Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
framställning i proposition 1993/94:100 bilaga 4 avseende
anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.),
anslagen B 1--B 5 och B 8--B 10 under littera B (Bidrag till
vissa internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2
under littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.),
anslagen E 4--E 6 (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt
littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.)
jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.
Regeringen föreslår att totalt 3 247 995 000 kr anvisas till
ovan nämnda anslag budgetåret 1994/95.
I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till
medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet
godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för
användningen av anslagen samt tar ställning till olika
motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande
medelsanvändningen.
Till betänkandet har fogats 4 reservationer.
Socialdemokraterna har avgett två reservationer, om bidrag
till vissa internationella organisationer samt beträffande
anslaget för information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling. Ny demokrati har avgett två
reservationer om bl.a. utrikesförvaltningen. Vänsterpartiet har
avgett meningsyttring.
TREDJE HUVUDTITELN
Regeringen framlägger i proposition 1993/94:100 bilaga 4
(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7),
B (1--5 och 8--10), D (1 (SI)--2), E (4--6) och F (1--6):
1993/94:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 564 784 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 15 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 666 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 10 211 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 9 680 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta
nationerna för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
199 206 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska ministerrådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 250 000 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till
Europarådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
30 222 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000
kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 113 850 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga
internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 2 964 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till
Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 836 294 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 D 1 (SI) vari yrkas att riksdagen till
Svenska institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 60 264 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 13 754 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till
Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 5 084 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 2 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel
för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 11 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 511
000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 21
850 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till
Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet
för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 12 259 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till
Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 10 340 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 3 588 000 kr.
Motionerna
1993/94:U301 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både
lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens
verksamhetsområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett närmare lokal- och personalmässigt
samarbete i det internationella arbetet inom
Utrikesdepartementets verksamhetsområde.
1993/94:U302 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslagen till FN.
1993/94:U303 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till anslaget F 2. Information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling anvisar 7 000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 17 000 000
kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla
bidrag från F 2-anslaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den geografiska begränsningen av bidragen
till internationella kontakter från F 2-anslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den planerade överflyttningen av F
2-anslaget till Civildepartementet.
1993/94:U304 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen beslutar anta ett program för
gemensam säkerhet,
2. att riksdagen beslutar överföra anslaget B 9.
Fredsbevarande verksamhet från Utrikesdepartementets huvudtitel
till Försvarsdepartementets,
4. att riksdagen beslutar inrätta ett anslag B 9.
Säkerhetsskapande insatser under Utrikesdepartementets
huvudtitel samt att till detta anslag föra anslaget för
deltagande i ESK,
5. att riksdagen beslutar att till anslaget för
säkerhetsskapande insatser anslå dels 32 894 000 kr för ESK,
dels 117 000 000 kr från anslaget G 2, reserverade medel från
det anslag för valutastöd till Baltikum 1992/93 som ej
utnyttjats,
6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i övrigt anförts i motionen om syfte och hantering.
1993/94:U305 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för
Europainformation får fortsätta sin verksamhet under budgetåret
1994/95,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för
Europainformation placeras i riksdagen.
1993/94:U306 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den enligt proposition 1993/94:100 bilaga 4 föreslagna
minskningen av anslag F 2 Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling inte skall
påverka organisationsstödet till Liv och Fred-Institutet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödet
till fredsorganisationer.
1993/94:U307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.
1993/94:U308 av Birgitta Hambraeus och Ingela Mårtensson (c,
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av enskilda organisationer i
fredsarbetet,
2. att riksdagen beslutar att anslaget Information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (F 2)
kvarstår på nuvarande nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredningsgruppen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om öronmärkta pengar för fredsrörelsens
representation vid viktiga konferenser för fred och nedrustning.
1993/94:U309 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ekonomiska resurser till
frivilligorganisationerna för icke-militära fredsinsatser i
enlighet med FN:s generalsekreterares rapport Handlingsprogram
för fred,
2. att riksdagen till icke-militära fredsinsatser för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige tar initiativ till en särskild
fond inom ESK med syftet att främja frivilligorganisationers
fredsinsatser.
1993/94:U310 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild anslagspost för FN-information
i Utrikesdepartementets budget.
1993/94:U311 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag
Hammarskjöldbiblioteket.
1993/94:U312 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att en snabbutredning tillsätts för att kartlägga hur
samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk, organisationer och
statliga bolag, som i Sverige och på utlandsmarknaderna arbetar
med att sälja Sverigerelaterade tjänster, kan sammanföras i en
svensk paraplyorganisation under Sveriges exportråd.
1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1994/95 minskar anslaget med 76 000 000 kr och anvisar 1 488 784
000 kr (A-anslaget),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda det framtida nordiska
samarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska parlamentarikers deltagande i
FN-arbetet i New York,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att alla FN-anslag skall samlas under
Utrikesdepartementet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett Sweden Center, en svensk
paraplyorganisation under Sveriges exportråd, i vilken
utlandsrelaterade myndigheter, organisationer och företag som
arbetar med Sverigerelaterade tjänster -- såväl i Sverige som i
utlandet -- sammanförs,
15. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 anvisar
oförändrat 2 511 000 kr (F-anslaget),
16. att riksdagen till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret
1994/95 anvisar 5 000 000 kr (F-anslaget),
17. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 anvisar
17 500 000 kr (F-anslaget),
18. att riksdagen till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1994/95
anvisar 7 000 000 kr (F-anslaget),
19. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr (F-anslaget),
20. att riksdagen inte anvisar några medel till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse för budgetåret 1994/95 (F-anslaget).
1993/94:U403 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare,
utformning och nivå,
4. att riksdagen beslutar att anslaget F 2, Information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, ökas
med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, således 20
miljoner kronor, samt att anslaget A 1, Utrikesförvaltningen,
reduceras med motsvarande belopp.
1993/94:U607 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar upp frågan om
att tillräckliga medel skall finnas i FN:s ordinarie budget för
arbete med Standard Rules för handikappade och för att stödja
nya handikapprogram,
2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till vissa
organisationer för budgetåret 1994/95 anslå 1 miljon kronor för
FN:s arbete med att föra ut FN:s Standard Rules m.m. enligt vad
i motionen anförts om det angelägna i att fullfölja Sveriges
åtaganden inom FN.
1993/94:U618 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslaget F 2.
1993/94:U644 av Leif Bergdahl och Lars Moquist (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ett informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm och
bekostas med anslag från Svenska institutet.
1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.
1993/94:K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att informationsinsatserna inför
folkomröstningen fördelas lika mellan ja- och nej-sidan samt att
de av staten anslagna medlen med dagens penningvärde mätt inte
understiger de totala anslag som utbetalades inför
folkomröstningen om kärnkraft.
1993/94:So260 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,
nyd, -) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utbildningen för utlandstjänstgöring
inom UD och SIDA bör bli föremål för granskning.
1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av SWEDEN-INFO.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen
i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar
bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella
resurser. Vidare har utskottet uppvaktats av företrädare för
Utrikesdepartementets fackliga organisationer TCO och UPF
angående löneläget för departementets personal samt
representanter för departementets kvinnliga tjänstemän,
Nätverket, angående befordringskarriären för kvinnor.
A. Utrikesförvaltningen m.m.
Propositionen (s. 27--28, 31--37)
De åtgärder som krävdes för att uppnå sparbetinget budgetåret
1993/94 har genomförts. Detta har lett till att tio
utlandsmyndigheter har avvecklats: ambassaderna i Abu Dhabi och
Montevideo, generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt,
Malaga, Montreal, München och Toronto samt konsultatet i
Szczecin. Samtliga myndigheter, med undantag för Abu Dhabi,
ersätts med honorära konsulat. Förutom de tjänsteindragningar
som nedläggningarna medfört har ytterligare ett tjugotal
tjänster dragits in vid andra utlandsmyndigheter. Departementets
organisation i Stockholm har förändrats och minskats. Dessa
åtgärder har inneburit att drygt 40 lokalanställda samt 70
tjänstemän, huvudsakligen assistenter, stationerade i
departementet och utlandet, sagts upp.
De två delegationerna i Genève har slagits samman till en
myndighet. Legationen i Pretoria omvandlades till ambassad i
slutet av år 1993.
Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes i
slutet av år 1993 i Colombo, Gaborone och Windhoek. I
propositionen aviseras att integrationen vid
biståndsambassaderna i Dhaka, Lusaka och Managua kommer att
fortsätta under första halvåret 1994. Integrationen som innebär
att ett antal tjänster vid utlandsmyndigheterna kan dras in
kommer enligt propositionen att vara genomförd senast den 1
januari 1995.
Budgetåret 1994/95 står Utrikesförvaltningen inför fortsatta
besparingar. Ett effektivt sätt att öka kostnadsmedvetandet är
delegeringen av budgetansvar som i allt större omfattning skett
både till utlandsmyndigheterna och avdelningarna i
departementet. En successiv övergång till moderniserad teknik
för ADB och kommunikation inom utrikesförvaltningen är under
förberedande och förväntas leda till långsiktiga kostnads- och
effektivitetsvinster. Utveckling pågår av nya ADB-system för
främst informations- och ärendehantering, ekonomiadministration
och viseringshantering.
Stora ansträngningar görs fortlöpande för att hålla ned och
minska kostnaderna för utrikesförvaltningens kanslier, chefs-
och personalbostäder. Sedan budgetåret 1992/93 ligger
ansvaret för utrikesförvaltningens lokalförsörjning på
Utrikesdepartementet. Fr.o.m. innevarande budgetår har
Utrikesdepartementet också det fulla ansvaret för samtliga
anslag för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder utomlands.
Avtal har träffats mellan Utrikesdepartementet och Statens
fastighetsverk (SFV) om upplåtelser av och samarbete beträffande
det statsägda fastighetsbeståndet utomlands.
I Tallinn, Riga och Vilnius har fastigheter förvärvats för
ambassadkanslier, chefsbostäder och vissa personalbostäder.
Nyanskaffning av kanslilokaler och chefsbostad har genomförts i
Zagreb. Förhandlingar förs om förvärv eller långtidsförhyrning
av fastigheter avsedda för kanslier och chefsbostäder i Kiev och
Prag. I Genève har nya kanslilokaler tagits i bruk. I Washington
kommer inflyttning i nya förhyrda lokaler att äga rum under
innevarande budgetår. Alternativa lösningar avseende
kanslilokaler för ambassaden i Haag är under beredning.
Beredning av ett projekt för uppförande av en ambassadfastighet
i Berlin pågår. För att bättre utnyttja personalbostäderna i den
statsägda fastigheten vid Park Avenue i New York kommer en
ombyggnad att genomföras under sommaren 1994.
Sammanfattning av motionerna
I motion U301 (c) yrkandena 1 och 2 anförs att
utrikesförvaltningens kostnader ökar trots fortlöpande
besparingsansträngningar. Kostnaderna ökar bl.a. med anledning
av behovet av svensk representation i många nya länder. För att
dämpa kostnaderna anser motionärerna att en systematisk
genomgång görs tillsammans med övriga nordiska länder med sikte
på såväl lokalgemenskap som gemensam personal med undantag för
personal på högre tjänster.
I motion U313 (nyd) yrkande 9 föreslås att regeringen snarast
utreder förutsättningarna för att skapa en ny allomfattande
utlandsorganisation, benämnd Sweden Center, i vilken
utrikesförvaltningen, EKN, Sveriges exportråd och
biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp och Swedfund
skulle ingå. Sweden Center föreslås organisatoriskt föras till
Sveriges exportråd och skulle representera Sverige såväl på det
industriella området som på biståndsområdet. Ett Sweden Center
skulle enligt motionärerna bli mer kostnadseffektivt. I motion
U312 (nyd) föreslås, utöver vad som anges i motion U313 (nyd),
att även turistinriktade organisationer som Styrelsen för
Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska institutet m.fl. skulle
ingå i ett Sweden Center.
I motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) anförs att olika
yrkeskategorier som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med
barn bör få en ingående utbildning i barnkunskap. Motionärerna
föreslår att en översyn av grundutbildningen med tonvikt på
barnkunskap för bl.a. poliser, jurister och värnpliktiga också
skulle omfatta utbildningen för utlandstjänstgöring inom
Utrikesdepartementet och SIDA (yrkande 2).
I motion U313 (nyd) yrkande 2 föreslås att anslagsposten A 1.
Utrikesförvaltningen minskas med 76 000 000 kr till 1 488 784
kr. Kostnaderna för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder
utomlands bör ses över. Kostnaderna för resor bör skäras ned. I
yrkande 6 föreslås en ny modell för parlamentarikernas
deltagande i FN:s generalförsamlingsmöte varje höst. Endast två
grupper med tio riksdagsledamöter från alla partierna i varje
grupp skulle enligt förslaget delta i mötet under två veckor i
stället för som nu fyra veckor. Fördelning skulle ske efter
mandatfördelningen, förslagsvis en delegat per 35:e mandat.
Representanter från fackförbund och näringsliv skulle få delta i
mån av mottagningskapacitet och på egen bekostnad.
I motion U307 (m) föreslås att ett handelskontor och ett
generalkonsulat upprättas i Murmansk. Motionären pekar på att
Sverige via Norrbotten kan spela en viktig roll i
Barentssamarbetet vad gäller forskning och uppbyggnad av
infrastruktur och övrigt samhällsbygge. Samarbetet är
säkerhetspolitiskt betydelsefullt. Motionären anser också att
Sverige med tanke på de svenska högteknologiska
industriföretagen bör tillvarata utvecklingsmöjligheterna i
Barentsregionen. Norge och Finland har öppnat handelskontor och
konsulat i Murmansk.
Även i motion U706 (v) yrkande 4 föreslås svensk
representation i Murmansk. Särskilt framhålls vikten av
ömsesidighet i handelsutbytet mellan regionens nordiska och
ryska del och risken för att den senares naturtillgångar
kortsiktigt exploateras. Vidare framhålls vikten av att de stora
miljöproblemen i regionen får en lösning och att infrastrukturen
byggs ut. I längden är överenskommelsen med Norges konsultat för
att bl.a. omhänderta utfärdandet av svenska viseringar inte
tillräcklig, anser motionärerna. Sverige bör upprätta ett
konsulat som också bör besitta kompetens på miljöområdet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den utrikespolitiska utvecklingen
under senare år inneburit nya och ökande krav på
utrikesförvaltningens alla verksamhetsområden. Detta gäller
bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde,
deltagandet i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet och
FN:s fredsbevarande arbete samt svenskt medlemskap i EU/EG.
Sveriges medverkan i det internationella miljövårdsarbetet
liksom frågor som rör migrations- och flyktingströmmar är
ytterligare några exempel på områden som ställer höga krav på
kompetens och effektivitet i utrikesförvaltningen. Samtidigt har
det statsfinansiella läget fått till följd att
Utrikesdepartementets förvaltningsanslag kraftigt minskats.
Sparbetinget om 58 miljoner kronor under innevarande budgetår
har resulterat i tio nedlagda myndigheter och drygt 100 uppsagda
tjänstemän såväl i departementet som på utlandsmyndigheterna.
Sparbetinget för budgetåret 1994/95 om 21,5 miljoner kronor
innebär att ytterligare nedskärningar måste göras. Regeringen
har därför för avsikt att minska utgifterna för
ambassadkanslier, personalbostäder och lokalanställda.
Statsmakternas utrikespolitiska strävanden kräver kompetent
och professionell personal i utrikesförvaltningen. De ekonomiska
besparingarna i kombination med bibehållen hög ambitionsnivå
ställer växande krav på förvaltningen. Detta innebär att
prioriteringar i verksamheten måste göras. Vid sådana
avvägningar måste emellertid hänsyn tas till de påfrestningar
som utrikesförvaltningens personal och deras familjer utsätts
för. Utskottet delar den oro som både expeditionschefen och
företrädarna för personalorganisationerna gett uttryck för
härvidlag.
I samband med uppvaktningen av Utrikesdepartementets kvinnliga
tjänstemän framkom att andelen kvinnor på chefsposter i
utrikesförvaltningen ökat från 10 % år 1992 till 11 % år 1993.
Denna marginella ökning var emellertid endast ett resultat av
att ett antal chefsposter dragits in. Vidare framhöll de
kvinnliga tjänstemännen att minst 16 nya kvinnor måste utnämnas
år 1995 för att målet i regeringskansliets handlingsprogram för
jämställdhet om minst 20 % kvinnor på chefslöneplanet skall vara
tillgodosett.
Utskottet underströk bl.a. i sitt betänkande 1992/93:UU14
vikten av att Utrikesdepartementets ledning i samarbete med
övriga parter fortsätter ansträngningarna att utjämna de
karriär- och löneskillnader som framkom i regeringskansliets
jämställdhetsstudie år 1992. Eftersom Utrikesdepartementet inte
nått de uppställda jämställdhetsmålen underströk utskottet också
i sitt betänkande 1993/94:UU3 att takten i jämställdhetsarbetet
i departementet måste öka bl.a. mot bakgrund av att Sverige
mycket hårt driver frågan om kvinnors representation, särskilt
på högre poster, i FN-sekretariaten. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla den
stora vikt utskottet fäster vid att rekryteringen till bl.a.
EG:s och EU:s olika organ genomsyras av en jämn könsfördelning.
Utskottet bedömer att nedskärningar i den storleksordning som
föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 2 skulle medföra att
ytterligare utlandsmyndigheter läggs ner och personal sägs upp,
åtgärder som i grunden skulle förändra förutsättningarna för
utrikespolitikens bedrivande. Utskottet kan följaktligen inte
tillstyrka förslaget.
Vad gäller förslagen i motionerna U312 (nyd) och U313 (nyd)
yrkande 9 angående en snabbutredning om en paraplyorganisation,
Sweden Center, för samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk,
organisationer och statliga bolag konstaterar utskottet att
samtliga har olika syften och tillvaratar olika intressen. Deras
verksamhet är också reglerad av olika inom- och mellanstatliga
avtal som i vissa avseenden förutsätter olikartad
representation. De bör enligt utskottets uppfattning verka i den
egenskapen. Ett utökat samarbete i frågor av gemensamt intresse
anser dock utskottet angeläget från såväl effektivitets- som
rationaliseringssynpunkt. Utskottet konstaterade i sitt
betänkande 1992/93:UU14 att ett sådant samarbete finns och vill
understryka vikten av att olika former för ökat samarbete prövas
och vidareutvecklas.
Utskottet avstyrker därmed motionerna U312 (nyd) och U313
(nyd) yrkandena 2 och 9.
Nordisk samordning av utrikesrepresentationen som föreslås i
motion U301 (c) har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet
ansåg bl.a. i betänkandet 1992/93:UU26 att effektivitetsvinster
borde kunna göras genom en integrerad fältadministration vad
avser ambassader och biståndskontor. Utskottet anförde också i
detta betänkande att möjligheterna till nordisk samordning i
några länder borde beaktas. Utskottet framhöll även i
betänkandet 1992/93:UU14 att samordning beträffande olika
stödfunktioner, lokalförsörjning och i vissa fall service på det
konsulära området kunde utgöra en potential för samarbete som
kan ge besparingsvinster. Det finns redan i dag ett sådant
samarbete inom utrikesrepresentationen. Enligt vad utskottet
inhämtat förekommer, utöver det nordiska samarbetet i Rio de
Janeiro och Islamabad, även sådant samarbete i Tenerife,
Marseille och Abu Dhabi. När nybyggnader av ambassadkanslier
aktualiseras prövas också, enligt vad utskottet erfarit,
regelmässigt frågan om möjligheterna till nordisk samordning.
Utskottet anser liksom motionärerna i U307 (m) och U706 (v)
yrkande 4 att samarbetet i den euroarktiska Barentsregionen är
betydelsefullt. Med tanke på det sparbeting som åligger
Utrikesdepartementet är utskottet tveksamt till förslaget att
inrätta en lönad myndighet i Murmansk. Utskottet konstaterade i
sitt betänkande 1992/93:UU14 att möjligheterna till nordisk
konsulär samverkan i Murmansk förelåg i och med att Norge
upprättat ett lönat generalkonsulat där. Enligt vad utskottet
inhämtat bedömer regeringen att arrangemanget med Norges
generalkonsul som svensk honorärkonsul kommer att fungera bra.
Huruvida samarbetet kan utvidgas ytterligare är alltjämt föremål
för regeringens överväganden. Enligt vad utskottet erfarit är
handelsverksamheten i regionen ännu inte tillräckligt omfattande
för att motivera att ett handelskontor inrättas i Murmansk.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U301 (c)
yrkandena 1 och 2, U307 (m) och U706 (v) yrkande 4 är besvarade.
I besparingssyfte föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 6 att
parlamentarikernas deltagande varje höst i FN:s
generalförsamlingsmöte borde minskas från nuvarande tre perioder
om fyra veckor till två perioder om två veckor. Utskottet är
positivt inställt till att parlamentarikerna deltar i
generalförsamlingsarbetet. Utskottet uttalade bl.a. i
betänkandet 1991/92:UU14 att det ligger ett stort värde i en
bred politisk förankring av FN-arbetet och en spridning av
kunskaperna om hur organisationen arbetar. Det är mot denna
bakgrund inte motiverat att minska den parlamentariska
representationen i FN. Formerna för deltagandet bör emellertid
kunna förändras efter överläggning mellan partierna. Utskottet
konstaterar att representanterna från näringslivet och
fackförbunden sedan hösten 1992 deltar med två representanter,
varav en representant från näringslivet resp. fackförbunden på
egen bekostnad från tidigare två representanter på
departementets bekostnad. Denna ordning ligger i linje med vad
utskottet gav uttryck för i betänkandet 1991/92:UU14.
Utskottet avstyrker därmed motion U313 (nyd) yrkande 6.
Motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) föreslår en
översyn av olika yrkesutbildningar med avseende på barnkunskap
däri inbegripet personal på Utrikesdepartementet och SIDA.
Utskottet noterar att nyanställda förflyttningspliktiga
handläggare i Utrikesdepartementet under sina första
tjänstgöringsår genomgår en teoretisk utbildning under ca 2
månader. De nyanställda förmedlas grundläggande insikter inom
UD:s alla verksamhetsområden. Det innebär att utrymmet för varje
enskilt ämnesområde är begränsat. Icke desto mindre ingår,
enligt vad utskottet inhämtat, frågor som rör barnets
rättigheter och situationen för kvinnor och barn under väpnade
konflikter i handläggarutbildningens teoriavsnitt. Utskottet
vill understryka vikten av att sådan undervisning ges till
personal i Utrikesdepartementet och SIDA. Utskottet noterar
också att utlandsmyndigheterna årligen har att inberätta om
barnets rättigheter i resp. anställningsländer. Enligt vad
utskottet erfarit utbildas även personalen på SIDA inför
tjänstgöring utomlands om barnets och kvinnans rättigheter. Mot
denna bakgrund ser utskottet inte skäl att förorda en översyn av
dessa utbildningar.
Motion So260 yrkande 2 anses med det ovan anförda besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp
under littera A.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 38--50)
FN:s generalsekreterare har för kalenderåren 1994 och 1995
föreslagit en budget för den reguljära verksamheten på 2 749,1
miljoner dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära
budgeten är för närvarande 1,11 %. För budgetåret 1994/95
(kalenderåret 1995) beräknas det svenska bidraget uppgå till
74,5 miljoner kronor. FN:s fredsbevarande verksamhet har de
senaste åren ökat kraftigt. För kalenderåret 1993 beräknas
budgeten överstiga 3,0 miljarder dollar. Sveriges bidragsandel
är även för de fredsbevarande operationerna 1,11 %. För
budgetåret 1994/95 (kalenderåret 1995) föreslår regeringen att
117 194 000 kr avsätts för att betala Sveriges andel av FN:s
fredsbevarande verksamhet.
Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell
utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,10 % och beräknas för
kalenderåren 1994 och 1995 uppgå till 1,17 %. För budgetåret
1994/95 (kalenderåret 1995) beräknar regeringen att det svenska
obligatoriska bidraget uppgår till 6 912 000 kr.
FN:s konvention mot kemiska vapen har hittills undertecknats
av ca 150 länder. Avtalet beräknas träda i kraft under 1995. I
samband med ikraftträdandet kommer en internationell
kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande
kommission har fått i uppdrag att förbereda verksamheten.
Kommissionens arbete kommer att finansieras genom att en fond om
1 miljon holländska gulden inrättas. Den svenska andelen av
fonden blir 1,112 %, eller ca 52 000 kr för budgetåret 1993/94.
Vid årsskiftet 1993/94 förväntas den förberedande kommissionen
ge riktlinjer beträffande budgetberäkningarna för år 1995.
Bidragsskalan är avhängig antalet länder som undertecknar och
ratificerar konventionen. I avvaktan på att konventionen träder
i kraft föreslår regeringen att 600 000 kr avsätts för att täcka
kostnaden för den svenska andelen av organisationens budget för
kalenderåret 1995.
För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat
250 miljoner kronor. Den svenska bidragsdelen beräknas till 38,5
% enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Budgetåret 1994/95 täcker andra hälften av EFTAS:s budgetår
1994 och första hälften av dess budgetår 1995. Det negativa
utfallet av den schweiziska folkomröstningen i december 1992 om
EES-avtalet ledde till att Sveriges andel av budgeten för
EES-organen ökade och nu uppgår till 35,83 %. Sveriges andel av
EFTA-sekretariatets budget uppgår i dag till 28,42 %. Ett
svenskt medlemskap i EU innebär att det svenska bidraget till
EFTA och EES-organen på sikt upphör. Anslaget B 5 har beräknats
till 113 850 000 kr för budgetåret 1994/95.
Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att
bekosta svenskt deltagande i FN:s och i viss mån ESK:s
fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet utomlands. Under
riksmötet 1992/93 behandlades anslaget av försvarsutskottet.
Regeringen föreslår i propositionen ett sammanlagt belopp om 836
294 000 kr för budgetåret 1994/95. I Sverige består kostnaderna
av rekrytering, organisation, utbildning och rotation av
personal till försvarsmaktens utlandsstyrka. I utlandet består
kostnaderna av löner, traktamenten, utrustning och underhåll för
den svenska personalen i pågående FN-operationer.
FN:s och i viss mån ESK:s alltmer omfattande fredsbevarande
och fredsfrämjande verksamhet ökar starkt anspråken på Sverige
att förbättra beredskapen att delta i framtida fredsbevarande
operationer. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 66 787
000 kr anslås som finansiell beredskap för att kunna möta
kostnader som uppkommer under budgetåret om Sverige beslutar att
delta i mer begränsad omfattning i nya eller redan pågående
fredsbevarande operationer i vilka Sverige inte tidigare
deltagit. Medlen skall också kunna användas för utökade bidrag
till insatser vi redan deltar i.
Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 32 894 000 kr
avsätts under anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK).
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för
Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett
anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6
och B 7 behandlas av näringsutskottet.
Sammanfattning av motionerna
I motion U313 (nyd) anförs att riksdagen inte har några
möjligheter att påverka anslaget B 2. Nordiska ministerrådet
eftersom de nordiska länderna redan överenskommit om budget
resp. bidrag. Motionärerna anser att kostnaderna för
verksamheten är orimligt höga. Nordiska rådets arbetsformer är
förlegade och ineffektiva. I yrkande 3 föreslås därför att det
nordiska samarbetet närmare bör utredas.
I motion U302 (m) anför motionären att anslagen till olika
FN-organ bör samordnas och hänföras till Utrikesdepartementet.
Anslag till olika FN-organ handläggs på flera departement,
vilket försvårar handläggningen såväl från policy- som
prioriteringssynpunkt.
Även i motion U313 (nyd) yrkande 7 föreslås att FN-anslagen
samlas i ett enda departement, Utrikesdepartementet.
Motion U607 (v) behandlar FN:s program för handikappade. På
svenskt initiativ antog FN:s generalförsamling hösten 1993 ett
förslag till standardregler rörande handikappades rättigheter.
Enligt motionen har endast 30 000 dollar (240 000 kr) avsatts i
FN:s budget för arbetet med övervakningen av hur
standardreglerna efterlevs i medlemsstaterna. Motionärerna
föreslår därför i yrkande 1 att regeringen i FN diskuterar
finansieringen av övervakningsarbetet. I yrkande 2 föreslås att
1 miljon kronor anslås under anslaget B 1. Bidrag till vissa
internationella organisationer budgetåret 1994/95 att avse FN:s
arbete med handikappfrågor.
I motion U304 (s) föreslås att riksdagen antar ett program för
gemensam säkerhet. Motionärerna vill verka för en ny europeisk
fredsordning och se ett förstärkt alleuropeiskt samarbete. ESK
och Partnerskap för fred omnämns som lämpliga fora i vilka
Sverige måste vara berett att medverka. Även på det globala
området kommer nya krav att ställas på Sverige. Detta kräver ett
samlat engagemang som berör såväl försvarets som
Utrikesdepartementets kompetensområden, vilket också bör
avspeglas i budgeten (yrkandena 1 och 6). Motionärerna anser att
försvaret på ett nytt och mer aktivt sätt skall engageras i det
säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att möjliggöra
detta vill motionärerna avsätta 1 000 miljoner kronor inom ett
nytt anslag (836 miljoner kronor som anvisats B 9 Fredsbevarande
verksamhet i Utrikesdepartementets huvudtitel plus 164 miljoner
kronor från försvarsanslaget) benämnt Säkerhetsskapande åtgärder
på Försvarsdepartementets huvudtitel (yrkande 2). Anslaget B 9
föreslås benämnas Säkerhetsskapande insatser (yrkande 4). Till
detta nya anslag bör dels de medel som anvisats under anslaget
B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),
32 894 000 kr, dels 117 000 000 kr från anslaget G 2 som
inte utnyttjats för budgetåret 1992/93 föras (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har i ett flertal betänkanden (1991/92:UU14,
1992/93:UU9 och 1993/94:UU6) avvisat den negativa syn på
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet som kommer till
uttryck i motion U313 (nyd). Utskottet får med anledning av
motionen anföra att anslaget till Nordiska ministerrådet
behandlas på motsvarande sätt som anslag till andra
internationella organisationer och på motsvarande sätt som det
behandlas i övriga nordiska länder. Enligt en överenskommelse de
nordiska länderna emellan skall anslaget till Nordiska
ministerrådets budget vara realt oförändrat. Det framtida
nordiska samarbetet har nyligen grundligt utretts under de
nordiska statsministrarnas ledning. Avsikten har varit att
anpassa samarbetet till nya krav såväl till innehåll som
arbetsformer.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande
3.
I två motioner, U302 (m) och U313 (nyd) yrkande 7, föreslås
att samtliga anslag till Förenta nationerna bör överföras till
Utrikesdepartementets huvudtitel. Utskottet konstaterar med
anledning av förslaget att de svenska bidragen till FN:s
reguljära budget, FN:s tortyrkommitté och
rasdiskrimineringskommitté, till FN:s konvention mot kemiska
vapen samt direkta kostnader för svenska insatser i FN:s
fredsbevarande operationer hanteras av Utrikesdepartementet.
Frivilliga bidrag till FN-systemet för olika slag av
biståndsverksamhet belastar biståndsramen och budgeteras under
littera C. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 överfördes från
Industridepartementet anslaget för Sveriges bidrag till FN:s
organisation för industriell utveckling (UNIDO). I övrigt
ansvarar resp. fackdepartement för FN-anslag inom sitt
verksamhets- och ansvarsområde. Utskottet anser i dessa fall att
det förefaller lämpligt att budgetansvaret följer
handläggningsansvaret. Utskottet utgår från att det inom
regeringskansliet finns en god överblick över de olika bidragen
till FN-systemet. Utskottet anser emellertid att det vore
värdefullt med en samlad, årlig redovisning över det totala
svenska FN-engagemanget, vilken lämpligen skulle kunna
presenteras i budgetpropositionen. Utskottet ser inte skäl att
föreslå närmare ändringar i den rådande arbetsfördelningen
mellan de olika departementen i regeringskansliet. Det
förefaller emellertid lämpligt att ett samordningsansvar för det
svenska FN-engagemanget läggs på Utrikesdepartementet.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U302 (m)
och U313 (nyd) yrkande 7 besvarade.
Utskottet konstaterar med anledning av motion U607 (v) att
Sverige under en lång rad år varit pådrivande i arbetet med att
ta fram s.k. standardregler för handikappade inom ramen för FN:s
program för handikappade. Sverige har också under flera år varit
en av de få frivilliga bidragsgivarna till FN:s arbete med
handikappfrågor. Totalt har Sverige frivilligt bidragit med ca
14 miljoner kronor till aktiviteter som initierats under FN:s
handikappdekad 1982--1992. Huvuddelen av beloppet, ca 9 miljoner
kronor, har enligt vad utskottet inhämtat lämnats för arbetet
med de s.k. standardreglerna. Bidraget har utnyttjats för att
finansiera två tjänster vid handikappenheten vid det sociala
centret vid FN-sekretariatet i Wien. I likhet med regeringen
anser utskottet att beslut om olika verksamheter i FN bör följas
av beslut om deras finansiering inom FN:s reguljära budget.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att driva denna
princip i FN.
Mot denna bakgrund anser utskottet motion U607 yrkande 1
besvarat. Några ytterligare medel anser utskottet inte skall
anvisas varför utskottet avslår yrkande 2.
Budgetåret 1993/94 överfördes anslagen för svenskt
deltagande i fredsbevarande verksamhet från
Försvarsdepartementets till Utrikesdepartementets huvudtitel.
Ett beställar/leverantörsförhållande inrättades mellan de båda
departementen. Utskottet anser att de fredsbevarande insatserna,
som under de senaste åren ändrat karaktär, inbegriper ett stort
inslag av civila åtgärder, varav en del finansieras över
biståndsanslaget. Detta talar för ett samlat ansvar i
Utrikesdepartementet. Utskottet avstyrker därför förslaget i
motion U304 (s) yrkandena 2, 4 och 5 som innebär att de militära
fredsbevarande insatserna särskiljs från de civila insatserna
genom att B 9-anslaget skulle föras till Försvarsdepartementets
huvudtitel. Motionärernas syn på behov av ett integrerat
arbetssätt vad gäller olika typer av insatser för fred och
säkerhet anser utskottet ligger väl i linje med regeringens
strävanden att främja europeisk och global säkerhet i vid
mening. Samordningen av svenska insatser vad gäller t.ex.
medling, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och
valövervakning liksom frågor på de mänskliga rättigheternas
område prioriteras högt av regeringen. Utskottet anser därmed
att yrkandena 1 (delvis) och 6 (delvis) i motion U304 är
besvarade.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen B 1--B 5 och
B 8--B 10 tillstyrker utskottet propositionens förslag.
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 28, 204--209)
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta
till att utomlands sprida kännedom om det svenska samhället och
väcka intresse och förståelse för den svenska synen på olika
samhällsfrågor. Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska
synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Informationen om
Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra
ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.
Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar ofta
endast enstaka händelser och utvecklingsdrag i Sverige.
Informationsinsatserna bör därför söka komplettera Sverigebilden
genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det
svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan --
högteknologisk industri, forskning och utveckling,
miljösatsningar, det mångfasetterade kulturlivet m.m.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad
stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället
genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,
personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i
svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för
verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre
Culturel Suédois (CCS).
Den snabba omvandlingen av Europa i kombination med reducerade
resurser gör det enligt propositionen angeläget att för
närvarande prioritera detta område framför insatser i övriga
delar av världen. En översyn av Sverigeinformationen genomfördes
under 1993 (Ds 1993:72). I propositionen anges att en
särproposition i detta avseende skall lämnas under våren 1994.
Sedan propositionen skrevs har regeringen, enligt vad utskottet
erfarit, beslutat att återkomma till riksdagen i form av en
skrivelse. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till
60 264 000 kr.
Radioprogramverksamhet för utlandet som tidigare redovisats
under anslaget D 2 behandlas av kulturutskottet.
För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet
föreslås 13 754 000 kr för budgetåret 1994/95. Det avser sådant
informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av
Utrikesdepartementets press- och informationsenhet och bidrag
till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Sammanfattning av motionerna
I motion U644 (nyd) yrkande 1 föreslås att ett
informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm. Enligt
förslaget skulle kontoret bekostas med anslag från Svenska
institutet.
Motion Kr518 (nyd) behandlar frågan om samordning av
Sverigeinformationen utomlands och hänvisar bl.a. till
utredningen Svenska bilder (Ds 1993:72). I motionen poängteras
behovet av samordning, styrning och resursfördelning av
statsbudgeterade medel för Sverigeinformationen, och
motionärerna ansluter sig till förslaget om en institution för
samordning av den fortlöpande Sverigeinformationen utomlands. I
yrkande 1 föreslås att ett "Sweden-Info" skapas dit samtliga
informationsanslag som disponeras av bl.a. Svenska institutet,
Exportrådet, Styrelsen för Sverigebilden och eventuellt andra
myndigheter skulle överföras.
Utskottet
Utskottet konstaterar med anledning av motion U644 (nyd)
yrkande 1 att det står enskilda organisationer fritt att öppna
ett informationskontor i Sverige om Tibet och att ansöka om
medel för detta ändamål hos Svenska institutet.
Enligt vad utskottet erfarit har i stort sett samtliga
institutioner och organisationer som yttrat sig över utredningen
Svenska Bilder efterlyst en ökad samordning av
Sverigeinformationen, ökad effektivitet, sammanhållen policy och
större långsiktighet, bl.a. i ljuset av krympande resurser. Det
finns också bland remissinstanserna stor enighet om att en ny
myndighet inte behöver inrättas. Förslag på hur samrådsformerna
skall kunna förbättras har regeringen för avsikt, enligt vad
utskottet inhämtat, att återkomma till riksdagen om. Utskottet
anser därför att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande
till dess att information föreligger.
Utskottet betraktar därmed motion Kr518 (nyd), yrkande 1,
besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp
under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2.
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 9--10, 22--25, 221--224)
Anslagen E 1, E 2, E 3 och E 7--9 behandlas av
näringsutskottet.
Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de
nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).
Regeringen föreslår att ramanslaget för budgetåret 1994/95
anvisas 5 084 000 kr inkl. 510 000 kr för anskaffning av
ADB-utrustning som KMI avser anskaffa under innevarande
budgetår.
Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
Institutet föreslår regeringen att ett anslag på 2 500 000 kr
anvisas. För de därefter följande fyra budgetåren bör enligt
propositionen samma belopp anslås som bör räknas upp med hänsyn
till pris- och löneutvecklingen.
Under anslaget E 6. Medel för översättning av EG:s regelverk
har ett belopp om 11 500 000 kr reserverats för budgetåret
1994/95. Arbetet innebär att översätta EG:s regelverk, utöver
det regelverk som omfattades av EES-avtalet. Översättningarna
måste vara klara till oktober/november 1994 för att kunna
underkastas slutligt formellt godkännande i Bryssel före den 1
januari 1995. I regeringens förslag till tilläggsbudget för
gällande budgetår (prop. 1993/94:105) har ytterligare 20
miljoner kronor avsatts till detta arbete.
Beträffande Europainformation och medel för ja- och
nej-kampanjer i folkomröstningen om EU-medlemskap anförs i
propositionen på s. 9 att riksdagen hittills anslagit 100
miljoner kronor för informationsverksamheten. Hälften av medlen
har använts för organisationslivets informationsprojekt.
Sekretariatets verksamhet inriktas på att föra ner information
till lokal nivå genom att knyta samman bl.a. länsstyrelser och
bibliotek i ett informationsnätverk. Kampanjorganisationerna bör
erhålla vissa medel för sina kampanjer inför folkomröstningen.
Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration
bör därför fördela dessa bidrag innan den avslutar sin
verksamhet. Något anslag presenteras inte i propositionen.
Sammanfattning av motionerna
Motionärerna anser i motion U305 (s) att det finns ett stort
behov bland medborgarna att få allsidig och korrekt information
om den europeiska integrationen. Detta behov är inte enbart
knutet till frågan om när folkomröstningen om EU hålls. Om
folkomröstningen hålls under nästa budgetår behövs information
fram till dess att folkomröstningen hållits. Sekretariatet för
Europainformation bör således få fortsätta sin verksamhet under
budgetåret 1994/95 (yrkande 1). Sekretariatet för
Europainformation är i dag placerat i regeringskansliet. Med
tanke på att riksdagen har ett brett kontaktfält och att
Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift som
informations- och samlingspunkt i EU-frågor anser motionärerna
att sekretariatet bör knytas till Riksdagens EU-delegation
(yrkande 2).
Motion K206 (v) behandlar också informationsbehovet inför
folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen. I
yrkande 3 föreslås att riksdagen skall besluta att
informationsinsatserna inför folkomröstningen fördelas lika
mellan ja- och nej-sidan. Motionärerna anser att resurserna med
dagens penningvärde inte bör understiga de totala anslag som
fördelades inför folkomröstningen om kärnkraft.
Utskottet
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för Sekretariatets
för Europainformation verksamhet har varit att det skall verka
fram till folkomröstningen. Eftersom tidpunkt för folkomröstning
ännu inte fastställts förefaller det enligt utskottets
uppfattning lämpligt att frågan om eventuell tilldelning av
medel till Sekretariatets verksamhet för budgetåret 1994/95
anstår till dess att datum för folkomröstning har beslutats. När
detta avgörs utgår utskottet från att en proposition läggs fram
om de närmare arrangemangen kring folkomröstningen. Det torde då
också bli aktuellt att ta ställning till om sekretariatet skall
sortera under regeringskansliet eller riksdagen. Utskottet anser
att resurser till informationsinsatserna inför folkomröstningen
skall fördelas rättvist mellan ja- och nej-sidan.
Därmed anser utskottet motionerna U305 (s) yrkandena 1 och 2
och K206 (v) yrkande 3 besvarade.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp
under anslagen E 4--E 6.
F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 228--237)
Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag på 2
511 000 kr. Från anslaget lämnas bidrag för studier,
konferenser, publikationer m.m. av utrikespolitisk betydelse
samt för finansiering av en säkerhetspolitisk rådgivare på
Utrikesdepartementet.
Under anslaget F 2. Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling föreslår
regeringen en sänkning från 20 miljoner kronor budgetåret
1993/94 till 10 miljoner budgetåret 1994/95. I propositionen
anförs att drygt 3 miljoner kronor finns tillgängliga bland
Penninglotteriets medel för den verksamhet som detta anslag
avser. Dessa medel hänförs till s.k. fredslotterier
åren 1984--1986 vilka utgjort en reserv för motsvarande statliga
anslag. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget föreslår
regeringen att dessa medel tas i anspråk under budgetåret
1994/95. Totalt föreslås F 2-anslaget uppgå till 13 miljoner
kronor.
Från anslaget beviljas bidrag för freds- och
nedrustningssträvanden i form av organisations- och
projektbidrag till enskilda organisationer och stiftelser som
bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
Regeringen tillsatte i september 1993 en beredningsgrupp med
sju ledamöter, representerande såväl föreningsliv som massmedia
och sakkunskap på det säkerhetspolitiska området. Gruppen har
till uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer
om såväl organisations- som projektbidrag som beviljas över
anslaget.
I propositionen sägs att regeringen har för avsikt att fr.o.m.
budgetåret 1995/96 överföra anslaget till Civildepartementet
som har ett övergripande ansvar för folkrörelsefrågor i
regeringskansliet.
Anslagen F 3--F 6 berör forsknings- och utvecklingsarbete.
Anslagen behandlades riksmötet 1992/93 i proposition 1992/93:170
Forskning och forskarutbildning, (bet. 1992/93:UU31).
I propositionen föreslås anslaget F 3. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) öka med 250 000
kr utöver pris- och löneomräkning. Efter avdrag för 249 000 kr
som utgör del av Utrikesdepartementets sparbeting, samt med
hänsyn tagen till vissa tekniska justeringar, har regeringen
beräknat anslaget till 21 850 000 kr.
Anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet (tidigare redovisat under anslaget F 4.
Forskningsverksamhet för nedrustningsbegränsning och
nedrustning) bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets
forskningsanstalt (FOA), som syftar till att stödja
Utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar som
bl.a. rör kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt andra
avancerade vapensystem. FOA har hösten 1993 presenterat en
samlad anslagsframställan, inriktad på såväl
Utrikesdepartementets som Försvarsdepartementets behov. I sin
anslagsframställning för budgetåret 1994/95 pekar FOA på att
försvarsmakten mer än tidigare kommit att medverka i
internationella fredsbevarande operationer. FOA begär ett belopp
om 13,5 miljoner kronor för den verksamhet som finansieras av
Utrikesdepartementet.
FOA ansöker om medel för verksamhetsgrenarna:
övergripande analyser, som avses omfatta i huvudsak "Europeisk
säkerhet" (2,5 miljoner),
vapen, skydd och räddningsstjänst, som omfattar behovet att
utveckla effektiva instrument för minröjning (0,5 miljoner),
informationsförsörjning, som omfattar bl.a. seismisk
provstoppsövervakning (4,1 miljoner),
ABC-stridsmedel, som omfattar studier och forskning om hot
från kärnvapen (6,4 miljoner).
I anslagsframställningen ingår vidare en förstärkt insats för
verksamhet som rör ett internationellt avtal om provstopp. FOA
har ingått samarbetsavtal med en norsk seismisk station som
påtar sig kostnader för underhåll av stationen i Hagfors.
Regeringen delar FOA:s bedömning att det internationella
säkerhetspolitiska läget efter det kalla krigets slut innebär
ökade och nya krav på FOA. Regeringen tillstyrker FOA:s
framställning men med något lägre belopp än vad FOA begärt. I
propositionen föreslås att anslaget anvisas 12 259 000 kr.
Målet med anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet (UI) är
att främja intresset för internationella frågor samt att vidga
kunskaperna och att stödja forskningen om sådana frågor.
Regeringen föreslår ett anslag på 10 340 000 kr till UI:s
verksamhet.
Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att
ett reservationsanslag på 3 588 000 kr anvisas. Av anslaget
beräknar regeringen att högst 2 562 000 kr används för
forskargruppen som bildades år 1993 vid Utrikespolitiska
institutet. Återstående medel (1 026 000 kr) utnyttjas för
forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.
Sammanfattning av motionerna
I motion U403 (s) poängteras vikten av ett folkligt förankrat
engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Det
stöd som under 1980-talet byggts upp i anslaget "Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m."
för folkrörelser och andra ideella organisationer hade till
syfte att ge dessa strävanden en bred förankring. I motionen
anförs att Sverige gått i bräschen för att stärka
folkrörelsernas medverkan i FN-arbetet. I ESK:s Parisstadga från
1990 och i slutdokumentet från ESK:s allmänna uppföljningsmöte i
Helsingfors 1992 nämns medverkan från frivilligorganisationer
som ett nytt inslag i ESK:s arbete. Motionärerna betonar att det
i rådande internationella läge är synnerligen viktigt att det
folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga resurser.
Fredsrörelsen i vidare mening har förskjutit sitt intresse till
frågor om fred, mänskliga rätttigheter och säkerhetspolitik
kopplade till sönderfallet i Östeuropa och integrationen i
Västeuropa. Den internationella diplomatin, EG:s och FN:s
insatser räcker inte till för att skapa förutsättningar för
försoning och fred. Regeringarna behöver hjälp från oberoende
nätverk av mänskliga rättighets- och fredsorganisationer.
Regeringens förslag att F 2-anslaget skall överföras till
Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 delas inte av
motionärerna. Motionärerna anser (yrkande 3) att riksdagen skall
ge regeringen till känna att F 2-anslagets inriktning,
mottagare, utformning och nivå inte skall förändras. I yrkande 4
föreslås att anslaget höjs med 10 miljoner kronor genom att
motsvarande belopp under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen
minskas.
I motion U618 (s) som behandlar kriget och konflikten i f.d.
Jugoslavien avvisas också regeringens förslag till halvering av
F 2-anslaget (yrkande 9).
Även i motion U303 (v) (yrkande 4) avvisas regeringens planer
på att budgetåret 1995/96 överföra F 2-anslaget till
Civildepartementet. Motionärerna anser att anslagsnivån för
innevarande budgetår, 20 miljoner kronor, bör behållas. Eftersom
3 miljoner kan tas ur medel från fredslotterier innebär det
enligt yrkande 1 att anslaget bör ligga på 17 miljoner kronor.
På sikt bör dock anslaget höjas så att det uppnår den av
riksdagen rekommenderade nivån motsvarande 1 promille av
försvarsanslaget. Ett kriterium för att få projektbidrag från F
2-anslaget är att en tredjedel av projektet är egenfinansierat.
Motionärerna anser att detta kriterium gynnar de kapitalstarka
organisationerna. Det missgynnar de rörelser som växer fram ur
akuta konfliktsituationer, exempelvis i form av aktionsgrupper.
Därför anser motionärerna att kravet på egenfinansiering skall
slopas (yrkande 2). Den geografiska begränsningen av bidragen
bör avskaffas (yrkande 3).
I motion U306 (kds) uttrycks farhågan att regeringens förslag
till halvering av F 2-anslaget riskerar att också halvera
bidraget till Liv och Fred-Institutets viktiga arbete. Stödet
till institutet bör ligga kvar på minst samma nivå som för
innevarande budgetår, dvs. 1,35 miljoner kronor (yrkande 1). I
yrkande 2 anförs behov av en översyn av till vilka
fredsorganisationer statligt stöd skall ges.
I motion U308 (c, fp) anförs att en majoritet i riksdagen
under en lång följd av år varit överens om att F 2-anslaget på
sikt skall uppgå till 1 promille av försvarsanslaget.
Försvarsanslaget uppgår i budgeten till 45 miljarder kronor. På
grund av att anslaget fördelas på olika departementet har det
visat sig att 3,8 miljarder redovisats för mycket. Den korrekta
summan i budgeten skall enligt motionärerna vara 41,2 miljarder.
Det är mot den bakgrunden som den av regeringen föreslagna
halveringen på F 2-anslaget skall ses. Motionärerna anser att
anslaget som under innevarande budgetår löper på 20 miljoner
kronor skall ligga kvar på samma nivå budgetåret 1994/95
(yrkande 2). I motionen poängteras frivilligorganisationernas
betydelsefulla och nödvändiga insatser i dagens konflikter
världen över (yrkande 1). Motionärerna anser vidare (yrkande 3)
att det är viktigt att personer med god erfarenhet av
folkrörelsen är i majoritet i den beredningsgrupp som har till
uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer om
såväl projekt- som organisationsbidrag som beviljas över
anslaget. Det är också angeläget med ett anslag som tryggar
fredsrörelsens möjligheter att delta i de svenska delegationerna
vid internationella möten och konferenser om mänskliga
rättigheter, fred och nedrustning (yrkande 4).
I flerpartimotionen U309 (s, fp, v) begärs i yrkande 1 att
regering och riksdag anslår medel som gör det möjligt för
frivilligorganisationer att delta i fredsinsatser som
rekommenderats av såväl ESK som av FN:s generalsekreterare i
rapporten En dagordning för fred. I det andra yrkandet hemställs
att ett anslag på 20 000 000 kr anvisas till icke-militära
fredsinsatser. Motionärerna föreslår vidare att Sverige tar
initiativ till en särskild fond inom ESK i syfte att främja
frivilligorganisationernas fredsinsatser (yrkande 3).
I flerpartimotionen U311 (s, fp, v) föreslås att Stiftelsen
Dag Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2
eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det
i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig
till frågan. För att säkerställa statsbidrag till bibliotekets
verksamhet kan möjligheten övervägas att inkludera Dag
Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till Svenska
FN-förbundet.
I flerpartimotionen U310 (s, fp, v) yrkar motionärerna på en
särskild anslagspost i Utrikesdepartementets budget avseende
information om Förenta nationerna. I motionen poängteras att
medlemsstaternas regeringar har åtagit sig ansvaret att
informera om FN:s mål och verksamhet. Det svenska FN-förbundet
har genom statsmakternas försorg tillförts resurser som gör det
möjligt för förbundet att fungera som det centrala organet för
information i Sverige om FN. Sammanfattningsvis begär
motionärerna att bidrag till förbundets verksamhet bör samlas
under en separat anslagspost i Utrikesdepartementets huvudtitel,
såsom är fallet med bidraget till Utrikespolitiska institutet.
I motion U313 (nyd) framhålls att alla F-anslagen utom F 1.
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
(yrkande 15) måste begränsas. Till F 6-anslaget bör inga medel
avsättas eftersom erforderlig fredsforskning bör samordnas inom
SIPRI (yrkande 20). Motionärerna anser att budgetunderskottet
motiverar ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen
fördelas enligt följande uppställning (yrkandena 16--19).
Regeringens förslag återges inom parentes:
F 2. Information och studier
om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling: 5 000 000 (10 000 000)
F 3. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforsk-
ningsinstitut (SIPRI): 17 500 000 (21 850 000)
F 4. Forskning till stöd för
nedrustning och internationell
säkerhet: 7 000 000 (12 259 000)
F 5. Utrikespolitiska
institutet: 8 000 000 (10 340 000)
Utskottet
Sverige spelar en allt aktivare roll i internationellt
nedrustnings- och säkerhetspolitiskt arbete i vid mening. De
genomgripande säkerhetspolitiska förändringarna som ägt rum
under senare år talar för ett behov av att i ökad utsträckning
finansiera analyser på vetenskaplig nivå av bredare
säkerhetspolitiska begrepp, nya hotbilder vad avser etniska
spänningar, migration, miljö m.m. Det finns också behov av
operativa nedrustningsinsatser som t.ex. minröjning i
krigshärjade områden, destruktion av kemiska vapen m.m.
Ett aktivt engagemang från folkrörelser, enskilda
organisationer, stiftelser och institutioner som bl.a. FOA,
SIPRI, Utrikespolitiska institutet m.fl. främjar möjligheterna
att föra en aktiv och väl förankrad utrikespolitik men också att
tillmötesgå ökande krav på svenska insatser, såväl regionalt som
globalt. Frivilligorganisationerna har en mycket betydelsefull
roll att spela när det gäller att skapa kontakter över
gränserna, att överbrygga olika slags konflikter och att konkret
lindra nöd i krigs- och katastrofsituationer. Denna värdefulla
verksamhet är ett nödvändigt bidrag till att främja fred,
respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratiutveckling och
konfliktlösning. Utskottet beklagar därför att det sparbeting
som ålagts utrikesförvaltningen i det rådande statsfinansiella
läget för närvarande inte tillåter uppräkningar på F-anslagen. I
några motioner hänvisas det till att riksdagen uttalat att F
2-anslaget genom en gradvis uppräkning bör öka till en nivå
motsvarande 1 promille av försvarskostnaderna. Utskottet
uttalade i sitt betänkande 1992/93:UU14 en förhoppning om att
det statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv
ökning av anslaget. Utskottet nödgas emellertid återigen
konstatera att det nu inte är meningsfullt att slå fast detta
mål.
En översyn av F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget)
genomfördes under år 1992. Översynen medförde att en ny
förordning (1993:983) om statligt stöd för information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
utfärdades. Den trädde i kraft den 1 september 1993. I samband
därmed tillsatte regeringen en särskild beredningsgrupp
bestående av folkrörelserepresentanter med bred erfarenhet av
denna typ av verksamhet samt experter inom säkerhetspolitik,
biståndsverksamhet och massmedia. Förordningen innebär bl.a. att
beviljade projektbidrag skall vara hjälp till självhjälp, dvs.
minst 20 % av projektkostnaderna skall bäras av organisationen
eller stiftelsen själv och skärpta krav för redovisning av
erhållna bidrag. Det står organisationerna fritt att avsätta
tilldelat organisationsstöd för deltagande i större konferenser.
Enligt vad utskottet inhämtat har antalet projektansökningar
under F 2-anslaget minskat de senaste åren från ca 600 till
drygt 350. På motsvarande sätt har totalsumman av ansökta belopp
minskat. Utskottet har också erfarit att betydande belopp av
utbetalda projektbidrag är ofullständigt redovisade.
Många projekt som finansierats över anslaget har haft god
spridningseffekt och främjat intresset och aktiviteter rörande
utrikespolitiska frågor. Utskottet utgår från att såväl
projektstöd som organisationsstöd bör kunna lämnas på samma sätt
som för närvarande.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang att bidrag till
enskilda organisationer lämnas över flera huvudtitlar i
budgeten. Enligt utredningen Organisationers bidrag (SOU
1993:71) fanns under budgetåret 1992/93 2,7 miljarder kronor
fördelade på tio olika departement. Utskottet bedömer att det
kan vara lämpligt att överföra F 2-anslaget till ett
departement, Civildepartementet, som har ett övergripande ansvar
för folkrörelsefrågor i regeringskansliet.
Motionerna U303 (v) yrkande 4 och U403 (s) yrkande 3 berörd
del avstyrks. Utskottet betraktar motionerna U306 (kds)
yrkandena 1 och 2, U303 (v) yrkandena 2 och 3 och U308 (c, fp)
yrkandena 1, 3 och 4 besvarade.
Utskottet noterar att det bl.a. under biståndsanslaget (C 2)
finns möjlighet för enskilda organisationer att ansöka om bidrag
från SIDA för den typ av verksamhet som motionärerna nämner i
motion U309 (s, fp, v). Bidrag kan lämnas dels från det s.k.
demokratianslaget, dels från anslagsposten bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer. Det sammanlagda
stödet till internationella och svenska organisationer under
demokratianslaget beräknas, enligt vad utskottet inhämtat, till
ca 85 miljoner kronor budgetåret 1994/95.
Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett generellt
finansiellt stöd till frivilligorganisationer inom ramen för
ESK, vilket motionärerna i motion U309 (s, fp, v) särskilt
omnämner, diskuterats utan att det varit möjligt att komma fram
till en gemensam ståndpunkt. Det ankommer sålunda på varje stat
som deltar i ESK-processen att ta ställning till ett eventuellt
bidrag för konkreta aktiviteter av frivilligorganisationerna.
Utskottet anser att frivilligorganisationer som verkar i
krigshärjade områden eller som på annat sätt riktar sin
verksamhet till utlandet bör kunna få ekonomiskt stöd i ökad
utsträckning, exempelvis över katastrofanslaget eller från andra
anslag.
Utskottet betraktar därmed motion U309 (s, fp, v) yrkandena 1
och 3 besvarad. Yrkande 2 avstyrks.
Vad gäller förslaget i motion U311 (s, fp, v) att
statsbidraget till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbibliotektet skall
fortsätta konstaterar utskottet att biblioteket sedan det
ombildades till stiftelse har möjlighet att ansöka om bidrag hos
regeringen. Utskottet noterar att regeringen enligt den ovan
nämnda förordningen (SFS 1993:983) kan pröva ansökningar om
organisationsstöd från bl.a. stiftelser. Utskottet bedömer
bibliotektets insatser som värdefulla och anser det angeläget
att lämplig finansiering tryggas.
Utskottet anser därmed att motion U311 (s, fp, v) är besvarad.
Utskottet instämmer i motionärernas (motion U310, s, fp, v)
uppfattning att det är viktigt att informationen om FN förs ut
till en bred allmänhet. Svenska FN-förbundet och
Utrikesdepartementet fyller en viktig funktion i detta avseende.
Svenska FN-förbundet har resurser som gör det möjligt för
förbundet att fungera som central organisation för information
om FN i Sverige. Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen
beslutat att tillkalla en särskild utredare för att analysera
behovet av förstärkta informationsinsatser, speciellt på det
multilaterala området. Utskottet utgår från att frågan huruvida
de statliga bidragen till Svenska FN-förbundet skall samlas
under en separat anslagspost eller inte kommer att belysas i
denna utredning.
Utskottet anser därmed motion U310 (s, fp, v) besvarad.
Vad beträffar beloppet under anslaget F 2 tillstyrker
utskottet propositionens förslag och avstyrker därmed motionerna
U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del, U618 (s)
yrkande 9, U303 (v) yrkande 1, U308 (c, fp) yrkande 2 och U313
(nyd) yrkande 16.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag avseende
anslagen F 1 och F 3--F 6. Därmed avstyrks motion U313 (nyd)
yrkandena 17--20. Yrkande 15 i motion U313 (nyd) överensstämmer
med regeringens förslag under anslaget F 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera B. Bidrag till vissa internationella
organisationer
1. beträffande samordning av anslagen till Förenta
nationerna
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U302 och
1993/94:U313 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande Förenta nationernas arbete med
handikappfrågor
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U607 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,
3. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U607 yrkande 2 till Förenta
nationerna för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 199 206 000 kr,
4. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 3 till Nordiska
ministerrådet för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,
5. beträffande Europarådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europarådet för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 30 222 000 kr,
6. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000 kr,
7. beträffande Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
113 850 000 kr,
8. beträffande övriga internationella organisationer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2
964 000 kr,
9. beträffande fredsbevarande verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår
motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i berörd del,
samt förklarar motion 1993/94:U304 yrkandena 1 (delvis) och 6
(delvis) besvarade med vad utskottet anfört till
Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 836 294 000
kr,
res. 1 (s) - delvis
10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i
berörd del, till Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr,
res. 1 (s) - delvis
till littera D. Information om Sverige i utlandet
11. beträffande inrättande av ett informationskontor för
Tibet
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U644 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,
12. beträffande samordning av Sverigeinformationen
utomlands
att riksdagen förklarar motion 1993/94:Kr518 yrkande 1
besvarad med vad utskottet anfört,
13. beträffande Svenska institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Svenska institutet för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 264 000 kr,
14. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 13 754
000 kr,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
15. beträffande Sekretariatet för Europainformation
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U305 yrkandena 1
och 2 samt 1993/94:K206 yrkande 3 besvarade med vad utskottet
anfört,
men. (v) - delvis
16. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 084 000 kr,
17. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
Institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag
på 2 500 000 kr,
18. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel
för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11
500 000 kr,
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.
19. beträffande utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion
1993/94:U313 yrkande 15 till Utredningar och andra insatser på
det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000
kr,
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U403 yrkande 3
berörd del förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3,
1993/94:U306 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:U308 yrkande 3,
besvarade med vad utskottet anfört,
res. 2 (s) - delvis
men. (v) - delvis
21. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag
Hammarskjöldbiblioteket
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U311 besvarad med vad
utskottet anfört,
22. beträffande frivilligorganisationers deltagande i
fredsinsatser och konferenser
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U308 yrkandena 1
och 4 samt 1993/94:U309 yrkandena 1 och 3 besvarade med vad
utskottet anfört,
23. beträffande anslag till icke-militära fredsinsatser
att riksdagen avslår motion 1993/94:U309 yrkande 2,
24. beträffande information om Förenta nationerna
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U310 besvarad med vad
utskottet anfört,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till
Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96
att riksdagen avslår motion 1993/94:U303 yrkande 4,
res. 2 (s) - delvis
men. (v) - delvis
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308
yrkande 2, 1993/94:U313 yrkande 16, 1993/94:U403 yrkandena 3
berörd del och 4 berörd del och 1993/94:U618 yrkande 9 till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr,
res. 2 (s) - delvis
res. 3 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
27. beträffande bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 21 850 000 kr,
res. 3 (nyd) - delvis
28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till
stöd för nedrustning och internationell säkerhet för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag
på 12 259 000 kr,
res. 3 (nyd) - delvis
29. beträffande Utrikespolitiska Institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska
institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett anslag på 10 340 000 kr,
res. 3 (nyd) - delvis
30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 20 till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 588 000
kr.
res. 3 (nyd) - delvis
till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.
31. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:U313 yrkande 2 och 1993/94:U403
yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 564 784 000 kr,
res. 2 (s) - delvis
res. 4 (nyd) - delvis
32. beträffande nordisk samordning av
utlandsrepresentationen
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U301 yrkandena 1 och 2
besvarade med vad utskottet anfört,
33. beträffande utredning om Sveriges representation
utomlands
att riksdagen avslår motion 1993/94:U312,
34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 9,
res. 4 (nyd) - delvis
35. beträffande besparingar i fråga om den svenska
delegationen till FN:s generalförsamling
att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 6,
res. 4 (nyd) - delvis
36. beträffande översyn av barnkunskap i
utrikesförvaltningen
att riksdagen förklarar motion 1993/94:So260 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,
37. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i
Murmansk
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U307 och
1993/94:U706 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
38. beträffande kursdifferenser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
39. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr,
40. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 666 000 kr,
41. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 211 000 kr,
42. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9 680 000 kr,
43. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 4 500 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär
Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s),
Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil
Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Fredsbevarande verksamhet m.m. (mom. 9 och 10)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 16 med "Budgetåret 1993/94 överfördes" och som slutar på
s. 17 med "utskottet propositionens förslag." bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i det förslag till Ett program för
gemensam säkerhet som återfinns i den socialdemokratiska
partimotionen U304. Det är utskottets uppfattning att ett sådant
program behövs för att stärka Sveriges säkerhet och klara
Sveriges bidrag till det nya säkerhetspolitiska samarbete och de
säkerhetsskapande insatser som krävs i vår del av världen, dvs.
norra Europa, särskilt Östersjöområdet och Barentsregionen, samt
på andra håll i Europa och världen, i synnerhet för operationer
under FN:s och ESK:s mandat.
Utskottet anser att Sverige skall verka för en ny europeisk
fredsordning. Konflikten i det tidigare Jugoslavien och
spänningar på olika håll i det postkommunistiska Europa kräver
samordnade internationella insatser där Sverige kan spela en
viktig roll. Samtidigt söker flera av de nya demokratierna på
olika sätt att stärka sitt oberoende och sin samhällsomvandling
inom ramen för ett nytt säkerhetspolitiskt samarbete. Sverige
har en särskild önskan att se Estland, Lettland, Litauen och
Ryssland utvecklas stabilt som en del av en gemenskap i norra
Europa.
Ett förstärkt samarbete bör äga rum på alleuropeisk grund. ESK
är ett sådant forum. Det s.k. Partnerskapet för fred kan bli ett
nytt. Sverige måste då ha en beredskap att kunna göra insatser.
Också i ett globalt perspektiv kommer nya krav att ställas på
svenskt engagemang i ett sammanhållet säkerhetsarbete, t.ex. på
det sätt som FN:s generalsekreterare föreslagit i En dagordning
för fred. Att aktivare agera samfällt för fred och människors
säkerhet genom de globala organisationerna är en grundtanke i
den internationella kommissionen för globalt samarbete (The
Commission on Global Governance).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare
ordningar måste omprövas och att det är dags att introducera ett
samlat program för gemensam säkerhet. Inför de nya
säkerhetsstrukturerna bör regeringen effektivisera budgeten
genom att samordna försvarets och Utrikesdepartementets
kompetens och resurser. Totalt bör 1 300 miljoner kronor för
programmet anvisas.
Försvaret bör på ett nytt och mer aktivt sätt engagera sig i
det säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att
möjliggöra detta bör 1 000 miljoner kronor avsättas inom ett
nytt anslag, Säkerhetsskapande åtgärder, under
Försvarsdepartementets huvudtitel. 836 miljoner kronor bör
överföras från anslaget Fredsbevarande verksamhet under
Utrikesdepartementets huvudtitel till det nya anslaget. Övriga
medel, 164 miljoner kronor, omdisponeras för detta ändamål på
förslag av ÖB inom Försvarsdepartementets anslag.
Anslaget B 9 under Utrikesdepartementets huvudtitel skall
benämnas Säkerhetsskapande insatser och anvisas dels de medel
som i propositionen anvisats under anslaget B 10. Konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 32 894 000 kronor, dels
117 miljoner kronor från medel som avsatts men inte utnyttjats
för östsamarbetet. Härutöver bör 150 miljoner kronor inom
nuvarande biståndsanslag avsättas för multilaterala insatser för
fred, säkerhet och återuppbyggnad.
Försvarsanslaget skall användas för fredsbevarande styrkor,
utbildning i fredsbevarande tjänst av utländsk personal samt för
en rad andra militära säkerhetsstärkande insatser, i synnerhet
under FN:s och ESK:s mandat. Sverige besitter en av världens
bästa utbildningsplatser för utbildning i fredsbevarande tjänst.
Det kan bli ett betydelsefullt svenskt bidrag vid ett deltagande
i Partnerskap för fred. Därutöver anser utskottet att en
särskild FN-brigad inom försvaret skall inrättas.
Utrikesdepartementets anslag skall avse deltagande i ESK:s
olika missioner och utgöra bidrag till civila insatser för att
förebygga konflikter i syfte att stärka en fred som uppnåtts och
att delta i ett försonings- och återuppbyggnadsskede. Det
suveränitetsstöd som tidigare lämnats som en del av
östsamarbetet bör bli en del av detta program.
Programmet för gemensam säkerhet bör koordineras inom
regeringen i ett nära samarbete mellan Utrikes- och
Försvarsdepartementen. En särskild samordnare under
utrikesministern, möjligen på statssekreterarnivå, bör utses.
Utskottet ser detta program som ett första steg att hitta nya
former för att stärka Sveriges säkerhet och att arbeta för såväl
en europeisk som global freds- och samarbetsordning.
Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (s) yrkandena 1 och 2
och 4--6 och avslår regeringens förslag till belopp under
anslagen B 9 och B 10. Utskottet tillstyrker propositionens
belopp under anslagen B 1--B 5 samt B 8.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande fredsbevarande verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1
och 2 och 4--6 och med avslag på regeringens förslag om medel
till anslaget fredsbevarande verksamhet till ett nytt
reservationsanslag benämnt Säkerhetsskapande insatser för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar 149 894 000
kr,
10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1
och 2 och 4--6 avslår regeringens förslag om medel till anslaget
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),
2. Föreskrifter för F 2-anslaget m.m. (mom. 20, 25, 26 och 31)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Sverige spelar en" och på s. 25 slutar med
"yrkandena 1, 3 och 4 besvarade."
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "(nyd)
yrkande 16." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att erfarenheterna av de senaste årens
utveckling understrukit betydelsen av ett folkligt förankrat
engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Den
organiserade folkliga opinionens roll för dessa frågor kan
knappast överskattas. Bakom folkrörelsernas allt mer
mångfasetterade arbete ligger växande insikter om komplexiteten
i nationella och internationella realtioner såväl i ett
nord/syd- som i ett öst/väst-perspektiv.
Det stöd som under 1980-talet byggts upp i F 2-anslaget för
folkrörelser och andra ideella organisationer har till syfte att
ge dessa strävanden en bred förankring. Sverige går i bräschen
för att stärka folkrörelsernas medverkan i Förenta nationernas
arbete. I ESK:s Parisstadga från år 1990 och i slutdokumentet
från ESK:s regeringschefsmöte i Helsingfors år 1992 nämns
frivilligorganisationernas medverkan som ett nytt inslag i ESK:s
arbete.
Ökade internationella kontakter har blivit både möjliga och
nödvändiga. De resurser som ställs till folkrörelsernas
förfogande för detta arbete bidrar på ett avgörande sätt till
att både bredda och fördjupa engagemanget. Utskottet fäster stor
vikt vid att det folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga
resurser. De förändringar som ägt rum i omvärlden gör det inte
mindre viktigt att anslagets fokus även fortsättningsvis är
freds- och nedrustningssträvanden. Utskottet anser det viktigt
att stödja verksamheter som syftar till att finna fredliga
lösningar på konflikter.
Mot denna bakgrund anser utskottet att 20 miljoner kronor
skall anvisas anslaget F 2. Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling genom att minska
anslaget A 1 Utrikesförvaltningen med 10 miljoner kronor.
Utskottet delar inte regeringens uppfattning att F 2-anslaget
fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall överföras till
Civildepartementet.
Utskottet tillstyrker därmed motionerna U403 (s) yrkandena 3
och 4, U618 (s) yrkande 9, U303 (v) yrkande 4 och U308 (c, fp)
yrkande 2. Motionerna U303 (v) yrkande 1, U306 (kds) yrkandena 1
och 2 och U313 (nyd) yrkande 16 avstyrks. Motionerna U303 (v)
yrkandena 2 och 3 samt U308 (c, fp) yrkandena 1, 3 och 4 är
besvarade med vad utskottet anfört.
dels att momenten 20, 25, 26 och 31 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1
och 2 bifaller motion 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och
förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3, samt
1993/94:U308 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till
Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96
att riksdagen bifaller motion 1993/94:U303 yrkande 4,
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och på
motionerna 1993/94:U303 yrkande 1 och 1993/94:U313 yrkande 16
bifaller motionerna 1993/94:U403 yrkandena 3 berörd del och 4
berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U618 yrkande 9,
31. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U403 yrkande 4
berörd del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1993/94:U313 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 554 784 000 kr,
3. Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling m.m. (mom. 26--30)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "under
anslaget F 1" bort ha följande lydelse:
Vad beträffar föreslaget belopp under anslaget F 2 tillstyrker
således utskottet yrkande 16 i motion U313 (nyd) om en halvering
av anslaget till 5 000 000 kr och avstyrker regeringens förslag
samt motionerna U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4, U 618 (s)
yrkande 9, U303 (v) yrkande 1 och U308 yrkande 2.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende anslaget
F 1, vilket överenstämmer med yrkande 15 i motion U313 (nyd).
Anslagen F 3--F 5 bör bl.a. mot bakgrund av det ansträngda
budgetläget bantas i enlighet med förslagen i motion U313 (nyd)
yrkandena 17--19. Utskottet anser att F 6-anslaget i enlighet
med motion U313 (nyd) yrkande 20 bör samordnas med F 3-anslaget
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.
Inga medel bör därför anvisas under detta anslag.
dels att momenten 26--30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 16
och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna
1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U403
yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del samt 1993/94:U618
yrkande 9 till Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr,
27. beträffande bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 17 500 000 kr,
28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till stöd
för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 7 000 000
kr,
29. beträffande Utrikespolitiska Institutet
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska
Institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett anslag på 8 000 000 kr,
30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 20
avslår regeringens förslag beträffande anslag till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 31, 34 och 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet bedömer att" och slutar med "yrkandena 2
och 9." bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen trots ett sparbeting på 21
500 000 kr under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen yrkar en
höjning av anslaget med 39 551 000 kr. Ytterligare besparingar
måste emellertid åläggas förvaltningen. Utskottet anser att
utrikesförvaltningen skall åläggas ett sparbeting på 5 % och
att anslaget bör sänkas med 76 000 000 kr och anvisas 1 488 784
000 kr. I jakten på kostnader bör regeringen främst se över
kostnaderna för lokaler och bostäder utomlands. Kostnaderna för
resor bör också skäras ned. I stället för fysiska resor kan
modern telekommunikation utnyttjas i väsentligt större
utsträckning. En delegering av kostnadsansvaret till
utlandsmyndigheterna skulle också komma att medföra lägre
kostnader såvida en restriktiv medelstilldelning tillämpas.
Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att
skapa en ny organisation för utlandsrelaterade verksamheter. En
ny organisatorisk enhet -- Sweden Center -- bildas och
underställs Sveriges exportråd. Verksamheter som skall ingå i
ett Sweden Center är ambassader och konsulat, EKN, Sveriges
exportråd samt biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp
och Swedfund International. Dess uppgift bör vara att, med
Exportrådet som bas, ansvara för Sveriges ansikte utåt. Vilken
mängd aktiviteter som skall ingå i ett visst utomlands beläget
Sweden Center beror på det individuella landets status som
industri- eller biståndsmottagarland.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 2 och 9 i motion U313
(nyd).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Det är mot" och slutar med "U313 (nyd) yrkande 6."
bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre anser utskottet att kostnaderna för den
parlamentariska representationen i FN bör minska och att Sverige
i framtiden bör följa den modell som anges i motionen och som
innebär att endast två grupper med tio riksdagsledamöter per
grupp för en tid av två veckor deltar i FN-arbetet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U313 (nyd).
dels att momenten 31, 34 och 35 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
31. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 2
och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:U403
yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 488 784 000 kr,
34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. beträffande besparingar i fråga om den svenska
delegationen till FN:s generalförsamling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Utrikeshandel och exportfrämjande
I kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskap kommer
fördelningen av resurser mellan ja- och nej-sidan aldrig att bli
likvärdiga. Ja-sidan som stöds av ett tämligen samlat
ekonomisk-politiskt etablissemang kommer att ha betydligt mer
resurser till sitt förfogande än vad nej-sidan kan åstadkomma.
För att nej-sidan inte skall missgynnas är det därför av största
vikt att de statliga bidragen till kampanjen ligger på en hög
nivå. Låga anslag skulle gynna ja-sidan på ett otillbörligt
sätt. Av den anledningen bör bidragen till informationsinsatser
inför folkomröstningen med dagens penningvärde mätt inte
understiga de totala anslag som fördelades inför
folkomröstningen om kärnkraft.
Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med
och forskar kring fred, säkerhet, demokrati och mänskliga
rättigheter är väsentligt av många olika anledningar. Precis som
utskottet anför främjar ett aktivt engagemang från dessa
rörelser möjligheterna för Sverige att föra en aktiv och väl
förankrad utrikespolitik.
Frivilligorganisationerna spelar också en mycket betydelsefull
roll i konkret internationellt fredsarbete. Genom historien har
de kommit till undsättning och stöd i kris- och
krigssituationer. De har deltagit i minröjning, organisering och
övervakning av val, repatriering av flyktingar, skydd av dem som
hotas av tortyr och mord, utbildning för att främja politisk
delaktighet etc. Ett bra exempel är samarbetsprojektet
Fredsövervakning i Sydafrika i vilket deltar sexton svenska
folkrörelser, organisationer, kyrkor och samfund. Grunden för
denna ovärderliga verksamhet är grundläggande kunskap som
erhålls via intensiva studier av, och omfattande information om,
freds-, säkerhets- och demokratifrågor.
Vikten av frivilligorganisationernas engagemang och deltagande
i fredsarbete framhävs av FN och numera också ESK. ESK önskar
t.ex. involvera frivilligorganisationerna mera direkt i försöken
att finna och hantera orsaker till konflikter.
Mot bakgrund av detta bör anslagsnivån för F 2-anslaget
behållas på samma nivå som budgetåret 1993/94, dvs. 20 miljoner
kronor. Då 3 miljoner kronor kan tas ur medel från
fredslotterier innebär det att anslaget för 1994/95 bör uppgå
till 17 miljoner kronor.
För många av de organisationer som får bidrag över
F 2-anslaget är det frivilliga och obetalda arbetet deras enda
kapital. Kravet på 20 procents egenfinansiering av projekt är
därför ett alltför hårt krav som missgynnar framför allt de
minst kapitalstarka organisationerna. Kravet på egenfinansiering
bör därför slopas.
Bidrag över F 2-anslaget till internationell
kontaktverksamhet är begränsat till organisationer som knyter
kontakter med de baltiska staterna, Ryssland och Polen. Det är
en helt onödig begränsning som hindrar svenska organisationer
att erhålla medel för kontakter och byggande av nätverk med
t.ex. MR-organisationer i f.d. Jugoslavien, Afrikas Horn och
Centralamerika -- områden från vilka en stor del av flyktingarna
i Sverige kommer.
Regeringens förslag att fr.o.m. budgetåret 1995/96 överföra
F 2-anslaget till Civildepartementet är ett obefogat förslag.
Att frånta Utrikesdepartementet det avgörande inflytandet för
medelstilldelningen för folkrörelsebaserade studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande verksamhet rimmar illa med
regeringens uttalade vilja att via denna verksamhet bättre
förankra den svenska utrikespolitiken.
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under
momenten 15, 20, 25 och 26 borde ha hemställt:
15. beträffande Sekretariatet för Europainformation
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K206 yrkande
3 och 1993/94:305 yrkandena 1 och 2 beslutar att de av staten
anslagna medlen för informationsinsatser inför folkomröstningen
om medlemskap i EU med dagens penningvärde mätt inte understiger
de totala anslag som utbetalades inför folkomröstningen om
kärnkraft.
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1
och 2 och med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2
och 3, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och 1993/94:U308
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till
Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U303 yrkande 4
som sin mening ger regeringen tillkänna vad ovan anförts,
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkande
1, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och
1993/94:U618 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag och
motionerna 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del och 1993/94:U313
yrkande 16 till Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar 7
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således
17 miljoner kronor.