Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från
den allmänna motionstiden som tar upp olika aspekter på det
internationella miljösamarbetet. De frågor som berörs gäller
åtgärder för att värna om världens vattenresurser,
förstärkningar till den s.k. globala miljöfaciliteten (GEF) inom
ramen för FN:s miljöarbete, miljö och internationell handel,
regionalt samarbete samt miljöfarligt avfall.
Samtliga motioner poängterar vikten av att Sverige aktivt
deltar i det internationella miljösamarbetet i syfte att skydda
den regionala och globala miljön.
Sverige har under en lång tid varit mycket aktivt
internationellt för att motverka de miljöhot och miljöproblem
som blir alltmer överhängande. Sverige verkar pådrivande i
det internationella samarbetet som pågår inom de områden som
aktualiseras i motionerna.
Utskottet besvarar 8 yrkanden och avstyrker 1 yrkande.
Motionerna
1993/94:U206 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, c, fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Sverige i FN verkar för
inrättandet av en global vattenkonvention,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av att Sverige i lämpliga forum
bör stödja en sådan inriktning att projekt som syftar till
hållbart nyttjande av sötvattentillgångar i u-länder
prioriteras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Sverige verkar för att
FN-systemet tar initiativ till en utredning om hur
resursförstärkningar till GEF kan komma till stånd.
1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att stats- och
miljöministrarna från länderna i Östersjöregionen sammankallas
för att följa upp räddningsplanen för Östersjön.
1993/94:U902 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbud mot export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till
icke OECD-länder.
1993/94:U903 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett utvidgat vänortssamarbete för Östersjöns ekologiska
rehabilitering.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöarbete inom ramen för GATT-avtalet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en nordeuropeisk miljökonferens.
1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för
etableringar av FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i
Stockholm.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen Jo694 pekar
motionärerna på att frihandeln rymmer en rad miljöproblem. Trots
detta finns inga direkta bestämmelser om miljön i GATT-avtalet.
Det är viktigt att inom GATT-avtalets ram arbeta för ett
genomslag för försiktighetsprincipen, principen om förorenarens
betalningsansvar samt substitutionsprincipen. Motionärerna ser
avtalet som ett av medlen för att uppnå en hållbar utveckling i
världen. Sverige måste därför vara pådrivande för att det
miljöprogram GATT nyligen beslutat om utformas på ett sådant
sätt att det förpliktigar till effektiva miljöåtgärder. Det är
också angeläget att göra en översyn hur miljökrav på
produktionsprocesserna påverkar konkurrensen mellan länderna som
omfattas av frihandelsavtalet. Även risken för ökade
miljöutsläpp till följd av ökade transporter bör beaktas. En
långsiktig strategi för hur GATT skall miljöanpassas fullt ut
bör arbetas fram (yrkande 9). För att nå målet ett rent Europa
krävs genomgripande förändringar i samhället. Motionärerna anser
att Sverige (yrkande 10) bör ta initiativ till en miljökonferens
för hela Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart
Europa tas fram. En nordeuropeisk konferens skall ses som en
fortsättning på Nordsjökonferensen och arbetet i
Helsingforskommissionen (HELCOM).
Flerpartimotionen U206 (kds, m, c, fp) behandlar
vattentillgången i världen och anför att bristen på tillgång
till vatten kan bidra till framtida konflikter. Motionärerna
pekar på att frågan om en internationell vattenkonvention
aktualiserades vid FN:s konferens om miljö och utveckling år
1992. En FN-rapport, i vilken den svenska professorn Malin
Falkenmark medverkat, betonar behovet av en global
vattenkonvention. Särskilt angeläget är det att frågor som rör
bl.a. vattenområden som delas av stater, nyttjandet av ändliga
grundvattentillgångar och sötvattentillgångar, vatten i
atmosfären m.m. regleras i ett internationellt avtal. Enligt
yrkande 1 bör Sverige därför i FN och andra lämpliga fora driva
frågan om att arbeta fram en internationell vattenkonvention.
Vidare framhåller motionärerna i yrkande 2 vikten av att Sverige
i lämpliga fora stöder projekt i u-länder som syftar till
hållbart nyttjande av sötvattentillgångar. I yrkande 3 föreslås
att Sverige verkar för att FN-systemet tar initiativ till en
utredning om resursförstärkningar till den globala
miljöfaciliteten (GEF).
I motion A456 (s) framhävs betydelsen av Stockholmsregionens
roll som norra Europas centrum för högteknologi, utbildning och
forskning. Stockholm har genom Sveriges insatser i det globala
miljövårdsarbetet skaffat sig internationell respekt, och
Stockholm Environment Institute kan ge inspiration till ett
FN-engagemang. I yrkande 11 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär initiativ för etablering av FN-organ för
vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm.
I motion U813 (fp) framhålls behovet av att öka stödet till
utbyggnad av avloppssystem i länderna kring Östersjön. Östersjön
är hårt belastad av föroreningar och utsläpp. Nära en tredjedel
av avloppsvattnet från städerna längs Östersjökusten pumpas rakt
ut i havet utan rening. Motionärerna refererar till den i
september år 1990 antagna räddningsplanen för Östersjön med
målsättningen att återställa den ekologiska balansen under en
tjugoårsperiod. Trots att åtgärderna skulle finansieras genom
bl.a. Världsbanken och Nordiska investeringsbanken har mycket
litet hänt, anser motionärerna. Sverige fick vid det senaste
uppföljningsmötet i mars 1993 ett samordningsansvar för
utbyggnaden av avloppsreningsanläggningar. Därför bör Sverige
omedelbart under våren 1994 sammankalla stats- och
miljöministrarna i Östersjöregionen i syfte att följa upp
räddningsplanen för Östersjön (yrkande 2).
Även motion U903 (c) tar upp frågan om de omfattande
miljöproblemen i Östersjön. Motionären anser att ett utvidgat
samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länderna i
Östersjöregionen skulle överbrygga skillnaderna som råder i
ekonomisk och ekologisk utveckling. På lokal svensk nivå finns
omfattande erfarenheter och kunnande vad avser bl.a.
miljörelaterade områden. Genom ett utbyggt vänortssamarbete för
Östersjöns ekonomiska rehabilitering kan svenska kommuner
överföra detta kunnande till sina vänorter. En del av det
ekonomiska biståndet till Östeuropa bör kanaliseras via
vänortssamarbetet.
I motion U902 (c) föreslås att regler som förbjuder export av
miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder
införs. Motionären åberopar den rekommendation som Nordiska
rådet antog i november 1992 i vilken de nordiska ländernas
regeringar uppmanades att omedelbart förbjuda export av
miljöfarligt avfall, oavsett syfte, innefattande även
återanvändning, till icke OECD-länder. Regeringarna
rekommenderades också att arbeta för ett juridiskt bindande
förbud inom Baselkonventionens ram mot export av miljöfarligt
avfall från OECD-länderna till länder som inte är medlemmar i
OECD.
Utskottet
Miljöhoten måste mötas gemensamt av det internationella
samfundet. Det är därför angeläget att internationella avtal
följs och att samarbetet såväl regionalt som globalt fortlöpande
utvecklas. Utskottet har tidigare framhållit den vikt utskottet
fäster vid ett resultatinriktat svenskt engagemang för att
motverka miljöförstörelsen. Under flera riksmöten, senast
1993/94 i betänkandet 1993/94:UU4 och yttrandet 1993/94:UU5y,
har utskottet poängterat vikten av att besluten från FN:s
konferens om miljö och utveckling följs upp både nationellt och
internationellt.
De flesta frågeställningarna som tas upp i motionerna är
föremål för svenskt engagemang. Frågan om en global
vattenkonvention, som förs fram i motion U206 (kds, m, c, fp)
yrkande 1 behandlades i utrikesutskottets yttrande 1993/94:UU5y.
Utskottet konstaterade i yttrandet att vattenfrågorna kommer att
behandlas vid årets möte (i maj 1994) med FN:s kommission för
hållbar utveckling och utgick från att regeringen då avser inta
en aktiv hållning eftersom vattnet är en avgörande
livsförutsättning. Utskottet får återigen understryka det
angelägna i att regeringen arbetar fram underlag för att i den
internationella förhandlingsprocessen initiera mer precisa
överläggningar om en vattenkonvention. Utskottet vidhåller sin
uppfattning, som bl.a. uttrycktes i yttrande 1993/94:UU5y, att
Sverige i olika internationella fora bör poängtera vikten av att
projekt kring ett hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i
u-länder prioriteras.
Utskottet anser därmed att yrkandena 1 och 2 är besvarade i
motion U206 (kds, m, c, fp).
Beträffande yrkande 3 i motion U206 om resursförstärkning till
GEF konstaterar utskottet att Sverige aktivt medverkar i de
mellanstatliga förhandlingarna som syftar till att göra GEF så
effektivt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra
utvecklingsländerna att aktivt medverka i GEF. Utskottet, som
senast i betänkandet 1993/94:UU4 behandlade frågan,
förutsätter att regeringen fortsätter sina ansträngningar i
detta avseende. Ansvaret för GEF delas av Världsbanken, UNDP och
UNEP. Påfyllnaden av GEF sker genom mellanstatliga förhandlingar
och inte genom uttaxerade bidrag i FN-systemet. Utskottet
bedömer därför att en utredning i FN rörande GEF inte är den
rätta formen för att stärka och omstrukturera GEF.
Utskottet anser med det ovan anförda att motion U206 (kds, m,
c, fp) yrkande 3 är besvarad.
Det regionala samarbetet på miljöområdet, bl.a. inom ramen för
Helsingforskonventionen och Helsingforskommissionen om
Östersjöns miljö, har utskottet bl.a. behandlat i betänkandet
1993/94:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa.
Utskottet anförde då bl.a. att en av målsättningarna för det
svenska östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra
miljön, särskilt i Östersjön. Utskottet konstaterade också att
Sverige deltar i åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns
ekologiska balans. Svenska miljöinsatser inom ramen för
Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på
avloppsreningsanläggningar.
Utskottet konstaterade vidare i betänkandet 1993/94:UU16 att
folkrörelser och andra enskilda organisationer, liksom landsting
och kommuner, redan idag spelar en viktig roll i
kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med Central- och
Östeuropa. För s.k. fördjupat vänortssamarbete mellan svenska
kommuner och kommuner i de baltiska staterna, Polen och
nordvästra Ryssland har BITS nyligen beviljat ytterligare 18
miljoner kronor, utöver de 14 miljoner kronor som tidigare
avsatts för detta ändamål. Medlen förvaltas av Kommunförbundet.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna det utbildningsprojekt
som sedan år 1991 genomförs inom ramen för "Baltic Sea
University" vid Uppsala universitet. I detta projekt deltar
studenter från mer än 100 universitet i 14 länder i
Östersjöregionen. Projektet omfattar således inte bara
Östersjöns kuststater utan också de stater som genom
flodsystemen står i kontakt med Östersjön. Utbildningen sker
via satellit och innefattar kurser i bl.a. Östersjöns ekologi,
miljörätt, historia och kultur. I utbildningen ingår också
kurser om demokratiutveckling och minoriteters rättigheter.
Utskottet anser därmed att motionerna U903 (c) och U813 (fp)
yrkande 2, delvis, är besvarade.
Med anledning av motion U902 (c) som behandlar förbudsregler
om miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder
konstaterar utskottet följande. Parterna i Baselkonventionen
beslöt vid sitt första möte i slutet av år 1992 att
industriländerna skulle förbjuda all gränsöverskridande
transport av miljöfarligt avfall och annat avfall för deponering
till utvecklingsländerna. I detta beslut åberopades
konventionens artikel 15 p. 7 enligt vilken en utvärdering av
konventionens verkan skall göras tre år efter konventionens
ikraftträdande, dvs. tidigast i maj 1995. Konventionsstaterna
skall därefter överväga om ett totalt eller partiellt
exportförbud är nödvändigt för att konventionens syfte skall
anses vara uppfyllt. Enligt vad utskottet inhämtat var Sverige i
samband med att detta beslut antogs berett att aktivt verka för
ett bindande konventionsåtagande med innebörd att förbjuda
export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke
OECD-länder oavsett om avfallet avsågs deponeras eller
återvinnas. I samband med det Nordiska ministerrådets möte
förklarade de nordiska miljöministrarna den 8 mars 1994 att de
nordiska länderna gemensamt inom ramen för Baselkonventionen
aktivt skall verka för ett förbud mot export av farligt avfall
från OECD-länder till icke OECD-länder. Denna gemensamma
nordiska ståndpunkt lades också fram under det andra mötet som
ägde rum 21--25 mars 1994.
Det är därför glädjande att staterna i detta möte lyckades
enas om ett totalförbud mot export av giftigt avfall från
industriländerna till utvecklingsländerna och länderna i
Östeuropa. Det nya förslaget innebär totalstopp för både slutlig
dumpning och återvinning från och med år 1998.
Avfallsexportörerna får tiden fram till och med år 1997 på sig
att avveckla exporten för återvinning. Därefter råder totalt
exportförbud. Frågan om den formella ändringen i själva
Baselkonventionen kommer konventionsstaterna att diskutera på
det tredje konventionsstatsmötet, vilket kommer att äga rum år
1995.
Med det anförda anser utskottet motion U902 (c) besvarad.
Utskottet noterar med anledning av motion Jo694 yrkande 10 att
Sverige aktivt medverkat till en rad konferenser på
miljöområdet, varav flera på ministernivå, avseende Nordeuropas
miljö. Ett miljöministermöte inom Helsingforskommissionen ägde
rum i Helsingfors den 8--11 mars 1994. Ministrarna antog bl.a.
en rekommendation beträffande skyddet av Östersjöns
kuststräckor. Ett första miljöministermöte inom ramen för
Barentsrådet är planerat att äga rum den 15 juni 1994 i Bodö.
Vidare har utskottet erfarit att en miljökonferens i Apatity på
Kolahalvön kommer att äga rum den 7--8 juni 1994. Frågor som
står på dagordningen är radioaktivitet och försurning. Inom
ramen för Östersjövisionen ("Visions and Strategies around the
Baltic Sea 2010") kommer på svenskt initiativ ett möte i Tallinn
att äga rum på ministernivå hösten 1994. Ett miljöministermöte
med titeln "Environment for Europe" kommer, enligt vad utskottet
erfarit, att äga rum i Sofia år 1995. Nästa Nordsjökonferens på
ministernivå kommer att äga rum år 1995. Utskottet bedömer att
den rad möten på hög nivå som äger rum den närmsta tiden täcker
behovet för att fortlöpande diskutera nödvändiga åtgärder för
att förbättra miljön i Nordeuropa, inklusive Östersjön.
Utskottet anser därmed att motionerna Jo694 (s) yrkande 10 och
U813 (fp) yrkande 2, delvis, är besvarade.
Inom regeringskansliet har, enligt vad utskottet inhämtat, en
gemensam plattform för ett samlat svenskt miljöagerande såväl i
GATT och OECD som i UNCTAD arbetats fram mellan utrikes- samt
miljö- och naturresursdepartementen. Sverige har intagit en hög
profil i dessa organisationer.
I likhet med motionärerna i motion Jo694 anser utskottet att
konflikter mellan internationella miljökonventioner och GATT
måste undanröjas. Sverige har i detta syfte drivit frågan om
handel och miljö inom ramen för den tekniska arbetsgrupp som
funnits i GATT. När Uruguayrundan avslutades i december 1993 var
det inte möjligt att få gehör för beslut om att inrätta en
miljökommitté i GATT. Sverige har emellertid i den efterföljande
konsultationsprocessen tillsammans med de övriga nordiska
länderna verkat pådrivande för att nå enhällighet kring ett
arbetsprogram om handel och miljö. Ett sådant beslut kommer nu
bl.a. att antas vid ministerkonferensen i Marrakesh den 12--14
april 1994.
Enligt vad utskottet erfarit är frågan om miljökrav på
produktionsprocesserna för närvarande föremål för analys i OECD.
Sverige verkar här för en fokusering på produktionsmetoder som
har gränsöverskridande effekter och som påverkar den globala
miljön. Avsikten är att OECD-arbetet skall utgöra grund för
kommande förhandlingar i GATT. Även i UNCTAD verkar Sverige
tillsammans med övriga nordiska länder pådrivande för att en
speciell arbetsgrupp om handel och miljö inrättas.
Utskottet förutsätter att regeringen på ändamålsenligt sätt
fortsätter att aktivt driva dessa frågor i GATT, men också i
OECD och UNCTAD.
Utskottet anser att yrkande 9 i motion Jo694 (s) därmed är
besvarat.
Vad beträffar förslaget i motion A456 (s) yrkande 11 om att i
Stockholm inrätta ett FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor
behandlade utskottet en likalydande motion i betänkandet
1993/94:UU4. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att Sverige
spelar en framträdande roll i syfte att effektivisera olika
verksamheter i FN och dess olika program, något som är angeläget
mot bakgrund av världsorganisationens växande arbetsuppgifter
och de ökande kostnader som följer därav. Riktmärket för Sverige
är ett aktivt deltagande i de organisationer vi är medlemmar i
och i de program som vi ekonomiskt och på annat sätt stöder.
Stockholm Environment Institute är ett institut som på ett
förtjänstfullt och kompetent sätt medverkat i UNCED-processen
och som kommer att fortsätta att delta i uppföljningen av UNCED.
Mot denna bakgrund ansåg sig utskottet inte kunna biträda
förslaget om att inrätta ett FN-organ för vatten- och
luftvårdsfrågor i Stockholm.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
följaktligen förslaget i motion A456 (s) yrkande 11.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en global vattenkonvention
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,
2. beträffande hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i
u-länder
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,
3. beträffande den globala miljöfaciliteten (GEF)
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,
4. beträffande vänortssamarbete för Östersjöns miljö
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2,
berörd del, och 1993/94:U903 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande miljöfarligt avfall från OECD-länder
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U902 besvarad med vad
utskottet anfört,
6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2,
berörd del, och 1993/94:Jo694 yrkande 10 besvarade med vad
utskottet anfört.
res. (s)
7. beträffande miljöarbete i GATT
att riksdagen förklarar motion 1993/94:Jo694 yrkande 9
besvarat med vad utskottet anfört,
8. beträffande FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i
Stockholm
att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkande 11.
Stockholm den 14 april 1994
På utrikesutskottets vägnar
Alf Wennerfors
I beslutet har deltagit: Alf Wennerfors (m), Inger Koch
(m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Göran
Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds),
Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Birgitta Hambraeus
(c), Lena Boström (s) och Sonia Karlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Nordeuropeisk miljökonferens (mom. 6)
Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola
Furubjelke, Berndt Ekholm, Lena Boström och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet noterar" och slutar med "delvis, är besvarade"
bort ha följande lydelse:
Europa skall bli föregångare vad gäller omställning av
konsumtion, produktion och energiförsörjning i mer miljövänlig
riktning. En europeisk marknad skapar i sig miljöproblem framför
allt genom ökade transporter. Därför måste Sverige aktivt driva
en gemensam miljöpolitik. För att nå målet ett rent Europa krävs
genomgripande förändringar i samhället. Utskottet anser därför
att regeringen bör ta initiativ till en miljökonferens för hela
Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart Europa tas
fram. En sådan konferens skall ses som en fortsättning på
Nordsjökonferensen och arbetet i HELCOM.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 10 i motion
Jo694 (s). Motion U813 (fp) yrkande 2 anses därmed besvarad.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
och förklarar motion 1993/94:U813 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört.