I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner från
allmänna motionstiden 1993/94 om situationen i det tidigare
Jugoslavien. Utskottet besvarar 19 yrkanden och avstyrker 3
yrkanden.
2. Motionerna
1993/94:U612 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kraftfullt verka för att vapenembargot
mot Bosnien-Hercegovina hävs.
1993/94:U617 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i FN bör verka för fördömande
av apartheidsystemet i Kosovo,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen i FN skall verka för att
respekt för mänskliga rättigheter i Kosovo krävs för upphävande
av FN-sanktionerna mot Serbien-Montenegro.
1993/94:U618 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förberedelser för en Marshall-liknande
plan för återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att flyktingar från f.d. Jugoslavien bör
betraktas som en resurs i ett återuppbyggnadsarbete,
3. att riksdagen begär att regeringen i ESK och FN skall
kräva att Serbien respekterar de mänskliga rättigheterna i
Kosovo samt kräva av Serbien att ESK:s rapportörer tillåts
återvända till Kosovo, Vojvodina och Sandjak samt verkar för
direkta förhandlingar syftande till en mer autonom ställning för
kosovoalbanerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om diplomatisk representation i Sarajevo,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt stöd till
krigsförbrytartribunalen,
8. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i
Europarådet eller Unesco till åtgärder för att rädda kulturarvet
i främst Kroatien och Bosnien-Hercegovina, enligt vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Unesco
och Europarådet om stöd till oberoende media i f.d. Jugoslavien,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till det civila samhället inom FN:s
eller europeiska organisationers ram.
1993/94:U630 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det allvarliga läget beträffande mänskliga
rättigheter i Kosovo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen omedelbart bör göra en
heltäckande analys av läget i Kosovo,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige ånyo bör skicka en
parlamentarikerdelegation till Kosovo,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör verka för att ESK skickar
observatörer till Kosovo,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till
radiosändningar på albanska.
1993/94:U631 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om republiken Bosnien-Hercegovinas rätt att
fortbestå som självständig stat av multietnisk karaktär inom de
gränser som erkändes av FN och världssamfundet våren 1992,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fullfölja sanktionerna mot
Serbien-Montenegro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sanktioner mot Kroatien,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att häva vapenembargot mot
Bosnien-Hercegovina,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att omedelbart byta ut Bosnienmedlarna
lord Owen och Torvald Stoltenberg.
1993/94:U808 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med andra
länder, särskilt med det forna Jugoslavien,
3. Utskottet
3.1. Situationen allmänt i det f.d. Jugoslavien
3.1.1. Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U618) om kriget och
konflikten i det f.d. Jugoslavien hävdas att Sverige som
europeisk demokrati inte bara har en självklar plikt att
förhindra krig och folkmord utan också ett moraliskt och
politiskt ansvar för att aktivt bistå och skydda folk och
nationer som hotas av undergång. Hoppet om fred i det f.d.
Jugoslavien tycks dock avlägset, sägs det i motionen. Den
katastrofala situationen för civilbefolkningen i
Bosnien-Hercegovina är till stora delar ett resultat, menar
motionärerna, av att FN:s medlemsländer inte förmår genomföra
och upprätthålla respekten för den resolution av FN:s
säkerhetsråd som ligger till grund för bl.a. den svenska
FN-truppens fredsbevarande insats. Ingen av FN-resolutionerna,
sägs det i motion U618 (s), talar om en uppdelning av
Bosnien-Hercegovina utan om att bevara landets integritet. I ett
kortsiktigt perspektiv gäller det att få till stånd ett
eldupphör. En kortsiktig lösning får emellertid inte permanenta
en orättvis, illegitim ordning som belönar aggression och
etnisk rensning, framhålls det i motionen.
Motionärerna anser att de olika insatser av humanitär karaktär
som Sverige hittills bidragit med i det f.d. Jugoslavien är
värda all uppskattning. Ett stort antal flyktingar från området
har tagits emot i Sverige, och även många organisationer,
folkrörelser och enskilda människor har engagerat sig starkt för
den nödlidande befolkningen. I motionen begärs att mer
målmedvetna politiska initiativ nu skall tas som kan motsvara
allvaret i den pågående tragedin. Det är nödvändigt, anförs det
i motionen, att försöka se längre än till det nu akuta kriget
och kriserna i det f.d. Jugoslavien.
Regeringen bör därför redan nu, föreslås det i motion U618
(s), ta initiativ till och delta i internationella
förberedelser, i relevanta internationella fora, för
återuppbyggnaden av de krigshärjade områdena i det f.d.
Jugoslavien. En sådan plan, som motionärerna karaktäriserar som
Marshall-liknande, skulle inbegripa återupprättande av ett
fungerande civilt samhälle genom insatser förmedlade av
multinationella organisationer, stater och myndigheter,
folkrörelser, hjälporganisationer samt enskilda individer. Denna
uppfattning bör, enligt motionens yrkande 1, riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I motionens yrkande 2 föreslås
att flyktingar från området bör betraktas som en resurs för det
framtida återuppbyggnadsarbetet. Motionärerna menar att
flyktingarna redan under tiden i exil i Sverige borde erbjudas
och uppmuntras till utbildning och förberedande verksamhet med
detta syfte.
I den socialdemokratiska partimotionen om situationen i det
f.d. Jugoslavien (U618) framhävs vidare vikten av att Sverige
fortsätter att aktivt stödja den tribunal som inrättats för att
döma personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser i
detta konfliktområde. Denna uppfattning föreslås riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5). Tribunalen sägs
i motionen ha stött på ekonomiska och politiska svårigheter vid
insamlandet av fakta i olika huvudstäder.
I motion U618 (s) refereras vidare till den omfattande
förstörelse av kulturella och religiösa monument och
minnesmärken som ägt rum i det f.d. Jugoslavien, främst
Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Motionärerna anser att en stor
del av denna förstörelse har ägt rum på ett målmedvetet sätt och
inom ramen för den etniska rensningens strategi. I yrkande 8
föreslås att Sverige i t.ex. Unesco och Europarådet skall ta
initiativ till att experter skickas till dessa områden för att
utröna omfattningen av skadorna på kulturarvet och föreslå
åtgärder för eventuell restaurering och återuppbyggnad av
monument, m.m.
Konflikten i det f.d. Jugoslavien har enligt motion U618 (s)
visat på behovet att också stödja det civila samhället; att
ingjuta mod och kraft hos de människor och organisationer som
arbetar för fred och tolerans. En viktig orsak till kriget,
anförs det i motion U618 (s), är den propaganda som via
massmedierna ger ständigt ny näring åt rädslan, hatet och
bitterheten. Unesco:s mediaavdelning genomför enligt
motionärerna redan en del insatser till stöd för oberoende media
i det f.d. Jugoslavien. I yrkande 10 föreslås att regeringen i
Unesco och Europarådet skall ta initiativ till ytterligare
sådana stödåtgärder. Regeringen bör, enligt yrkande 11 i
motionen, även ta initiativ i FN eller olika europeiska
organisationer till att utöka stödet till det civila samhället
och fredskrafterna i det f.d. Jugoslavien.
I socialdemokraternas motion om samarbete med Central- och
Östeuropa, U808, återkommer förslaget om särskilda insatser i
det forna Jugoslavien, särskilt för att stärka det civila
samhället. Enligt motionen kommer ett återuppbyggnadsprogram att
behövas vid en framtida överenskommelse om fred. Förberedelser
för ett dylikt bör vidtas redan idag, föreslås det i yrkande 6.
3.1.2. Utskottets överväganden
Inte sedan andra världskriget har det i Europa begåtts så
omfattande och hänsynslösa brott mot de mänskliga rättigheterna
och rättsstatens principer som under de senaste årens konflikter
i det f.d. Jugoslavien. Urskillningslös artilleribeskjutning,
etnisk rensning, systematiska våldtäkter, tortyr och andra
grymheter utgör delar av dessa fruktansvärda brott.
Utskottet beklagar starkt att det ännu ej varit möjligt att nå
en fredsuppgörelse i Bosnien-Hercegovina och uttrycker djup oro
över det förvärrade humanitära, politiska och militära läget.
De pågående konflikterna rymmer också betydande risker för
spridning. Faran för öppna konflikter, bl.a. i Kosovo, inger
allvarliga bekymmer.
Utskottet har i flera tidigare betänkanden (senast i
betänkandena 1992/93:UU21 och 1992/93:UU35) ingående belyst
bakgrunden till och olika aspekter på utvecklingen i det forna
Jugoslavien. Utskottet har därvid bl.a. framhållit att det är av
avgörande betydelse att parterna förmås att genast avbryta alla
stridshandlingar. Arbetet för att nå en politisk lösning och
genomdriva denna måste fortsätta med största beslutsamhet, så
att en uppgörelse och en bestående fred i de av konflikter
sönderslitna delarna av det f.d. Jugoslavien snarast blir
verklighet. Utskottet vidhåller dessa synpunkter.
Sverige har av principiella skäl och i positiv anda prövat de
framställningar FN gjort om insatser i det tidigare Jugoslavien.
De svenska åtagandena har varit avsevärda. Även utanför FN:s ram
har Sverige betydande engagemang i området.
Sverige tar ett väsentligt ansvar genom närvaro med personal.
Inom UNPROFOR bidrar Sverige med huvuddelen av en bataljon i
Bosnien-Hercegovina och ca 250 man till den nordiska bataljonen
i Makedonien. Svensk stabspersonal finns vid UNPROFOR:s
högkvarter. Därutöver deltar från Sverige civilpolis och ett
mindre antal militära observatörer i UNPROFOR:s insatser.
Sverige deltar även med personal i ESK:s och EG:s
övervakningsaktiviteter. Personal från Statens räddningsverk och
Flygvapnet deltar i den rent humanitära hjälpverksamheten. Ett
viktigt och omfattande stöd förmedlas också via frivilliga
organisationer.
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma de omfattande
och engagerade insatser som görs av svensk personal i det f.d.
Jugoslavien.
Utskottet konstaterar att Sverige, bl.a. tillsammans med de
övriga nordiska länderna, ställt kravet på att få slut på
beskjutningen av Sarajevo. Sverige har också stött förslag om
demilitarisering i Sarajevo-området, kravet på att området
ställs under FN:s omedelbara politiska och militära kontroll
samt kravet på ett borttagande av alla tyngre vapen från
Sarajevo och dess omgivningar. Efter påtryckningar från det
internationella samfundet är parterna nu i färd med att vidta
åtgärder med denna inriktning. Enligt utskottets uppfattning bör
regeringen fortsatt och med största kraft verka för att nämnda
åtgärder snarast vidtas.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om FN:s beslut
i resolution 836 om fredade områden. Utskottet anser att ett
snart genomförande av detta beslut är av största betydelse för
att en fredlig lösning skall kunna uppnås.
Enligt utskottets uppfattning måste besluten om mål och medel
för eventuella insatser bestämmas av FN:s politiska och
strategiska ledning. Vid fredsbevarande FN-insatser förblir
kraven på opartiskhet och förtroendeskapande de centrala
elementen. Om våld kommer till användning enligt kapitel VII i
FN-stadgan måste en strävan vara att snarast återgå till
normala, fredsbevarande insatser.
FN:s generalsekreterare har, åberopande säkerhetsrådets
resolution, begärt att NATO skulle förbereda möjligheten till
bombangepp mot artilleriställningar varifrån Sarajevo beskjuts.
Detta är en tydlig signal från det internationella samfundets
sida för att förhindra ytterligare övergrepp mot Sarajevos
befolkning.
Utskottet konstaterar att Sverige i FN förklarat att NATO:s
beslut om att under vissa förutsättningar kunna sätta in
luftstridskrafter i Bosnien-Hercegovina skall ses som ett inslag
i en politisk process mot en förhandlad lösning av konflikten.
Den svenske FN-ambassadören underströk att konflikten måste
lösas med politiska metoder vid förhandlingsbordet och betonade
samtidigt att flygangrepp enbart skall användas som en sista
utväg.
I ett antal motioner från allmänna motionstiden tas frågan om
våld mot kvinnor i krig och konflikter upp. Flera motionärer
erinrar därvid, i ett vidare perspektiv, bl.a. om att
massvåldtäkter på kvinnor i kriget i det tidigare Jugoslavien är
flagranta brott mot kvinnans mänskliga rättigheter. Utskottet
kommer i ett annat betänkande att behandla dessa motioner. Det
finns dock anledning att i detta sammanhang erinra om att frågan
om massvåldtäkter i det forna Jugoslavien utförligt behandlats i
utskottets betänkande 1992/93:UU21. Utskottet konstaterade
därvid bl.a. att våld mot kvinnor är ett framträdande element i
de omfattande och hänsynslösa brotten mot de mänskliga
rättigheterna och rättsstatens principer under den pågående
konflikten i det tidigare Jugoslavien.
I den socialdemokratiska partimotionen U618 föreslås, enligt
yrkande 1, en Marshall-liknande plan för återuppbyggnaden av det
f.d. Jugoslavien. Vidare föreslås (yrkande 2) särskilda
satsningar på flyktingar från området. Även yrkande 6 (delvis) i
motion U808 (s) innehåller förslag om återuppbyggnad.
I anledning av motionerna konstaterar utskottet att massiva
internationella insatser kommer att behövas för att bygga upp de
ekonomiska, rättsliga och sociala strukturerna i det f.d.
Jugoslavien. Sverige har vid ett flertal tillfällen, särskilt
under senare tid, i internationella fora förklarat sig berett
att delta i återuppbyggnadsarbetet. I föreliggande fredsavtal,
som lagts fram av Jugoslavien-konferensen, förutses också sådana
insatser.
I dagsläget är det självfallet katastrofhjälpen som dominerar.
De svenska insatserna på detta område uppgår nu till totalt över
700 miljoner kronor. Biståndet kanaliseras i första hand genom
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.
Enligt vad utskottet erfarit har en interdepartemental grupp
inom regeringskansliet bildats i syfte att närmare studera hur
Sverige skulle kunna delta i återuppbyggnadsverksamheten.
Utrikesdepartementet har också anordnat ett seminarium med samma
inriktning. Arbetet försvåras dock av att ett fredsavtal ännu
inte föreligger och att oklarhet råder om vem som skall leda
återuppbyggnadsarbetet.
Sverige har också vid ett flertal tillfällen till UNPROFOR,
UNHCR och EU (som bildat en särskild grupp "Infrastructure
Management Group" för återuppbyggnadsfrågor) framfört Sveriges
beredskap att delta. Vid det senaste mötet den 2 februari med
Jugoslavienkonferensens styrkommitté pekade Sveriges
representant, ambassadör Anders Bjurner, särskilt på de insatser
ESK kunde göra. Det förutses att en internationell
pledging-konferens för återuppbyggnadsarbetet i det forna
Jugoslavien kommer att anordnas.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det
internationella samfundet säkerställer förmågan att på ett
adekvat sätt kunna bidra vid det omfattande
återuppbyggnadsarbete som måste inledas så snart striderna
upphört. Förberedelserna för återuppbyggnadsinsatser bör
prioriteras inte minst av det skälet att de i sig kan ha en
förtroendeskapande effekt i den pågående konflikten. Som vid
annan förtroendeskapande verksamhet är det väsentligt att
opartiskhet härvid iakttas. Sverige har, enligt utskottets
uppfattning, en viktig uppgift i förberedelsearbetet för
återuppbyggnaden i det f.d. Jugoslavien och bör därför spela en
aktiv roll i internationella fora.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att flyktingarna
från området utgör en väsentlig resurs för
återuppbyggnadsarbetet. En för Utrikesdepartementet och
Kulturdepartementet gemensam arbetsgrupp, vilken framlade sin
rapport i januari 1994, har studerat möjligheten för att
bosniska flyktingar i Sverige skulle kunna bidra vid ett
återuppbyggande. I rapporten slås bl.a. fast att
mottagningsprogrammen för flyktingar från Bosnien-Hercegovina
skall ta hänsyn till detta.
Åtgärder, som nämns i arbetsgruppens rapport, för att
möjliggöra för bosniska flyktingar att delta i
återuppbyggnadsarbetet är att inventera vilka vuxenutbildningar
i Sverige som är lämpade utifrån ett "återvändarperspektiv", att
ta fram speciella arbetsmarknadspolitiska program, att stimulera
olika sammanslutningar (branschorganisationer, fackföreningar
m.fl.) att överföra relevanta kunskaper samt att stödja
föreningar i Sverige som kan få en roll inom ramen för
återuppbyggnads- och återvandringsprogram.
Utskottet utgår från att verksamhet av detta slag kommer att
ske i betydande omfattning och att den skall kunna avse
flyktingar och invandrare från olika delar av det f.d.
Jugoslavien.
Även inom ESK har flyktingfrågan studerats i detta perspektiv.
Utskottet förutsätter att Sverige härvidlag kommer att verka
pådrivande.
Med det anförda anser utskottet yrkandena 1 och 2 i motion
U618 samt yrkande 6 (delvis) i motion U808 besvarade.
I den socialdemokratiska partimotionen U618, yrkande 5,
föreslås vidare att Sverige ger aktivt stöd till tribunalen för
krigsförbrytare i det f.d. Jugoslavien.
Sverige har i alla relevanta fora givit sitt aktiva stöd till
krigsförbrytartribunalen -- såväl före som efter det att den
upprättats. Sverige har också lämnat konstruktiva bidrag till
sakdebatten om inrättandet av krigsförbrytartribunalen, inte
minst genom de insatser som UD:s f.d. rättschef Hans Corell har
gjort inom ESK:s ram, bl.a. för att utarbeta förslag till
stadgar för tribunalen.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen uppdragit åt
polisen att samla in vittnesmål från personer som kan lämna
uppgifter om krigsförbrytelser och brott mot humanitär rätt i
det f.d. Jugoslavien. Dessa bearbetas nu av UD och, i avvaktan
på att den nyinrättade tribunalen är redo att pröva enskilda
mål, vidarebefordras till den av säkerhetsrådet upprättade
Expertkommissionen för utredning av krigsförbrytelser i det f.d.
Jugoslavien. Enligt Expertkommissionen utgör de av Sverige
överlämnade vittnesmålen en ytterst värdefull tillgång i dess
arbete.
Sverige har till Expertkommissionens verksamhet givit ett
frivilligt bidrag om 800 000 svenska kronor, vilket gör Sverige
till en av de största ekonomiska bidragsgivarna till hela
utredningsprocessen rörande folkrättsbrott begångna i det f.d.
Jugoslavien.
Förslag till finansiering av tribunalen kommer att läggas fram
av FN:s generalsekreterare, troligen under februari månad 1994.
Enligt utskottets uppfattning är det principiellt väsentligt att
konsekvent slå vakt om domstolens oberoende ställning. Därför
bör den göras oberoende av frivilliga bidrag från enskilda
stater. Kostnaderna bör i stället täckas via FN:s reguljära
budget eller, i sista hand, genom obligatorisk utdebitering
enligt särskild skala, vilket Sverige och de övriga nordiska
länderna föreslagit i FN.
Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag
till den lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna
uppfylla de förpliktelser om rättshjälp m.m. som följer av
säkerhetsrådets beslut att upprätta krigsförbrytartribunalen.
Enligt vad regeringen anmält till riksdagen avser den att under
vårriksdagen framlägga en proposition i frågan.
Inför tribunalens utarbetande av procedurregler har Sverige
överlämnat förslag om målsägarbiträde motsvarande vad som kan
ges enligt svensk lagstiftning. Enligt uppgift har tribunalens
domare varit positiva till det svenska förslaget. I
procedurreglerna skulle det således finnas skrivningar om att
vittnen och brottsoffer skall få hjälp av en särskild
sexualbrottsenhet, vilken skulle ingå som en del i åklagarens
kontor.
Med det anförda anser utskottet yrkande 5 i motion U618
besvarat.
I den socialdemokratiska partimotionen U618, yrkande 8,
föreslås olika åtgärder mot skadorna på kulturarvet i det f.d.
Jugoslavien.
Utskottet har erfarit att Sverige stödjer arbetet inom Unesco
och Europarådets kulturarvskommitté med att planera för
restaureringen av förstörda minnesmärken i Bosnien-Hercegovina.
Unesco har i detta sammanhang presenterat förslag bl.a. avseende
återuppbyggandet av bron i Mostar och nationalbiblioteket i
Sarajevo. För denna verksamhet har Unesco utsett en särskild
koordinator. Inom det svenska UNESCO-rådet diskuteras för
närvarande hur Sverige skall kunna hjälpa till med
återuppbyggandet av det bosniska nationalbiblioteket.
Både UNESCO och Europarådet har vidtagit flera rekognoserings-
och kontaktskapande resor i det f.d. Jugoslavien. I juni 1993
hölls ett gemensamt möte mellan UNESCO och Europarådets
parlamentariska församling i syfte att samordna insatserna.
Europarådets parlamentariska församling antog i januari 1994 en
resolution om åtgärder för att rädda kulturarvet i det f.d.
Jugoslavien.
Utskottet vill i sammanhanget peka på den betydelse åtgärder
mot skadorna på kulturarvet har för återuppbyggnadsarbetet i det
f.d. Jugoslavien. Det är mot denna bakgrund angeläget att
Sverige stöder de internationella ansträngningarna på området
för att reparera krigets skador.
Med det anförda anser utskottet yrkande 8 i motion U618 (s)
besvarat.
I motion U618 (s) föreslås också att regeringen tar initiativ
till stöd för oberoende media (yrkande 10) och till utökat stöd
till det civila samhället och fredskrafterna i det f.d.
Jugoslavien (yrkande 11). Ett förslag med samma innebörd som det
sistnämnda återfinns även i motion U808 (s), yrkande 6 (delvis).
Enligt utskottets uppfattning har centraldirigerade media i
det f.d. Jugoslavien i många sammanhang verkat desinformerande
och bidragit till att konflikterna förvärrats. Opartisk
information fyller en viktig roll i arbetet för fred och
försoning. Utskottet delar mot denna bakgrund motionärernas
synpunkter på behovet av stöd till oberoende media och det
civila samhället i det f.d. Jugoslavien. Enligt vad som
inhämtats lämnar Sverige redan sådant stöd. Detta har i huvudsak
kanaliserats genom bidrag till UNESCO.
Europarådets ministerkommitté har sedan en tid tillbaka också
engagerat sig i frågan om stöd till oberoende media i det f.d.
Jugoslavien. I mars 1993 hölls ett informellt koordinationsmöte
med mediaföreträdare från det f.d. Jugoslavien. Detta
resulterade i att beslut togs om en rad stödåtgärder för att
bidra till överlevnad och förstärkning av oberoende media.
Stödet har bl.a. bestått i att man i samarbete med International
Federation of Newspaper Editors (FIEJ) och the International
Federation of Journalists (IFJ) samt Unesco upprättat ett
samordningscentrum för oberoende media i Ljubljana. Detta
centrum ägnar sig i huvudsak åt regional kommunikation, men
också åt att övervaka yttrandefriheten. Man ger också materiellt
och tekniskt stöd. Ett annat projekt är ett utbildningsprogram
för journalister där frågor som journalistetik och management
behandlas.
Bilateral hjälp har också givits till enskilda organisationer
i området. Dylik hjälp bör utgå även framgent. Man bör också
framhålla betydelsen av kontakter mellan svenska enskilda
organisationer och deras motsvarigheter i det f.d. Jugoslavien.
En form av stöd, som enligt utskottets mening även bör nämnas,
är de täta kontakter som regeringsledamöter och andra svenska
partiföreträdare har med politiker, partier och enskilda
organisationer i det f.d. Jugoslavien. Enligt utskottets mening
är det ett naturligt led i ESK:s verksamhet att samarbeta med
enskilda organisationer av den typ det här är fråga om.
Med det anförda anser utskottet yrkandena 10 och 11 i motion
U618 samt yrkande 6 (delvis) i motion U808 besvarade.
3.2. Bosnien-Hercegovina -- Sanktionerna
3.2.1. Sammanfattning av motionerna
I likhet med den socialdemokratiska partimotionen om det f.d.
Jugoslavien (U618) beskriver motionerna U612 (kds) samt U630
(fp) den allvarliga situationen i Bosnien-Hercegovina, den
etniska rensningens följder samt det internationella samfundets
hittillsvarande ansträngningar att söka lösa konflikten.
Motionärerna framhåller att republiken Bosnien-Hercegovina är en
fullvärdig stat i Europa, internationellt erkänd och invald som
medlem i FN.
Folkmordet i Bosnien-Hercegovina uppfattas av motionärerna som
resultatet av ett krig som initierats och genomförs med stöd av
regeringarna såväl i Belgrad som i Zagreb. Detta gör det
omöjligt att beskriva konflikten som ett renodlat inbördeskrig,
anförs det bl.a. i motion U612 (kds).
Republiken Bosnien-Hercegovina har, hävdas det i motion U631
(fp), rätt att fortbestå som självständig stat av multietnisk
karaktär inom de gränser som erkändes av FN och världssamfundet
våren 1992. Detta föreslås riksdagen, enligt yrkande 1 i
motionen, som sin mening ge regeringen till känna.
Det vapenembargo mot hela Jugoslavien som FN:s säkerhetsråd
beslutade om i september 1991 har inte verkställts fullt ut,
hävdas det i motion U631 (fp). I yrkande 2 begärs att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att sanktionerna
mot Serbien-Montenegro måste fullföljas. I motionens yrkande 3
föreslås att regeringen skall verka för att samma sanktioner som
nu gäller för Serbien-Montenegro också skall införas mot
Kroatien. FN:s vapenembargo har vidare, enligt motionären, haft
som främsta effekt att hindra Bosnien-Hercegovina från dess
FN-stadgade rätt till självförsvar. I yrkande 4 begärs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att
vapenembargot mot Bosnien-Hercegovina bör hävas. Som enda
yrkande i motion U612 (kds) framförs samma krav, nämligen att
regeringen kraftfullt skall verka för ett hävande av
vapenembargot mot Bosnien-Hercegovina.
I motion U631 (fp) anförs att den fredsplan som lagts fram som
ett försök att lösa konflikten i det f.d. Jugoslavien, den s.k.
Owen--Stoltenberg-planen, belönar aggression och bygger på
principen att erövrat land skall få behållas. Planen utgör
enligt motionären en entydig och slutlig kapitulation av
omvärlden inför folkmordet i Bosnien-Hercegovina. I yrkande 5
begärs att regeringen skall agera för att få Owen och
Stoltenberg utbytta som medlare i konflikten.
I nuvarande situation är det av avgörande betydelse, anförs
det i motion U618 (s), att Sverige har förmåga att bedriva
diplomatiskt arbete i Bosnien-Hercegovina och kan bilda sig en
egen uppfattning om läget i regionen. Diplomatisk närvaro vore
också en viktig politisk markering, anser motionärerna. I
yrkande 4 föreslås därför att Sverige skall etablera diplomatisk
representation i Sarajevo.
3.2.2. Utskottets överväganden
I motion U631 (fp), yrkande 1, framhålls Bosnien-Hercegovinas
rätt att fortbestå som självständig stat.
Sverige har klart markerat sitt stöd för Bosnien-Hercegovinas
ställning som självständig stat och mångkulturellt samhälle. Ett
flertal uttalanden har gjorts i denna riktning. Senast vid
utrikesministerns besök i Sarajevo under senhösten 1993
framförde den bosniska regeringen sin uppskattning av Sveriges
klara ställningstagande i denna fråga.
De olika fredsförslag som presenterats av
Jugoslavienkonferensen talar ej heller om att landet skall
delas utan att Bosnien-Hercegovina skall fortsätta som ett
folkrättssubjekt. Utskottet beklagar att indelningen i tre
delrepubliker tycks bekräfta den etniska rensningens resultat.
Samtidigt innehåller dock de förslag som lagts fram av
Jugoslavien-konferensen element som är avsedda att motverka att
effekterna av den etniska rensningen blir bestående. En
fungerande samlevnad blir möjlig först när en vapenvila
etablerats och ett fredsavtal föreligger.
Med det anförda anser utskottet yrkande 1 i motion U631 (fp)
besvarat.
I motion U612 (kds) och motion U631 (fp), yrkande 4, krävs att
vapenembargot mot Bosnien-Hercegovina hävs. I motion U631 (fp)
krävs också att sanktionerna mot Serbien-Montenegro måste
fullföljas (yrkande 2) och att samma sanktioner som nu gäller
för Serbien-Montenegro också skall införas mot Kroatien
(yrkande 3).
Utskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd med resolution 713
införde ett vapenembargo mot det dåvarande Jugoslavien. Detta
har därefter kommit att fortsatt gälla mot de stater som
uppstått ur Jugoslavien, däribland Bosnien-Hercegovina.
FN:s vapenembargo mot Jugoslavien infördes dels för att hindra
tillförseln av vapen till området, vilket skulle riskera leda
till en eskalering, dels för att vinna tid för en fredlig
lösning.
Serbien-Montenegros roll och ansvar för kriget i
Bosnien-Hercegovina, som påtalas av motionärerna, är också
anledningen till att FN-sanktioner införts mot
Serbien-Montenegro. Som ESK-ordförande har Sverige aktivt verkat
för att sanktionerna upprätthålls.
Utskottet menar emellertid att övervägande skäl, trots vad som
ovan anförts, talar mot att Sverige skall verka för att
vapenembargot gentemot Bosnien-Hercegovina upphör i det rådande
läget.
Ett upphävande av vapenembargot mot Bosnien-Hercegovina skulle
gå stick i stäv med FN:s strävan mot demilitarisering och mot
att, i vissa fall, ställa tunga vapen under FN-styrkornas
kontroll. Risken är också påtaglig att ett vapeninflöde kraftigt
skulle öka risken för omedelbara motåtgärder från dem som vapnen
kunde tänkas användas mot. Faran för eskalering skulle på detta
sätt öka. Till detta kommer att ett hävande av vapenembargot
kräver ett beslut i säkerhetsrådet. Utsikterna för att vinna
enighet för ett sådant beslut bland de fem ständiga medlemmarna
kan betraktas som små.
Sverige har under hela konflikten i Bosnien-Hercegovina
fördömt etnisk rensning och stött den bosniska regeringen och
dess bejakande av mångkulturell samlevnad. Utskottet anser att
utsikterna för att återupprätta tolerans och respekt för andra
är större om den väpnade konflikten upphör och ett fredsavtal
nås än om vapenleveranserna ökar.
Utskottet konstaterar att Sverige aktivt bidragit till det
internationella samfundets ansträngningar att upprätthålla
sanktionerna mot Serbien-Montenegro. Sveriges politiska linje
har också klart deklarerats: sanktionerna kan hävas tidigast då
ett fredsavtal för Bosnien-Hercegovina har implementerats och
konkreta framsteg har gjorts i Krajina-frågan. Sverige har också
påtalat att en normalisering med Serbien-Montenegro inte kan
komma till stånd förrän en acceptabel lösning av Kosovo-frågan
uppnåtts.
Utskottet ser med stort allvar på Kroatiens Bosnienpolitik,
vilken har inneburit en eskalering av kriget. Utskottet menar
också att Kroatiens stöd till en kroatisk statsbildning i
Bosnien-Hercegovina avsevärt kan försvåra Kroatiens strävan att
återupprätta sin suveränitet över Krajina. Sverige har gjort
klart att om Kroatien fortsätter sin militära inblandning i
Bosnien-Hercegovina kommer Sverige att stödja kraven på
sanktioner mot Kroatien.
Med det anförda anser utskottet yrkandena 2--3 i motion U631
(fp) besvarade. Motion U612 (kds) och yrkande 4 i motion U631
(fp) avstyrks.
I motion U631 (fp), yrkande 5, begärs att regeringen skall
verka för att Owen och Stoltenberg skall utbytas som medlare i
Jugoslavienkonflikten.
Utskottet konstaterar att Sverige stödjer fredsprocessen,
Jugoslavienkonferensen och dess medlare Owen och Stoltenberg.
Senast vid säkerhetsrådets debatt den 14 februari om läget i
Bosnien-Hercegovina uttrycktes svenskt stöd för medlarnas Owen
och Stoltenberg arbete. Utskottet menar att det inte finns skäl
att verka för att medlarna byts ut.
Därmed avstyrker utskottet motion U631 (fp), yrkande 5.
I motion U618 (s), yrkande 4, förslås att Sverige skall
etablera diplomatisk representation i Sarajevo.
Utskottet konstaterar att regeringen i dag, den 17 februari,
utser en svensk ambassadör i Sarajevo, vilken också beviljats
agremang av värdlandet. Denne skall tills vidare vara
stationerad i Stockholm men företa regelbundna resor till
regionen. Regeringens bedömning är att en fast representation
måste anstå åtminstone till dess säkerhetsläget så medger. Inget
land har bl.a. av detta skäl ännu öppnat en ambassad på plats i
Sarajevo.
Med det anförda anser utskottet yrkande 4 i motion U618 (s)
besvarat.
3.3. Kosovo
3.3.1. Sammanfattning av motionerna
Flera av motionerna om läget i det f.d. Jugoslavien tar
särskilt upp situationen i Kosovo. I den socialdemokratiska
partimotionen, U618 (s), betonas nödvändigheten av att till
varje pris förhindra en spridning av kriget. Läget i Kosovo
anses därför vara av central betydelse. I motionens yrkande 3
föreslås att Sverige i ESK och FN skall verka för att direkta
förhandlingar syftande till en mer autonom ställning för
kosovoalbanerna kommer till stånd. Vidare krävs i yrkandet att
ESK:s utsända rapportörer skall tillåtas återvända till Kosovo
samt till områdena Vojvodina och Sandjak i Serbien. Härutöver
skall Sverige i de nämnda internationella organen kräva att
Serbien respekterar de mänskliga rättigheterna i Kosovo.
Även motionerna U617 (v) och U630 (fp) tar upp situationen i
Kosovo. Situationen för de mänskliga fri- och rättigheterna i
Kosovo beskrivs också i dessa motioner som mycket allvarlig. Den
albanska majoritetsbefolkningen är utsatt för ett hårt förtryck.
De av den serbiska regeringen framtvingade förhållandena sägs i
motionerna närmast motsvara Sydafrikas apartheidsystem. I motion
U630 (fp) yrkande 6 föreslås att Sverige bör verka för att ESK
skickar observatörer till Kosovo.
I motion U617 (v) yrkande 4 föreslås att regeringen i FN skall
verka för att ett eventuellt upphävande av FN-sanktionerna mot
Serbien-Montenegro skall kopplas till kravet på respekt för de
mänskliga rättigheterna i Kosovo. I motion U630 (fp) yrkande 1
begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om det allvarliga läget beträffande
de mänskliga rättigheterna i Kosovo. Enligt motion U617 (v)
yrkande 1 bör Sverige i FN verka för fördömande av
apartheidsystemet i Kosovo.
Redan före Jugoslaviens sönderfall var Kosovo Europas kanske
fattigaste område, anförs det i motion U630 (fp). Det kostsamma
kriget i kombination med omvärldens ekonomiska sanktioner har,
menar motionären, i mycket hög grad påverkat provinsen i
ytterligare negativ riktning. I yrkande 2 begärs att regeringen
omedelbart skall företa en heltäckande analys av läget i Kosovo.
I yrkande 5 föreslås att beslut fattas om att Sverige ånyo bör
skicka en parlamentarikerdelegation till Kosovo. Sverige bör
också, enligt vad som föreslås i motionens yrkande 7, verka för
att fria och oberoende radiosändningar på albanska kan startas i
Kosovo.
3.3.2. Utskottets överväganden
I den socialdemokratiska partimotionen U618, yrkande 3
(delvis), föreslås bl.a. att Sverige i ESK och FN skall verka
för att direkta förhandlingar syftande till en mer autonom
ställning för kosovoalbanerna kommer till stånd. Vidare yrkas
att ESK:s utsända rapportörer skall tillåtas återvända till
Kosovo samt till områdena Vojvodina och Sandjak i Serbien. Också
i motion U630 (fp), yrkande 6, krävs att Sverige bör verka för
att ESK skall få sända observatörer till Kosovo.
Utskottet anförde i sitt betänkande 1992/93:UU21 att Sverige
helt ställt sig bakom Jugoslavienkonferensen, vars arbete
bl.a. syftar till att återge Kosovo någon typ av autonom status.
Enligt vad utskottet erfarit har företrädare för regeringen
vid ett flertal tillfällen, senast vid ESK:s ministerrådsmöte i
Rom i december 1993, verkat för ESK:s antagande av kraftfulla
uttalanden i vilka det f.d. Jugoslavien (Serbien-Montenegro)
uppmanats att respektera de mänskliga rättigheterna i Kosovo,
Sandjak och Vojvodina. I samma uttalanden har krävts att ESK:s
missioner till dessa områden snabbt och ovillkorligen måtte få
återvända.
I egenskap av ESK:s ordförande kritiserade utrikesminister af
Ugglas såväl i uttalanden som i samtal och korrespondens med
företrädare för regimen i Belgrad kraftigt dess beslut att inte
vidare låta ESK:s missioner verka i Kosovo, Sandjak och
Vojvodina. Som medlem i ESK:s trojka fortsätter Sverige dessa
ansträngningar.
Under höstens generalförsamling i FN har Sverige varit
medförslagsställare till en resolution i vilken krävs att ESK:s
monitorer åter släpps in i Serbien-Montenegro.
Enligt utskottets uppfattning är utplacerandet av
ESK-missioner i de aktuella områdena särskilt angeläget enär
risken för konfliktspridning dit kan bedömas öka i samband med
ett eventuellt avtrappande av stridigheterna i
Bosnien-Hercegovina.
Med det ovan anförda anser utskottet motion U618 (s), yrkande
3 (delvis), och motion U630 (fp), yrkande 6, besvarade.
I samma motion och samma yrkande (U618 [s], yrkande 3
[delvis]) framhålls att Sverige i ESK och FN skall kräva att
Serbien respekterar de mänskliga rättigheterna i Kosovo. Också
motionerna U630 (fp), yrkande 1, och U617 (v), yrkande 1, tar
upp olika aspekter av MR-läget i Kosovo. I yrkande 4 i den
sistnämnda motionen krävs att ett eventuellt upphävande av
FN-sanktionerna mot Serbien-Montenegro skall kopplas till kravet
på respekt för de mänskliga rättigheterna i Kosovo.
Utskottet konstaterar att Sverige, genom aktiv medverkan i
förhandlingarna om och medförslagsställarskap till resolutioner
om bl.a. situationen i Kosovo i FN:s generalförsamling och i
Kommissionen för de mänskliga rättigheterna, tillsammans med
andra länder har uppmärksammat kränkningarna av de mänskliga
rättigheterna i Kosovo. I den senaste av dessa resolutioner,
antagen av generalförsamlingen hösten 1993, uttrycks djup oro
över den förvärrade situationen för de mänskliga rättigheterna i
Kosovo. Den diskriminering och de kränkningar som begås av de
serbiska myndigheterna gentemot kosovoalbanerna fördöms
kraftigt. De serbiska myndigheterna uppmanas i resolutionen att
omedelbart tillåta internationell övervakning av de mänskliga
rättigheterna i landet och att ändra sitt beslut att inte låta
ESK:s långtidsmissioner i Kosovo, Sandjak och Vojvodina
fortsätta sin verksamhet.
Utskottet utgår från att Sverige kommer att uppmärksamma
situationen i Kosovo även under vårens möte med FN:s kommission
för de mänskliga rättigheterna.
De ekonomiska sanktioner som är i kraft mot Serbien-Montenegro
har beslutats av FN:s säkerhetsråd och kan endast upphävas genom
rådets beslut. När sanktionerna först infördes kopplades deras
giltighet till upphörandet av all inblandning från den
jugoslaviska folkarmén i Bosnien-Hercegovina och till respekt
för landets territoriella integritet. I samband med det senaste
sanktionsbeslutet framhöll rådet att man är beredd att överväga
ett gradvis hävande av sanktionerna när ett fredsavtal godkänts
av de tre parterna i Bosnien-Hercegovina och det kan visas att
bosnienserberna godvilligt samarbetar för att genomföra ett
sådant avtal.
Sanktionerna mot Serbien-Montenegro är således formellt
kopplade till situationen i Bosnien-Hercegovina. Det ligger dock
inom ramen för säkerhetsrådets mandat att avgöra när och på
vilka villkor de skall hävas. Sverige har förklarat (den
2 februari i ett anförande inför Jugoslavienkonferensen) att
sanktionerna måste fortsätta tillämpas bestämt och att en
normalisering i relationerna med Serbien-Montenegro inte kan
inledas förrän ett godtagbart fredsfördrag undertecknats och
fredsprocessen i Krajina har resulterat i substantiella
framsteg. Sverige uttryckte vidare att en fullständig
normalisering krävde att Serbien börjar behandla sina
minoriteter enligt vad som förväntas av en rättsstat, vilket
bl.a. innebär en rättvis och rimlig överenskommelse om Kosovo
och ett slut på förtrycket där.
Med det ovan anförda anser utskottet motion U618 (s), yrkande
3 (delvis), motion U630 (fp), yrkande 1, samt motion U617 (v),
yrkandena 1 och 4, besvarade.
I motion U630 (fp), yrkande 2, föreslås att regeringen
omedelbart gör en heltäckande analys av förhållandena i Kosovo
samt, yrkande 5, att en parlamentarikerdelegation sänds dit.
Sedan några år tillbaka existerar två samhällen parallellt --
det serbiska och det kosovoalbanska -- med mycket liten kontakt
med varandra. Den serbiska överhögheten upprätthålls genom
omfattande polisiär och militär närvaro. Det är ingen tvekan om
att betydande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
förekommer. Läget i Kosovo inger allvarlig oro. Utländska
observatörer har förhindrats att besöka området.
Enligt vad utskottet erfarit följer regeringen fortlöpande
läget i Kosovo så noga som det är möjligt. Något initiativ med
anledning av motion U630 (fp) yrkande 2 är därför för närvarande
ej påkallat.
Med det anförda anser utskottet yrkande 2 i motion U630 (fp)
besvarat.
Utskottet anser det angeläget att breda internationella
kontakter upprätthålls med företrädare för det kosovoalbanska
samhället. I den mån viseringar kan erhållas kan detta ske bl.a.
genom besök av enskilda riksdagsledamöter och grupper av
parlamentariker. Frågor om besök av officiella delegationer från
Sveriges riksdag handhas av talmanskonferensen och faller
utanför utrikesutskottets beredningsområde.
Med det anförda anser utskottet yrkande 5 i motion U630 (fp)
besvarat.
I motion U630 (fp) yrkas också (yrkande 7) att Sverige bör
verka för att fria och oberoende radiosändningar på albanska kan
startas i Kosovo.
Utskottet har tidigare i detta betänkande berört den
problematiska situationen beträffande press, radio och TV i det
forna Jugoslavien och därvid framhållit det angelägna i att
stödja oberoende media. Enligt utskottets mening bör det dock
ankomma på regeringen att, inom ramen för det stöd som utgår,
pröva om insatser för oberoende radiosändningar på andra språk
som talas i området är en lämplig åtgärd.
Med det ovan anförda anser utskottet yrkande 7 i motion U630
(fp) besvarat.
4. Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande insatser för återuppbyggnadsarbetet i forna
Jugoslavien m.m.
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkandena 1 och 2
samt motion 1993/94:U808 yrkande 6 i berörd del besvarade med
vad utskottet anfört,
2. beträffande stöd till krigsförbrytartribunalen
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkande 5 besvarad
med vad utskottet anfört,
3. beträffande åtgärder mot skador på kulturarvet
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkande 8 besvarad
med vad utskottet anfört,
4. beträffande stöd till oberoende media m.m.
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkandena 10 och
11 samt motion 1993/94:U808 yrkande 6 i berörd del besvarade med
vad utskottet anfört,
5. beträffande Bosnien-Hercegovinas folkrättsliga status
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U631 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,
6. beträffande vapenembargo och sanktioner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U612 och 1993/94:U631
yrkande 4 samt förklarar motion 1993/94:U631 yrkandena 2 och 3
besvarad med vad utskottet anfört,
7. beträffande medlare i Jugoslavienkonflikten
att riksdagen avslår motion 1993/94:U631 yrkande 5,
8. beträffande diplomatisk representation i Sarajevo
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkande 4 besvarad
med vad utskottet anfört,
9. beträffande kosovoalbanernas ställning
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U618 yrkande 3 i
berörd del och 1993/94:U630 yrkande 6 besvarade med vad
utskottet anfört,
10. beträffande mänskliga rättigheter i Kosovo
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U618 yrkande 3 i berörd
del, motion 1993/94:U630 yrkande 1 samt motion 1993/94:U617
yrkandena 1 och 4 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande analys av situationen i Kosovo
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U630 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,
12. beträffande besök av parlamentarikerdelegation i
Kosovo
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U630 yrkande 5 besvarad
med vad utskottet anfört,
13. beträffande radiosändningar på albanska
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U630 yrkande 7 besvarad
med vad utskottet anfört.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 17 februari 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m), Mats Hellström
(s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik
Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Fanny
Rizell (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.