I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som
avser utvecklingssamarbete med u-länder (littera C i bil. 4 till prop.
1993/94:100) samt motioner på biståndsområdet.
Regeringen föreslår att det samlade biståndet för budgetåret 1994/95 skall
uppgå till 13 360 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 400 miljoner i
jämförelse med innevarande budgetår. Ökningen sker i enlighet med regeringens
ambitioner att Sverige inom en femårsperiod åter skall avsätta en procent av
BNI till internationellt utvecklingssamarbete. Den föreslagna ökningen av
biståndsramen är i huvudsak jämnt fördelad över de olika anslagen.
Övergången till en ny budgeteringsteknik för Sveriges bidrag till
Internationella utvecklingsfonden (IDA) innebär att medel numera inte anslås
förrän IDA drar på en skuldsedel. Detta medför att reserverade medel under
anslagsposten för täckande av lagda skuldsedlar successivt minskar. Vid
budgetårsskiftet utgjorde det totala skuldsedelsbeloppet under anslaget drygt
4,7 miljarder kronor medan reserverade medel för kommande utbetalningar uppgick
till 3,3 miljarder kronor. Av den ingående reservationen på ca 940 miljoner
kronor för övriga ändamål är allt utom drygt 70 miljoner kronor reserverat
genom beslut eller utfästelser.
I betänkandet behandlas regeringens förslag om en ny struktur för
biståndsanslagen under littera C. Den föreslagna anslagsstrukturen, som utgår
från riksdagens beslut våren 1993 med anledning av proposition 1992/93:244 om
styrnings- och samarbetsformer i biståndet, innebär att det hittillsvarande
anslaget C 3. Andra biståndsprogram delas upp i anslagen C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad, C 5. Utvecklingssamarbete genom
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), C 7.
U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), C 9.
Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp) och Swedefund International AB och slutligen delar av C 13.
Projektbistånd till vissa länder m.m. Varje myndighets verksamhetsanslag följs
av dess administrationsanslag.
Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder slås samman med
det importstöd som tidigare redovisats under det hittillsvarande anslaget C
2. Utvecklingssamarbete genom SIDA till ett nytt anslag som kallas C 4. Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum) har tidigare budgetår erhållit medel under två anslag.
Dessa sammanförs nu till ett anslag så att elevförmåner och utbildningsbidrag
anslås under myndighetens ramanslag. Till det nya anslaget C 1 har förts olika
typer av insatser som inte naturligt hör hemma under något av de andra
anslagen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny anslagsstruktur liksom även
regeringsförslaget om att ett anslagsfinansierat biståndskreditsystem skall
inrättas under en försöksperiod av två år. Medelsbehovet för systemet som
skall administreras av BITS beräknas till 50 miljoner kronor under första
verksamhetsåret. Utskottet tillstyrker att 50 miljoner kronor skall anvisas för
ändamålet under budgetåret 1994/95 och framhåller att försöket med
biståndskrediter noga bör utvärderas. I den mån intäkter genereras bör dessa
återföras till biståndsramen.
De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram ökar med ca 146,6 miljoner kronor och uppgår totalt till 3 295
miljoner kronor. Det sammanlagda multilaterala biståndet är dock större
eftersom stora bidrag till internationella organisationer även ges från andra
anslag inom biståndsramen.
Som nämnts har ökningen av biståndsramen i huvudsak fördelats jämnt över de
olika anslagen. Vissa områden har dock prioriterats. Bland dessa märks främst
anslagsposterna Bidrag till FN-organen UNWRA (+16 mkr), UNHCR (+40 mkr),
Miljöinsatser (+ 105 mkr), Katastrofer och återuppbyggnad (+ 119 mkr) samt
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (+125 mkr).
Regeringens förslag, nedbrutet på anslagsposter, framgår av bilaga 2 till
detta betänkande.
Utskottet godkänner regeringens förslag till medelsram för biståndet.
Utskottet föreslår på en punkt avvikelse från propositionens medelsförslag,
nämligen med avseende på basprogrammet för Laos som utskottet förslår skall öka
med 10 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Denna ökning föreslås ske inom
ramen för det i propositionen föreslagna anslaget till C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA genom att anslagsposten Katastrofer och
återuppbyggnad minskas med motsvarande belopp.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna propositionens förslag angående
riktlinjer för utvecklingssamarbetet, de utfästelser som redovisats samt
bemyndiganden att göra utfästelser, åtaganden och utbetalningar med de
preciseringar som angivits av utskottet.
De förslag avseende medelsfördelning som framförts i partimotioner av
Socialdemokraterna, Ny demokrati och Vänsterpartiet finns sammanfattade i
bilaga 2 till detta betänkande.
Utöver reservationer avseende beloppsberäkningar på enskilda anslagsposter
lyfter Socialdemokraterna i två större reservationer fram sina synpunkter
rörande de biståndspolitiska målen resp. biståndsanslagens struktur. I den
sistnämnda reservationen förordar Socialdemokraterna att samarbetsavtal och
landramar skall återinföras. Som en konsekvens härav avstyrks i ytterligare en
reservation regeringsförslaget om införande av ett nytt anslag C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnader. Socialdemokraterna avvisar även
förslaget om införande av ett system för biståndskrediter.
I fråga om de biståndspolitiska målen menar Socialdemokraterna att den av
riksdagen vid flera tillfällen fastlagda fattigdomsinriktningen av det svenska
biståndet bör kvarstå. Bara på en grund av internationell solidaritet kan en
gemensam framtid byggas. Biståndets långsiktighet betonas liksom att det bör
bygga på en dialog med mottagarländerna. Biståndet skall koncentreras till de
fattigaste länderna och medverka till att utforma en socialt och ekologiskt
ansvarsfull marknadsekonomi och ett gott styrelseskick. Biståndet skall stödja
utvecklingen av demokratiska samhällen, och det måste vara starkt
kvinnoinriktat.
Ny demokrati menar att biståndets omfattning inte är rimligt i rådande
statsfinansiella läge. Sverige bör i stället ha det av FN fastställda målet om
0,7 % av BNI som långsiktigt riktmärke. Enligt Ny demokrati bör
u-landsbiståndet och samarbetsbiståndet till Central- och Östeuropa ses i ett
sammanhang. Svenskt bistånd bör inriktas på hjälp och bistånd till länder i vår
närhet. Stödet till skuldlättnadsåtgärder bör slopas och överenskommelser
främjas mellan givar- och mottagarländer om avskrivning av utvecklingsländernas
skulder. Sverige bör i internationella forum verka för ökad internationell
frihandel. Ny demokrati avstyrker alltså regeringens förslag om inrättande av
ett nytt anslag C 4 och medel härför. Ny demokrati reserverar sig också på en
rad andra punkter, bl.a. vad avser belopp.
Sammanlagt har till betänkandet fogats 35 reservationer och en
meningsyttring.
I meningsyttringen framhålls Vänsterpartiets syn i en rad frågor. Partiets
suppleant i utskottet anför bl.a. att det svenska statsfinansiella läget inte
är så ansträngt att världens fattiga folk skall behöva känna av det. En höjning
av biståndsanslaget med drygt 87 miljoner kronor föreslås samt att vissa
asylkostnader och bidraget till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad skall
lyftas ur biståndsanslaget.
I meningsyttringen framhålls även att u-ländernas skulder måste avskrivas för
att man skall få en utveckling som är ekologiskt och socialt hållbar.
Miljöhänsyn måste integreras i allt utvecklingssamarbete för att säkra en
hållbar utveckling i tredje världen.
I meningsyttringen riktas också kritik mot regeringens förslag till
fördelning av det bilaterala biståndet som utskottet godtagit. Biståndet till
samtliga mottagarländer i Afrika bör höjas. Regeringens förslag att flytta
importstödet till det nya anslaget C 4 kritiseras också i meningsyttringen. I
meningsyttringen föreslås att en avveckling av u-krediterna skall inledas.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1993/94:100 bilaga 4 följande förslag
under littera C vari yrkas:
C 1
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordats i propositionen,
2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som redogjorts för,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden
och utbetalningar som härutöver förordats i propositionen,
4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 295 000 000 kr.
C 2
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA
som förordats i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 6 290 000 000 kr.
C 3
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 314 700 000 kr.
C 4
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats
i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.
C 5
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats
i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 815 000 000 kr.
C 6
att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 20 700 000 kr.
C 7
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndsgivningen som förordats
i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 425 000 000
kr.
C 8
att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 27 500 000 kr.
C 9
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats
i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 135 000 000 kr.
C 10
att riksdagen till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp) för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 29 000 000 kr.
C 11
att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 32 300 000 kr.
C 12
att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 6 100 000 kr.
C 13
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordats i
propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra utfästelser och åtaganden
som förordats i propositionen,
3. att riksdagen till Projektbistånd till vissa länder m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag om 66 900 000 kr.
Motionerna
1993/94:U201 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa allt bistånd till Marocko,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Polisario.
1993/94:U202 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
enskilda institutioner och om inrättandet av en AT-organisation och ett svenskt
Innovationscentrum till förmån för biståndsverksamheten.
1993/94:U203 av Karin Pilsäter och Lotta Edholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upphöra med utbetalningar av u-krediter till Kina,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd åt oppositionella krafter i Kina,
1993/94:U204 av Maud Ekendahl och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndets
inriktning.
1993/94:U205 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till de demokratiska
krafterna på Kuba.
1993/94:U207 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av biståndet
till Somalia.
1993/94:U208 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av
ytterligare utbildningsverksamhet inom biståndsområdet till Sandö U-centrum.
1993/94:U209 av Bertil Måbrink och Eva Zetterberg (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanitär hjälp till Kuba.
1993/94:U210 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av 665 000 000 kr i asylkostnader och 150 000 000 kr
för FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad från annat anslag än
Internationellt utvecklingssamarbete,
2. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret
1994/95 anvisar 902 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit exklusive
asylkostnader och kostnad för FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad eller
således 13 447 500 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ till en svensk utredning och utvärdering av IDA-biståndets
effekter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 540 000 000 kr i importstöd återförs till anslaget för
utvecklingssamarbete genom SIDA,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att betalningsbalansstödet exklusive importstödet samt stödet till
skuldlättnader avvecklas och att motsvarande medel om ca 460 000 000 kr
överförs till andra anslag,
6. att riksdagen till det ordinarie bidraget till FN:s utvecklingsprogram
UNDP för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 610 000 000 kr,
7. att riksdagen till FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) för budgetåret
1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 50
000 000 kr,
8. att riksdagen till FN:s befolkningsfond (UNFPA) för budgetåret 1994/95
anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 180 000
000 kr,
9. att riksdagen till FN:s barnfond (Unicef) för budgetåret 1994/95 anvisar
50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 400 000 000 kr,
10. att riksdagen till Världslivsmedelsprogrammet (WFP) för budgetåret
1994/95 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
300 000 000 kr,
11. att riksdagen till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar
(UNRWA) för budgetåret 1994/95 anvisar 54 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 200 000 000 kr,
12. att riksdagen till FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) för budgetåret
1994/95 anvisar 25 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
300 000 000 kr,
13. att riksdagen till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)
för budgetåret 1994/95 anvisar 4 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 19 000 000 kr,
14. att riksdagen till narkotikabekämpning genom FN-systemet för budgetåret
1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 60
000 000 kr,
15. att riksdagen till FN:s miljöinsatser för budgetåret 1994/95 anvisar 100
000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 250 000 000 kr,
16. att riksdagen till anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA för
budgetåret 1994/95 anvisar 1 630 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 7 920 000 000 kr varav 540 000 000 kr utgörs av det importstöd
regeringen vill föra över till anslaget C 4,
17. att riksdagen till basprogrammet för Angola för budgetåret 1994/95
anvisar 140 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 200 000
000 kr,
18. att riksdagen till basprogrammet för Botswana för budgetåret 1994/95
anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 70 000 000
kr,
19. att riksdagen till basprogrammet för Eritrea för budgetåret 1994/95
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 35 000 000
kr,
20. att riksdagen till basprogrammet för Etiopien för budgetåret 1994/95
anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 150 000
000 kr,
21. att riksdagen till basprogrammet för Guinea-Bissau för budgetåret
1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40
000 000 kr,
22. att riksdagen till basprogrammet för Kap Verde för budgetåret 1994/95
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 000 000
kr,
23. att riksdagen till basprogrammet för Lesotho för budgetåret 1994/95
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 35 000 000
kr,
24. att riksdagen till basprogrammet för Moçambique för budgetåret 1994/95
anvisar 55 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 300 000
000 kr,
25. att riksdagen till basprogrammet för Namibia för budgetåret 1994/95
anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 100 000
000 kr,
26. att riksdagen till basprogrammet för Tanzania för budgetåret 1994/95
anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 330 000
000 kr,
27. att riksdagen till basprogrammet för Uganda för budgetåret 1994/95
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 100 000 000
kr,
28. att riksdagen till basprogrammet för Zambia för budgetåret 1994/95
anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 145 000
000 kr,
29. att riksdagen till basprogrammet för Zimbabwe för budgetåret 1994/95
anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 170 000
000 kr,
30. att riksdagen till regionala insatser i Afrika för budgetåret 1994/95
anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 200 000
000 kr,
31. att riksdagen till samarbete med Sydafrika inom ramen för demokrati och
MR-anslaget för budgetåret 1994/95 anvisar 80 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 300 000 000 kr,
32. att riksdagen till basprogrammet för Vietnam för budgetåret 1994/95
anvisar 70 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 250 000
000 kr,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjning av biståndet till Kambodja för budgetåret 1994/95 inom ramen
för katastrofbiståndet,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre redovisning av kraftöverföringsprojektet i den indiska
delstaten Maharashtra,
35. att riksdagen till basprogrammet för Sri Lanka för budgetåret 1994/95
anvisar 15 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 35 000
000 kr,
36. att riksdagen till basprogrammet för Bangladesh för budgetåret 1994/95
anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 145 000
000 kr,
37. att riksdagen till basprogrammet för Laos för budgetåret 1994/95 anvisar
60 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 150 000 000 kr,
38. att riksdagen till regionala insatser i Asien för budgetåret 1994/95
anvisar 25 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
45 000 000 kr,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ökat bistånd till Bolivia, Ecuador och Paraguay bör övervägas
inom de närmaste åren,
40. att riksdagen till basprogrammet för utvecklingssamarbetet med
Sydamerika för budgetåret 1994/95 anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 100 000 000 kr,
41. att riksdagen till basprogrammet för utvecklingssamarbetet med
Centralamerika för budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 195 000 000 kr,
42. att riksdagen till basprogrammet för Nicaragua för budgetåret 1994/95
anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 255 000
000 kr,
43. att riksdagen till Demokrati och mänskliga rättigheter för budgetåret
1994/95 anvisar 105 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
700 000 000 kr varav 300 000 000 kr avsätts för Sydafrika,
44. att riksdagen till Katastrofer och återuppbyggnad m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar 70 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1
370 000 000 kr,
45. att riksdagen till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1994/95
anvisar 160 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 390 000
000 kr,
46. att riksdagen till Särskilda program för budgetåret 1994/95 anvisar 45
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 350 000 000 kr,
47. att riksdagen till SIDA:s rekrytering och utbildning av fältpersonal för
budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 50 000 000 kr,
48. att riksdagen till U-landsforskning genom SAREC för budgetåret 1994/95
anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 445 000
000 kr,
49. att riksdagen till utvecklingssamarbete genom BITS för budgetåret
1994/95 anvisar 110 500 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 704 500 000 kr,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av anslaget till BITS så att en lägre andel avsätts för
u-krediter och en högre andel för tekniskt samarbete inklusive den
internationella kursverksamheten,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en avveckling av u-krediterna bör inledas,
52. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att avsätta
50 000 000 kr av BITS-anslaget för de nya biståndskrediterna,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av allt samarbete BITS har med Kina, Marocko och
Indonesien.
1993/94:U211 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt stöd för Unicefs förslag för att förstärka Afrikas ekonomi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt engagemang för en internationell konferens om utvecklingens
finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskrivning av u-länders skulder,
4. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en bred parlamentarisk
utredning om den svenska u-landspolitiken utgående från de i motionen anförda
förslagen i UNDP-rapporten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt initiativ till Gattförhandlingar syftande till att öka
u-ländernas tillträde till världsmarknaden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt initiativ för marknadsinformation riktad till u-länderna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt initiativ i Internationella valutafonden (IMF) för att
kravet på u-länderna att slopa alla importrestriktioner skall avskaffas som
villkor i strukturanpassningsprogrammen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska initiativ i råvarufrågorna i Gatt, IMF, Världsbanken och de
regionala utvecklingsbankerna.
1993/94:U212 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fattigas rätt och om ett utvecklingssamarbete för en gemensam
framtid,
2. att riksdagen klargör att enprocentsmålet snarast möjligt skall
återuppnås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella insatser för att i-länderna skall uppnå
0,7-procentsmålet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokratins förankring, om socialt och ekologiskt ansvarsfull
marknadsekonomi, om statens och den offentliga sektorns roll i
utvecklingsprocessen och om god samhällsförvaltning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundläggande biståndsprinciper, i synnerhet om att koncentrera
biståndet till de fattigaste länderna, om ett demokratifrämjande bistånd, om
ett bistånd inriktat på social utveckling och kvinnors rättigheter, om en
strategi för miljöbistånd, om en mer radikal skuldstrategi samt om att åter
göra en analys av Afrikas utveckling,
6. att riksdagen beslutar återinföra samarbetsavtal och landramar,
7. att riksdagen beslutar att inte inrätta ett särskilt anslag för
betalningsbalansstöd C 4, att betalningsbalansstödet skall ingå som en
anslagspost under C 2 och att importstöd till programländer skall redovisas som
en del av planeringsramarna, samt i övrigt som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om importstödets hantering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksdagens inflytande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bundet bistånd,
10. att riksdagen beslutar att anslagsposten FN-insatser för fred och
återuppbyggnad under C 1 skall betecknas Insatser för fred, säkerhet och
återuppbyggnad,
11. att riksdagen beslutar anslå 80 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Angola,
12. att riksdagen beslutar anslå 40 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Botswana,
13. att riksdagen beslutar anslå 260 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Moçambique,
14. att riksdagen beslutar anslå 250 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Sydafrika,
15. att riksdagen beslutar anslå 300 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Tanzania,
16. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Uganda,
17. att riksdagen beslutar anslå 130 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Zambia
18. att riksdagen beslutar anslå 140 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Zimbabwe,
19. att riksdagen beslutar anslå 325 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Indien,
20. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Laos,
21. att riksdagen beslutar anslå 200 000 000 kr för
utvecklingssamarbete med Vietnam samt att av regeringen begära att
behovet av ytterligare betalningsbalansstöd ses över,
22. att riksdagen beslutar anslå 175 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Nicaragua,
23. att riksdagen beslutar anslå 190 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Centralamerika samt att vissa systemöppnande eller demokratifrämjande insatser
i Kuba skall vara möjliga,
24. att riksdagen beslutar anslå 90 000 000 kr för utvecklingssamarbete med
Sydamerika,
25. att riksdagen beslutar anslå 420 000 000 kr till anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd,
26. att riksdagen beslutar anslå 1 250 000 000 kr för katastrofbistånd,
27. att riksdagen beslutar anslå 915 000 000 kr för utvecklingssamarbete
genom folkrörelser och enskilda organisationer,
28. att riksdagen beslutar anslå 1 000 000 000 kr för betalningsbalansstöd i
särskild anslagspost inom anslaget C 2,
29. att riksdagen beslutar anslå 250 000 000 kr för särskilda bilaterala
miljöinsatser,
30. att riksdagen beslutar anslå 430 000 000 kr för u-krediter genom BITS,
31. att riksdagen ej beslutar anslå medel för biståndskrediter,
32. att riksdagen beslutar anslå 405 000 000 kr för utvecklingssamarbete
genom SAREC.
1993/94:U213 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
demokratibistånd.
1993/94:U214 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till
grundutbildning vid universiteten i tredje världen.
1993/94:U215 av Jan Erik Ågren och Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyktingutbildning i Sverige på försök.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna
försöksflyktingutbildning skall utföras på Sandö U-centrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna
utbildning finansieras inom anslaget för SIDA:s verksamhet.
1993/94:U216 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och inriktning för biståndspolitiken såväl i u-länder som i
central- och östeuropeiska samarbetsländer (delvis; yrkandet såvitt gäller
central- och östeuropeiska länder behandlas i betänkande 1993/94:UU16),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om att skapa en ny katastrof- och biståndsbataljon med
utgångspunkt från Räddningsverkets verksamhet närmare utreds,
6. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordats under tredje huvudtiteln C 1,
7. att riksdagen inte godkänner de gjorda utfästelser som regeringen
redogjort för under tredje huvudtiteln C 1,
8. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser,
åtaganden och utbetalningar som regeringen härutöver förordat under tredje
huvudtiteln C 1,
9. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1994/95 anvisar 1 489 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller 1 806 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 1),
10. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete
genom SIDA som förordats under tredje huvudtiteln C 2,
11. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 2,
12. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1994/95 anvisar 3 954 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller 2
336 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 2),
13. att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 164 700 000 kr och anvisar 150 000 000
kr (tredje huvudtiteln C 3),
14. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som
förordats under tredje huvudtiteln C 4,
15. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 4,
16. att riksdagen till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för
budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 1 000 000 000 kr och således inte
anvisar några medel (tredje huvudtiteln C 4),
17. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som
förordats under tredje huvudtiteln C 5,
18. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 5,
19. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95
minskar anslaget med 179 000 000 kr och anvisar 636 000 000 kr (tredje
huvudtiteln C 5),
20. att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 4 700 000 kr
och anvisar 16 000 000 kr (C 6),
21. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för biståndsgivningen som
förordats under tredje huvudtiteln C 7,
22. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 7,
23. att riksdagen till U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 185 000 000 kr och
anvisar 240 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 7),
24. att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1994/95 minskar anslaget med 6 000 000 kr och anvisar 21 500 000 kr (tredje
huvudtiteln C 8),
25. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som
förordats under tredje huvudtiteln C 9,
26. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 9,
27. att riksdagen till Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB
för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 27 000 000 kr och anvisar 108 000
000 kr (tredje huvudtiteln C 9),
28. att riksdagen till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 6 000 000 kr och
anvisar 23 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 10)
29. att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 16 300 000 kr och
anvisar 16 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 11),
30. att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1994/95
minskar anslaget med 6 100 000 kr och således inte anvisar några medel (tredje
huvudtiteln C 12),
31. att riksdagen inte godkänner de riktlinjer för biståndsgivningen som
förordats under tredje huvudtiteln C 13,
32. att riksdagen inte bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som regeringen förordat under tredje huvudtiteln C 13,
33. att riksdagen till Projektbistånd till visssa länder m.m. för budgetåret
1994/95 minskar anslaget med 29 400 000 kr och anvisar 37 500 000 kr (tredje
huvudtiteln C 13).
1993/94:U217 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda huruvida
något belopp för humanitära insatser kan reserveras för varje svensk FN-trupp
av medel som avsatts för svenskt bistånd.
1993/94:U218 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en årlig utvärderingsrapport av
Världsbanken och IMF, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om u-ländernas skuldkris och bistånd via Världsbanken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betalningsbalansstöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om u-länderna och handel samt stöd till UNCTAD:s arbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till institutioner och organisationer i u-länder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det traditionella biståndet i högre grad bör inriktas på
människors grundläggande problem,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en probleminriktning av biståndet framför ett landstyrt bistånd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokrati och stöd till politiska organisationer.
1993/94:U219 av Jan Erik Ågren och Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör
agera både i Sverige och internationellt för att underlätta sanering av minor i
de värst drabbade länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör
agera både i Sverige och internationellt för att få till stånd ett stopp för
användandet och spridningen av landminor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det finns
behov av att snarast inleda försök med minhundar i samarbete med Statens
Hundskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ovan nämnda
försök med minhundar bör bekostas med medel inom biståndsmedlens ram.
1993/94:U220 av Lennart Rohdin och Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång
till enprocentsmålet senast budgetåret 1995/96.
1993/94:U221 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programlandssamarbete med
Eritrea.
1993/94:U222 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om katastrofhjälp av
livsmedel till Tchad.
1993/94:U223 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om bistånd till Marocko,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direkt bistånd till Polisario.
1993/94:U224 av Inger René och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fokusering på
kvinnoinriktat bistånd.
1993/94:U225 av Charlotte Branting och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
ny organisation för SIDA:s kvinnoråd (KIB).
1993/94:U226 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny organisation
och resurser för SIDA:s kvinnoråd (KIB).
1993/94:U227 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade satsningar av humanitärt och MR-bistånd till oberoende krafter
i Östtimor med 10 miljoner kronor.
1993/94:U228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tvåårig försöksperiod med
ett biståndskreditsystem,
2. att riksdagen till BITS anvisar ett i jämförelse med regeringens förslag
för budgetåret 1994/95 sänkt anslag med 50 000 000 kr.
1993/94:U229 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjandet av
effektiviteten i biståndet.
1993/94:U230 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
ett FN-universitet World Aviation University (WAU) till Norrköping att
finansieras inom ramen för det totala biståndsanslaget.
1993/94:U231 av Margareta Viklund m.fl. (kds, s, m, fp, c, nyd, v, -) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för biståndsmedlen stödja projekt som syftar till att
hjälpa de på grund av hiv/aids föräldralösa barnen.
1993/94:U232 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
skyndsam utredning om ny organisation och resurser för SIDA:s kvinnoråd (KIB).
1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler svenskar bereds möjligheter att verka inom FN-systemet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att intensifiera informationen till svenska företag för att dessa
bättre skall kunna utnyttja upphandlingar inom FN-systemet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts dels om stödåtgärder för svenska företagsinvesteringar i Sydafrika,
dels om medel härför från C 2, budgetposten Demokrati och mänskliga
rättigheter.
1993/94:U401 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd för minornas offer.
1993/94:U407 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i kontakterna med den ryska respektive kinesiska
regeringen bör kräva att de nationella problemen i Centralasien måste lösas med
fredliga medel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska initiativ i Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken för
att utveckla bistånd till gränsregionala samarbetsprojekt i Centralasien,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ge ökat bistånd till länder som minskar sina
militärutgifter.
1993/94:U602 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till det västsahariska folket.
1993/94:U606 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om katastrofhjälp till södra Irak,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till den skyddade zonen i norra Irak,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till den irakiska oppositionsfronten INC.
1993/94:U610 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i enlighet med Europarådets resolution från den 28 juni
1991 via den katolska kyrkan i Östtimor skall ge humanitärt bistånd till det
östtimoresiska folket,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige via CNRM skall ge bistånd till det arbete för mänskliga
rättigheter som utförs i Östtimor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i Nordiska ministerrådet bör verka för att Nordiska
investeringsbankens och Nordiska utvecklingsfondens kreditgivning till projekt
i Indonesien stoppas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inte bör bevilja u-krediter till Indonesien.
1993/94:U611 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en undersökning av hur det svenska biståndet till El Salvador
använts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall planera ett långsiktigt stöd till
återuppbyggnadsprocessen i El Salvador och också verka för att den i
fredsavtalet inskrivna jordreformen genomförs.
1993/94:U613 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat svenskt stöd till MR-organisationer i länder där de mänskliga
rättigheterna kränks,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade svenska insatser för att bekämpa barnarbetet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade svenska biståndsinsatser på områden som är av betydelse för
att motverka barnprostitutionen.
1993/94:U614 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till
flyktingarna bör ökas.
1993/94:U615 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen begär att regeringen skall ge ekonomiskt stöd till ILO:s
program kring barnarbete och ekonomisk exploatering av barn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilt stödja de internationella processer som inletts för att
göra verklighet av barnkonventionens och barntoppmötets beslut,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för att den ekonomiska reformpolitik, som fattiga länder
av IMF och Världsbanken åläggs genomföra, inte får följder som innebär
kränkningar av barnets rättigheter,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige ger fortsatt stöd till FN:s fond för
tortyroffer.
1993/94:U620 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samarbete inom kultur och vetenskap snarast återupptas med Kuba,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att behov föreligger av katastrofbistånd till Kuba.
1993/94:U628 av Kristina Svensson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett
ökat humanitärt stöd till Guatemala.
1993/94:U629 av Kristina Svensson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige utökar
sitt humanitära stöd till Burma/Myanmar att även omfatta de befriade områdena
som kontrolleras av etniska minoriteter.
1993/94:U633 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt bistånd till humanitära insatser till organisationer i Tibet
och till flyktinglägren i Dharamsala och Missouri.
1993/94:U636 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Västpapua,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd eller u-krediter till Indonesien,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Nordiska investeringsbanken.
1993/94:U639 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska Kinabiståndets inriktning.
1993/94:U642 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, m, c, nyd, v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en hållbar utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att utrota analfabetismen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stärkt social ställning för kvinnor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till abort,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av information om preventivmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd och befolkningsfrågan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnor och bistånd.
1993/94:U646 av Margareta Viklund m.fl. (kds, s, m, c, nyd, v, -) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om prenatal könsdiskriminering lyfts fram inom det
bilaterala utvecklingssamarbetets ram,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd bör ges till allmän utbildning och upplysningskampanjer för
att ändra attityder till flickors/kvinnors människovärde och mänskliga
rättigheter.
1993/94:U647 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanitärt bistånd i enlighet med Europarådets resolution den 28
juni 1991,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till MR-organisationer på Östtimor och i Indonesien.
1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör öka sitt u-landsbistånd för att snarast uppfylla
enprocentsmålet.
1993/94:Sf608 av Sten Söderberg (-) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett skuldbetalningsmoratorium och en allmän avskrivning av
u-ländernas skulder.
1993/94:Sf621 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska sanktioner i form av neddraget eller indraget bistånd
till länder som motsätter sig eller försvårar ett mottagande av sina egna
medborgare.
1993/94:Sf622 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att stoppa skuldkriget mot u-länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad inriktning av svenska biståndsinsatser för att främja
demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna.
1993/94:Sf627 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar stärka UNHCR:s verksamhet genom ytterligare
ekonomiskt stöd via katastrofbiståndet enligt vad som anförts i motionen.
1993/94:Sf634 av Ingela Mårtensson och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsinsatser för kvinnor som utsatts för sexuellt våld.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av mer utbildning till Sandö U-centrum i Kramfors,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av en civil biståndskår i Sollefteå.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om exportfrämjande åtgärder och bistånd i syfte att stödja svenskt
näringsliv.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors betydelse för en ekonomiskt uthållig utveckling i
utvecklingsländerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors integrering på jordbruksområdet inom biståndet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att förberedelsekommittén inför befolkningskonferensen
beaktar en helhetssyn på kvinnans situation inom befolknings- och
utvecklingsområdet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors och mäns lika rättigheter att medverka i utvecklingsarbetet
för att uppnå demokrati,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till politiska kvinnorörelser,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnor som flyktingar.
1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen till SIDA:s kvinnoråd anvisar 500 000 kr till Anslagspost
C 2 huvudtiteln.
Utvecklingssamarbetet i ett internationellt perspektiv
Sammanfattning av propositionen (s. 51--58)
Utvecklingen i världen sammanfattas i propositionen på följande sätt.
En miljard människor i världen lever i dag i djup fattigdom och har ofta inte
mat för dagen. Ungefär lika många är analfabeter. Särskilt är detta, liksom
många andra jämförbara frågor, ett kvinnoproblem -- två analfabeter av tre är
kvinnor. Väpnade konflikter skakar mer än 50 länder och 35 miljoner människor
är på flykt. Relationen mellan inkomsterna i den rikaste femtedelen av
mänskligheten och den fattigaste uppskattas till en på 150. Inkomstskillnaderna
har ökat stadigt sedan 1960 då motsvarande relation var en på 30.
Framstegen på många områden har varit betydande de senaste tre decennierna.
Livslängden i utvecklingsländerna har ökat med en tredjedel. Mer än 70 % av
befolkningen har numera tillgång till hälsovård. Läskunnigheten bland vuxna har
under samma period ökat från drygt 40 % till 60 %. Inte minst viktig är de
senaste årens demokratisering i olika delar av världen.
Framgångarna och problemen är dock inte jämnt fördelade i
utvecklingsländerna. Den ekonomiska och politiska utvecklingen i olika delar av
världen uppvisar stora regionala skillnader.
Den ekonomiska tillväxten i u-länderna har, trots lågkonjunkturen, varit
svagt positiv under de senaste åren. 1992 uppgick den ekonomiska tillväxten
till drygt 4 % och det sammanlagda värdet av u-ländernas export ökade med över
6 % jämfört med 1991 (UNCTAD: Trade and Development Report 1993). Stora
regionala variationer finns emellertid och skillnaden mellan levnadsnivåer i de
olika u-länderna har ökat. Statistiken inkluderar dock inte den informella
sektorn som utgör en betydande del av ekonomin i många u-länder.
I Asien är skillnaderna i utvecklingsnivå mellan länderna mycket stora. Den
ekonomiska tillväxten för kontinenten som helhet uppgick under 1992 till 6 %,
medan befolkningstillväxten ligger på knappt 2 % årligen. Samtidigt ökade
värdet av hela Asiens export med drygt 8 %. I östra och sydöstra Asien, finns
länder som uppnått särskilt höga tillväxtnivåer de senaste åren bl.a. Kina,
Malaysia, Thailand, Indonesien och Vietnamn.
I Latinamerika uppgick den genomsnittliga ekonomiska tillväxten år 1992 till
3 %, medan befolkningstillväxten var 2 %. Samtidigt ökade värdet av exporten
med drygt 3 %. Den ekonomiska tillväxten, fördelas dock ojämnt över kontinenten
och också inom länderna. Fattigdomsproblemen och de sociala problemen är mycket
stora i regionen och endast en liten del av den senaste tidens inkomstökningar
har investerats i åtgärder för att förbättra situationen för de bredare
folklagren.
I Afrika var den genomsnittliga ekonomiska tillväxttakten år 1992 endast 1,5
% samtidigt som befolkningsökningen uppgick till 3 %, vilket innebär att den
genomsnittliga inkomsten per invånare sjönk. Under samma år föll värdet av
exporten med 1 %.
Beträffande resursflöden och skuldsituationen framhålls i propositionen att
den tunga skuldbördan i många u-länder utgör ett allvarligt hinder för
ekonomisk och social utveckling.
Efter ett decennium av fallande eller stagnerande resursflöden till
u-länderna, har en återhämtning ägt rum. Det samlade långfristiga
nettoresursflödet till u-länderna -- offentlig och privat nettoutlåning,
bistånd och utländska direktinvesteringar -- uppskattades enligt Världsbanken
ha ökat från 158 miljarder US dollar 1992 till 177 miljarder US dollar 1993.
Huvuddelen av ökningen kan förklaras av en ökning i privata flöden i form av
ökad privat långivning och ökade direktinvesteringar.
De ökade privata investeringarna innebär att de totala nettotransfereringarna
-- nettoresursflödet minus räntebetalningar och hemtagna vinster på utländskt
kaptial -- till u-länderna beräknades öka från 80 miljarder US dollar 1992 till
92 miljarder US dollar 1993.
De samlade nettotransfereringarna döljer stora regionala skillnader. De
privata flödena har främst gått till medelinkomstländerna i Asien och
Latinamerika, vilket inneburit positiva nettotransfereringar för dessa två
kontinenter. För länderna i Afrika söder om Sahara, som i huvudsak är svårt
skuldtyngda låginkomstländer, har de positiva nettotransfereringarna nu
stabiliserats efter en ökning i slutet av 1980-talet. För dessa länder består
resursflödet främst av bistånd och offentlig utlåning på förmånliga villor.
1980-talets skuldkris och de kommersiella bankernas minskade utlåning har
inneburit att beroendet av utlåning från de internationella finansiella
institutionerna har vuxit. Antalet låg- och medelinkomstländer som har tillgång
till IDA-lån, Världsbankens utlåning på förmånliga villkor, har ökat. Detta
gäller även antalet länder som är behöriga för den förmånliga utlåning som
administreras av Internationella valutafonden (IMF).
Insikten har vuxit om behovet av skuldlättnadsåtgärder som ett komplement
till andra insatser för att öka resursflödet till u-länderna. Trots omfattande
skuldlättnadsåtgärder fortsätter emellertid u-ländernas skulder totalt att öka.
U-ländernas totala utlandsskuld, inkl. f.d. Sovjetunionen, ökade från 1 660
miljarder US dollar 1992 till 1 770 miljarder US dollar 1993, en ökning med
drygt 6 %.
För de stora gäldenärerna, de svårt skuldtyngda medelinkomstländerna som
huvudsakligen har skulder till kommersiella banker, har under de senaste åren
överenskommelser ingåtts om skuld- eller skuldtjänstminskning. Skuldstrategin
för dessa länder, den s.k. Brady-modellen, som möjliggjorts genom stöd från
Världsbanken, IMF och bilaterala givare, har varit framgångsrik. Ekonomiska
reformer och skuldlättnad enligt denna modell har lett till att ett växande
antal latinamerikanska länder åter blivit kreditvärdiga. Den internationella
skuldkrisen är nu över och de stora gäldenärerna hotar inte längre det
internationella finansiella systemet genom betalningsinställelser.
Däremot är skuldsituationen för de fattigaste låginkomstländerna fortsatt
svår. Deras skuldsättning är inte stor i absoluta tal, men är i många fall
mycket betungande i förhållande till de enskilda ländernas betalningsförmåga.
Sammantaget har framstegen i skuldstrategin för de fattigaste länderna varit
otillräckliga. Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att en hanterlig
skuldbörda skall uppnås.
När det gäller det internationella biståndet har enligt propositionen
förändringarna i världen bidragit till ett ökat behov av samordning.
På det bilaterala området har OECD:s biståndskommitté, Development Assistance
Committee (DAC), en viktig samordnande roll. Inom ramen för DAC har riktlinjer
utarbetats för hur ett effektivt bistånd bör utformas. DAC skall hjälpa
medlemsländerna tillämpa riktlinjerna i praktiken, bl.a. genom regelbundna
granskningar av deras biståndsprogram. Statistikinsamling från medlemsländerna
om deras biståndsinsatser är ett annat viktigt led i DAC:s ansträngningar att
följa upp biståndets volym och inriktning.
I DAC:s statistik definieras bistånd som resursflöden i form av gåvor eller
lån på mjuka villkor (minst 25 % gåvoelement).
Vidare skall mottagarlandet finnas med på DAC:s lista över biståndsmottagare,
och resurserna skall finansieras över statsbudgeten. Huvudsyftet skall vara att
främja ekonomisk utveckling eller social välfärd.
Biståndsbegreppet är för närvarande föremål för diskussioner inom DAC. En
komplicerad, men viktig, fråga är vilka nya former av resursöverföring som bör
inkluderas i DAC:s definition av bistånd, bl.a. diskuteras om stöd till
fredsbevarande operationer och asylkostnader skall inkluderas i definitionen av
bistånd. DAC:s lista över biståndsmottagare är också föremål för en
omfattande revidering. DAC-listan som kom till på 1960-talet omfattar ännu inte
de östeuropeiska stater, som för närvarande upplever svåra omställningsproblem
i samband med strukturomvandlingsprocessen.
DAC-statistiken från 1992 visar att de totala biståndsflödena till
utvecklingsländerna ökade under 1992 till 61 miljarder US dollar jämfört med 57
miljarder US dollar föregående år. Detta motsvarar i reala termer en ökning med
0,8 %. Det multilaterala biståndet uppgick till knappt 20 miljarder kronor,
dvs. 32 % av det totala biståndet. Detta innebär en relativ ökning av det
multilaterala biståndet, från 26 % 1991. Biståndets relativa andel av de totala
resursflödena till utvecklingsländerna minskade dock 1992 till 33 % jämfört med
40 % 1991. Den viktigaste förklaringen till minskningen var en rejäl uppgång i
privata flöden till de mer utvecklade u-länderna.
Fördelningen på de olika biståndsgivarna visar att USA, som traditionellt
varit den störste biståndsgivaren i världen räknat i absoluta termer, behöll
sin förstaplats. Totalt utbetalades 11,7 miljarder US dollar i bistånd från den
amerikanska statsbudgeten. Japan, som under hela 1980-talet ökat
biståndsinsatserna, var den näst största biståndsgivaren med 11,1 miljarder US
dollar. Sverige hamnade på nionde plats bland DAC:s medlemsländer med
utbetalningar på 2,5 miljarder US dollar.
Tabell 1. Biståndsutbetalningar från DAC:s medlemsländer år 1992
___________________________________________________________________________
Biståndets andel Biståndets storlek
av BNI (%) (miljoner US dollar)
(1992) (1992)
___________________________________________________________________________
DAC-länder totalt 2) 0,33 60 589
Norge 1,16 1 273
Danmark 1,03 1 408
Sverige 1,03 2 463
Nederländerna 0,86 2 748
Frankrike 0,63 8 288
Finland 0,62 644
Canada 0,46 2 518
Schweiz 0,46 1 140
Belgien 0,38 842
Australien 0,37 1 017
Tyskland1) 0,36 7 002
Italien 0,31 3 778
Portugal 0,31 267
Storbritannien 0,31 3 202
Japan 1) 0,30 11 149
Österrike 1) 0,29 529
Luxemburg 0,29 40
Spanien 0,28 1 615
Nya Zeeland 0,26 97
USA 1) 0,20 11 656
Irland 0,16 69
____________________________________________________________________________
1) Inkluderar skulder som ej är definierade som ODA (Official
Development Assistance) enligt följande: - Exportkrediter: Österrike 5 miljoner
US dollar, Tyskland 147 miljoner US dollar, Japan 32 miljoner US dollar. -
Militärskulder: USA 894 miljoner US dollar.
2) I denna totalsumma är exportkrediter och militärskulder enligt ovan
exkluderade.
Den genomsnittliga relativa biståndsnivån för DAC-medlemmarna uppgick 1992,
liksom året dessförinnan, till 0,33 % av BNI. Det är således långt kvar till
FN:s målsättning från 1970 om att 0,7 % av BNI i de industriellt utvecklade
länderna skall avsättas till utvecklingssamarbete. Sverige uppnådde detta mål
redan år 1974. 1992 utbetalades 1,03 % av Sveriges BNI till bistånd och Sverige
var därmed ett av de fyra länder som uppfyllde volymmålet. Övriga länder som
uppnådde 0,7 %-målet var Norge, Danmark och Nederländerna. Norge betalade ut
störst andel av BNI, 1,16 %. Kraftiga minskningar av biståndet kan urskiljas i
några länder, främst i Finland, Irland, Österrike, Luxemburg, Tyskland, Belgien
och Canada.
Under 1990-talet förutskickas i propositionen ökande finansieringsbehov och
stagnerande biståndsresurser.
Under de senaste decennierna och i synnerhet under 1980-talet har behoven av
koncessionell eller mjuk finansiering ökat långt utöver de ca 60 miljarder
dollar om året som industriländerna sammantaget mobiliserar i bistånd.
Orsakerna till de växande behoven är flera och av olika karaktär. Dessutom har
under de senaste åren en rad "nytillkomna" finansieringsbehov lagts på toppen
av de "hittillsvarande" behoven.
De "nytillkomna" finansieringsbehoven kan ses som en följd av dels de senaste
årens världspolitiska förändringar, bl.a. Sovjetunionens upplösning och
förändringarna i Östeuropa, dels den alltmer utbredda insikten om miljöhotens
globala karaktär.
Mål och förutsättningar för det svenska utvecklingssamarbetet
Sammanfattning av propositionen (s. 58--64).
Det svenska utvecklingssamarbetet måste bedrivas inom ramen för en
sammanhållen u-landspolitik, i den meningen att de frågor Sverige aktivt driver
i internationella fora och våra direkta bidrag samverkar med och stöder
u-ländernas egna ansträngningar till utveckling.
Samarbetet måste bygga på ömsesidigt förtroende för parternas krav och
förpliktelser. I propositionen understryks att det fria handelsutbytets värde
som utvecklingsmotor bör betonas mer i svensk u-landspolitik. Som ett led i
kampen mot den rika världens protektionism måste enligt propositionen handeln
med jordbruksprodukter liberaliseras.
De totala finansiella flödena från Sverige till u-länder och östländer består
förutom biståndet på ca 13 miljarder kronor under innevarande år även av andra
resursöverföringar. Dessa omfattar vårt samarbete med Öst- och Centraleuropa,
bidrag till FN, fredsbevarande insatser samt satsningar på miljöområdet och
uppgår totalt till drygt 2 miljarder kronor/år. Om asylkostnader som avser stöd
till flyktingar från u-länder och östländer räknas in i biståndet blir de
sammanlagda insatserna till u-länder och östländer ca 25 miljarder kronor
årligen.
I propositionen erinras om att enligt regeringsdeklarationerna åren 1991 och
1992 skall biståndet uppgå till 1 % av BNI. Det faktiska utfallet för 1992
blev 1,03 % av BNI. Den ekonomiska krissituationen ledde samma år till en
uppgörelse mellan regeringen och socialdemokraterna, vilken bl.a. innebar att
biståndet budgetåret 1993/94 sänktes med 1,5 miljarder kronor. Detta fick till
följd att biståndsbudgeten kom att utgöra 0,93 % av BNI. Samtidigt förklarade
regeringen att enprocentsmålet inte övergetts och att biståndsnivån skulle
höjas till 1 % så snart den ekonomiska situationen medgav detta.
Enprocentsmålet kvarstår alltså som ett riktmärke för det svenska biståndet.
I takt med att den svenska ekonomin förstärks bör enligt propositionen nivån på
biståndet successivt kunna höjas, så att det inom en femårsperiod når upp till
en procent av BNI.
För att biståndet skall bli verkningsfullt krävs emellertid att rimliga
förutsättningar föreligger vad gäller utvecklingspolitiken i de enskilda
länderna. Biståndet bör enligt propositionen inriktas på insatser som stärker
ländernas förmåga till ett gott styrelseskick, "good governance".
Biståndsgivningen skall ta hänsyn till hur demokratin utvecklas, hur mänskliga
rättigheter respekteras, hur den ekonomiska politiken och marknadsekonomin
fungerar och hur effektivt biståndsresurserna används i mottagarländerna. I det
sistnämnda kriteriet skall budgetens resursanvändning i sin helhet --
militärutgifterna i synnerhet -- beaktas.
Jordbruket som är ryggraden i de fattiga ländernas ekonomier bör ges hög
prioritet i mottagarländernas utvecklingsstrategi. Biståndet inom denna sektor
bör ägnas åt att på olika sätt skapa förutsättningar för fungerande marknader
och inte åt att subventionera produktion.
Arbetslöshet och undersysselsättning drabbar i första hand de fattiga.
Åtgärder mot arbetslöshet och undersysselsättning, särskilt hos de unga, måste
därför få ökad uppmärksamhet i utvecklingssamarbetet.
Kampen mot analfabetismen och satsningar på utbildning är verkliga uppgifter
för utvecklingssamarbetet.
I avsnittet Bistånd i samverkan betonas att Sverige bör driva frågan om
integrering av utvecklingsperspektiven i handelspolitiska överväganden. Ökad
frihandel skulle innebära en framgång för u-länderna och ge bättre
förutsättningar för att uppnå ekonomisk tillväxt.
I arbete på att få till stånd en ökad samverkan mellan handel och
biståndssamarbete måste svenskt näringsliv involveras. Inom ramen för principen
om att gåvobistånd skall vara obundet och upphandling ske i öppen konkurrens
bör den svenska resursbasen i form av svenskt kunnande och svenska produkter
tillvaratas. Så sker också i hög utsträckning avseende det bilaterala
biståndet. Ungefär hälften av det bilaterala biståndet går tillbaka till
Sverige i form av upphandling av produkter eller tjänster. Vad gäller det
multilaterala biståndet, är motsvarande siffra låg. Biståndet måste samverka
med mottagarländernas egna ansträngningar. Det svenska biståndet bör vara ett
stöd för förändringar som syftar till att utforma en effektivare och rättvisare
utvecklingspolitik.
Biståndet måste därför utformas så att det underlättar en mobilisering av
landets egna resurser och ha en sådan inriktning att det inte snedvrider
investeringspolitiken i mottagarländerna. Biståndet bör särskilt inriktas på
stöd till utveckling av bärkraftiga institutioner och program som förbättrar
mottagarlandets förmåga att häva fattigdomen.
Biståndet bör enligt propositionen ge stöd till uppbyggnad av en fungerande
marknadsekonomi som skapar växande resurser för utveckling. Småföretagsamhet är
en viktig utvecklingspotential, inte minst för att kunna öka sysselsättningen.
Ett fungerande näringsliv kräver också utveckling av en ansvarsfull och
effektiv offentlig sektor och samhälleliga institutioner som sätter ramar och
fastställer spelregler. Det är viktigt att bevaka hur biståndet påverkar
utvecklingen av staten, marknaden och samhället.
Biståndet bör ge viktiga bidrag till uppbyggnaden av ett pluralistiskt
samhälle. De enskilda organisationernas insatser framhålls i propositionen.
Folkrörelsernas och enskilda organisationers biståndsverksamhet har stor
betydelse genom deras speciella möjligheter till direkta kontakter med
människor på lokal nivå i u-länder. Det är därför viktigt att beakta
förutsättningarna för deras verksamhet och arbetsvillkor i mottagarländerna.
Det är vidare angeläget att följa hur de kraftigt ökade anslagen till deras
verksamhet påverkat arbetet och vilka möjligheter och begränsningar som de
enskilda organisationernas framtidsperspektiv rymmer.
I propositionen betonas betydelsen av en förtroendefull dialog mellan
biståndsgivare och biståndstagare rörande prioriteringar och avvägningar i
biståndet. Det kan t.ex. röra sig om landets prioriteringar av offentliga
resurser inkl. militärutgifter, subventionering av verksamhet som har ringa
betydelse för utvecklingen, satsningar på hälsovård, utbildning och miljö.
Biståndsdialogen måste också bli ett verksamt instrument för att främja
demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna. Det måste också stå
klart för mottagaren att biståndets omfattning och inriktning påverkas av hur
de mänskliga rättigheterna, demokratifrågan och de ekonomiska reformprogrammen
utvecklas samt av hur effektivt biståndet används. På senare år har den
politiska konditionaliteten i biståndet ökat. De ökade politiska kraven måste i
större utsträckning tillämpas i det praktiska biståndssamarbetet. Främst
handlar det om ökade krav på mottagarländerna i fråga om demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter samt rimliga militärutgifter.
Den mängd biståndsprojekt som ett mottagarland har att hantera bör begränsas
genom ökad givarsamordning. Enklare och bredare överföringsformer som olika
typer av sektorstöd och villkorade programbistånd samt betalningsbalansstöd
till länder som genomför marknadsorienterade ekonomiska reformprogram bör
väljas.
Stöd till processer och breda sektorsprogram kräver effektivare samverkan
inte bara mellan givare och mottagare utan också mellan givarna. Mottagarna
skall ha ansvaret för samordningen och det är viktigt att stärka deras
kapacitet för detta. Koncentration till färre eller mindre antal insatser och
utveckling av breda sektorsstöd, krav på större enhetlighet i rapportering,
samverkan i analys och utvärderingar är exempel på åtgärder som kan underlätta
för mottagarländerna.
För ett effektivare bistånd spelar även vår egen berednings- och
beslutsprocess roll, anförs i propositionen. Regeringens insatser tar bl.a.
sikte på att formulera övergripande krav och kriterier för biståndet samt att
förbättra styrningen och samordningen i biståndet.
För biståndsverksamheten i stort är det enligt propositionen viktigt att det
finns en stark opinion för biståndet och folklig biståndsvilja. Regeringen
utformar därför en ny informationsstrategi och förstärker insatserna på
informationsområdet.
Biståndsanslagen m.m.
Sammanfattning av propositionen (s. 80--84)
Regeringens förslag innebär att det samlade biståndet för budgetåret 1994/95
skall uppgå till 13 360 miljoner kronor. Beloppet utgör en ökning med 400
miljoner kronor, i jämförelse med innevarande budgetår. Ökningen sker i
enlighet med regeringens ambitioner att Sverige inom en femårsperiod åter
avsätter en procent av BNI till internationellt utvecklingssamarbete.
Den föreslagna ökningen av biståndsramen är i huvudsak jämnt fördelad över de
olika anslagen. Sedvanlig pris- och löneomräkning har skett av myndigheternas
förvaltningsanslag.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:244, bet. 1992/93:UU26, rskr.
1992/93:342) föreslås en ny struktur av anslagen under littera C. Förändringen
innebär att anslaget C 3. Andra biståndsprogram delas upp i anslagen C 4. Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad, C 5. Utvecklingssamarbete genom
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), C 7.
U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp) och Swedefund International AB och slutligen delar av C 13.
Projektbistånd till vissa länder m.m. Varje myndighets verksamhetsanslag följs
av dess administrationsanslag.
Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder slås samman med
det importstöd som tidigare redovisats i några av programländernas s.k.
landramar under det hittillsvarande anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA till ett nytt anslag som kallas C 4. Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) har
tidigare budgetår erhållit medel under två anslag. Dessa sammanförs nu till ett
anslag så att även elevförmåner och utbildningsbidrag anslås under myndighetens
ordinarie ramanslag. Ett nytt anslag föreslås och benämns C 13.
Projektbistånd till vissa länder m.m. Hit har förts olika typer av insatser
som inte naturligt hör hemma under något av de andra anslagen.
De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram ökar med 146,6 miljoner kronor och uppgår till totalt 3 295
miljoner kronor. Det totala multilaterala biståndet är dock större eftersom
stora bidrag till internationella organisationer även ges från de andra
anslagen inom biståndsramen. Sammantaget uppgår de svenska bidragen avseende
multilateralt utvecklingssamarbete till ca en tredjedel av det totala svenska
biståndet.
Övergången till ny budgeteringsteknik för Sveriges bidrag till
Internationella utvecklingsfonden (IDA) innebär att medel numera inte anslås
förrän IDA drar på en skuldsedel. Detta medför att reserverade medel under
anslagposten för täckande av lagda skuldsedlar successivt minskar. Vid
budgetårsskiftet utgjorde sålunda det totala skuldsedelsbeloppet under anslaget
drygt 4,7 miljarder kronor medan reserverade medel för kommande utbetalningar
uppgick till 3,3 miljarder kronor. Av den ingående reservationen på ca 940
miljoner kronor för övriga ändamål är allt utom drygt 70 miljoner kronor
reserverat genom beslut eller utfästelser.
Av medlen som budgeterats under tidigare år som täckning för skuldsedlar som
utfärdats för IDA:s räkning men ännu ej utbetalats har regeringen efter
riksdagens godkännande under budgetåret 1990/91 beslutat att disponera 125
miljoner kronor för multilaterala insatser i Central- och östeuropa samt 220
miljoner kronor för katastrofinsatser, under budgetåret 1991/92 ytterligare 125
miljoner kronor för multilaterala insatser i Central- och Östeuropa samt under
budgetåret 1992/93 150 miljoner kronor utan att Sveriges åtaganden gentemot IDA
inskränks.
Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA beräknas sammanlagt till 6 290
miljoner kronor vilket innebär en ökning med 130,5 miljoner kronor.
Icke utnyttjade medel i form av anslagsreservationer under resp. C 1--C 3
avslag redovisas i propositionen (s. 81--82).
Utgifter för biståndsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än
biståndsanslagen, bör beaktas vid summeringen av det samlade biståndet. För
budgetåret 1992/93 uppgår dessa utgifter till 902,8 miljoner kronor varav 665
miljoner kronor hänför sig till avräkningar för vissa asylkostnader.
Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående sammanfattande
tabell.
1) En ny anslagsstruktur föreslås för budgetåret 1994/95 varför
tabellen inte blir helt jämförbar över åren.
Enprocentsmålet och biståndsanslagen
Sammanfattning av motionerna
I partimotioner från Socialdemokratiska partiet, Vänsterpartiet och Ny
demokrati förs fram synpunkter och förslag rörande enprocentsmålet.
I partimotionen U212 yrkande 2 föreslår Socialdemokraterna att
enprocentsmålet snarast möjligt bör återuppnås. Motionärerna betonar att
biståndet under senare tid ansatts hårt. Å ena sidan har en värld i snabb
förändring ställt långt större krav på ökade resurser och nya ändamål. Å andra
sidan har biståndets volym urgröpts genom krisuppgörelsen hösten 1992,
utnyttjandet av biståndets resurser till vissa flyktingkostnader och för
Östeuropasamarbete samt genom att dess reala storlek sänkts avsevärt genom
kronans minskade värde. De erinrar om att Sverige när det gäller satsningar på
bistånd internationellt sett har legat högt. För många som argumenterar för
bättre bistånd i sina egna länder är det enligt motionärerna viktigt vad
Sverige gör.
I motionen anförs vidare följande. 1 % av BNI skulle för 1994/95 ha gett 14
550 miljoner kronor. Biståndsnivån ligger i dag på 12 457 miljoner kronor
vilket motsvarar 0,85 %. Inklusive avräkning för vissa asylkostnader stiger
nivån till knappt 0,92 %. Den höjning av biståndsanslaget som återfinns i årets
budget innebär inte att biståndsbudgeten har kommit närmare enprocentsnivån.
Det ligger på samma nivå som förra året.
Sverige måste, anför motionärerna, internationellt arbeta för att öka
världens samlade bistånd. På Rio-konferensen om miljö och utveckling förband
sig i-länderna med undantag för USA att uppfylla 0,7-procentsmålet. Sverige
tillsammans med de länder som uppnått FN:s biståndsvolym om 0,7 % måste
fortsätta att arbeta för att också andra länder ökar sitt bistånd (yrkande 3).
Vänsterpartiet betonar i motion U210 att Sverige länge har varit ett
föregångsland i fråga om bistånd till de fattiga i tredje världen. Under senare
år har dock det svenska biståndet skurits ned och förändrats i sådan omfattning
att epitetet föregångsland knappast längre kan användas. Regeringens förslag är
enligt motionärerna ytterligare ett steg mot en alltmer egoistisk och
affärsmässig biståndspolitik.
Motionärerna anser att asylkostnader och bidrag till FN:s fredsbevarande
verksamhet inte kan betraktas som utvecklingsbistånd. De föreslår därför att
dessa två poster skall lyftas ur biståndsanslaget (yrkande 1). Biståndet bör
enligt motionen under en tvåårsperiod åter uppgå till en procent av BNI. I ett
första steg föreslås därför för budgetåret 1994/95 en höjning av det reella
biståndet i förhållande till regeringens förslag från 12,5 miljarder kronor
till 13,4 miljarder kronor. Härmed skulle uppnås ett bistånd som utgör 0,94 %
av BNI (yrkande 2 delvis).
I motion U216 framhåller Ny demokrati att Sverige bör ha det av FN
fastställda målet 0,7 % av BNI som långsiktigt riktmärke för biståndet. Med
hänsyn till våra bedrövliga finanser bör vi, säger motionärerna, i avvaktan på
en budget i balans sänka vår ambitionsnivå. De föreslår att det totala
biståndet till utvecklingsländer och till östsamarbetet skall uppgå till 7,4
miljarder kronor (yrkande 1 delvis).
Enligt motion U220 (fp) är enprocentsmålet ett moraliskt bindande åtagande
från Sveriges sida gentemot de fattiga människorna i de fattiga länderna.
Motionärerna anför att en återgång till en biståndsnivå som motsvarar en
procent av BNI måste anses vara en högt prioriterad ambitionshöjning och att
enprocentsmålet bör uppnås senast budgetåret 1995/96.
I motion Fö334 (s) förordas en rad nedskärningar av försvarsutgifterna i
syfte att frigöra resurser för en bättre och modernare försvars- och
säkerhetspolitik. Motionärerna menar att en omprioritering från militärutgifter
till en offensiv och modern säkerhetspolitik skulle ge Sverige en bättre
säkerhet på sikt. Till viss del skulle dessa härigenom frigjorda resurser kunna
användas för biståndsinsatser. Nivån på den svenska u-hjälpen skulle därmed
snarast kunna komma upp till enprocentsnivån (yrkande 7).
I den socialdemokratiska partimotionen U212 avvisas den i propositionen
föreslagna nya strukturen för biståndsanslagen under littera C.
Motionärerna framhåller att importstöd och betalningsbalansstöd är stora och
viktiga komponenter i de s.k. strukturanpassningsprogram som flera av Sveriges
samarbetsländer genomgår. Regeringens förslag om att lägga allt import- och
betalningsbalansstöd i en stor pott utan närmare angivande av hur dessa medel
skall användas och utan uppdrag till SIDA att bereda detta är
otillfredsställande både ur riksdagens och mottagarländernas perspektiv. Det
finns enligt motionärerna skäl att säkerställa att allt betalningsbalansstöd
hanteras enligt samma principer. Om allt betalningsbalansstöd läggs samman bör
det hanteras inom ramen för SIDA:s samlade bistånd.
I motionen föreslås att betalningsbalansstödet läggs som en anslagspost inom
anslaget C 2 med uppdrag till SIDA att bereda detta för regeringsbeslut. Något
nytt anslag C 4 benämnt Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad bör inte
inrättas. Vidare bör programländernas importstöd inkluderas i resp. lands
planeringsram (yrkande 7 delvis).
I samma motion erinrar socialdemokraterna om att en viktig del av det svenska
biståndet har utgjorts av landprogrammerat bistånd genom SIDA. Detta system gav
mottagarlandet långsiktig planeringstrygghet och ett viktigt mått av
flexibilitet. Genom att ta bort samarbetsavtalen och landramarna och ersätta
dessa med enbart insatsavtal i särskilda sektorer som nu har skett kommer
mottagarländerna i en osäkrare position i förhållande till givaren, säger
motionärerna. Genom att fastställa landramarnas storlek gavs också riksdagen
ett avgörande inflytande över biståndets inriktning. I motionen föreslås att
samarbetsavtal och landramar återinförs (yrkande 6).
I motion U210 föreslår Vänsterpartiet att importstödet skall föras från det
nya anslaget C 4 till SIDA:s anslag (yrkande 4 delvis). Motionärerna anser att
åtgärden att flytta importstödet till ett nytt anslag är ett led i regeringens
politik att i högre grad politiskt styra biståndet. Enligt motionärerna innebär
förändringen att importstödet fullt ut knyts till Världsbankens och IMF:s
strukturanpassningsprogram.
Ny demokrati förordar i motion U216 att alla biståndsanslag samlas under en
enda anslagstitel. I motionen anförs att uppdelningen av biståndsanslagen på
utvecklingsländer och europeiska länder synes vara ett sätt att vilseleda det
svenska folket till att tro att vi endast lämnar bistånd motsvarande 0,93 % av
vår BNI. Det totala biståndet inkl. Central- och Östeuropa uppgår till eller
överstiger det s.k. enprocentsmålet (yrkande 1 delvis).
Motionärerna avvisar regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Vidare anser de att
landramsbiståndet på sikt skall slopas (yrkande 1 delvis).
Utskottet
I budgetpropositionen föreslås en ökning av biståndsanslaget med 400
miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Biståndet för
budgetåret 1994/95 motsvarar därmed 0,92 % av BNI enligt den beräkning av BNI
som förelåg vid budgetpropositionens framläggande.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget beslöt riksdagen hösten 1993 om en
nedskärning av biståndsramen. Biståndet kom härigenom att uppgå till 0,93 % av
BNI från att tidigare under ett antal år ha legat på 1% av BNI.
I den socialdemokratiska partimotionen U212 samt i motionerna U220 (fp) och
Fö334 (s) förordas en återgång till enprocentsmålet för biståndet.
Förslaget i motion U210 från Vänsterpartiet (yrkande 2) om en höjning av
biståndsramen med 900 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
syftar till att inom en tvåårsperiod återföra biståndet till enprocentsnivån.
I motion U216 förordar Ny demokrati en kraftig nedskärning av det svenska
biståndet.
Utskottet har vid två tillfällen under riksmötet 1992/93 behandlat
motionsförslag om en återgång till enprocentsnivån. På våren 1993 underströk
utskottet (bet. 1992/93:UU15) vikten av en återgång till enprocentsnivån så
snart det statsfinansiella läget tillåter. Utskottet betonade att neddragningen
skall ses som en tillfällig åtgärd och att en återgång till enprocentsmålet bör
prioriteras. Utskottet anförde vidare följande.
Motiven till att industriländerna lämnar stöd till fattiga länder kvarstår.
Behovet av bistånd, i synnerhet i de minst utvecklade länderna, har inte
minskat. Biståndet behövs för att underlätta för u-länderna att mobilisera sin
egna resurser, för att medverka till att de blir delaktiga i det
internationella handelsutbytet, för att medverka till en demokratisk
utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, för snabba hjälpinsatser i
samband med naturkatastrofer och konflikter och till flyktingar samt inte minst
för att möta de växande miljöproblemen.
Att lämna ett generöst bistånd står inte i någon motsättning till att ställa
ökade krav på biståndets effektivitet. Ansträngningarna att utarbeta allt
bättre metoder för ett effektivt internationellt utvecklingssamarbete måste
fortsätta.
Utskottet delar uppfattningen att enprocentsmålet internationellt sett har en
symbolisk innebörd, varför det även av det skälet bör prioriteras.
Vad utskottet då anförde äger alltjämt sin giltighet.
Utskottet vill även erinra om att, enligt propositionen, målet att biståndet
skall uppgå till en procent av BNI kvarstår som ett riktmärke. I takt med att
den svenska ekonomin förstärks bör, sägs det, nivån på biståndet successivt
kunna höjas så att det inom en femårsperiod når upp till en procent av BNI.
Med det ovan anförda får motionerna U212 yrkande 2, U220 och Fö334 yrkande 7
anses besvarade.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående avstyrks motionerna
U210 yrkande 2 i berörd del samt U216 yrkande 1 i berörd del.
0,7-procentsmålet är ett internationellt åtagande som FN:s medlemsstater
enats om. I propositionen framhålls att Sverige bör fortsätta att
internationellt driva frågan om ett uppfyllande av 0,7-procentsmålet. Med
hänvisning härtill utgår utskottet från att Sverige, i samarbete med främst
övriga nordiska länder, även i fortsättningen kraftfullt kommer att driva
frågan om FN:s 0,7-procentsmål i olika internationella fora. Härmed får motion
U212 (s) yrkande 3 anses besvarad.
I partimotionen U210 från Vänsterpartiet föreslås att finansiering av
asylkostnader och bidrag till FN:s fredsbevarande verksamhet inte skall ske via
biståndsbudgeten. Med anledning härav konstaterar utskottet att finansiering av
asylkostnader med biståndsmedel ligger i linje med de regler som uppställts av
OECD:s biståndskommitté, DAC, det organ som bl.a. har till uppgift att granska
i-ländernas bistånd. Frågan om bidrag till FN:s fredsbevarande verksamhet
behandlar utskottet i det följande under anslaget C 1.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U210 yrkande 1 i berörd del.
Den nya struktur av biståndsanslagen under littera C som föreslås i
propositionen avvisas i de båda partimotionerna U212 (s) och U210 (v). Enligt
den socialdemokratiska partimotionen U212 yrkande 6 skall riksdagen besluta
återinföra samarbetsavtal och landramar.
Våren 1993 fattade riksdagen beslut om nya styrnings- och samarbetsformer i
biståndet (prop. 1992/93:244, bet. UU26, rskr. 342). Med anledning av
motionsförslag om avvisande av regeringens förslag om en förändrad
anslagsstruktur anförde utskottet bl.a. följande:
Regeringens förslag syftar till en tydligare redovisning av biståndets olika
delar. Indikativa planeringsramar avses ersätta nuvarande avtalsfästa
landramar. I begreppet "indikativ " ligger därvid att ett visst mått av
flexibilitet införs i medlens användning. Riksdagen fattar beslut om
planeringsramen för varje land, men en möjlighet till begränsade överföringar
mellan olika verksamhetsområden bibehålls. Samtidigt är avsikten att mera
långsiktiga delar av det ändamålsbestämda biståndet skall infogas i de
indikativa planeringsramarna.
Utskottet underströk också att fleråriga insatsavtal för projektsamarbetet
kommer som hittills att utgöra grunden för långsiktigheten och ge
mottagarlandet den nödvändiga planeringstryggheten.
Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Utskottet vill även erinra om att
ett huvudsyfte med de nya styrnings- och samarbetsformerna är att inrikta
styrningen på hela verksamheten Landramarna som under senare år utgjort en
minskande andel av utvecklingssamarbetet svarar för närvarande för ca en
tredjedel av det bilaterala biståndet. Indikativa planeringsramar ger såväl
ökad flexibilitet mellan olika biståndsformer som ökade möjligheter till klar
mål- och resultatstyrning.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna U212
yrkandena 6 och 7, den senare i berörd del, och U210 yrkande 5 i berörd del.
Utskottet behandlar i det följande förslagen i propositionen beträffande
biståndsanslagen och därtill anknutna motionsförslag. Avslutningsvis tar
utskottet ställning till regeringens förslag till den totala biståndsramen och
motionsyrkanden om höjning resp. sänkning av denna.
Viktiga frågor i utvecklingssamarbetet
Sammanfattning av propositionen (s. 64--80)
Under avsnittet demokrati och mänskliga rättigheter framhålls att demokrati
är det samhällsskick som bäst tillgodoser människors berättigade krav på
inflytande och delaktighet i sitt lands utveckling. Denna politiska dimension
är därför mycket betydelsefull vid bedömning av förutsättningarna för
biståndssamarbete med enskilda u-länder. I händelse av att en demokratiprocess
avbryts eller stannar av finns anledning att ompröva det svenska
biståndssamarbetet. Denna hållning markeras i de avtal och protokoll som
undertecknas med samarbetsländerna.
Respekten för de mänskliga rättigheterna har under senare år erkänts som en
viktig förutsättning för ett lands utveckling. För att skapa en bättre grund
för de fortsatta diskussionerna av dessa frågor och deras roll i
utvecklingssamarbetet kommer under våren 1994 en studie att göras av relationen
mellan brott mot religionsfriheten och olika yttringar av religioner, etniska
och politiska förhållanden. Det ökade antalet förfrågningar om stöd för
främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati i Öst- och Centraleuropa och
i det forna Sovjetunionen har aktualiserat frågan om ändamålsenliga former för
sådant stöd. Dessa frågor kommer att utredas under våren 1994.
I propositionen anges att även under det kommande året måste det finnas
beredskap för insatser vid ett ökat antal katastrofer. Från svensk sida bör en
övergripande målsättning vara att verka för att det internationella
katastrofbiståndet kännetecknas av en helhetssyn där en jämvikt uppnås mellan
insatser av rent humanitär natur och andra insatser av politisk och
fredsbevarande karaktär. Under det kommande året bör det svenska arbetet inom
katastrofområdet särskilt inriktas mot följande tre områden:
Att snarast uppnå en väl fungerande samordning av det multilaterala
katastrofbiståndet inom ramarna för FN.
Att klargöra och stärka sambandet mellan akuta katastrofinsatser, uppbyggnad
och utveckling.
Att vidta åtgärder för att upprätthålla fortsatt hög kvalitet på de svenska
katastrofinsatserna utan att ge avkall på kravet på effektivitet och snabbhet.
Sverige bör verka för att det etableras ett sådant samarbete mellan givarna
och mottagarna så att maximal effektivitet i insatserna uppnås såväl på kort
som på lång sikt. FN har i detta sammanhang en nyckelroll, men ökad
uppmärksamhet måste ägnas åt relationen mellan olika aktörer som t.ex.
FN-systemet, utvecklingsbankerna, de bilaterala givarna och de enskilda
organisationerna.
När det gäller ökade resursflöden och skuldlättnad för stöd till
marknadsekonomiska reformer bör Sverige fortsätta att internationellt driva
frågan om ett uppfyllande av 0,7-procentsmålet. De fattigaste, mest skuldtyngda
länderna kommer för lång framtid att för sin utveckling vara beroende av
biståndsresurser. Deras situation är ännu inte sådan att de förmår attrahera
tillräckligt privat kapital.
En viktig och nödvändig del av resursmobiliseringen till utvecklingsländerna
utgörs av skuldlättnadsåtgärder. Många av låginkomstländerna har skuldbördor
som utgör ett allvarligt hot mot deras utveckling. De årliga räntebetalningarna
och amorteringarna uppgår i vissa fall till hela eller mer än den årliga
exportinkomsten. Sverige har sedan flera år internationellt drivit frågan om
ytterligare skuldlättnadsåtgärder för de fattigaste, mest skuldtyngda länderna,
som genomför ekonomiska reformprogram. En del av biståndet används också direkt
till skuldlättnad för att lindra dessa länders skuldbörda.
Så gott som samtliga samarbetsländer för svenskt bistånd genomför i dag
ekonomiska reformer i riktning mot ökad marknadsorientering av ekonomin.
Erfarenheterna av reformprocessen har på kort sikt visat på svårigheter att
samtidigt klara den ekonomiska och politiska omvandlingen. Regeringen avser
därför att underlätta de ekonomiska reformprocesserna genom fortsatt omfattande
finansiellt och tekniskt stöd.
Begreppet "hållbar utveckling" har under senare år kommit att sammanfatta
mycket av inriktningen av både multi- och bilateralt utvecklingssamarbete. I
propositionen hänvisas till Brundtlandskommissionens definition av begreppet:
"En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov". Utgångspunkten är att vidga människors
valmöjligheter och livskvalitet i ett tidsperspektiv som sträcker sig över
generationer.
Följande aspekter av hållbar utveckling med betydelse för det svenska
utvecklingssamarbetet anges i propositionen.
Miljö- och utveckling. Med hänvisning till arbetet inför och resultaten
av Rio-konferensen (UNCED) bör Sverige i det internationella
utvecklingssamarbetet sträva efter att synsättet "hållbar utveckling" inte
bara blir ord utan också präglar arbetet med policy, program och projekt. Detta
bör genomsyra såväl globala miljöfrågor, exempelvis klimatkonventionen och
konventionen om biologisk mångfald, som lokala frågor vilka mer direkt berör
fattiga människors livsmiljö.
Sverige bör i det multilaterala och bilaterala utvecklingsarbetet aktivt söka
följa upp de beslut och riktlinjer som antogs under Rio-konferensen på miljö-
och utvecklingsområdet. En särskild arbetsgrupp med representanter för närmast
berörda departement och myndigheter skall tillsättas för att utarbeta förslag
till principer, riktlinjer och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de
globala miljöfrågorna kan integreras i det svenska utvecklingssamarbetet.
Befolkning och utveckling. Den tilltagande obalansen mellan befolkningen
och de tillgängliga resurserna på många håll i världen inger oro. En varaktigt
hållbar ekonomisk utveckling förutsätter en bättre hushållning med resurser. I
u-världen har fattigdomen och en därmed förknippad folkökning allvarliga
konsekvenser i nuet och ännu mer på längre sikt. Jorden har nu en befolkning på
5,6 miljarder människor. Vid mitten av nästa sekel är antalet sannolikt mellan
tio och elva miljarder. Denna snabba och historiskt unika folkökning utgör en
av de största utmaningarna i vår tid.
En större andel av det svenska utvecklingssamarbetet bör mot denna bakgrund
gå till befolkningsrelaterade insatser. Den nationalkommitté som tillsatts för
att förbereda det svenska agerandet inför FN:s konferens om befolkning och
utveckling i Kairo i september 1994 har identifierat en rad områden, inom
vilka mer stöd borde utgå. Till dem hör att främja kvinnornas ekonomiska och
sociala ställning och att verka för att männens roller och attityder förändras.
Ett annat område är som prioriteras är sexuell och reproduktiv hälsa -- vari
inbegrips tillgång till billiga och kvalitativt fullgoda preventivmedel. Med
hänsyn till att antalet hiv/aids-sjuka ökar dramatiskt i många länder är det
enligt propositionen viktigt att fortsätta utveckla insatserna på detta område.
Jordbruk och utveckling. Jordbrukets centrala roll i utvecklingsprocessen
är oomtvistad -- ett fungerande jordbruk och en tryggad inhemsk
livsmedelsförsörjning bildar basen för en långsiktigt hållbar utveckling.
Insatser för att öka och effektivisera jordbruksproduktionen är därför
nödvändiga. Tillväxten måste i första hand åstadkommas genom ökad
produktivitet. Avgörande faktorer härvidlag är att få till stånd avreglering av
jordbrukspriserna och liberalisering av distributionssystemen.
Kvinnor och utveckling. Det är enligt propositionen en betydelsefull och
ansvarsfull uppgift att verka för att kvinnor i allt högre grad blir delaktiga
i utvecklingssamarbetet. Det gäller såväl på global, regional som på lokal
nivå.
Det poängteras att det kvinnoinriktade biståndssamarbetet bör ges ökad
fokusering på kvinnans hela livscykel varvid en viktig aspekt är rätten och
tillgången till primärutbildning.
Ett av de fundamentala hindren mot en varaktig utveckling i u-länder är
diskrimineringen av kvinnor såväl genom lagreglering som i praktiken.
Förberedelserna inför kvinnokonferensen i Peking 1995 blir betydelsefulla.
Tyngdpunkten bör här enligt svenskt synsätt läggas på frågor som har avgörande
betydelse för en majoritet av världens kvinnor. Viktiga tema är
fattigdomsperspektivet och delaktighet i beslutsprocessen på alla nivåer.
Barn och utveckling. I propositionen redovisas att regeringen inom
biståndssamarbetet och i uppföljningen inom FN-systemet avser att ge fortsatt
hög prioritet åt barnets rättigheter. Vidare ser regeringen som sin uppgift att
se till att staternas åtagande omsätts i nationell politik så att barnets
rättigheter och behov de facto tillgodoses. Det förhållande att
barnprostitution, jakt på gatubarn, slavarbetet m.m. i många länder inte aktivt
motarbetas tyder enligt propositionen på att det inte endast är en fråga om
fattigdom utan också avsaknad av vilja till förändring.
Sverige är också pådrivande för att situationen för de barn som drabbas av
krig och konflikter uppmärksammas.
Under avsnittet utredningar, utvärdering och fördjupat analysarbete lämnas en
redogörelse för pågående förberedelsearbete inför ett eventuellt svenskt
medlemskap i Europeiska unionen (EU).
Den ekonomiska omfattningen av Sveriges bidrag till EU:s bistånd har enligt
preliminära beräkningar fastställts till 1,6--1,8 miljarder kronor eller ca 12
% av den nuvarande svenska biståndsbudgeten. Det bistånd som bedrivs inom EU
och som Sverige aktivt kommer att deltaga i överlappar i viss mån det nuvarande
svenska biståndet. I propositionen aviseras att en jämförande kartläggning av
de båda biståndsprogrammen främst vad avser prioriteringar i och fördelning av
resurser kommer att genomföras. När Sverige skall bidra till EU:s bistånd är
det viktigt att fördela biståndsresurserna så att EU blir en kompletterande
kanal till Sveriges övriga bistånd.
Resultatet av de genomgångar av EG:s regelverk som skett i samband med
medlemsförhandlingarna är att regeringen inte ser några problem med att ta över
detta regelverk på biståndsområdet. Detta innebär dock inte att den politik som
EU bedriver på biståndsområdet helt delas från svensk sida.
I propositionen tar regeringen ställning till förslag som lagts fram av
biståndskreditutredningen i betänkandet Biståndskrediter som komplement till
gåvobistånd. Utredningsförslaget och regeringens ställningstagande redovisas i
det följande i samband med behandlingen av anslaget C 5. Utvecklingssamarbete
genom Beredningen för Internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete.
Vidare redovisas att sekretariatet för analys av utvecklingssamarbetet (SAU)
under våren 1993 har inlett sin verksamhet samt att administrativa besparingar
har genomförts, bl.a. genom att integrationen av ambassader och biståndskontor
har inletts.
I fråga om multilateral upphandling påpekas i propositionen att den är
relativt stor och växande men också svårpenetrerad och omgärdad av speciella
upphandlingsregler. Trots det svenska näringslivets internationalisering har
svenska företag haft begränsade framgångar på denna marknad.
En projektgrupp inom Utrikesdepartementet undersöker för närvarande hur den
svenska andelen av de multilaterala organens upphandling skulle kunna öka inom
ramen för gällande principer om obundet bistånd och internationella
upphandlingsregler.
Till projektgruppen har knutits en kontaktgrupp med företrädare för
Utrikesdepartementet, Finansdepartementet, BITS, SIDA och SwedeCorp,
Exportrådet och Industriförbundet samt Svensk Exportkredit.
Projektets övergripande mål är att på grundval av en analys lägga förslag
till mer effektiva, koordinerade och strategiska svenska främjandeinsatser på
det multilaterala upphandlingsområdet.
Projektgruppen kommer att avlämna sin rapport under våren 1994. En
departemental prövning av projektgruppens förslag kommer därefter att göras.
Valövervakningsinstitutet
I betänkandet Free and Fair Elections -- and Beyond (SOU 1993:100) föreslås
att ett nytt institut för stöd till valprocesser skall inrättas. Institutet
föreslås ägna sig åt följande fyra uppgifter: normativ och forskningsorienterad
verksamhet, kapacitetsuppbyggnad, konsulttjänster och bistånd samt
internationellt samarbete i form av erfarenhetsutbyte och valövervakning.
Det föreslås att det i institutets styrelse skall ingå företrädare för
finansiärer, internationella organisationer samt erfarna personer med olika
professionell bakgrund och geografisk hemvist.
I propositionen aviseras att en konferens skall sammankallas i början av år
1994 för att formellt börja en process som avses leda till bildandet av ett
valövervakningsinstitut.
Övergripande principer och riktlinjer
Sammanfattning av motionerna
I motion U212 för Socialdemokraterna fram en rad synpunkter och förslag i
fråga om biståndspolitikens mål och inriktning som motionärerna vill att
riksdagen i uttalande till regeringen skall ställa sig bakom. Utgångspunkten är
solidaritetstanken om de fattigas rätt. Fattigdomsbekämpningen skall stå i
förgrunden. Biståndets huvudmål är enligt motionärerna att höja de fattiga
folkens levnadsnivå (yrkandena 1 och 5 delvis). Biståndet bör därför
koncentreras till de fattigaste länderna. En annan viktig uppgift är att hjälpa
u-länderna att utforma en bärkraftig utvecklingspolitik och att bygga upp de
institutioner som krävs. Demokratin och respekten för mänskliga rättigheter
måste främjas genom biståndet. Staten har enligt motionen en viktig roll när
det gäller uppbyggnaden av de institutioner i form av lagar, myndigheter,
organisationer m.m. som krävs för att en marknadsekonomi skall kunna fungera.
Det s.k. förvaltningsbiståndet är ett av de områden inom det svenska biståndet
som under det senaste decenniet har utvecklats snabbast (yrkande 4).
Motionärerna tar även upp frågan om samordning av biståndet. De framhåller
att effektiviteten i biståndet också kan öka avsevärt genom en bättre
samordning mellan givare. Den bästa samordningen är den som kan styras av
mottagarländerna själva. Ofta saknas dock tillräcklig kapacitet. Den samordning
som i dag sker i Världsbankens regi, i form av s.k. konsultativa grupper, har i
praktiken visat sig vara den mest effektiva. Sverige bör enligt motionärerna
verka för att denna multilaterala samordning vidareutvecklas och förstärks. Det
gäller särskilt för de länder som genomgår strukturanpassningsprogram, där ett
givarsamordnat agerande i biståndet är en förutsättning för att nå effektivare
resultat.
När det gäller social utveckling understryker motionärerna kvinnans roll och
vikten av utbyggd utbildning, förbättrad mödrahälsa samt reformer i arvs- och
äganderätt. En strategi för miljöbistånd bör formuleras. Utvecklingen i Afrika,
som är mycket olikartad, motiverar enligt motionärerna att en djuplodande
analys kommer till stånd (yrkande 5 delvis).
Utskottet behandlar vissa av förslagen i motionen i det följande under
delrubriker.
I en kommittémotion från Centerpartiet, U218 yrkande 6, hävdas att tidigare
biståndsstrategier haft allvarliga brister. Den betydelse som lokala resurser
och lokalt kunnande har för utvecklingsprocessen har inte uppmärksammats. Detta
har bidragit till svårigheterna att nå ut till de allra fattigaste. Vidare
anför motionärerna att den knytning till Världsbankens
strukturanpassningsprogram som gjorts under senare år inte tagit tillräcklig
hänsyn till grundläggande sociala och miljömässiga behov. Biståndet måste
koncentreras på människors grundläggande basbehov och på deras förmåga att
lokalt lösa sina problem.
Enligt motionärerna skulle en probleminriktning av biståndsplaneringen skapa
möjligheter att göra insatser inom områden där det finns speciella behov. Det
skulle också underlätta att ställa krav på mottagarländerna. I samband med den
nu pågående omläggningen av det s.k. landramssystemet bör regeringen beakta
möjligheten att förändra biståndsplaneringen så att den inriktas mot
problemområden i stället för som nu är fallet mot länder (yrkande 7).
Vidare framhåller motionärerna den viktiga roll som FN-systemets policyorgan
och UNDP samt enskilda organisationer har när det gäller att nå ut till de
fattiga människorna. Enskilda organisationer, såväl i Sverige som i u-länderna,
inkl. olika forskningsinstitut bör få en ökad roll som kanal för biståndet
(yrkande 5).
I fråga om biståndets inriktning anser Ny demokrati i motion U216 yrkande 1
(delvis) att kunskapsöverföring och kompetensutveckling bör prioriteras. Det är
viktigt, säger motionärerna, att utvecklingsländerna får ta ett utökat ansvar
för sin egen utveckling. En större del av biståndsanslagen bör avse samarbetet
med Baltikum, Öst-och Centraleuropa. Bistånd förmedlat genom folkrörelser och
enskilda organisationer bör vara ett viktigt inslag i biståndsprogrammet.
Vänsterpartiet betonar i motion Sf622 att svenska biståndsinsatser i ökande
utsträckning bör ges en inriktning och utformning som syftar till att främja
demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna. Motionärerna vill
(yrkande 2) att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen härom.
I motion U642 (fp, s, m, c, nyd, v) betonar motionärerna (yrkande 1) att
målsättningen är att skapa förutsättningar för en globalt hållbar utveckling.
De menar att erfarenheten visar att enbart länder med demokratiskt
samhällssystem och marknadsekonomi har förutsättningar för en hållbar
utveckling på sikt.
I motion U204 (m) hävdas att länder med ekonomisk frihet under en enda
generation kan gå från djupaste fattigdom till relativt välstånd. I u-ländernas
informella sektor finns dynamiken och innovationsförmågan. Biståndet ska stärka
de fattiga människorna och inte ineffektiv statsförvaltning. Generellt sett
måste biståndsarbetet ske mera mot resultatinriktade mål och i större
omfattning bygga på frivilliga organisationers medverkan. De statligt adm-
inistrerade projekten bör bli mer koncentrerade.
I motion U407 (v) förordas att bistånd till reformer bör kopplas samman med
ländernas militärutgifter. Låga militärutgifter bör enligt motionärerna inte
göras till ett villkor för biståndet. De anser att det är effektivare att
"belöna" landet med ökat bistånd om det minskar sina militärutgifter. Sverige
bör därför ge ökat bistånd till länder som minskar sina militärutgifter
(yrkande 10).
I motion Sf621 (yrkande 7) föreslår Ny demokrati att Sverige skall vidta
ekonomiska sanktioner genom att minska eller dra in bistånd till dem som
motsätter sig eller försvårar ett mottagande av sina egna medborgare. Som
exempel nämns Etiopien och Eritrea som vägrat att ta emot medborgare i resp.
länder som utvisats från Sverige.
Utskottet
Att höja de fattiga folkens levnadsnivå är det av riksdagen fastlagda
övergripande målet för den svenska biståndspolitiken. Inom denna ram skall
biståndet bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, en
demokratisk samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med naturresurser
och omsorg om miljön. Dessa mål utgör en enhet. De förstärker och kompletterar
varandra i syfte att åstadkomma en höjd levnadsstandard och rättvisare
levnadsvillkor för fattiga människor.
Utskottet konstaterar att det råder allmän enighet om dessa övergripande
biståndspolitiska mål.
Utskottet vill särskilt betona den av riksdagen fastlagda
fattigdomsinriktningen av det svenska biståndet. Att söka lösa människornas
grundläggande behov är en angelägen uppgift för biståndet. Exempel på
biståndsformer som i särskilt hög grad når de fattigaste är bistånd genom
enskilda organisationer, katastrofbistånd, bistånd genom multilaterala organ
samt det bilaterala biståndet till de fattigaste afrikanska staterna. En stor
del av det utvecklingsarbete som sker genom SIDA består av långsiktiga insatser
som syftar till att tillgodose människors grundläggande behov. Särskilt kan
nämnas stöd till undervisning och hälsovård samt bistånd för att förbättra
vattenförsörjning och sanitetsförhållanden.
Ett samlande begrepp för de olika komponenterna i utvecklingssamarbetet är
"hållbar utveckling". Utgångspunkten är att vidga människors valmöjligheter och
livskvalitet i ett tidsperspektiv som sträcker sig över generationer. Begreppet
innefattar även målsättningar som tar fasta på förändringar av
samhällsstrukturer både nationellt och internationellt av social, ekonomisk,
ekologisk och säkerhetspolitisk natur.
För att biståndet skall bli verkningsfullt måste det samverka med
mottagarländernas egna ansträngningar. Det är därför väsentligt att biståndet
inriktas på att stärka u-ländernas förmåga till ett gott styrelseskick "good
governance". Utskottet delar regeringens uppfattning att biståndsgivningen
skall ta hänsyn till hur demokratin utvecklas, hur mänskliga rättigheter
respekteras, hur den ekonomiska politiken och marknadsekonomin fungerar och hur
effektivt biståndsresurserna används i mottagarländerna. Budgetens
resursanvändning i sin helhet-- och militärutgifterna i synnerhet -- måste
beaktas. Biståndet bör inriktas på stöd till utveckling av bärkraftiga
institutioner och program som förbättrar mottagarlandets förmåga att häva
fattigdomen. Av avgörande betydelse härvidlag är att främja människors
möjligheter att lösa sina problem på den lokala nivån.
Om biståndet skall kunna samverka som avsett med mottagarländernas egna
insatser krävs en koordination av biståndsprojekten och mellan de olika
aktörerna. I propositionen påpekas att det för närvarande finns viss risk för
att u-länderna överlastas med ett stort antal projekt som de inte klarar av. En
viss samordning sker numera i Världsbankens regi genom s.k. konsultativa
grupper. Dessa grupper har bidragit till en förbättrad koordination av
biståndet i många länder.
Utskottet vill för sin del understryka att det är viktigt att biståndet i
större utsträckning än vad som för närvarande är fallet koncentreras till färre
antal insatser. Koncentration till färre antal biståndsprojekt och ökad
givarsamordning är åtgärder som torde underlätta för mottagarländerna att
effektivt kunna självständigt hantera resurser som tillkommer genom biståndet.
Det kan också övervägas om biståndet mer bör inriktas mot vissa slag av
insatser inom ett antal för u-ländernas utveckling viktiga sektorer snarare än
som nu är fallet mot vissa utvalda länder.
Med det ovan anförda får motionerna U204 (m), U212 (s) yrkandena 1, 4 och 5,
de senare i berörd del, U216 yrkande 1 i berörd del samt motion U218 (c)
yrkandena 6 och 7 anses besvarade.
Enligt motion U407 (v) yrkande 10 bör Sverige ge ökat bistånd till de länder
som minskar sina militärutgifter. Utskottet har i det föregående uttalat sig
för att i bidragsgivningen ökad hänsyn bör tas till mottagarländernas
användning av tillgängliga resurser och då i synnerhet militärutgifternas andel
av budgeten. Det är i sammanhanget också väsentligt att resp. mottagarlands
säkerhetspolitiska situation beaktas. Utskottet är därför inte berett att
föreslå riksdagen att göra det av motionärerna önskade uttalandet. Motion U407
yrkande 10 avstyrks sålunda.
Utskottet avstyrker likaledes förslaget i motion Sf621 (nyd) yrkande 7 om att
Sverige skall minska eller dra in sitt bistånd till de länder som motsätter sig
eller försvårar ett mottagande av sina egna medborgare.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U212 anförs att demokratin och
respekten för mänskliga rättigheter är särskilt viktiga för de fattiga som
saknar andra medel för att hävda sina intressen. Biståndet måste ha en sådan
inriktning att demokratin och mänskliga rättigheter främjas. Motionärerna
konstaterar att det svenska biståndet har spelat en viktig roll härvidlag och
poängterar att demokratistödet måste utformas så att det verkligen bidrar till
att utveckla förutsättningarna för demokrati. De önskar att riksdagen skall
göra ett uttalande av denna innebörd (yrkande 5 delvis).
Vänsterpartiet betonar i motion Sf622 (yrkande 2) att svenska
biLståndsinsatser i ökande utsträckning bör ges en inriktning och utformning
som syftar till att främja demokrati och mänskliga rättigheter i
mottagarländerna. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen härom.
Utskottet
Det finns enligt utskottets mening en hög grad av samstämmighet mellan
motionerna och regeringens inställning i fråga om den stora betydelsen av
demokratimålet i det svenska utvecklingssamarbetet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt uttalande våren 1993
(bet.1992/93:UU15) att den fulla respekten för de mänskliga rättigheterna
förutsätter ett demokratiskt styrelseskick. Ett öppet och demokratiskt
styrelseskick och respekt för mänskliga rättigheter gynnar också ekonomisk
utveckling samtidigt som brist på social och ekonomisk utveckling försvårar
demokratisering. Fattigdom, orättvisor och låg utbildningsnivå är en dålig
grogrund för demokratin.
Samma synsätt kommer till uttryck i slutdokumentet från
FN:s världskonferens om de mänskliga rättigheterna i juni 1993 där det slås
fast att "demokrati, utveckling och respekt för de mänskliga rättigheterna och
grundläggande friheter är ömsesidigt beroende och inbördes förstärkande".
Det råder vidare enighet om behovet av riktade biståndsinsatser i syfte att
främja demokrati och mänskliga rättigheter som specifik målsättning. Det kan
gälla stöd för att stärka demokratiska institutioner, uppbyggnad av fungerande
rättssystem eller utbildning.
Utskottet ansluter sig till de allmänna riktlinjerna för arbetet på att
främja demokrati och mänskliga rättigheter som dras upp i budgetpropositionen.
Dessa innebär bl.a. att biståndssamarbetet kan omprövas från svensk sida om en
demokratiprocess avbryts eller stannar av.
Med det anförda får motion U212 (s) yrkande 5 i berörd del och motion Sf622
yrkande 2 anses besvarade.
I detta sammanhang finns anledning att nämna den pågående utredningen om
utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad som tillkallades i november 1993.
Det svenska demokratibiståndet är inriktat på att stödja och främja
demokratiska institutioner och principer. I det svenska demokratibiståndet
förekommer stöd genom svenska partianknutna organ endast i begränsad
omfattning.
Utredaren har i uppgift att lägga fram förslag till åtgärder som syftar till
att tillvarata svenska politiska partiers kunskaper och engagemang för att
bygga upp och stärka demokratin i länder med otillräcklig demokratisk
infrastruktur. Utredaren skall i samråd med politiska partier och
biståndsmyndigheter göra en kartläggning av i vilken utsträckning och genom
vilka kanaler svenska politiker i dag deltar i det svenska biståndssamarbetet
på demokratiområdet. En bedömning av behovet av nya kompletterande organ skall
även göras. Enligt direktiven skall utredningsarbetet vara avslutat den 30
april 1994.
Förslag om inrättande av ett internationellt institut för valövervakning har
lagts fram i betänkandet Free and Fair Elections -- and Beyond (SOU 1993:100).
Utskottet har i det föregående redovisat huvuddragen i utredningsförslaget.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att biståndsministern avser att under
första delen av 1994 sammankalla en konferens för att formellt börja en process
som avses leda till bildandet av ett valinstitut.
Bindning, återflöde
Sammanfattning av motionerna
Enligt den socialdemokratiska partimotionen U212 måste biståndet vara obundet
för att fungera effektivt. Det är, säger motionärerna, oförenligt att binda
biståndet samtidigt som man verkar för marknadsekonomisk konkurrens. Vinsterna
för svenskt näringsliv av eventuella bindningar är högst marginella. I motionen
föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd (yrkande 9).
I motion U229 (m) framhålls att de resurser som finns i Sverige bör tas till
vara i större utsträckning än vad nu är fallet.
Motionärerna anser att svenskt bistånd i betydligt större utsträckning än i
dag bör inriktas på former som främjar samarbete mellan företag i givar- och
mottagarland. Härigenom kan utvecklingen i mottagarländerna på bästa sätt
främjas samtidigt som svenska företag ges möjlighet att vara med och slåss på
dessa framtidsmarknader.
I motion U313 anför Ny demokrati att Sverige på ett bättre sätt måste
utnyttja de upphandlingar som sker inom FN. Motionärerna hävdar att den del av
FN-upphandlingen som är mest intressant för svensk industri uppskattas till ca
2,5 miljarder US dollar. Svensk industri har hittills visat ett ganska litet
intresse för denna FN-marknad. Detta måste rättas till genom en intensifierad
information från den svenska FN-delegationen i New York till svenska företag
(yrkande 5).
Enligt motion N305 (s) yrkande 21 måste biståndet i större utsträckning komma
svenska företag till godo. I första hand är det återföringen av det
multilaterala biståndet som måste bli bättre. Biståndsmyndigheterna har enligt
motionärerna en viktig uppgift att genom aktiva kontakter med svenska företag
uppmärksamma dessa på aktuella projekt. Riksdagen bör årligen få en redovisning
av hur mycket av biståndet som kommer svenska företag till del.
Utskottet
Med anledning av förslaget i motionerna U229 (m) och N305 (s) vill utskottet
erinra om att frågan om hur den svenska andelen av de multilaterala organens
upphandling skall kunna öka har analyserats i en inom Utrikesdepartementet
särskilt tillsatt projektgrupp. Gruppen har haft i uppgift att lägga fram
förslag till mer effektiva, koordinerade och strategiska svenska
främjandeinsatser på det multilaterala upphandlingsområdet med hänsyn tagen
till gällande principer om obundet bistånd och internationella
upphandlingsregler på området.
I den nyligen publicerade rapporten "Satsa på utveckling" föreslår gruppen en
rad svenska åtgärder på det multilaterala upphandlingsområdet. Vidare föreslås
att en projektsamrådsgrupp för samverkan mellan näringsliv och statliga organ
samt ett nytt projektexportsekretariat skall inrättas inom
Utrikesdepartementet.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet med här aktuella
motionsförslag i allt väsentligt är tillgodosett. Utskottet finner därför inte
anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna U229,
U313 yrkande 5 och N305 yrkande 21.
Vad avser de synpunkter och förslag som läggs fram i motion U212 (s) yrkande
9 vill utskottet erinra om att det under en lång följd av år behandlat frågan
om bundet bistånd. Vid behandlingen av denna fråga våren 1993 gjorde utskottet
följande uttalande (bet. 1993/93:UU15).
Utskottet har tidigare mycket klart framhållit sin principiella syn att
biståndet bör vara obundet. Upphandling enligt frihandelsprinciper och i fri
konkurrens ger bäst utbyte i förhållande till de resurser som avsätts.
Effektiviteten är enligt utskottet högre i obundet bistånd än i bundet.
Återflödet av svenska biståndsmedel är dessutom betydligt större än vad graden
av bindning kan ge intryck av. Närmare hälften av biståndet återvänder till
Sverige i form av betalning för svenska varor och tjänster. Den del av
biståndet som är formellt bunden till upphandling i Sverige inriktas på
konkurrenskraftiga varor som direkt efterfrågas av mottagarländerna.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motion U212 yrkande 9 är
besvarad.
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor m.m.
Sammanfattning av motionerna
Frågan om u-ländernas skulder tas upp i en rad motioner.
I den socialdemokratiska partimotionen U212 (yrkande 5 delvis) betonas behovet
av skuldavskrivningar. Många av de fattigaste länderna har, anför motionärerna,
en skuldtjänst som berövar dem en stor del av deras små exportinkomster.
Motionärerna anser att Sverige aktivt bör driva frågan om internationellt
samordnade aktioner för att förbättra situationen för de fattigaste länderna
så att inte eventuellt förbättrade exportinkomster måste gå till att betala
skuldräntor, i första hand då till IMF och Världsbanken.
I samma motion, yrkande 4, betonas vikten av gott styrelseskick och ekologisk
och socialt ansvarsfull marknadsekonomi. Biståndet kan enligt motionen spela en
viktig roll när det gäller att skapa bättre fungerande offentliga institutioner
och gott styrelseskick.
I en kommittémotion från Centerpartiet, U218 yrkande 2, framhålls att
skuldkrisen är ett av de största hindren för många länder i tredje världen att
utvecklas. För att klara av räntebetalningarna till Världsbanken och
Internationella utvecklingsfonden (IDA) måste länderna ta nya lån. Motionärerna
påpekar att många u-länder betalar ut mer i amorteringar och räntor än vad de
får i bistånd.
Motionärerna erinrar om de krav som ställs för att ett land skall kunna
erhålla stöd från Världsbanken och få omförhandling av sina skulder, nämligen
att landet genomgår Internationella valutafondens (IMF)
strukturanpassningsprogram. Programmet medför att länderna tvingas satsa på
ensidig produktion och att allt fler länder konkurrerar med samma typ av varor,
vilket medför att priserna går ner.
Motionärerna anser att Sverige bör inta en mer kritisk hållning gentemot
Världsbanken. Nordens gemensamma representanter i Världsbanken, IMF och de
olika gemensamma kontoren bör verka för att Världsbankens projekt uppfyller de
krav vi i Sverige ställer på biståndets utformning och effekter. Vidare bör
noggranna överväganden göras om det svenska IDA-anslagets storlek nästa gång
det skall omförhandlas.
Motionärerna är också tveksamma till bistånd i form av betalningsbalansstöd
eller importstöd. De anser att dessa stödformer innebär tämligen villkorslösa
tillskott till statsbudgeten i mottagarländerna. De anser att importstödet på
sikt bör minskas och frigjorda medel omfördelas till områden som har en mer
utvecklingsinriktad karaktär. Riksdagen bör enligt yrkande 3 göra ett uttalande
av denna innebörd.
I motionen diskuteras även GATT-avtalets betydelse för u-länderna.
Motionärerna framhåller i yrkande 4 att u-länderna måste ges ekonomiska
förutsättningar och tillgång till nödvändig kompetens och teknik för att
utveckla en miljövänlig produktion samt för att skydda sina naturresurser.
UNCTAD har enligt motionärerna en viktig uppgift i detta arbete. Sverige bör
därför verka för att UNCTAD får de resurser som är nödvändiga för att fullgöra
detta arbete.
Vänsterpartiet tar i två motioner, U211 yrkande 3 och Sf622 yrkande 1, upp
frågan om avskrivning av u-ländernas skulder. Skulderna för de allra fattigaste
länderna i Afrika söder om Sahara, för länder som genomgått regimskifte och
avser bli demokratier samt för länder vars återbetalningar överstiger den
ursprungliga skulden bör enligt motionärerna avskrivas. Världsekonomin skulle
stimuleras då skuldländerna kunde använda sina exportinkomster till att
importera nyttigheter. Skälet till att skulderna inte avskrivs är politiska.
Skuldhanteringen är ett sätt att förhindra att u-länderna politiskt och
ekonomiskt blir oberoende.
Även i motion Sf608 (-) yrkande 3 föreslås att Sverige skall verka för ett
omedelbart skuldbetalningsmoratorium, följt av en avskrivning av u-ländernas
skulder.
Vänsterpartiet framhåller i motion U211 att det nya GATT-avtalet var dåligt
för u-länderna. Därför föreslås i yrkande 5 att Sverige skall ta initiativ till
nya GATT-förhandlingar i syfte att öka u-ländernas tillträde till
världsmarknaden.
Vänsterpartiet menar också att världsmarknadspriset snedvrids av i-ländernas
subventioner, framför allt till jordbruket. U-länderna måste få rätt att
försvara sig mot dumpning och införa importrestriktioner. Internationella
valutafonden (IMF) måste, föreslås i yrkande 7, slopa kravet att skuldländerna
skall avskaffa alla importregleringar för att få nya uppgörelser om
skuldlättnader och ny finansiering av strukturanpassningsprogrammen.
I sammma motion, yrkande 8, föreslås att Sverige skall ta upp råvarufrågorna
i GATT, IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.
Vänsterpartiet hävdar att resursflödet från i-länder till u-länder fördelas
ojämnt. Huvuddelen går till Asien och en mindre del till Afrika. Motionärerna
anser att detta mönster måste brytas. De föreslår i motion U211 yrkande 1 att
det förslag som Unicef lagt fram om att stärka Afrikas ekonomi skall stödjas.
Förutom att skulder måste avskrivas, skall råvarupriser stabiliseras och bli
mer rättvisa. Tullarna på Afrikas tillverkningsexport måste sänkas och
biståndet måste öka.
Utskottet
Många u-länder har en orimligt tung skuldbörda som utgör ett allvarligt
hinder för social och ekonomisk utveckling. Av budgetpropositionen framgår att
u-länderna inkl. f.d. Sovjetunionen, ökade sin totala utlandsskuld från 1 660
miljarder dollar 1992 till ca 1 770 miljarder dollar 1993, en ökning med drygt
6 %. Skuldtjänsten, dvs. räntor och amorteringar, uppgår för många länder till
ca 30 % av exportintäkterna, i vissa fall betydligt mer.
För de stora gäldenärerna, de svårt skuldtyngda medelinkomstländerna som
huvudsakligen har skulder till kommersiella banker, har under de senaste åren
överenskommelser ingåtts om skuld- eller skuldtjänstminskning. Skuldstrategin
för dessa länder, den s.k. Brady-modellen, som möjliggjorts genom stöd från
Världsbanken, IMF och bilaterala givare har varit framgångsrik.
För de fattigaste låginkomstländerna är däremot skuldsituationen fortsatt
svår. Deras skuldsättning är inte stor i absoluta tal men är i många fall
mycket betungande i förhållande till de enskilda ländernas betalningsförmåga.
Vissa positiva tecken kan dock skönjas när det gäller u-ländernas finansiella
situation. Nettoresursflödet till u-länderna, som generellt sett var negativt
för ett stort antal u-länder under delar av 1980-talet, har vänts i positiv
riktning. Det framgår av budgetpropositionen att de samlade
nettotransfereringarna till u-länderna ökade från 158 miljarder US dollar 1992
till 177 miljarder US dollar 1993. Huvuddelen av ökningen kan förklaras av en
ökning i privata flöden i form av ökad privat långivning och ökade
direktinvesteringar.
Med anledning av de förslag och synpunkter på skuldproblematiken som förs
fram i motionerna U212 (s) och U218 (c) vill utskottet erinra om att Sverige
sedan länge har förespråkat utveckling av en mer sammanhängande och långsiktig
skuldstrategi. Sverige har också spelat en pådrivande roll för att få till
stånd mer långtgående skuldlättnad för de fattigaste, mest skuldtyngda
länderna. Detta har bl.a. skett i Parisklubben som är det forum där de
bilaterala, offentliga kreditorernas fordringar omförhandlas. Vikten av mellan
kreditorerna samordnade aktioner har därvid betonats liksom att externt stöd,
inklusive skuldlättnad bör vara kopplat till makroekonomisk anpassning och
strukturreformer för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar ekonomisk
utveckling. För de fattigaste länderna är de insatser som hittills kommit till
stånd otillräckliga. Sverige fortsätter därför att verka aktivt för mer
radikala och långsiktigt hållbara lösningar på dessa länders skuldproblem såväl
i Parisklubben som i andra relevanta fora. Sverige kommer tillsammans med
Schweiz att i maj arrangera ett internationellt seminarium om extern
finansiering för de fattigaste länderna med tonvikt på skuldfrågorna. Syftet är
att söka bidra till att ge dessa frågor högre prioritet på den internationella
agendan liksom att mobilisera ett bredare stöd för samordnade insatser.
Samtliga skuldtyper, bilaterala, kommersiella och multilaterala, kommer att
behandlas.
De internationella finansinstitutionerna har under 1980-talets skuldkris fått
ta på sig en allt viktigare roll både som finansiärer och katalysatorer av
andra flöden. Utlåningen har ökat kraftigt totalt och andelen lån på mjuka
villkor främst från IDA har också ökat.
För enstaka länder är skuldtjänsten till de multilaterala institutionerna
betungande. Åtgärder för att lindra skuldtjänsten till institutionerna måste
finansieras utifrån för att inte leda till försämrade lånemöjligheter för andra
låntagare, t.ex. fattiga länder som inte behövt omförhandla sina skulder. Inom
Världsbanken bidrar Sverige till ett arrangemang för att underlätta
återbetalning av gamla lån på marknadsmässiga villkor. Sverige bidrar också
till ett arrangemang för reduktion av kommersiella skulder genom finansiering
av s.k. återköp. För länder med betalningsdröjsmål till de multilaterala
institutionerna har särskilda stödgruppsoperationer genomförts med finansiering
från bilaterala givare, bl.a. Sverige.
Dessa och andra åtgärder, bl.a. extra räntelättnader i bilaterala avtal med
Sverige utöver den skuldminskning om 50 % som skuldtyngda låginkomstländer för
närvarande beviljas i Parisklubben, finansieras under anslagsposten Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad.
Utskottet vill betona att skuldlättnad och betalningsbalansstöd bör kopplas
till att mottagarlandet genomför ekonomiska reformer och
strukturanpassningsprogram. Målsättningen är att landet skall uppnå ekonomisk
tillväxt och en långsiktigt hållbar utveckling. Strukturanpassningsprogrammen
utarbetas normalt i nära samråd med IMF och Världsbanken, varvid IMF har en
huvudroll vad gäller makroekonomisk stabilisering.
Under förutsättning att medlemslandet genomför anpassningsprogrammen ger IMF
finansiellt stöd genom lån på förmånliga villkor. Stödet från IMF fungerar som
en signal till andra lån- och biståndsgivare att landet i fråga är berett att
vidta nödvändiga åtgärder, vilket ökar intresset för att ge lån, omförhandla
skulder eller att investera. En fortsatt koppling mellan
strukturanpassningsprogram och IMF är därför viktig.
Stödåtgärder utan koppling till sådana långsiktiga program riskerar att
allvarligt underminera biståndsviljan, eftersom erfarenheten visar att
lånemedel på förmånliga villkor används ineffektivt förutan villkor om
ekonomiska reformprogram. Strukturanpassningsprogrammen leder inte automatiskt
till att svaga grupper drabbas hårdast. I många fall gynnas i stället svaga
grupper av programmen, exempelvis i fall där en sundare prissättning på
jordbruksprodukter införs.
I propositionen framhålls att så gott som samtliga samarbetsländer för
svenskt bistånd i dag genomför ekonomiska reformer i riktning mot ökad
marknadsorientering av ekonomin. Reformprocessen är dock ingalunda smärtfri och
för dessa länder, främst de i Afrika söder om Sahara, uppstår många nya
problem. Härtill kommer de ofta återkommande naturkatastroferna och inbördes
stridigheter som drabbat flera länder. Erfarenheterna visar på svårigheter att
samtidigt klara den ekonomiska och politiska omvandlingen. Enligt propositionen
avser regeringen att underlätta de ekonomiska reformprocesserna genom fortsatt
omfattande finansiellt och tekniskt stöd.
Utskottet vill understryka att strukturanpassningen måste ske i socialt
acceptabla former med särskilt hänsynstagande till svaga grupper. Multilaterala
organ och bilaterala givare bör uppmärksamma behovet av sociala insatser i
samband med strukturanpassningsprogram. Sverige och de övriga nordiska länderna
har med framgång verkat för en utökad social inriktning i Världsbankens
utlåningsverksamhet. Utskottet utgår från att Sverige även fortsättningsvis
verkar i denna riktning. Det är också viktigt att hänsyn tas till att det kan
ta lång tid att genomföra strukturanpassningsprogrammen. Enligt utskottets
mening bör program där svenskt bistånd ingår bli föremål för en ingående
kritisk granskning.
För de allra fattigaste länderna kommer gåvobistånd även framgent att vara
den viktigaste faktorn för att få i gång självgenererande ekonomisk utveckling
och tillväxt. Sverige bör fortsatt verka för en ökad internationell
biståndsvolym och för en omfördelning av biståndet till de fattigaste länderna.
Förslag om betalningsbalansstöd tar utskottet upp
i det följande i samband behandlingen av anslaget C 4.
Härmed får de yrkanden som tar upp utlandsskulden och ekonomisk politik
generellt, dvs. motionerna U212 (s) yrkandena 4 och 5 (båda delvis) samt U218
(c) yrkandena 2 och 3 (delvis) anses besvarade.
Förslaget i motionerna U211 (v) yrkande 3, Sf608 (-) yrkande 3 och Sf622 (v)
yrkande 1 om avskrivning av u-ländernas skulder avstyrks.
Beträffande förslaget i motion U211 (v) om att Sverige i IMF skall föreslå
upphävande av kravet på u-länderna att i strukturanpassningsprogrammen slopa
alla importrestriktioner
vill utskottet erinra om att IMF inte ställer krav på att
alla importrestriktioner skall avskaffas. De villkor som förs fram i samband
med långivning syftar i stället till att gå ifrån de mest omfattande formerna
av restriktioner till förmån för ett mer enhetligt och transparent regelverk. I
flertalet fall handlar det om att minska eller avskaffa icke-tariffära hinder
som kvoter, licenser och statliga handelsmonopol.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U211 (v) yrkande
7.
Av särskilt stor betydelse för u-ländernas återhämtning är förbättrade
handelsvillkor för deras export. Avskaffande av handelshinder och
jordbrukssubventioner skulle enligt vissa uppskattningar på sikt kunna öka
u-ländernas exportinkomster med ett värde motsvarande 1,5--3 gånger det totala
u-landsbiståndet. Av allra största betydelse för u-länderna är därför att
GATT-förhandlingarna i december 1993 framgångsrikt slutförts.
Genom GATT-avtalet har nu för första gången handeln med teko- och
jordbruksvaror integrerats i de multilaterala handelsreglerna. Förutom beslut
om avveckling av importrestriktionerna för tekovaror sänks tullarna på detta
område med i genomsnitt 20 %. På jordbruksområdet görs åtaganden om
tullsänkningar med i genomsnitt 36 %. Det är också viktigt för u-länderna att
regelverket förstärkts och effektiviserats.
Förutsättningarna att utnyttja den ökade handelspotential som det nya
GATT-avtalet ger är olika i skilda u-länder. Utskottet delar därför den
uppfattning som förs fram i motion U218 (c) att det är viktigt att Sverige i
olika sammanhang följer upp avtalets inverkan på u-ländernas handel. Sverige
har föreslagit att UNCTAD skall ges mandat att utvärdera resultatet av rundan.
Sverige har också tillsammans med de nordiska länderna tagit initiativ till att
miljöfrågorna getts ökad tyngd i UNCTAD:s verksamhet.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion U218 (c) yrkande 4
är besvarad.
Förslaget i motion U211 (v) yrkande 5 om att Sverige skall ta initiativ till
GATT-förhandlingar i syfte att öka u-ländernas tillträde till världsmarknaden
avstyrker utskottet med hänvisning till vad ovan anförts.
Utskottet anser sig inte heller ha skäl att föreslå riksdagen att göra en
framställning till regeringen om svenska initiativ i råvarufrågorna i GATT,
IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingbankerna eller om att Sverige
skall stödja Unicefs förslag om hur Afrikas ekonomi skall förstärkas.
Motion U211 (v) yrkandena 1 och 8 avstyrks sålunda.
Utredningar m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U212 yrkande 8 föreslår Socialdemokraterna att regeringen skall låta
utreda och lägga fram förslag som syftar till att öka riksdagens överblick över
biståndsbudgeten. Motionärerna vill att riksdagen skall få en bättre
redovisning av det samlade biståndet och efterlyser därför en mer ingående
redovisning i budgetpropositionen.
Enligt yrkande 5 (delvis) i samma motion bör en analys av Afrikas utveckling
göras. Motionärerna påpekar att utvecklingen i Afrika är sammansatt. De menar
att det nu -- tio år efter strukturanpassningsprogrammens införande och efter
det kalla krigets slut -- är påkallat att göra en grundlig genomlysning av
utvecklingen i Afrika.
Vänsterpartiet föreslår i motion U211 yrkande 4 att en parlamentarisk
utredning skall tillsättas med uppdrag att utarbeta riktlinjer för en bredare
svensk u-landspolitik där biståndet ingår som en del. Utredningsarbetet skall
utgå från de synpunkter som lagts fram av UNDP i 1993 års rapport, som
kritiserar den nuvarande inriktningen av i-ländernas biståndspolitik. Enligt
motionärerna bör solidaritetsrörelser och humanitära organisationer medverka i
den föreslagna utredningen.
I samma motion, U211 yrkande 2, föreslår Vänsterpartiet att i enlighet med
förslag från den alliansfria rörelsen en internationell konferens bör
sammankallas för att penetrera frågan om hur en förstärkning av Afrikas
ekonomiska utveckling skall kunna finansieras.
Enligt motion U210 (v) yrkande 3 bör regeringen ta initiativ till en svensk
utredning och utvärdering av IDA-biståndets effekter.
I motion U216 yrkande 1 (delvis) efterlyser Ny demokrati en bättre
redovisning av biståndet. Riksdagen bör årligen få en utförlig redovisning av
vilken skall framgå projektanalyser samt löne- och administrationskostnader.
I motion U218 (c) yrkande 1 begärs att regeringen årligen skall presentera en
utvärderingsrapport av Världsbankens och IMF:s verksamhet ur social och
miljömässig synpunkt. I utvärderingen bör kritiska rapporter från u-länderna
och från oberoende forskare och organisationer ingå.
Motionärna anser också att en noggrann bedömning av det svenska bidraget till
IDA bör göras vid nästa omförhandling.
Utskottet
Olika delar av biståndet har under senare år granskats och utvärderats inom
ramen för ett flertal separata översyner och utredningar. Ett tiotal
utredningar har under den senaste femårsperioden lagt fram förslag rörande
biståndsverksamheten. För närvarande är utvecklingssamarbetet föremål för
översyn i flera utredningar. Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbetet
(SAU) som inledde sin verksamhet under våren 1993 har i uppdrag att på ett
systematiskt sätt söka besvara övergripande frågor om biståndets nytta och
effektivitet. SAU:s arbete leds av en kommitté (dir. 1992:59) som avser att
under sommaren 1994 avlämna ett betänkande med förslag om inriktningen av och
formerna för en fortsatt kvalificerad analys- och utvärderingsverksamhet
inriktad på biståndets effektivitetsfrågor. Biståndsförvaltningsutredningen har
i sitt nyligen avlämnade betänkande Rena roller i biståndet (SOU 1994:19) tagit
upp frågor rörande biståndsförvaltningens organisation samt styrningen av
svensk medverkan i det internationella utvecklingssamarbetet. Utredningen har
bl.a. föreslagit en genomgripande reform av biståndsorganisationen.
Remissbehandlingen skall vara avslutad till den 22 april.
Förutsättningarna för demokratibistånd via politiska partier utreds för
närvarande av en särskild utredare. Denne har i uppdrag att i samråd med
svenska politiska partier och biståndsmyndigheter överväga och ge förslag till
åtgärder som syftar till att tillvarata svenska politiska partiers kunskaper
och engagemang för att bygga upp och stärka demokratin i länder med
otillräcklig demokratisk infrastruktur.
Utskottet har vid tidigare behandling av motionsvis framförda förslag om
utredning av biståndsverksamheten (se senaste bet. 1992/93:UU15) uttalat sig
positivt till att olika aspekter av biståndet ingående analyseras och granskas.
Utskottet konstaterade våren 1993 att de förslag inom olika delar av
biståndsverksamheten som lagts fram med anledning av utredningarnas slutsatser
har gett värdefulla bidrag till förnyelsen och anpassningen av formerna och
metoderna i biståndet. Utskottet ansåg också att det är av stort värde att
efter en längre tidsperiod göra en bredare och mer övergripande översyn av
biståndet.
De synpunkter på värdet och behovet av en ingående redovisning till riksdagen
av det samlade biståndet som förs fram i motion U212 (s) är enligt utskottets
mening beaktansvärda. I propositionen påpekas också att om allmänhetens
intresse för ett långsiktigt biståndsarbete skall kunna vidmakthållas krävs en
aktiv opinionsbildning. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att
den årsredovisning som lämnas i skriften Sveriges bistånd 1992/93 ger en samlad
och lättillgänglig information om utvecklingssamarbetet och dess resultat.
Vad avser motionärernas förslag om redovisningen till riksdagen i
budgetpropositionen utgår utskottet från att regeringen i den kommande
beredningen av utredningsförslagen och i budgetarbetet väger in motionärernas
propåer om hur redovisningen av utvecklingssamarbetet bör utformas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något uttalande från
riksdagens sida med anledning av motion U212 (s) yrkande 8 inte är påkallat.
Regeringen gör i samband med den årliga prövningen i budgetarbetet en
uppföljning av biståndets administrativa kostnader. Vissa år sker en
fördjupning av detta arbete i samband med utredningar av olika delar av
biståndet.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående avstyrker utskottet
motion U216 yrkande 1 (delvis).
Med anledning av förslaget i motion U211 (v) yrkande 4 vill utskottet
framhålla att det enligt utskottets mening är rimligt att avvakta resultatet av
pågående utredningsarbete innan behovet av en eventuell samlad biståndspolitisk
utredning övervägs. Utskottet avstyrker alltså motionen i här aktuell del.
Med anledning av förslaget i motion U212 (s) om att utvecklingen i Afrika
bör bli föremål för analys vill utskottet erinra om att en större studie av det
svenska utvecklingssamarbetet med Afrika gjordes år 1988. I internationella
sammanhang pågår en intensiv utredningsverksamhet om utvecklingen i Afrika.
Afrikanska utvecklingsbanken har utarbetat en rapport med rekommenationer till
olika åtgärder beträffande södra Afrika. Nordiska Afrikainstitutet deltar för
närvarande i en internationell studie om Afrika.
Världsbanken har i mars 1994 lagt fram en studie rörande utvecklingen i 29
afrikanska stater -- Adjustment in Africa: Reforms, Results and the Road Ahead.
Även om utvecklingen i vissa områden i Afrika går i positiv riktning är
utvecklingsproblemen mycket stora. Det är därför enligt utskottets mening
viktigt att Afrikas komplexa utveckling fortlöpande analyseras. Utskottet är
dock inte berett att med anledning av det här aktuella förslaget uttala sig
för att en studie och analys av Afrikas utveckling skall komma till stånd.
Utskottet anser alltså att motion U212 yrkande 5 (delvis) inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Beträffande förslaget i motion U211 (v) yrkande 2 om sammankallande av en
internationell konferens om Afrikas ekonomiska utveckling vill utskottet
hänvisa till vad som anförs i det föregående om utredningsverksamheten
internationellt. Sverige har också tillsammans med Schweiz tagit initiativ till
ett internationellt seminarium om de fattigaste ländernas skuldproblem. Vid
seminariet som ägt rum i mars 1994 har även effektiviteten av olika
skuldlättnadsåtgärder analyserats. Syftet med seminariet var att nå ökad
förståelse internationellt för behovet av ytterligare skuldlättnad för de
fattigaste länderna.
Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå någon
riksdagens åtgärd. Motion U211 yrkande 2 avstyrks alltså.
Vad avser förslaget i motion U218 (c) att regeringen årligen skall presentera
en utvärderingsrapport av Världsbankens och IMF:s verksamhet vill utskottet
erinra om att det inom Världsbanken finns en speciell utvärderingsenhet (OED)
som rapporterar direkt till styrelsen. OED genomför kontinuerligt utvärderingar
av bankens projekt och program varvid även sociala och miljömässiga synpunkter
anläggs. I detta sammanhang kan nämnas att en omfattande intern utvärdering av
Världsbankens verksamhet har skett under år 1992. Utvärderingen, den s.k.
Wapenhans-rapporten, är starkt självkritisk och visar att cirka en fjärdedel
av Världsbankens program inte kan betraktas som tillfredsställande och att ett
antal program på grund härav har måst avbrytas i förtid. Styrelsens behandling
av denna utvärderingsrapport har bl.a. lett till starkare betoning av behovet
av att förankra Världsbankens program och projekt på det lokala planet samt att
inom Världsbanken avsätta mer resurser för att stödja ett land under
genomförandefasen.
Världsbanken har kommit att inta en ledande roll som utvecklingsorganisation
och verkar bl.a. som katalysator för investeringar och samordnare av
internationellt stöd. Världsbankens målsättning och verksamhet är därför av
stor betydelse för svensk biståndspolitik. Med hänsyn bl.a. härtill utgår
utskottet från att regeringen kontinuerligt redovisar Världsbankens verksamhet
och erfarenheter på det sociala området och miljöområdet lika väl som på det
ekonomiska området.
Med hänvisning till det anförda får motion U218 (c) yrkande 1 anses besvarad.
I detta sammanhang kan nämnas att Världsbankens styrelse i september 1993 har
beslutat att inrätta en oberoende granskningsnämnd--Inspection Panel. Denna
nämnd skall ha i uppgift att säkerställa att Världsbankens verksamhet följer
fastställda regler och målsättningar. Nämnden består av tre medlemmar som skall
väljas från olika länder och vara helt fristående från Världsbanken.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion U210
(v) yrkande 3 om en utredning och utvärdering av IDA-biståndets effekter.
Landsbygdsutveckling
Sammanfattning av motionerna
I motion U218 (c) yrkande 8 poängteras jordbrukets betydelse för utvecklingen
i u-länderna. Motionärerna anser därför att stödet till landsbygdsutveckling
bör prioriteras i biståndet. Landsbygdsutveckling berör enligt motionärerna
traditionella områden som utbildning, sjuk- och hälsovård och infrastruktur i
form av vägar, tillgång till vatten m.m. Även teknikbistånd och
näringslivsutveckling måste ingå.
Motionärerna understryker behovet av enkel, vardagsnära anpassad teknik för
att framgångsrika utvecklingsprocesser skall komma till stånd. Den kunskap och
erfarenhet som finns tillgänglig bör tas till vara.
I motion A815 (c) yrkandena 5 och 6 framhålls att kvinnor i
utvecklingsländerna har stort ansvar för hem, barn och familjens försörjning.
Kvinnor har enligt motionärerna en avgörande betydelse för att en ekonomisk
uthållig utveckling skall komma till stånd i tredje världen. Målsättningen att
integrera kvinnor inom allt bistånd är av största betydelse.
Utskottet
Insikten om jordbrukets centrala betydelse för de fattiga ländernas ekonomier
och för utvecklingsprocessen är allmänt omfattad. U-länderna har en stor
potential vad jordbrukets utveckling beträffar men denna potential kan i många
fall inte utnyttjas på grund av bristfällig ekonomisk politik, flykten från
landsbygden, miljöförstöring m.m.
SIDA påpekar i årets anslagsframställning att jordbruk, skogsbruk och fiske
utgör den ekonomiska basen för de minst utvecklade länderna. I södra Afrika
bidrar jordbruket och andra areella näringar i genomsnitt till över 30 % av
BNP, sysselsätter omkring 70 % av arbetskraften och genererar en stor del av
exportintäkterna. Direkt och indirekt beskattning av jordbruket har
subventionerat den urbana sektorns konsumtion. I Asien och Latinamerika spelar
jordbruket generellt en mindre ekonomisk roll dock med stora skillnader mellan
länderna. Vidare anför SIDA att det, oavsett jordbrukets makroekonomiska
betydelse, är uppenbart att fattigdomen i flertalet u-länder är intimt
förknippad med tillgången på mark och den låga produktiviteten i jordbruket.
Det finns ett komplicerat samband mellan fattigdom, jordbruksproduktion och
förslitning av naturresurser.
Biståndet måste, framhåller SIDA, i större utsträckning än tidigare utgå från
att majoriteten av småbrukare, särskilt i Afrika, är kvinnor. Detta ställer
krav på ökade kunskaper om roller, ansvar, tillgång till resurser och
beslutsfattande hos kvinnor respektive män. Kvinnorna saknar emellertid många
nödvändiga resurser, framför allt tillgång till jord, rådgivning och krediter
till viktiga investeringar. Forskning och rådgivning måste enligt SIDA i ökad
utsträckning ta hänsyn till kvinnors och mäns olika roller och utveckla metoder
för både kvinnor och män.
Vidare är det enligt SIDA nödvändigt att biståndet anpassas till den nya
situationen. För att åstadkomma en varaktig utveckling på naturresursområdet
krävs en breddning av insatserna. För att säkerställa att stödet är anpassat
till den enskilde bondens behov och produktionssituation krävs ett större
folkligt, framför allt kvinnligt deltagande i beredning och genomförande av
insatser.
SIDA anser att det är alltmer uppenbart att nyckeln till såväl förbättrad
livsmedelssäkerhet som ökad ekonomisk tillväxt, ökade exportintäkter och
fattigdomsbekämpning ligger i en förnyad satsning på landsbygdens näringar i
allmänhet och jordbrukssektorns i synnerhet. För att åstadkomma den
produktionstillväxt som är nödvändig krävs enligt SIDA åtgärder på en rad olika
områden. Strukturanpassningsåtgärderna måste fortsätta. Därvid kan
statsutgifterna behöva omprioriteras så att en större andel utnyttjas för
landsbygdens utveckling. Investeringarna i såväl jordbrukets produktions- som
marknadsföringssystem, liksom i vägar, utbildning och primärhälsovård på
landsbygden måste öka. I större utsträckning än tidigare måste investeringarna
i jordbruket göras av den privata sektorn. Ökad satsning på forskning,
försöksverksamhet och rådgivning är en viktig åtgärd för att de strukturella
ekonomiska förändringara verkligen skall kunna slå igenom i ökad produktion,
liksom i ökad sysselsättning.
Det svenska biståndet har sedan länge en klar inriktning på
landsbygdsutveckling. Inom de bilaterala programmen utgör projekt inom områden
som jord- och skogsbruk, markvård, landsbygdsskolor, primärhälsovård och
landsbygdsvägar en stor andel.
SIDA har sedan länge stött insatser på områden som jordbruksrådgivning,
jordbruksforskning, markvård, kreditförsörjning och utbildning på alla nivåer.
Det stöd som SIDA lämnar är inriktat på att främja uthålligt utnyttjande av
naturresurserna. Som exempel kan nämnas att SIDA sedan 1989 stöder ett
utvecklingsprogram i södra Afrika som har till syfte att förbättra den fattige
bondens situation. SIDA stöder även markvårdsprojekt i många länder av vilka
flera är inriktade på småbrukarnas behov.
SIDA fastställde år 1990 nya riktlinjer för stöd inom naturresurssektorn,
vilka bl.a. betonar institutionsutveckling. Vidare har en åtgärdsplan för
uthålligt naturbruk utarbetats som behandlar miljöperspektivet. Bistånd till
jordbrukssektorn har getts särskild vikt inom ramen för utredningen om stat och
marknad. Särskilda utredningar görs om markägande och kreditfrågor.
SIDA har även i uppdrag att se över insatserna för landsbygdsutveckling och
livsmedelsproduktion för Sveriges samarbetsländer i Afrika.
En stor del av det stöd som SAREC lämnar till internationella
forskningsprogram rör landsbygdsutveckling och miljö. Forskning om skog, mark
och vatten hör till de områden som är högt prioriterade av SAREC.
Mot här angiven bakgrund noterar utskottet med tillfredsställelse att SIDA i
enlighet med vad utskottet uttalade våren 1993 nu ser över insatserna för
landsbygdsutveckling och livsmedelsproduktion för Sveriges samarbetsländer i
Afrika. Utskottet konstaterar även att flera av de synpunkter och förslag som
förs fram i här aktuella motioner uppmärksammas i SIDA:s verksamhet. Utskottet
vill dock understryka vikten av att vid utformningen och genomförandet av
biståndsinsatserna den kunskap och erfarenhet som finns lokalt hos småbrukarna
tas till vara. Det betyder att utvecklingsarbetet måste bedrivas i närmare
samarbete med brukarna som i många fall är kvinnor.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U218 (c) yrkande 8 och
A815 (c) yrkandena 5 och 6 som besvarade.
Befolkning och sociala frågor
Sammanfattning av motioner
I den socialdemokratiska partimotionen U212 betonas att en förstärkning av
kvinnans rättigheter och höjning av hennes legala och sociala ställning är av
avgörande betydelse för utvecklingen i u-länderna. Utbildning är en viktig del
av jämställdhetsarbetet, liksom reformer i arvs- och äganderätt. Insatser för
förbättrad mödrahälsa och sänkt barnadödlighet är angelägna (yrkande 5 delvis).
I motion U224 (m) framhålls att biståndet bör ha som mål att främja kvinnors
möjligheter att försörja sig och bli ekonomiskt självständiga. Kvinnor skall,
sägs det, vara medaktörer i en ekonomisk process och inte i första hand
mottagare av välfärdsskapande åtgärder. Biståndet måste omfördelas så att det
inriktas mot kvinnor och familjen i avsevärt större utsträckning än vad som nu
är fallet.
I motion A815 (c) yrkande 8 betonas att kvinnors och mäns lika möjligheter
att delta i samhällsutvecklingen bör uppmärksammas som ett av de framväxande
demokratiernas kännetecken. Motionärerna anser att den definition av demokrati
som lämnas i budgetpropositionen även bör innefatta kvinnors och mäns lika
rättigheter att medverka till utvecklingsarbetet.
Ett förslag i motionen, yrkande 7, tar sikte på förberedelsearbetet inför
Befolkningskonferensen i Kairo. Sociala satsningar, förbättrad utbildning och
inkomstmöjligheter är enligt motionärerna viktigare insatser i u-landssamhällen
än direkta familjeplaneringsåtgärder. Den viktigaste befolkningsåtgärden är att
stärka kvinnans ställning. Förberedelsearbetet inför Befolkningskonferensen bör
utgå från en helhetssyn på kvinnans situation inom befolknings- och
utvecklingsområdet.
Enligt motion U642 (fp, s, m, nyd, v) yrkande 2 är det väsentligt att bistånd
satsas på grundläggande utbildning. Motionärerna påpekar att det finns ett
tydligt samband mellan å ena sidan demokratisk utveckling, läskunnighet,
utbildning, hälsovård och å andra sidan utvecklingsnivå samt
befolkningstillväxt. Det är därför viktigt att analfabetismen utrotas.
Motionärerna tar i yrkande 6 även upp svenska biståndsinsatser på
familjeplaneringsområdet. Det är angeläget, säger de, att satsningar inom
familjeplanering medvetet förs in i bilaterala förhandlingar så att konkreta
projekt kan sättas i gång i våra programländer.
Bland de åtgärder som motionärerna anser särskilt angelägna märks
familjeplanering och att preventivmedel görs tillgängliga för kvinnor världen
över. Informationsinsatser om preventivmedel riktade till kvinnor och ungdomar
bör enligt yrkande 5 komma till stånd. Vidare är abortlagstiftningens
inriktning viktig. Restriktiva abortlagar leder i de flesta fall till en ökning
av illegala aborter. Enligt yrkande 4 bör riksdagen göra ett uttalande om
rätten till abort.
I motionen, yrkandena 3 och 7, betonas att arbetet med att integrera
kvinnofrågor i biståndet måste intensifieras. Motionärerna menar att detta kan
ske genom direkt kvinnoinriktade insatser i programländerna samt genom ökat
kvinnodeltagande i planering, genomförande och utvärdering av enskilda
biståndsinsatser. Biståndet får dock inte medverka till att könsdiskriminerande
attityder bibehålls.
Enligt motion U646 (kds, s, m, nyd, v, -) bör stöd ges till allmän utbildning
och upplysningskampanjer för att ändra attityder till kvinnors/flickors
människovärde och mänskliga rättigheter (yrkande 4).
Motionärerna tar också upp förekomsten av prenatal könsdiskriminering, dvs.
aborter av flickfoster. Motionärerna hävdar att könsselektiv abort förekommer
inte bara i Indien och Kina utan också i Sydkorea, Singapore, Malaysia och på
Taiwan. De anser att inom utvecklingssamarbetet stöd bör ges till
kvinnoorganisationer, läkare och jurister som kämpar mot könsbestämning av
foster. Frågan om prenatal könsdiskriminering bör lyftas fram inom det
bilaterala utvecklingsarbetets ram (yrkande 3).
I motion A815 (c) yrkande 10 påtalas även kvinnors och barns svåra situation
i flyktinglägren. När flyktingläger upprättas bör hänsyn tas till att
majoriteten utgörs av kvinnor och barn. Inte minst viktigt är att den
utbildningsverksamhet som bedrivs i flyktingläger tar sikte på att ge
flyktingarna kunskap av värde den dag då de kan återvända till sina hemorter.
Som exempel nämner motionärerna att kvinnor bör utbildas i husbygggande.
I motion Sf634 (fp) yrkande 3 anförs att i krigssituationer som i det forna
Jugoslavien bör biståndsmedel kunna användas för att hjälpa kvinnor som utsatts
för sexuellt våld.
Utskottet
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare betonat att
befolkningsutvecklingen är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor (se senast
1992/93:UU15). Tillgängliga prognoser visar i dag på att världens befolkning
redan inom tio år -- år 2000 -- kommer att uppgå till drygt 6 miljarder.
En fortsatt snabb ökning av världens befolkning får allvarliga följder på
många områden. Miljöförstöring, okontrollerad urbanisering, tilltagande
migration liksom det starkt ökande trycket på hälso- och sjukvården samt
utbildningen kan nämnas som de mest akuta problemområdena.
Sverige ger ett omfattande bistånd till insatser på befolkningsområdet såväl
genom multilaterala organisationer som genom det bilaterala stödet via SIDA.
Bland de områden som prioriteras i SIDA:s arbete och som fortsättningsvis
kommer att ägnas särskild uppmärksamhet märks befolkningsutvecklingen i
världen, kvinnornas situation i u-länder och deras roll i utvecklingssamarbetet
samt en miljömässigt hållbar utveckling bl.a. inom ramen för uppföljningen av
den s.k. Agenda 21.
SIDA arbetar också med att kartlägga situationen för kvinnor i u-länderna
genom t.ex. att stödja mottagarländernas kapacitet att ta fram könsuppdelad
statistik och med att kontinuerligt ta fram en norm för både kvinnors och mäns
bidrag i ett samhälles utveckling -- s.k. genderanalys.
På det internationella planet har Sverige tillsammans med övriga nordiska
länder fört fram krav i FN:s olika organ på att kvinnors såväl som mäns behov
skall beaktas i respektive organs arbete. Bland FN-organen arbetar UNDP aktivt
med en kvinnostrategi inom hela sin verksamhet, och UNFPA inriktar sin
verksamhet i dag både på kvinnans och mannens reproduktiva roller. Unicef
riktar sig numer, efter ett aktivt arbete från bl.a. Sverige, till barn och
kvinnor i hela deras livscykler.
Också Världsbanken och de regionala bankerna uppmärksammar i dag vikten av
att ta till vara och stärka kvinnans situation i u-världen. Inom Världsbanken
och de regionala utvecklingsbankerna har en strategi utarbetats som innebär att
de sociala aspekterna och speciellt då kvinnoaspekterna beaktas. Världsbanken
har gett en av sina vice-presidenter policyansvaret för kvinnofrågorna.
Den internationella jordbruksfonden (IFAD), vars verksamhet är speciellt
inriktad på småbrukare i de fattigaste utvecklingsländerna, har under de
senaste tio åren ägnat uppmärksamhet åt kvinnans situation och
utvecklingsmöjligheter. Enligt vad utskottet inhämtat verkar Sverige aktivt
inom organisationen för att tillvarata de fattiga landsbygdskvinnornas
intressen.
Av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen på befolkningsområdet och
för kvinnans situation är FN-konferensen om befolkning och utveckling som äger
rum i Kairo i september 1994, FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn 1995 och FN:s
världskvinnokonferens som skall hållas i Peking år 1995. I Sverige förbereds
arbetet inför Befolkningskonferensen i en särskild nationalkommitté för
befolkningsfrågor. Nationalkommittén har i en skrivelse till konferensens
generalsekreterare lämnat vissa synpunkter på utformningen av slutdokumentet
inför Kairokonferensen. I denna skrivelse förordas bl.a. att uppmärksamhet
skall fästas vid att en varaktigt ohållbar livsstil i i-länderna är lika
oroande som en ohållbar folkökning i u-länderna -- en balans mellan befolkning
och resurser är ett gemensamt ansvar för alla länder. Vidare bör sambandet på
samhällsnivå mellan en snabb folkökning och fattigdom betonas. Det bör
understrykas att de nationella regeringarna har huvudansvar för en hållbar
politik på befolkningsrelevanta områden. Ett perspektiv på befolkningsfrågorna
som utgår från kvinnans och mannens roller och som betonar social och ekonomisk
utveckling för kvinnor bör anläggas. Frågorna om utbildning för flickor och
kvinnor och om en könsuppdelad statistik poängteras.
Världskvinnokonferensen har bl.a. till syfte att skapa ett förnyat politiskt
åtagande för att de åtgärder som tas upp i slutdokumentet för FN:s
kvinnokonferens i Nairobi 1985 skall kunna genomföras före år 2000.
Pekingkonferensen kommer att ägnas följande två huvudfrågor. En utvärdering av
i vilken utsträckning de framåtsyftande strategierna har genomförts på
nationell, regional och internationell nivå samt antagande av en handlingsplan.
Följande frågor ingår i handlingsplanen.
kvinnors rättigheter enligt nationell lagstiftning och internationella
konventioner,
kvinnor i beslutsfattande positioner (särskilt när det gäller ekonomiska,
sociala och politiska frågor),
analfabetism bland kvinnor och flickor,
kvinnor och flickor som lever i fattigdom, i synnerhet de som lever i extrem
fattigdom,
kvinnors och flickors hälsa (särskilt tillgång till föda, mödrahälsovård och
familjeplanering),
våld mot kvinnor och flickor; i familjen, på arbetsplatsen och i samhället,
nationella, institutionella mekanismer för kvinnofrågor,
flyktingkvinnor och flickor, migrerande kvinnor och flickor samt
kvinnor/flickor som lever i konfliktdrabbade områden och
kvinnor och ny teknologi (särskilt högteknologi).
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att flertalet av de frågor som
tas upp i motionerna kommer att behandlas vid Befolkningskonferensen och
Världskvinnokonferensen. Utskottet utgår från att Sverige såväl i
förberedelsearbetet inför konferenserna som vid själva konferenserna aktivt
kommer att betona vikten av olika familjeplaneringsåtgärder som exempelvis
tillgängligheten av preventivmedel, utbildning för kvinnor och allmänt höjande
av kvinnors legala och sociala ställning.
Till krav som syftar till att förbättra kvinnors ställning och
levnadsvillkor hör rätten till säker och legal abort. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att utskottet hösten 1993 (bet. 1993/94:UU3) underströk
att människor måste ha tillgång till en kvalitativt fullgod service för
reproduktiv hälsa, inkl. familjeplanering och rätt till säker och legal abort.
Det är också viktigt, sade utskottet, att informera om skadeverkningar av
osäkra och illegala abortmetoder.
Vad gäller det svenska biståndet har utskottet vid flera tillfällen
understrukit (senast 1992/93:UU15) att det är fullt motiverat att allt
utvecklingssamarbete genomsyras av en vilja att identifiera och åtgärda problem
som rör kvinnans ställning. Det omfattande arbete som pågår för att integrera
kvinnofrågor i det svenska biståndet bör enligt utskottets mening ytterligare
byggas ut.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna U212 (s)
yrkande 5 (delvis), U224 (m), U642 (fp, s, m, c, nyd, v) yrkandena 1--7, U646
(kds, s, m, c, nyd, -) yrkande 4 samt motion A815 (c) yrkandena 7 och 8 är
besvarade.
Förekomsten av prenatal könsdiskriminering, dvs. abort av flickfoster, är ett
utslag av patriarkaliska och sociala strukturer och därmed följande ojämlikhet
mellan könen som råder i stora delar av världen. De svenska biståndsinsatserna
är, som utskottet redovisat i det föregående, i hög grad inriktade på åtgärder
som syftar till att på olika områden stärka kvinnornas och barnens ställning
och rättigheter. Utskottet utgår från att man i det svenska biståndet
uppmärksammar och genom olika insatser, bl.a. genom utbildnings- och
upplysningskampanjer, söker ändra attityder till flickors/kvinnors
människovärde. Det är därvid angeläget att kvinnor och flickor ses som en
tillgång i alla samhällen och inte som en belastning. Med hänvisning till det
anförda finner utskottet motion U646 (kds, s, m, c, nyd, -) yrkande 3 besvarad.
Motionsförslag som tangerar de här behandlade kommer att behandlas i
utskottets betänkande UU26 om mänskliga rättigheter.
Med anledning av förslaget i motion A815 (c) som syftar till en förbättring
av kvinnors och barns situation i flyktinglägren vill utskottet anföra
följande.
Inom UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) har man vid planeringen av insatser
samt vid upprättandet av flyktingläger tagit stor hänsyn till kvinnornas och
barnens situation och speciella behov. En särskild koordinator med uppgift att
ansvara för att denna aspekt på att flyktingproblemet fullt ut beaktas har
tillsatts. Efter beslut av UNHCR:s styrelse har särskilda åtgärder vidtagits
för att öka skyddet och förbättra omhändertagandet av kvinnor som våldtagits.
Utskottet vill också erinra om att Sverige ställt upp som samordnare i frågor
som avser barns välfärd inom ramarna för den multilaterala arbetsgrupp som
behandlar flyktingfrågor i Mellanöstern. I uppdraget ingår både normativt
arbete samt konkreta insatser för att främja flyktingbarnens välfärd bl.a. på
Västbanken och Gaza.
Enligt vad utskottet inhämtat har Sverige och de nordiska länderna verkat för
att i UNHCR:s arbete större hänsyn skall tas till det faktum att majoriteten av
världens flyktingar utgörs av kvinnor och barn.
Mot denna bakgrund räknar utskottet med att man från svensk sida även
fortsättningsvis aktivt kommer att verka för att de speciella problem som
drabbar kvinnor och barn i katastrof- och flyktingsituationer beaktas.
När det gäller förslaget i motion Sf634 (fp) om biståndsinsatser för kvinnor
i det tidigare Jugoslavien som utsatts för sexuellt våld vill utskottet erinra
om att Sverige har gett stöd till insatser för att stödja dessa kvinnor genom
Världshälsoorganisationen, WHO, och Internationella rödakorsfederationen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att en framställning från
riksdagens sida med anledning av motionerna A815 (c) yrkande 10 och Sf634 (fp)
yrkande 3 inte är påkallad.
Barn och utveckling
Sammanfattning av motionerna
Motion U231 (kds, s, m, fp, c, nyd, v,-) yrkande 2 tar upp de problem som
hiv/aids-epidemin har fört med sig för många barn. Sverige bör, anser
motionärerna, ta initiativ till en kartläggning av situationen för de barn som
blivit föräldralösa och initiera olika projekt för att hjälpa dem. Frågan bör
också tas upp i diskussioner med biståndsländerna.
Vänsterpartiet tar i motion U613 yrkande 7 upp det barnarbete som förekommer
i många u-länder och pekar på de svåra förhållanden som dessa barn lever under.
Motionärerna vill att man från svensk sida skall vidta kraftfulla åtgärder för
att motverka förekomsten av barnarbete. De betonar betydelsen av
fattigdomsbekämpning och bistånd till skolor i de länder där barnarbete
förekommer.
Den vedervärdigaste formen av barnarbete är, säger motionärerna,
barnprostitution. Direkta hjälpinsatser för att rädda barnen ur sexträsket är
givetvis viktiga. Men enligt motionärerna är det ännu viktigare att angripa
fattigdomen, ge ökat bistånd till skolor, genomföra jordreformer, skaffa
arbetstillfällen och att genom upplysning förändra attityder. Motionärerna
föreslår i yrkande 8 att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ställa
sig bakom motionärernas synpunkter på behovet av ökade svenska biståndsinsatser
på områden som är av betydelse för att motverka barnprostitution.
I den socialdemokratiska partimotionen U615 (yrkandena 3, 4 och 5) föreslås
en rad åtgärder inom biståndspolitiken för att bygga ut stödet till barnen.
Motionärerna menar att nästan allt bistånd har en barnaspekt men att olika
biståndsprogram i olika hög grad främjar barnens rättigheter. De anser att de
ekonomiska reformer som nu genomförs i biståndsländerna måste kompletteras med
sociala skyddsnät för att förhindra att vissa grupper av barn blir
strukturomvandlingens offer. Barnperspektivet måste ges utrymme i de
landanalyser som ligger till grund för planeringsdiskussioner.
Utskottet
Konventionen om barnets rättigheter som trädde i kraft i september 1990 kan
betraktas som en uppmaning till alla länder att på alla plan se till barnens
bästa. Den är ett av flera internationella avtal, som bl.a. förpliktigar
anslutna stater att främja och skydda barnets rättigheter. Samtidigt som
barnkonventionen är den konvention som flest stater har ratificerat, ökar
antalet arbetande barn i världen. Det är uppenbart att hoten mot barnens
överlevnad, hälsa och utveckling är störst i de fattigaste, mest skuldtyngda
och konfliktdrabbade länderna. Situationen för barnen fortsätter att vara svår
i många delar av världen. Undernäring, övergepp av olika slag, dåliga eller
inga utbildningsmöjligheter hör till vardagen. FN:s barnkommitté, i vilken
bl.a. Sverige har en ledamot, har till uppgift att granska och följa upp de
rapporter konventionsstaterna lämnar beträffande efterlevnaden av
barnkonventionen. Konventionsstaterna förpliktigas också att främja och
uppmuntra internationellt samarbete speciellt i fråga om utvecklingsländernas
behov av bistånd i frågor som rör barnens möjligheter till utveckling.
Sveriges bistånd är också i hög grad inriktat på primärhälsovård,
familjeplanering, nutrition, vatten och sanitet samt primärskolor och andra
utbildningsinsatser. Sverige är den största bidragsgivaren till FN:s barnfond
Unicef och finansierar drygt 17 % av fondens basbudget. En viktig del av
Unicefs arbete är att följa upp efterlevnaden av barnkonventionen och
barntoppmötet som ägde rum år 1990. Detta har inneburit att Unicef stött ett
åttiotal utvecklingsländer med att ta fram nationella handlingsplaner i syfte
att tillvarata barnens rätt i samhället. Av årsredovisningen Svenskt bistånd
1992/93 framgår att Sverige under år 1993 har haft bilaterala konsultationer
med Unicef. Sverige har vid dessa möten tagit upp frågor om bl.a. barn i
särskilt utsatta omständigheter såsom gatubarn och barn i krig, kvinnofrågor
och Unicefs familjeplaneringspolitik. Från svensk sida kommer samtalen att
följas upp årligen.
För att på sikt komma till rätta med förekomsten av barnarbete måste en
inkomstgenererande verksamhet knytas ihop med utbildningsinsatser. Unicef
stödjer därför projekt i en rad länder där fattiga barn ges både möjlighet att
utföra ett arbete under kontrollerade former och få organiserad skolgång.
Barnprostitution har samma grundorsak som barnarbete -- fattigdom. Det är de
oskolade och fattigaste barnen som i första hand blir föremål för sexuell
exploatering. I barnkonventionen åtar sig konventionsstaterna att skydda barnet
mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Vidare skall
staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att barn utnyttjas för
prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet, i pornografiska
föreställningar och i pornografiskt material. Likväl bryter ett stort antal
länder mot artiklar i den konvention de ratificerat.
SIDA har nyligen beslutat att från anslagsposten Bistånd till demokrati och
mänskliga rättigheter avsätta medel för bekämpning av barnsexturism.
I propositionen påpekas att många länders regeringar i praktiken är
likgiltiga för barnens situation genom att förekomsten av barnprostitution,
jakt på gatubarn, slavarbetet m.m. inte aktivt motarbetas. Här är det inte
endast en fråga om fattigdom utan också avsaknad av en vilja till förändring.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen avser att i det
svenska biståndsarbetet ge fortsatt hög prioritet åt barnens rättigheter inom
biståndssamarbetet och i uppföljningen inom FN-systemet. Ökad uppmärksamhet
måste ägnas det växande våldet mot barn, vilket tar sig uttryck i slavarbete,
jakt på gatubarn och barnprostitution. Det är också positivt att regeringen
avser att verka för att staternas åtaganden enligt barnkonventionen och
aktionsprogrammet omsätts i nationell politik så att barnens rättigheter och
behov de facto tillgodoses. Barnperspektivet bör ingå i de landanalyser som
ligger till grund för planeringsdiskussioner.
Utskottet vill understryka vikten av att man från svensk sida på alla sätt
söker förbättra situationen för de barn som drabbas av krig och konflikter.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna U613 (v)
yrkandena 7 och 8 samt U615 (s) yrkandena 3, 4 och 5 och är besvarade.
Med anledning av förslaget i motion U231 yrkande 2 om stöd till projekt för
att hjälpa de barn vilkas föräldrar avlidit i hiv/aids vill utskottet anföra
följande.
Världshälsoorganisationens (WHO) globala aidsprogam har en ledande roll när
det gäller stöd till de mest utsatta länderna att utveckla och genomföra
nationella aidsprogram. Dessa program har främst tagit sikte på insatser inom
hälsoområdet och endast i mindre utsträckning inbegripit insatser inom andra
sektorer.
Efter diskussioner mellan ett antal givarländer har WHO:s styrelse i januari
1994 beslutat att rekommendera att ett särskilt program inrättas. Programmet
skall vara ett integrerat program i vilket personal från WHO samt från andra
berörda FN- organ som UNDP, Unicef, UNFPA, Unesco och Världsbanken skall ingå.
Syftet är att få de berörda organisationerna att samordna sina insatser i de
särskilt drabbade utvecklingsländerna.
Sverige har varit aktivt engagerat i arbetet för att få fram en samordning
internationellt. Enligt vad utskottet inhämtat kommer Sverige även
fortsättningsvis att vara pådrivande för att Unicef tillsammmans med andra
organisationer i större utsträckning än hittills uppmärksammar den svåra
situation som de barn vilkas föräldrar avlidit i aids har.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion U231 (kds, s, m,
fp, c, nyd, v, -) yrkande 2 är besvarad.
Multilateralt utvecklingssamarbete
Sammanfattning av propositionen (s. 84--90)
I propositionen diskuteras effektiviteten i det multilaterala systemet. Det
gäller, sägs det, att skapa multilaterala institutioner som är starka och
professionella, väl definierade med hög integritet och avgränsade mandat och
med tydliga styr- och finansieringssystem där just multilateralismen, dvs. det
gemensamma åtagandet, står i förgrunden. Sveriges agerande i multilaterala
utvecklingsorgan styrs av en strävan att utifrån våra egna biståndspolitiska
mål och prioriteringar skapa förutsättningar för dessa institutioner att verka
på ett effektivt sätt. Kraven på effektivitet från medlemsländerna måste
således i första hand riktas mot organisationernas styrformer som ett medel för
att effektivisera den faktiska verksamheten.
Enligt propositionen är de styrformer som finns i de internationella
finansieringsorganen, dvs. främst Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna, i huvudsak ändamålsenliga och funktionella medan för
FN-systemet bilden är mer komplicerad.
I propositionen redovisas att FN:s generalförsamling i december 1993 beslöt
om en reformering av FN:s biståndsverksamhet. De nya principer för verksamheten
som fastlagts bygger till stora delar på Nordiska FN-projektets analys och
förslag. Beslutet innebär att Ecosocs arbetsformer förändras. Under en del av
Ecosoc skall ett årligt högnivåmöte hållas om FN:s samlade biståndsverksamhet
varvid bl.a. riktlinjer skall ges för hur denna verksamhet skall drivas. Detta
möjliggör att FN får en samlad policy och klarare prioriteringar för den
ekonomiska och sociala verksamheten.
En central del av beslutet är att de nuvarande styrelserna för FN:s program
och fonder skall ersättas med mindre, exekutiva styrelser.
Styrelserna skall träffas regelbundet under året för att löpande styra
verksamheten med utgångspunkt från de övergripande riktlinjer som ges av
Ecosoc. Styrelserna skall inte som nu sammanträda i FN:s lokaler utan i
respektive organs högkvarter.
Genom beslutet om förändrade styrformer har ett första viktigt steg tagits
för att få till stånd ett effektivare FN-bistånd. Det är ett grundläggande och
avgörande steg för att stoppa fragmentiseringen av FN-biståndet, liksom för att
hejda den marginalisering som pågått under senare år.
Enligt propositionen är det angeläget att Sverige tillsammans med de övriga
nordiska länderna finner former för fortsatt aktivt agerande bl.a. när det
gäller styrelsearbetets utformning. Ett instrument i detta arbete är, sägs det,
vår bidragsgivning, där våra höga andelar ger oss ett gynnsamt läge. För att
fullt ut kunna nyttja detta instrument har regeringen en beredskap att
periodicera utbetalningarna på grundval av takten och framstegen i det
fortsatta reformarbetet.
I propositionen lämnas följande redovisning av budgetering av internationellt
förhandlade bidrag.
Utlåningen via Världsbankens och de regionala utvecklingsbankernas
utvecklingsfonder finansieras genom bidrag från medlemsländerna, vilka i
återkommande förhandlingar beslutar om påfyllnader av fondernas resurser. En
sådan påfyllnad sträcker sig normalt över en tre- eller fyraårsperiod, och
medlemsländerna fastställer vid förhandlingarna sina respektive bidrag för hela
perioden, vilka sedan erläggs genom årliga bidrag.
Budgetering av dessa bidrag har tidigare skett på så sätt att det i varje års
budget anslagits en summa motsvarande det totala svenska årsbidraget. Detta har
sedan erlagts i form av en skuldsedel som deponerats i Riksbanken. Då
organisationen begärt att få tillgång till medel har en s.k. dragning
genomförts, vilket innebär att medlen dragits från summan på skuldsedeln. Dessa
dragningar sker emellertid först då organisationen behöver resurser för
utbetalningar till godkända projekt, varför delar av de anslagna medlen
förblivit outnyttjade under en följd av år. En betydande mängd outnyttjade
medel härrörande från tidigare påfyllnader har på detta sätt kommit att byggas
upp under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
För IDA gäller sedan budgetåret 1992/93 en ny budgeteringsmetod, vilken
innebär att regeringen inte längre anslår medel motsvarande det totala svenska
årsbidraget, utan i stället anslår summan av årets beräknade dragningar från
lagda skuldsedlar. På detta sätt kommer de anslagna medlen att motsvara de
medel som verkligen används för utbetalningar under året, och inga nya reserver
byggs därför upp. Samtidigt minskar den existerande potten outnyttjade medel i
takt med att dragningarna från tidigare fondpåfyllnader, för vilka budgetering
skett enligt de gamla principerna, fortsätter.
Det är viktigt att understryka att systemförändringen inte i sig påverkar
omfattningen av de svenska åtagandena gentemot IDA utan endast utgör en
budgetmässig omfördelning över tiden. Anslagen fördelas över ett större antal
år och medel till respektive påfyllnad anslås så länge som IDA:s dragningar
från motsvarande skuldsedlar pågår. Därigenom måste medel anslås för dragningar
från flera påfyllnader samtidigt. På sikt kommer årliga åtaganden och anslag
för beräknade dragningar att ligga ungefär på samma nivå.
Regeringen avser införa samma budgeteringssystem för de regionala
utvecklingsfonderna (AfDF och AsDF) fr.o.m. nästa påfyllnad i respektive fond.
Den fond som härnäst påverkas av ett sådant systemskifte är Afrikanska
utvecklingsfonden.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det nya budgeteringssystemet har flera
fördelar. För det första byggs inga nya reserver upp, samtidigt som den
existerande mängden outnyttjade medel minskar i takt med att dragningarna från
tidigare fondpåfyllnader fortsätter. Det ger också en sannare bild av den
faktiska resursöverföringen till u-länderna och ligger därmed i linje med en
allmän strävan att inom biståndet avpassa tilldelningen av medel till
utnyttjandet.
Det nya systemet innebär därigenom att anslagen kan komma att fluktuera från
år till år betydligt mer än vad som varit fallet i det tidigare
budgeteringssystemet. Det är därför angeläget att se till budgetbeloppen över
en flerårsperiod för att bedöma hur nivån på de svenska åtagandena gentemot
fonderna förändras över tiden.
Tabell 3. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåren 1993/94 och
1994/95 (mkr)
Övriga utvecklingsfonder
varav
- Nordiska utvecklingsfonden (NDF) 62 105 43
- Internationella jordbruks- 0 0 0
utvecklingsfonden (IFAD)
Delsumma 62 105 43
SUB. TOTALT 897 877 -20
ÖVRIGT
- Miljöinsatser 45 150 105
- Internationella familjeplanerings- 89 89 0
federationen (IPPF)
- Internationella sjöfarts- 18 18 0
universitetet (WMU)
- Multilaterala biträdande 55 62 7
experter m.m.
- FN-aktioner för fred och återupp- 150 150 0
byggnad
- Övriga insatser 96 93 -3
SUB. TOTALT 453 562 109
SUMMA 3 148 3 295 147
____________________________________________________________________________
Motionen
I motion U407 (v) yrkande 4 föreslås att Sverige i Världsbanken och Asiatiska
utvecklingsbanken tar initiativ till att bistånd ges till gränsregionala
samarbetsprojekt i Centralasien. I samma motion yrkande 3 förordas att Sverige
i kontakter med den ryska respektive kinesiska regeringen bör kräva att de
nationella problemen i Centralasien måste lösas med fredliga medel.
Utskottet
Tre centralasiatiska republiker beviljades i augusti 1993 medlemskap i
Asiatiska utvecklingsbanken och ytterligare tre kan förväntas bli medlemmar
inom en snar framtid. Med anledning av motionsförslaget vill utskottet anföra
följande.
Världsbankens lån baseras på förslag från enskilda medlemsländer. Banken gör
en bedömning och analys av projektförslagen. Det låntagande landet och banken
diskuterar uppläggning och finansiering samt ingår ett avtal innan förslaget
presenteras för bankens styrelse. Samma förfaringssätt används i de fall där
två eller flera länder önskar samverka i olika regionala projekt. Varje enskilt
land svarar för sin del av projektet. Världsbanken lånar ut till enskilda
länder och inte till sammanslutningar av stater.
Då förslag om regionala projekt föreläggs styrelsen har Sverige möjlighet att
yttra sig om förslagen genom den styrelserepresentant som Sverige har gemensamt
med övriga nordiska länder och de baltiska länderna. Det ankommer dock endast
på de enskilda låntagarländerna att föreslå projekt. Sverige har alltså inte
mandat att inom banken föreslå projekt i andra länder.
Enligt vad utskottet inhämtat har inom Världsbanken flera projekt
aktualiserats för att bl.a. öka de centralasiatiska ländernas ekonomiska
tillväxt och för att åstadkomma en ekonomisk integration i regionen.
Beträffande motionärernas önskemål om initiativ från svensk sida för att lösa
nationella konflikter i Centralasien vill utskottet erinra om att ESK under det
svenska ordförandeskapet har lagt ner ett betydande arbete på att öka ESK:s
engagemang i de nya medlemsstaterna i Centralasien. ESK har också inrättat en
högkomissarie för nationella minoriteter och har även i krishanteringssyfte
upprättat en lokalnärvaro i flera delar av det f.d. Sovjetunionen. Utskottet
konstaterar att frågan om hur konflikter i Centralasien skall lösas i första
hand bör lösas inom ESK:s ram.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U407 yrkandena 3
och 4.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Sammanfattning av propositionen (s. 92--94)
UNDP skall vara FN-systemets centrala organ för finansiering och samordning
av tekniskt bistånd. UNDP ger råd och finansierar insatser inom alla
samhällssektorer. UNDP har program i 174 länder och territorier med tyngdpunkt
i de fattigaste u-länderna.
UNDP har en viktig uppgift i att stödja mottagarländernas kompetensutveckling
liksom i att samordna FN:s biståndsverksamhet på landnivå. UNDP spelar också en
viktig roll i FN:s katastrofarbete.
En av UNDP:s viktigaste uppgifter är att stödja u-ländernas
kapacitetsuppbyggande inom miljöområdet. UNDP är ett av de organ som genomför
projekt finansierade av den globala miljöfaciliteten (GEF). Sverige driver
också aktivt att miljöfrågorna skall vara en viktig del av UNDP:s reguljära
arbete.
UNDP har nu också påbörjat verksamhet i Central- och Östeuropa samt i OSS.
UNDP:s nye chef har markerat att organisationens arbete skall renodlas och
effektiviseras. Arbetet skall i högre utsträckning inriktas på policyfrågor
liksom på hållbar mänsklig utveckling. Samarbetet med andra FN-organ skall
förbättras och samarbetet med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna
fortsätta att utvecklas. En omfattande översyn av såväl den interna
administrationen som av fältverksamheten har påbörjats.
Sverige har sedan länge tillhört en av de största givarna till UNDP. Sveriges
bidrag för nästa budgetår föreslås öka med 10 miljoner kronor till totalt 570
miljoner kronor för nästa budgetår.
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd
till små eller mindre investeringsprojekt som gynnar den lokala företagsamheten
i de minst utvecklade länderna. Verksamheten är inriktad på att stöjda
marknadsekonomisk utveckling. Fondens verksamhet har visat sig vara ett viktigt
komplement till UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som
utvecklingsbankerna stödjer.
Sverige är en av de större bidragsgivarna till fonden. Regeringen förordar
att bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas till oförändrade 40 miljoner
kronor.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion U210 yrkande 6 att bidraget till UNDP skall
höjas med 40 miljoner kronor. Vidare föreslås i yrkande 7 en höjning av
bidraget till UNCDF med 10 miljoner kronor.
I motion U216 erinrar Ny demokrati om att Sverige är sjunde största
bidragsgivare till UNDP. Med hänvisning till den svåra ekonomiska situation
som Sverige befinner sig i anser motionärerna att bidraget bör minskas med 520
miljoner kronor och alltså beräknas till 50 miljoner kronor. Motionärerna
föreslår också att bidraget till UNCDF skall skäras ned med 75 %. Bidraget
beräknas till 10 miljoner kronor.
Utskottet
UNDP har en central och viktig uppgift i arbetet med att stärka och
vidareutveckla FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Utskottet vill särskilt
framhålla den viktiga uppgift som UNDP har att stödja u-ländernas
kapacitetsuppbyggnad inom miljöområdet. UNDP är ett av de organ som genomför
projekt finansierade av den globala miljöfaciliteten (GEF). Utskottet noterar
med tillfredsställelse att UNDP:s nye chef vid besök i utskottet bl.a.
klargjorde att organisationens arbete skall effektiviseras.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det svenska bidraget till UNDP
skall öka med 10 miljoner kronor och alltså beräknas till 570 miljoner kronor
för nästa budgetår. Förslaget i propositionen beträffande bidraget till UNCDF
tillstyrks likaledes.
Motionerna U210 yrkandena 6 och 7 samt U216 yrkande 9 i berörd del avstyrks
sålunda.
FN:s befolkningsfond (UNFPA)
Sammanfattning av propositionen (s. 94--95).
Ett övergripande mål för UNFPA:s verksamhet är att bistå u-länderna att bygga
upp egen kunskap och kapacitet för att möta de växande behoven på
befolkningsområdet.
I propositionen förutses ett ökande behov av den verksamhet som UNFPA
bedriver, både som pådrivare inom FN-systemet och i relation till
medlemsländerna. Den kommande konferensen 1994 om befolkning och utveckling
kommer att visa i vad mån mandatet skall förändras eller omtolkas.
Regeringen föreslår att bidraget till UNFPA beräknas till 140 miljoner kronor
för budgetåret 1994/95.
Motionerna
I motion U210 yrkande 8 föreslår Vänsterpartiet att bidraget höjs med 40
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Ny demokrati föreslår i motion U216
en höjning av bidraget med samma belopp.
Utskottet
FN:s befolkningsfond har en viktig uppgift att fylla när det gäller
u-ländernas ansträngningar att bygga upp egen kapacitet för effektiva program
på befolkningsområdet. Enligt propositionen kommer det framöver att föreligga
ett ökande behov av den verksamhet som UNFPA bedriver.
Utskottet godtar regeringens medelsförslag som innebär ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat bidrag om 140 miljoner kronor. Motionerna U210
yrkande 8 och U216 yrkande 9 (delvis) avstyrks alltså.
FN:s barnfond (Unicef)
Sammanfattning av propositionen (s. 95--97)
Under den senaste tioårsperioden har omfattningen av Unicefs verksamhet mer
än fördubblats. Insatserna har dessutom utökats till nya sektorer och till
större målgrupper inkl. kvinnan i alla hennes roller och i vissa fall mannen.
Organisationen har dock inte i samma takt anpassats till de nya uppgifterna
eller förväntningarna. Trots att Unicef, i jämförelse med andra FN-organ,
lyckas förhållandevis bra med genomförandet av program och framför allt som
opinionbildare, uppfylls inte de svenska kraven på insyn och rapportering i
verksamheten. Det snabbt ökade ansvaret för insatser i katastrofområden har
också ställt Unicefs arbetssätt och personalstruktur på sin spets. För att få
lämpliga former för en konstruktiv dialog mellan sekretariatet och
medlemsländerna har Sverige för Unicef vid flera tillfällen betonat vikten av
framsteg i den nu pågående reformprocessen.
Under kommande arbetsår är det enligt propositionen av särskild vikt att
följa barnfondens utveckling vad gäller den snabbt växande rollen i
katastrofinsatser. Befolkningsfrågan är föremål för en intensiv debatt i
Unicef. I propositionen framhålls att en bredare syn på befolkningsområdet
samt intensifierade insatser för att mildra effekterna av hiv/aids är
angelägna.
Mot bakgrund av Unicefs breda verksamhetsfält har det svenska bidraget till
organisationen utvecklats i tre riktningar; ett fortsatt stort basbudgetstöd,
ett växande stöd via SIDA:s landprogram och ett växande stöd för
katastrofinsatser. Det svenska totala stödet till Unicef uppgick 1992/93 till
765 miljoner kronor.
Med stöd av resonemanget kring Unicefs framtida inriktning och utveckling
föreslår regeringen att det svenska basbudgetstödet skall utgå med 350 miljoner
kronor.
Motionerna
En höjning av bidraget med 50 miljoner kronor föreslås i motion U210 (v)
yrkande 9. Ny demokrati föreslår i motion U216 att bidraget skall minskas med
250 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet vill framhålla att Unicefs verksamhet har mer än fördubblats under
den senaste tioårsperioden. Insatserna har utökats till nya sektorer och till
större målgrupper inkl. kvinnan i alla hennes roller och i vissa fall mannen.
Unicef har också fått ett ökat ansvar för insatser i katastrofområden.
Utskottet godtar det i propositionen föreslagna bidraget till
Unicef och avstyrker motionerna U210 yrkande 9 och U216 yrkande 9 (delvis).
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)
Sammanfattning av propositionen (s. 97--98)
Världslivsmedelsprogrammet, WFP, ansvarar för livsmedelsbistånd till FN:s
katastrofverksamhet, till flyktingar under FN:s flyktingkommissaries mandat
samt till utvecklingsprojekt där livsmedel kan utgöra en delkomponent. I dag
kanaliseras ca 25 % av världens totala livsmedelsbistånd genom WFP.
Sverige verkar för att WFP:s andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd
skall bli större samt för att WFP skall kunna spela en mer aktiv roll för att
lindra verkningarna av katastofer av olika slag. Sverige driver också linjen
att WFP skall fungera som ett forum för policydialog i
livsmedelsbiståndsfrågor.
Sedan 1986 har WFP mer än fördubblat sin omsättning som i dag uppgår till
närmare 2 miljarder US dollar per år. Ökningen beror främst på det ökande
antalet katastrofer i världen och på att WFP sedan 1992 från UNHCR övertagit
ansvaret för livsmedelsbiståndet till världens flyktingar. Dessa två områden
har ökat från 10 % till 60 % av den totala verksamheten.
I propositionen påpekas att organisationen har strukturella problem och att
en ny policy anpassad till den nya, utvidgade verksamheten behöver utvecklas.
Ett bidrag till WFP om totalt 270 miljoner kronor föreslås i propositionen. I
denna summa ingår det svenska årsbidraget till Food Aid Convention motsvarande
kostnaden för 40 000 ton vete.
Motionerna
Bidraget till WFP bör enligt motion U210 (v) höjas med 30 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. I motion 216 föreslår Ny demokrati att bidraget
skall minska med 220 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet finner det i propositionen beräknade bidraget till WFP väl avvägt.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motionerna U210
yrkande 10 och U216 yrkande 9 (delvis).
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
Sammanfattning av propositionen (s. 97--98)
I propositionen anförs att avtalet den 13 september 1993 om ett ömsesidigt
erkännande mellan PLO och Israel förändrar förutsättningarna för UNRWA:s
arbete. Tills dess att ett fungerande palestinskt självstyre etablerats kommer
UNRWA att spela en nyckelroll i fredsprocessen dels som "kommunal fövaltning"
för främst utbildning och hälsovård, dels som en av kanalerna för det
internationella bistånd som syftar till att snabbt förbättra palestiniernas
levnadsvillkor. I ljuset av den nya utvecklingen är det naturligt att UNRWA:s
verksamhet nu integreras i en sammanhållen administration för samtliga
palestinier.
UNRWA kommer även i fortsättningen att ha en viktig uppgift för de
palestinska flyktingar som inte befinner sig på Västbanken eller i Gaza.
Utöver bidraget till UNRWA utgår stöd till uppbyggnad och förstärkning av de
sociala, ekonomiska, infrastrukturella, administrativa och demokratiska
strukturerna från SIDA, BITS och SwedeCorp samt enskilda organisationer.
Bidraget till UNRWA föreslås utgå med 146 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.
Motionerna
I motion U210 (v) föreslås en bidragshöjning med 54 miljoner kronor. I motion
U216 (nyd) föreslås att bidraget på 146 miljoner kronor slopas.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende bidrag till
UNRWA.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 11 och U216 (nyd) yrkande 9
(delvis).
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)
Sammanfattning av propositionen (s. 99--100)
UNHCR har i uppgift att ge skydd och bistånd till personer som flyr undan
bl.a. politisk och religiös förföljelse, samt att medverka till långsiktiga
lösningar på flyktingarnas situation. Genom uppkomsten av stora
flyktingströmmar såväl inom ett lands gränser som mellan länder har UNHCR
kommit att bli ett av de största och viktigaste FN-organen inom
katastrofområdet.
I propositionen understryks att det är angeläget att UNHCR ökar sina
ansträngningar att samverka med övriga relevanta FN-organ för att möta
internflyktingproblematiken, ansträngningarna att angripa grundorsakerna till
flykt samt integrationen av återvändande flyktingar i respektive hemländer.
Frågor relaterade till migration och flyktingar blir allt viktigare och
behovet av den typ av verksamhet som UNHCR bedriver ökar. En samlad bedömning
av organisationens effektivitet och den vikt Sverige fäster vid dessa frågor
samt organisationens viktiga mandat i konfliktområden och då särskilt Bosnien,
visar att det enligt propositionen är angeläget att det svenska bidraget även
fortsättningsvis bibehålls på en hög nivå.
Mot denna bakgrund beräknas det svenska bidraget till UNHCR till 275 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Motionerna
I motion U210 (v) yrkande 12 föreslås att bidraget höjs med 25 miljoner
kronor. En höjning av bidraget med 100 miljoner kronor föreslås av Ny demokrati
i motion U216.
Utskottet
De senaste årens utveckling har bl.a. medfört att behovet av den typ av
verksamhet som UNHCR bedriver har ökat. UNHCR har också kommit att bli ett av
de största och viktigaste FN-organen inom katastrofområdet. Utskottet finner
den ökning av bidraget med 40 miljoner kronor som föreslås i propositionen väl
motiverad.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motionerna
U210 yrkande 12 och U216 yrkande 9 (delvis).
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)
Sammanfattning av propositionen (s. 100--101)
ITC är FN-systemets operativa organ för handelsfrämjande åtgärder till förmån
för u-länderna. Det erhåller sina finansiella resurser dels från UNCTAD och
GATT för den administrativa budgeten, dels från UNDP och enskilda bidragsgivare
för särskilda projekt. Sverige har traditionellt varit den största bilaterala
bidragsgivaren. Styrelsen för internatonellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) har
det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de projektmedel som
Sverige ställer till ITC:s förfogande.
I syfte att minska andelen öronmärkta bidrag inledde Sverige under 1991 en
diskussion inom ITC om dess framtida struktur och organisation i enlighet med
reformtankarna inom det nordiska FN-projektet. Ett svenskt förslag om att
inrätta en rådgivande kommitté för bättre styrning av verksamheten samt att
etablera en global bidragsfond godtogs i princip men har inte närmare
behandlats bl.a. eftersom chefsposten för organisationen varit obesatt sedan
januari 1992. FN:s generalsekreterare beslutade då att omklassificera tjänsten
och att inte tillsätta den kandidat som GATT och UNCTAD enligt normal
tillsättningsprocess föreslagit. För att söka påskynda en lösning av denna
fråga har Sverige liksom andra länder hållit inne utbetalningen av vissa
bidrag. Generalsekreterarens kontor beslutade i november 1993 att snabbutreda
ITC:s ledningsfunktioner vilket kan leda till att en ny chef tillsätts under
våren 1994.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 att det svenska
bidraget till ITC beräknas till 15 miljoner kronor. Utbetalningen av svenskt
bidrag får göras avhängigt av utvecklingen i chefsfrågan.
Motionerna
Enligt förslaget i motion U210 (v) skall bidraget till ITC höjas med fyra
miljoner kronor utöver regeringens förslag. I motion U216 (nyd) föreslås att
bidraget skall minskas med 10 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet finner regeringens förslag till beräkning av det svenska bidraget
väl avvägt. Utskottet delar också regeringens bedömning att utbetalning av
bidraget får bero på om en lösning av ITC:s organisation och styrformer kommer
till stånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen och avstyrker
motion U210 yrkande 13 och motion U216 yrkande 9 (delvis).
Narkotikabekämpning genom FN-systemet
Sammanfattning av propositionen (s. 101--102)
FN:s narkotikaprogram (UNDCP) skall samordna den internationella
narkotikabekämpningen, främst inom ramen för FN:s verksamhet. UNDCP skall även
utgöra ett kunskapscentrum för narkotikabekämpning. Vidare ansvarar UNDCP för
uppföljningen av de tre FN-konventioner som finns inom narkotikaområdet. Målet
för organisationens verksamhet är att påverka den illegala narkotikahanteringen
i alla led: när den produceras, när den smugglas, när den säljs och när den
konsumeras.
Sverige driver tanken att UNDCP skall vara en relativt liten organisation med
hög kunskap om narkotikans verkningar på samhällen och med kapacitet att
informera andra organisationer och regeringar. UNDCP:s begränsade resurser för
bekämpning av den omfattande narkotikaproblematiken måste användas katalytiskt:
UNDCP skall identifiera behov, initiera verksamhet och utvärdera effekter,
snarare än bygga upp en omfattande projekthanteringsapparat.
Det förhållandet att många länder ger bidrag endast till specifika projekt
har enligt propositionen försvårat UNDCP:s möjligheter att verka katalytiskt.
Det blir under det kommande året viktigt att utvärdera bidragssystemet till
UNDCP, inte minst mot bakgrund av den låga andelen projektobundna bidrag.
WHO:s program mot missbruk av beroendeframkallande substanser, WHO/PSA, skall
erbjuda kunskapsmässigt ledarskap i hälsofrågor relaterade till missbruk av
narkotika och alkohol. WHO/PSA:s ambition att utgöra ett kunskapscentrum, med
betoning på insamlande, utvecklande och spridande av information kring
substansberoende och dess bekämpning ligger väl i linje med den svenska synen
på dessa frågor.
I propositionen föreslås ett bidrag till den internationella
narkotikabekämpningen för budgetåret 1994/95 på 50 miljoner kronor för insatser
i utvecklingsländer genom UNDCP och andra multilaterala organisationer, främst
WHO/PSA.
Motionerna
En höjning av bidraget med 10 miljoner kronor föreslås i motion U210 (v).
Enligt motion U216 (nyd) bör bidraget minska med 20 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är väl befogat att lämna ett
betydande stöd till multilaterala organisationer vilkas verksamhet syftar till
internationella ansträngningar för att bekämpa narkotika.
Med hänsyn bl.a. härtill godtar utskottet regeringens förslag om ett bidrag
på 50 miljoner kronor till organisationen för budgetåret 1994/95. Motionerna
U210 yrkande 14 och U216 yrkande 9 (delvis) avstyrks alltså.
Internationella finansieringsorgan
Världsbanken (IBRD och IDA)
Sammanfattning av propositionen (s. 102--106)
Världsbanksgruppen utgör en av de viktigaste finansieringskällorna för
u-länderna. Världsbanken består av den internationella återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD) och den internationella utvecklingsfonden (IDA). I
världsbanksgruppen ingår även det internationella finansieringsbolaget (IFC),
det internationella multilaterala garantiorganet (MIGA) samt det
internationella centret för biläggande av investeringstvister (ICSID). Under
biståndsanslagen finansieras bidrag till IDA, IFC och MIGA. Riksbanken svarar
för Sveriges kapitalinsats i IBRD.
Världsbankens övergripande målsättning är att bistå utvecklingsländerna i
deras ekonomiska och sociala utveckling. Världsbanken gör detta genom att ge
lån till offentliga projekt och ekonomiska anpassningsprogram, tillhandahålla
ekonomisk rådgivning och experthjälp samt genom att verka som katalysator för
andra investeringar och som samordnare av internationellt stöd.
IBRD ger långfristiga lån på marknadsrelaterade villkor. Budgetåret 1992/93
uppgick IBRD:s nya låneåtaganden till 16,9 miljarder US dollar.
IDA
IDA ger lån till de fattigaste u-länderna på särskilt förmånliga villkor.
Dessa villkor innebär räntefrihet och lång återbetalningstid. Budgetåret
1992/93 uppgick IDA:s nya utlåningsåtaganden till 5,9 miljarder US dollar.
Ungefär 80 % gick till de allra fattigaste länderna, dvs. länder med högst 635
US dollar i BNP per invånare (1991 års penningvärde).
Stora återbetalningar på tidigare lån har under senare år resulterat i att
mer resurser gått tillbaka till Världsbanken i form av räntor och amortering än
vad som gått ut i form av nyutlåning, dvs. nettotransfereringarna från
Världsbanken är för närvarande negativa. Denna uppgift döljer emellertid stora
regionala skillnader. Latinamerika står för ett återflöde som är mer än fyra
gånger så stort som det från Östasien och Mellanöstern, medan utlåningen till
Öst- och Centraleuropa hittills i stort sett balanserats. Till de två regioner
där man finner det största antalet fattiga, Afrika söder om Sahara resp.
Sydasien, är nettoinflödet betydande. Budgetåret 1992/93 var nettoflödet från
Världsbanken närmare 900 miljoner US dollar till respektive region.
I praktiken har Världsbankens målsättning formulerats som strategin för
fattigdomsreduktion, dvs. främjande av tillväxtmönster som möjliggör för den
fattiga befolkningen att delta med sin arbetskraft och öka sin tillgång till
hälsovård, utbildning och annan social service.
I de förhandlingar mellan givarländerna och IDA som leder till att fondens
resurser förstärks, normalt vart tredje år, fastläggs därutöver särskilda
riktlinjer för IDA:s utlåning. I samband med den tionde påfyllnaden bestämdes
att IDA-utlåningen skall fortsätta att vara helt inriktad på
fattigdomsbekämpande projekt och program -- IDA skall därvid ytterligare öka
långivningen till de sociala sektorerna med särskild tonvikt på stöd till
kvinnor. IDA skall också kraftigt förstärka inslaget av miljörelaterade
åtgärder i sina låneprogram. Vidare kommer stor vikt att läggas dels vid att
mottagarländerna tillämpar ett gott styrelseskick (good governance) som bidrar
till att lånemedlen används effektivt och på avsett sätt, dels vid att IDA
fullföljer det pågående arbetet med att förbättra stödet till mottagarländerna
under själva genomförandet av IDA-finansierade projekt.
En under år 1993 genomförd intern utvärdering av Världsbankens verksamhet,
den s.k. Wapenhans-rapporten, visar som nämnts ovan att ca en fjärdedel av
Världsbankens program inte kan betraktas som tillfredsställande och att ett
antal program främst inom jordbrukssektorn på grund härav har måst avbrytas i
förtid. Styrelsens behandling av denna utvärderingsrapport har bl.a. lett till
starkare betoning på behovet av att förankra Världsbankens program och projekt
på det lokala planet samt att inom Världsbanken avsätta mer resurser för att
stödja ett land under genomförandefasen.
När det gäller miljöeffekter relaterade till världsbanksprojekt har
Världsbanken under verksamhetsåret varit föremål för uppmärksamhet och kritik.
I några stora vattenkraftsprojekt -- bl.a. det s.k. Narmadaprojektet i Indien
-- är det framför allt frågan om förflyttning av berörda befolkningsgrupper som
diskuterats. En följd av de negativa erfarenheterna i samband med
Narmada-projektet är att Världsbanken för närvarande genomför en översyn av
samtliga världsbanksprojekt som medför befolkningsomflyttningar.
För att skydda miljön och stödja en hållbar utveckling i medlemsländerna
bildades under verksamhetsåret 1993 en särskild avdelning under ledning av en
vicepresident. Sverige avser att bevaka att den nya avdelningens helhetssyn --
dvs. att miljön utgör en integrerad del av utvecklingen -- får genomslag i
Världsbankens låneprogram.
IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna. Den senaste, och tionde
s.k. påfyllnaden, avser den treårsperiod som började den 1 juli 1993 och uppgår
till ca 18 miljarder US dollar.
Sverige har utfäst att under de tre åren bidra med totalt drygt 2,8 miljarder
kronor. Beloppet skall erläggas som skuldsedlar vilka deponeras i Riksbanken.
Utöver samma andel som vid den nionde påfyllnaden, dvs. 2,62 %, bidrar Sverige
med ca 7,5 miljoner kronor per år under de åtta år som dragningar på
skuldsedlarna sker.
Budgeteringssystemet för de svenska bidragen till IDA ändrades budgetåret
1991/92. Numera anslås endast ett belopp svarande mot IDA:s beräknade
dragningar på skuldsedlarna under det aktuella budgetåret. Eftersom
dragningarna under tidigare påfyllnader kommit att fördelas på ca tio år har
reserver byggts upp under tidigare påfyllnadsperioder. Den nya
budgeteringstekniken innebär att inga nya reserver byggs upp och att de gamla
stegvis försvinner.
Riksdagen har i några fall beslutat att delar av outnyttjade skuldsedlar
tillfälligt fått användas för andra angelägna och oförutsedda önskemål (i
Central- och Östeuropa och f.d. Jugoslavien bl.a. för katastrofinsatser). Under
budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 har 620 miljoner kronor, avseende
täckning för tidigare lagda skuldsedlar fram till och med den åttonde
påfyllnaden, tillfälligt tagits i anspråk för sådana särskilda insatser. Dessa
medel måste successivt budgeteras för IDA, så att täckning finns när dragning
på tidigare gjorda åtaganden skall ske.
Återläggningen måste avslutas senast budgetåret 1998/99 dvs. sista året för
dragningar på IDA 8. Regeringens avsikt är enligt propositionen att börja denna
process budgetåret 1994/95 och att fördela återstående belopp på de fyra
kommande budgetåren.
Under budgetåret 1994/95 kommer det andra årsbidraget till IDA 10 att
erläggas. Dragningarna sker över en åttaårsperiod. Det budgeterade beloppet
fördelar sig sålunda på 251 miljoner avseende förväntade dragningar under IDA
9, 262 miljoner avseende förväntade dragningar under IDA 10 samt 112 miljoner
avseende den första återläggningen av de medel som tillfälligt tagits i anspråk
för andra angelägna insatser.
Regeringen beräknar 625 miljoner kronor under budgetåret 1994/95 avseende
Sveriges bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA).
Internationella finansieringsbolaget (IFC)
IFC:s syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att stödja
privata investeringar. I propositionen konstateras att detta mål ligger väl i
linje med det svenska biståndspolitiska målet att främja utveckling i den
privata sektorn.
Den ökade betoningen av de privata investeringarnas roll för länders
utveckling har lett till att IFC:s verksamhet expanderat betydligt. Sedan IFC
bildades 1956 har 12 miljarder US dollar lånats ut till över 11 000 företag i
drygt 100 länder. Det har visat sig svårare att finna lämpliga projekt i Afrika
än på övriga kontinenter. Ansträngningar pågår emellertid för att, bl.a. via
African Project Development Facility (APDF) och African Management Service
Cooperation (AMSCO), öka IFC:s verksamhet i Afrika.
Inom IFC:s ram finns dessutom ett ökande antal specialverksamheter som
finansieras med biståndsmedel och övervakas direkt eller indirekt genom
SwedeCorp, BITS eller SIDA.
Efter den senaste allmänna kapitalökningen 1991 med 1 miljard US dollar och
en särskild kapitalökning på 150 miljoner US dollar 1992 för att möjliggöra för
de nya medlemsländerna att teckna andelar är IFC:s aktiekapital nu uppe i 2,45
miljarder US dollar. Sveriges andel i den allmänna kapitalökningen är 1,17 %
dvs. 11,7 miljoner US dollar. Detta bidrag skall inbetalas under fem år. Det
första bidraget betalades budgetåret 1992/93.
Regeringen beräknar 14 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 under denna
budgetpost.
Regionala utvecklingsbanker
Sammanfattning av propositionen (s. 106--110)
Afrikanska utvecklingsbankens (AfDB) mål är att främja ekonomisk utveckling
och sociala framsteg i medlemsländerna i Afrika. Under 1980-talet har strävan
mot att nå detta mål tagit sig uttryck i en kraftigt ökad utlåningsvolym och en
allt bredare verksamhet inriktad bl.a. mot fattigdomsbekämpning, miljö samt
kvinnans roll i utvecklingsprocessen. AfDB:s breda utvecklingsperspektiv kan
därmed sägas vara väl etablerat.
Under de senaste åren har det stått klart att den utökade och breddade
verksamheten i banken inte följts av en motsvarande ökning av långivningens
totala utvecklingseffekter. Detta har som grund bl.a. en tveksam kvalitetsnivå
i genomförandet och en överdriven utlåning till icke kreditvärdiga
medlemsländer. Dessa förhållanden har också bidragit till en i vissa avseenden
oroväckande försvagning av bankens finansiella ställning.
Sverige fullgjorde under budgetåren 1987/88 till 1991/92 sina finansiella
åtaganden i enlighet med överenskommelse om den senaste kapitalökningen i
banken. Då en ny ökning av bankens kapital kan bli aktuell tidigast vid
utgången av 1996 föreligger för närvarande inget medelsbehov under denna
anslagspost.
Afrikanska utvecklingsfonden
Den senaste internationella överenskommelsen om en resurspåfyllnad i
Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) slöts i februari 1991 och innebar att
givarsamfundet ställde ca 3,3 miljarder US dollar till fondens förfogande
samtidigt som principerna för verksamhetens inriktning under perioden 1991--93
fastställdes. I huvudsak innebär dessa att fattigdomsbekämpning är ett
övergripande mål och att verksamheter inriktade på miljö, kvinnans roll och
gott styrelseskick prioriteras.
I november 1992 genomförde givarländerna en s.k. halvtidsöversyn av den
innevarande påfyllnadsperioden i fonden. Denna visade att utformningen av
utlåningsprogrammet på det hela taget följer de givna riktlinjerna, men att
förbättringar krävs på vissa viktiga områden främst beträffande genomförandet
av enskilda projekt samt överensstämmelsen mellan dessa och övergripande
prioriteringar i respektive låntagarland.
Förhandlingarna om en ny påfyllnad av AfDF:s resurser (ADF VII) inleddes
under våren 1993. Dessa har bekräftat att fonden har en mycket viktig roll
genom att sörja för utvecklingsfinansiering i de många afrikanska stater som
inte har en tillräcklig kreditvärdighet för att kunna erhålla lån på
kommersiella villkor.
Enligt regeringens bedömning är det mycket viktigt att Sverige deltar aktivt
i förhandlingarna om en resurspåfyllnad i AfDF. Om dessa leder till en slutlig
överenskommelse med ett ur svensk synpunkt tillfredsställande policyinnehåll
synes ett bibehållande av den nuvarande svenska bidragsandelen (4,5 %) vara
eftersträvansvärd.
Med hänsyn bl.a. till pågående diskussioner är det inte troligt att något
bidrag kommer att behöva utbetalas under det kommande budgetåret. För
budgetåret 1994/95 förutses således inget medelsbehov under denna analyspost.
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)
Asiatiska utvecklingsbanken skall främja ekonomisk och social utveckling i
medlemsländerna i Asien och Stillahavsområdet. Under senare delen av 1980-talet
har verksamheten alltmer inriktats inte bara på ekonomisk tillväxt utan även på
fattigdomsbekämpning, främjande av kvinnors roll i utvecklingsprocessen,
utveckling av de mänskliga resurserna och en miljömässigt hållbar utveckling. I
den pågående förhandlingen om den fjärde ökningen av bankens kapital har
kvalitetsfrågan kommit att hamna allt mer i fokus.
Under de senaste två åren har en ny ökning av bankens kapital förberetts.
Riktlinjerna för det svenska agerandet är att verka för en kapitalökning som
till storleken tillåter bankens verksamhet att växa med kvalitet genom hela
utlåningsprocessen och som försäkrar ett finansiellt sunt utvecklande av medlen
samt att bättre integrera de bredare utvecklingsmålen.
Det är troligt att det första bidraget till kapitalökningen i den Asiatiska
utvecklingsbanken kommer att infalla under budgetåret. Detta bidrag förväntas
rymmas inom för ändamålet redan avsatta medel. För budgetåret 1994/95
föreligger således inget medelsbehov under denna anslagspost.
Regeringen beräknar att det tredje årsbidraget av fyra till Asiatiska
utvecklingsfonden under budgetåret uppgår till 115 miljoner kronor.
Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB/FSO) verksamhet syftar till att
främja den pågående strukturanpassningen i de latinamerikanska länderna och
samtidigt använda en betydande del av utlåningen till förmån för fattiga
befolkningsgrupper. Verksamheten har också präglats av en väsentlig satsning på
en integration av miljöfrågor i all utlåning.
Förhandlingar om en ökning av bankens kapitalbas och en resurspåfyllnad i
fonden för koncessionell utlåning (FSO) påbörjades under våren 1993 och
beräknas kunna slutföras under 1994.
Det är enligt propositionen naturligt att omfattningen av ett svenskt
deltagande i den kommande kapitalökningen i IDB/SFO görs avhängig av vilken mån
den slutliga överenskommelsen kan sägas överensstämma med svenska
biståndspolitiska intressen. Därutöver måste bidraget bestämmas utifrån en
bedömning av i vilken mån en eventuellt förändrad kapitalstruktur kan
underlätta för Sverige att utöva inflytande och driva frågor av särskilt
svenskt intresse i institutionen. En bibehållen eller något ökad svensk andel
av det totala kapitalet, vilken för närvarande uppgår till 0,16 %, synes i
detta skede av förhandlingarna kunna motiveras.
Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till svenska åtaganden i tidigare
kapitalökningar, uppskattar regeringen medelsbehovet budgetåret 1994/95 till
18 miljoner kronor.
Motionen
I motion U216 anför Ny demokrati att det inte finns anledning för Sverige att
fortsättningsvis engagera sig i den Interamerikanska utvecklingsbanken.
Motionärerna föreslår att det svenska bidraget till banken helt skall dras in.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett bidrag på 18 miljoner kronor
till Interamerikanska utvecklingsbanken.
Motion U216 yrkande 9 (delvis) avstyrks alltså.
Nordiska utvecklingsfonden (NDF)
Sammanfattning av propositionen (s. 110--112)
Nordiska utvecklingsfonden (NDF) är en nordisk biståndsinstitution för
finansiering av angelägna utvecklingsprojekt, som främjar ekonomisk och social
utveckling i u-länder.
Till fonden har hittills inbetalats 90 miljoner SDR. Den svenska andelen av
det ännu inte inbetalade kapitalet uppgår till 59,7 miljoner SDR vilket med
dagens växelkurser motsvarar ca 700 miljoner kronor.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till 105 miljoner
kronor.
Motionen
I motion U216 anför Ny demokrati att det är befängt att ha en särskild fond
som skall bidra till den nordiska profileringen i multilaterala
finansieringsinstitutioner. Motionärerna anser att fonden bör avvecklas och
föreslår att bidraget till fondens verksamhet skall dras in.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende bidrag till
Nordiska utvecklingsfonden.
Därmed avstyrks motion U216 yrkande 9 (delvis).
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)
Sammanfattning av propositionen (s. 111--112)
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) som tillkom i slutet av
70-talet, är en ovanlig organisation av i huvudsak två skäl. Det ena är att
ansvaret för de finansiella resurserna skall delas av OPEC- och OECD-länder.
Det andra är att fattigdomskriteriet är tydligt inskrivet i organisationens
stadgar. Huvudmålsättningen är att hjälpa de fattigaste delarna av befolkningen
i de fattigaste länderna att höja sin levnadsstandard genom bl.a. ökad
jordbruksproduktion. Insatserna präglas av småskalighet och innovation.
IFAD:s tredje kapitalpåfyllnad avsåg perioden 1990--1992 och uppgick till 562
miljoner US dollar. Den svenska andelen var 140 miljoner kronor, eller 3,9 % av
den totala påfyllnaden.
Förhandlingar om en kapitalpåfyllnad för perioden 1994--1996 inleddes under
1992.
Förhandlingarna bröt dock samman i oktober 1993 sedan nyckellandet på
OPEC-sidan, Saudiarabien, överraskande klargjort att landet endast var villigt
att bidra med en tiondel av det bidrag som det gav under den tredje
påfyllnaden.
IFAD har i dag ett gott finansiellt läge. Likviditet och reserver bedöms
räcka för finansiering av verksamheten en bit in på 1995 utan behov av
påfyllnad. Därefter behövs dock tillskott om verksamheten skall kunna drivas
vidare på ett meningsfullt sätt. Samtidigt är det i dag inte möjligt att
förutsäga vilka beslut som kan komma att fattas om organisationens framtid.
Mot denna bakgrund bör enligt propositionen beredskap hållas för ett svenskt
deltagande i en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD. Beredskapen bör omfatta
inbetalning av ett första årsbidrag under budgetåret 1995/96. För budgetåret
1992/93 anslogs ett belopp om 60 miljoner kronor för IFAD avsett att täcka ett
första svenskt bidrag till IFAD:s fjärde kapitalpåfyllnad. En rimlig
utgångspunkt bör vara att inbetalning av ett svenskt bidrag av sådan storlek
kan komma att aktualiseras under budgetåret 1994/95. Med hänsyn till den från
budgetåret 1992/93 liggande reservationen beräknar regeringen inte något
medelsbehov för budgetåret 1994/95.
Miljöinsatser
Sammanfattning av propositionen (s. 112--113)
Under denna anslagspost finansieras vissa riktade multilaterala bidrag till
särskilda miljöfonder och program.
Den globala miljöfaciliteten (GEF) finansierar insatser inom områdena globala
klimatförändringar, stratosfäriskt ozon, biologisk mångfald samt
internationella vatten. Förhandlingar pågår för närvarande för att
omstrukturera fonden och dess styrsystem i en effektivare riktning.
Förhandlingarna inom GEF och inom ramen för de båda globala konventionerna,
klimatkonventionen och den biologiska mångfaldskonventionen, syftar också till
att underlätta för faciliteten att fungera som finansiell mekanism för båda.
Detta kommer att medföra behov för en substantiell påfyllnad.
Påfyllnadsförhandlingar pågår parallellt med omstruktureringsförhandlingarna
med sikte på en påfyllnad av 15--20 miljarder SEK på en treårsperiod, dvs. en
dryg fördubbling.
Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att genomföra en
avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Protokollets multilaterala fond
finansierar u-ländernas deltagande i avvecklingsprogrammet. Allt fler u-länder
ansluter sig till protokollet vilket ökar behovet av resurser. En ökning av
fondens totala storlek till det dubbla är ett resultat av förhandlingar vid
årets möte. Sverige förväntas här bidra med samma andel som tidigare.
Montrealprotokollets multilaterala fond har fungerat sedan 1990, från början
på interimsbasis och sedan 1992 som permanent finansieringsmekanism. Tiden är
dock hittills för kort för någon riktig utvärdering. Fondens användning tycks
dock visa på en utveckling i rätt riktning om än i långsammare takt än
förväntat.
Den internationella målsättningen inom FN-systemet är att alla länder
långsiktigt skall sträva mot en hållbar utveckling. För att u-länderna skall
kunna genomföra åtaganden som gjordes i Rio krävs, förutom egna resurser från
länderna själva, också nya och additionella resurser från det internationella
samfundet. Detta medför ett ökat behov av bistånd inom området.
I FN-systemet hålls under 1993/94 flera förhandlingar som kommer att kräva
aktiva biståndsinsatser under det kommande budgetåret.
SIDA:s arbete inom ramen för det multilaterala miljöanslaget har haft en
inriktning som stämmer med den som uttrycks i UNCED-arbetet. SIDA:s
multilaterala insatser är av långsiktig karaktär och kräver kontinuitet.
FN-systemets reaktion på UNCED har genom systemtröghet skett långsammare än
vad man på vissa håll förväntat sig. Av den anledningen kommer också kraven på
det internationella systemet med fördröjd effekt, dvs. först ett par år efter
själva konferensen. Detta kommer att innebära ökade krav på svenska bidrag
fr.o.m. budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår ett bidrag med 150 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Motionerna
I motion U210 (v) föreslås att bidraget höjs med 100 miljoner kronor. Som
motiv för den kraftiga höjningen anger motionärerna att miljöhänsyn måste
integreras i allt utvecklingsarbete för att säkerställa en hållbar utveckling i
tredje världen. Den rika världen måste via finansiella och andra medel bidra
till att den ekonomiska och sociala utvecklingen i syd inte får samma förödande
miljökonsekvenser som den fått i nord.
Åberopande budgetskäl och Sveriges stora upplåning föreslår Ny demokrati i
motion U216 att bidraget skall minskas med 105 miljoner kronor.
I den socialdemokratiska partimotionen U212 yrkande 5 (delvis) diskuteras
hur utvecklingsländerna skall kunna delta i arbetet med att komma till rätta
med de globala miljöproblemen. Motionärerna anser att det behövs en strategi
för stöd till miljövårdsförhandlingar om den globala miljöfaciliteten -- GEF --
måste slutföras på ett sätt som tydligare kopplar bistånd på miljöområdet till
ett generellt utvecklingsfrämjande bistånd.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör föra en aktiv politik
i uppföljningsarbetet efter UNCED såväl inom landet som internationellt.
I propositionen (s. 70) betonas också att Sverige i det internationella
utvecklingssamarbetet måste sträva efter att synsättet "hållbar utveckling"
präglar arbetet med policy, program och projekt. Detta bör genomsyra såväl
globala miljöfrågor som lokala frågor vilka mer direkt berör fattiga människors
livsmiljö.
Utskottet har vid flera tillfällen (senast bet. 1993/94:UU4 och 1993/94:UU5y)
framhållit den vikt som utskottet fäster vid att en effektivare kontroll och
efterlevnad av de internationella avtalen på miljöområdet främjas. När det
gäller inriktningen av GEF:s verksamhet uttalade utskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1993/94:UU4 att utskottet utgår från att regeringen
fortsätter sina ansträngningar beträffande förhandlingarna om omstrukturering
av GEF så att GEF effektivt kompletterar det arbete som bedrivs inom andra
internationella organ. Det är också angeläget att verka för ett aktivt
u-landsdeltagande i GEF.
I detta sammanhang kan också nämnas att regeringen i mars 1994 har tillsatt
en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till hur
UNCED-besluten och de globala miljöfrågorna kan integreras i det svenska
utvecklingssamarbetet.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion U212 (s) yrkande 5
(delvis) är besvarad.
Den internationella målsättningen inom FN-systemet är att alla länder
långsiktigt skall sträva mot en hållbar utveckling. För att u-länderna skall
kunna genomföra åtaganden som gjordes i Rio krävs, förutom egna resurser från
länderna själva, också nya och additionella resurser från det internationella
samfundet.
Med hänvisning härtill godtar utskottets regeringens förslag om en höjning av
bidraget på 105 miljoner kronor. Utskottets ställningstagande innebär att
motionerna U210 yrkande 15 och U216 yrkande 9 (delvis) avstyrks.
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)
Sammanfattning av propositionen (s. 114--115)
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) som är den största
enskilda organisationen på befolkningsområdet har som övergripande mål att
främja ett ansvarsfullt föräldraskap. I den strategiska plan för nittiotalet
som IPPF antog år 1993 framhålls den mänskliga rättigheten för alla kvinnor,
män och ungdomar att fritt bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa.
Information, rådgivning, vård och tillhandahållande av preventivmedel inom
området sexuell och reproduktiv hälsa är ett annat viktigt område för IPPF.
Planen antogs efter en grundlig behandling med medlemsorganisationerna och
har också i stort sett fått gehör hos givarländerna. Samtidigt finns vissa
tecken på att planen inte är så väl förankrad som man tidigare hävdat.
IPPF finansieras till nästan 90 % av regeringsbidrag. Det ger regeringarna en
mycket stor möjlighet att påverka verksamheten. Man kan ifrågasätta denna
påverkan på en enskild organisations verksamhet. Samtidigt ger den
finansierande regeringar en möjlighet att stödja den typ av verksamhet som
enskilda organisationer bedriver, vilket annars inte är möjligt.
Den kommande FN-konferensen om befolkning och utveckling kommer att påverka
även IPPF:s verksamhet.
I propositionen förutses ett ökande behov av medel för IPPF:s verksamhet,
inte minst i ljuset av den förestående FN-konferensen om befolkning och
utveckling. Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande genomförandet
av den strategiska planen och Sveriges vilja att verka för en mer balanserad
bördefördelning föreslås ett oförändrat bidrag till IPPF, nämligen 89 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Internationella sjöfartsuniversitetet (WMU)
Sammanfattning av propositionen (s. 115)
Internationella sjöfartsuniversitetet (World Maritime University), som är
beläget i Malmö, drivs i den internationella sjöfartsorganisationens (IMO)
regi. Varje årskurs består av ca 100 studenter som till omkring 90--95 % kommer
från utvecklingsländer.
Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som finns i en rad
länder. Sverige är en av de största bidragsgivarna till universitetet och skall
enligt avtal bidra med en tredjedel av den budget som fastställs. För
budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett bidrag om 18 miljoner kronor.
Multilaterala biträdande experter m.m.
Sammanfattning av propositionen (s. 115--116)
Medel under anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och
finansiering av biträdande experter (Associated Experts och Junior Professional
Officers) inom internationella organisationer, särskilt inom FN-systemet.
Under budgetåret 1993/94 finansierar Sverige ett 90-tal multilaterala
biträdande experter. FN-organ har med svensk finansiering getts möjlighet att
rekrytera biträdande experter från u-länder. Vidare finansieras ett antal
tjänster genom FN:s volontärprogram (UNV).
En mindre del av anslagsposten ställs till förfogande för universitet och
institutioner i Sverige.
Från anslagsposten tas medel för förstärkning av SIDA:s kapacitet att
rekrytera svenskar till tjänstgöring på hög- och mellannivå i internationella
organisationer.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag för ovan redovisade
ändamål på 62 miljoner kronor.
Motionerna
I motion U216 föreslår Ny demokrati en minskning av anslagsposten med 12
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I motion U313 yrkande 4 framhåller Ny demokrati att Sverige aktivt bör verka
för att fler svenskar skall kunna få arbete inom FN-systemet. Med tanke på
Sveriges generösa bidragsgivning borde många fler styrelseposter och
tjänstemannabefattningar inom FN kunna besättas med svenskar.
Utskottet
I propositionen påpekas att Sverige är underrepresenterat vad gäller personal
i flertalet frivilligfinansierade multilaterala organ. Den svenska kompetensen
inom många av de områden där dessa organ verkar torde enligt regeringens
bedömning vara hög. Det gäller därför att finna kreativa och flexibla former
för rekrytering i syfte att skapa en svensk resursbas samt för att öka antalet
svenskar i internationell tjänst, främst inom FN-systemet. Anslagsposten har
ett sådant syfte och är inte riktat mot en viss organisation.
Utskottet konstaterar att regeringens uttalade målsättning och syftet med
anslagsposten väl stämmer överens med de synpunkter som förs fram i motion U
313 yrkande 4. Utskottet finner därför motionen i allt väsentligt tillgodosedd
med vad utskottet anfört.
Mot här angiven bakgrund anser utskottet inte att det finns anledning att
minska anslagsposten. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag och
avstyrker motion U216 yrkande 9 (delvis).
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
Sammanfattning av propositionen (s. 116)
I propositionen framhålls att det stöd till FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad som lämnas från denna anslagspost även fortsättningsvis skall
syfta till att framhäva och stärka de civila och humanitära aspekterna av de
fredsbevarande operationerna i utvecklingsländerna.
Användande av medel under denna delpost får ske i de länder vilka enligt
OECD:s biståndskommitté (DAC) definieras som u-länder. Undantagsvis bör
anslagsposten även kunna utnyttjas för liknande insatser i ESK:s regi. Vidare
får anslås medel för finansiering av Swedreliefs (specialenheten för
katastrofhjälp inom Försvarsmaktens utlandsstyrka) verksamhet i Sverige. För
budgetåret 1994/95 beräknar regeringen ett belopp om 150 miljoner kronor.
Motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U212 yrkande 10 föreslås att
anslagsposten får benämningen Insatser för fred, säkerhet och återuppbyggnad.
I motion U216 yrkande 9 (delvis) föreslås att anslagsposten skall minska med
150 miljoner kronor, dvs. att Sverige inte fortsättningsvis skall lämna något
bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad. Förslaget motiveras med
att Sveriges stora engagemang i internationella utvecklingsbanker och
utvecklingsfonder gör att vi inte har råd att lämna även detta bidrag till FN:s
verksamhet.
Förslaget i motion U212 är nära kopplat till förslag i de socialdemokratiska
partimotionerna U304 och Fö201 om ett program för gemensam säkerhet. I motion
U304 föreslås att i ett gemensamt program mellan Utrikesdepartementet och
Försvarsdepartementet sammanlagt 1 300 miljoner kronor skall avsättas för
säkerhetsstärkande insatser. Anslagsposten FN-insatser för fred och
återuppbyggnad skall samordnas med det föreslagna programmet för
säkerhetsstärkande insatser och bör därför få beteckningen Insatser för fred,
säkerhet och återuppbyggnad.
Enligt vad utskottet inhämtat har huvudsakligen insatser till stöd till
fredsprocesser finansierats från anslaget. Som exempel kan nämnas att i
Somalia har finansierats ett fältsjukhus och i Moçambique har civilpoliser och
demobiliseringsprogram för Onumoz fått stöd. Vidare kan nämnas att i f.d.
Jugoslavien har stöd lämnats till ESK-monitorer och civilpoliser inom ramen för
Unprofor. I Sverige har utbildning av civilpoliser inför förestående
utlandstjänstgöring finansierats över anslaget.
Det framgår inte av motionen om avsikten är att anslaget skall få en
förändrad inriktning.
Förslagen i motion U304 om ett gemensamt program för säkerhetsstärkande
insatser och därmed sammanhängande budgettekniska förändringar behandlas av
utrikesutskottet i betänkande 1993/94:UU14. Utskottet framhåller där att de
fredsbevarande insatserna, som under de senaste åren ändrat karaktär,
inbegriper ett stort inslag av civila åtgärder, varav en del finansieras över
biståndsanslaget. Utskottet anser att detta talar för ett samlat ansvar i
Utrikesdepartementet och avstyrker därför motionen i här aktuella delar.
Mot här angiven bakgrund anser sig utskottet inte ha skäl att föreslå
riksdagen att besluta om en ändring av beteckningen på den här aktuella
anslagsposten.
Motion U212 yrkande 10 avstyrks alltså.
Övriga insatser
Sammanfattning av propositionen (s. 117--120)
Under denna delpost finansieras bidrag till ett stort antal organisationer,
program, seminarier och andra internationella aktiviteter som främjar
internationell samverkan och utveckling.
Extra insatser genom internationella organisationer kan av en rad olika skäl
visa sig vara angelägna under pågående budgetår. Under denna anslagspost medges
ett visst utrymme för att möta sådana behov.
Vidare utgår under denna delpost återkommande bidrag till vissa
internationella organisationer som bedriver en angelägen verksamhet men där
beloppen är relativt blygsamma. Under budgetåret 1994/95 räknar regeringen med
bidrag till följande organisationer:
Internationella rödakorskommittén (ICRC)
FN:s boende- och bebyggelsecenter (Habitat)
FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem)
Internationella programmet för kommunikationsutveckling (IPDC)
Medel för människor med funktionshinder
Gemensamma fonden för råvaror
Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO)
Internationella juteorganisationen (IJO)
Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF)
Motionerna
I motion U216 föreslår Ny demokrati en minskning av delposten med 43 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att en
översyn av de olika anslagen är motiverad och att vi någon gång måste kunna
säga nej.
I motion U230 (kds) redovisas den planering som pågår för att etablera ett
World Aviation University (WAU) i Norrköping. WAU avses bli ett FN-universitet
och byggas upp på likartat sätt som World Maritime Univerisity i Malmö. WAU
skall ge utbildning och träning inom flygsäkerhet och luftfartsadministration
för elever från utvecklingsländer och f.d. Östeuropa och Sovjetunionen. Fullt
utbyggt beräknas WAU kosta ca 8 miljoner US-dollar per år. Motionären anser att
svenska staten bör garantera en betydande del av WAU:s budget bl.a. genom
anslag från BITS och särskilt riktade biståndsmedel. Regeringen bör, säger han,
på lämpligt sätt, stödja arbetet på att WAU lokaliseras till Norrköping dels
för att använda den unika kompetens och de lämpliga resurser som finns
tillgängliga i regionen, dels för att kompensera för nedläggningen av F13
Bråvalla flygflottilj (F 13).
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende
medelsberäkningen under delposten Övriga insatser.
Motion U216 yrkande 9 (delvis) avstyrks sålunda.
När det gäller förslaget om inrättande av ett World Aviation University (WAU)
vill utskottet anföra följande.
Vid Linköpings universitet har genomförts en studie om behovet och
möjligheten att inrätta en internationell utbildning på akademisk nivå inom
flygsäkerhetsområdet. Utbildningen skulle förläggas till
Linköping--Norrköpings-regionen. Studien visar att det finns behov av
en sådan utbildning främst i u-länderna och i länder i forna Sovjetunionen. Ett
program för utbildning på master-nivå är under utarbetande.
En samarbetsgrupp med företrädare för Länsstyrelsen i Östergötlands län,
Luftfartsverket, Universitetet i Linköping, Linköpings och Norrköpings kommuner
samt Saab-Scania AB har i skrivelse till Utbildningsdepartementet hemställt om
att bl.a. frågan om en internationell utbildning för flygsäkerhet närmare skall
utredas.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att den fråga som väckts i
motion U230 är föremål för beredning inom regeringskansliet. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Medelsanvisningen under anslaget C 1, bemyndiganden för regeringen m.m.
Utskottet
Regeringen föreslår till Bidrag till internationella biståndsprogram ett
anslag för budgetåret 1994/95 på 3 295 000 000 kronor. Förslaget innebär att
anslaget ökar med 147 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Vänsterpartiets förslag i motion U210 under olika anslagsposter vilka
behandlats i det föregående innebär en höjning av anslaget med 213 miljoner
kronor till totalt 3 508 000 000 miljoner kronor.
I motion U216 yrkande 9 (delvis) föreslår Ny demokrati att anslaget skall
minskas med 1 489 miljoner kronor till totalt 1 806 miljoner kronor.
Med anledning av vad utskottet anfört tidigare tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna U210 (v) i
berörda delar och motion U216 yrkande 9 i berörda delar.
Utskottet har i det föregående redogjort för de av regeringen förordade
riktlinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete samt för redovisade gjorda
utfästelser. Enligt utskottets uppfattning avses med det bemyndigande
regeringen begär dels att vid en kommande resurspåfyllnad i Afrikanska
utvecklingsfonden den nuvarande svenska bidragsandelen om 4,5 % bör
bibehållas, dels att den svenska andelen av IDB:s taotala kapital om 0,16 %
vid den kommande kapitalökningen bör bibehållas eller något ökas, dels att
beredskap bör hållas för ett svenskt deltagande i en fjärde kapitalpåfyllnad i
IFAD. Utskottet tillstyrker de begärda bemyndigandena.
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att göra dessa utfästelser.
Utskottet avstyrker således motion U216 yrkandena 6, 7 och 8.
Bilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen (s. 120--122)
Ökade krav på prioriteringar i biståndet
Propositionen (s. 120--121)
Från 1985/86 till 1991/92 ökade antalet länder som mottog bistånd från
Sverige från 58 till 91. Omfattningen av det svenska samarbetet varierar dock
kraftigt mellan olika länder.
Mångfalden i biståndet kräver god överblick. Krav på tydlig ansvarsfördelning
och samordning mellan olika myndigheter ökar. Stora behov och begränsade
resurser ökar kraven på prioriteringar. Det kan innebära arbete i ett mindre
antal sektorer i samarbetsländerna och arbete med ett mindre antal projekt inom
sektorerna. Det innebär att man, när stöd till en ny långsiktig insats
beslutas, också bör ha en plan för avveckling av biståndet. Inriktningen på de
fattigaste länderna och på fattiga grupper i mottagarländerna måste betonas.
För biståndet nya länder är Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien och
Albanien.
Mål- och resultatorientering
Propositionen (s. 121--122)
Regeringens styrning av myndigheterna har blivit alltmer mål- och
resultatorienterad. Åtgärder har således vidtagits för att förbättra styrnings-
och samarbetsformerna i biståndet (prop. 1992/93:244, bet. 1992/93:UU26, rskr.
1992/93:342). Det rör bl.a. anslagsstruktur, införande av planeringsramar som
ej avtalas med mottagaren, ny ordning för importstöd, införande av
landstrategier för styrning och samordning samt integration av
fältadministrationen. Detta förändringsarbete är nu under genomförande.
Biståndskontoren och ambassadernas allmänna avdelningar skall, beträffande
berörda ambassader, vara integrerade senast den 1 januari 1995.
Landstrategier skall upprättas för alla större mottagarländer. Revidering av
strategierna företas normalt vart tredje år.
Under budgetåret 1993/94 upprättas strategier för Botswana, Namibia, Sri
Lanka, Tanzania, Vietnam och Zambia. För budgetåret 1994/95 planeras
landstrategier för Eritrea, Etiopien, Guinea-Bissau, Kenya, Lesotho, Nicaragua
och Sydafrika.
De indikativa planeringsramarna genom SIDA innehåller dels ett basprogram av
långsiktig verksamhet (exempelvis undervisning och infrastruktur), dels sådant
långsiktigt bistånd som är möjligt att fördela på länder men som tidigare
endast redovisats som särskilda anslagsposter. Det berör i första hand
anslagsposterna för demokrati och mänskliga rättigheter, miljö, särskilda
program och regionala insatser i Afrika.
Utskottet
Utskottet noterar att införandet av de nya former för styrning och samarbete
som riksdagen beslutat (prop. 1992/93:244, bet. 1992/93:UU26, rskr.
1992/93:342) påbörjats. Utskottet utgår från att detta arbete genomförs på ett
sådant sätt att minskningar av eller avbrott i biståndsflödena vid
övergången till det nya systemet kan undvikas och att den tid under vilken det
gamla och det nya systemet löper parallellt i görligaste mån nerkortas.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att ett förslag om att
lägga om budgetåret till att sammanfalla med kalenderåret är under beredning i
riksdagen.
C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA)
Demokrati, mänskliga
rättigheter 650 595 5)
Katastrofer och återupp-
byggnad m.m. 1 181 1 300 6)
Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda
organisationer 875 1 000 7)
Särskilda miljöinsatser 225 230 8)
C. ÖVRIGT
Särskilda program 305 305 9)
Rekrytering och utbildning
av fältpersonal 40 40
Vissa landprogramkostnader 43 20
Information genom SIDA 23 25
_____________________________________________________________________________
3 342 3 515
_____________________________________________________________________________
SUMMA 6 699,5 6 290
____________________________________________________________________________
1) Dessa ingår i den krets av länder som kan komma i fråga för
betalningsbalansstöd. Fördelning enligt regler angivna under anslaget C 4. Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad
2) Medlen anvisas under anslagsposten Demokrati och mänskliga
rättigheter varför beloppet ej ingår i basprogrammet
3) Avser basprogram/planeringsramar för Eritrea (30/35), Kap Verde
(35/35), Guinea-Bissau (0/10), Lesotho (30/45)
4) Regionalt stöd genom SADC har fördelats på planeringsramar för
Angola, Lesotho, Moçambique, Tanzania och Zambia. Ofördelat 35 miljoner kronor
5) 60 miljoner kronor har förts över till basprogram för El Salvador
inom anslagsposten utvecklingssamarbete Centralamerika, 220 miljoner kronor
redovisas som planeringsram för Sydafrika och ytterligare 200 miljoner kronor
fördelas på planeringsramar för andra länder i huvudsak enligt SIDA:s förslag
6) För Afghanistan och Kambodja beräknas 100 miljoner kronor vardera
7) Direktstöd om totalt 40 miljoner kronor har fördelats på
planeringsramar för Bangladesh, Indien och Sri Lanka
8) Av beloppet har 65 miljoner kronor fördelats på planeringsramar
9) Av beloppet har 40 miljoner kronor fördelats på planeringsramar
Tabell 4 sammanfattar förslag om basprogram samt indikativa planeringsramar
för biståndet genom SIDA. Basprogrammet motsvarar de tidigare s.k. landramarna
minskat med importstödet. Importstödet har lagts tillsammans med
betalningsbalansstödet till ett eget anslag. Detta anslag (C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad) omfattar 1 000 miljoner kronor och
fördelas till fattiga, skuldtyngda länder som genomför ekonomiska
reformprogram, framför allt i Afrika. Planeringsramarna innehåller det
långsiktiga basprogrammet (undervisning, hälsa, infrastruktur etc.) och sådant
långsiktigt bistånd som är möjligt att länderfördela men som tidigare endast
redovisats som särskilda anslagsposter (demokrati/mänskliga rättigheter, miljö
etc.). Länder med föreslagna planeringsramar understigande 50 miljoner kronor
har sammanförts i anslagspost "Övriga länder".
Samarbete med enskilda länder
Angola
Motionerna
I partimotion U210, yrkande 17, (v) konstaterar motionärerna att Angola står
inför ett gränslöst behov av hjälp. Regeringens förslag till nedskärning av
Angolaanslaget är cyniskt. De pengar som inte längre kan gå till
utvecklingsprojekt borde finnas kvar inom basprogrammet för akuta humanitära
insatser. Vänsterpartiet yrkar på ett biståndsanslag till Angola om 200 000 000
kr vilket är 140 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit.
I partimotion U212, yrkande 11, (s) föreslår motionärerna att landramen till
Angola i jämförelse med regeringens förslag ökas med 20 000 000 kr till 80
000 000 kr. Landet anses ha den svåraste situationen bland länderna i södra
Afrika.
Utskottet
Efter de allmänna valen i september 1992, som gav det regerande MPLA-partiet
en majoritet i nationalförsamlingen, tog oppositionspartiet Unita åter till
vapen. Därefter har situationen präglats av krig och förödelse. USA:s
erkännande i maj 1993 gav den nya regeringen viss styrka. FN:s säkerhetsråd har
fördömt Unitas vägran att fullt ut respektera fredsavtalet och säkerhetsrådets
resolutioner. Den 15 september 1993 beslöt rådet att införa vapen- och
oljesanktioner mot Unita. Detta har också stärkt regeringens ställning.
Mandatet för FN:s fredsbevarande insats Unavem II har förlängts. Förhandlingar
mellan regeringen och Unita om en lösning på konflikten har pågått i omgångar
men ännu inte givit konkreta resultat. Hittills har drygt 3 miljoner människor
i Angola drabbats av inbördeskriget och den därav följande svälten. I höstas
kom rapporter om tusen döda per dag. Sammanlagt har mer än 100 000 personer
dött. Situationen är nu något bättre sedan FN-flygningarna når fram med hjälp
till de avskurna regionerna i inlandet.
Efter valet påbörjade regeringen ett nytt ekonomiskt stabiliseringsprogram.
Detta avbröts i mars 1993 genom införande av krigsekonomi med ökande
budgetunderskott och hög inflation. Den statliga förvaltningen har försvagats
ytterligare, och en tilltagande korruption kan noteras. Det ekonomiska läget är
kritiskt.
Dödligheten i Angola är en av de högsta i världen, särskilt bland mödrar och
barn. Hälsostandarden är mycket låg enär en stor del av klinikerna förstörts
under tidigare och nu pågående krig. Brist på utbildad personal har ytterligare
förvärrat situationen.
I propositionen anför regeringen att neddragningen av planeringsramen helt
betingats av krigsförhållandena i Angola, som för närvarande omöjliggör ett
långsiktigt utvecklingssamarbete med den volym som tidigare gällt. Verksamheten
inom samtliga projekt fortsätter dock på sparlåga och kompletteras med
katastrofinsatser. Den förväntade, ingående reservationen 1994/95 bör, enligt
regeringen, användas för katastrofinsatser genom i första hand FN. Beredskap
finns att återuppta det långsiktiga samarbetet när förhållandena i landet så
medger.
Regeringen har vid olika tillfällen anslagit medel för katastrofinsatser. I
juni 1993 gav Sverige 75 miljoner kronor till katastrofprogrammet i Angola. I
mars 1994 anslogs ytterligare 40 miljoner kronor. Av dessa går 10 miljoner till
FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) och samordningsorgan (UCAH). Enskilda
organisationers insatser stöds med 30 miljoner kronor.
Förutsättningarna för att under rådande omständigheter bedriva ett effektivt
utvecklingssamarbete är, enligt utskottets förmenande, begränsade.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens medelsförslag och syn på
medlens användning.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 17 och motion U212 (s) yrkande 11.
Botswana
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion U210, yrkande 18, en höjning av biståndet
till Botswana med 15 000 000 kr utöver det regeringen föreslagit, till 70 000
000 kr.
I partimotion U212 (s), yrkande 12, föreslår motionärerna en sänkt landram om
40 000 000 kr till Botswana, vilket är 15 000 000 kr mindre än regeringens
förslag. Sänkningen motiveras med att andra biståndsformer så småningom kommer
att bli mer lämpliga.
Utskottet
Som framgår av propositionen är regeringens avsikt, i likhet med vad som
föreslås i den socialdemokratiska partimotionen, att successivt övergå till ett
bredare biståndssamarbete. Det har dock visat sig att en övergång tar längre
tid än som tidigare förutsetts. Regeringen menar att de betydande fickor av
djup fattigdom som finns i landet motiverar ett gåvobistånd av den storlek som
regeringen föreslagit.
Utskottet delar denna uppfattning.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 18 och U212 (s) yrkande 12.
Eritrea
Motionerna
I motion U210, yrkande 19, (v) yrkar Vänsterpartiet att basprogrammet för
Eritrea anvisas 5 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller således 35
000 000 kr.
I motion U221 (fp) konstateras att det snart blir svårt att förklara varför
ett beslut dröjer om att etablera Eritrea som programland för svenskt bistånd.
Många eritreaner som återvänt hem har i Sverige skaffat sig utbildning och
erfarenhet som kan ge särskilt goda förutsättningar för svenska
biståndspolitiska insatser i Eritrea.
Utskottet
I budgetpropositionen föreslås att en landstrategi för Eritrea utarbetas
under budgetåret 1994/95, vilket innebär att Eritrea blir ett nytt
samarbetsland. Utskottet anser att detta är en lämplig åtgärd. Utskottet har
ingen invändning mot den indikativa planeringsram som föreslås för landet.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 19 och U221 (fp).
Etiopien
Motionen
Vänsterpartiet yrkar i motion U210, yrkande 20, att till basprogram för
Etiopien anvisas 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
150 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Etiopien.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 20.
Guinea-Bissau
Motionen
Guinea-Bissau har enligt Vänsterpartiet gjort stora framsteg mot politisk
demokrati. Motionärerna menar i motion U210, yrkande 21, att SIDA:s äskande bör
följas och Guinea-Bissau erhålla 40 000 000 kr ur basprogrammet, vilket är 40
000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Guinea-Bissau.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 21.
Kap Verde
Motionen
I motion U210, yrkande 22, yrkar Vänsterpartiet att riksdagen avseende Kap
Verde anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40
000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Kap Verde.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 22.
Lesotho
Motionen
Vänsterpartiet yrkar i motion U210, yrkande 23, att riksdagen till
basprogrammet för Lesotho anvisar 5 000 000 kr utöver det regeringen föreslagit
eller således 35 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Lesotho.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 23.
Moçambique
Motionerna
För Moçambique yrkar Vänsterpartiet i motion U210, yrkande 24, att riksdagen
anvisar 55 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 300 000
000 kr.
Socialdemokraterna skriver i sin motion U212, yrkande 13, att de vill öka
landramen till Moçambique med 15 000 000 kr till 260 000 000 kr. Motionärerna
konstaterar att Moçambique tillsammans med de övriga länderna i regionen nu har
förutsättning att integreras politiskt och ekonomiskt.
Utskottet
Regeringen framhåller att framstegen i fredsprocessen motiverar ett
omfattande svenskt bistånd för återuppbyggnad men anser att mottagarkapaciteten
för närvarande är starkt begränsad. Enligt utskottets mening kan det dock bli
aktuellt med extra insatser med katastrofmedel.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Moçambique.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 24 och motion U212 (s) yrkande 13.
Namibia
Motionen
Namibia bör enligt motion U210, yrkande 25, (v) få ökat anslag för baspro-
grammet till 100 000 000 kr, vilket är 15 000 000 kr mer än vad regeringen
föreslår.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Namibia.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 25.
Sydafrika
Motionen
Enligt motion U212, yrkande 14, (s) kan Sydafrikas förmåga att klara
övergången till demokrati bli avgörande för utvecklingen i södra Afrika.
Socialdemokraterna vill föra upp Sydafrika på listan över mottagarländer och
yrkar på att riksdagen beslutar anslå 250 000 000 kr för utvecklingssamarbete
med Sydafrika.
Utskottet
I propositionen anförs att utvecklingen i Sydafrika gör att det humanitära
biståndet bör övergå till ett bredare utvecklingssamarbete. Fortsatt bistånd
kommer att behövas under en övergångsperiod. Nya samarbetspartner kan komma i
fråga och regeringssamarbete kan bli aktuellt. En landstrategi för
biståndssamarbete med Sydafrika kommer att utarbetas under första hälften av
budgetåret 1994/95. I avvaktan härpå föreslår regeringen att biståndet under
budgetåret 1994/95 fortsätter att belasta anslagsposten Demokrati, mänskliga
rättigheter.
Huvudsyftet med utvecklingssamarbetet med Sydafrika bör, enligt regeringen,
vara att bidra till en fördjupad demokratisering och vaktslående av de
mänskliga rättigheterna samt till en väl fungerande marknadsekonomi. Genom
fortsatt svenskt bistånd bör enskilda organisationer i Sverige och i Sydafrika
även i fortsättningen kunna spela en stor roll för demokratins utveckling.
Utskottet delar detta synsätt.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Sydafrika.
Därmed avstyrks motion U212 (s) yrkande 14.
Tanzania
Motionerna
Vänsterpartiet yrkar i motion U210, yrkande 26, att riksdagen till
basprogrammet för Tanzania anvisar 330 000 000 kr, vilket är 35 000 000 kr
mer än vad regeringen föreslagit.
Socialdemokraterna yrkar i motion U212, yrkande 15, att riksdagen beslutar
anslå 300 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Tanzania.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Tanzania.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 26 och motion U212 (s) yrkande 15.
Uganda
Motionerna
I Vänsterpartiets motion U210, yrkande 27, föreslås att till basprogrammet
för Uganda anvisas 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
100 000 000 kr.
Socialdemokraterna skriver i motion U212 att de vill öka landramen för
Uganda. Enligt yrkande 16 vill motionärerna att riksdagen beslutar anslå 100
000 000 kr för utvecklingssamarbete i Uganda.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Uganda.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 27 och motion U212 (s) yrkande 16.
Zambia
Motionerna
I partimotion U210, yrkande 28, anser Vänsterpartiet att Zambia bör anvisas
10 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit, vilket innebär 145 000 000 kr.
Socialdemokraterna föreslår i motion U212, yrkande 17, att riksdagen beslutar
anslå 130 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Zambia. Det är 5 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Zambia.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 28 och motion U212 (s) yrkande 17.
Zimbabwe
Motionerna
I motion U210, yrkande 29, (v) yrkas att riksdagen till basprogrammet för
Zimbabwe anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
170 000 000 kr.
I den socialdemokratiska partimotionen U212, yrkande 18, skriver motionärerna
att riksdagen bör anslå 140 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Zimbabwe.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Zimbabwe.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 29 och motion U212 (s) yrkande 18.
Regionala insatser i Afrika
Motionen
I motion U210, yrkande 30, skriver Vänsterpartiet att riksdagen till
regionala insatser i Afrika bör anvisa 35 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 200 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Regionala insatser i Afrika.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 30.
Bangladesh
Motionen
Vänsterpartiet konstaterar i motion U210 att ett av Asiens och världens
fattigaste länder är Bangladesh. När biståndet skärs ner anser motionärerna att
det drabbar fattiga länder extra hårt. I Bangladesh drabbas exempelvis
Diakonias program för jordlösa. Vänsterpartiet vill därför i motionens yrkande
36 att riksdagen till Bangladesh anvisar 145 000 000 kr.
Utskottet
Enligt en utvärdering, som SIDA låtit göra, är det svenska biståndet till
Bangladesh av hög kvalitet och det ger betydande spridningseffekter. SIDA ger
bl.a. ett omfattande stöd till svenska och lokala, enskilda organisationer.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Bangladesh.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 36.
Indien
Motionerna
I motion U210 (v) konstateras, att biståndet bör ligga på den nivå regeringen
föreslagit. I yrkande 34 framhålls att kraftöverföringsprojektet i delstaten
Maharashtra, som till största delen finansieras av Världsbanken, har Sverige
som stor bidragsgivare (535 miljoner kronor i u-krediter och 215 miljoner
kronor genom SIDA). Motionärerna yrkar att en bättre redovisning måste göras
till riksdagen innan beslut om medelstilldelning fattas.
I den socialdemokratiska partimotionen U212 krävs i yrkande 19 att 325 000
000 kr anslås för utvecklingssamarbete med Indien.
Utskottet
I anledning av motion U210 (v) yrkande 34 har utskottet inhämtat att
regeringen i juni 1993 beslöt godkänna svenskt stöd till
kraftöverföringsprojektet Maharashtra i Indien. Projektet är ett led i ett
långvarigt svensk-indiskt samarbete inom energisektorn. Det svenska
biståndsengagemanget i projektet består av en gåva från SIDA på 215 miljoner
kronor samt en u-kredit genom BITS på högst 535 miljoner kronor med ett
gåvoelement på 135 miljoner kronor. Det aktuella kraftöverföringsprojektet är
en integrerad del av "Second Maharashtra Power Projekt" med Världsbanken som
utländsk huvudfinansiär. SIDA och BITS har tidigare finansierat två
kraftöverföringsprojekt (HVDC) i Indien.
Utskottet har mot bakgrund av det anförda inga invändningar mot regeringens
förslag avseende medel till Indien.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 34 och motion U212 (s) yrkande 19.
Laos
Motionerna
Enligt vänsterpartiets motion U210 är Laos ett av världens fattigaste länder,
samtidigt som det är ett av de länder som drabbas mest när regeringen skär ner
biståndet. I yrkande 37 vill motionärerna att riksdagen till basprogrammet för
Laos anvisar 60 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår, vilket totalt blir
150 000 000 kr.
Socialdemokraterna menar i motion U212 att Indokina har en chans att komma ur
de konflikter som härjat området. I yrkande 20 skriver motionärerna att
riksdagen bör anslå 100 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Laos.
Utskottet
Det är angeläget att pågående samarbetsverksamhet med Laos inte avbryts. I
likhet med motionärerna anser utskottet därför det motiverat att anslå medel
till basprogrammet för Laos utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.
Enligt utskottets uppfattning bör ökningen uppgå till 10 miljoner kronor,
vilket skulle innebära att basprogrammet för Laos för budgetåret 1994/95 totalt
skulle uppgå till 100 miljoner kronor. Som konsekvens härav bör planeringsramen
beräknas till 105 miljoner kronor.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 20. Motion U210 (v) yrkande 37
avstyrks.
Sri Lanka
Motionen
I sin partimotion U210 påpekar Vänsterpartiet att en stor del av Sri Lankas
statsbudget går till militärutgifter orsakade av kriget i landets norra
tamilska delar. Biståndet till Sri Lanka bör därför inte höjas. I yrkande 35
har Vänsterpartiet yrkat att Sri Lanka skall anvisas 15 000 000 kr mindre än
vad regeringen föreslagit eller således 35 000 000 kr.
Utskottet
Sedan tio år tillbaka pågår en väpnad kamp mellan regeringen och en tamilsk
rörelse, Liberation Tigers of Tamil Ealam, som kämpar för en självständig
tamilsk stat i landets norra och östra delar. Detta inbördeskrig fortsätter
oavbrutet och utvecklingen är svår att förutse.
Sedan omvärlden i slutet av 1980-talet fått kännedom om grava övergrepp mot
de mänskliga rättigheterna i landet har den lankesiska regeringen utsatts för
mycken kritik utifrån. Flera internationella organisationer för mänskliga
rättigheter har bjudits till Sri Lanka. Dessa har rapporterat om MR-läget och
fört en dialog med den lankesiska regeringen med påföljd att antalet
kränkningar minskat.
Utskottet understyrker vikten av att följa MR-utvecklingen i landet men har
ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till Sri Lanka.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 35.
Vietnam
Motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen, U212, yrkande 21, krävs att riksdagen
beslutar anslå 200 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Vietnam samt att
riksdagen begär att behovet av ytterligare betalningsbalansstöd ses över.
Vietnam måste enligt Vänsterpartiets motion U210 få ökat bistånd, bl.a. för
att kunna lindra effekterna av inflationsbekämpning och andra ekonomiska
reformer. I yrkande 32 skriver motionärerna att basprogrammet bör få 70 000 000
kr mer än vad regeringen föreslagit, vilket totalt innebär 250 000 000 kr.
Utskottet
Vietnams utvecklingspolitik har under de senaste åren visat upp goda
resultat, och omvandlingsprocessen mot marknadsekonomi går vidare. Hämmande för
denna process har dock varit bortfallet av bistånd från de tidigare
Comeconstaterna samt, intill helt nyligen, ett fortsatt handelsembargo och
motstånd från amerikansk sida mot kreditgivning till Vietnam via de
internationella finansinstituten. Utöver regeringens ekonomiska reformpolitik i
marknadsekonomisk riktning, torde en viktig roll för den positiva utvecklingen
ha spelats av den utrikespolitiska omorientering som inleddes under 1990-talets
första år. Denna har inneburit ett politiskt och ekonomiskt närmande till
omvärlden med särskild betoning på länderna i närområdet. Ett viktigt hinder
för en snabb ekonomisk utveckling utgörs av den svaga infrastrukturen. Andra
problem är en växande korruption samt en utbredd varusmuggling.
Parallellt med de ekonomiska reformerna genomförs, om än i långsam takt och
inom de gränser enpartistaten sätter, vissa lättnader i det politiska
förtrycket. Antagandet av 1992 års konstitution med åtföljande val medförde ett
viktigt steg i demokratisk riktning. De sista fångarna som hållits i
"omskolningsläger" sedan slutet av 1970-talet har nu släppts. Ett mindre antal
politiska fångar finns dock kvar, och några rättegångar mot personer som
anklagats för omstörtande verksamhet har resulterat i långa fängelsestraff.
Det svenska biståndet till Vietnam, som inleddes redan 1965
(SIDA-samarbetsland 1970) och som hittills omfattat utbetalningar om närmare 7
miljarder kronor i löpande priser, är för närvarande föremål för en översyn. En
landstrategi skall utarbetas för ett breddat bistånd inkluderande alla svenska
biståndsmyndigheter samt enskilda organisationer med verksamhet i landet.
Enligt vad utskottet inhämtat utbetalades, inom ramen för en internationell
insats, hösten 1993 80 miljoner kronor i betalningsbalansstöd till Vietnam.
Regeringen följer noga den fortsatta utvecklingen i landet för att fortlöpande
kunna bedöma huruvida ytterligare betalningsbalansstöd kan motiveras.
Enligt utskottets uppfattning är det särskilt angeläget att förstärka det
svenska stödet till de ekonomiska och demokratiska reformprocesserna. Utskottet
förutsätter således att regeringen även fortsättningsvis verkar för en
utveckling av de demokratiska processerna i landet som bl.a. leder till
flerpartisystem.
Utskottet har mot denna bakgrund ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Vietnam.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 32 och motion U212 (s) yrkande 21.
Regionala insatser i Asien
Motionen
I partimotion U210 (v) krävs i yrkande 38 att 45 000 000 kr anvisas för
regionala insatser i Asien.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Regionala insatser i Asien.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 38.
Centralamerika
Motionerna
Gudrun Schyman m.fl. (v) hävdar i partimotion U210 att flera
centralamerikanska stater är inne i en mycket kritisk period. De krig som
berört regionen bottnar i jordbrist, fattigdom och enorma ekonomiska klyftor.
Sveriges stöd till regionen bör enligt Vänsterpartiet inriktas på den sociala
sektorn och jordreformer. I yrkande 41 skriver motionärerna att riksdagen till
basprogrammet för utvecklingssamarbete med Centralamerika bör anvisa 195 000
000 kr.
I Socialdemokraternas partimotion U212, yrkande 23, yrkas att riksdagen
beslutar att anslå 190 000 000 kr till utvecklingssamarbete med Centralamerika.
Motionärerna föreslår även att insatser skall var möjliga i Cuba, där dessa kan
verka systemöppnande och demokratistödjande.
Utskottet
Enligt regeringens bedömning motsvarar det i propositionen föreslagna
beloppet den kapacitet som för närvarande finns för att på ett effektivt sätt
bereda och följa upp insatser.
Något generellt hinder för systemöppnande och demokratifrämjande åtgärder i
Cuba föreligger, enligt utskottets mening, ej.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Centralamerika.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 41 och motion U212 (s) yrkande 23.
Cuba
Motionerna
I motion U205 (fp) föreslås att medel bör överföras från Cubahjälpen till
Kommittén för mänskliga rättigheter i Cuba och till de demokratiska politiska
organisationer som formar den Demokratiska Plattformen.
I motion U209 (v), yrkande 2, påtalas att Cubas befolkning utsätts för stora
umbäranden på grund av USA:s ekonomiska blockad av Cuba. En viktig
solidaritetshandling skulle vara att Sverige gav det kubanska folket, inte den
kubanska regimen, humanitärt bistånd i form av mat, mediciner och kläder.
I motion U620 (s), yrkande 5, uppmärksammas också de kraftigt försämrade
levnadsförhållandena på Cuba. Förutom USA:s sanktioner som orsak till
situationen, påtalar motionären att den främsta orsaken är att de förmånliga
handelsförbindelserna med Östeuropa upphört. Cuba har därför stort behov av
katastrofbistånd.
Vidare krävs i motion U620 (s), yrkande 4, att samarbete inom kultur och
vetenskap snarast återupptas med Cuba.
Utskottet
I flera motioner nämns det nu 30-åriga amerikanska handelsembargot mot Cuba.
Utskottet behandlade i förra årets biståndsbetänkande (bet. 1992/93:UU15) med
viss utförlighet USA:s embargopolitik och Sveriges syn på denna samt problemen
vad gäller de mänskliga rättigheterna i Cuba. Någon förändring av avgörande
betydelse i dessa frågor har sedan dess inte inträffat. Det kan i sammanhanget
tilläggas att Sverige, tillsammans med Norge, under FN:s senaste
generalförsamling för första gången röstade för det kubanska
resolutionsförslaget som kritiserade det amerikanska embargot mot Cuba. Sverige
har också vid andra tillfällen framfört att den amerikanska sanktionspolitiken
är kontraproduktiv om avsiken är att åstadkomma förbättringar avseende de
mänskliga rättigheterna i Cuba.
Enligt utskottets uppfattning är det, med de kriterier som fastställts för
biståndet, inte effektivt och adekvat att bedriva utvecklingssamarbete med
myndigheterna i Cuba. Några hinder mot humanitära insatser eller insatser som
främjar systemöppning, demokrati och mänskliga rättigheter föreligger ej.
Ansökningar på dessa områden handläggs av SIDA. Utskottet finner därför ej
anledning att bedöma sakinnehållet i motion U205 (fp).
Något hinder mot expert- och kulturutbyte, exempelvis genom Svenska
institutet, föreligger ej.
Med det anförda anser utskottet motion U209 (v) yrkande 2 och motion U620 (s)
yrkande 4 besvarade. Utskottet avstyrker motion U205 (fp) och U620 (s) yrkande
5.
Nicaragua
Motionerna
Gudrun Schyman m.fl. (v) konstaterar i partimotionen, U210, att Nicaragua
upplever svåra interna konflikter som bottnar i jordfrågan och svikna löften
från USA. Motionärerna menar att regeringens anslag till basprogrammet till
Nicaragua är för litet för att säkra SIDA:s åtaganden. Vänsterpartiet föreslår
i stället i yrkande 42 ett anslag på 255 000 000 kr.
Socialdemokraterna föreslår i motion U212 ökade insatser i Centralamerika där
förutsättningar för en bestående demokratisering finns. I yrkande 22 skriver
motionärerna att riksdagen bör anslå 175 000 000 kr för utvecklingssamarbete
med Nicaragua.
Utskottet
Utskottet konstaterar att propositionens förslag till basprogram för
Nicaragua innebär en ökning med 25 miljoner kronor jämfört med anvisat belopp
för budgetåret 1993/94 om man beaktar att importstödet, enligt propositionens
förslag, fr.o.m. budgetåret 1994/95 redovisas under ett annat anslag.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Nicaragua.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 42 och motion U212 (s) yrkande 22.
El Salvador
Motionerna
I motion U611, yrkande 4, skriver Vänsterpartiet att regeringen tidigare
beslutat att allt bistånd till El Salvador skall gå via Copaz, UNDP eller
enskilda organisationer. Det finns dock tecken på att svenskt bistånd trots
detta gått till salvadoranska regeringsorgan. Den svenska regeringen bör därför
undersöka om så har skett och sedan vidta åtgärder så att eventuella
biståndsmedel till El Salvadors regering stoppas.
Vänsterpartiet anser vidare att det är viktigt att stöd ges till freds- och
demokratiseringsprocesserna. I motion U611 yrkande 5 skriver motionärerna att
Sverige skall planera ett långsiktigt stöd till återuppbyggnadsprocessen i El
Salvador och även verka för att jordreformer enligt fredsavtalet genomförs.
Utskottet
På begäran av båda parter har Sverige, efter det att fredsavtalet ingåtts i
januari 1992, ökat biståndsinsatserna (60 miljoner kronor per år under tre år).
Utformningen av dessa insatser ansluter strikt till vad som överenskommits i
avtalet, och den har utformats i dialog med parterna och inom ramen för en
utvecklad givarkoordinering. Något bilateralt samarbete i form av avtal mellan
den svenska och den salvadoranska regeringen förekommer, enligt vad utskottet
inhämtat, inte.
Den 20 mars 1994 hölls val (sammanlagt fyra stycken, bl.a. president- och
parlamentsval) i El Salvador. Det nya och för landet viktiga är att detta för
första gången någonsin i landets historia sker med deltagande av alla politiska
krafter från vänster till höger.
Under hösten 1993 svepte en våldsvåg med klara politiska motiv fram över
landet. Denna upphörde dock, bl.a. efter internationella påtryckningar, i
december. På senare tid har dock några nya attentat inträffat. Det kan inte
uteslutas att dessa utförts av de tidigare så aktiva s.k. dödsskvadronerna. En
särskild, gemensam undersökningsgrupp, som nyligen kommit i gång med sitt
arbete, skall före maj månads utgång redovisa sina resultat rörande
dödsskvadronverksamheten i landet.
Den fortsatta demokratiseringsprocessen förutsätter att statliga organ, som
förknippats med de gångna årens förtryck, avskaffas eller förändras i civil
riktning. Detta gäller exempelvis förvandlingen av de tidigare militariserade
poliskårerna till en civil poliskår. Sverige stödjer FN:s insatser på detta
område, bl.a. i form av utbildningsinsatser inom ramen för landets nya
polisakademi. Vidare ges, genom FN, stöd till El Salvadors valmyndighet.
Ytterligare en rad andra insatser har genomförts eller planeras i samverkan med
FN, enskilda organisationer och Copaz.
Andra biståndsgivare, främst USA och EU, har avsatt betydande belopp för att
främja en lösning av jordfrågan. Enligt svensk uppfattning är hindret inte
främst ekonomiskt utan politiskt. Sverige har, tillsammans med andra givare,
till den salvadoranska regeringen uttryckt det angelägna i att fredsavtalet
uppfylls även på detta område.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att behov av någon särskild
undersökning om bistånd till salvadoranska regeringsorgan ej föreligger.
Med det anförda anser utskottet motion U611 (v), yrkande 5, besvarad.
Utskottet avstyrker motion U611 (v) yrkande 4.
Guatemala
Motionerna
I motion U628, yrkande 3, konstaterar motionärerna (s) att internationellt
stöd är nödvändigt för fredsprocessen i Guatemala. De yrkar att riksdagen ger
regeringen till känna behovet av ett ökat humanitärt stöd till Guatemala.
Utskottet
Sverige har från början aktivt stött fredsförhandlingarna mellan den
guatemaltekiska regeringen och gerillan (URNG). Efter ett förhandlingsavbrott
under drygt ett halvår skedde i januari 1994 ett genombrott i de fredssamtal
som förts med FN:s medverkan. Detta genombrott innebar en ändrad
förhandlingsmodell, som bl.a. ger en utökad roll åt FN.
Från svensk sida har framhållits att ett fredsavtal är av fundamental
betydelse för en positiv utveckling inom MR-området. Ett separat avtal angående
mänskliga rättigheter, med omedelbar internationell verifiering, skulle vara av
särskild vikt. Inom ramen för fredsprocessen förväntas separata MR-diskussioner
inledas under senare delen av mars månad.
Såväl genom enskilda organisationer som genom FN bedriver Sverige sedan många
år ett omfattande humanitärt bistånd i Guatemala. Insatserna omfattar stöd till
MR-organisationer, andra enskilda organisationer och den oberoende
MR-ombudsmannen. Också återvändande flyktingar och internflyktingar erhåller
denna typ av bistånd. Enligt vad utskottet inhämtat finns beredskap och utrymme
för ytterligare insatser. Ansökningar handläggs av SIDA.
Med det anförda anser utskottet motion U628 (s) yrkande 3 besvarad.
Sydamerika
Motionerna
I motion U210, yrkande 39, (v) krävs att ökat bistånd till de fattigaste
andinska staterna, Bolivia och Ecuador, samt även till Paraguay bör övervägas
inom de närmaste åren. Konsolideringen av demokratin fortsätter i Bolivia och
Ecuador och stora framsteg sker i Paraguay vad avser demokrati och mänskliga
rättigheter.
Motionärerna (v) kräver också (yrkande 40) att riksdagen till basprogrammet
för utvecklingssamarbetet med Sydamerika för budgetåret 1994/95 anvisar 15 000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 100 000 000 kr,
I motion U212 (s), yrkande 24, föreslås att riksdagen beslutar anslå
90 000 000 kr för utvecklingssamarbete med Sydamerika.
Utskottet
Utskottet konstaterar att ett förhållandevis omfattande biståndssamarbete
bedrivs med Ecuador (1992/93 12,6 miljoner kronor), Paraguay (1992/93 4,8
miljoner kronor) och Bolivia (1992/93 59,5 miljoner kronor). Samarbetet med
Ecuador, som huvudsakligen sker genom BITS, bör enligt propositionen fortsätta.
Genom SIDA prövas huruvida väl avgränsade insatser kan lämnas till stöd åt
demokratiprocessen i Paraguay. Det mera omfattande stödet till Bolivia bedrivs
genom SIDA, BITS och SwedeCorp. Samarbetet med Bolivias regering skall, enligt
regeringen, så långt möjligt ta karaktären av programstöd till sociala reformer
och investeringar. Vissa fördröjningar i det framväxande samarbetet med
Bolivia har lett till en relativt omfattande reservation. Biståndet genom SIDA
till Bolivia förutses stabiliseras under 1994/95 på en indikativ nivå av 55
miljoner kronor.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
Sydamerika.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkandena 39 och 40 och motion U212 (s)
yrkande 24.
Icke länderfördelat bistånd
Propositionen (s. 158--174)
Bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter
Propositionen (s. 158--161)
Målen är i huvudsak två. Bistånd skall understödja pågående processer mot
demokrati, i synnerhet i de länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt
utvecklingssamarbete. Biståndet skall också främja de mänskliga rättigheterna.
Bistånd kan utgå till enskilda länder eller genom svenska och internationella
enskilda organisationer.
Stärkandet av ett väl fungerande rättssystem har hög prioritet. Andra viktiga
områden förutses bli stöd till parlamentens funktion, genomförande och
övervakning av val samt utformning av författningar.
Inrättande av ett internationellt institut för fria och korrekta val förutses
bli aktuellt som ett resultat av den utredning regeringen företagit. Medel bör
avsättas för svenskt bidrag till finansiering av ett sådant institut.
Respekt för de mänskliga rättigheterna är i första hand en fråga om politisk
vilja. Bistånd skall endast utgöra ett komplement till regeringars egna
åtgärder.
Stödet till inledda demokratiprocesser innebär ökad samverkan med länders
regeringar. Insatser för att främja demokratiska institutioner och rättssystem
förutses leda till ökat s.k. förvaltningsbistånd. Även framöver kommer
betydande medel att riktas till de av staten oberoende samhällsaktörerna.
SIDA har av regeringen fått i uppdrag att för varje programland utarbeta en
handlingsplan för hur demokratisk samhällsutveckling och respekten för de
mänskliga rättigheterna kan stödjas.
För södra Afrika kommer insatser till stöd för ett demokratiskt
icke-rasistiskt Sydafrika att utgöra den dominerande verksamheten. Regeringen
anser i likhet med SIDA:s förslag att insatser för södra Afrika kan beräknas
till 255 miljoner kronor varav 220 miljoner kronor för Sydafrika.
Insatser i östra och västra Afrika inriktas på valprocesser i de länder som
planerar val, stöd för stärkande av rättssystem och stöd till genuina
organisationer för mänskliga rättigheter. Fortsatt stöd till
försoningsprocessen i Somalia förutses liksom stöd till regionala aktiviteter
för konfliktlösning. Insatser i östra och västra Afrika kan beräknas till ca 50
miljoner kronor.
Under budgetåret 1992/93 har stödet till Asien vuxit till att omfatta ett
sextiotal insatser, många med inriktning på att stärka rättssäkerheten.
Större enskilda organisationer förutses ingå i samverkan kring det svenska
biståndet för mänskliga rättigheter i Asien. Insatserna kan beräknas uppgå till
ca 90 miljoner kronor.
Insatserna i Latinamerika kan beräknas till ca 115 miljoner kronor.
Ett trettiotal svenska och internationella organsiationer erhåller bidrag
till stöd för ämnesinriktad verksamhet. Bidragen avser huvudsakligen stöd till
rättsuppbyggnad, stärkande av nationella och regionala enskilda organisationers
verksamhet för mänskliga rättigheter genom utbildning, erfarenhetsutbyte och
nätverksbyggande.
Det sammanlagda stödet till internationella och svenska organisationer kan
beräknas till ca 85 miljoner kronor.
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår regeringen att 595 miljoner
kronor avsätts för insatser genom SIDA under anslagsposten Demokrati och
mänskliga rättigheter.
Motionerna
I partimotion U210, yrkande 31, (v) föreslås att riksdagen till samarbete med
Sydafrika inom ramen för demokrati och MR-anslaget för budgetåret 1994/95
anvisar 80 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
300 000 000 kr.
I samma motion (v), yrkande 43, föreslås vidare att riksdagen till Demokrati
och mänskliga rättigheter för budgetåret 1994/95 anvisar 105 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 700 000 000 kr varav
300 000 000 kr avsätts för Sydafrika.
I motion U212, yrkande 25, (s) föreslås att riksdagen beslutar anslå 420 000
000 kr under anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt
bistånd.
I motion U613, yrkande 1, (v) anförs att Sverige måste ge ökat stöd till
MR-organisationer i länder där de mänskliga rättigheterna kränks.
I motion U213 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om demokratibistånd. Motionärerna framhåller bl.a.
att politisk mångfald och övergång till flerpartisystem kan uppmuntras genom
bistånd. Bildandet av självständiga partier är grundläggande för den
demokratiska utvecklingen. Samtidigt framhålls att stöd till exempelvis
fristående politiska stiftelser kan vara bättre ägnat att främja
demokratiseringsprocesser i mottagarländerna än direkt stöd till statliga
myndigheter.
I motion U218, yrkande 9, (c) föreslås att den utredning som pågår om
politiska partier tar upp frågan om bistånd till demokratifrämjande verksamhet
och stöd till politiska organisationer.
I motion A815, yrkande 9, (c) anförs att biståndsmedel i högre utsträckning
bör kunna anslås ur demokratianslaget för att stärka framväxande och befintliga
gräsrotsorganisationer som organiserar kvinnor. Även politiska sådana, som
t.ex. kvinnoförbund i tredje världens länder, bör ha möjlighet att få del av
demokratistöd.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion U227, yrkande 3, (s) föreslås ökade satsningar av humanitärt och
MR-bistånd till oberoende krafter i Östtimor med 10 miljoner kronor. Det
humanitära biståndet bör kanaliseras via oberoende kanaler till projekt i
kyrkans regi. Stöd bör också gå till frihetsrörelsen CNRM och dess ingående
organisationer för bl.a. utbildning och sociala projekt.
I motion U647 (c) anförs att Östtimor är i stort behov av både humanitärt
bistånd och stöd till de krafter utanför den indonesiska militärens kontroll
som försvarar mänskliga rättigheter samt stöd för bevarandet av den timoresiska
kulturen inne i Östtimor och i exil. Enligt yrkande 4 bör Sverige, i linje med
rekommendationen i Europarådets resolution den 28 juni 1991, ge humanitärt
bistånd till det timoresiska folket. Detta humanitära bistånd bör kanaliseras
via oberoende kanaler till projekt i kyrkans regi. Sverige bör också (yrkande
5) under anslaget till demokrati och mänskliga rättigheter finna former för hur
stöd kan utgå till det MR-arbete som den östtimoresiska frihetsrörelsen, CNRM,
och dess ingående organisationer utför samt hur stöd kan kanaliseras till
utbildning och sociala projekt i regi av katolska församlingar i Östtimor.
Även i motion U610, yrkande 5, (v) föreslås att Sverige via CNRM skall ge
bistånd till det arbete för mänskliga rättigheter som utförs i Östtimor.
Enligt yrkande 4 i samma motion bör Sverige, till efterkommande av
Europarådets resolution från den 28 juni 1991, via den katolska kyrkan i
Östtimor också ge humanitärt bistånd till det östtimoresiska folket.
I motion U313, yrkande 8, (nyd) föreslås att 50 miljoner kronor av de för
sydafrikanskt bistånd öronmärkta medlen i stället nyttjas för att främja svensk
industriell verksamhet i Sydafrika och dess grannstater. Medel härför bör tas
från C 2, budgetposten Demokrati och mänskliga rättigheter.
Enligt motion U606, yrkande 6, (v) bör Sverige utreda hur ett omfattande,
kontinuerligt stöd till den irakiska oppositionsfronten INC skall utformas.
Enligt motion U615, yrkande 27, (s) bör Sverige ge fortsatt stöd till FN:s
fond för tortyroffer. Sverige har, tillsammans med övriga nordiska länder,
tagit initiativ till bildandet av denna fond.
I motion U217 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att det bör utredas huruvida något belopp för humanitära insatser kan
reserveras för varje svensk FN-trupp av medel som avsatts för svenskt bistånd.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende disposition
av och medel till anslagsposten Demokrati och mänskliga rättigheter.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkandena 31 och 43, motion U212 (s) yrkande
25 och motion U227 (s) yrkande 3 (delvis).
Utskottet konstaterar att ett av målen för insatserna inom området demokrati
och mänskliga rättigheter är att främja de mänskliga rättigheterna. Bistånd för
denna typ av verksamhet kan bl.a. utgå till enskilda MR-organisationer.
Förutsättningarna för att lämna stöd har ökat i takt med att det i många länder
under senare tid inletts processer i riktning mot en demokratisering av
samhällsskicket. Bistånd skall, enligt propositionen, understödja processer
mot demokrati, i synnerhet i de länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt
utvecklingssamarbete. SIDA har av regeringen erhållit i uppdrag att för varje
programland utarbeta en handlingsplan bl.a. för hur de mänsliga rättigheterna
bäst kan stödjas.
Med det anförda anser utskottet motion U613 (v) yrkande 1 besvarat.
Regeringen tillsatte den 2 december 1993 en utredare, riksdagsledamoten Hadar
Cars, för att utreda frågan om bistånd till stöd för den demokratiska
utvecklingen kanaliserat genom organ med anknytning till politiska partier.
Utredaren förväntas lägga fram sitt betänkande under senare delen av våren
1994.
Med det anförda anser utskottet motionerna U213 (fp), U218 (c) yrkande 9,
U606 (v) yrkande 6 och A815 (c) yrkande 9 besvarade.
I flera motioner föreslås att bistånd finansierat via anslagsposten Demokrati
och mänskliga rättigheter kanaliseras till olika organisationer med verksamhet
på Östtimor.
Som utskottet redovisade i förra årets betänkande (bet. 1992/93:UU15) har
sådant stöd lämnats på olika sätt. Utskottet betonade att någon möjlighet att
direkt styra medlens användning till specificerade mottagare inte finns.
Utskottet, som anser det angeläget med bistånd till Östtimor syftande till
att främja demokrati och mänskliga rättigheter, konstaterar att det ankommer på
SIDA att i de enskilda fallen ta ställning till vilka mottagare som bör komma i
åtnjutande av bistånd från anslagsposten demokrati och mänskliga rättigheter.
Med det anförda anser utskottet motionerna U227 (s) yrkande 3 (delvis), U610
(v) yrkandena 4 och 5 samt U647 (c) yrkandena 4 och 5 besvarade.
Utskottet har tidigare avstyrkt förslag med innebörden att utnyttja
biståndsmedel för främjande av svensk industriell verksamhet i Sydafrika och
dess grannstater. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.
Därmed avstyrks motion U313 (nyd) yrkande 8.
I motion U615 (s) yrkande 27 krävs att Sverige skall ge fortsatt stöd till
FN:s frivilliga fond för tortyroffer. Sverige bidrog under budgetåret 1993/94
med 3 miljoner kronor till fonden. En ansökan om bidrag för budgetåret 1994/95
är för närvarande under beredning. Enligt vad utskottet erfarit är det aktuellt
att fortsatt stöd ges från svensk sida.
Med det anförda anser utskottet motion U615 (s) yrkande 27 besvarat.
Utskottet delar den i motion U217 (fp) framförda uppfattningen att de
humanitära aspekterna av FN:s fredsfrämjande operationer bör framhävas. Som
framgått vid en föredragning som generallöjtnant Lars-Erik Wahlgren gjort inför
utskottet kan svensk FN-trupp ofta med små, egna medel göra viktiga insatser
vid sidan av de omedelbara uppdrag som givits av FN. Utskottet ser positivt på
denna typ av verksamhet och anser att den bör uppmuntras. Förutsättningarna för
att anvisa särskilda medel från biståndsanslaget får prövas i varje enskilt
fall då fråga uppkommer.
Med det anförda anser utskottet motion U217 (fp) besvarad.
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer
Propositionen (s. 161--163)
Genom anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer finansieras mer än 600 utvecklings- och informationsprojekt samt
omkring 700 volontärer. Ca 300 enskilda organisationer erhåller statligt stöd
till sin biståndsverksamhet. En ingående beskrivning av denna biståndsform
återfinns i "Svenskt bistånd 1992/93" (bilaga till budgetpropositionen; s.
214--217).
Totalt utbetalades från anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer 829 miljoner kronor under budgetåret 1992/93. I posten
ingår medel avseende direktstöd till kvinnoorganisationer. Den utgående
reservationen uppgår till 46 miljoner kronor och avser redan ingångna
åtaganden.
I takt med att förändringar i vissa länder skapar förusättningar för att
nödhjälpsinsatser kan övergå i mer långsiktiga insatser, blir det naturligt att
finansiera uppföljande projekt och program enligt den gängse
20/80-procentsregeln.
I utredningsbetänkandet "Organisationernas bidrag" (SOU 1993:71) vilket
överlämnades i augusti 1993 betonas att Sveriges engagemang för mänskliga
rättigheter har en bred förankring bland organisationerna.
Det breda och vittförgrenade kontaktnät som organisationerna genom sin
biståndsverksamhet upprätthåller är här en ovärderlig resurs. Utredningen
föreslår också att rollfördelningen mellan staten och organisationerna görs
tydligare och att organisationernas självständighet stärks.
Till grund för biståndet genom de enskilda organisationerna ligger idealitet
och frivilligt arbete. Men ett väl administrerat, kompetent och
resultatinriktat bistånd ställer krav på ekonomiska resurser.
Ett system med ramavtal och andra administrativa förenklingar genomförs
successivt. Detta ger SIDA möjlighet att lägga ökad tonvikt på
kapacitetsstudier, efterhandsgranskning, utvärderingar och andra
kvalitetshöjande insatser.
I detta sammanhang vill regeringen även understryka vikten av de enskilda
organisationernas volontärverksamhet. Volontärverksamheten är den i särklass
största personalresursen inom svenskt bistånd.
Riksdagen efterlyste i rskr. 1992/93:210, mom. 69 i utrikesutskottets
betänkande 1991/92:UU15, förbättringar i den statistiska redovisningen av
fördelningen av anslagna biståndsmedel till folkrörelser och andra enskilda
organisationer. Årsredovisningen för 1992/93 visar att betydande förbättringar
inom SIDA:s redovisningssystem har skett.
Regeringen föreslår att en medelsram på 1 000 miljoner kronor anvisas för
anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Motionerna
Enligt motion U212, yrkande 27, (s) bör 915 000 000 kr anslås för
utvecklingssamarbete genom folkrörelser och enskilda organisationer.
I motion U201, yrkande 3, (v) bör de svenska biståndsmedlen till Västsahara
gå direkt till Polisario annars riskerar de sahariska flyktingarna att bli utan
svenskt stöd eftersom Rädda Barnen beslutat trappa ner på sitt engagemang i
området.
Enligt motion U223, yrkande 3, (fp) bör biståndet till Västsahara öka och
delvis kanaliseras direkt till Polisario.
Enligt motion U602, yrkande 3, (c) är det ett problem att det svenska
biståndet till Västsahara varierar kraftigt mellan åren. Problemet är att
bidragen måste kanaliseras via svenska organisationer och att dessa oftast
måste bistå med egna medel, vilket ibland upplevs som ett hinder för
stödinsatsernas omfattning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion U614, yrkande 3, (s) anförs att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att stödet till de västsahariska flyktingarna bör ökas.
I motion U202 (s) pekar motionärerna på att enskilda organisationer och
stiftelser vars verksamhet huvudsakligen är förlagd till Sverige i dag är
utestängda från bidrag från biståndsmyndigheterna. De förespråkar att en
AT-organisation och ett svenskt Innovationscentrum till förmån för
biståndsverksamheten inrättas. Idén med AT (Appropriate Technology) är att
utnyttja kunnandet hos personer med lång erfarenhet av teknikutveckling och
innovation för att bistå u-länderna. Praktiskt går det till så att ett s.k.
Innovationscentrum inrättas som kontaktyta mellan exempelvis forskning och
biståndsorganisationer. AT skall medverka till bl.a. metodikutveckling och
erfarenhetsuppbyggnad på biståndsområdet.
I motion U633, yrkande 5, (fp, s, m, c, kds, nyd, v) krävs att regeringen
specialdestinerar biståndsresurser till humanitära insatser till organisationer
i Tibet och till flyktinglägren i Dharamsala och Missouri i Indien.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende disposition
av och medel till anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer.
Därmed avstyrks motion U212 (s) yrkande 27.
SIDA har sedan 1985/86 bidragit med stöd till de västsahariska flyktingarna
bl.a. via Rädda Barnen. Sahariska Röda Halvmånen är den mottagande
organisationen och sköter distributionen av hjälpen. Enligt vad som uppges av
Rädda Barnen fungerar samarbetet tillfredsställande och kontinuerliga rapporter
och redovisningar lämnas. Anklagelser, från marockansk sida, om förskingring av
den humanitära hjälpen har, vid undersökningar ledda av UNHCR/WFP, visat sig
vara felaktiga, varför fortsatt stöd via Rädda Barnen beviljats av SIDA.
Enligt vad som uppgivits för utskottet avser Rädda Barnen dock att avveckla
sin medverkan i programmet med motiveringen att det inte ligger inom
organisationens normala verksamhetsområde. Med anledning härav har
Utrikesdepartementet föreslagit SIDA att söka finna andra, lämpliga kanaler för
det svenska biståndet efter det att Rädda Barnen fullföljt sitt deltagande i
programmet.
Medel för verksamheten beviljas av SIDA. Några planer på att dra ner eller
avbryta biståndet uppges ej finnas.
Med det anförda anser utskottet motionerna U201 (v) yrkande 3, U223 (fp)
yrkande 3, U602 (c) yrkande 3 och U614 (s) yrkande 3 besvarade.
I motion U202 (s) anförs bl.a. att ett s.k. Innovationscentrum inrättas som
kontaktyta mellan exempelvis forskning och biståndsorganisationer. Enligt
utskottets mening är det, generellt sett, positivt när kunnande inom olika
sektorer av det svenska samhället är möjligt att utnyttja i
utvecklingssamarbetet. Utskottet anser dock att det i första hand bör ankomma
på berörda biståndsorganisationer att ta ställning till uppkommande, konkreta
förslag med den inriktning som nämns i motionen.
Med det anförda anser utskottet motion U202 (s) besvarad.
Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA nyligen, genom Svensk-tibetanska
skolföreningen, börjat stödja byggandet av en skola, vilken beräknas vara
invigningsklar i september 1994. Kostnaden för detta projekt uppgår till drygt
2 miljoner kronor. Generellt, uppges det, föreligger problem att finna lämpliga
svenska kanaler för humanitära insatser i Tibet. Mot bakgrund härav undersöks
för närvarande möjligheterna att inleda samarbete med internationella
NGO-sammanslutningar som är verksamma i Tibet. Från kinesisk sida är man
positiv till utökade svenska biståndsinsatser i Tibet.
Svenska biståndsinsatser till tibetanska exilgrupper har genomförts under
många år genom svenska, enskilda organisationer såsom Individuell
Människohjälp, Diakonia, Svenska Tibetkommittén m.fl. Huvudsakligen har
insatserna koncentrerats till norra Indien och Nepal. Det har för utskottet
uppgivits att Diakonia har planer på att kraftigt utvidga sitt program för
dessa flyktinggrupper.
Med det anförda anser utskottet motion U633 (fp, s, m, c, kds, nyd, v)
yrkande 5 besvarad.
Katastrofer och stöd till återuppbyggnad m.m.
Propositionen (s. 163--164)
Katastrofhjälpen går för närvarande främst till människor på flykt undan krig
eller sådana som drabbats av torka. Naturkatastrofer har successivt fått en
minskad andel av medlen för katastrofhjälp. Den svenska hjälpen avser främst
insatser för överlevnad.
De vanligaste kanalerna för svenskt katastrofbistånd genom FN är UNHCR, WFP
och Unicef. Vid sidan av FN:s organ används framför allt Röda Korset och en rad
svenska enskilda organisationer.
Det svenska biståndet i f.d. Jugoslavien har efter hand blivit alltmer
omfattande. Det gäller att skapa förutsättningar för flyktingarna att stanna
kvar i närområdet.
Svenska enskilda organisationer samt Räddningsverket spelar en allt större
roll. En beredskap måste finnas för omfattande insatser vad gäller
återuppbyggnad och repatriering av flyktingar om ett fredsavtal träffas.
De diplomatiska insatserna blir allt viktigare. Det kan gälla att mäkla fred,
men även att säkerställa att t.ex. mattransporter inte plundras. I dessa
sammanhang har FN kommit att spela en allt viktigare roll. Regeringen avser att
verka för ett intensifierat stöd till den organisation inom FN för samordning
av katastrofhjälp, Department of Humanitarian Affairs (DHA), som har till
uppgift att koordinera biståndet när stora och komplexa katastrofer har
inträffat. I DHA:s mandat ingår också diplomatiska uppgifter.
Med tanke på fortsatt stora behov av katastrofhjälp, föreslår regeringen en
medelsram på 1 300 miljoner kronor för anslagsposten katastrofer, stöd till
återuppbyggnad m.m. Inom denna ram förutses ett behov av betydande humanitära
insatser i f.d. Jugoslavien, i första hand för flyktingar från
Bosnien-Hercegovina.
Motionerna
I motion U210, yrkande 44, (v) krävs att riksdagen till Katastrofer och
återuppbyggnad m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 70 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 1 370 000 000 kr.
Enligt motion U212, yrkande 26, (s) bör riksdagen anslå 1 250 000 000 kr
för katastrofbistånd.
I motion U210 (v) konstateras att någon minskning av behoven av
katastrofbistånd till u-världen inte föreligger. I yrkande 33 krävs mot denna
bakgrund en höjning av biståndet till Kambodja inom ramen för
katastrofbiståndet.
I motion Sf627, yrkande 3, (s) anförs att regeringen i budgetpropositionen
föreslagit att anslaget till UNHCR höjs med 40 miljoner kronor. Med hänsyn till
de mycket stora behov som föreligger bör detta stöd ytterligare utökas via
katastrofbiståndet.
I motion U216, yrkande 2, (nyd) föreslås att frågan om att skapa en ny
katastrof- och biståndsbataljon med utgångspunkt från Räddningsverkets
verksamhet närmare utreds.
Enligt motion U219, yrkande 1, (kds) bör regeringen agera både i Sverige och
internationellt för att underlätta sanering av minor i de värst drabbade
länderna.
I samma motion, yrkande 2, krävs att regeringen bör agera både i Sverige och
internationellt för att få till stånd ett stopp för användandet och spridningen
av landminor.
Motionärerna föreslår också, i yrkande 3, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att det finns behov av att snarast inleda försök med
minhundar i samarbete med Statens Hundskola. Dessa försök bör, enligt yrkande
4, bekostas med medel inom biståndsramen.
I motion U401, yrkande 4, (s) anförs att Sverige har bidragit med ekonomiskt
stöd för minröjning och rehabilitering av minoffer i bl.a. Kambodja, Moçambique
och Afghanistan. Detta stöd måste emellertid ökas och också omfatta bistånd
till minröjning i Kurdistan.
Detta bör ges regeringen till känna.
I motion U222 (fp) redovisas en sexpunktsplan för katastrofhjälp med
livsmedel till Tchad. Svenska Alliansmissionen har ansökt om medel till detta
projekt från SIDA, som, enligt motionärerna, bör kunna finansiera det genom
anslaget för katastrof- och livsmedelsbistånd.
Enligt motion U606, yrkande 1, (v) bör Sverige inom FN agera för ökad
katastrofhjälp till flyktingarna i södra Irak, på gränsen till Iran. Enligt
yrkande 5 i samma motion bör Sverige från biståndsanslagen för demokrati och
mänskliga rättigheter samt katastrofhjälp satsa medel för att stödja demokratin
och för återuppbyggnad av infrastruktur, bostäder och jordbruk i den skyddade
zonen i norra Irak.
I motion U629, yrkande 3, (s) betonas att Sverige bör utöka sitt humanitära
stöd till Burma/Myanmar att även omfatta de befriade områdena som kontrolleras
av etniska minoriteter. Särskilt framhålls vikten av insatser på utbildningens
område och för att utveckla alternativ till opiumodling.
Sten Söderberg (-) anför i motion U207 att regeringen bör pröva hur
fördelningen av biståndet till Somalia skall göras. Somalialand, den s.k.
utbrytarrepubliken i norra Somalia, bör få en större del av biståndet till
Somalia än vad som nu är fallet.
Utskottet
I budgetpropositionen föreslås en ökning av anslaget Katastrofer och
återuppbyggnad m.m. från 1 181 miljoner kronor för innevarande budgetår till
1 300 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Enligt utskottets uppfattning bör
dock en något mindre höjning än den föreslagna komma ifråga.
Utskottet föreslår därför att anslaget sätts till 1 290 miljoner kronor.
Utskottet har i övrigt ingen invändning mot regeringens förslag till
dispositioner.
Med anledning av yrkanden i några motioner finner utskottet anledning påpeka
att fördelningen av medel på denna anslagspost ej görs av riksdagen.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkandena 33 och 44, U212 (s) yrkande 26,
U222 (fp) och Sf627 (s) yrkande 3.
Sveriges roll vid katastrofinsatser har främst varit att delta i
finansieringen av multilaterala program, vanligen i FN:s regi. I vissa fall har
även insatser skett genom svenska enskilda organisationer och genom
Räddningsverket eller Swedrelief (en särskild enhet under försvaret). Enligt
utskottets uppfattning har dessa resurser varit flexibla, kostnadseffektiva och
visat sig fungera väl. Utskottet ser därför inget behov av att genom en
utredning granska förslaget om en ny katastrof- och biståndsbataljon.
Med det anförda anser utskottet motion U216 (nyd) yrkande 2 besvarat.
I motion U219 (kds) föreslås bl.a. att biståndsmedel skall användas för att
bekosta försök med minhundar. Motionärerna menar också att Sverige bör agera
för att underlätta sanering av minor i de värst drabbade länderna.
Som utskottet har framhållit i tidigare betänkanden har under en följd av år
medel avsatts för minröjningsprogram i olika delar av världen. Bl.a. har
Sverige givit omfattande stöd till minröjning i Afghanistan. Sverige har under
de senaste åren också deltagit i minröjningsprogram i flera andra av de värst
drabbade länderna, däribland Kambodja. Det finns dock begränsade möjligheter,
såväl vad gäller teknologisk kompetens som personell kapacitet, att från svensk
sida bistå med minröjning under de speciella förhållanden som råder i den typ
av länder det oftast är fråga om. Det finns, enligt utskottets uppfattning,
därför anledning att på detta område sträva efter ett internationellt samarbete
genom FN.
Det är naturligen så att den som lagt ut minor utan erforderliga utmärkningar
borde ansvara för minröjningen. Den civilbefolkning som drabbas av effekterna
av de utlagda minorna är emellertid främst betjänt av att minröjning sker och
att arbetet inte förhalas. Om de som lagt ut minorna inte tar sitt ansvar,
löses problemet med minröjning bäst med gemensamma, av FN samordnade insatser.
Under hösten 1993 antog FN:s generalförsamling en resolution om åtgärder för
att hjälpa de länder som är drabbade av minor. Sverige var medförslagsställare
till denna resolution.
Enligt utskottets uppfattning är det ett starkt svenskt intresse att 1980 års
FN-konvention om särskilt inhumana vapen, i vilken bl.a. minor behandlas,
förstärks och bringas i överensstämmelse med den tekniska utveckling som skett
sedan konventionen tillkom. Konventionen bör utsträckas till att täcka även
interna konflikter.
Under senare år har det blivit allt tydligare att konventionen är
otillräcklig, vilket inte minst framgår av det ökande problemet med
antipersonella landminor. Utvecklingen av moderna landminor har, som nämnts
ovan, gjort minröjning allt svårare. Problemet, som utgör en stor fara för
civilbefolkningen, måste angripas på ett sammanhållet sätt. Ett av flera sätt
är att stärka 1980 års konvention. Det är även av stor vikt att utveckla nya
och ekonomiskt användbara metoder för minröjning i drabbade länder.
Att utbilda minhundar är mycket resurskrävande, och Sverige har, enligt vad
utskottet erfarit, begränsade möjligheter att utbilda minhundar för externt
bruk. Nationellt har Försvarets forskningsanstalt (FOA) inlett ett arbete med
att utveckla nya metoder för minröjning. Utskottet anser det angeläget att
dessa ansträngningar fullföljs.
Med det anförda anser utskottet motionerna U219 (kds) yrkandena 1--4 och U401
(s) yrkande 4 besvarade.
Enligt vad utskottet erfarit är Sverige en av de största bidragsgivarna till
det humanitära programmet för Irak. Hittills under 1993/94 har 65 miljoner
kronor utgått till FN:s katastrofprogram för området. 15 miljoner kronor av
dessa medel går till Unicef. Av Unicefs insatser går ca 60 % till södra Irak,
där projekt avseende vatten och sanitet prioriteras.
Av de svenska insatserna via FN går en stor del till Iraks norra provinser.
Svenskt bistånd kanaliseras också genom enskilda organisationer. Genom Svenska
kommittén för kurdernas mänskliga rättigheter lämnas stöd till Quandilprojektet
(hälsovård och återuppbyggnad av ett tjugotal byar), som är ett hjälpprogram
för kurder i norra Irak.
Med det anförda anser utskottet motion U606 (v) yrkandena 1 och 5 besvarade.
MR-situationen i Burma/Myanmar är fortsatt bekymmersam. Situationen för
stadsbefolkningen i Burma har i materiellt hänseende blivit bättre på senare
tid. Däremot är situationen på landsbygden, framför allt för de etniska
minoriteterna, mycket dålig såväl ekonomiskt som i MR-hänseende.
Sverige är sedan flera år mycket aktivt när det gäller att bilda opinion mot
den odemokratiska regimen och MR-kränkningarna i Burma. Den viktigaste insatsen
är otvivelaktigt att Sverige under en följd av år varit huvudföslagsställare
till en konsensusresolution om situationen i Burma/Myanmar i FN:s
generalförsamling, vilket är av stor betydelse för att åstadkomma tryck på
militärregimen.
Svenskt bistånd utgår, enligt vad utskottet erfarit, redan till de s.k.
befriade områdena i Burma/Myanmar. Sålunda bedrivs via Diakonia utvecklings-
och humanitärt bistånd i regi av Burmesiska kyrkorådet. Detta ägnas specifikt
Karen-folket i de östra delarna av landet och är bl.a. inriktat på
jordbruksutveckling, fiskodling och hälsovård. För insatser för
internflyktingar i Burma har för innevarande budgetår utbetalats 500 000 kr
till Burmesiska baptitsförbundet. Såväl Diakonia som Olof Palmes
Internationella Centrum bedriver verksamhet för burmesiska flyktingar i och
utanför Burma. Bl.a. inriktas verksamheten på flyktinggrupper i Thailand.
Med det anförda anser utskottet motion U629 (s) yrkande 3 besvarad.
Utskottet konstaterar att eftersom Sverige inte erkänt den självutnämnda
republiken Somaliland kan bilaterala bidrag inte utgå. Däremot finns det
ingenting som hindrar att katastrof- och återuppbyggnadsstöd kanaliseras via
enskilda organisationer eller FN:s program i området. Ett begränsat stöd via
enskilda organisationer har redan utgått.
Med det anförda anser utskottet motion U207 (-) besvarad.
Särskilda miljöinsatser
Propositionen (s. 165--166)
Fattigdomsproblemet är den enskilt viktigaste orsaken till miljöförstöring i
u-länderna. Miljökonferensen i Rio de Janeiro, 1992, underströk att insatser på
miljöområdet måste utgå från en helhetssyn och klarhet om samspelet mellan en
rad olika sektorer och aktörer. Det internationella utvecklingssamarbetet måste
utformas på ett sådant sätt att det bidrar till en uthållig utveckling. Därför
strävar man efter att integrera miljöaspekterna och miljökomponenter i samtliga
program och projekt.
Det särskilda miljöbiståndet bör även fortsättningsvis användas strategiskt
och koncentreras till lämpliga problemområden för att kunna hanteras inom ramen
för begränsade administrativa resurser. Miljöinsatserna bör koncentreras till
samarbesländer med basprogram. Då miljöfrågorna ofta berör fler än ett land bör
samarbete upprättas med andra biståndsgivare för att möjliggöra regionala
insatser och andra selektiva insatser utanför landramskretsen. Regeringen vill
i detta sammanhang betona vikten av nära samarbete mellan SIDA, BITS, SwedeCorp
och SAREC.
Det sammanlagda biståndet på miljöområdet genom SIDA uppgick under budgetåret
1992/93 till omkring 670 miljoner kronor, varav 408 miljoner kronor
finansierades via landramar och ytterligare 21 miljoner kronor via det
multilaterala anslaget. Den utgående reservationen uppgick till 72,7 miljoner
kronor främst beroende på att flera av insatserna byggs upp successivt.
Det är angeläget att anslaget för Särskilda miljöinsatser bibehålls på en
fortsatt hög nivå. Regeringen föreslår en medelsram för 1993/94 på 230 miljoner
kronor. Dispositionen av anslaget bör ungefärligen motsvara 1993/94 års
fördelning med tonvikt på uthålligt utnyttjande av naturresurserna, kopplingen
till de sociala dimensionerna och behovet av kapacitetsutveckling.
Motionerna
I motion T215, yrkande 12, (s) föreslås att Sverige som en del i en samlad
bistånds- och miljömobilisering upprättar en civil biståndskår för breda
nationella och internationella miljöskyddsinsatser. Utbildningen av denna kår
bör ske i Sollefteå med utnyttjande av de resurser som finns på Sandö
U-centrum, Hundskolan i Sollefteå och Räddningsskolan på Sandö.
I Vänsterpartiets motion U210, yrkande 45, krävs att riksdagen till särskilda
miljöinsatser för budgetåret 1994/95 anvisar 160 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 390 000 000 kr.
Socialdemokraternas partimotion, U212, yrkande 29, innebär att riksdagen bör
besluta anslå 250 000 000 kr för särskilda bilaterala miljöinsatser.
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag avseende medel till
anslagsposten Särskilda miljöinsatser.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 45 och U212 (s) yrkande 29.
Utskottet anser inte att det föreligger behov av att upprätta en särskild
civil biståndskår för breda nationella och internationella
miljöskyddsinsatser, vilken föreslås bli utbildad i Sollefteå.
Därmed avstyrks motion T215 (s) yrkande 12.
SIDA
Propositionen (s. 168--170)
I sin anslagsframställning föreslår SIDA en total biståndsram på 13 300
miljoner kronor, vilket är en ökning med 340 miljoner kronor. Beräkningen
bygger på ett antagande om en successiv återgång till enprocentsmålet.
För anslaget C 2 föreslår SIDA en ökning med 143 miljoner kronor till 6 845
miljoner kronor. En ny anslagspost bör inrättas inom C 2 för
betalningsbalansstöd och skuldlättnader föreslår SIDA vidare.
SIDA redovisar sina förslag dels i form av basprogram, som är de tidigare
landramarna minus eventuellt importstöd, dels i form av indikativa
planeringsramar, som består av basprogrammet plus annat ändamålsbestämt bistånd
(demokrati/mänskliga rättigheter, särskilda miljöinsatser, särskilda program,
regionala insatser samt landramsanknutet direktstöd via enskilda
organisationer).
Antalet programländer för utvecklingssamarbete genom SIDA är nu nitton, och i
varje land arbetar SIDA genomsnittligen i drygt sex sektorer. I båda fallen
förespråkar SIDA en koncentration.
För 1994/95 föreslår regeringen att 6 290 miljoner kronor anvisas för
utvecklingssamarbete genom SIDA.
Regeringen biträder inte SIDA:s förslag om att under anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete med SIDA inrätta en ny anslagspost för
betalningsbalansstöd och skuldlättnader. Övervägande skäl talar för att bistånd
av denna speciella karaktär bör ges ett särskilt anslag, C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad.
Regeringen delar SIDA:s syn på behovet av ökad flexibilitet i
anslagsstrukturen och planeringsmetodiken. Den biträder därför de förslag som
gäller rätten till överskridanden med högst fem procent av enskilda
anslagsposter (men begränsad till anslagsposter för landsamarbeten) samt
förslaget om att medel som inte utnyttjats i de indikativa planeringsramarna
skall kunna reserveras till nästkommande budgetår.
Nuvarande regler för SIDA:s egen beslutsrätt rörande samarbetet med enskilda
länder gäller till dess att regeringen fastställt sammansättning och inriktning
av biståndet. Regeringen är därför inte beredd att generellt biträda förslaget
om att ge SIDA beslutsrätt om insatser oavsett belopp om de ligger inom ramen
för regeringens riktlinjer och det finansiella utrymmet. Regeringen vill också
erinra om den möjlighet som finns att öka långsiktigheten i biståndet genom att
utöka utfästelserna från tre till fem gånger den aktuella planeringsramen. I de
fall regeringen anser att denna möjlighet bör utnyttjas kommer detta att anges
i landstrategin för varje enskilt land.
Regeringen delar, vad avser den allmänna inriktningen, SIDA:s förslag till
ökad koncentration inom biståndet.
Det ligger i Sveriges intresse att i olika former bedriva
utvecklingssamarbete med ett stort antal länder. Det behöver dock inte betyda
bistånd genom SIDA eller ens att SIDA behöver tillämpa samma krävande
planeringsmetodik på alla länder, oavsett insatsens storlek eller karaktär.
Utveckling av nya planeringsformer inom SIDA kan vara ett sätt att höja
kostnadseffektiviteten.
Redan nu lämnas bistånd i betydande omfattning till insatser som är
befolkningsrelaterade. Regeringen vill särskilt framhålla vikten av att främja
kvinnans ekonomiska och sociala ställning. Utbildningsinsatser och hälsovård är
särskilt viktiga medel.
Övrigt (prop. s. 171--173)
Särskilda program (prop. s. 171)
Särskilda program är en samlande rubrik för verksamhet och stöd till insatser
som av olika skäl är särskilt prioriterade eller är av utpräglad försöks- och
metodutvecklingskaraktär.
Den ämnesinriktade verksamheten (ÄIV) består huvudsakligen av insatser som
befinner sig i ett uppbyggnadsskede och där de enskilda insatserna ännu är
relativt små och ännu inte färdiga att infogas i det långsiktiga bilaterala
samarbetet.
Försöks- och metodutvecklingsverksamheten (FOM) ger möjligheter att
identifiera, utvärdera, dokumentera och sprida erfarenheter av nya metoder och
tekniker.
Den tredje kategorin inom Särskilda program utgörs av insatsförberedelser och
resultatvärdering (IRV). Här genomförs analyser och utvärderingar av uppnådda
effekter av utförda prestationer.
Insatserna inom Särskilda program är i flera avseenden av strategisk
betydelse för svenskt utvecklingssamarbete.
Regeringen föreslår att 305 miljoner kronor anvisas för anslagsposten
Särskilda program budgetåret 1994/95.
Motionen
I motion U210, yrkande 46, (v) krävs att riksdagen till Särskilda program för
budgetåret 1994/95 anvisar 45 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 350 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medel för
anslagsposten Särskilda program.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 46.
Rekrytering och utbildning av fältpersonal
Propositionen (s. 171--172)
Från anslagsposten bekostas utbildning av fältpersonal, det bilaterala
expertprogrammet, s.k. Minor Field Studies (MFS) och stöd till fältpersonalens
återinträde på den svenska arbetsmarknaden. Insatserna är således viktiga
inslag i utvecklingen av den svenska resursbasen.
Personalbistånd är och kommer under överskådlig tid framåt att förbli en
viktig del i det svenska utvecklingssamarbetet.
Det är särskilt angeläget att SIDA under de närmaste åren verkar för att fler
kvinnor engageras.
Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor anvisas anslagsposten för
budgetåret 1994/95.
Motionen
Enligt motion U210, yrkande 47, (v) bör riksdagen till SIDA:s rekrytering och
utbildning av fältpersonal för budgetåret 1994/95 anvisa 10 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 50 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medel för
anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 47.
Vissa landprogramkostnader
Propositionen (s. 172)
Medel från denna anslagspost används främst för skatter och sociala avgifter
för fältpersonal och vissa övriga gemensamma kostnader för fältpersonalen samt
kostnader för handläggning av säkerhetsfrågor.
Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor anvisas anslagsposten Vissa
landprogramkostnader budgetåret 1994/95.
Information genom SIDA
Propositionen (s. 173)
Det av riksdagen angivna målet för u-landsinformationen är att utveckla
människors kunskaper om och intresse för u-ländernas utveckling. Ett brett
samhällsengagemang i internationella utvecklingsfrågor är av avgörande
betydelse för en fortsatt hög biståndsvilja och ett omfattande bistånd.
SIDA har som en huvuduppgift att informera om de insatser som görs på
biståndsområdet och om de resultat som uppnåtts i utvecklingssamarbetet samt
att stärka förståelsen för u-länderna och deras situation.
En bred information om andra länder och kulturer är också av stor betydelse
för att minska tendensen mot främlingsfientlighet och rasism i vårt samhälle,
inte minst bland ungdomar.
SIDA:s informationsverksamhet bör prioritera insatser visavi skolungdomar.
Insatserna bör inriktas på en bred informationsspridning i grundskolan och
gymnasiet samt bidra till förbättrad utbildning i u-landsfrågor på
universitetsnivå. En närmare kartläggning och analys av den nuvarande
informationsverksamheten på biståndsområdet kommer att äga rum under våren för
att presenteras i nästa års budgetproposition.
Tjugofem miljoner kronor föreslås avsättas för anslagsposten Information
genom SIDA, varav 6 miljoner kronor ställs till regeringens disposition för
särskilda informationssatsningar.
Medelsanvisning under anslaget C 2, bemyndiganden för regeringen m.m.
Propositionen (s. 174)
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats
i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Utvecklingssamarbetet genom SIDA anvisar ett reservationsanslag på 6
290 000 000 kr.
Motionerna
I motion U210, yrkande 16, (v) krävs att riksdagen till anslaget för
utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95 anvisar
1 630 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
7 920 000 000 kr varav 540 000 000 kr utgörs av det importstöd regeringen
vill föra över till anslaget C 4.
I den socialdemokratiska partimotionen U212, yrkande 28, föreslås att
riksdagen beslutar anslå 1 000 000 000 kr för betalningsbalansstöd i särskild
anslagspost inom anslaget C 2.
I motion U216 (nyd), yrkande 10, krävs att riksdagen inte godkänner de
riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats under tredje
huvudtiteln C 2.
Enligt samma motion, yrkande 11, bör riksdagen inte bemyndiga regeringen att
göra de utfästelser och åtaganden som regeringen förordat under tredje
huvudtiteln C 2.
I motionen, yrkande 12, hemställs vidare att riksdagen till
Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95 anvisar 3 954 000 000
kr mindre än vad regeringen föreslagit eller 2 336 000 000 kr (tredje
huvudtiteln C 2).
Motionen U215, yrkande 1, (kds) föreslår att s.k. försöksflyktingutbildning
anordnas i Sverige på försök.
Innebörden av förslaget är att, som ett försöksprojekt, ett antal personer
ges utbildning i Sverige inom ramen för u-biståndet redan innan de återvänder
till sina hemländer. En tänkbar grupp kunde vara de eritreaner som nu finns i
Sverige. Denna utbildning bör finansieras inom anslaget för SIDA:s verksamhet
(yrkande 3).
I motion U232 (c) framhålls att KIB:s knytning till SIDA kan begränsa KIB:s
möjligheter att påverka genderperspektivet i hela biståndet. En skyndsam
utredning om ny organisation och resurser för SIDA:s kvinnoråd (KIB) bör därför
genomföras. Också i motion U225 (fp) krävs en utredning om en ny organisation
för SIDA:s kvinnoråd (KIB).
Ett liknande synsätt framförs i motion A816, yrkande 6, (s). Motionärerna
föreslår att KIB ges i uppdrag att utarbeta en rapport om hur
genderperspektivet inom olika områden bäst tillgodoses. För detta ändamål, och
viss verksamhet, krävs att riksdagen till SIDA:s kvinnoråd anvisar 500 000 kr
under anslaget C 2, huvudtiteln.
Även i motion U226 (s), krävs att en ny organisation för SIDA:s kvinnoråd
(KIB) utreds och att resurser ställs till förfogande. Motionärerna förutsätter
att det anslag som för innevarande år avsatts för KIB:s räkning kan tas i
anspråk av den nya organisationen när den vuxit fram. Dessutom beräknar de ett
resursbehov om 500 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medel för anslaget
C 2. Utvecklingssamarbete med SIDA. Utskottet ser inget behov av att anslå
medel för betalningsbalansstöd i en särskild anslagspost inom anslaget C 2.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 16, U212 (s) yrkande 28 och U216
(nyd) yrkande 12.
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA som
förordas i propositionen.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 10.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen lämnar bemyndigande att
göra de utfästelser och åtaganden som förordas avseende anslaget C 2.
Enligt utskottets uppfattning åsyftas därmed det avsnitt som på s. 170 i
propositionen börjar med "Riksdagen vill också ..." och slutar med "... för
varje enskilt land.", och som innebär möjlighet att utöka utfästelserna från
tre till fem gånger den aktuella planeringsramen. Enligt utskottets uppfattning
bör detta bemyndigande lämnas.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 11.
Alla insatser i Sverige till förmån för flyktingar har hittills finansierats
över Kulturdepartementets budget för flyktingmottagarkostnader. Detta gäller
också reskostnader för återvändande flyktingar. Biståndsinsatser har dock
kommit i fråga för att finansiera återvändarprogram i vissa fall när det gällt
flyktingar från Latinamerika (Chile, Argentina och Uruguay).
Frågan om eritreanernas återvändande är speciell enär det gäller personer som
inte anses ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Intresset för deras
återvändande är litet i deras ursprungsland. Kulturdepartementet och UD arbetar
gemensamt för att, tillsammans med Eritreas regering, finna en lösning.
Frågan om flyktingars återvändande har vad avser personer från Bosnien
diskuterats i en för de två departementen gemensam arbetsgrupp. Denna
arbetsgrupp kommer under våren 1994 att fortsätta sitt arbete och därvid belysa
frågor där en samordning mellan bistånd och flyktingpolitik är särskilt
angelägen. Frågan om insatser för att underlätta återvändande och
återuppbyggnad av landet är härvid av särskilt intresse.
Den parlamentariska Invandrar- och flyktingkommittén, som tillsattes av
regeringen våren 1993, kommer även att behandla frågan om flyktingars
återvändande. Förslag från kommittén kan förväntas i ett delbetänkande under
våren 1994.
Utskottet anser att det finns anledning invänta de överväganden som
framkommer genom det ovan redovisade utredningsarbetet.
Med det anförda anser utskottet motion U215 (kds) yrkandena 1 och 3
besvarade.
Under 1970-talet föreslogs i ett tiotal riksdagsmotioner olika
organisatoriska åtgärder för att förbättra planering, genomförande och
utvärdering av stödet till u-ländernas kvinnor inom det svenska biståndet.
Våren 1982 tillstyrkte utrikesutskottet ett motionsförslag om att en beredning
för kvinnobistånd borde tillsättas (mot. 1981/82:1720 av Maj-Lis Lööw m.fl.
(s), bet. UU1981/82:20). I sitt tillkännagivande anförde utskottet bl.a.
följande: "Utskottet kan dela motionärernas synpunkt att en ökad tonvikt på
kvinnor i det reguljära biståndet skulle underlättas om SIDA får tillgång till
ett samråd med organisationer och institutioner med intresse och särskild
kompetens vad gäller kvinnors roll i samhällsutvecklingen. Ett sådant samråd
skulle också ge ifrågavarande organisationer själva ytterligare insikt i
biståndsarbetets villkor."
Riksdagens beslut ledde till inrättandet av SIDA:s kvinnoråd eller som det
formellt kom att heta Kvinnor i biståndet (KIB).
I ett flertal motioner behandlas frågor rörande SIDA:s kvinnoråd (KIB).
Enligt utskottets uppfattning är det betydelsefullt att den breda kunskap som i
dag finns inom KIB tillvaratas på lämpligt sätt i det svenska
utvecklingssamarbetet.
Vissa av de i motionerna framförda förslagen anknyter till KIB:s roll inom
SIDA. Enligt utskottets uppfattning bör dessa inte göras till föremål för
riksdagens ställningstagande.
Enligt vad utskottet erfarit vid en föredragning av statssekreterare Alf T
Samuelsson m.fl. från Utrikesdepartementets u-avdelning kommer Sekretariatet
för analys och utvärdering (SAU) att genomföra en grundlig översyn av det
kvinnoinriktade biståndet. Det förutses att KIB:s verksamhet och roll kommer
att granskas i samband med denna utvärdering.
Det kan i samband med genomgången av det kvinnoinriktade biståndet finnas
anledning att överväga huruvida KIB bör ges en mera fristående ställning.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att KIB:s verksamhet säkras
under den tid översynen av detta bistånd sker. I övrigt finner utskottet
anledning invänta vad som framkommer av SAU:s analys och utvärdering.
Med det anförda anser utskottet motionerna U225 (fp) U226 (s), U232 (c) och
A816 (s) yrkande 6 besvarade.
C 3. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
Den integrerade fältadministrationen som börjar införas under budgetåret
1993/94 skall bidra med besparingar och kommer att leda till en delvis
förändrad kostnadsfördelning mellan UD och SIDA. Det är i dagsläget svårt att
beräkna effekterna på anslagen. Regeringen kommer senare att fatta nödvändiga
beslut. Integrationen skall vara genomförd senast den 1 januari 1995.
Det övergripande mål för SIDA som gäller för treårsperioden 1992/93--1994/95
bör ligga fast. Regeringen har den 17 juni 1993 beslutat att de övergripande
mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 utsträcks till
att omfatta även budgetåret 1995/96.
SIDA disponerar medel för huvuddelen av sin verksamhet under anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA. Myndigheten disponerar även vissa medel under
anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsorgan och G 1. Samarbete med
länderna i Central- och Östeuropa.
Den årsredovisning avseende verksamhetsåret 1992/93 som SIDA lämnat till
regeringen visar tydligt på den mycket stora bredden i det bilaterala
biståndet. Samtidigt är det uppenbart att den diversifierade verksamheten
försvårat enhetlighet och entydighet i redovisningen.
RRV har i sin granskning av årsredovisningen pekat på vissa oklarheter och
brister. Regeringen instämmer i allt väsentligt i RRV:s synpunkter.
De förändringar av regeringens planerings- och beredningsprocess avseende det
internationella utvecklingssamarbetet som beslutades av riksdagen våren 1993
(prop. 1992/93:244, bet. 1992/93:UU26, rskr. 1992/93:342) är ägnade att
precisera SIDA:s roll. Av vikt för regeringens fortsatta arbete med dessa
frågor är även de överväganden och förslag som i dagarna kommer att lämnas från
utredningen om biståndsförvaltningens effektivitet (dir. 1993:87).
I den uppräkning som gjorts vid beräkningen av ramanslaget för budgetåret
1994/95 ingår även en kompensation för höjda utlandstillägg. De insatser vad
gäller kompetensutveckling som inleddes budgetåret 1992/93 bör fortsätta även
under budgetåret 1994/95 (oförändrat 3 000 000 kr).
Vad gäller verksamheten vid den svenska ambassaden i Pretoria delar
regeringen SIDA:s bedömning att en överföring från sak- till förvaltningsanslag
bör ske först när den demokratiska utvecklingen i Sydafrika så medger.
Regeringen instämmer i myndighetens bedömning att en kvalificerad
kassahållningsfunktion bör inrättas. Detta bör myndigheten dock finansiera
genom omprioritering inom föreslaget ramanslag.
Regeringen föreslår
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) anvisar ett
ramanslag på 314 700 000 kr.
Motionen
I motion U216, yrkande 13, (nyd) föreslås att riksdagen till Styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med
164 700 000 kr och anvisar 150 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 3).
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens medelsförslag.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 13.
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
1) Dessa uppgifter hänför sig till anslagsposten Stöd till ekonomiska
reformprogram och skuldlättnadsåtgärder inom anslaget C 3. Andra
biståndsprogram som från och med budgetåret 1994/95 föreslås slås samman med
medel för importstöd tidigare anslaget under C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA.
Propositionen (s. 177--185)
Stöd till ekonomiska reformer syftande till marknadsekonomi för att stimulera
tillväxt och långsiktig utveckling är ett av målen för svenskt
utvecklingssamarbete. En utveckling i riktning mot ökad marknadsorientering av
ekonomin är även ett av regeringens kriterier för biståndssamarbete. Så gott
som samtliga svenska samarbetsländer genomför nu reformprogram med
makroekonomiska stabiliseringsåtgärder och strukturförändringar samt
liberalisering av ekonomin.
Ett viktigt sätt för Sverige att främja denna ekonomiska omvandling från
tidigare planekonomi till marknadsekonomi är genom s.k. betalningsbalansstöd,
vilket möjliggör för ett skuldtyngt land att erhålla utländsk valuta för att
kunna importera de varor som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk tillväxt och
en långsiktigt hållbar utveckling. Betalningsbalansstöd ges till de fattigaste,
mest skuldtyngda länderna i anslutning till internationellt samordnade
aktioner. Det kan antingen ta formen av fritt obundet stöd till import eller
skuldlättnad som indirekt frigör medel för import. Betalningsbalansstöd har
tidigare finansierats dels över landramarna inom anslaget C 2, dels över en
särskild anslagspost. Enligt riksdagens beslut skall från och med budgetåret
1994/95 importstödet brytas ut ur landramarna och sammanföras med
betalningsbalansstödet.
Regeringen anser att det är angeläget att upprätthålla ett omfattande
betalningsbalansstöd för att bistå de fattiga, skuldtyngda länder som genomför
ekonomiska reformer.
För att de skuldtyngda länderna skall kunna återupprätta tillväxten och komma
ur den ekonomiska krisen är det nödvändigt att ekonomiska reformer genomförs.
Dessa ekonomiska reformprogram, som oftast utformas i samarbete med
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken, syftar till att minska de
makroekonomiska obalanserna och genom marknadsekonomiska, strukturella och
institutionella reformer skapa en bättre grund för tillväxt i ekonomin.
Huvuddelen av det svenska betalningsbalansstödet går till Afrika söder om
Sahara. Våra medel kanaliseras främst via Världsbankens särskilda program för
Afrika, SPA. Det finns dock viktiga mottagarländer även utanför Afrika, t.ex.
Nicaragua, Bolivia och Vietnam.
SPA-samarbetet har visat sig vara ett mycket framgångsrikt initiativ för att
mobilisera och samordna ökade resurser till förmån för de fattigaste och mest
skuldtyngda länderna i Afrika som genomför ekonomiska reformprogram.
Sverige är en av de största bidragsgivarna till SPA och har aktivt deltagit i
policydialogen. Under det senaste året har Sverige lett en arbetsgrupp som
formulerat riktlinjer för givarfinansiering av lönekostnader i
mottagarländerna. Regeringen anser att SPA-samarbetet fyller en viktig funktion
och bör drivas vidare. Den har därför uttryckt sitt stöd för en tredje fas av
samarbetet över perioden 1994--1996. En indikativ utfästelse om 900 miljoner
kronor per år i svenskt betalningsbalansstöd till SPA har givits för
treårsperioden.
Sveriges bidrag har huvudsakligen lämnats i form av obundet importstöd till
marknadsbaserade valutafördelningssystem i mottagarländerna.
Våra uppföljningar av importstödet visar att huvuddelen av den import som
sker genom de marknadsbaserade systemen utgörs av insats- och kapitalvaror, och
enligt Världsbanken går 85 % av stödet till den privata sektorn. Regeringen
anser att obundet importstöd till marknadsbaserade valutafördelningssystem även
fortsättningsvis bör utgöra en betydande insats från anslaget.
Inom ramen för SPA ger Sverige också bidrag för att underlätta de fattigaste
ländernas betalning av lån till Världsbanken på marknadsmässiga villkor.
Bidragen för att underlätta återbetalning av sådan skuld är en effektiv form av
skuldlättnad, eftersom resurser direkt frigörs för andra ändamål. Sverige bör
fortsätta att bidra till denna typ av skuldlättnad till länder inom och utanför
SPA som genomför ekonomiska reformer.
En motsvarande typ av skuldlättnad avseende återbetalning av lån från
Afrikanska utvecklingsbanken är under diskussion bland bankens medlemsländer.
Under förutsättning att en ur svensk synvinkel tillfredsställande mekanism med
sådant ändamål kommer till stånd, kan möjligheten att lämna svenska bidrag
övervägas.
IMF, som spelar en huvudroll när det gäller de ekonomiska reformprogrammen,
har särskilda lånearrangemang på mjuka villkor för att stödja de fattigaste
länderna. ESAF (Enhanced Structural Adjustment Facility) finansieras i huvudsak
genom gåvobidrag, bl.a. från Sverige, och lån på förmånliga villkor från
medlemsländerna. Utvärderingar av ESAF har visat att stödet varit ett viktigt
instrument i att främja de növdändiga reformerna i mottagarländerna. Sverige
har vid utformningen av efterföljaren till ESAF arbetat för ett brett
deltagande av givarländer och för en rimlig bördefördelning. Ett svenskt bidrag
om totalt 400 miljoner kronor, dvs. 80 miljoner kronor per år, har utfästs till
ESAF II för budgetåren 1993/94--1997/1998.
Särskilda insatser måste till för att hjälpa de länder som lägger om sin
ekonomiska politik och försöker klara ut problemen med
betalningseftersläpningarna. Genom att bilda en s.k. stödgrupp av frivilliga
bidragsgivare kan extraordinära resurser mobiliseras i sådana situationer.
Sverige har under innevarande budgetår bidragit till stödgruppsoperationer för
Vietnam och Kambodja, vilka resulterat i en normalisering av dessa länders
relationer till de internationella finansiella institutionerna och ett ökat
biståndsflöde. Sverige bör även fortsättningsvis bidra till
stödgruppsoperationer, baserade på en bedömning från fall till fall avseende
mottagarlandets uppfyllande av de generella kriterier som gäller för
betalningsbalansstöd.
Sverige har aktivt drivit frågan om ytterligare skuldlättnader i
Parisklubben, och vissa framsteg avseende skuldlättnad för dessa länder har
uppnåtts på senare år. Sverige bör därför även i fortsättningen kunna bidra med
betalningsbalansstöd, bl.a. för att täcka de fattigaste ländernas
räntebetalningar till Sverige som skall betalas i enlighet med
omförhandlingsavtalen.
Många fattiga länder har en visserligen begränsad men ändå betungande
kommersiell skuld, dvs. skuld till privata fordringsägare, främst banker. Ett
antal skuldåterköp planeras för innevarande och kommande budgetår, och Sverige
har utfäst bidrag till en del av dessa. Sverige driver därför frågan om
ytterligare lättnad i skuldbördan för de fattigaste länderna i olika
internationella sammanhang i t.ex. Parisklubben, Utvecklingskommittén (IMF:s
och Världsbankens policyorgan), IDA och SPA. Detta arbete bör fortsätta.
Stöd från anslaget bör även fortsättningsvis utgå till de fattigaste och mest
skuldtyngda länderna, som genomför ekonomiska reformprogram. Bidrag skall kunna
utgå till länder som för en utvecklingsfrämjande politik i riktning mot
marknadsekonomi och demokrati. Stödet skall fördelas på grundval av de resultat
som uppnås avseende överenskomna reformprogram samt av hur det internationella
samarbetet utformas. En betydande grad av flexibilitet behövs. Detta innebär
att medelsutnyttjandet kan komma att variera från år till år. Den ingående
reservationen för innevarande budgetår är helt intecknad.
Regeringen föreslår att 1 000 miljoner kronor anslås till stöd för ekonomiska
reformer och skuldlättnad för budgetåret 1994/95. Regeringen ämnar besluta om
fördelningen på olika mottagarländer delvis baserad på förslag från SIDA under
våren 1994. De länder som mot bakgrund av uppnådda ekonomiska resultat,
skuldtyngdhet och finansieringsbehov för närvarande skulle kunna komma i fråga
för stöd från anslaget är Zambia, Tanzania, Moçambique, Uganda, Etiopien,
Zimbabwe, Ghana, Nicaragua och Bolivia. Även andra länder kan komma i fråga
under förutsättning att de uppfyller de kriterier som ovan uppställts för stöd
från anslaget.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats i det
föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordats,
3. till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 miljoner kronor.
Motionerna
I Vänsterpartiets partimotion, U210, yrkande 5 (delvis), (v) krävs att
betalningsbalansstödet exkl. importstödet samt stödet till skuldlättnader
avvecklas och att motsvarande medel om ca 460 miljoner kronor överförs till
andra anslag. Enligt motionärerna skulle regeringens förslag leda till en högre
grad av politisk styrning av biståndet och att importstödet fullt ut knyts
till Världsbankens och IMF:s strukturanpassningsprogram.
I motion U210, yrkande 4 (delvis), (v) krävs att 540 000 000 kr i importstöd
återförs till anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA.
I motion U212, yrkande 7, (s) krävs att riksdagen beslutar att inte inrätta
ett särskilt anslag för betalningsbalansstöd C 4, att betalningsbalansstödet
skall ingå som en anslagspost under C 2 och att importstöd till programländer
skall redovisas som en del av planeringsramarna. Motionärerna menar vidare att
regeringens förslag beträffande importstödet minskar möjligheten till insyn
och öppenhet.
Ny demokrati kräver i motion U216, yrkande 16, att riksdagen till Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1994/95 minskar anslaget
med 1 000 miljoner kronor och således inte anvisar några medel (tredje
huvudtiteln C 4).
I motion U216, yrkande 14, (nyd) krävs att riksdagen inte godkänner de
riktlinjer för bidragsgivningen som förordats under tredje huvudtiteln C 4.
Ny demokrati yrkar också, motion U216, yrkande 15, att riksdagen inte
bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som regeringen
förordat under tredje huvudtiteln C 4.
Utskottet
I propositionen föreslås att ett nytt anslag, C 4. Stöd till ekonomiska
reformer och skuldlättnad, inrättas för att hantera betalningsbalansstödet och
det importstöd som tidigare finansierades inom landramarna under C2-anslaget.
Enligt utskottets uppfattning bör importstöd och betalningsbalansstöd i
görligaste mån samordnas internationellt. Samordningen bör, för att ge önskvärd
effekt, avse villkoren, formerna och uppföljningen. Dessa stödformer är nära
sammankopplade med och villkorat till den ekonomiska och politiska utvecklingen
i mottagarlandet. Detta kräver en helhetssyn i bedömningen från
biståndsgivarens sida. Det innebär också att man inte på förhand kan göra en
bedömning av vad som är en lämplig omfattning av stödet till ett visst land.
Uppskattningsvis två tredjedelar av stödet bereds av SIDA. Efter
regeringsbeslut delegeras genomförandet till SIDA. Den återstående tredjedelen
är av mer multilateral karaktär och bereds av Utrikesdepartementets u-avdelning
i samråd med andra delar av regeringskansliet (bl.a. Finansdepartementet, UD:s
handelsavdelning och ÖSEK). För att få en helhetssyn och konsistens för hela
stödet krävs, enligt utskottets mening, att det samlas till ett särskilt
anslag.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens medelsförslag och tillstyrker
de riktlinjer för bidragsgivning som förordas i propositionen.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkandena 4 (delvis) och 5 (delvis), U212
(s) yrkande 7 (delvis) samt U216 (nyd) yrkandena 14 och 16.
Utskottet uppfattar att de av regeringen begärda utfästelserna och åtagandena
avser dels en indikativ utfästelse om 900 miljoner kronor per år under en
treårsperiod i betalningsbalansstöd till SPA (propositionen s. 178), dels ett
svenskt bidrag om totalt 400 miljoner kronor till ESAF II för budgetåren
1993/94--1997/98, dvs 80 miljoner kronor per år (propositionen s. 179).
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas göra dessa utfästelser.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 15.
C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
Från anslaget finansieras tekniskt samarbete (inkl. internationella kurser)
genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).
För budgetåret 1994/95 förutser BITS ett fortsatt reguljärt samarbete med
Egypten, Botswana, Ghana, Tunisien, Zimbabwe, Namibia, Bolivia, Costa Rica,
Chile, Filippinerna, Kina, Malaysia och Thailand. Vidare räknar man med att
samarbete i några av de länder som hittills varit föremål för enstaka insatser
skall övergå i mer reguljära former. I denna krets av länder ingår bl.a. El
Salvador, Paraguay, Indonesien, Mongoliet, Madagaskar och Senegal. BITS räknar
också med att tekniskt samarbete kan komma att inledas med Indien, Sri Lanka
och Vietnam.
Regeringen delar BITS bedömning att efterfrågan under budgetåren 1993/94 och
1994/95 kommer att öka jämfört med budgetåret 1992/93.
Det tekniska samarbetet med Indonesien skall också fortsättningsvis begränsas
till enstaka insatser. I enlighet med riksdagens bemyndigande får BITS utfästa
två gånger budgetårets anslag för tekniskt samarbete.
Från anslaget finansieras även u-krediter genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).
BITS föreslår att 500 miljoner kronor anvisas för gåvoelementet i u-krediter.
Förslaget motsvarar en ökning med 100 miljoner kronor jämfört med innevarande
budgetår. Ökningen motiveras bl.a. med att kreditgivningen till länder som
skall erhålla krediter med en högre subventionsgrad (50 %) förväntas öka. BITS
räknar också med någon obunden kredit i samfinansiering med Världsbanken eller
regional utvecklingsbank.
Vidare analyserar BITS möjligheterna att ge u-krediter till länder som
bedriver en aktiv reformpolitik men till vilka kreditgivningen är förknippad
med ett större risktagande. I denna kategori länder ingår Filippinerna, Bolivia
och Costa Rica. BITS erinrar om tidigare framfört förslag att pröva ett visst
u-kreditsamarbete med Indonesien.
BITS resultatredovisning visar att u-kreditgivningen bedrivs med en sådan
inriktning att de fastställda målen kan nås.
Regeringen delar BITS bedömning att efterfrågan på u-kreditfinansiering
kommer att öka. De nya internationella reglerna för bundna u-krediter medför
också att kreditgivningen till länder med begränsad tillgång till
marknadskrediter ökar vilket resulterar i en större anslagsbelastning då sådana
krediter kommer att ges med ett högre gåvoelement än normala u-krediter.
Regeringen anser att BITS bör kunna lämna u-krediter till Indonesien. Beslut
om sådan kreditgivning skall i varje enskilt fall underställas regeringens
prövning.
Regeringen föreslår att 430 miljoner kronor anvisas för gåvoelement i
u-krediter för budgetåret 1994/95 samt att BITS bemyndigas att göra utfästelser
för u-krediter med ett belopp om högst tre gånger de vid varje tillfälle
tillgängliga medlen.
Biståndskrediter
I propositionen redovisas förslag som lagts fram i betänkandet
Biståndskrediter som komplement till gåvobistånd. Utredningsförslaget har
varit föremål för remissbehandling vid BITS, SIDA, SwedeCorp och AB SEK.
Utredningen presenterar en modell för ett biståndskreditsystem för obundna
krediter med en subventionsgrad på ca 80 % (IDA-liknande villkor) för
projektfinansiering i u-länder. Krediterna förutses lämnas företrädesvis till
sektorer där svenskt näringsliv är konkurrenskraftigt. Biståndskrediterna skall
kunna användas som alternativ till gåvofinansiering av främst
infrastrukturprojekt. Till skillnad från u-krediter skall biståndskrediterna
utfästas för finansiering av projekt och ej leveranskontrakt.
Fördelar med biståndskrediter är, enligt utredningen, att dessa ger
investeringar en mer marknadsorienterad prägel, är lämpliga för samfinansiering
samt kan användas vid en utfasning av reguljärt gåvobistånd. Den främsta
nackdelen med biståndskrediterna som alternativ till gåvobistånd är att de ökar
mottagarlandets skuldbörda.
Utredningen förutser att en ram på ca 500 miljoner kronor per år kan behövas
när systemet är fullt utbyggt. I inledningsskedet kommer anslagsbehovet att
vara mindre. En anslagstilldelning om 100 miljoner kronor torde räcka under det
inledande året. BITS, SIDA och SwedeCorp föreslås få möjlighet att, efter
framställning hos regeringen, disponera medel under biståndskreditramen. Den
finansiella administrationen föreslås handhas av AB Svensk Exportkredit.
Av remissinstanserna är BITS och SwedeCorp positiva till införande av ett
biståndskreditsystem, medan SIDA anser att gåvobistånd är att föredra framför
kreditbistånd.
SIDA och SwedeCorp anser att systemet skall vara anslagsfinansierat. BITS
förordar ett huvudsakligen marknadsfinansierat system i syfte att hushålla med
anslagsmedel. Samtliga remissinstanser förordar ett obundet system. BITS och
SwedeCorp anser dock att det i särskilda fall skall vara möjligt att utfästa
bundna krediter.
Remissinstanserna anser att det är väsentligt att länderinriktningen
förtydligas.
Regeringens bedömning är att utredningen klart visat att fördelarna med ett
biståndskreditsystem överväger nackdelarna. Biståndskrediter som komplement
till u-krediter skulle öka flexibiliteten i det svenska kreditbiståndet
varigenom krediter på mycket förmånliga villkor kan ges till fattigare länder.
I huvudsak bör biståndskrediterna ges för finansiering av infrastrukturprojekt
i låginkomstländer med liten eller medelstor skuldbörda. Den biståndsmässiga
beredningen och beslut om biståndskrediter föreslås ligga hos BITS medan själva
kreditadministrationen bör handhas av AB SEK. Vid beredningen av eventuella
biståndskrediter till SIDA:s samarbetsländer skall BITS samråda med SIDA.
SIDA:s stöd till infrastruktursektorn bör också fortsättningsvis ske på
gåvobasis. SwedeCorp kan, vid sidan av det rena gåvobiståndet, inom ramen för
sitt verksamhetsanslag bevilja exempelvis villkorslån till riskkapitalbolag och
investeringsbanker i u-länder.
Biståndskrediterna, som i normalfallet skall vara obundna, bör ges på
IDA-liknande villkor. Undantagsvis skall också bundna krediter kunna komma i
fråga.
Regeringen förordar att ett system för biståndskrediter inrättas under en
försöksperiod av två år. Medelsbehovet beräknas till 50 miljoner kronor under
det första verksamhetsåret. BITS bör tillåtas göra utfästelse om
biståndskrediter till ett belopp som motsvarar tre gånger de vid varje
tillfälle tillgängliga medlen.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats i det
föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordats,
3. till Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisar ett reservationsanslag på 815 000
000 kr.
Motionerna
I motion U201, yrkande 2, (v) hävdas att Marocko allvarligt bryter mot
folkrätten och trotsar FN-beslut. Allt bistånd till Marocko bör därför stoppas.
Också i motion U223, yrkande 2, (fp) krävs att biståndet till Marocko inte
längre skall utgå. Motionärerna menar att så skall vara fallet så länge landet
ej följer FN:s fredsplan.
I motion U203, yrkande 1, (fp) krävs att Sverige upphör med
utbetalningar av u-krediter till Kina. Motionärerna hänvisar dels till det
dåliga MR-läget i Kina, dels till att u-krediter är en ineffektiv biståndsform.
De medel som på detta sätt frigörs bör i stället, enligt yrkande 2, komma
oppositionen till godo.
I motion U639, yrkande 4, (v) krävs att det svenska Kinabiståndet skall
satsas på att bekämpa fattigdomen, förbättra miljön och främja de mänskliga
rättigheterna -- inte på u-krediter.
I Vänsterpartiets partimotion, U210, yrkande 53, krävs att allt samarbete
bits har med Kina, Marocko och Indonesien avvecklas. Som grund anförs bl.a. att
Marocko och Indonesien bryter mot folkrätten samt att läget för de mänskliga
rättigheterna i kina inte är acceptabelt.
I v-motion U610 anförs att kreditgivning till Indonesien under inga
förhållanden kan vara förenligt med det biståndspolitiska målet att främja
demokrati och mänskliga rättigheter. I yrkande 11 krävs mot denna bakgrund att
Sverige i Nordiska ministerrådet bör verka för att Nordiska investeringsbankens
och Nordiska utvecklingsfondens kreditgivning till projekt i Indonesien
stoppas. Sverige bör inte heller bevilja u-krediter till Indonesien (yrkande
12).
Enligt motion U636, (fp) yrkande 3, bör svenskt bistånd kunna kanaliseras
direkt till befrielserörelsen OPM på Västpapua. Motionärerna menar också att
Sverige bör överväga en förändrad hållning avseende områdets status samt ta upp
denna fråga i FN.
Yrkande 5 i samma motion kräver att Sverige varken bör lämna bidrag eller
u-krediter till Indonesien så länge landet bryter mot de mänskliga
rättigheterna.
I yrkande 6 menar motionärerna att Sverige, genom sitt deltagande i Nordiska
investeringsbanken (NIB), bör ställa krav på förbättringar av MR-läget i
Indonesien. Om så inte sker bör Sverige verka för att NIB lämnar det
indonesiska biståndskonsortiet.
I motion U216, (nyd) yrkande 17, krävs att riksdagen inte godkänner de
riktlinjer för bidragsgivningen som förordats under tredje huvudtiteln C 5.
Vidare kräver motionärerna i yrkande 18 att riksdagen inte bemyndigar
regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som regeringen förordat under
tredje huvudtiteln C 5.
I partimotionen U210, (v) yrkande 50, krävs att anslaget till BITS omfördelas
så att en lägre andel avsätts för u-krediter och en högre andel för tekniskt
samarbete inkl. den internationella kursverksamheten.
Motionärerna kräver också i yrkande 51 att en avveckling av u-krediterna bör
inledas.
Socialdemokraterna föreslår i motion U212, yrkande 30, (s) att riksdagen
beslutar anslå 430 000 000 kr för u-krediter genom BITS.
I motion U228, (c) yrkande 1, krävs att riksdagen avslår regeringens förslag
om en tvåårig försöksperiod med ett biståndskreditsystem.
Enligt motion U212, (s) yrkande 31, bör riksdagen ej besluta att anslå medel
för biståndskrediter.
I motion U210, (v) yrkande 52, krävs att riksdagen beslutar avslå regeringens
förslag att avsätta 50 000 000 kr av BITS-anslaget för de nya
biståndskrediterna.
I motion U216, (nyd) yrkande 19, anförs att riksdagen till
Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 bör minska anslaget med 179 000 000 kr
och anvisa 636 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 5).
Enligt motion U228, (c) yrkande 2, bör riksdagen till BITS anvisa ett i
jämförelse med regeringens förslag för budgetåret 1994/95 sänkt anslag med 50
000 000 kr.
Motion U210, (v) yrkande 49, innehåller förslag om att riksdagen till
utvecklingssamarbete genom BITS för budgetåret 1994/95 skall anvisa 110 500 000
kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 704 500 000 kr.
Utskottet
Utskottet har under en följd av år i sina betänkanden om det internationella
utvecklingssamarbetet (senast betänkandena 1991/92:UU15 och 1992/93:UU15)
anfört att det inte delar uppfattningen att systemet med u-krediter i det
svenska biståndet bör slopas. Utskottet har i dessa sammanhang också framhållit
att u-kreditgivningen omfattas av de svenska biståndspolitiska målen. Utskottet
vidhåller dessa uppfattningar.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 51.
Utskottet har ingen invändning mot den i propositionen föreslagna
fördelningen av medel inom anslaget C 5 mellan å ena sidan u-krediter och å den
andra sidan tekniskt samarbete inkl. den internationella kursverksamheten. I
likhet med vad som föreslås i propositionen krävs i motion U212 (s) yrkande 30
att 430 miljoner kronor anslås för u-krediter genom BITS. Utskottet tillstyrker
således nämnda motion.
Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkande 50.
I ett flertal motioner krävs att olika delar av BITS engagemang avseende
Kina, Marocko och Indonesien skall avvecklas. I partimotion U210 (v) yrkande 53
krävs en total avveckling.
Enligt utskottets uppfattning kan biståndsnärvaro ses som ett viktigt
påverkans- och dialoginstrument i en samlad svensk politik gentemot Marocko,
Indonesien, Kina m.fl. länder. I likhet med flertalet OECD-länder har Sverige
återupptagit visst biståndssamarbete med Kina. Ett skäl till detta är att en
isolering ej gagnar de mänskliga rättigheterna i det isolerade landet.
U-kreditgivning till angelägna utvecklingsprojekt underlättar möjligheterna
till en MR-dialog och ökar chanserna till att denna får effekt. Samtidigt ges
svenska företag möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med företag från
andra OECD-länder.
I årets budgetproposition anför regeringen att BITS bör kunna lämna
u-krediter till Indonesien. Beslut om sådan kreditgivning skall i varje enskilt
fall underställas regeringens prövning.
Regeringens prövning bör präglas av restriktivitet och ske med hänsyn tagen
till utvecklingen av MR-situationen i Indonesien, inkl. Östtimor. Det
föreslagna förfaringssättet innebär att frågan om u-krediter prövas i ett
övergripande sammanhang i samband med varje individuellt projekt. Utskottet
utgår från, vilket anförts i tidigare betänkanden, att regeringen i de
bilaterala kontakterna med Indonesien kommer att verka för att demokrati och
mänskliga rättigheter skall respekteras. Utskottet anser att u-krediter kan
beviljas Indonesien under denna förutsättning.
Sverige bidrar också till multilateralt bistånd till Indonesien. På nordisk
nivå tar sig detta uttryck i att Nordiska investeringsbanken (NIB) och Nordiska
utvecklingsfonden (NDF) driver projekt med bl.a. svenskt deltagande. Både NIB
och NDF följer samma policy som gäller för motsvarande multilaterala organ. För
NDF tillkommer bl.a. att det skall röra sig om angelägna utvecklingsprojekt som
främjar ekonomisk och social utveckling i u-länder. Några restriktioner för
utlåning till Indonesien finns ej.
Vad avser bistånd till befrielserörelsen OPM på Västpapua, som behandlas i
motion U636 (fp) yrkande 3, konstaterar utskottet att det ankommer på berörd
biståndsmyndighet att pröva eventuellt uppkommen ansökan. Förslaget om att ta
upp frågan om Västpapuas status i FN saknar aktualitet.
Utskottet förutsätter att regeringen, såväl inom ramen för FN:s arbete som
genom bilaterala kontakter, fortsätter att aktivt stödja fredsprocessen i
Västra Sahara samt att aktivt verka för genomförandet av folkomröstningen och
för respekt för de mänskliga rättigheterna i Marocko.
U-krediter till Marocko har kunnat beviljas sedan början av 1980-talet. I
linje med tidigare deklarerade ställningstaganden är det utskottets bedömning
att fredsprocessen inte är betjänt av att generella biståndsinsatser, t.ex. i
form av u-krediter, till Marocko avbryts. Det är i stället genom dialog med
parterna som Sverige bäst kan verka för att konflikten skall få sin lösning.
Det är också genom dialog som Sverige bäst verkar för att respekten för
mänskliga rättigheter förbättras i Marocko.
Därmed avstyrks motionerna U201 (v) yrkande 2, U203 (fp) yrkandena 1 och 2,
U210 (v) yrkande 53, U223 (fp) yrkande 2, U610 (v) yrkandena 11 och 12
(delvis), U636 (fp) yrkande 5 (delvis) och 6 samt U639 (v) yrkande 4. Utskottet
anser motion U636 (fp) yrkande 3 besvarad.
Regeringen föreslår att ett anslagsfinansierat biståndskreditsystem inrättas
under en försöksperiod av två år. Systemet skall administreras av BITS.
Regeringen avser att i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 meddela
detaljerade riktlinjer för biståndskreditsystemets utformning. I propositionen
föreslås att 50 miljoner kronor anvisas för biståndskrediter under budgetåret
1994/95 samt att BITS bemyndigas att göra utfästelser om biståndskrediter med
ett belopp om högst tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att försök med ett
biståndskreditsystem bör göras under två år. Försöket bör noga utvärderas.
I den mån intäkter genereras bör dessa återföras till biståndsramen.
Därmed avstyrks motionerna U212 (s) yrkande 31 (delvis) och U228 (c) yrkande
1.
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens medelsförslag vad avser
Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbetet (BITS).
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkandena 49 och 52, U212 (s) yrkande 31,
U216 (nyd) yrkande 19 samt U228 (c) yrkande 2.
Enligt utskottets uppfattning begär regeringen i propositionen bemyndigande
att göra följande utfästelser och bemyndiganden:
att BITS får utfästa två gånger budgetårets anslag för tekniskt samarbete;
att BITS bör kunna lämna u-krediter till Indonesien. Beslut om sådan
kreditgivning skall i varje enskilt fall underställas regeringens prövning;
att BITS bemyndigas göra utfästelser för u-krediter med ett belopp om högst
tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen;
att ett anslagsfinansierat biståndskreditsystem inrättas under en
försöksperiod av två år;
att BITS bemyndigas att göra utfästelser om biståndskrediter med ett belopp
om högst tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.
Utskottet har tidigare anfört som sin uppfattning dels att BITS bör kunna
lämna u-krediter till Indonesien efter regeringens prövning i varje enskilt
fall, dels att ett anslagsfinansierat biståndskreditsystem försöksvis inrättas
under en period av två år. Utskottet anser mot denna bakgrund att begärda
bemyndiganden för genomförande av dessa åtgärder bör lämnas. Även övriga
begärda bemyndiganden tillstyrks.
Därmed avstyrks motionerna U216 (nyd) yrkande 18, U610 (v) yrkande 12
(delvis) och U636 (fp) yrkande 5 (delvis).
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för bidragsgivning som förordas i
propositionen under anslaget C 5.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 17.
C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93--1994/95 bör ligga
fast. Regeringen har den 17 juni 1993 beslutat att de övergripande mål och
verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 skall gälla även under
budgetåret 1995/96.
BITS disponerar medel för sin verksamhet i u-länder under anslaget C 5.
Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete. För insatser i Central- och Östeuropa disponerar myndigheten medel
under anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa.
Regeringen föreslår att BITS kommande budgetår får ett oförändrat anslag och
medges en merutgift om 1 000 000 kr för kompetensutvecklande åtgärder.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
anvisar ett ramanslag på 20 700 000 kr.
Motionen
I motion U216 (nyd) yrkande 20 krävs att riksdagen till Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95
minskar anslaget med 4 700 000 kr och anvisar 16 000 000 kr (C 6).
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens medelsförslag avseende
anslaget C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS).
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 20.
C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC)
Innevarande budgetår har SAREC till följd av de realt sett minskade anslagen
trappat ned sina bidrag till internationella organisationer (i första hand
WHO/HRP och CGIAR). SAREC vill kunna bibehålla den tidigare nivån på dessa
bidrag (+ 15 000 000 kr).
Det finns enligt SAREC goda förutsättningar för ett vidgat samarbete mellan
institutioner i Sydafrika och i andra länder i regionen. SAREC vill mot denna
bakgrund söka länka samman det nationella och regionala forskningssamarbetet i
södra Afrika, t.ex. genom förbättrade möjligheter för utvalda universitet i
SAREC:s samarbetsländer att påbörja samarbete med sydafrikanska universitet
inom områden av i första hand regional betydelse (+ 5 000 000 kr).
Regeringen delar SAREC:s överväganden beträffande inriktningen för stödet
till u-landsforskning. SAREC har inför innevarande budgetår nödgats göra
vissa omprioriteringar i verksamheten.
Stöd till forskning och bedömningar av forskningsresultat måste ske i ett
långsiktigt tidsperspektiv. Det är därför olämpligt om inriktningen av stödet
till u-landsforskningen primärt styrs av mer eller mindre tillfälliga
budgetrestriktioner. Mot denna bakgrund föreslås anslaget bibehållas på en
realt sett oförändrad nivå.
Samtidigt är det angeläget att successivt ompröva och fasa ut stödet till
vissa forskningsinsatser. Såväl administrativa som effektivitetsmässiga skäl
talar för en ökad koncentration i stödet till u-landsforskning. Det bör ankomma
på SAREC att närmare analysera dessa problem och vidta nödvändiga åtgärder.
Under det gångna året har SAREC och SIDA gemensamt sett över den närmare
arbetsfördelningen myndigheterna emellan. Syftet har varit att tydliggöra
ansvarsfördelningen och förhållandet till mottagarna. Regeringens bedömning är
att det i dagsläget är för tidigt att föreslå omfördelningar mellan
myndigheternas anslag. Det bör kunna ankomma på regeringen att, i samband med
beslut om regleringsbrev för budgetåret 1994/95, ge SAREC möjlighet att
disponera vissa medel under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
Frågan bör även behandlas mot bakgrund av den översyn av uppgiftsfördelningen
mellan myndigheterna inom biståndsområdet som för närvarande pågår.
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:170 om
forskning föreslås en överföring av tjänster som professor vid forskningsråden
till de universitet och högskolor där tjänsterna är placerade. För SAREC:s del
handlar det om för närvarande fyra professurer. Kostnaderna för dessa bör
därför från budgetåret 1994/95 överföras till åttonde huvudtiteln och anvisas
under resp. universitets- eller högskolas anslag till forskning och
forskarutbildning. Finansieringen bör ske genom en s.k. avräkning från
biståndsramen.
Riksdagen beslutade med anledning av 1993 års proposition om forskning att
vissa frågor rörande svensk u-landsforskning skulle utvärderas. Utvärderingen
kommer att genomföras under år 1994.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för biståndsgivningen som förordats i det
föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordats,
3. till U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) anvisar ett reservationsanslag på 425 000 000 kr.
Motionerna
I motion U214 (fp) understryks behovet av stöd till grundutbildning vid
universiteten i tredje världen. Motionären framhåller grundutbildningens roll
för att fostra utvecklingsländernas kommande ledarskikt, inte minst vad avser
demokrati och mänskliga rättigheter. SAREC bör därför ges i uppdrag att också
stödja grundutbildning vid universitet i tredje världen. I detta arbete bör
svenska universitet utnyttjas. Vidare föreslås ett stipendieprogram, GLOBUS,
för utlandsstudenter, vilket bör finansieras över biståndsanslaget.
I motion U216 (nyd) yrkande 21 krävs att riksdagen inte godkänner de
riktlinjer för biståndsgivningen som förordats under tredje huvudtiteln C 7.
Enligt motion U216 (nyd) yrkande 22 bör riksdagen inte bemyndiga regeringen
att göra de utfästelser och åtaganden som regeringen förordat under tredje
huvudtiteln C 7.
I motion U216 (nyd) yrkande 23 krävs att riksdagen till U-landsforskning
genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1994/95 minskar
anslaget med 185 000 000 kr och anvisar 240 000 000 kr (tredje huvudtiteln C
7).
Enligt U210 (v) yrkande 48 bör riksdagen till U-landsforskning genom SAREC
för budgetåret 1994/95 anvisa 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 445 000 000 kr.
Socialdemokraterna föreslår i motion U212 yrkande 32 att riksdagen beslutar
anslå 405 000 000 kr för utvecklingssamarbete genom SAREC.
Utskottet
I motion U214 (fp) föreslås bl.a. att SAREC också bör ges i uppdrag att
stödja grundutbildning vid universitet i tredje världen.
Utskottet konstaterar att forskningsbiståndets båda verksamhetsmål är att
stärka u-ländernas forskningskapacitet och att främja utvecklingsinriktad
forskning. Från anslaget finansieras stöd till forskningssamarbete med
u-länder, forskningssamarbete mellan u-länder, internationella
forskningsprogram och särskilda forskningsprogram/-projekt med inriktning på
u-länder och u-landsrelaterade problem. Enligt utskottets uppfattning finns det
inte anledning att ändra denna inriktning.
I propositionen (s. 188) framhåller regeringen att de övergripande målen för
stöd till u-landsforskning genom SAREC som de kommer till uttryck i föregående
års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4, s. 160--161,
bet. 1992/93:UU15, rskr. 1992/93:297) bör fortsätta gälla. Utskottet delar
denna uppfattning.
Fråga om inrättande av stipendieprogram m.m. finansierat över
biståndsanslaget får prövas av den biståndsmyndighet inom vars ansvarsområde
frågan faller.
Därmed avstyrks motionerna U214 (fp) och U216 (nyd) yrkande 21.
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC), ej heller mot att regeringen, i samband med beslut om
regleringsbrev för budgetåret 1994/95, ger SAREC möjlighet att disponera vissa
medel under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
Därmed avstyrks motionerna U210 (v) yrkande 48, U212 (s) yrkande 32 och U216
(nyd) yrkande 23.
Enligt utskottets uppfattning avser regeringens begäran om bemyndigande under
anslaget C 7 rätten för SAREC att för forskningsinsatser få göra utfästelser
med ett belopp om högst tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.
Utskottet tillstyrker det begärda bemyndigandet. Därmed avstyrks motion U216
(nyd) yrkande 22.
De övergripande målen för SAREC är, som de uttrycks i årets regleringsbrev,
att med utgångspunkt i de av riksdagen fastställda målen stärka u-ländernas
forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad forskning. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt forskningsinsatser med inriktning på ekonomisk
utveckling, demokratiska samhällsskick, mänskliga rättigheter,
befolkningsfrågor, miljö, naturresursutnyttjande och -hushållning i u-länderna.
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94--1995/96.
Ramanslag
1994/95 27 500 000 kr
Planeringsram
1994/95--1995/96 55 000 000 kr
Medel för SAREC:s verksamhet anvisas under anslaget C 7. U-landsforskning
genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
Från och med innevarande budgetår har SAREC ålagts ett antal nya uppgifter.
Regeringens bedömning innebär att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 182--183, bet. 1992/93:UU15,
rskr. 1992/92:297) bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Regeringen menar att SAREC bör klara tillkommande arbetsuppgifter med
anledning av forskningssamarbete genom EU med omprioritering inom ramanslaget.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) anvisar ett ramanslag på
27 500 000 kr.
Motionen
I motion U216 (nyd) yrkande 24 yrkas att riksdagen till Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 6 000 000
kr och anvisar 21 500 000 kr (tredje huvudtiteln C 8).
Utskottet
Utskottet har ingen invändning mot propositionens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 8. Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1994/95.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 24.
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB
Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd bildades den 1 juli 1991.
SwedeCorp skall, inom ramen för de biståndspolitiska målen bidra till
utvecklingen av näringslivet i u-länder. Verksamheten skall bidra till att
skapa gynnsamma förutsättningar för investeringar och företagande i
samarbetsländerna. SwedeCorp skall också främja samarbetsländernas handel och
svara för information och rådgivning om avsättningsmöjligheter på den svenska
marknaden. SwedeCorp skall inom sitt område främja en framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön.
SwedeCorp har som målsättning att bygga upp ett långsiktigt samarbete med 15
u-länder. Kunskapsöverföring från svenskt näringsliv är huvudingrediens i
verksamheten. Insatserna är resurssnåla och förutsätter som regel att
mottagarlandet betalar en rimlig andel av kostnaderna. SwedeCorp har
identifierat sex områden inom vilka verksamheten kommer att koncentreras. Dessa
är småindustriutveckling, utbildning och management, riskkapitalförsörjning,
långsiktiga affärsallianser, privatisering och industriell miljövård. Dessutom
arbetar SwedeCorp aktivt med handelsfrämjande insatser.
Verksamheten har under budgetåret 1992/93 befunnit sig i ett
uppbyggnadsskede. Detta tillsammans med att myndigheten i sin verksamhet
betonar effektivitetsmål snarare än utbetalningsmål har gjort att utnyttjandet
av tilldelade medel varit lågt. Trots detta har SwedeCorp redan etablerat
samarbete med 11 koncentrationsländer i enlighet med den tidplan som lades fast
när myndigheten bildades.
SwedeCorp bör under budgetåret 1994/95 fördjupa samarbetet med de 15
koncentrationsländerna. Eventuellt beslut att utvidga denna krets bör avvakta
arbetet med den fördjupade anslagsframställningen. Enstaka insatser utanför
koncentrationsländerna bör dock kunna komma i fråga.
Verksamheten bör också fortsättningsvis koncentreras till låg- och lägre
medelinkomstländer.
SwedeCorp bör bemyndigas att göra utfästelser som motsvarar två gånger de vid
varje tillfälle tillgängliga medlen. Regeringen delar SwedeCorps bedömning att
garantiramen för stöd till marknadsföringsåtgärder bör bibehållas vid 12
miljoner kronor.
Swedfund International AB skall bidra till utvecklingen av bärkraftiga
företag i samarbetsländerna genom riskkapitalsatsningar, främst i samarbete med
svenskt näringsliv.
Bolaget redovisade en nettovinst på 21,8 miljoner kronor efter nedskrivningar
i invesetringsportföljen på 12 miljoner kronor.
Resultatet visar att verksamheten bedrivs på ett sätt som förenar bistånd med
affärsmässighet.
Bolagets övergripade mål är att bidra till utvecklingen av bärkraftiga
företag i samarbetsländerna. I valet av samarbetsländer bör SwedeCorp vägledas
av samma riktlinjer som gäller för övrigt svenskt bilateralt bistånd.
Insatserna bör koncentreras till fattigare länder. Endast undantagsvis bör
Swedfund delta i projekt i länder med en per capita-inkomst överstigande
3 000 US dollar.
Swedfunds insatser förutsätter normalt deltagande också av annan svensk --
samt lokal part i projektet.
Beträffande affärsmässiga resultatkrav bör bolagets målsättning vara att
projektintäkterna skall täcka en viss del av projektkostnaderna.
Regeringens bedömning är att realistiskt mål är att projektintäkterna bör
uppgå till 40 % av projektkostnaderna. Målet bör sättas över en rullande
treårscykel.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för bidragsgivningen som förordats i det
föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordats,
3. till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) anvisar
ett reservationsanslag på 135 000 000 kr.
Motionerna
Vänsterpartiet anför i motion U211 (v) yrkande 6 att att Sverige bör ta
initiativ till marknadsinformation riktad till u-länderna. U-länderna har,
enligt motionärerna, rätt att få tillgång till all den information om marknaden
som de behöver för att kunna planera rationellt. Informationen måste nå ut till
producenterna. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt motion U216 (nyd) yrkande 25 bör riksdagen inte godkänna de
riktlinjer för bidragsgivningen som förordats under tredje huvudtiteln C 9.
I motion U216 (nyd) yrkande 26 yrkas att riksdagen inte bemyndigar
regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som regeringen förordat under
tredje huvudtiteln C 9.
Enligt motion U216 (nyd) yrkande 27 bör riksdagen till Näringslivsbistånd
genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund
International AB för budgetåret 1994/95 minska anslaget med 27 000 000 kr och
anvisa 108 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 9).
Utskottet
I motion U211 (v) yrkande 6 anförs att Sverige bör ta initiativ till
marknadsinformation riktad till u-länderna.
I det svenska biståndet har SwedeCorp en viktig uppgift i att främja
u-ländernas handel. Vad gäller att sprida kontinuerlig information om
världsmarknadspriser m.m. till den egna befolkningen är detta, enligt
utskottets uppfattning, något som ankommer på respektive regering. Svenskt
bistånd skulle i vissa fall, då så anses motiverat, kunna användas för att
hjälpa till att finansiera sådan informationsspridning. Företrädesvis kunde
detta ske genom tidningar och radio, helst på lokalspråk.
Som jämförelse kan nämnas att Sverige tidigare finansierat spridning av
valinformation genom radioutsändningar på lokalspråk i Zambia.
Med det anförda anser utskottet motion U211 (v) yrkande 6 besvarad.
Enligt utskottets uppfattning avser regeringens begäran om bemyndigande
avseende utfästelser och åtaganden under anslaget C 9 dels att garantiramen för
stöd till marknadsföringsåtgärder bibehålls vid 12 miljoner kronor, dels att
SwedeCorp bemyndigas att göra utfästelser som motsvarar två gånger de vid varje
tillfälle tillgängliga medlen.
Utskottet tillstyrker denna begäran. Därmed avstyrks motion U216 (nyd)
yrkande 26.
Utskottet tillstyrker de riktlinjer för bidragsgivning som förordas i
propositionen. Därmed avstyrks U216 (nyd) yrkande 25.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsförslag avseende anslaget C
9. men anser att anslaget bör benämnas Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp).
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 27.
C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp)
SwedeCorps organisation förändrades den 1 juli 1993 genom att den personal
som huvudsakligen arbetar med investeringsverksamhet anställts av Swefund
International AB. Vissa gemensamma stödfunktioner ligger kvar i SwedeCorp som
mot ersättning utför administrativa tjänster åt Swedfund International AB.
SwedeCorp föreslår för budgetåret 1994/95 att 27 753 000 kr jämte
prisomräkning anvisas för att täcka myndighetens förvaltningskostnader.
Den omorganisation som genomfördes den 1 juli 1993 innebär att
rollfördelningen mellan riskkapital- och främjandeverksamheten i det svenska
näringslivsbiståndet tydliggörs. Samtidigt bibehålls uppnådda
samordningsfördelar genom att bolaget och myndigheten också fortsättningsvis
delar lokaler och vissa administrativa stödfunktioner.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) anvisar ett
ramanslag på 29 000 000 kr.
Motionen
I motion U216 (nyd) yrkande 28 krävs att riksdagen till Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) för budgetåret 1994/95 minskar
anslaget med 6 000 000 kr och anvisar 23 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 10).
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till
medelsanvisning för anslaget C 10. Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp).
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkande 28.
C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
Sandö U-centrum har till uppgift att tillhandahålla utbildning som
efterfrågas inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Resultatredovisningen indikerar att resultatkravet uppfyllts.
I sin förenklade anslagsframställning redovisar styrelsen förslag till
framtida strategi och verksamhetsinriktning.
Verksamhetens bas skall vara
utbildningar anpassade till kraven inom utvecklingssamarbetet,
utbildning riktad mot behoven inom det svenska biståndet samt näringsliv och
annan offentlig förvaltning,
utbildning med inriktning mot Östeuropa och EG,
u-lands- och kulturkunskap riktad till olika sektorer inom det svenska
samhället.
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92--1993/94 ligger
fast. Regeringen har den 25 juni 1992 beslutat att de övergripande mål och
verksamhetsmål som gällt för treårsperioden 1991/92--1993/94 utsträcks till att
omfatta även budgetåret 1994/95. Sandö U-centrum skall ytterligare öka sina
ansträngningar att marknadsanpassa utbudet av utbildning till vad som
efterfrågas på marknaden.
Ramanslag
1994/95 32 300 000 kr
Planeringsram
1994/95--1995/96 64 600 000 kr
Sandö har tidigare budgetår tilldelats medel över två anslag dels C 5.
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), dels C 9. Bidrag
till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum). Regeringen
föreslår nu att Sandö tilldelas medel endast under detta anslag. Av föreslaget
belopp utgör 2 542 000 kr medel för elevförmåner.
Styrelsens förslag om förändringar i verksamheten bör genomföras. De mer
generella riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition har därvid
fortsatt giltighet. Myndigheten måste ytterligare öka sina ansträngningar att
marknadsanpassa utbudet av utbildning. Regeringen ansluter sig till styrelsens
förslag till verksamhet och strategi.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisar ett
ramanslag på 32 300 000 kr.
Motionerna
I motion U215 (kds) yrkande 2 anförs att den ovan, under anslaget C 2,
behandlade försöksflyktingutbildningen skall genomföras på Sandö U-centrum.
I motion U208 (s) föreslås att ytterligare utbildningsverksamhet inom
biståndsområdet förläggs till Sandö U-centrum. Motionärerna föreslår att bl.a.
UD:s språkutbildning och annan statlig språkutbildning förläggs dit. Vidare bör
Sandö få resurser för en särskild marknadsföringsinsats.
Också i motion T215 (s) yrkande 6 föreslås att mer utbildning lokaliseras
till Sandö U-centrum i Kramfors.
I motion U216 (nyd) yrkande 29 krävs att riksdagen till Styrelsen för
u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1994/95 minskar
anslaget med 16 300 000 kr och anvisar 16 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 11).
Utskottet
I motion U215 (kds) behandlas frågan om försöksutbildning för flyktingar.
Denna utbildning bör, enligt motionens yrkande 2, förläggas till Sandö
U-centrum. Som utskottet anfört ovan, i samband med behandlingen av anslaget
C 2, finns det anledning att invänta pågående utredningsarbete rörande
flyktingutbildning. Härav följer att även frågan om lokalisering av eventuell
sådan utbildning bör anstå.
Med det anförda anser utskottet motion U215 (kds) yrkande 2 besvarad.
I motionerna U208 (s) och T215 (s) föreslås att ytterligare
utbildningsverksamhet förläggs till Sandö U-centrum. Utskottet ser positivt på
om så kan ske. Det ankommer dock på myndigheten själv att försöka utveckla och
bredda sin verksamhet för att öka den intäktsfinansierade delen. Utskottet är
inte berett att tillstyrka att ytterligare utbildning, finansierad av
anslagsmedel, förläggs till Sandö U-centrum.
Utskottet konstaterar att UD:s utbildningssektion gör sina kursbeställningar
på marknadsmässiga grunder. De skräddarsydda utbildningarna på Sandö U-centrum
har då visat sig för dyra. Övriga språkkurser i utbudet har varit för långa för
UD:s behov.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ett målmedvetet
förändringsarbete vid Sandö U-centrum leder till att ytterligare avnämare
finner kursutbudet attraktivt och konkurrenskraftigt.
Med det anförda anser utskottet motionerna U208 (s) och T215 (s) yrkande 6
besvarade.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag till medelsanvisning
för anslaget C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).
Regeringen har den 7 oktober 1993 givit institutet i uppdrag att göra en
översyn av sin organisation och därvid undersöka olika alternativ till den
nuvarande myndighetsformen. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september
1994.
De riktlinjer för institutets verksamhet som redovisades i förra årets
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 183--187, bet. 1992/93:UU15,
rskr. 1992/93:297) bör därför äga fortsatt giltighet.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Nordiska Afrikainstitutet anvisar ett ramanslag på 6 100 000 kr.
Motionen
I motion U216, yrkande 30, (nyd) krävs att riksdagen till Nordiska
Afrikainstitutet för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 6 100 000 kr och
således inte anvisar några medel (tredje huvudtiteln C 12).
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
avseende anslaget C 12. Nordiska Afrikainstitutet.
1) Dessa uppgifter hänför sig till anslagsposterna Gäststipendie- och
utbytesprogram genom Stiftelsen Svenska institutet, Projektbistånd till vissa
länder och Utredningar m.m. inom anslaget C 3. Andra biståndsprogram för
budgetåret 1993/94.
Avsikten med denna anslagspost är att möjliggöra insatser till länder som
befinner sig i ett kritiskt skede där utgången kan bli avgörande för landets
framtida utvecklingsmöjligheter. Stödet under anslagsposten har avsett väl
definierade insatser av projektkaraktär i ett initialskede av svenskt
biståndssamarbete med landet.
Inom anslagsposten har funnits beredskap för att ge andra myndigheter än SIDA
möjlighet till samarbete i nya former med några av de mer utvecklade
programländerna.
Regeringen föreslår därför att riksdagen ger bemyndigande att få göra
utfästelse om högst två gånger anslagsbeloppet.
Anslagsposten är intecknad med kostnaderna för bl.a.
utvärderingssekretariatet och kostnaderna för Nationalkommittén för
Befolkningskonferensen i Kairo. Även nästa budgetår kommer kostnader för
insatser som rör genomförande av riksdagens beslut enligt förslag i
propositionen om styrnings- och samarbetsformer i biståndet att belasta posten.
Även kostnader i samband med Sekretariatet för analys och utvecklingssamarbetet
(SAU) belastar denna anslagspost.
Gäststipendie- och utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska institutet
Från anslaget bekostas Stiftelsen Svenska institutets (SI)
gäststipendieprogram för långtidsstipendier för sökande från vissa u-länder
samt person- och erfarenhetsutbyte med u-länder.
Stipendier till u-landsstudenter för studier i Sverige är ett inslag i det
svenska stödet till u-ländernas högre utbildning och forskning. Dessa stöd kan
och bör aldrig ersätta olika insatser i syfte att bygga upp och vidmakthålla
institutioner för högre utbildning och forskning på plats i u-länderna.
Övriga insatser
Under anslagsposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett antal
organisationer, program och internationella aktiviteter som främjar
internationell samverkan och utveckling. Under anslagsposten medges ett visst
utrymme för att möta angelägna behov som uppstår under pågående budgetår. En
del bidrag är ännu ej fastställda utan bereds ytterligare varför endast en
preliminär bedömning kunnat göras.
Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond (DHF). Ett bidrag om 3 700 000 kr
föreslås.
Nordiska afrikainstitutet bedriver bl.a. en gemensamt nordiskt finansierad
forskningsverksamhet. Den svenska delen av finansieringen av denna verksamhet
sker över detta anslag. Beloppet har beräknats till 2 400 000 kr.
Svenska Unicef-kommittén, som är en statlig stiftelse, fungerar som nationell
kommitté för FN:s barnfond (Unicef).
Som aviserades i förra årets proposition har en utredare tillsatts för att se
över den svenska kommitténs associationsrättsliga form. För att säkerställa en
bas och kontinuitet har kommittén fått ett statligt bidrag för i huvudsak de
administrativa kostnaderna, och det föreslås att kommittén får ett statligt
stöd för 1994/95 om 2 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordats i det
föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra utfästelser och åtaganden som förordats,
3. till Projektbistånd till vissa länder m.m. anvisar ett reservationsanslag
om 66 900 000 kr.
Motionerna
I motion U216, yrkande 31, (nyd) yrkas att riksdagen inte godkänner de
riktlinjer för biståndsgivningen som förordats under tredje huvudtiteln C 13.
Enligt Ny demokrati, U216, yrkande 32, bör riksdagen inte bemyndiga
regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som regeringen förordat under
tredje huvudtiteln C 13.
I motion U216 (nyd) yrkande 33 krävs att riksdagen till Projektbistånd till
visssa länder m.m. för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 29 400 000 kr
och anvisar 37 500 000 kr (tredje huvudtiteln C 13).
Utskottet
Enligt utskottets uppfattning avses med det bemyndigande regeringen begär
avseende utfästelser och åtaganden under detta anslag att utfästelser får göras
om högst två gånger anslagbeloppet (propositionen s. 200).
Utskottet tillstyrker detta bemyndigande. Därmed avstyrks motion U216 (nyd)
yrkande 32.
Utskottet har ingen invändning mot propositionens förslag till
medelsanvisning för anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m., ej
heller mot de riktlinjer för biståndsgivningen som förordas.
Därmed avstyrks motion U216 (nyd) yrkandena 31 och 33.
Biståndsramen
Utskottets ställningstaganden i det föregående omfattar vad som förordas i
budgetpropositionen under rubriken C. Internationellt utvecklingssamarbete (se
bil. 1). I konsekvens härmed har utskottet tidigare i detta betänkande avstyrkt
ett yrkande om ett högre biståndsanslag än vad som föreslås i
budgetpropositionen, dvs. motion 1993/94:U210 yrkande 2.
Likaledes avstyrks, i enlighet med vad som ovan anförts, yrkandena i motion
1993/94:U216 under olika anslagsposter, vilka sammanlagt påverkar den totala
biståndsramen på sätt som framgår av bilaga 1.
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag om avräkning mot
biståndsanslaget av vissa asylkostnader.
I enlighet härmed har utskottet tidigare i detta betänkande avstyrkt motion
1993/94:U210 yrkande 1.
Utskottet tillstyrker således budgetpropositionens förslag till medelsram vad
avser internationellt utvecklingssamarbete (littera C, bil. 4 till prop.
1993/94:100).
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna riktlinjer för biståndet
1. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 2 i berörd del
och motion 1993/94:U216 yrkande 1 i berörd del förklarar motionerna
1993/94:U212 yrkande 2, 1993/94:U220 och 1993/94:Fö334 yrkande 7 besvarade med
vad utskottet anfört,
res. 1 (nyd)
men. (v) - delvis
2. beträffande 0,7-procentsmålet
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U212 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
3. beträffande finansiering av asylkostnader och bidrag till FN:s
fredsbevarande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 1 i berörd del,
men. (v) - delvis
4. beträffande biståndsanslagens struktur
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del samt
1993/94:U212 yrkandena 6 och 7, den senare i berörd del,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
5. beträffande de biståndspolitiska målen
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U204, 1993/94:U212 yrkandena 1, 4
och 5, de båda senare i berörd del, 1993/94:U216 yrkande 1 i berörd del samt
motion 1993/94:U218 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 3 (s)
6. beträffande bidrag till länder som minskar sina
militärutgifter
att riksdagen avslår motion 1993/94:U407 yrkande 10,
men. (v) - delvis
7. beträffande bidrag till länder som försvårar mottagande av egna
medborgare
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf621 yrkande 7,
res. 4 (nyd)
8. beträffande demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U212 yrkande 5 i berörd del och
1993/94:Sf622 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,
9. beträffande upphandling
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U229, 1993/94:U313 yrkande 5 och
1993/94:N305 yrkande 21 besvarade med vad utskottet anfört,
10. beträffande bundet bistånd
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U212 yrkande 9 besvarad med vad
utskottet anfört,
11. beträffande u-ländernas skuldsituation
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U212 yrkandena 4 och 5, båda i
berörd del, och 1993/94:U218 yrkandena 2 och 3 besvarade med vad utskottet
anfört,
12. beträffande avskrivning av skulder
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U211 yrkande 3, 1993/94:Sf608 yrkande
3 och 1993/94:Sf622 yrkande 1,
men. (v) - delvis
13. beträffande upphävande av importrestriktioner
att riksdagen avslår motion 1993/94:U211 yrkande 7,
14. beträffande u-ländernas handel på världsmarknaden
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U218 yrkande 4 besvarad med vad
utskottet anfört,
15. beträffande svenskt initiativ till GATT-förhandlingar
att riksdagen avslår motion 1993/94:U211 yrkande 5,
men. (v) - delvis
16. beträffande svenskt initiativ om råvarufrågor m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:U211 yrkandena 1 och 8,
men. (v) - delvis
17. beträffande redovisning till riksdagen av det samlade biståndet
att riksdagen avslår motion 1993/94:U212 yrkande 8,
res. 5 (s)
19. beträffande redovisning av biståndets kostnader
att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkande 1 i berörd del,
20. beträffande analys av utvecklingen i Afrika
att riksdagen avslår motion 1993/94:U212 yrkande 5 i berörd del,
21. beträffande internationell konferens om Afrikas ekonomiska utveckling
att riksdagen avslår motion 1993/94:U211 yrkande 2,
22. beträffande årlig utvärdering av Världsbankens och IMF:s verksamhet
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U218 yrkande 1 besvarad med vad
utskottet anfört,
23. beträffande utvärdering av IDA-biståndets effekter
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 3,
men. (v) - delvis
24. beträffande landsbygdsutveckling
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U218 yrkande 8 och 1993/94:A815
yrkandena 5 och 6 besvarade med vad utskottet anfört,
25. beträffande befolkning och sociala frågor
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U212 yrkande 5 i berörd del,
1993/94:U224, 1993/94:U642 yrkandena 1--7, 1993/94:U646 yrkande 4 och
1993/94:A815 yrkandena 7 och 8 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 6 (kds) - motiv.
26. beträffande prenatal könsdiskriminering
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U646 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
27. beträffande kvinnors och barns situation i flyktingläger m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:Sf634 yrkande 3 och 1993/94:A815
yrkande 10 besvarade med vad utskottet anfört,
28. beträffande insatser mot barnarbete och barnprostitution
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U613 yrkandena 7 och 8 samt motion
1993/94:U615 yrkandena 3--5 besvarade med vad utskottet anfört,
29. beträffande hjälpinsatser för barn vilkas föräldrar dött i aids
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U231 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
C 1 Multilateralt bistånd
30. beträffande internationellt bistånd till regionala samarbetsprojekt i
Centralasien m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:U407 yrkandena 3 och 4,
31. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 6 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 7 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
32. beträffande bidrag till UNCDF
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 7 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 7 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
33. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 8 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 8 (nyd)
men. (v) - delvis
34. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 9 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 9 (nyd)
men. (v) - delvis
35. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 10 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 10 (nyd)
men. (v) - delvis
36. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 11 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 11 (nyd)
men. (v) - delvis
37. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 12 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 12 (nyd)
men. (v) - delvis
38. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 13 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 13 (nyd)
men. (v) - delvis
39. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 14 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 14 (nyd)
men. (v) - delvis
40. beträffande bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 15 (nyd)
41. beträffande bidrag till Nordiska utvecklingsfonden
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 16 (nyd)
42. beträffande strategi för miljöbistånd
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U212 yrkande 5 i berörd del besvarad
med vad utskottet anfört,
43. beträffande bidrag till miljöinsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 15 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 17 (nyd)
men. (v) - delvis
44. beträffande bidrag till multilaterala biträdande experter
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
godkänner budgetpropositionens förslag samt förklarar motion 1993/94:U313
yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 18 (nyd)
45. beträffande ändrad benämning på delposten FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad
att riksdagen avslår motion 1993/94:U212 yrkande 10,
res. 19 (s)
46. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 20 (nyd)
men. (v) - delvis
47. beträffande bidrag till delposten Övriga insatser
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 21 (nyd)
48. beträffande inrättande av World Aviation University
att riksdagen avslår motion 1993/94:U230,
49. beträffande riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 6 godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordas i budgetpropositionen,
res. 22 (nyd) - delvis
50. beträffande godkännande av gjorda utfästelser
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag på
motion 1993/94:U216 yrkande 7 godkänner de gjorda utfästelser som angivits
under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
res. 22 (nyd) - delvis
51. beträffande bemyndiganden att göra utfästelser m.m.
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 8 bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden
och utbetalningar som utöver gjorda utfästelser angivits av utskottet,
res. 22 (nyd) - delvis
52. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 i berörd del och 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del
till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1994/95
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 295 000 000 kr,
res. 23 (nyd)
men. (v) - delvis
C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA
53. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 17 och
1993/94:U212 yrkande 11 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
54. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 18 och
1993/94:U212 yrkande 12 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
55. beträffande medelsram för Eritrea
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 19 och
1993/94:U221 godkänner budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
56. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 20 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
57. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 21 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
58. beträffande medelsram för Kap Verde
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 22 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
59. beträffande medelsram för Lesotho
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 23 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
60. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 24 och
1993/94:U212 yrkande 13 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
61. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 25 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
62. beträffande programlandssamarbete med Sydafrika
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U212 yrkande 14 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
63. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 26 och
1993/94:U212 yrkande 15 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
64. beträffande medelsram för Uganda
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 27 och
1993/94:U212 yrkande 16 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
65. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 28 och
1993/94:U212 yrkande 17 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
66. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 29 och
1993/94:U212 yrkande 18 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
67. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 30 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
68. beträffande medelsram för Bangladesh
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 36 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
69. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U212 yrkande 19 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
70. beträffande redovisning av kraftöverföringsprojekt m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 34,
men. (v) - delvis
71. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 20 och med
anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:U210 yrkande 37
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln, reservationsanslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA beräknar 100 000 000 kr till basprogram och
105 000 000 kr till planeringsram för Laos,
men. (v) - delvis
72. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 35 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
73. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 32 och
1993/94:U212 yrkande 21 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
74. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 38 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
75. beträffande medelsram för utvecklingssamarbete med Centralamerika
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 41 och
1993/94:U212 yrkande 23 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
76. beträffande humanitärt bistånd m.m. till Kuba
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U209 yrkande 2 och 1993/94:U620
yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
men. (v) - delvis
77. beträffande stöd till demokratiska krafter på Kuba
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U205 och 1993/94:U620 yrkande 5,
78. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 42 och
1993/94:U212 yrkande 22 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
79. beträffande medelsram för El Salvador m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U611 yrkande 4 förklarar motion
1993/94:U611 yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört,
80. beträffande humanitärt stöd till Guatemala
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U628 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
81. beträffande medelsram för utvecklingssamarbete med Sydamerika
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 40 och
1993/94:U212 yrkande 24 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
82. beträffande utvecklingssamarbete med Bolivia, Ecuador och Paraguay
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 39,
men. (v) - delvis
83. beträffande samarbete med Sydafrika
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 31,
men. (v) - delvis
84. beträffande stöd till politiska partier m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U213, 1993/94:U218 yrkande 9,
1993/94:U606 yrkande 6 och 1993/94:A815 yrkande 9 besvarade med vad utskottet
anfört,
85. beträffande stöd till MR-organisationer i vissa länder
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U613 yrkande 1 besvarad med vad
utskottet anfört,
86. beträffande stöd till Östra Timor
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U227 yrkande 3 i berörd del,
1993/94:U610 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:U647 yrkandena 4 och 5 besvarade med
vad utskottet anfört,
87. beträffande medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 43, 1993/94:U212
yrkande 25 och 1993/94:U227 yrkande 3 i berörd del godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
88. beträffande främjande av svensk industriell verksamhet i Sydafrika
att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 8,
89. beträffande stöd till FN:s frivilliga fond för tortyroffer
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U615 yrkande 27 besvarad med vad
utskottet anfört,
90. beträffande stöd till humanitära insatser av FN-trupp
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U217 besvarad med vad utskottet
anfört,
91. beträffande medelsram för anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U212 yrkande 27 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
92. beträffande bistånd till Västra Sahara
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U201 yrkande 3, 1993/94:U223
yrkande 3, 1993/94:U602 yrkande 3 och 1993/94:U614 yrkande 3 besvarade med
vad utskottet anfört,
men. (v) - delvis
93. beträffande Svenskt innovationscentrum
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U202 besvarad med vad utskottet
anfört,
94. beträffande bistånd till vissa organisationer i Tibet och Indien
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U633 yrkande 5 besvarad med vad
utskottet anfört,
95. beträffande anslagsposten Katastrofer och stöd till återuppbyggnad
m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 44 och
1993/94:U212 yrkande 26 och med anledning av budgetpropositionens förslag för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln, reservationsanslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA, beräknar 1 290 000 000 kr till anslagsposten
katastrofer och stöd till återuppbyggnad m.m.,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
96. beträffande bistånd till Kambodja
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 33,
men. (v) - delvis
97. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf627 yrkande 3,
98. beträffande en katastrof- och biståndsbataljon
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U216 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
res. 25 (nyd)
99. beträffande stöd till minröjning m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U219 yrkandena 1--4 och
1993/94:U401 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
100. beträffande hjälp till Tchad
att riksdagen avslår motion 1993/94:U222,
101. beträffande bistånd till Irak
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U606 yrkandena 1 och 5 besvarade med
vad utskottet anfört,
102. beträffande stöd till Burma/Myanmar
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U629 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
103. beträffande bidrag till Somalialand
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U207 besvarad med vad utskottet
anfört,
104. beträffande medelsram för anslagsposten Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 45 och
1993/94:U212 yrkande 29 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
men. (v) - delvis
105. beträffande biståndskår för miljöskyddsinsatser
att riksdagen avslår motion 1993/94:T215 yrkande 12,
106. beträffande medelsram för anslagsposten Särskilda program
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 46 godkänner
budgetpropositionens förslag,
men. (v) - delvis
107. beträffande medelsram för anslagsposten Rekrytering och utbildning av
fältpersonal
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 47 godkänner
budgetpropositionens förslag,
108. beträffande riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i
berörd del, 1993/94:U212 yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt motion
1993/94:U216 yrkande 10 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 24 (s) - delvis
res. 26 (nyd)
men. (v) - delvis
109. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i berörd del, 1993/94:U212
yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt motion 1993/94:U216 yrkande 11
bemyndigar regeringen att göra av utskottet förordade utfästelser och
åtaganden,
res. 24 (s) - delvis
res. 27 (nyd)
men. (v) - delvis
110. beträffande anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 i berörd del och yrkande 16, 1993/94:U212
yrkande 7 i berörd del och 28 samt 1993/94:U216 yrkande 12 till C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 290 000 000 kr,
res. 24 (s) - delvis
res. 28 (nyd)
men. (v) - delvis
111. beträffande försöksvis ordnad undervisning för flyktingar
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U215 yrkandena 1 och 3 besvarade med
vad utskottet anfört,
112. beträffande KIB:s organisation och resurser
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U225, 1993/94:U226, 1993/94:U232
och 1993/94:A816 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,
C 3. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
113. beträffande C 3. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag på
motion 1993/94:U216 yrkande 13 till Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag
på 314 700 000 kr,
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
114. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 4)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag
på motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del, 1993/94:U212 yrkande 7 i
berörd del och 1993/94:U216 yrkande 14 godkänner de i propositionen förordade
riktlinjerna avseende anslaget C 4. Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad,
res. 29 (s) - delvis villk.
res. 30 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis villk.
115. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del, 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd
del och 1993/94:U216 yrkande 15 godkänner av utskottet förordade utfästelser
och åtaganden avseende anslaget C 4. Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad,
res. 29 (s) - delvis villk.
res. 30 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis villk.
116. beträffande stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (C 4)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5, båda i berörda delar, 1993/94:U212
yrkande 7 i berörd del och 1993/94:U216 yrkande 16 till C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr,
res. 29 (s) - villk.
res. 30 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis villk.
C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
117. beträffande u-krediter som biståndsform
att riksdagen avslår motion 1993/94:U210 yrkande 51,
men. (v) - delvis
118. beträffande medelsram för u-krediter m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 50 och med bifall
till motion 1993/94:U212 yrkande 30 godkänner budgetpropositionens förslag till
medelsram för u-krediter respektive tekniskt samarbete,
men. (v) - delvis
119. beträffande u-krediter till Indonesien m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 53 i berörd del,
1993/94:U610 yrkandena 11 och 12 i berörd del och 1993/94:U636 yrkandena 5 i
berörd del och 6 förklarar motion 1993/94:U636 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
men. (v) - delvis
120. beträffande u-krediter till Kina
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U203 yrkandena 1 och 2, 1993/94:U210
yrkande 53 i berörd del samt 1993/94:U639 yrkande 4,
men. (v) - delvis
121. beträffande u-krediter till Marocko
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U201 yrkande 2, 1993/94:U210 yrkande
53 delvis och 1993/94:U223 yrkande 2,
men. (v) - delvis
122. beträffande försöksverksamhet med biståndskreditsystem
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:U212 yrkande 31 i berörd del, 1993/94:U216 yrkande 17 i
berörd del och 1993/94:U228 yrkande 1 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 31 (s)
123. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 5)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag
på motion 1993/94:U216 yrkande 17 i berörd del godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna avseende anslaget C 5. Utvecklingssamarbete genom
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
res. 32 (nyd) - delvis
124. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 5)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U216 yrkande 18, 1993/94:U610 yrkande 12 i berörd del och
1993/94:U636 yrkande 5 i berörd del godkänner av utskottet förordade
utfästelser och åtaganden avseende anslaget C 5. Utvecklingssamarbete genom
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
res. 32 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
125. beträffande C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkandena 49 och 52, 1993/94:U212 yrkande 31 i berörd
del, 1993/94:U216 yrkande 19 och 1993/94:U228 yrkande 2 till C 5.
Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 815 000 000 kr,
res. 32 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
126. beträffande C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 20 till C 6. Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 700 000 kr,
C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
127. beträffande grundutbildning vid u-landsuniversitet
att riksdagen avslår motion 1993/94:U214,
128. beträffande riktlinjer för biståndsgivningen (C 7)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag
på motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del, 1993/94:U212 yrkande 7 i
berörd del och 1993/94:U216 yrkande 21 godkänner de i propositionen förordade
riktlinjerna avseende anslaget C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC),
men. (v) - delvis
129. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 7)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 22 godkänner av utskottet förordade utfästelser och
åtaganden avseende anslaget C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC),
130. beträffande C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:U210 yrkande 48, 1993/94:U212 yrkande 32 och 1993/94:U216
yrkande 23 till C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 425 000 000 kr,
res. 33 (s)
men. (v) - delvis
C 8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
131. beträffande C 8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 24 till C 8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
27 500 000 kr,
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp)
132. beträffande insatser för marknadsinformation
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U211 yrkande 6 besvarad med vad
utskottet anfört,
133. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 9)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 25 godkänner de i propositionen förordade riktlijnerna
avseende anslaget C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp),
134. beträffande bemyndiganden för regeringen att göra utfästelser och
åtaganden
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 26 godkänner av utskottet förordade utfästelser och
åtaganden avseende anslaget C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp),
135. beträffande C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 27 till Näringslivsbistånd genom Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 135 000 000 kr,
C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp)
136. beträffande C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag på
motion 1993/94:U216 yrkande 28 till Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 29 000 000 kr,
C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
137. beträffande C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 29 till C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 32 300 000 kr,
138. beträffande försöksflyktingutbildning
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U215 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
139. beträffande utbildningsverksamheten vid Sandö U-centrum
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U208 och 1993/94:T215 yrkande 6
besvarade med vad utskottet anfört,
C 12. Nordiska Afrikainstitutet
140. beträffande C 12. Nordiska Afrikainstitutet
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 30 till C 12. Nordiska Afrikainstitutet för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
6 100 000 kr,
C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.
141. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 13)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 31 godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
avseende anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.,
res. 34 (nyd) - delvis
142. beträffande bemyndiganden för regeringen att göra utfästelser och
åtaganden (C 13)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 32 godkänner av utskottet förordade utfästelser och
åtaganden avseende anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.,
res. 34 (nyd) - delvis
143. beträffande C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag på
motion 1993/94:U216 yrkande 33 till C 13. Projektbistånd till vissa
länder m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 66 900 000 kr,
res. 34 (nyd) - delvis
Biståndsramen
144. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 2 i berörd del
och 1993/94:U216 i berörda delar godkänner vad som förordas i
budgetpropositionen under rubriken C. Internationellt utvecklingssamarbete.
res. 35 (nyd)
men. (v) - delvis
Stockholm den 29 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Inger
Koch (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s),
Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Berndt Ekholm (s),
Lena Boström (s) och Bengt Ahlquist (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Enprocentsmålet (mom. 1)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter på nödvändigheten att förändra inriktning
och nivå på det svenska biståndet som förs fram i motion U216 (nyd).
Motionärerna pekar med all rätt på att det är orimligt att i ett läge då
underskottet i statsbudgeten beräknas uppgå till 172 miljarder kronor och
lånebehovet till ca 220 miljarder kronor fortsätta att lämna ett bistånd om
nära 1 % av BNI. Enligt utskottets mening bör Sverige ha det av FN fastställda
målet om 0,7 % av BNI som ett långsiktigt riktmärke för biståndet. Denna nivå
är det inte möjligt att uppnå i dagens läge med den svåra ekonomiska situation
som landet befinner sig i. Utskottet anser alltså att det samlade svenska
biståndet -- u-landsbiståndet och samarbetsbiståndet till Central- och
Östeuropa -- skall uppgå till drygt 7 miljarder kronor.
Utskottet instämmer också i motionärernas uppfattning att det svenska
biståndet mera skall inriktas på hjälp och bistånd till länder i vår närhet.
Stödet till skuldlättnadsåtgärder bör slopas och överenskommelser främjas
mellan givar- och mottagarländer om avskrivning av utvecklingsländernas
skulder. Sverige bör också i internationella fora verka för ökad internationell
frihandel. Genom ökad frihandel hjälper man verkligen fattiga länder att komma
bort från fattigdom och biståndsberoende och främjar samtidigt en ekonomiskt
hållbar utveckling.
Det anförda innebär att motion U216 yrkande 1 (delvis) tillstyrks. Övriga i
sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 1 i berörd del samt
med avslag på motionerna 1993/94:U210 yrkande 2 i berörd del, 1993/94:U212
yrkande 2, 1993/94:U220 1993/94:Fö334 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Biståndsanslagens struktur (mom. 4)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Våren
1993" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den förändring av
anslagsstrukturen som genomfördes våren 1993 är till nackdel för
mottagarländerna. Det tidigare landprogrammeringssystemet gav mottagarlandet
långsiktig planeringstrygghet och betydande flexibilitet. Genom att ta bort
samarbetsavtalen och landramarna och ersätta dessa med enbart insatsavtal i
särskilda sektorer kommer mottagarländerna i en osäkrare position i förhållande
till givaren. Samtidigt försämrar det förutsättningarna för en öppen kritisk
dialog. Det strider mot all erfarenhet av vad som främjar ett effektivt
bistånd.
Utskottet anser därför att samarbetsavtal och landramar skall återinföras.
Det av SIDA disponerade importstödet bör också ingå i planeringsramarna.
Förslagen som rör betalningsbalansstöd behandlar utskottet i det följande.
Vad utskottet här anfört om att samarbetsavtal och landramar skall återinföras
bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion U210 (v) yrkande 5
(delvis) besvarad.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande biståndsanslagens struktur
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:U212 yrkandena 6 och 7 den
senare i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt förklarar motion 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del besvarad med
vad utskottet anfört,
3. De biståndspolitiska målen (mom. 5)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 44 slutar med "anses besvarade" bort ha följande
lydelse:
Den av riksdagen vid ett flertal tillfällen fastlagda fattigdomsinriktningen
av det svenska biståndet bör enligt utskottets uppfattning kvarstå. Utskottet
delar således motionärernas uppfattning att kärnan i solidaritetens idé är de
fattigas rätt till människovärdighet, till frihet från armod och förtryck. På
samma sätt som kraven på rösträtt och rätt till arbete i Sverige gick hand i
hand måste i dag kraven på en mer demokratisk och en mer rättvis världsordning
också gå hand i hand.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning att biståndet är en
angelägenhet för oss alla. Bara på en grund av internationell solidaritet kan
en gemensam framtid byggas. Biståndets huvudmål är att höja de fattiga folkens
levnadsnivå.
Om biståndet skall leva upp till dessa ambitioner måste det vara långsiktigt.
Det är alltså av största vikt att biståndet koncentreras till de fattigaste
länderna och att det utformas så effektivt som möjligt med sikte på de mest
angelägna behoven. Det är dock uppenbart att fattigdom inte kan hävas endast
genom bistånd. Det krävs också att länderna själva utformar en bärkraftig
utvecklingspolitik och bygger de institutioner som krävs. I den processen kan
ett väl utformat bistånd spela en viktig stödjande roll.
En framgångsrik kamp mot fattigdomen kräver att biståndet medverkar till en
socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi och ett gott styresskick.
Utskottet delar motionärernas kritik av dogmatiska marknadsekonomiska recept.
En viktig del av biståndsarbetet består i att föra en dialog med
mottagarländerna. Särskilt viktig är dialogen med de länder med vilka Sverige
bedriver ett omfattande långsiktigt samarbete. Det är naturligt att i en sådan
dialog ta upp frågan om hur en god samhällsförvaltning kan utvecklas.
När det gäller biståndets närmare utformning, delar utskottet de
uppfattningar som framförs i motionen om t.ex. befolkningsfrågorna, en
radikalare skuldstrategi, importstödets betydelse, utveckling av institutionell
kapacitet och biståndsformer som minimerar snedvridningar i mottagarlandets
ekonomi. Utskottet vill särskilt framhålla följande tre områden:
Biståndet skall utgå från mottagarlandets egna ansträngningar och resurser.
Biståndet till ett land måste utformas mer som process och program än som
enstaka projekt. En bättre samordning mellan givarna kan bidra till att öka
effektiviteten i biståndet. Biståndet får inte bli allt mer fragmenterat.
Biståndet skall stödja utvecklingen av demokratiska samhällen. Demokratin
och respekten för mänskliga rättigheter är särskilt viktiga för de fattiga som
saknar andra medel för att hävda sina intressen.
Biståndet måste vara starkt kvinnoinriktat. Kvinnans ställning, hennes makt
och rättigheter är också avgörande för att höja de fattigas produktivitet.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U212 yrkandena 1, 4 och 5 (
de båda senare delvis) om vikten av ett fattigdomsinriktat bistånd samt om en
långsiktig biståndsstrategi bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Med det anförda får motionerna U204 (m), U216 (nyd) yrkande 1 (delvis) och
U218 (c) yrkandena 6 och 7 anses besvarade.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande de biståndspolitiska målen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:U212 yrkandena 1, 4 och 5 de
båda senare i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt förklarar motionerna 1993/94:U204, 1993/94:U216 yrkande 1 i berörd
del samt 1993/94:U218 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad utskottet anfört,
4. Bidrag till länder som försvårar mottagande av egna medborgare (mom. 7)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "egna medborgare" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är upprörande att vissa länder --
främst Etiopien och Eritrea -- vägrar att ta emot de medborgare som flytt ifrån
landet. Sverige bör visa att vi inte accepterar dessa länders handlande. Detta
kan ske genom att vi vidtar ekonomiska sanktioner i form av indraget bistånd.
Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande bidrag till länder som försvårar mottagande av egna
medborgare
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf621 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Redovisning till riksdagen av det samlade biståndet (mom. 17)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "De
synpunkter" och på s. 55 slutar med "är påkallat" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs en bättre
redovisning av det samlade biståndet. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att det i årsberättelsen Svenskt Bistånd lämnas en redovisning av samtliga
biståndsmyndigheters verksamhet och av det ämnesinriktade biståndet. Utskottet
anser dock att det i budgetpropositionen bör lämnas en heltäckande redovisning
i anslutning till sakanslagen. Av dennna redovisning bör även de totala
kostnaderna framgå.
Vad utskottet här anfört om en redovisning i budgetpropositionen av
utvecklingssamarbetets omfattning och kostnader bör ges regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande redovisning till riksdagen av det samlade biståndet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:U212 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Befolkning och sociala frågor (mom. 25, motiveringen)
Margareta Viklund (kds) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "Till krav som
syftar" och slutar med "säker och legal abort" bort ha följande lydelse:
För att minska kvinnodödligheten är möjlighet till säker och legal abort
viktig för de kvinnor som anser abort oundviklig.
7. Bidrag till UNDP och UNCDF (mom. 31 och 32)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande
lydelse:
I propositionen framhålls att Sverige är den sjunde största bidragsgivaren
till FN:s utvecklingsprogram UNDP. Sverige är också en av de största
bidragsgivarna till FN:s kapitalutvecklingsfond UNCDF.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige inte har ekonomiska
resurser för att i fortsättningen stå för en så stor del av UNDP:s budget.
Ansvaret för finansieringen bör fördelas mer jämbördigt. Detta synsätt ligger
väl i linje med de förslag som framförts av Nordiska FN-projektet.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion U216 (nyd) yrkande 9
(delvis) om en minskning av bidraget till dels UNDP med 520 miljoner kronor,
dels UNCDF med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Medelsbehovet under anslagsposten FN:s utvecklingsprogram beräknas således till
totalt 60 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Utskottets ställningstagande innebär att motion 210 (v) yrkandena 6 och 7
avstyrks.
dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
31. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med avslag på budgetpropositionens förslag och på motion 1993/94:U210 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande bidrag till UNCDF
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
8. Bidrag till UNFPA (mom. 33)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "FN:s
befolkningsfond" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Förslaget i motion U216 (nyd) om en höjning av bidraget till FN:s
befolkningsfond UNFPA med 40 miljoner kronor utöver regeringens förslag är
enligt utskottets mening välmotiverat eftersom befolkningskrisen är ett av
utvecklingsländernas största problem.
Utskottet tillstyrker således motion U216 (nyd) yrkande 9 delvis. Utskottets
ställningstagande innebär att motion U210 yrkande 8 blir tillgodosett.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkande 8 och
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt med anledning av budgetpropositionen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Bidrag till Unicef (mom. 34)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9 delvis" bort ha följande lydelse:
I motion U216 (nyd) påpekas att flera europeiska stormakter inte finns med
bland de större bidragsgivarna till Unicef. Utskottet anser liksom motionärerna
att Sveriges bidragsandel är alltför hög och att skäl talar för en minskning av
bidraget. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag att bidraget
minskas med 250 miljoner kronor.
Utskottet avstyrker således motion U210 yrkande 9.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Bidrag till WFP (mom. 35)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 9 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Världslivsprogrammet (WFP) spelar en
betydelsefull roll vid samordningen av livsmedelsleveranser men att bidraget
bör inriktas på akuta kriser och därför minskas med 220 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Härmed tillstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkande 9 i berörd del samt
avstyrker motion U210 (v) yrkande 10.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del, med
anledning av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Bidrag till UNRWA (mom. 36)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 9 (delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar dels att Sverige år 1991 var den tredje största
bidragsgivaren till UNRWA, dels att avtalet den 13 september 1993 mellan PLO
och Israel förändrar förutsättningarna för fortsatt flyktinghjälp.
Förslaget i motion U216 (nyd) om att helt slopa bidraget (146 miljoner
kronor) tillstyrks därför.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del, med
anledning av budgetpropositionens förslag samt av motion 1993/94:U210 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Bidrag till UNHCR (mom. 37)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "De
senaste" och på s. 77 slutar med "yrkande 9 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner därför den ökning av bidraget till UNHCR med 100 miljoner
kronor som föreslås i motion U216 (nyd) väl motiverad.
Utskottet tillstyrker alltså motion U216 yrkande 9 (delvis). Motion U210
yrkande 12 blir härmed tillgodosedd.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
37. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U210 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Bidrag till ITC (mom. 38)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med
"Utskottet finner" och på s. 78 slutar med "yrkande 9 (delvis)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidraget till ITC bör minska
med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och tillstyrker
därför förslaget i motion U216.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion
1993/94:U210 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Bidrag till narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 39)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om en stramare projektstyrning och
att bidraget bör minska med 20 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker alltså
motion U216 yrkande 9 delvis och avstyrker motion U210 yrkande 14.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande bidrag till narkotikabekämpning genom FN-systemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion
1993/94:U210 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken (mom. 40)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige inte skall engagera sig i den
Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB/SFO) och tillstyrker motion
1993/94:U216 yrkande 9 (delvis).
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med avslag på budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Bidrag till Nordiska utvecklingsfonden (mom. 41)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 9 (delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är befängt att ha en
särskild fond som skall bidra till den nordiska profileringen i multilaterala
finansieringsinstitutioner och tillstyrker förslaget i motion U216 om att
bidraget till NDF skall dras in.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande bidrag till Nordiska utvecklingsfonden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del och
med avslag på budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
17. Bidrag till miljöinsatser (mom. 43)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Med
hänvisning" och på s. 88 slutar med "9 delvis avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Av budgetskäl anser utskottet liksom motionärerna att bidraget måste minskas
med 105 miljoner kronor för nästa budgetår.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande bidrag till miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med avslag på budgetpropositionen och motion 1993/94:U210 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Bidrag till multilaterala biträdande experter m.m. (mom. 44)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "Mot här"
och slutar med "yrkande 9 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas synpunkt att det av budgetskäl är befogat med
en minskning av bidraget till denna anslagspost. Utskottet tillstyrker alltså
motion U216 om en minskning med 12 miljoner kronor.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
44. beträffande bidrag till multilaterala biträdande experter m.m.
att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del och med avslag på budgetpropositionens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels förklarar motion 1993/94:U313 yrkande 4 besvarad med vad utskottet
anfört,
19. Ändrad benämning på delposten FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
(mom. 45)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "aktuella anslagsposten" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning krävs i dagens läge ett mer framsynt tänkande
kring säkerhet och utveckling. Utskottet har i annat sammanhang ställt sig
bakom förslagen om ett Program för gemensam säkerhet, i vilket
Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet skall samverka. I programmet har
biståndet en viktig roll. Den del av det multilaterala biståndsanslaget som
avser FN-insatser för fred och återuppbyggnad bör i enlighet med vad som
föreslås i motion U212 samordnas med programmet för gemensam säkerhet.
Anslagsposten bör därför ha beteckningen Insatser för fred, säkerhet och
återuppbyggnad.
Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
45. beträffande ändrad benämning på delposten FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:U212 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (mom. 46)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sveriges stora engagemang i
internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder gör att vi inte har råd
att också lämna bidrag till FN:s civila insatser för fred och återuppbyggnad.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion U216 (nyd) om att bidraget
skall dras in.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del och
med avslag på budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Bidrag till delposten Övriga insatser (mom. 47)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Vad avser medelsberäkningen till delposten Övriga insatser delar utskottet
motionärernas uppfattning att en översyn av de olika delposterna är
motiverad varför utskottet tillstyrker förslaget i motion U216 om en minskning
med 43 miljoner kronor.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande bidrag till delposten Övriga insatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del och
med avslag på budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
22. Riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete m.m. (mom. 49, 50 och
51)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med "Med
anledning" och slutar med "yrkandena 6, 7 och 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående redogjort för de av regeringen förordade
riktlinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete. Utskottet kan inte
tillstyrka regeringsförslaget i denna del. Regeringens begäran om godkännande
av gjorda utfästelser liksom begäran om bemyndiganden att göra i propositionen
angivna utfästelser och åtaganden kan utskottet inte heller tillstyrka.
Motion U216 yrkandena 6, 7 och 8 tillstyrks alltså.
dels att momenten 49, 50 och 51 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
49. beträffamde riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 6 avslår
budgetpropositionens förslag i denna del,
50. beträffande godkännande av gjorda utfästelser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 7 avslår
budgetpropositionens förslag i denna del,
51. beträffande bemyndiganden att göra utfästelser m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 8 i berörd del
avslår budgetpropositionen i denna del,
23. Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 52)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med "Med
anledning" och slutar med "yrkande 9 i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad utskottet anfört tidigare tillstyrker utskottet den
medelsanvisning som föreslås i motion U216 (nyd) yrkande 9 i berörda delar och
avstyrker motion U210 (v) i berörda delar.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del samt
med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:U210 i berörd
del till Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 806
000 000 kr,
24. C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA) m.m. (mom. 53, 54, 60, 62--66, 69, 73, 75, 78, 81, 87, 91, 95, 104, 108,
109 och 110)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
att den totala medelsramen för anslagsposterna under littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete skall ses som en sammanhållen helhet och
uppgå till det belopp utskottet föreslår. Vad avser anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom styrelsen för internationell utveckling (SIDA) anser
de
dels beträffande
Medelsram för Angola (mom. 53)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 98 med
"Förutsättningarna för att" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 11" bort ha
följande lydelse:
Även om situationen i Angola är fortsatt svår anser utskottet, i enlighet med
vad som föreslås i motion U212 (s) yrkande 11, att 80 miljoner kronor bör
anslås för utvecklingssamarbete med Angola.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 11. Utskottet avstyrker motion U210
(v) yrkande 17.
Medelsram för Botswana (mom. 54)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 98 med "Som framgår av"
och slutar med "U212 (s) yrkande 12" bort ha följande lydelse:
I motion U212 (s) yrkande 12 föreslås sänkt landram för Botswana med
motiveringen att andra biståndsformer så småningom sannolikt blir lämpligare.
Motionärerna föreslår att 40 miljoner kronor anslås för utvecklingssamarbete
med Botswana.
Utskottet delar denna uppfattning.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 12. Därmed avstyrks motion U210 (v)
yrkande 18.
Medelsram för Moçambique (mom. 60)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 101 med "Regeringen
framhåller att" och slutar med "U212 (s) yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som yrkas i motion U212 (s) yrkande 13,
att 260 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Moçambique.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 13. Motion U210 (v) yrkande 24
avstyrks således.
Programlandssamarbete med Sydafrika (mom. 62)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 102 med "Huvudsyftet
med" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i Sydafrika har varit mycket uppmuntrande. Utskottet anser att
Sydafrika bör föras upp på listan av mottagarländer och att 250 miljoner kronor
bör anslås för utvecklingssamarbete med landet.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 14.
Medelsram för Tanzania (mom. 63)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 102 med "Utskottet har
ingen" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör anslå 300 miljoner kronor för
utvecklingssamarbete med Tanzania.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 15. Motion U210 (v) yrkande 26
avstyrks.
Medelsram för Uganda (mom. 64)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 102 med "Utskottet har
ingen" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion U212 (s) yrkande 16 att 100 miljoner
kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Uganda.
Därmed tillstyrks motionerna U210 (v) yrkande 27 och U212 (s) yrkande 16.
Medelsram för Zambia (mom. 65)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 103 med "Utskottet har
ingen" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som föreslås i motion U212 (s) yrkande 17,
att 130 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Zambia.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 17. Motion U210 (v) yrkande 28
avstyrks.
Medelsram för Zimbabwe (mom. 66)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 103 med "Utskottet har
ingen" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att 140 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete
med Zimbabwe.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 18. Motion U210 (v) yrkande 29
avstyrks.
Medelsram för Indien (mom. 69)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 105 med "Utskottet har
mot" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 325 miljoner kronor för
utvecklingssamarbete med Indien.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 19. Motion U210 (v) yrkande 34
avstyrks.
Medelsram för Vietnam (mom. 73)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 107 med "Utskottet har
mot" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion U212 (s) yrkande 21,
att 200 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Vietnam.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 21 (berörd del). Vad avser begäran
om översyn av betalningsbalansstödet anser utskottet motionen besvarad med vad
utskottet anfört. Motion U210 (v) yrkande 32 avstyrks.
Medelsram för Utvecklingssamarbete med Centralamerika (mom. 75)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 108 med "Enligt
regeringens bedömning" och slutar med "följa upp insatser" bort utgå samt att
den del av utskottets yttrande som på samma s. börjar med "Utskottet har ingen"
och slutar med "motion U212 (s) yrkande 23" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion U212 (s) yrkande 23,
att 190 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Centralamerika.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 23. Motion U210 (v) yrkande 41
avstyrks.
Medelsram för Nicaragua (mom. 78)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 110 med "Utskottet
konstaterar att" och slutar med "motion U212 (s) yrkande 22" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör besluta anslå 175 miljoner kronor för
utvecklingssamarbete med Nicaragua.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 22. Motion U210 (v) yrkande 42
avstyrks.
Medelsram för Utvecklingssamarbete med Sydamerika (mom. 81)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 112 med "Utskottet har
ingen" och slutar på samma sida med "motion U212 (s) yrkande 24" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som krävs i motion U212 (s) yrkande 24, att
90 miljoner kronor bör anslås för utvecklingssamarbete med Sydamerika.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 24. Motion U210 (v) yrkandena 39
och 40 avstyrks.
Medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt
bistånd (mom. 87)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 115 med "Utskottet har
ingen" och slutar med "motion U227 (s) yrkande 3 (delvis)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion U212 (s) yrkande 25 om att riksdagen
bör anslå 420 miljoner kronor till anslagsposten Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd. Därmed avstyrks motion U210 (v) yrkandena
31 och 43.
Medelsram för anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (mom. 91 )
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 119 med "Utskottet har
ingen" och slutar på samma sida med "motion U212 (s) yrkande 27" bort ha
följande lydelse:
Utskottet menar, i likhet med vad som föreslås i motion U212 (s) yrkande 27,
att riksdagen bör besluta anslå 915 miljoner kronor som medelsram för
anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Detta medger expanderande program för organisationer som nu bär ett allt större
ansvar inom utvecklingssamarbetet.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 27.
Medelsram för anslagsposten Katastrofer och stöd till återuppbyggnad m.m.
(mom. 95)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 122 med "Utskottet
föreslår" och på samma sida slutar med "Sf627 (s) yrkande 3" bort ha följande
lydelse:
Utskottet föreslår därför att anslaget sätts till 1 250 miljoner kronor.
Med anledning av yrkanden i några motioner finner utskottet anledning påpeka
att fördelningen av medel på denna anslagspost ej görs av riksdagen.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 26. Utskottet avstyrker motionerna
U210 (v) yrkandena 33 och 44, U222 (fp) och Sf627 (s) yrkande 3.
Medelsram för anslagsposten Särskilda miljöinsatser (mom. 104)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 125 med "Utskottet har
ingen" och slutar på samma sida med "U212 (s) yrkande 29" bort ha följande
lydelse:
Utskottet menar att förslaget i motion U212 (s) yrkande 29 är väl avvägt.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 29. Motion U210 (v) yrkande 45
avstyrks.
Anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA (mom. 110)
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 130 med "Utskottet har
ingen" och slutar på samma sida med "U216 (nyd) yrkande 12" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som föreslås i motion U212 (s) yrkande
28, att 1 000 miljoner kronor för betalningsbalansstöd bör anslås i en särskild
anslagspost inom anslaget C 2.
Till följd av ovanstående ställningstaganden bör medelsramen för anslaget C
2. Utvecklingssamarbete genom SIDA uppgå till 7 360 miljoner kronor.
Därmed tillstyrks motion U212 (s) yrkande 28. Utskottet avstyrker motionerna
U210 (v) yrkande 16 och U216 (nyd) yrkande 12.
dels att momenten 53, 54, 60, 62--66, 69, 73, 75, 78, 81, 87, 91, 95, 104
och 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 11 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
54. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 12 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 13 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
62. beträffande programlandssamarbete med Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 14 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
63. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 15 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. beträffande medelsram för Uganda
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 16 och motion
1993/94:U210 yrkande 27 samt med anledning av budgetpropositionens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 17 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 18 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 19 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
73. beträffande medelsram för Vietnam
dels att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 21 (berörd
del) samt med anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på
motion 1993/94:U210 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels att riksdagen förklarar motion 1993/94:U212 yrkande 21 (berörd del)
besvarad med vad utskottet anfört,
75. beträffande medelsram för utvecklingssamarbete med Centralamerika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 23 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
78. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 22 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
81. beträffande medelsram för utvecklingssamarbete med Sydamerika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 24 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
87. beträffande medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U212 yrkande 25 och
1993/94:U227 yrkande 3 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
med avslag på motion 1993/94:U210 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
91. beträffande medelsram för anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 27 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
95. beträffande medelsram för anslagsposten Katastrofer och stöd till
återuppbyggnad m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 26 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
104. beträffande medelsram för anslagsposten Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 29 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 45 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
108. beträffande riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda
i berörd del, 1993/94:U212 yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt motion
1993/94:U216 yrkande 10 avslår budgetpropositionens förslag,
109. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2)
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda
i berörd del, 1993/94:U212 yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt motion
1993/94:U216 yrkande 11 avslår budgetpropositionens förslag,
110. beträffande anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 28 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och med avslag på motionerna
1993/94:U210 yrkande 16 och 1993/94:U216 yrkande 12 till C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 360 000 000 kr,
25. En katastrof- och biståndsbataljon (mom. 98)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Enligt
utskottets uppfattning" och slutar med "U216 (nyd) yrkande 2 besvarat" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att, i enlighet med vad
som föreslås i motion U216 yrkande 2, de svenska biståndsinsatserna flyttas
till en ny operativ enhet -- en katastrof- och biståndsbataljon. Denna bataljon
skall ersätta de verksamheter som i dag hanteras av SIDA, Sandö U-centrum m.fl.
Administrationen skall vara den minsta möjliga. Detta bör ges regeringen till
känna.
Därmed tillstyrks motion U216 yrkande 2.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande en katastrof- och biståndsbataljon
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Riktlinjer för Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) (mom. 108)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med
"Utskottet tillstyrker de" och slutar med "U216 (nyd) yrkande 10" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan de av regeringen begärda riktlinjerna för
utvecklingssamarbete genom SIDA ej tillstyrkas. Utskottet menar att
inriktningen på biståndssamarbetet inom C 2-anslaget bör vara på
katastrofbistånd och folkrörelsebistånd i enlighet med vad som anförs i motion
U216 (nyd) yrkande 10. Programlandsbiståndet till Afrika bör avvecklas snarast
och biståndet till övriga områden genast.
Därmed tillstyrks motion U216 (nyd) yrkande 10.
dels att moment 108 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
108. beträffande Riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 10, med anledning
av motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i berörd del och 1993/94:U212
yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt med avslag på budgetpropositionen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Bemyndiganden för regeringen (C 2) (mom. 109)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med "Enligt
utskottets uppfattning bör" och slutar med "U216 (nyd) yrkande 11" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör dessa bemyndiganden inte lämnas.
Därmed tillstyrks motion U216 (nyd) yrkande 11.
dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
109. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 11, med anledning
av motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i berörd del och 1993/94:U212
yrkandena 7 och 28 båda i berörd del samt med avslag på budgetpropositionen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA (mom. 110)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "U216 (nyd) yrkande 12" bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner att besparingar kan göras på sätt som förordas i motion U216
(redovisat i bilaga 1 till detta betänkande) och att riksdagen därför bör
minska anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95 med
3 954 000 000 kr jämfört med budgetpropositionens förslag och således anvisa
2 336 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 2).
Därmed tillstyrks motion U216 (nyd) yrkande 12. Motionerna U210 (v) yrkande
16 och U212 (s) yrkande 28 avstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 12 samt med avslag
på budgetpropositionens förslag och på motionerna 1993/94:U210 yrkande 16 och
1993/94:U212 yrkande 28 till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
2 336 000 000 kr,
29. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 4) m.m. (mom. 114, 115, och 116)
Under förutsättning av bifall till reservation 24.
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Bosträm (alla s) anser
dels att den totala medelsramen för anslagsposterna under littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete skall ses som en sammanhållen helhet och
uppgå till det belopp utskottet föreslår. Vad avser anslaget C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad anser de
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "14 och 16" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående om att
betalningsbalansstödet skall läggas som en anslagspost under anslaget C 2.
finns det inte skäl att inrätta ett nytt anslag C 4. Stöd till ekonomiska
reformer och skuldlättnad. Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag.
dels att momenten 114, 115 och 116 bort ha följande lydelse
114. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 4)
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del,
1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del samt 1993/94:U216 yrkande 14 och med avslag
på budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
115. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4)
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del
och 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del, med anledning av motion 1993/94:U216
yrkande 15 samt med avslag på budgetpropositionen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
116. beträffande stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (C 4)
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda
i berörd del, 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del och 1993/94:U216 yrkande 16
samt med avslag på budgetpropositionen inte anvisar några medel till C 4.
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln,
30. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 4) m.m. (mom. 114, 115 och 116)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "U216 (nyd) yrkande 15" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som yrkas i motion U216 yrkande 16, att
några medel inte bör anvisas till Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (C 4). Behov av riktlinjer och bemyndiganden föreligger således ej
heller.
dels att momenten 114, 115 och 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
114. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 14 samt med avslag
på budgetpropositionen och med anledning av motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i
berörd del och 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
115. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 15 samt med avslag
på budgetpropositionen och med anledning av motionerna 1993/94:U210 yrkande 5 i
berörd del och 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
116. beträffande stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 16 samt med avslag
på budgetpropositionens förslag och med anledning av motionerna 1993/94:U210
yrkandena 4 och 5, båda i berörda delar, och 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd
del avslår det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln,
31. Försöksverksamhet med biståndskreditsystem (mom. 122)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
att den totala medelsramen för anslagsposterna under littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete skall ses som en sammanhållen helhet och
uppgå till det belopp utskottet föreslår. Vad avser anslaget C 5.
Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt teknisk-ekonomiskt
samarbete (BITS) anser de
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 143 börjar med
"Regeringen föreslår att" och slutar med "och U228 (c) yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Regeringen föreslår i budgetpropositionen införandet av ett
biståndskreditsystem på försök i två år. Utskottet konstaterar att frågan
visserligen utretts men finner samtidigt att mycket kort tid lämnats för
remissinstansernas svar. Regeringens förslag är, enligt utskottets uppfattning,
ofullständigt. Bl.a. sägs inget om en så central fråga som länderval. Förslaget
berör i hög grad också frågan om biståndsmyndigheternas framtida roller. Om
detta pågår nu en särskild utredning, vilken föregrips genom regeringens
förslag. Utskottet ser ett flertal intressanta aspekter i regeringens förslag
men anser att ett bättre underlag måste föreligga innan ett system med
biståndskrediter kan införas.
Därmed tillstyrker utskottet motionerna U212 (s) yrkande 31 (delvis) och U228
(c) yrkande 1.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande försöksverksamhet med biståndskreditsystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U212 yrkande 31 i berörd
del, 1993/94:U216 yrkande 17 i berörd del och 1993/94:U228 yrkande 1 samt med
avslag på budgetpropositionen i berörd del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
32. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 5), m.m. (mom. 123, 124 och 125)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 143 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar på s. 144 med "U216 (nyd) yrkande 17" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner att besparingar kan göras på sätt som förordas i motion U216
yrkande 19 och att riksdagen därför bör minska anslaget C 5 Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 med
179 000 000 kr jämfört med budgetpropositionens förslag och således anvisa
636 000 000 kr (tredje huvudtiteln C 2).
Mot bakgrund av detta ställningstagande anser utskottet att det av regeringen
begärda bemyndigandet att göra utfästelser och åtaganden inte bör lämnas; ej
heller bör det i propositionen begärda godkännandet av riktlinjer för
bidragsgivningen tillmötesgås.
Därmed tillstyrks motion U216 (nyd) yrkandena 17--19. Motionerna U210 (v)
yrkandena 49 och 52, U212 (s) yrkande 31, U228, U610 (v) yrkande 12 (delvis)
och U636 (fp) yrkande 5 (delvis) avstyrks.
dels att momenten 123, 124 och 125 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
123. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 5)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 17 i berörd del
samt med avslag på budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
124. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 5)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 18 samt med avslag
på budgetpropositionen och motionerna 1993/94:U610 yrkande 12 i berörd del samt
1993/94:U636 yrkande 5 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
125. beträffande C 5. Utvecklingssamarbete genom beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 19 samt med avslag
på budgetpropositionens förslag och på motionerna 1993/94:U210 yrkandena 49 och
52, 1993/94:U212 yrkande 31 i berörd del och 1993/94:U228 yrkande 2 för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln till C 5. Utvecklingssamarbete
genom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
anvisar ett reservationsanslag på 636 000 000 kr,
33. C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) (mom.
130)
Pierre Schori, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke,
Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Lena Boström (alla s) anser
att den totala medelsramen för anslagsposterna under littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete skall ses som en sammanhållen helhet och
uppgå till det belopp utskottet föreslår. Vad avser anslaget C 7.
U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) anser de
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 147 börjar med
"Utskottet har inget" och slutar med "och U216 (nyd) yrkande 23" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen i samband med beslut om
regleringsbrev för budgetåret 1994/95 ger SAREC möjlighet att disponera vissa
medel under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Vad avser medel för
anslaget C 7 delar utskottet den uppfattning som framförs i motion U212 (s)
yrkande 32, nämligen att 405 miljoner kronor bör anslås för
utvecklingssamarbete genom SAREC.
Utskottet tillstyrker således motion U212 (s) yrkande 32. Motionerna U210 (v)
yrkande 48 och U216 (nyd) yrkande 23 avstyrks.
dels att moment 130 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
130. beträffande C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U212 yrkande 32 och med avslag
på budgetpropositionens förslag samt motionerna 1993/94:U210 yrkande 48 och
1993/94:U216 yrkande 23 till C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 405 000 000 kr,
34. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 13), m.m. (mom. 141, 142 och 143)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "Enligt
utskottets uppfattning" och på s. 158 slutar med "U216 (nyd) yrkandena 31 och
33" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att besparingar kan göras på sätt som förordas i motion U216
yrkande 33 och att riksdagen därför bör minska anslaget C 13 Projektbistånd
till vissa länder för budgetåret 1994/95 med 29 400 000 kr jämfört med
budgetpropositionens förslag och således anvisa 37 500 000 kr (tredje
huvudtiteln C 2).
Mot bakgrund av detta ställningstagande anser utskottet att det av regeringen
begärda bemyndigandet att göra utfästelser och åtaganden inte bör lämnas; ej
heller bör det i propositionen begärda godkännandet av riktlinjer för
bidragsgivningen tillmötesgås.
Därmed tillstyrks motion U216 (nyd) yrkandena 31--33.
dels att momenten 141, 142 och 143 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
141. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 13)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 31 samt med avslag
på budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
142. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 13)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 32 samt med avslag
på budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
143. beträffande C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 33 samt med avslag
på budgetpropositionens förslag för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
till C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 37 500 000 kr.
35. Biståndsramen (mom. 144)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 158 börjar med
"Likaledes avstyrks" och slutar med "till prop. 1993/94:100" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående behandlat yrkandena i motion U216 under olika
anslagsposter vilka sammanlagt påverkar den totala biståndsramen på sätt
som framgår av bilaga 1.
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag om avräkning mot
biståndsanslaget av vissa asylkostnader.
Utskottet tillstyrker den medelsram vad avser internationellt
utvecklingssamarbete som följer av utskottets bifall till förslagen i motion
U216.
dels att moment 144 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
144. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 i berörda delar samt med
anledning av vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken
C. Internationellt utvecklingssamarbete och med avslag på motion 1993/94:U210
yrkande 2 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Enprocentsmålet och biståndsanslagen
Det svenska u-landsbiståndet uppgick under lång tid till minst 1 % av BNP
och senare BNI. Den nivån underskreds emellertid förra budgetåret när
regeringen med Socialdemokraternas stöd sänkte biståndet med 1,5 miljarder
kronor. Årets föreslagna höjning med 400 miljoner kronor är därför inte
tillräcklig, allra minst då biståndsbudgeten inkluderar asylkostnader och
kostnader för FN:s fredsbevarande verksamhet. Anslagen för dessa kostnader bör
lyftas ur biståndsanslaget då de inte utgör egentligt utvecklingsbistånd.
Exklusive dessa kostnader uppgår regeringens föreslagna biståndsanslag till
12,5 miljarder kronor, vilket motsvarar endast 0,87 % av BNI. För att uppnå
enprocentsnivån skulle ett anslag på 14,35 miljarder kronor behövas. Jag är --
liksom utskottet -- medveten om att det statsfinansiella läget är ansträngt.
Det är dock inte så ansträngt att världens fattiga folk skall behöva känna av
det. Utskottet borde ha föreslagit att asyl- och FN-kostnaderna skall lyftas ur
biståndsanslaget, och att 13 447 500 000 kr skall anvisas till rent
u-landsbistånd. Höjningen skall ses som ett första av två steg i
återställningen av enprocentsmålet.
Övergripande principer och riktlinjer
Enligt min mening bör biståndsgivningen ta hänsyn till bl.a. mottagarlandets
resursanvändning i sin helhet och militärutgifterna i synnerhet. Det är helt
oacceptabelt att mottagarregeringen använder mer av sina knappa resurser till
militära ändamål än till sociala ändamål som utbildning och hälsovård. Låga
militärutgifter får emellertid inte göras till ett villkor för biståndet. Det
är långt effektivare att "belöna" landet med ökat bistånd om det minskar sina
militärutgifter. Självfallet måste mottagarlandets säkerhetspolitiska situation
härvidlag beaktas. Det står dock inte i någon motsättning till den här
förordade inriktningen av biståndspolitiken.
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfågor m.m.
Vänsterpartiet föreslår i motionerna U211 och Sf622 att u-ländernas skulder
avskrivs. Argumentet är att skuldtjänsten för ett flertal u-länder ligger som
en död hand över ländernas ekonomier och att skulderna bara fortsätter att
växa. I många fall har länderna betalat så mycket i räntor och amorteringar
under årens lopp att det sammantaget överstiger den ursprungliga skulden. En
avskrivning av skulderna skulle dessutom bli en stimulans för världsekonomin då
skuldländerna i stället för att betala skuldtjänst kunde importera nyttigheter.
Utskottet betonar att Sverige är pådrivande i arbetet att åstadkomma
skuldlättnad för u-länderna. Enligt min mening tar dock utskottet alltför lätt
på problemet med dessa skuldlättnadsåtgärder. De strukturanpassningsprogram
skuldlättnadsåtgärderna är villkorade med drabbar mycket ofta -- om än inte
automatiskt -- de svagaste grupperna i u-länderna hårdast. Sverige bör därför
driva på i frågan om avskrivning snarare än skuldlättnad.
Det är uppenbart att förbättrade handelsvillkor är av särskild stor betydelse
för u-ländernas återhämtning. I Vänsterpartiets motion U211 betonas detta
särskilt. Det nya GATT-avtalet innebar dock inte de för u-länderna nödvändiga
förändringarna av den internationella handelsregimen. Allra minst har hänsyn
tagits till Afrikas intressen. GATT-avtalet blev i stort en uppgörelse mellan
EU och USA. Vad som uppnåddes i Uruguayrundan kan därför bara ses som ett
första steg, som måste följas av ett andra där u-ländernas intressen
tillgodoses. Utskottet borde därför ha bifallit Vänsterpartiets motion U211
yrkandena 1, 5 och 8 angående stöd till Unicefs förslag om hur Afrikas ekonomi
skall stärkas, svenskt initiativ till nya GATT-förhandlingar i syfte att öka
u-ländernas tillträde till världsmarknaden samt svenskt initiativ i
råvarufrågorna i GATT, IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.
Utredningar m.m.
Trots att den internationella kritiken mot Världsbankens och IMF:s
strukturanpassningsprogram, framför allt i Afrika, vuxit under den senaste
tiden fortsätter regeringen att anslå pengar till Världsbankens internationella
utvecklingsfond, IDA. De negativa ekonomiska och sociala effekterna av de hårda
marknadsliberala villkoren i IDA-biståndet är välkända. Innan fortsatt svenskt
bidrag till IDA-biståndet beslutas bör därför en större svensk utredning av
IDA-biståndets effekter genomföras. För utformningen av svensk biståndspolitik
är det inte tillräckligt att Världsbanken har tillsatt en egen oberoende
granskningsnämnd.
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet i fält
I motion U210 föreslår Vänsterpartiet, i jämförelse med regeringens förslag,
kraftiga höjningar av anslagen till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet i
fält. Höjningarna är nödvändiga för att återställa den svenska bidragsnivån
efter de stora nedskärningarna budgetåret 1993/94. Jag anser att utskottet
borde ha tillstyrkt de i motion U210 föreslagna höjningarna. Härigenom skulle
mer resurser gått till flera områden som bör prioriteras i biståndspolitiken,
exempelvis kvinnoinriktat bistånd (Unicef), stöd till förbättringar av barnens
situation (Unicef), befolkningsfrågan (UNFPA) samt flyktinghjälp (WFP, UNHCR,
UNRWA).
Multilaterala miljöinsatser
Miljöhänsyn måste integreras i allt utvecklingsarbete för att i enlighet med
UNCED säkerställa en hållbar utveckling i tredje världen. Den rika världen,
inkl. Sverige, måste helt enkelt via finansiella och andra medel bidra till att
den ekonomiska och sociala utvecklingen i syd inte får samma förödande
miljökonsekvenser som den fått i nord. Den av regeringen föreslagna och av
utskottet godtagna höjningen av bidraget till FN:s miljöinsatser är inte
tillräcklig. Utskottet borde ha hemställt att riksdagen beslutar anslå 250
miljoner kronor till denna verksamhet.
Samarbete med enskilda länder
Regeringen säger i budgetpropositionen att inriktningen på de fattigaste
länderna måste betonas i biståndspolitiken. Av detta syns dock inte mycket i de
förslag till fördelning av det bilaterala biståndet regeringen lagt och
utskottet i sin helhet godtagit. Världens fattigaste världsdel, Afrika,
föreslås t.ex. få 122,5 miljoner kronor mindre i bistånd än under innevarande
budgetår. Jag anser att det är nödvändigt att biståndet till i stort sett
samtliga mottagarländer i Afrika höjs.
Största enskilda nedskärningen -- 100 miljoner kronor -- görs för Angola, ett
land som står i ett gränslöst behov av humanitär hjälp. De pengar som på grund
av kriget inte längre kan användas för utvecklingsprojekt borde finnas kvar
inom basprogrammet som en buffert för akuta humanitära insatser. Minskningen av
anslaget till Sydafrika är också anmärkningsvärt i en tid då landet står på
randen till demokrati och den svarta befolkningen behöver all tänkbar hjälp
från omvärlden.
Även vad avser biståndet till Asien är regeringens fattigdomsinriktning svår
att spåra. Det är bra att utskottet föreslår en höjning av anslaget till Laos i
jämförelse med regeringens förslag. Höjningen till detta ett av världsdelens
fattigaste länder är dock inte tillräcklig. I reala termer minskar också
biståndet till Vietnam och Kambodja vilka båda, enligt Vänsterpartiets förslag,
borde få ökat bistånd. Vietnam måste stödjas för att landet skall kunna lindra
effekterna av inflationsbekämpning och andra ekonomiska reformer, medan
Kambodja måste få ökat stöd för att förhindra det ekonomiska kaos som hotar och
som Röda khmererna hoppas på.
Vidare borde, i enlighet med Vänsterpartiets motion U210, biståndet till det
utfattiga Bangladesh höjas mer än vad regeringen och utskottet föreslår.
Biståndet till Sri Lanka, däremot, bör ligga på samma nivå som under
innevarande budgetår, då militären ges alltför stora resurser ur statsbudgeten.
Vad gäller biståndet till Indien finns det all anledning att kritisera
svenska insatsen i det nya kraftöverföringsprojektet i delstaten Maharashtra.
Tidigare misslyckanden, skandaler och negligering av miljöproblem i samband med
stora projekt av den här typen bör föranleda försiktighet från svensk sida. Jag
anser därför i enlighet med förslaget i motion U210 (v) att en ingående
redovisning av den svenska insatsen i projektet bör framläggas i riksdagen
innan beslut om medelstilldelning fattas.
Bistånd till Centralamerika är i dag av yttersta vikt då flera länder i
regionen är inne i en mycket kritisk övergång från diktatur till demokrati.
Sveriges bistånd till området bör inriktas på den sociala sektorn, stöd till
jordreformer och uppbyggnad av demokratiska institutioner. Regeringens förslag
till anslag visar inte på någon reell vilja att stödja området i detta kritiska
skede. Utskottet borde därför ha hemställt i enlighet med motion U210 i fråga
om anslag till utvecklingssamarbete med Nicaragua och Centralamerika i sin
helhet. Vad gäller Kuba borde utskottet hemställt enligt motion U209 om
humanitärt bistånd till det kubanska folket.
Regeringen och utskottet vill minska det regionala biståndet till Sydamerika.
Mot bakgrund av demokratins bräcklighet i dessa länder bör så som föreslås av
Vänsterpartiet detta anslag i stället höjas och ökat bistånd till regionens
fattigaste stater Bolivia, Ecuador och Paraguay övervägas inom de närmaste
åren.
Icke länderfördelat bistånd
Regeringens vurmande för demokrati och mänskliga rättigheter märks inte i
någon vilja att satsa mer pengar på detta område. I budgetförslaget som
utskottet inte har någon invändning mot föreslår regeringen en sänkning av
detta anslag. Vänsterpartiet anser att ord bör omsättas i handling och föreslår
i motion U210 en kraftig höjning av detta anslag. En stor del av anslaget bör
mot bakgrund av vad som anförts ovan gå till Sydafrika.
Biståndet till Västsahara finansieras över anslaget för folkrörelser och
andra enskilda organisationer och ges i huvudsak via svenska Rädda Barnen. Mot
bakgrund av Rädda Barnens planer att avveckla sitt arbete i de sahariska
flyktinglägren borde biståndet kanaliseras direkt till befrielserörelsen
Polisario. Om inte det sker riskerar västsaharierna att förlora den svenska
hjälpen. Utskottet borde således ha hemställt enligt motion U201 yrkande 3.
En växande andel av katastrofbiståndet används till offren för konflikterna i
Jugoslavien och det forna Sovjetunionen. Någon minskning av behoven av
katastrofhjälp till u-världen som motsvarar de ökade behoven i öst existerar
givetvis inte. Av den enkla anledningen föreslår Vänsterpartiet en större
ökning av detta anslag än vad utskottet föreslår.
Anslaget till särskilda miljöinsatser inom det bilaterala biståndet bör ökas
kraftigt. Argumenten för att satsa pengar på det internationella miljöarbetet
har framförts ovan. Regeringens förslag som utskottet ställer sig bakom innebär
endast en obetydlig höjning. Vidare bör anslaget för särskilda program, vilka
innehåller angelägna verksamheter som t.ex. kvinnoinriktat bistånd, och
anslaget för rekrytering och utbildning av SIDA:s fältpersonal höjas i
jämförelse med regeringens och utskottets förslag.
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
Åtgärden att flytta importstödet från SIDA-anslaget till det nya anslaget C 4
är ett led i regeringens politik att i högre grad politiskt styra biståndet.
Förändringen innebär också att importstödet fullt ut knyts till Världsbankens
och IMF:s strukturanpassningsprogram, vilka ofta har negativa sociala
konsekvenser i mottagarländerna. Jag anser därför att utskottet bort ha
hemställt att importstödet ligger kvar under C 2-anslaget och att
betalningsbalansstödet och stöd till skuldlättnader avvecklas och pengarna
fördelas över andra biståndsanslag.
C 5. Utvecklingssamarbete genom BITS
U-kreditgivningen som handhas av BITS kan kritiseras av flera skäl: den är en
form av bundet bistånd, den sker alltmer på Världsbankens och IMF:s villkor och
den är oförenlig med det svenska biståndsmålet att främja demokrati och
mänskliga rättigheter. Av dessa skäl bör anslaget till BITS inte höjas.
Anslaget bör också omfördelas så att en lägre andel avsätts för u-krediter och
en högre andel för BITS internationella kursverksamhet. Inga medel bör ges till
försök med en ny form av s.k. biståndskrediter. En avveckling av u-krediterna
bör inledas. Utskottet borde ha bifallit motion U210 i de yrkanden som rör
detta.
Tre fall av svensk u-kreditgivning är särskilt anmärkningsvärda: Indonesien,
Marocko och Kina. Dessa länder bryter inte bara grovt mot de mänskliga
rättigheterna utan bryter också mot folkrätten. Indonesien ockuperar Östtimor,
Marocko ockuperar Västsahara och Kina ockuperar Tibet. Utskottets uppfattning
att u-kreditgivning till dessa tre länder underlättar möjligheterna för en
MR-dialog att få effekt är obegriplig. U-krediter kan av regimerna i fråga
knappast uppfattas som något annat än ett accepterande av och t.o.m. uppmuntran
till den förda politiken. De yrkanden Vänsterpartiet lägger fram i olika
motioner rörande dessa frågor borde utskottet ha bifallit.
C 7. U-landsforskning genom SAREC
SAREC ger i vissa u-länder ett ovärderligt bidrag till forskning inom vitala
områden, inte minst i form av basresurser. SAREC utgör dessutom en garant för
att u-landsforskningen i Sverige inte helt utkonkurreras av forskning med
inriktning på främst Europa. Utskottet borde därför i enlighet med
Vänsterpartiets förslag föreslå riksdagen att den beviljar SAREC det anslag man
begärt.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 3, 4,
6, 12, 15, 16, 23, 31--39, 43, 52--61, 63--68, 70--76, 78, 81--83, 87, 92,
95--96, 104, 106, 108--110, 114--121, 124--125, 128, 130 och 144 borde ha
hemställt:
Allmänna riktlinjer för biståndet
1. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 2 i berörd del och
med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkande 2, 1993/94:U220 och
1993/94:Fö334 yrkande 7 samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 1 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande finansiering av asylkostnader och bidrag till FN:s
fredsbevarande verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 1 i berörd del som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande biståndsanslagens struktur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del samt
med anledning av motion 1993/94:U212 yrkandena 6 och 7, det senare i berörd
del, som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande bidrag till länder som minskar sina militärutgifter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U407 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. beträffande avskrivning av skulder
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U211 yrkande 3 och
1993/94:Sf622 yrkande 1 samt med anledning av motion 1993/94:Sf608 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
15. beträffande svenskt initiativ till GATT-förhandlingar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U211 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
16. beträffande svenskt inititativ om råvarufrågor m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U211 yrkandena 1 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande utvärdering av IDA-biståndets effekter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Multilateralt bistånd (C 1)
31. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 6, med anledning av
budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till UNDP för budgetåret 1994/95 beräknar 610 000 000 kr,
32. beträffande bidrag till UNCDF
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 7, med anledning av
budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till UNCDF för budgetåret 1994/95 beräknar 50 000 000 kr,
33. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 8, med anledning av
budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till UNFPA för budgetåret 1994/95 beräknar 180 000 000 kr,
34. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 9, med anledning av
budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till Unicef för budgetåret 1994/95 beräknar 400 000 000 kr,
35. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 10, med anledning
av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till WFP för budgetåret 1994/95 beräknar 300 000 000 kr,
36. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 11, med anledning
av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till UNRWA för budgetåret 1994/95 beräknar 200 000 000 kr,
37. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 12, med anledning
av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till UNHCR för budgetåret 1994/95 beräknar 300 000 000 kr,
38. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 13 och med
anledning av budgetpropositionens förslag samt med avslag på motion
1993/94:U216 yrkande 9 i berörd del till bidrag till ITC för budgetåret 1994/95
beräknar 19 000 000 kr,
39. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 14, med anledning
av budgetpropositionens förslag samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande
9 i berörd del till bidrag till narkotikabekämpning genom FN-systemet för
budgetåret 1994/95 beräknar 60 000 000 kr,
43. beträffande bidrag till miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 15, med anledning
av budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i berörd
del till bidrag till miljöinsatser för budgetåret 1994/95 beräknar 250 000 000
kr,
52. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 i berörd del, med anledning
av budgetpropositionen samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 9 i
berörd del till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
3 508 000 000 kr,
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
53. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 17, med anledning
av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 11 till samarbete med
Angola för budgetåret 1994/95 beräknar 200 000 000 kr,
54. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 18 samt med
anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:U212 yrkande 12
till medelsram för Botswana för budgetåret 1994/95 beräknar 70 000 000 kr,
55. beträffande medelsram för Eritrea
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 19 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U221 till medelsram för
Botswana för budgetåret 1994/95 beräknar 35 000 000 kr,
56. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 20 samt med
anledning av budgetpropositionen till samarbete med Etiopien för budgetåret
1994/95 beräknar 150 000 000 kr,
57. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 21 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Guinea-Bissau för
budgetåret 1994/95 beräknar 40 000 000 kr,
58. beträffande medelsram för Kap Verde
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 22 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Kap Verde för budgetåret
1994/95 beräknar 40 000 000 kr,
59. beträffande medelsram för Lesotho
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 23 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Lesotho för budgetåret
1994/95 beräknar 35 000 000 kr,
60. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 24 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 13 till
medelsram för Moçambique för budgetåret 1994/95 beräknar 300 000 000 kr,
61. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 25 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Namibia för budgetåret
1994/95 beräknar 100 000 000 kr,
63. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 26 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 15 till
medelsram för Tanzania för budgetåret 1994/95 beräknar 330 000 000 kr,
64. beträffande meddelsram för Uganda
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 27 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 16 till
medelsram för Uganda för budgetåret 1994/95 beräknar 100 000 000 kr,
65. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 28 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 17 till
medelsram för Zambia för budgetåret 1994/95 beräknar 145 000 000 kr,
66. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 29 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 18 till
medelsram för Zimbabwe för budgetåret 1994/95 beräknar 170 000 000 kr,
67. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 30 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för regionala insatser i Afrika
för budgetåret 1994/95 beräknar 200 000 000 kr,
68. beträffande medelsram för Bangladesh
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 36 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Bangladesh för budgetåret
1994/95 beräknar 145 000 000 kr,
70. beträffande redovisning av kraftöverföringsprojekt m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
71. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 37 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 20 för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln, reservationsanslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA beräknar 150 000 000 kr till basprogram och
195 000 000 kr till planeringsram för Laos,
72. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 35 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för Sri Lanka för budgetåret
1994/95 beräknar 35 000 000 kr,
73. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 32 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 21 till
medelsram för Vietnam för budgetåret 1994/95 beräknar 250 000 000 kr,
74. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 38 och med
anledning av budgetpropositionen till medelsram för regionala insatser i Asien
för budgetåret 1994/95 beräknar 45 000 000 kr,
75. beträffande medelsram för utvecklingssamarbete med Centralamerika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 41 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 23 till
medelsram för utvecklingssamarbete med Centralamerika för budgetåret 1994/95
beräknar 195 000 000 kr,
76. beträffande humanitärt bistånd m.m. till Kuba
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U209 yrkande 2 och
1993/94:U620 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
78. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 42 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 22 till
medelsram för Nicaragua för budgetåret 1994/95 beräknar 255 000 000 kr,
81. beträffande medel för utvecklingssamarbete med Sydamerika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 40 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 24 för
budgetåret 1994/95 till anslagsposten Utvecklingssamarbete med Sydamerika
för budgetåret 1994/95 beräknar 100 000 000 kr,
82. beträffande utvecklingssamarbete med Bolivia, Ecuador och Paraguay
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 39 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
83. beträffande samarbete med Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 31 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
87. beträffande medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 43 samt med
anledning av budgetpropositionen och motionerna 1993/94:U212 yrkande 25 och
1993/94:U227 yrkande 3 i berörd del till Demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd för budgetåret 1994/95 beräknar 700 000 000 kr,
92. beträffande bistånd till Västra Sahara
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U201 yrkande 3 samt med
anledning av motionerna 1993/94:U223 yrkande 3, 1993/94:U602 yrkande 3 och
1993/94:U614 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
95. beträffande anslagsposten Katastrofer och stöd till återuppbyggnad
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 44 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 26 för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln, reservationsanslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA, beräknar 1 370 000 000 kr till anslagsposten
Katastrofer och stöd till återuppbyggnad m.m.,
96. beträffande bistånd till Kambodja
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 33 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
104. beträffande medelsram för anslagsposten Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 45 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 29 till
Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1994/95 beräknar 390 000 000 kr,
106. beträffande medelsram för anslagsposten Särskilda program
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 46 till Särskilda
program för budgetåret 1994/95 beräknar 350 000 000 kr,
108. beträffande riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i
berörd del och med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkandena 7 och 28 båda
i berörd del och 1993/94:U216 yrkande 10 samt med avslag på budgetpropositionen
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
109. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 båda i
berörd del och med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkandena 7 och 28 båda
i berörd del och 1993/94:U216 yrkande 11 samt med avslag på budgetpropositionen
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
110. beträffande anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:210 yrkande 16, med anledning av
budgetpropositionen samt motionerna 1993/94:U212 yrkande 28 och 1993/94:U216
yrkande 12 till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1994/95
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7 920 000 000 kr,
Under förutsättning av bifall till moment 108
114. beträffande riktlinjer för bidragsgivningen (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del samt
med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del och
1993/94:U216 yrkande 14 avslår de i budgetpropositionen förordade riktlinjerna
avseende anslaget C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad,
Under förutsättning av bifall till moment 109.
115. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5 i berörda
delar samt med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del och
1993/94:U216 yrkande 15 avslår de i budgetpropositionen begärda bemyndigandena
för regeringen avseende anslaget C 4. Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad,
Under förutsättning av bifall till moment 110.
116. beträffande stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (C 4)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkandena 4 och 5, båda i
berörda delar, samt med anledning av motionerna 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd
del och 1993/94:U216 yrkande 16 avslår det i budgetpropositionen föreslagna
anslaget till Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln,
117. beträffande u-krediter som biståndsform
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 51 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
118. beträffande medelsram för u-krediter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 50 samt med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 30 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om omfördelning av anslaget
till BITS,
119. beträffande u-krediter till Indonesien m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U210 yrkande 53 i berörd
del och 1993/94:U610 yrkandena 11 och 12 i berörd del samt med anledning av
motionerna 1993/94:U636 yrkandena 5 i berörd del och 6 samt 1993/94:U636
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
120. beträffande u-krediter till Kina
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 53 i berörd del
samt med anledning av motionerna 1993/94:U203 yrkandena 1 och 2 och
1993/94:U639 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
121. beträffande u-krediter till Marocko
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U201 yrkande 2, 1993/94:U210
yrkande 53 delvis och 1993/94:U223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
124. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 5)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U610 yrkande 12 i berörd del,
med anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U636 yrkande 5 i berörd
del samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 18 godkänner ovan angivna
utfästelser och åtaganden avseende anslaget C 5. Utvecklingssamarbete genom
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
125. beträffande C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkandena 49 och 52, med
anledning av budgetpropositionen och motionerna 1993/94:U212 yrkande 31 och
1993/94:U228 yrkande 2 samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 19 till
C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 704 500 000 kr,
C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
128. beträffande riktlinjer för biståndsgivningen (C 7)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 5 i berörd del, med
anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 7 i berörd del
samt med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 21 godkänner de ovan förordade
riktlinjerna avseende anslaget C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC),
130. beträffande C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 48, med anledning
av budgetpropositionen och motion 1993/94:U212 yrkande 32 samt med avslag på
motion 1993/94:U216 yrkande 23 till C 7. U-landsforskning genom Styrelsen
för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 445 000 000 kr,
144. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U210 yrkande 2 samt med
anledning av vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken
C. Internationellt utvecklingssamarbete och med avslag på motion 1993/94:U216
i berörda delar som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Tabeller
Bilaga 1
Tabell 5. Biståndslagen 1993/94--1994/95 (mkr) 1)
_____________________________________________________________________________
Anvisat Förslag Försändr.
1993/94 1993/94 1993/94
-1994/95 s nyd v
_____________________________________________________________________________
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
3148,4 3295,0 146,6 3295,0 1806,0 3508,0
C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
6699,5 6290,0 -409,5 7360,0 2336,0 7920,0
C 3. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
297,4 314,7 17,3 [314,7] 150,0 [314,7]
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
500,0 1000,0 500,0 0 2) 0 0 3)
C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS)
815,0 110,5 765,0 4) 636,0 704,5 4)
C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
20,6 20,7 0,1 [20,7] 16,0 20,7
C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
405,0 425,0 20 405,0 240,0 445,0
C 8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
26,7 27,5 0,8 [27,5] 21,5 [27,5]
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SwedeCorp) och Swedfund International AB
135,0 -25,0 135,0 108,0 [135,0]
Näringslivsfrämjande 135,0
Investeringsfrämjande 25,0
C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp)
35,5 29,0 -6,5 [29,0] 23,0 [29,0]
C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
24,9 32,3 0,3 [32,3] 16,0 [32,3]
Utbildningsbidrag och elevförmåner
7,1
C 12. Nordiska Afrikainstitutet
5,5 6,1 0,6 [6,1] 0 [6,1]
C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m.
35,7 66,9 29,4 [66,9] 37,5 [66,9]
Projektbistånd till vissa länder
20,0 20,0 [20] 0 [20]
Utredningar m.m. 7,5 25,0 [25] 20 [25]
Gäststipendie- och utbytesprogram genom Stiftelsen Svenska institutet
10,0 10,0 [10] 8,0 [10]
Övriga insatser 11,9 [11,9] 9,5 [11,9]
SUMMA 12072,6 12457,2 384,6 12457,2 5390,0 13209,7
Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag
215,0 237,8 22,8 [237,8] [237,8] [237,8]
Avräkning för vissa asylkostnader
665,0 665,0 0 [665,0]5) [65,0] 0 6)
Ofördelat belopp pga tekniska justeringar på myndigheternas förvaltningsanslag
7,4
TOTALT 12960,0 13360,0 400,0 13360,0 6293,8 13447,5
1) En ny anslagsstruktur föreslås för budgetåret 1994/95 varför
tabellen inte blir helt jämförbar mellan åren.
2) Socialdemokraterna vill fördela 740 miljoner kronor av detta anslag
som importstöd i samband med planeringsramarna. Resterande 260 miljoner skall
ingå som ett speciellt anslag under C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
3) Vänsterpartiet yrkar på att fördela 540 miljoner kronor av detta
anslag som importstöd, vilket ska redovisas under C 2. Anslag fördelade genom
SIDA.
4) Både socialdemokraterna och vänsterpartiet yrkar avslag på
införandet av biståndskrediter.
5) I motionen skriver socialdemokraterna att den för storleken av
biståndet relevanta asylkostnaderna är mellan 140--200 miljoner kronor. Däremot
finns inget yrkande om att det av regeringen föreslagna beloppet ska ändras.
6) Vänsterpartiet yrkar på att asylkostnaderna inte ska medtas i
beräknandet av biståndets storlek.
7) Siffror inom klammer innebär att beloppet antas överensstämma med
regeringens förslag i de fall då ett belopp inte är angivet i motionen.
8) Beloppen är inte upptagna i tabell 2, prop. s. 83 men är angivna
under anslaget C 5, prop. s. 182--184.
Tabell 6. C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram (mkr)
_____________________________________________________________________________
Anslagspost/delpost 1993/94 1994/95 Förändring
Anslag förslag (mkr)
(mkr) (mkr) s nyd v
_____________________________________________________________________________
Övriga utvecklingsfonder
varav
- Nordiska utvecklingsfonden
(NDF) 62 105 43 105 0 [105]
- Internationella jordbruks-
utvecklingsfonden (IFAD) 0 0 0 0 0 [0]
Delsumma 62 105 43 105 0 [105]
SUB TOTALT 897 877 -20 877 754 877
ÖVRIGT
- Miljöinsatser 45 150 105 150 45 250
- Internationella familje-
planeringsfederationen (IPPF) 89 89 0 89 89 [89]
- Internationella sjöfarts-
universitetet (WMU) 18 18 0 18 18 [18]
- Multilaterala biträdande
experter m.m. 55 62 7 62 50 [62]
- FN-aktioner för fred och
återuppbyggnad 150 150 0 150 0 0 1)
- Övriga insatser 96 93 -3 93 50 [93]
SUB TOTALT 453 562 109 562 252 512
SUMMA 3148 3295 147 3295 1806 3508
1) Vänsterpartiet yrkar på att ingen avräkning från biståndet skall
göras av FN-aktioner för fred och återuppbyggnad.
Tabell 7. C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA (mkr)
______________________________________________________________________________
Anvisat Förslag 1994/95 s nyd v
1993/94/- bas- planram land- plan-
varav program ram ram/-
importstöd impst
______________________________________________________________________________
Särskilda program 305 305 13) [305] 50 350
Rekrytering och
utbildning av
fältpersonal 40 40 [40] 20 50
Vissa landprogram-
kostnader 43 20 [20] 0 20
Information
genom SIDA 23 25 [25] 10 25
3342 3515 3225 2226 4445
SUMMA 6699,5 6290 7360 2336 7920
1) Dessa ingår i den krets av länder som kan komma i fråga för
betalningsbalansstöd. Fördelningen enligt regler angivna under anslaget C 4.
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad.
2) Regeringen har för Kambodja beräknat 100 miljoner kronor från posten
Katastrof och återuppbyggnad m.m. Socialdemokraterna vill redovisa denna summa
för Kambodja i listan över mottagarländer. I tabellsammanställningen ingår
beloppet dock ej i basprogrammet, utan under Katastrofer och återuppbyggnad
m.m.
3) Socialdemokraterna yrkar på att Sydafrika förs upp på listan över
mottagarländer. Anslaget hämtas från posten Katastrofer och återuppbyggnad m m
som minskas med motsvarande summa.
4) Medlen för Sydafrika anvisas under anslagsposten Demokrati och
mänskliga rättigheter varför belopet ej ingår i basprogrammet.
5) Regionalt stöd genom SADC har fördelats på planeringsramar för
Angola, Lesotho, Moçambique, Tanzania och Zambia. Ofördelat 35 miljoner kronor.
6) 60 miljoner kronor har förts över till basprogram för El Salvador
inom anslagsposten utvecklingssamarbete i Centralamerika, 220 miljoner kronor
redovisas som planeringsram för Sydafrika och ytterligare 200 miljoner kronor
fördelas på planeringsramar för andra länder i huvudsak enligt SIDA:s förslag.
7) Vänsterpartiet yrkar på att planeringsramen för Sydafrika ska vara
300 miljoner kronor.
8) För Afghanistan och Kambodja beräknas 100 miljoner kronor vardera.
Vänsterpartiet yrkar att beloppet till Kambodja blir högre än vad regeringen
föreslagit.
9) Direktstöd om totalt 40 miljoner kronor har fördelats på
planeringsramar för Bangladesh, Indien och Sri Lanka.
10) Av beloppet har 65 miljoner kronor fördelats på planeringsramar.
11) Socialdemokraterna yrkar på att regeringens förslag c 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad redovisas under C 2. Utvecklingssamarbete
genom SIDA. Socialdemokraterna yrkar på att 740 miljoner kronor av detta belopp
fördelas som importstöd bland mottagarländer.
12) Vänstepartiet yrkar på att regeringens förslag C 4. Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad redovisas under C 2. Utvecklingssamarbete
genom SIDA. 460 miljoner kronor är fördelade under anslagen C 1. Bidrag till
internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
13 Av beloppet har 40 miljoner kronor fördelats på planeringsramar.
Vissa förkortningar
Bilaga 2
00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska utvecklingsbanken
00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska utvecklingsfonden
00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska nationalkongressen
00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska utvecklingsbanken
00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska utvecklingsfonden
00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för internationellt
19>International Technical and 59>tekniskt-ekonomiskt samarbete
19>Economic Co-operation
00>CGI 19>Consultative Group on 59>Biståndskonsortiet för
19>Indonesia 59>Indonesien
00>DAC 19>Development Assistance 59>OECD:s kommitté för bistånds-
19>Committee 59>frågor
00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska utvecklings-
19>Bank 59>banken
00>Ecosoc 19>Economic and Social Council 59>FN:s ekonomiska och sociala
19>of the United Nations 59>råd
00>FAC 19>Food Aid Convention 59>Livsmedelshjälpskonventionen
00>FSO 19>Fund for Special Operations
00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och handels-
19>Tariffs and Trade 59>avtalet
00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FN:s boende- och
bebyggelse-
19>Human Settlements 59>center
00>IBRD 19>International Bank for 59>Världsbanken
19>Reconstruction and Development
00>ICRC 19>International Committee of 59>Internationella rödakors-
19>the Red Cross 59>kommittén
00>IDA 19>International Development 59>Internationella utvecklings-
19>Association 59>fonden
00>IDB 19>Interamerican Development 59>Interamerikanska utvecklings-
19>Bank 59>banken
00>IEFR 19>International Emergency 59>Internationella kata-
19>Food Reserve 59>stroflagret för livsmedel
00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella jordbruks-
19>Agricultural Development 59>utvecklingsfonden
00>IMF 19>International Monetary Fund 59>Internationella valutafonden
00>INSTRAW 19>United Nations International 59>Internationella
forsknings- och
19>Research and Training 59>utbildningsinstitutet för
19>Institute for the 59> kvinnors utveckling
19>Advancement of Women
00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella program för
19>the Development of 59>kommunikationsutveckling
19>Communication
00>WHO 19>World Health Organization 59>Världshälsoorganisationen
00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union
Innehållsförteckning
Propositionen 4
Motionerna 6
Utvecklingssamarbetet i ett internationellt perspektiv 21
Sammanfattning av propositionen (s. 51--58) 21
Mål och förutsättningar för det svenska utvecklingssamarbetet 26
Sammanfattning av propositionen (s. 58--64). 26
Biståndsanslagen m.m. 28
Sammanfattning av propositionen (s. 80--84) 28
Enprocentsmålet och biståndsanslagen 32
Sammanfattning av motionerna 32
Utskottet 34
Viktiga frågor i utvecklingssamarbetet 37
Sammanfattning av propositionen (s. 64--80) 37
Valövervakningsinstitutet 41
Övergripande principer och riktlinjer 41
Sammanfattning av motionerna 41
Utskottet 43
Demokrati och mänskliga rättigheter 45
Sammanfattning av motionerna 45
Utskottet 45
Bindning, återflöde 46
Sammanfattning av motionerna 46
Utskottet 47
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor m.m. 48
Sammanfattning av motionerna 48
Utskottet 49
Utredningar m.m. 53
Sammanfattning av motionerna 53
Utskottet 54
Landsbygdsutveckling 56
Sammanfattning av motionerna 56
Utskottet 57
Befolkning och sociala frågor 59
Sammanfattning av motioner 59
Utskottet 60
Barn och utveckling 64
Sammanfattning av motionerna 64
Utskottet 64
Multilateralt utvecklingssamarbete (prop. s. 84--90) 66
Utskottet 70
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) (prop. s. 92--94) 70
Utskottet 71
FN:s befolkningsfond (UNFPA) (prop. s. 94--95) 72
Utskottet 72
FN:s barnfond (Unicef) (prop. s. 95--97) 72
Utskottet 73
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) (prop. s. 97--98) 73
Utskottet 74
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) (prop. s. 97--98)
74.
Utskottet 75
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) (prop. s. 99--100) 75
Utskottet 76
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) (prop. s. 100--101) 76
Utskottet 77
Narkotikabekämpning genom FN-systemet (prop. s. 101--102) 77
Utskottet 78
Internationella finansieringsorgan (prop. s. 102--106) 78
Världsbanken (IBRD och IDA) 78
IDA 79
Internationella finansieringsbolaget (IFC) 81
Regionala utvecklingsbanker (prop. s. 106--110) 81
Afrikanska utvecklingsfonden 82
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden
(AsDF) 82
Utskottet 84
Nordiska utvecklingsfonden (NDF) (prop. s. 110--112) 84
Utskottet 84
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) (prop. s.
111--112) 84
Miljöinsatser (prop. s. 112--113) 85
Utskottet 87
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) (prop. s. 114--115)
87
Internationella sjöfartsuniversitetet (WMU) (prop. s. 115) 88
Multilaterala biträdande experter m.m. (prop. s. 115--116) 88
Utskottet 89
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (prop. s. 116) 89
Utskottet 90
Övriga insatser (prop. s. 117--120) 91
Utskottet 92
Medelsanvisningen under anslaget C 1 m.m. 92
Utskottet 92
Bilateralt utvecklingssamarbete (prop. s. 120--122)93
Ökade krav på prioriteringar i biståndet 93
Mål- och resultatorientering (prop. s. 121--122) 94
Utskottet 94
C 2. Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) 94
Samarbete med enskilda länder 94
Angola 96
Utskottet 96
Botswana 97
Utskottet 97
Eritrea 98
Utskottet 98
Etiopien 98
Utskottet 99
Guinea-Bissau 99
Utskottet 99
Kap Verde 99
Utskottet 99
Lesotho 99
Utskottet 100
Moçambique 100
Utskottet 100
Namibia 100
Utskottet 101
Sydafrika 101
Utskottet 101
Tanzania 101
Utskottet 102
Uganda 102
Utskottet 102
Zambia 102
Utskottet 102
Zimbabwe 103
Utskottet 103
Regionala insatser i Afrika 103
Utskottet 103
Bangladesh 103
Utskottet 104
Indien 104
Utskottet 104
Laos 105
Utskottet 105
Sri Lanka 105
Utskottet 105
Vietnam 106
Utskottet 106
Regionala insatser i Asien 107
Utskottet 107
Centralamerika 108
Utskottet 108
Cuba 108
Utskottet 108
Nicaragua 109
Utskottet 109
El Salvador 109
Utskottet 110
Guatemala 111
Utskottet 112
Sydamerika 112
Utskottet 112
Icke länderfördelat bistånd (prop. s. 158--174) 112
Bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter 113
Propositionen (s. 158--161) 113
Utskottet 115
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer 116
Propositionen (s. 161--163) 117
Utskottet 118
Katastrofer och stöd till återuppbyggnad m.m. 119
Propositionen (s. 163--164) 120
Utskottet 121
Särskilda miljöinsatser 123
Propositionen (s. 165--166) 124
Utskottet 125
SIDA 125
Propositionen (s 168--170) 125
Övrigt (prop. s. 171--173) 126
Särskilda program (prop. s. 171) 127
Utskottet 127
Rekrytering och utbildning av fältpersonal (prop. s. 171--172) 127
Utskottet 127
Vissa landprogramkostnader (prop. s. 172) 127
Information genom SIDA (prop. s. 173) 128
Medelsanvisning under anslaget C 2, bemyndiganden för regeringen m.m.
(prop. s. 174) 128
Utskottet 129
C 3. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (prop. s.
174--176) 131
Utskottet 133
C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (prop. s.
177--185) 133
Utskottet 136
C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) (prop. s. 182--185) 137
Tekniskt samarbete 137
U-krediter 138
Biståndskrediter 138
Utskottet 141
C 6. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
(prop. s. 185--187) 144
Utskottet 145
C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning 145
Propositionen (s. 187--189) 145
Utskottet 147
C 8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) 148
Övergripande mål 148
Utskottet 149
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB 149
Propositionen (s. 191--194) 149
Utskottet 151
C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (prop. s. 194) 151
Utskottet 152
C 11. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (prop. s.
195--198) 152
Utskottet 154
C 12. Nordiska Afrikainstitutet (prop. S. 198--199) 154
Utskottet 155
C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m. 155
Projektbistånd till vissa länder 156
Utredningar m.m. 156
Gäststipendie- och utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska
institutet 156
Övriga insatser 157
Utskottet 157
Biståndsramen 158
Hemställan 158
Reservationer174
1. Enprocentsmålet (mom. 1)
2. Biståndsanslagens struktur (mom. 4)
3. De biståndspolitiska målen (mom. 5)
4. Bidrag till länder som försvårar mottagande av egna medborgare (mom. 7)
5. Redovisning till riksdagen av det samlade biståndet (mom. 17)
6. Befolkning och sociala frågor (mom. 25.)
7. Bidrag till UNDP och UNCDF (mom. 31 och 32)
8. Bidrag till UNFPA (mom. 33)
9. Bidrag till Unicef (mom. 34)
10. Bidrag till WFP (mom. 35)
11. Bidrag till UNRWA (mom. 36)
12. Bidrag till UNHCR (mom. 37)
13. Bidrag till ITC (mom. 38)
14. Bidrag till narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom. 39)
15. Bidrag till Internationella utvecklingsbanken (mom. 40)
16. Bidrag till Nordiska utvecklingsfonden (mom. 41)
17. Bidrag till miljöinsatser (mom. 43)
18. Bidrag till multilaterala biträdande experter m.m. (mom. 44)
19. Ändrad benämning på delposten FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
(mom. 45)
20. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad (mom. 46)
21. Bidrag till delposten Övriga insatser (mom. 47)
22. Riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete m.m. (mom. 49, 50 och
51)
23. Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) (mom. 52)
24. Utvecklingssamarbete genom styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
m.m. (mom. 53, 54, 60, 62--66, 69, 73, 75, 78, 81, 87, 91, 95, 104 och 110)
25. En katastrof- och biståndsbataljon (mom. 98)
26. Riktlinjer för utvecklingssamarbete genom SIDA (mom. 108)
27. Bemyndigande för regeringen (C 2) (mom. 109)
28. Anslag till C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA (mom. 110)
29. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 4) m.m. (mom. 114, 115 och 116)
30 Riktlinjer för bidragsgivningen (C 4) (mom. 114, 115 och 116)
31. Försöksverksamhet med biståndskreditsystem (mom. 122)
32. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 5), m.m. (mom. 123, 124 och 125)
33. C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
(mom. 130)
34. Riktlinjer för bidragsgivningen (C 13), m.m. (mom. 141, 142 och 143)
35. Biståndsramen (mom. 144)
Meningsyttring av suppleant199
Tabeller213
Vissa förkortningar219