I regeringens skrivelse 1992/93:248 överlämnas en redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år
1992 till riksdagen.
Motionen
I motion 1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting
(fp) yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
de baltiska länderna snarast möjligt bör tas upp som fullvärdiga
medlemmar av Europarådet.
Utskottet
Redogörelsen
Även under 1992 kom verksamheten inom ministerkommittén
att i hög utsträckning präglas av de politiska förändringarna i
Central- och Östeuropa.
Under året inlämnade ytterligare fem länder (Albanien,
Kroatien, Ryssland, Slovenien och Ukraina) ansökan om
medlemskap. Bulgarien upptogs som medlem. I och med
Tjeckoslovakiens delning vid årsskiftet 1992/93 upphörde landets
medlemskap i Europarådet. De nya staterna Tjeckien och Slovakien
fick därmed ansöka om medlemskap var för sig.
Ministerkommittén höll två ordinarie möten och dessutom ett
extra möte under år 1992. Ställföreträdarkommittén sammanträdde
nio gånger för att behandla allmänna frågor och åtta gånger för
att behandla frågor rörande främst mänskliga rättigheter. I
tillägg till ordinarie ställföreträdarmöten hölls ett antal
extra endagsmöten vid vilka bl.a. dryftades Europarådets
relationer med de nya staterna i f.d. Sovjetunionen samt
ansökningar om medlemskap i organisationen.
Fem ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom
Europarådet under året. Sålunda hölls en ministerkonferens om
kulturarvsfrågor den 16--17 januari på Malta, en
sportministerkonferens den 13--15 maj på Rhodos, en konferens
för ministrar med ansvar för social trygghet den 20--21 maj i
Limerick (Irland), en justitieministerkonferens den 9--10 juni i
Nicosia och en kulturministerkonferens den 15--16 oktober i
Paris.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1992 till ca
665 miljoner franska francs. Sveriges totala bidrag till
organisationen uppgick under kalenderåret till knappt 25
miljoner kronor.
Europarådet höll sitt 90:e ministerkommittémöte den 7 maj
under ordförandeskap av den schweiziske utrikesministern René
Felber. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Margaretha af Ugglas.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera
Bulgariens inträde i Europarådet som organisationens 27:e
medlemsstat.
Under mötet diskuterade ministrarna främst Europarådets
relationer med staterna i Central- och Östeuropa, situationen i
f.d. Jugoslavien, Europarådet och ESK-processen samt en
reformering av övervakningsorganen för konventionen om de
mänskliga rättigheterna.
Ministrarna välkomnade Estlands, Lettlands och Litauens
tillträde till den europeiska kulturkonventionen och uttryckte
en förväntan att det fortsatta reformarbetet i dessa stater
skulle möjliggöra att deras ansökningar om medlemskap i
Europarådet snart skulle kunna accepteras.
Vid ett särskilt meningsutbyte med den ryske utrikesminstern
Andrej Kozyrev enades man om att utvidga och stärka
samarbetsprogrammen med Ryssland. Ministrarna välkomnade
Rysslands ansökan om medlemskap i Europarådet.
Ministrarna välkomnade också att de första kontakterna med
Vitryssland, Moldavien och Ukraina etablerats. De uttryckte akut
oro över konflikten i Nagorno-Karabach och uttalade sitt stöd
för de medlingsförsök som företogs i ESK:s regi.
Ministrarna ansåg att Europarådets biståndsprogram till
länderna i Central- och Östeuropa hade varit betydelsefulla.
Efterfrågan på dessa program var av en sådan omfattning att man
fick överväga att inrätta ytterligare biståndsprogram gällande
utvecklingen av rättsstatens grundvalar och lokal demokrati.
Beträffande f.d. Jugoslavien fördömde ministrarna kraftigt
bruket av våld för politiska ändamål, särskilt i
Bosnien-Hercegovina, liksom kränkningarna av de mänskliga
rättigheterna och förstörelsen av ett omistligt arkitektoniskt
och kulturellt arv. Ett omedelbart stopp på stridigheterna
krävdes.
Ministrarna uttalade stöd för en stärkt länk till ESK i syfte
att på bästa sätt utnyttja Europarådets erfarenheter i ESK:s
mänskliga dimension och hänvisade i detta sammanhang till
förslagen om att vissa program inom Europarådet görs
tillgängliga för hela ESK-kretsen.
Europarådet höll sitt 91:a ministerkommittémöte i
Strasbourg den 5 november under ordförandeskap av den turkiske
utrikesministern Hikmet Cetin. Den svenska delegationen leddes
av utrikesminister Margaretha af Ugglas.
Vid mötet diskuterade ministrarna främst Europarådets framtida
roll och dess utvidgning, förberedelserna inför Europarådets
planerade toppmöte i Wien den 8--9 oktober 1993, reformen av
övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga
rättigheterna samt konflikten i f.d. Jugoslavien.
Ministrarna ansåg att Europarådets utvidgning skulle fortgå i
enlighet med det etablerade mönstret, utan att de krav och
normer som organisationen står för skulle sänkas. Vid
granskningen av ansökningar om medlemskap borde dialogen mellan
ministerkommittén och parlamentarikerförsamlingen intensifieras.
Beträffande reformeringen av övervakningsorganen för
konventionen om de mänskliga rättigheterna noterade ministrarna
att allt tekniskt bakgrundsarbete nu var avklarat. Ett politiskt
beslut om reformens inriktning behövdes så snart som möjligt och
senast vid toppmötet i Wien.
I en separat deklaration om situationen i f.d. Jugoslavien
fördömde ministrarna våldet och de grova kränkningarna av de
mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt.
Ministrarna uttryckte sitt stöd för FN och den internationella
fredskonferensen. De fördömde "etnisk rensning" och uttryckte
sin djupa oro för att stridigheterna kunde spridas till andra
republiker och territorier. Ministrarna välkomnade idén att,
inom ramen för Bosnien-Hercegovinas konstitution, skapa en
juridisk kontroll av de mänskliga rättigheterna där Europarådet
skulle delta.
Ett extra ministerkommittémöte ägde rum i Istanbul den
10--11 september. Mötet hade kallats på turkiskt initiativ för
att ge tillfälle till ett meningsutbyte med företrädare för
staterna i Oberoende Staters Samvälde (OSS) och Georgien samt
för att dryfta hur Europarådet kunde förhålla sig till dessa
stater. Ordförande vid mötet var den turkiske utrikesministern
Hikmet Cetin. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Margaretha af Ugglas.
Ministrarna välkomnade resultaten från ESK:s toppmöte i
Helsingfors den 9--10 juli och utvecklingen av förbindelserna
mellan ESK och Europarådet.
Ministrarna var djupt alarmerade över situationen i f.d.
Jugoslavien och antog en deklaration som fördömde "etnisk
rensning".
Parallellt med verksamheten inom ministerkommittén pågår på
andra nivåer inom Europarådet arbetet inom nio olika
huvudsektorer: mänskliga rättigheter, minoritets- och
jämställdhetsfrågor; massmediafrågor; sociala frågor,
arbetsmarknads-, migrations- och befolkningsfrågor; utbildning,
kultur, kulturmiljövård och idrott; ungdomsfrågor; hälso- och
sjukvård; frågor rörande miljö och regional planering; regionala
och kommunala frågor samt rättsfrågor. En av de frågor som står
i fokus är reformeringen av övervakningsmaskineriet för den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. Från svensk sida
har konkreta förslag lagts fram om hur rättegångsförfarandet
skall kunna rationaliseras. Detta förslag behandlas för
närvarande tillsammans med andra förslag i en expertkommitté.
Den kommitté som upprättats enligt konventionen för att
undersöka behandlingen av frihetsberövade i syfte att stärka
skyddet mot tortyr m.m. besökte under året 1990/91 bl.a.
Sverige. De rapporter som kommittén avfattar efter sina besök är
inte automatiskt offentliga, men de kan offentliggöras om den
berörda staten så begär. Rapporten från besöket i Sverige, som
tillställdes Utrikesdepartementet i februari 1992, har
offentliggjorts liksom det svar som den svenska regeringen
lämnade kommittén i augusti 1992.
Europarådets sociala utvecklingsfond bildades år 1956.
Ursprungligen avsågs den vara ett instrument i
flyktingpolitiken, men numera är den även inriktad på att
finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora
befolkningsomflyttningar. Det ändamål som erhållit mest lån är
bostadsbyggande, vilket fått en knapp fjärdedel av lånebeloppet
(totalt uppgår det utestående lånebeloppet till 6 731 miljoner
ecu). Därefter följer infrastrukturinvesteringar samt åtgärder
för flyktingar och migranter.
Under det senaste året har växande kritik riktats mot fonden
dels avseende dess förvaltning, dels med innebörden att den
alltmer fjärmat sig från sin sociala målsättning. För närvarande
pågår ett översynsarbete för att komma till rätta med dessa
problem. Sverige strävar i samband härmed bl.a. efter att
utlåningen skall ges en bättre geografisk fördelning, att den
koncentreras till de socialt mest angelägna projekten, att en
större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt
fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig
till fonden.
Sammanfattning av motionen
I motion 1992/93:U283 (fp) anförs att de baltiska staternas
suveränitet har återupprättats, men att hot alltjämt kvarstår.
Ett av dessa består i att den f.d. sovjetiska, numera ryska,
militären dras tillbaka endast i långsam takt samt att
nationalistiska och militära kretsar i Ryssland långt ifrån
alltid accepterat att de baltiska staterna är självständiga.
Motionärerna framhåller att Sverige och Norden måste känna ett
ansvar för Baltikums säkerhet. De menar att Sverige har agerat
på ett berömvärt sätt för att underlätta träffandet av avtal som
skall garantera truppernas tillbakadragande. I
budgetpropositionen föreslås också att svenskt stöd skall kunna
utgå till uppbyggandet av sådana statsfunktioner som är
nödvändiga för hävdande av suveränitet.
Motionärerna menar att deltagande i internationella
organisationer i det anförda perspektivet framstår som något av
ett skyddsnät för de baltiska länderna och att det är oroande
att deras inträde i Europarådet fördröjts. Orsaken är, enligt
motionärernas mening, i huvudsak de problem kring den
ryskspråkiga befolkningens ställning som aktualiserats sedan
självständigheten återvunnits. Det är önskvärt att frågan om de
baltiska ländernas medlemskap i Europarådet snart kan lösas och
att även ett demokratiskt Ryssland kan ta plats där som
fullvärdig medlem.
Utskottets överväganden
Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse 1992/93:248
med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1992 och konstaterar med
tillfredsställelse att Europarådet behandlat en rad ämnen av
central politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig
betydelse. Inte minst frågor rörande skyddet av de mänskliga
rättigheterna samt Europarådets roll i formandet av det nya
Europa och demokratiseringen av Central- och Östeuropa är härvid
av stor vikt.
Utskottet ser också mycket positivt på det stöd Europarådet
lämnar till de forna kommunistländerna i Central- och Östeuropa
för utvecklingen av demokrati och ett lagbundet rättssystem.
Många av dessa stater har, trots att de ej är medlemmar i rådet,
anslutit sig till olika Europarådskonventioner. Utskottet ser
detta som betydelsefullt.
Under år 1992 ansökte fem stater -- Albanien, Kroatien,
Ryssland, Slovenien och Ukraina -- om medlemskap. Bulgarien
upptogs som medlem. I samband med Tjeckoslovakiens delning vid
årsskiftet 1992/93 upphörde landets medlemskap i Europarådet. De
två nya staterna Tjeckien och Slovakien har sedermera sökt och
erhållit medlemskap.
Som utskottet noterade i sitt föregående betänkande om
verksamheten inom Europarådet (bet. 1992/93:UU8) har bl.a. de
baltiska staterna tidigare ansökt om medlemskap i Europarådet. I
motion 1992/93:U283 (fp) yrkas att riksdagen bör ge regeringen
till känna att de baltiska länderna snarast möjligt bör tas upp
som fullvärdiga medlemmar av Europarådet. I anledning av detta
yrkande konstaterar utskottet att Estland och Litauen numera
(sedan den 13 maj 1993) är medlemmar i Europarådet. Lettlands
ansökan om medlemskap är fortfarande föremål för prövning.
I sitt tal den 1 oktober 1992 inför Europarådets
parlamentariska församling i Strasbourg ägnade statsministern
omfattande uppmärksamhet åt förhållandena i Baltikum samt åt de
baltiska staternas och Rysslands relationer med Europarådet. Han
sade därvid bl.a. (översättning): "Vi är särskilt glada över att
två av våra närmaste grannar -- Estland och Litauen -- sannolikt
blir upptagna [som medlemmar i Europarådet] tidigt nästa år. Jag
hoppas att vår tredje baltiska granne, Lettland, inte kommer
långt efter. Vi är också angelägna om att dialogen och
samarbetet som har inletts mellan Europarådet och Ryska
Federationen skall tillåta detta stora och alltid betydelsefulla
europeiska land att bli medlem så snart som förhållandena är de
rätta."
Situationen i Baltikum och frågan om de baltiska staternas
medlemskap i Europarådet var också föremål för diskussion vid
det nordiska utrikesministermötet i Visby den 1 september 1993.
Ministrarna framhöll därvid betydelsen av ett snabbt, ordnat och
fullständigt tillbakadragande av de ryska trupperna från
Estland och Lettland i enlighet med slutdokumentet från ESK:s
toppmöte i Helsingfors. De uttryckte en förhoppning om att
Lettland skulle utforma sin medborgarskapslagstiftning i nära
samråd med ESK och Europarådet samt föra en bred dialog med sin
icke-lettiska befolkning om denna och närliggande frågor. De
välkomnade också Estland och Litauen som medlemmar i Europarådet
och hoppades att Lettland skulle kunna finna sin plats i
Europarådet inom kort.
Utskottet delar dessa bedömningar.
Med det anförda får motion 1992/93:U283 (fp) yrkande 2 anses
besvarad.
Utskottet ser positivt på att kontakter etableras mellan
Europarådet och ytterligare stater inom det f.d. Sovjetunionen
samt att en starkare länk till ESK etableras för att på bästa
sätt utnyttja Europarådets erfarenheter i arbetet med ESK:s
mänskliga dimension. Utskottet konstaterade i sitt föregående
betänkande om verksamheten inom Europarådet (1992/93:UU8) att
rådet tillkommit för att främja samarbetet mellan Europas
demokratier. Kraven för att bli medlem är högt satta. Medlemskap
i Europarådet kräver att en medlemstat kan uppvisa
parlamentarisk demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna
samt ett lagbundet samhällsskick. Utskottet konstaterar i detta
sammanhang med tillfredsställelse att Europarådets
ministerkommitté framhåller att någon sänkning av
medlemskapskraven ej kan komma i fråga.
Utskottet anser det betydelsefullt att Europarådet med kraft
tagit ställning mot det kraftiga bruket av våld och de grova
kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i det f.d.
Jugoslavien samt att rådet särskilt fördömt de s.k. etniska
rensningar som ägt rum där.
Utskottet framhöll i sitt senaste betänkande om verksamheten
inom Europarådet att utvecklingen i det forna Jugoslavien,
tillsammans med kriser på andra håll i Europa, visar på det
angelägna i att skyddet för minoriteterna stärks. Naturligen har
Europarådet med sin erfarenhet och kapacitet därvidlag en
central roll att spela. Detta gäller såväl minoriteter, vilka
historiskt har hemortsrätt i främmande länder, som grupper
vilka finns etablerade till följd av sentida immigration.
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
En kritisk granskning av hur medlemsstaterna sköter sina
förpliktelser är, anförde utskottet i nämnda betänkande, en
väsentlig del av skyddet för de mänskliga rättigheterna. Mot
denna bakgrund finner utskottet det angeläget att frågan om en
reform av övervakningsorganen för den Europeiska konventionen om
de mänskliga rättigheterna fortsatt prioriteras.
Utskottet föreslår att redogörelsen från
Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse läggs till
handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens skrivelse 1992/93:248
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1992/93:248 med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1992 till handlingarna,
2. beträffande de baltiska staternas medlemskap i
Europarådet
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U283 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 12 oktober 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik
Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s),
Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke
(s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter
Luksep (m), Berndt Ekholm (s) och Lena Boström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.