I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 1993/94:96
med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
under verksamhetsåret 1992 jämte en motion med anledning av
skrivelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens
skrivelse till handlingarna. Utskottet avstyrker motionen (nyd)
som bl.a. yrkar på att särskilda stödåtgärder för svenskägda
företag i Sydafrika skall finansieras med medel från
biståndsanslaget.
Skrivelsen
Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika
skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika årligen redovisa hur
verksamheten i landet utvecklas. Redovisningsskyldigheten
omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt
sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen.
Uppgifter skall enligt lagen även lämnas om förvärv av utländska
företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska företag
(indirekta företagsförvärv).
Enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar
i Sydafrika, skall Kommerskollegium varje år före den 1 oktober
lämna en redogörelse till Utrikesdepartementet för de
redovisningar som har avgetts av berörda företag under det
senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende
verksamhetsåret 1992 har lämnats och omfattar svenska företags
dotterbolag i Sydafrika. Till grund för kollegiets redogörelse
ligger, förutom de svenska moderföretagens redovisningar, även
årsredovisningar avseende de sydafrikanska dotterföretagen samt
upplysningar inhämtade från de svenska moderbolagen.
Redovisningen i regeringens skrivelse bygger i allt väsentligt
på de uppgifter som Kommerskollegium har lämnat.
Riksdagen beslutade den 24 november 1993, efter förslag av
regeringen i proposition 1993/94:47, att lagen om förbud mot
investeringar i Sydafrika skulle upphöra att gälla vid utgången
av november månad 1993 (utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU7, rskr. 1993/94:16). Regeringen anser mot denna
bakgrund att någon mera redogörelse för svenska företags
verksamhet i Sydafrika inte är nödvändig.
Motionen
1993/94:U5 av Lars Moquist och Simon Liliedahl (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrade bedömningsgrunder för
investerings- och exportkreditgarantier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av stödåtgärder för svenska
företags investeringar i Sydafrika med medel som avsätts i
biståndsbudgeten för Sydafrika,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en årlig redogörelse i syfte att ge
riksdagen möjlighet att närmare följa utvecklingen i Sydafrika.
Utskottet
Sammanfattning av motionen
I motion 1993/94:U5 (nyd) anförs att de svenska sanktionerna
mot Sydafrika berövade de svenska företagen som var verksamma
där möjligheten att expandera. Vissa företag tvingades att
likvidera eller sälja ut verksamheten. Motionärerna anser att
den i Sydafrika verksamma svenskägda industrin nu bör
kompenseras genom ett antal kraftfulla åtgärder. I yrkande 1
föreslås att regeringen via EKN, Exportkreditnämnden, skall göra
det möjligt för svenska företag att erhålla utökade
investerings- och exportkreditgarantier för verksamhet i
Sydafrika. Regeringen förslås även vid behov kunna föranstalta
om utvidgade ramar för garantierna.
I motionens yrkande 2 föreslås att de i motionen nämnda
stödåtgärderna för svenska företag i Sydafrika skall finansieras
genom att 50 miljoner kronor tas i anspråk ur
Utrikesdepartementets anslagspost Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd för budgetåret 1994/95.
I motionen U5 (nyd) anförs vidare att riksdagen, med hänsyn
till den ändrade inriktning av svensk Sydafrikapolitik som
förordas i motionen, även framdeles bör ges möjlighet att
närmare följa utvecklingen i Sydafrika. I yrkande 3 begärs
därför att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att regeringen bör fortsätta att lämna en årlig
redovisning av svenska företags verksamhet i Sydafrika.
Utskottets överväganden
Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse 1992/94:96
och den redogörelse som lämnas däri beträffande de svenskägda
företagens verksamhet i Sydafrika under 1992. Utskottet noterar
skrivelsens slutsats att efterlevnaden av lagen om förbud mot
investeringar i Sydafrika varit god.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
1993/94:96 till handlingarna. Utskottet delar regeringens
uppfattning att någon ytterligare redogörelse för svenska
företags verksamhet i Sydafrika inte är nödvändig.
Som påpekas i föreliggande motion, 1993/94:U5 (nyd), har
utskottet i betänkande 1993/94:UU7 tidigare behandlat frågor
rörande svenska företags verksamhet i Sydafrika. Utskottet
uttryckte då bl.a. uppfattningen att svenskt näringsliv, genom
avskaffandet av flertalet av de svenska sanktionerna, borde få
"goda förutsättningar att göra aktiva insatser till förmån för
utvecklingen i Sydafrika". Utskottet vidhåller denna
uppfattning.
Med anledning av motionärernas förslag beträffande bl.a. EKN:s
garantigivning får utskottet anföra följande:
Regering och riksdag beslutade våren 1990 om riktlinjer för
EKN:s verksamhet (prop. 1989/90:44, bet. 1989/90:NU19, rskr.
1989/90:153). Riktlinjerna är generella och avser exempelvis de
förlusttyper för vilka exportkreditgaranti får utfärdas.
Statsmakterna fastslog att målet är att garantiverksamheten
skall vara självbärande.
EKN beslutar själv, inom ramen för gällande riktlinjer, om
garantipolicy avseende enskilda länder. Regeringen engagerar sig
av princip inte i dessa ställningstaganden. Undantag har gjorts
vad avser storleken på möjligt engagemang i några fall då
engagemanget blivit mycket stort.
Regeringen beslutade den 9 september 1993 att det förbud mot
exportkreditgarantigivning avseende Sydafrika som tillkommit på
1960-talet skulle upphöra att gälla. EKN har därefter öppnat för
garantigivning avseende Sydafrika i enlighet med fastställd
landpolicy. Enligt vad utskottet inhämtat är nämnden öppen för
både korta och långa exportkreditgarantier samt för
investeringsgarantier utan några särskilda restriktioner.
Engagemanget uppgår hittills till ca 260 miljoner kronor i
utfästelser och 4 miljoner kronor i korta förbindelser. Enligt
uppgift har efterfrågan på garantier än så länge varit mycket
liten. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets uppfattning
anledning att överväga några särskilda bedömningsgrunder för
garantigivning avseende affärer med Sydafrika.
Därmed avstyrker utskottet motion 1993/94:U5 (nyd) yrkande 1.
I propositionen för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100
bilaga 4) anför regeringen bl.a. följande i avsnittet om det
framtida utvecklingssamarbetet med Sydafrika:
"Väl fungerande marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt utgör
en förutsättning för att demokratin skall få fotfäste och
reformarbetet förverkligas. Att skapa fler arbetstillfällen för
de svarta, särskilt ungdomar, ser regeringen som ytterst
angeläget. Regeringen vill uppmuntra till ett ökat bistånd genom
BITS och SwedeCorp. Det svenska näringslivet bör ha möjlighet
att spela en konstruktiv roll i dessa ansträngningar."
Utskottet delar i dessa avseenden regeringens positiva
bedömning av det svenska näringslivets förutsättningar att bidra
till utvecklingen i ett demokratiskt Sydafrika. Regeringens
budgetförslag behandlas i utskottets betänkande 1993/94:UU15 om
internationellt utvecklingssamarbete.
Som utskottet tidigare anfört (bet. 1993/94:UU7) markeras det
svenska näringslivets intressen i Sydafrika ytterligare, under
1993 och 1994, av beslutet att bidra till öppnandet, i Sveriges
Exportråds regi, av ett handelskontor i Johannesburg samt genom
den industridelegation som under ledning av
utrikeshandelsminister Dinkelspiel besöker Sydafrika i mars
1994.
Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avseende
motion 1993/94:U5 (nyd) yrkande 1 samt mot bakgrund av det ovan
anförda avstyrker utskottet jämväl motion 1993/94:U5 (nyd)
yrkande 2.
Utskottet anser inte att tillräckliga skäl föreligger för en
särskild årlig rapport till riksdagen i enlighet med det förslag
som framläggs i yrkande 3 i motion 1993/94:U5 (nyd). De svenska
företagen i Sydafrika är inte längre rapporteringsskyldiga sedan
lagen (1985:98) om förbud mot investeringar avskaffats.
Utskottet noterar att en viss årlig redovisning likväl kan sägas
ske i budgetpropositionen i samband med att regeringen
presenterar sitt förslag till utvecklingssamarbete med
Sydafrika.
Därmed avstyrker utskottet motion 1993/94:U5 yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens skrivelse 1993/94:96 om svenska
företags verksamhet i Sydafrika
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:96 till
handlingarna,
2. beträffande bedömningsgrunder för investerings- och
exportkreditgarantier
att riksdagen avslår motion 1993/94:U5 yrkande 1,
res. 1 (nyd)
3. beträffande finansiering av stödåtgärder för svenska
företags investeringar i Sydafrika
att riksdagen avslår motion 1993/94:U5 yrkande 2,
res. 2 (nyd)
4. beträffande årlig redogörelse om svenska företags
verksamhet i Sydafrika
att riksdagen avslår motion 1993/94:U5 yrkande 3,
Stockholm den 14 februari 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit:
Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m),
Inger Koch (m), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c),
Karl-Erik Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson
(s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola
Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bedömningsgrunder för investerings- och
exportkreditgarantier (mom. 2)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Med anledning av" och slutar med "motion 1993/94:U5 (nyd)
yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att de i Sydafrika verksamma svenska företagen
genom sanktionspolitiken under många år berövats sina
expansionsmöjligheter är det enligt utskottets uppfattning nu
angeläget, att kraftfulla åtgärder vidtas för att stärka den
svenska industrins konkurrenskraft i Sydafrika. EKN bör därför
av regeringen ges sådana instruktioner angående garantipolicy
avseende Sydafrika att svenska företag ges utökade möjligheter
att erhålla investerings- och exportkreditgarantier för affärer
med detta land. Regeringen bör också vid behov föranstalta om
utvidgade ramar för garantierna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U5 (nyd) yrkande 1.
dels att mom. 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande bedömningsgrunder för investerings- och
exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U5 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Finansiering av stödåtgärder för svenska företags
investeringar i Sydafrika (mom. 3)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "I propositionen för" och på s. 4 slutar med "motion
1993/94:U5 (nyd) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det motiverat att beslutade stödåtgärder i
syfte att stärka svensk industris konkurrenskraft i Sydafrika
finansieras ur biståndsanslaget. Den del av anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd som
rör Sydafrika har för innevarande budgetår fastställts till 240
miljoner kronor. Enligt utskottets uppfattning bör 50 miljoner
kronor ur detta anslag för budgetåret 1994/95 tas i anspråk för
ovannämnda stödåtgärder.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U5 (nyd) yrkande
2.
dels att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande finansiering av stödåtgärder för svenska
företags investeringar i Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U5 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.