringen betonat vikten av samverkan mellan
förskolan och den obligatoriska skolan.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 8 begärs att riksdagen gör
ett uttalande om att regeringen aktivt bör verka för nära
samverkan mellan skola och barnomsorg. En strikt
åtskillnad mellan verksamheterna motverkar en nödvändig
helhetssyn på barn och unga. Barnomsorgspersonalens kompetens
bör tas till vara i skolarbetet.
Utskottet hänvisar till den av regeringen nyligen fastställda
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Där
sägs (s. 14 f.) att skolan skall sträva efter att nå ett
förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen
för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som
ännu inte har börjat skolan skall skolstarten underlättas genom
ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten.
Vidare sägs att läraren bl.a. skall ta del av
förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och samverka med
dem. Utskottet finner inte skäl för något riksdagsuttalande i
frågan. Riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna i
aktuell del och avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 8.
Datoranvändningen i skolan
Enligt regeringen används datorer inte i tillräcklig
omfattning i dagens skola, vare sig som generellt arbetsverktyg
eller som specifikt pedagogiskt hjälpmedel. Skolan är, under de
tre kommande åren, i behov av aktivt stödjande åtgärder från
statens sida om eleverna skall kunna erbjudas en modern
undervisning.
Regeringen erinrar om att Skolverket sedan augusti 1992 har i
uppdrag att ansvara för genomförandet av den nationella
skoldatapolitiken. I skrivelsen redovisas Skolverkets
hittillsvarande undersökningsresultat och aktiviteter på
området. Enligt regeringens uppfattning måste Skolverket ikläda
sig en betydligt mera aktiv roll i arbetet med att stimulera
användandet av informationsteknologi i skolan. Även
lärarhögskolorna kan göra viktiga insatser genom att ge
studenterna kunskaper om hur datorn kan användas i
undervisningen. Regeringen räknar också med att det arbete som
bedrivs i den nyligen tillsatta
informationsteknologikommissionen kommer att främja
datoranvändningen i skolan.
Datautbildningen i skolan tas upp i motion 1993/94:Ub354 (s),
väckt under den allmänna motionstiden. Motionärerna föreslår
att Skolverket skall få i uppdrag att omgående undersöka
förutsättningarna för att ge alla barn möjligheter att inhämta
kunskaper och färdigheter inom dataområdet redan från
skolstarten.
Utskottet har samma uppfattning som regeringen och
motionärerna när det gäller vikten av att stimulera
datoranvändningen i skolan och att Skolverket tar på sig en
mera aktiv roll i detta arbete. Enligt vad utskottet erfarit
har Skolverket också nyligen, genom regeringsbeslut i april,
fått i uppdrag att utveckla och driva det svenska
skoldatanätet. Syftet med motion 1993/94:Ub354 är därmed i
huvudsak tillgodosett. Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på motionen lägger regeringens skrivelse till
handlingarna såvitt avser skolans datoranvändning.
Utvecklingsplanen i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
med utvecklingsplan för skolväsendet, i den mån den inte
tidigare behandlats i detta betänkande eller avser frågor om
distansundervisning, till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande segregationstendenser i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1,
1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och
1993/94:Ub905 yrkande 1,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2
och 1993/94:Ub86 yrkande 12 lägger regeringens skrivelse i
denna del till handlingarna,
men. (v) - delvis
3. beträffande utveckling av metoder för ökat elev- och
föräldrainflytande
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 7,
4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på
lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 9
lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 2 (s)
5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena
idrott och hälsa samt slöjd
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 3
lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 3 (s)
6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande
samhället
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 4,
res. 4 (s)
7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska
beredningen om statsbidrag till kommunerna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 10,
res. 5 (s)
8. beträffande spridning av resultat från pedagogisk
forskning och utvecklingsarbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 5,
9. beträffande lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 6,
res. 6 (s)
10. beträffande kursplaneutveckling
att riksdagen lägger regeringens skrivelse i denna del till
handlingarna,
11. beträffande lärlingsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 11,
res. 7 (s)
12. beträffande tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub84 lägger
regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
13. beträffande översyn av gymnasieskolans
industriprogram
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:N284 yrkande 3
lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
14. beträffande skolpengens effekter för
funktionshindrade
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub361 lägger
regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 8 (s)
15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk
och svenska som andraspråk
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 2
lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 9 (s)
16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 8
lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 10 (s)
17. beträffande datoranvändningen i skolan
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub354 lägger
regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
18. beträffande utvecklingsplanen i övrigt
att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna
i den mån den inte behandlats under momenten ovan eller avser
distansundervisning.
Stockholm den 19 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Kristina Persson (s),
Christer Lindblom (fp) och
Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Segregationstendenser i skolan (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet vill fästa" och på s. 7 slutar med
"yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening inger de tendenser till segregation
som visar sig inom grundskolan allvarlig oro. Utskottet delar
motionärernas åsikter att de generella besparingarnas karaktär,
den s.k. skolpengen och överkompensationen av fristående skolor
leder i riktning mot ett segregerat skolsystem. Risken är stor
att skolorna, främst i storstadsområdena, kommer in i en
segregationsspiral som utarmar skolor i bostadsområden med
stora behov och försvårar ansträngningarna att uppehålla en
likvärdig skola i alla delar av landet. Ett av de viktigaste
instrumenten för att bryta denna utveckling är att säkra att
resurserna till såväl allmänna som privata skolor fördelas
efter elevernas och skolornas behov.
Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas med
uppgift att kartlägga segregationstendenser i grundskolan och
föreslå konkreta insatser för att värna om en likvärdig
utbildning.
Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- tidigare
ställningstagande.
Vad utskottet här anfört om en ny utredning bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1, med anledning av
motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1
samt med avslag på motion 1993/94:Ub85 yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande segregationstendenser i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1,
med anledning av motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och
1993/94:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion 1993/94:Ub85
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig
nivå samt kommunala skolplaner (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Av skrivelsen framgår" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverket i
sin verksamhet med uppföljning, utvärdering och tillsyn i
större utsträckning än hittills måste se till att kommunerna
lever upp till de nationella målen för skolan, bl.a. om en
likvärdig utbildning, och att de utövar egen kontroll av
skolverksamheten i kommunen. Det är enligt utskottet självklart
att skyldigheten att upprätta skolplan inte får negligeras.
När det gäller uppföljning och utvärdering av de fristående
skolorna delar utskottet motionärernas uppfattning att
kommunerna vid sidan av Skolverket har de bästa
förutsättningarna att klara den uppgiften. Mot bakgrund av att
det är kommunerna som tilldelar skolorna medel för deras
verksamhet föreligger också starka skäl för att de fristående
skolor som får bidrag skall ingå i kommunens skolplan. Dessa
fristående skolor bör även åläggas att medverka i kommunal
uppföljning och utvärdering.
Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att få
till stånd en tillfredsställande uppföljning och utvärdering av
skolan på lokal och statlig nivå jämte tillsyn av att samtliga
kommuner upprättar och följer upp skolplaner.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub86 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i
motsvarande del till handlingarna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på
lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till
handlingarna,
3. Uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa
samt slöjd (mom. 5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är
viktigt att följa effekterna av beslutade nedskärningar i
timplanen för grundskolan av timtalen för ämnena idrott och
hälsa samt slöjd. Regeringen bör vidta åtgärder i sådant syfte.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande
3 som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens
skrivelse i berörd del bör riksdagen lägga till handlingarna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena
idrott och hälsa samt slöjd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till
handlingarna,
4. Samverkan mellan skolan och det omgivande samhället
(mom. 6)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har samma" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att den praktiska
arbetslivsorienteringen (praon) har stor betydelse för att
utveckla elevers och lärares kontakter med det omgivande
samhället och ger eleverna viktig kunskap om arbetslivets
villkor. Det är därför allvarligt att särskild timtid för praon
nu saknas på grundskolans timplan. Att anordna prao kräver
nämligen särskilda administrativa rutiner som lätt tappas bort
om inte tid för praon är säkrad. Utskottet vill därför att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4 skall
uttala sig för att regeringen tar initiativ till samverkan
mellan skolan och det omgivande samhället och särskilt bevakar
att alla elever får del av prao.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande
samhället
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tilläggsdirektiv till den parlamentariska beredningen om
statsbidrag till kommunerna (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att
kommittén om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (Fi
1993:24) bör få i uppdrag att utvärdera i vad mån det generella
statsbidraget till kommunerna har lett till negativa effekter
inom skolans område. Det är viktigt att det finns samstämmighet
mellan de nationella målen för skolan och kommunernas resultat.
Om det visar sig att så inte är fallet bör kommittén lämna
förslag till åtgärder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska
beredningen om statsbidrag till kommunerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lärarutbildningen (mom. 9)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet påminner om" och slutar med "därför
avslås" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya
parallella lärarutbildningen befogad. Risken är stor att lärare
med en alltför snäv ämnesbas får stora svårigheter på
arbetsmarknaden och också tvingas undervisa i ämnen de helt
saknar utbildning för. Utskottet anser, liksom motionärerna,
att denna form av utbildning bör upphöra. I stället bör skapas
generösa regler för sneddning in till den sammanhållna
lärarutbildningen för studerande som har särskild fallenhet för
läraryrket men inte valt yrket när de börjat sin
högskoleutbildning.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub86 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till
känna att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen
angående lärarutbildningen i enlighet med vad ovan anförts.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lärlingsutbildningen (mom. 11)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "I Skolverkets" och på s. 15 slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anfördes i den
socialdemokratiska reservationen 1 i betänkandet 1991/92:UbU26
med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ
av lärlingsutbildning med kombination av studier och
anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och
arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl
fungerande gymnasial lärlingsutbildning, där skolan hade
ansvaret för hela utbildningen. Av Skolverkets rapport Bilden
av skolan framgår också att den nya lärlingsutbildningen fått
en mycket begränsad omfattning. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att effekterna av att lärlingsutbildningen minskat
måste belysas för att ge möjlighet till nya ställningstaganden.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande
11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Skolpengens effekter för funktionshindrade (mom. 14)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att friheten att kunna välja skola
inom kommunen måste gälla alla elever, även elever med
funktionshinder. Det är enligt utskottet beklagligt om den s.k.
skolpengen eller andra liknande modeller för resursfördelning
mellan skolor i kommunen får till följd att en elev utestängs
från viss önskad skola på grund av sitt handikapp. Utskottet
anser i likhet med motionären att det är angeläget att snarast
utreda vilka effekter skolpengen har för elever med
funktionshinder. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin mening ge regeringen
till känna. Samtidigt bör regeringens skrivelse när det gäller
avsnittet om elever med svårigheter läggas till handlingarna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande skolpengens effekter för
funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till
handlingarna,
9. Invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som
andraspråk (mom. 15)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet anser det" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen noga
bör följa effekterna av dels pågående nedskärningar i
kommunerna av undervisningen i hemspråk och svenska som
andraspråk, dels beslutet om att det inte skall finnas en
särskild kursplan i svenska som andraspråk. Utskottet vill
betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs
för att invandrarelever skall ges en grund i svenska språket
som säkrar deras möjligheter till goda studieresultat. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör lägga till
handlingarna den del av regeringens skrivelse som tar upp
invandrarelevers svenskkunskaper.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk
och svenska som andraspråk
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till
handlingarna,
10. Samverkan mellan skola och barnomsorg (mom. 16)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 18 slutar med
"yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon
form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på
varandra följande led i samhällets insatser för barns och ungas
utveckling. All personal som arbetar med barn måste således
göra det utifrån en helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna
numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och
barnomsorgens personal har förutsättningar skapats för en
bättre samordning och integrering av verksamheterna. Olika
former av sådan samordning och integrering förekommer också i
kommunerna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en
sådan strikt åtskillnad mellan verksamheterna runt barnen som
regeringen gör i skrivelsen motverkar en helhetssyn på barn och
unga.
Riksdagen bör enligt utskottet med bifall till motion
1993/94:Ub86 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna
att regeringen aktivt bör verka för en nära samverkan mellan
skola och barnomsorg, där barnomsorgspersonalens kompetens tas
till vara i skolarbetet. Skrivelsen i denna del bör läggas till
handlingarna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till
handlingarna,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Flera undersökningar visar att segregationen i skolorna
ökar. Sparbetingen får förödande konsekvenser för
storstadsskolor och skolor med stor invandrartäthet. Andra
svåra problem gäller arbetsmiljön i skolorna; bl.a. har det
konstaterats att luftväxlingen i lokaler där barn vistas är för
dålig. För de elever som har behov av stöd står allt mindre
kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och
speciallärare.
Vänsterpartiet vill vända trenden genom att återinföra ett
riktat statligt anslag till skolan med klara ramar för
användningen. Exempelvis skall inga elever behöva gå i klasser
med fler än 25 elever. Riksdagen bör enligt min mening uttala
sig för att sådana kvalitetshöjande åtgärder i grundskola och
gymnasieskola genomförs.
Jag vill också att riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen om behovet av kompetenshöjande insatser genom
utbyggd vuxenutbildning. Om allt tal om samverkan
mellan föräldrar och skolan när det gäller barnens skolgång och
utbildning skall bli en realitet, måste föräldrar med dålig
skolunderbyggnad få möjligheter att höja sin kompetens.
I fråga om uppföljning och utvärdering av skolan på lokal
och statlig nivå samt kommunala skolplaner ansluter jag mig
till reservation 2.
Jag delar uppfattningen i reservation 3 att det är angeläget
med en uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och
hälsa samt slöjd.
När det gäller samverkan mellan skolan och det omgivande
samhället instämmer jag i reservation 4.
Jag biträder också vad som anförts i reservation 7 om
lärlingsutbildningen.
Skolpengens effekter för funktionshindrade bör enligt min
mening utvärderas. Jag ansluter mig därför till reservation 8.
Beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk och
svenska som andraspråk delar jag uppfattningen i reservation
9.
Min uppfattning om vikten av nära samverkan mellan skola
och barnomsorg stämmer överens med reservation 10.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1 och 2 bort hemställa:
1. beträffande segregationstendenser i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub86 yrkande 1,
1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 2
och med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lägger
regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,