Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU24

Lag om strategiska produkter m.m.


Innehåll

1993/94
UU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens
(Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1993/94:176) till
ändringar i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa
produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.
(massförstörelselagen).
De föreslagna ändringarna rör dels ny lydelse av lagens
rubrik, Lag om strategiska produkter, dels utvidgning av
lagens tillämpningsområde.
Till betänkandet fogas en meningsyttring från Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1993/94:176 föreslår regeringen att riksdagen
antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel
av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte,
m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
3. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av
vissa förvaltningsbeslut.

Motionen

1993/94:U8 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen
begär ett nytt lagförslag i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, avslår regeringens
förslag om undantag från kravet på utförseltillstånd,
3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, avslår regeringens
förslag om delegering av beslut.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringens förslag innebär att massförstörelselagens
tillämpningsområde utvidgas till att avse också kontroll av dels
högteknologiprodukter som nu regleras i förordningen (1986:89)
om förbud mot viss utförsel, oavsett om dessa är av utländsk
eller inhemsk tillverkning, dels kärnämnen och sådan
utrustning som särskilt har ställts i ordning för bearbetning,
användning eller framställning av kärnämnen, som det nu finns
bestämmelser om i lagen (1983:3) om kärnteknisk verksamhet. I
lagförslaget återfinns också bestämmelser som gör det möjligt
för regeringen att delegera prövningen av tillståndsärenden till
den myndighet som regeringen bestämmer.
Ändringarna som föreslås i massförstörelselagen berör en rad
produkter av vilka de flesta har en företrädesvis civil och helt
legitim användning. Att ordet massförstörelse ingår i
benämningen kan därför leda till missuppfattningar, varför
regeringen föreslår att rubriken på massförstörelselagen ändras
till Lag om strategiska produkter.
Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, fogas till
betänkandet, som bilaga.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
I propositionen anges att regeringen har för avsikt att
överföra ansvaret för handläggningen av alla
exportkontrollfrågor avseende produkter med både civil och
militär användning, s.k. dual use-produkter, till en enhet inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning. Till denna skall
överföras samtliga de ärenden rörande dual use-produkter som i
dag handläggs av Krigsmaterielinspektionen (KMI) rörande
samarbetet inom MTCR, Australiengruppen och NSG, varom mera
nedan, liksom frågor med anknytning till de
högteknologiprodukter som föreslås bli reglerade i lagen om
strategiska produkter. Till denna enhet överförs också frågor om
utförsel av vissa kärnteknikprodukter. Härigenom kan inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning alla frågor som rör den
strategiskt känsliga icke-militära exportkontrollen samlas på
ett ställe. Samråd med Utrikesdepartementets politiska avdelning
förutses ske också i framtiden i förekommande fall.
Sammanfattning av motionen
I Vänsterpartiets kommittémotion U8 poängteras vikten av att
hindra att produkter som kan användas i massförstörelsesyfte
sprids. I motionen nämns exporten till Irak som ett förödande
exempel på en bristande kontroll av export av
massförstörelseprodukter. Som ett led i nedrustningssträvandena
bör Sverige vara ytterst restriktivt när det gäller export av
ren krigsmateriel, kärnteknisk utrustning och högteknologiska
varor av dual use-karaktär. Regeringens lagändringsförslag är
enligt motionärerna alltför mycket anpassat till den politik
kärnvapenmakterna USA, Frankrike och Storbritannien vill föra på
detta område. Motionärerna avvisar regeringens förslag i sin
helhet och hemställer att regeringen utarbetar ett nytt förslag
till lagändringar (yrkande 1). Om detta yrkande avvisas
hemställer motionärerna dels om avslag på regeringens förslag
som rör undantag från kravet på utförseltillstånd till vissa
stater. Några sådana undantag bör inte finnas i lagstiftningen
(yrkande 2). Dels yrkas avslag på förslaget att bemyndiga
regeringen att delegera prövningen av beslut om utförsel enligt
massförstörelselagen (yrkande 3). Det bör ankomma på regeringen
att inhämta garantier om civil användning även i ärenden som rör
de stater som ingår i det samarbete som tagit vid efter COCOM:s
upplösning. Regeringen har enligt motionärerna inte tagit
tillräckligt stor hänsyn till att COCOM:s lista upprättats i ett
utpräglat politiskt syfte att förhindra Warszawapaktens länder
och Kina att komma över alla typer av västerländsk teknologi.
Sverige skall endast delta i handelsembargon som sanktioneras av
FN. När det gäller regeringens förslag att medge undantag från
kravet på utförseltillstånd anser motionärerna att det inte är
lämpligt att Sverige undantar kärnvapenmakterna USA, Frankrike
och Storbritannien från tillståndskravet. Motionärerna anser
vidare att den parlamentariska insynen i frågor rörande export
av strategiska produkter måste öka. Efter mönster från
handläggningen av krigsmaterielexportfrågor bör en rådgivande
nämnd inrättas i vilken alla principiellt viktiga ärenden
angående utförsel av strategiska produkter behandlas. I nämnden
bör ingå riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier.
Bakgrund
Sverige är bundet av fem internationella överenskommelser
avseende massförstörelsevapen: 1925 års Genèveprotokoll om
förbud mot användning av biologiska eller kemiska vapen, 1968
års icke-spridningsavtal (Non Proliferation Treaty, NPT), 1971
års fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra
massförstörelsevapen på havsbotten, 1972 års konvention om
totalförbud mot biologiska vapen samt 1992 års konvention om
förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av
kemiska vapen samt om deras förstöring.
Vid sidan av existerande konventioner har en rad
samarbetsprojekt av mindre formaliserad karaktär inletts i syfte
att införa ytterligare begränsningar av spridningen av produkter
som kan användas i massförstörelsesyfte m.m. Bland dessa märks
främst Missile Technology Control Regime (MTCR), den s.k.
Australiengruppen samt Nuclear Suppliers Group (NSG).
Missile Technology Control Regime (MTCR), även kallad
sjustatsöverenskommelsen, går tillbaka till år 1983 då Canada,
Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland och USA
inledde överläggningar om kontroll över exporten av missiler och
missilteknologi. Bakgrunden till detta var att en ökad spridning
av vapenbärare, något som inte regleras i NPT, börjat uppfattas
som ett problem från nedrustningssynpunkt. Överläggningarna
ledde till att staterna år 1987 genom samtidiga nationella
uttalanden tillkännagav att man, var för sig, beslutat att anta
en ny politik för begränsning av spridningen av missiler och
missilteknologi.
MTCR är uppbyggt på så sätt att kontroll av
teknologiöverföring regleras i den omfattning den nationella
lagstiftningen i de olika deltagarstaterna medger det. Enligt
gemensamt utformade riktlinjer skall vissa principer iakttas,
exempelvis prövningen av om utförsel kan tillåtas. Resultaten av
samarbetet traktatsfästs däremot inte. Sverige deltog inte i
MTCR från begynnelsen. Sedan en kontroll av bl.a. exporten i
enlighet med MTCR:s riktlinjer införts genom
massförstörelselagen år 1991, deltar också Sverige i
MTCR-gruppens arbete. Detta samarbete omfattar för närvarande 25
stater, däribland de nordiska. Massförstörelselagen ändrades år
1993 (prop. 1992/93:154, bet. 1992/93:UU12, rskr. 1992/93:163,
SFS 1993:106) för att återspegla den skärpning av praxis som
etablerats inom MTCR. Från att tidigare endast ha omfattat
missiler och teknologi för sådana med kapacitet att transportera
kärnvapen, täcker nu reglerna alla missiler som kan transportera
alla former av massförstörelsevapen.
Australiengruppen, som består av samma stater som ingår i
MTCR, har sedan år 1985 verkat för att kontrollera och hindra
spridning av kemiska produkter. Gruppen har gjort upp en lista
som i dag omfattar 54 utgångsämnen (s.k. kemiska prekursorer),
biologiska agenser som kan användas som stridsmedel samt viss
kemisk och biologisk tillverkningsutrustning. Sverige anslöt sig
också till detta samarbete år 1991 när massförstörelselagen
trädde i kraft.
Även på kärnteknikområdet förekommer det internationella
ansträngningar att skapa kontrollregimer avseende utrustning och
viss teknologi som har en civil användning men som också kan
användas i massförstörelsesyfte. Den s.k. Nuclear Suppliers
Group (NSG), vilken för närvarande har 30 medlemmar, däribland
Sverige, arbetar sedan år 1974 för att förhindra att sådana
stater, som försöker bygga upp en kärnvapenarsenal, får tillgång
till kärnteknisk utrustning. Kärnteknikområdet är i Sverige
reglerat genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen). Deltagarna i Nuclear Suppliers Group enades
år 1992 om riktlinjer också för exporten av kärnteknikrelaterade
dual use-produkter och upprättade en lista över dessa. Dessa
produkter kontrolleras i Sverige sedan 1 april 1993 enligt
massförstörelselagen.
Flertalet industriländer tillämpar en kontroll över utförseln
av strategiskt känsliga produkter. Kontrollen avser dels
krigsmateriel, dels sådana produkter som har en etablerad civil
användning men som också kan utnyttjas i massförstörelsesyfte.
Samarbetet mellan NATO-länderna på exportkontrollens område har
bedrivits inom ramen för ett särskilt organ, COCOM (Coordinating
Committee for Multilateral Export Controls), som bildades år
1949. Efter Warszawapaktens upplösning har en successiv
avveckling inletts av det öst-västliga teknologiembargot.
Ambitionerna inriktas nu på att bygga ut det internationella
samarbetet till att omfatta fler stater och avse fler produkter.
COCOM avvecklades per den 31 mars 1994. Ett nytt samarbete om
exportkontroll med en bredare deltagarkrets kommer att inrättas.
Detta samarbete skall inriktas på att förhindra export av
strategiskt känsliga produkter till destinationer där man kan
misstänka att de kan komma till användning för utveckling och
framställning av massförstörelsevapen.
Samarbetet på exportkontrollens område utvecklas nu också inom
Europeiska unionen, EU, både vad gäller principer och kriterier
för vapenexport och när det gäller kontrollen över export av
andra strategiska produkter. En harmonisering av
medlemsstaternas exportkontroll av strategiska varor gentemot
utomstående stater eftersträvas.
Den svenska kontrollen över utförseln av strategiskt känsliga
produkter, dvs. traditionell krigsmateriel och dual
use-produkter, baseras på ett antal lagar och förordningar.
Export m.m. av krigsmateriel kontrolleras i enlighet med lagen
(1992:1300) om krigsmateriel (krigsmateriellagen). Exporten av
kärnteknisk utrustning kontrolleras enligt lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Produkter som kan
användas i syfte att åstadkomma massförstörelse kontrolleras
enligt lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa
produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.
(massförstörelselagen). Export av vissa högteknologiska
produkter kontrolleras enligt förordningen (1986:89) om förbud
mot viss utförsel (högteknologiförordningen).
Flertalet ärenden enligt krigsmateriellagen,
massförstörelselagen och kärntekniklagen prövas av regeringen.
Flera departement och myndigheter handlägger ärendena.
Krigsmaterielinspektionen (KMI) bereder ärenden enligt
krigsmateriellagen och massförstörelselagen. Ärenden som faller
under kärntekniklagen bereds inom Miljö- och
naturresursdepartementet tillsammans med Utrikesdepartementets
politiska avdelning och efter yttrande från Statens
kärnkraftinspektion (SKI). SKI prövar vissa ärenden avseende
utförsel av små mängder kärnämne. Högteknologiexporten handläggs
av Utrikesdepartementets handelsavdelning. Medgivande till
utförsel av högteknologi i enskilda ärenden lämnas av
tullmyndigheterna.
Enligt propositionen är ett viktigt motiv till
lagändringsförslagen att den internationella utvecklingen på
exportkontrollens område efter det kalla krigets slut ändrat
inriktning. Behovet växer att kontrollera exporten till sådana
stater som misstänks sträva efter att förvärva eller vilja
tillverka olika former av massförstörelsevapen. Det faktum att
det nuvarande regelverket är svåröverskådligt för den enskilde
har också gjort det nödvändigt med förändringar i regelsystemet.
Ett tredje viktigt motiv till ändringsförslagen är att Sveriges
exportkontroll gentemot tredje stat håller EU:s standard. Risk
föreligger annars att exportkontrollen i varans ursprungsland
kan kringgås genom utförsel till tredje länder via Sverige.
Regeringens förslag till lagändringar bygger på betänkandet
Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU
1993:56), som återfinns i sammanfattning på s. 38 i
propositionen. Betänkandet har remissbehandlats.
Remissyttrandena är sammanfattade på s. 49 f. i propositionen.
Förslagen till ny reglering
Högteknologiprodukter med både civil och militär användning
(dual use)
Regeringen föreslår att massförstörelselagens
tillämpningsområde utvidgas så att den, i den utsträckning
regeringen föreskriver, även omfattar andra högteknologiska
produkter som direkt eller indirekt kan användas i
förstörelsebringande syfte (ny punkt 9 i 1 §). Lagens
bestämmelser om utförsel, tillverkningsrätt och
tillhandahållande åt någon i utlandet görs tillämpliga på sådana
högteknologiprodukter. Förslaget överensstämmer enligt
propositionen med utredningens förslag. Remissinstanserna
tillstyrker förslaget.
Förordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel reglerar
export av sådana utländska högteknologiprodukter som är
underkastade exportrestriktioner i tillverkningslandet. Dessa
produkter får enligt huvudregeln inte föras ut ur Sverige, om de
inte åtföljs av ett certifikat utfärdat i tillverkningslandet
eller annan handling som visar att de med hänsyn till
tillverkningslandets exportkontrollbestämmelser får
återexporteras till det land de avses bli utförda till.
För produkter som är tillverkade i Sverige och inte regleras av
massförstörelselagen finns inte någon sådan möjlighet att
kontrollera exporten.
För att åstadkomma den önskvärda heltäckande kontrollen
föreslår regeringen att regleringen av högteknologiprodukter
överförs till massförstörelselagen. På så sätt sammanförs till
en författning kontrollen av såväl högteknologiprodukter som
produkter som kan användas i massförstörelsesyfte.
Kärntekniska produkter och material
Regeringen föreslår att massförstörelselagens
tillämpningsområde utvidgas så att den, i den utsträckning
regeringen föreskriver, även omfattar kärnämnen, mineraler med
halt av kärnämne och varor där sådana ämnen ingår (ny punkt 6 i
1 §), utrustning eller material som har särskilt konstruerats
eller iordningställts för bearbetning, användning eller
framställning av kärnämnen (ny punkt 7 i 1 §). Lagens
bestämmelser om utförsel, upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätt och tillhandahållande åt någon i utlandet görs
därvid tillämpliga på sådan utrustning och sådant material som
anges i den nya punkten 7 (ändringar i 5 §). Lagens bestämmelser
om utförsel och tillhandahållande görs tillämpliga på produkter
som avses i den nya punkten 6. Det nuvarande bemyndigandet för
regeringen att utfärda föreskrifter i fråga om kärntekniska
produkter av dual use-karaktär föreslås utvidgas från att avse
utrustning eller material som är av väsentlig betydelse för
framställning av kärnladdningar till att omfatta utrustning
eller material som kan användas för framställning av
kärnladdningar (punkten 8 motsvarande gamla punkten 6).
Förslaget överensstämmer enligt propositionen i huvudsak med
utredningens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Undantag från kravet på utförseltillstånd
I propositionen anges det att regeringen i enlighet med den
nuvarande tillämpningen av massförstörelselagen i vissa fall kan
medge ett företag generellt tillstånd till utförsel eller annan
utlandssamverkan avseende vissa produkter till en viss angiven
stat. Sådana tillstånd ges för viss tid. Betydelsefullt för
prövningen av om ett sådant tillstånd kan ges är huruvida staten
i fråga deltar i relevant internationellt samarbete och själv
har tillfredsställande kontrollsystem. Denna ordning bör gälla
även i fortsättningen.
Enligt regeringens mening bör man när det gäller stater som
har kontrollbestämmelser som överensstämmer med de svenska i
vissa fall kunna gå ytterligare ett steg och föreskriva undantag
från kravet på tillstånd för utförsel. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela
föreskrifter om undantag från tillståndskravet för utförsel till
vissa stater av vissa produkter (3 §). Enligt propositionen bör
ett sådant bemyndigande utformas på samma sätt som de generella
tillstånden utformats.
Generalklausul
Den tekniska utvecklingen på området för
massförstörelseprodukter är så snabb, att det i det närmaste är
omöjligt att förutse vilka produkter eller vilket material som
kan komma att användas för bl.a. massförstörelsevapen. Som
komplement till gällande bestämmelser och produktlistor anser
sig därför många stater behöva en generell möjlighet för sitt
lands regering att föreskriva t.ex. ett krav på exporttillstånd,
också för sådana produkter som inte är upptagna på listorna över
kontrollerade produkter. Flera stater har därför, enligt
propositionen, infört en generalklausul i sin nationella
lagstiftning. Frågan om en generalklausul har också diskuterats
inom Australiengruppen och MTCR. Mot denna bakgrund avser
regeringen snarast utreda tänkbara modeller för en skärpt
lagstiftning som bl.a. kan lösa problemet med vidareexport från
Sverige. Regeringen avser redovisa detta arbete inför riksdagen.
Rättsprövning
Regeringen föreslår att ändringar görs i punkterna 9 och 10 i
2 § i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut med anledning av ändringarna i
massförstörelselagen och kärntekniklagen.

Utskottet

Utskottets överväganden
Mot bakgrund av de brister som kunnat identifieras i det
svenska systemet för bl.a. exportkontroll och de krav som den
internationella utvecklingen ställer på området för strategiskt
känsliga produkter delar utskottet regeringens bedömning av
behov av ändringar i den svenska lagstiftningen. Utskottet
finner de lagändringar som föreslås i propositionen i huvudsak
väl avvägda och ställer sig bakom regeringens förslag.
Följaktligen avstyrker utskottet bifall till yrkande 1 i motion
U8 (v). Till några enskilda frågor i regeringens förslag
återkommer utskottet nedan.
Utskottet konstaterar att såväl Ryssland som Kina har
deklarerat att de avser att följa MTCR:s riktlinjer i sin export
till länder som står utanför detta samarbete. Sverige deltar
sedan år 1991 i MTCR-gruppens arbete.
Förhandlingarna om ett nytt internationellt samarbete rörande
högteknologiprodukter av dual use-karaktär med en bredare
deltagarkrets (OECD-stater och ett antal forna öststater), i
vilken Sverige ingår, pågår för närvarande. Det torde därför nu
vara svårt att bedöma vilken slutlig utformning och omfattning
det nya samarbetet kommer att få. Utskottet delar därför
regeringens bedömning att förslagen till lagändringar inte bör
träda i kraft förrän förhandlingarna om det nya internationella
samarbetet är avslutade.
Utskottet noterar i sammanhanget den lagändring som skall
genomföras i 6 a § i massförstörelselagen med anledning av
Sveriges tillträde till FN:s konvention om förbud mot kemiska
vapen (prop. 1993/94:120, bet. 1993/94:UU12, rskr. 1993/94:174).
Det kan, såsom regeringen anfört, förmodas att nu föreliggande
lagförslag kan komma att träda i kraft tidigare än förslaget i
enlighet med riksdagsskrivelse 1993/94:174. Om så skulle bli
fallet kan givetvis den nu föreslagna ändringen i 6 a § inte
träda i kraft förrän den dag de bestämmelser träder i kraft som
föranleds av anslutningen till konventionen.
Vad avser undantagsbestämmelserna konstaterar utskottet att
regeringen i enlighet med den nuvarande tillämpningen av
massförstörelselagen i vissa fall kan medge företag generellt
tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan avseende
vissa produkter till en viss angiven stat. Denna ordning bör
även gälla fortsättningsvis. När det gäller stater som har
kontrollbestämmelser som överensstämmer med de svenska bör
regeringen kunna föreskriva undantag från kravet på tillstånd
för utförsel. Bemyndigandet som utformas på samma sätt som de
generella tillstånden avser utförsel till vissa stater av
vissa produkter. Med det anförda ställer sig utskottet bakom
propositionens förslag och avstyrker bifall till motion U8 (v)
yrkande 2.
Propositionens förslag att regeringen skall kunna delegera
prövningen av beslut i ärenden enligt massförstörelselagen
överensstämmer med utredningens. De flesta remissinstanser
stöder också förslaget. Utskottet delar regeringens bedömning
att ärenden enligt lagen bör delegeras till myndighet i den
omfattning detta är möjligt eller lämpligt. En sådan delegering
bör vara möjlig och lämplig när det gäller ärenden som avser
t.ex. export till stater, som själva deltar i det relevanta
internationella samarbetet och som har en kontroll, som ligger i
linje med den svenska regleringen. Skulle fråga av principiell
vikt uppstå vid handläggningen av ett ärende eller myndigheten i
övrigt finna att omständigheterna i ett enskilt ärende är sådana
att det bör underkastas en politisk bedömning, bör myndigheten
hänskjuta ärendet till regeringen för prövning. Det förefaller
lämpligt att föreskrifter om detta ges i förordningsform.
När det gäller ärenden avseende utförsel av kärntekniska
produkter till stater med vilka Sverige inte har bilaterala
avtal måste garantier om civil användning inhämtas på
diplomatisk väg. Prövningen av sådana ärenden bör även
fortsättningsvis ankomma på regeringen.
Andra produkter som omfattas av lagen bör också hänskjutas
till regeringen, om ärendet är av principiell vikt eller
myndigheten i övrigt finner att omständigheterna i ett enskilt
ärende är sådana att det bör underkastas politisk bedömning.
Huruvida en delegering av sådana ärenden bör ske är enligt
utskottets förmenande avhängigt av de krav som den
internationella utvecklingen på området kommer att medföra.
Utskottet delar därför regeringens bedömning att beslut om att
delegera beslutsrätten till myndighet i dessa delar bör anstå
till dess att regeringen kunnat bilda sig en klar uppfattning om
de krav som med hänsyn härtill kommer att ställas på den
framtida organisationen. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion U8 (v) yrkande 3.
Med tanke på den snabba utvecklingen på området för
massförstörelseprodukter och att risk kan föreligga att Sverige
skulle kunna utnyttjas för att kringgå exportkontrollen i andra
stater, anser utskottet att det förefaller lämpligt att närmare
utreda frågan om att införa en generalklausul. Utskottet noterar
att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen
härom.
Till skillnad från vad som gäller för kontrollen över export
av krigsmateriel bygger kontrollen över export av stategiskt
känsliga produkter inte på ett nationellt regelverk grundat på
Sveriges egna utrikes- och försvarspolitiska intressen. Den
bygger i allt väsentligt på regler som överenskommits
internationellt. Sverige deltar i det internationella samarbetet
på området vars syfte bl.a. är att åstadkomma en harmonisering
av regler och procedurer för denna kontroll. Mot bakgrund av
Sveriges internationella åtaganden förefaller det inte finnas
något större behov av den typ av konsultationer som äger rum i
den rådgivande Nämnden för krigsmaterielexportfrågor.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1993/94:176
att riksdagen avslår motion 1993/94:U8 yrkande 1,
men. (v) - delvis
2. beträffande undantag från tillståndskrav
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U8 yrkande 2 dels
godkänner vad utskottet anfört, dels antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1991:341) om
förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m.m. såvitt avser 3 §,
men. (v) - delvis
3. beträffande delegering
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U8 yrkande 3 dels
godkänner vad utskottet anfört, dels antar det i moment 2 nämnda
lagförslaget såvitt avser 1 a §,
men. (v) - delvis
4. beträffande massförstörelselagen i övrigt
att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
5. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till
dels lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet,
dels lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av
vissa förvaltningsbeslut.

Stockholm den 5 maj 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Inger Koch (m), Maj Britt Theorin (s), Nils T
Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola
Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson
(s), Peeter Luksep (m), Berndt Ekholm (s), Lena Boström (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund och Ingbritt Irhammar (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Jag vill framhålla att vikten av att hindra spridning av
produkter som kan användas i massförstörelsesyfte inte nog kan
betonas. Varje stat som på allvar strävar efter världsomfattande
nedrustning bör vara ytterst restriktiv när det gäller export av
ren krigsmateriel, kärntekniska produkter, kemiska produkter och
högteknologiska varor av dual use-karaktär.
Regeringens lagförslag innebär inte tillräcklig
restriktivitet. Bland annat saknas i propositionen en
självständig prövning och precisering av vilka
högteknologiprodukter av dual use-karaktär som skall omfattas av
exportkontroll. Det lagförslag som ligger innebär ett alltför
okritiskt övertagande av regler som är skapade i
stormaktspolitiskt syfte av de ledande kärnvapenmakterna inom
Nato. Utskottet borde därför ha avslagit propositionen och
föreslagit att riksdagen hos regeringen begär ett nytt
lagförslag i enlighet med vad som anförs i Vänsterpartiets
motion.
Vidare anser jag att inga generella undantag från
tillståndskravet för export till länder som deltar i vad som
benämns "det relevanta internationella samarbetet" bör ges. I
detta samarbete ingår kärnvapenmakter som redan tillverkar
massförstörelsevapen. Flera fall av tveksamma exportaffärer,
exempelvis affärer med Irak, visar också att deltagande i
samarbetet inte är någon garanti för att export till "orätta
händer" inte kommer att ske. Utskottet borde yrkat på avslag på
förslaget om undantag i händelse av avslag på Vänsterpartiets
första yrkande.
Utskottet borde också ha yrkat på avslag på förslaget om
delegering till myndighet i händelse av avslag på vårt första
yrkande. Då utförsel av strategiska produkter är av sådan
utomordentlig utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör varje
sådant ärende anses vara av principiell vikt och följaktligen
prövas av regeringen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1, 2 och 3 borde ha hemställt:
1. beträffande avslag på proposition 1993/94:176
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U8 yrkande 1
avslår propositionen och hos regeringen begär ett nytt
lagförslag i enlighet med vad som ovan anförts,
2. beträffande undantag från tillståndskrav
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U8 yrkande 2
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa
produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. såvitt
avser 3 §,
3. beträffande delegering
att riksdagen med bifall på motion 1993/94:U8 yrkande 3 avslår
det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 1 a §.
Propositionens lagförslag

Bilaga