I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i
budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under
Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella
forskningsresurser. Samtidigt behandlas drygt 160
motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks på samtliga
punkter. Alla motioner avstyrks.
Lokalkostnaderna föreslås bli inlagda i anslagen till
grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning och
räknas in i den s.k. studentpengen och ersättningen för
helårsprestationer i grundutbildningen. Forskningsråden får
medel för lokalkostnader och skall betala även dessa när de ger
forskningsanslag till universitet och högskolor.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen kommande förslag om
ökad utbildningskapacitet inom s.k. basår och
distansundervisning. Utskottet avstyrker motionsyrkanden från
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att riksdagen nu skall
besluta om en större ökning än den som regeringen aviserat.
Professurerna vid forskningsråden flyttas över till
universitet och fackhögskolor.
En särskild organisation skall bildas för att förse högskolor
och universitet med högpresterande beräkningsresurser
(HPD-rådet).
Socialdemokraterna har avgivit 18 reservationer. De avstyrker
bl.a. föreslagna extra medel till stiftelsehögskolan i
Jönköping och höjning av bidraget till Handelshögskolan i
Stockholm. De vill också ha utredning om en ny teknisk
högskola.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1993/94:100 bilaga 9
Inledande avsnitt (litt. C)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera C
(s. 84--107) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
samgåendet mellan Stockholms universitet och Grafiska
institutet och Institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning,
2. att riksdagen godkänner de belopp för studentpeng och
ersättning för helårsprestationer som regeringen har förordat
för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95,
3. att riksdagen beträffande kapitalförsörjning bemyndigar
regeringen att göra de tekniska justeringar av anslagen och
ersättningen för studentpeng och helårsprestationer som följer
av att angivna principer för lånefinansiering tillämpas,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela
föreskrifter om avgifter för forskningsetisk granskning vid
statliga universitet och högskolor.
Inledande avsnitt (litt. D)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera D
(s. 233--236) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande
beräkningsresurser.
Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)
Regeringen har under anslagen C 1--C 54 (s. 108--232)
föreslagit
Uppsala universitet (C 1--C 2)
5. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
705 191 000 kr,
6. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 868 152 000 kr.
Lunds universitet (C 3--C 4)
7. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
1 165 472 000 kr,
8. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 895 383 000 kr.
Göteborgs universitet (C 5--C 6)
9. att riksdagen till Göteborgs universitet: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
864 062 000 kr,
10. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 671 353 000 kr.
Stockholms universitet (C 7--C 8)
11. att riksdagen till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 582 914 000 kr,
12. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 692 595 000 kr.
Umeå universitet (C 9--C 10)
13. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
594 723 000 kr,
14. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 484 066 000 kr.
Linköpings universitet (C 11--C 12)
15. att riksdagen till Linköpings universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 511 845 000 kr,
16. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 276 737 000 kr.
Karolinska institutet (C 13--C 14)
17. att riksdagen till Karolinska institutet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 324 374 000 kr,
18. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 466 321 000 kr.
Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16)
19. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 552 840 000 kr,
20. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 465 045 000 kr.
Högskolan i Luleå (C 17--C 18)
21. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
283 136 000 kr,
22. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 159 279 000 kr.
Danshögskolan (C 19)
23. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000
kr.
Dramatiska institutet (C 20)
24. att riksdagen till Dramatiska institutet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 41 832 000 kr.
Högskolan i Borås (C 21)
25. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
97 472 000 kr.
Högskolan i Falun/Borlänge (C 22)
26. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 130 529 000 kr.
Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23)
27. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 123 318 000 kr.
Högskolan i Halmstad (C 24)
28. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
68 306 000 kr.
Högskolan i Kalmar (C 25)
29. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
134 962 000 kr.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26)
30. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 56 157 000 kr.
Högskolan i Karlstad (C 27)
31. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
212 235 000 kr.
Högskolan i Kristianstad (C 28)
32. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 87 976 000 kr.
Högskolan i Skövde (C 29)
33. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
64 784 000 kr.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30)
34. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 50 942 000 kr.
Högskolan i Växjö (C 31)
35. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
149 020 000 kr.
Högskolan i Örebro (C 32)
36. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
189 055 000 kr.
Högskoleutbildning på Gotland (C 33)
37. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 15 007 000 kr.
Idrottshögskolan i Stockholm (C 34)
38. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 31 847 000 kr.
Konstfack (C 35)
39. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
69 169 000 kr.
Kungl. Konsthögskolan (C 36)
40. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 34 267 000 kr.
Lärarhögskolan i Stockholm (C 37)
41. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 278 576 000 kr.
Mitthögskolan (C 38)
42. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
237 919 000 kr.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39)
43. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 61 751 000 kr.
Mälardalens högskola (C 40)
44. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
145 417 000 kr.
Operahögskolan i Stockholm (C 41)
45. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 10 133 000 kr.
Teaterhögskolan i Stockholm (C 42)
46. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 17 377 000 kr.
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43)
47. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
Europeisk utbildningssamverkan (C 44)
48. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
58 767 000 kr.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. (C 45)
49. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 468 572 000 kr.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och
högskolor (C 46)
50. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 13 344 000 kr.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor (C 47)
51. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 151 538 000 kr.
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
(C 48)
52. att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk
utbildning och forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 487 495 000 kr.
Kanslersämbetet (C 49)
53. att riksdagen till Kanslersämbetet för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr.
Verket för högskoleservice (C 50)
54. att riksdagen godkänner att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat
i avsnittet Slutsatser,
55. att riksdagen till Verket för högskoleservice för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 70 480 000 kr.
Överklagandenämnden för högskolan (C 51)
56. att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr.
Rådet för grundläggande högskoleutbildning (C 52)
57. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 41 871 000 kr.
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation (C 53)
58. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska
högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
(C 54)
59. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
Anslag till nationella och internationella forskningsresurser
(litt. D)
Regeringen har under anslagen D 1--D 14 och D 16--D 21
(s. 237--260) föreslagit
Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2)
2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 88 003 000 kr,
3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr.
4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 212 816 000 kr,
5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 7 283 000 kr.
Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6)
6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
378 691 000 kr,
7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
12 770 000 kr.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8)
8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 584 169 000 kr,
9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
17 341 000 kr.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10)
10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 267 936 000 kr,
11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
7 303 000 kr.
Rymdforskning (D 11)
12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 42 815 000 kr.
Rådet för forskning om universitet och högskolor (D 12)
13. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet
och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 7 846 000 kr.
Kungl. biblioteket (D 13)
14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 147 132 000 kr.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14)
15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
7 598 000 kr.
Institutet för rymdfysik (D 16)
17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 38 405 000 kr.
Polarforskningssekretariatet (D 17)
18. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr,
19. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom
tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella
forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som
uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade
kostnader under budgetåret 1995/96.
Europeisk forskningssamverkan (D 18)
20. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19)
21. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 110 517 000 kr.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 20)
22. att riksdagen till Vissa bidrag till
forskningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 36 595 000 kr.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 21)
23. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 112 827 000 kr.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:Ub602 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information rörande svenskens möjligheter
att studera utomlands och möjligheterna för studerande från
andra länder att studera i Sverige.
1993/94:Ub606 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om examensrätt för grundskollärarprogrammets 4--9-inriktning
vid Högskolan i Jönköping.
1993/94:Ub609 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning
på högskolenivå för södra Sverige i Malmö.
1993/94:Ub612 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att omvandla Handarbetets Vänners skolas utbildningar till
högskoleutbildning.
1993/94:Ub613 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättandet av ett fristående institut för värdering av
svenska och utländska utbildningar.
1993/94:Ub614 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya
studieformer för YTH,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av yrkesteknisk
utbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub615 av Anita Persson och Reynoldh Furustrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning på lika villkor inom
högskolan och vid fristående bolag.
1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet
tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges
möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.
1993/94:Ub621 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen ger
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppgift att
utarbeta ett program för den psykologiska forskningen.
1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta
forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra
Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet
utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö.
1993/94:Ub625 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta
utbyggnaden av Högskolan i Skövde.
1993/94:Ub628 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub630 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarutbildning i ämnet arbetsterapi.
1993/94:Ub634 av Inger Koch m.fl. (m, s, fp, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yrkesexamen som laboratorieassistent.
1993/94:Ub636 av Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skapandet av ett nationellt
centrum för välfärdsforskning vid Mälardalens högskola i
Eskilstuna.
1993/94:Ub637 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Mitthögskolan under de tre kommande
åren tilldelas medel för att anpassa lokalhyrorna på de olika
studieorterna till intäkterna i enlighet med vad övriga
högskolor tilldelats.
1993/94:Ub638 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att takbeloppet (exkl. hyrespeng) för
Mitthögskolan budgetåren 1994/95 och 1995/96 höjs från 177,5
miljoner kronor till 194 miljoner kronor resp. från 178,8
miljoner kronor till 205 miljoner kronor.
1993/94:Ub639 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda
resursförstärkningen vid Högskolan i Borås från våren 1993 bör
permanentas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås skall få full
täckning för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya
uppgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås bör tillföras
ytterligare 200 utbildningsplatser.
1993/94:Ub640 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av basresurser till forskning och
forskarutbildning vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub643 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etablerandet av en Hantverkets
högskola.
1993/94:Ub644 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om metoder för finansiering av
resurstillskottet.
1993/94:Ub646 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om examinationsrätt för grundskollärare med inriktning mot 4--9
vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub649 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av grundskollärarutbildning
för årskurserna 4--9 till Mitthögskolan.
1993/94:Ub650 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om högre utbildning och forskning i Västra Mälardalen.
1993/94:Ub654 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning rörande Mitthögskolan.
1993/94:Ub657 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för högskoleutbildning
utanför högskoleorterna.
1993/94:Ub658 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med ett
takbelopp för hela Mitthögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk
informationslagring och sökning.
1993/94:Ub659 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resursbehoven till livsmedelsteknisk
utbildning, utveckling och forskning.
1993/94:Ub660 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning för
konstnärer till Österlen.
1993/94:Ub663 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 125 858 000 kr,
2. att riksdagen beslutar att planeringsramen för Högskolan
i Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96 bör höjas till
125 858 000 kr.
1993/94:Ub664 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den i
högskoleförordningen ger Högskolan i Gävle/Sandviken
examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning på
årskurserna 4--9 fr.o.m. 1995/96,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ytterligare resurser tilldelas Högskolan Gävle/Sandviken
budgetåret 1995/96 för att utveckla och starta
grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 4--9.
1993/94:Ub665 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare forskningsresurser till
Högskolan i Örebro.
1993/94:Ub668 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att begära en skyndsam utredning för
att prioritera utbyggnader för universitet och högskolor i
Göteborg.
1993/94:Ub669 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om institut för vätskekristallforskning
vid Göteborgs universitet.
1993/94:Ub673 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjt takbelopp för Högskolan i
Karlskrona/Ronneby,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjt forskningsanslag till Högskolan
i Karlskrona/Ronneby.
1993/94:Ub674 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till en
uppföljning av riksdagens beslut i juni 1993 om
acceleratoranläggningen vid Manne Siegbahnlaboratoriet vid
Stockholms universitet.
1993/94:Ub675 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare basresurser
för forskning vid Högskolan i Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att ökade resurser
tillförs Högskolan i Karlstad för civilingenjörsutbildning inom
skogskemi och telekommunikation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 200 platser i
grundutbildning vid Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub677 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reservationsanslag och planeringsram
för Högskolan i Gävle/Sandviken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärarexamen
med inriktning på årskurserna 4--9 vid Högskolan i
Gävle/Sandviken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Gävle/Sandviken
medges rätt att utfästa specialpedagogexamen med inriktning mot
komplicerad inlärningssituation.
1993/94:Ub678 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om medel till forskningsstöd vid Högskolan i Luleå.
1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till
anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor anvisa 33 240 000 kr utöver regeringens
förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte särbehandla Stiftelsen
Högskolan i Jönköping genom ett anslag om 10 000 000 kr för
forskning och forskarutbildning under anslagsposten 16 Till
regeringens disposition anslaget C 47. Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,
3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
14 000 000 kr för Högskolan i Luleå under anslaget C 47.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen i samband med aviserad
uppföljningsproposition återkommer till riksdagen med förslag
om närmare fördelning av medlen under anslaget C 47.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor.
1993/94:Ub684 av Ingrid Skeppstedt och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett internationellt
forskarcentrum som en del inom Högskolan Mälardalen.
1993/94:Ub685 av Birger Andersson och Ingrid Skeppstedt (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning
förlagd till Västerås.
1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående basresurser för forskning till
Mitthögskolan.
1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för lärarutbildning vid
Högskolan i Gävle/Sandviken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om problemen med dubbla hyreskostnader
vid Högskolan i Gävle/Sandviken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för
Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:Ub689 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de textila formgivarutbildningarna vid
Högskolan i Borås skall klassificeras och finansieras på samma
sätt som annan konstnärlig högskoleutbildning.
1993/94:Ub690 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya studieformer för YTH vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub691 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbyggnad av minst en högskola
till universitet.
1993/94:Ub692 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av statliga åtgärder för att stödja
utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i
Örebro.
1993/94:Ub694 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till ändrade
beräkningar av lokalkostnader för forskning vid mindre och
medelstora högskolor, i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Ub695 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en snabb lösning av
lokalkostnadsproblemet vid Högskolan i Falun/Borlänge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
årsstudieplatser.
1993/94:Ub697 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås
skall klassificeras och finansieras på samma sätt som annan
konstnärlig högskoleutbildning.
1993/94:Ub699 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om takbeloppen för vissa högskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av forskningsmedel till
de nya högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av tilldelningen av
lokalanslag.
1993/94:Ub701 av Bengt Silfverstrand och Mats Lindberg (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nationella forskningsresurser
till mindre laboratorier i Lund och Umeå.
1993/94:Ub702 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en yrkesteknisk
högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för
inrättandet av yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Ub703 av Rose-Marie Frebran och Ingvar Svensson (kds)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som
tar sikte på att hitta bedömningsgrunder för ett beslut om att
ge någon eller några medelstora högskolor fasta
forskningsresurser inför nästa treåriga budgetperiod.
1993/94:Ub704 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande finansieringen av nya fakulteter
vid unga universitet.
1993/94:Ub706 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en konsthögskola i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tre mindre laboratorier som
nationella forskningsresurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högre utbildning i Skåne.
1993/94:Ub708 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Svenska studenthemmet i Paris.
1993/94:Ub710 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare resurser till
Högskolan i Skövde motsvarande 240 fler utbildningsplatser
jämfört med regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
forskningsbefrämjande åtgärder vid Högskolan i Skövde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om längre övergångstid för integrering
av lokalkostnader i utbildningsanslaget.
1993/94:Ub713 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslag till decentraliserad
utbildning i anslutning till Umeå universitet, Högskolan i
Luleå och Mitthögskolan i arbetsmarknadspolitiskt syfte.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95
för högskoleutbildning anvisar 250 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts,
9. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling
av Chalmers tekniska högskola till aktiebolag enligt vad i
motionen anförts,
10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling
av Högskolan i Jönköping till stiftelse enligt vad i motionen
anförts,
11. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar
10 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit enligt
vad i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt,
13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i högskolelagen
att även fristående högskolor omfattas av högskolelagen enligt
vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för tre teologiska
högskolor,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av en ny teknisk högskola,
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att se över möjligheterna att inrätta ett gemensamt
Studentverk enligt vad i motionen anförts,
19. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anslår 10 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit till
jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar,
21. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar 861 000
kr utöver vad regeringen föreslår enligt vad i motionen
anförts,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Tempus på sikt även bör inkludera
studentutbyte,
23. att riksdagen beslutar att 30 miljoner kronor under
anslaget Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95
reserveras för forskningssamverkan med länder utanför EU enligt
vad i motionen anförts,
24. att riksdagen beslutar att 20 miljoner kronor under
anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1994/95 riktas till offentliga
institutioner enligt vad i motionen anförts,
25. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret
1994/95 för forskarutbildning anvisar 150 miljoner kronor
utöver regeringens förslag enligt vad i motionen anförts,
26. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret
1994/95 anvisar 100 miljoner kronor till forskning med
inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig
förvaltning enligt vad i motionen anförts,
27. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar
70 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidareutveckling av YTH och ändrad
benämning till yrkeshögskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om planering för utökning av
YTH-utbildning till 2 500 utbildningsplatser,
4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
medel för 2 000 ytterligare platser för det
naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver
innevarande års antal,
5. att riksdagen beslutar anvisa 15 000 000 kr till
regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser
till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som
regeringen aviserat för budgetåret 1994/95,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av den s.k.
basårsutbildningen,
7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
125 000 000 kr till regeringens disposition under anslaget
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500
platser inom YTH i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
18 000 000 kr utöver regeringens förslag till regeringens
disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad
distansutbildning inom högskolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att redovisa en samlad strategi för
att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av etablerandet av en ny
teknisk högskola,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åliggande för resp. universitet och
högskolor att avsätta medel för studerande med
funktionshandikapp,
20. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till
anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,
anslagspost 2 Handelshögskolan i Stockholm, anvisa 31 841 000
kr, dvs. 20 000 000 kr mindre än regeringen föreslagit,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping
ej skall tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits på
anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,
anslagspost 3,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de under anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. upptagna
10 000 000 kr för inredning och utrustning för Stiftelsen
Högskolan i Jönköping ej skall tillföras stiftelsen,
23. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
33 240 000 kr mindre än regeringens förslag till anslaget
C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bristande beslutsunderlag och
politiserad beredning av högskolefrågorna.
1993/94:Ub716 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att
riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
(D 7, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar
1 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
585 669 000 kr.
1993/94:Ub717 av Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Kungliga biblioteket.
1993/94:Ub718 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fjolårets riksdagsbeslut angående
CRYRING-anläggningen vid Manne Siegbahn-laboratoriet i Frescati
bör fullföljas.
1993/94:Ub719 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, s, m, fp, c,
nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en integrerad
hyrespeng--studentpeng till de tre teologiska icke-statliga
högskolorna.
1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av minst ett nytt
universitet.
1993/94:Ub724 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundutbildning och forskning vid
högskolorna i Västsverige,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar anslå resurser till högskolorna i Västsverige
motsvarande 1 350 antagningsplatser utöver vad regeringen
föreslagit.
1993/94:Ub725 av Thage G Peterson m.fl. (s, fp, c, kds, v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som
syftar till att inrätta en "Musikens Östersjöakademi",
bestående av högre kammarmusikalisk utbildning inkl. forskning
i nordöstra Stockholms län.
1993/94:Ub728 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub729 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för nätverk inom FoU-verksamheten för
Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:Ub730 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom ramen för utökningen av antalet
intagningsplatser vid universitet och högskolor under perioden
1993/94--1995/96 inrätta en ny logopedutbildning i Umeå, med
intag av 22 studerande var fjärde termin med början vårterminen
1995.
1993/94:Ub731 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utbyggnad av
rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.
1993/94:Ub732 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser till Demografiska
databasen i Umeå.
1993/94:Ub733 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiskt stöd för decentraliserad
utbildning.
1993/94:Ub735 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att
riksdagen till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning
(C 28, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar
14 946 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 73 030 000 kr.
1993/94:Ub736 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av högskolans
grundutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en plan för reguljär forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämpliga framtida nischer för
forskning vid Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i
Västerås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återinföra rätten att utfärda
barn- och ungdomspedagogisk examen för Mälardalens högskola.
1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i
motionen nämnda utbildningscentrerna.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om etablerandet av en ny
teknisk högskola,
15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
medel för 2 000 ytterligare platser för det
naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver
innevarande års antal,
16. att riksdagen beslutar anvisa 15 miljoner kronor till
regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser
till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som
regeringen aviserat för budgetåret 1994/95,
17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
125 miljoner kronor till regeringens disposition under anslaget
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500
platser inom YTH i enlighet med vad som anförts,
19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
18 miljoner kronor utöver regeringens förslag till regeringens
disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad
distansutbildning inom högskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av högskoleutbildningar anpassade till invandrares
särskilda förutsättningar i enlighet med vad som här angivits.
1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fler högskoleplatser i skogslänen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsresurser i skogslänen.
1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget till Botaniska trädgården i
Göteborg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöforskningsinformation.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Mitthögskolan till ett
MittSverigeuniversitet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av
grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till
Mitthögskolan.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Luleå 14 000
000 kr för forskningsstödjande åtgärder i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan,
gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en ny
teknisk högskola.
1993/94:A413 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Örebro tilldelas
resurser motsvarande ytterligare 200 nybörjarplatser fr.o.m.
hösten 1994 samt att därutöver ytterligare platser till
högskolan prövas i kompletteringspropositionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknisk utbildning i Örebro.
1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla högskolesamarbetet inom
den s.k. Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nätverksuniversitet i Sydostsverige
(Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby högskolor).
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och forskning i Sörmland.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett transporttekniskt centrum vid
Lunds Tekniska Högskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett miljövetenskapligt
forskningscentrum vid Lunds universitet.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade insatser för kvinno- och
jämställdhetsforskning,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka de små och medelstora
högskolornas möjligheter att tillgodose kvinnors behov av
utbildning, kompetenshöjning och distansutbildning.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
24. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95
tillföra Utbildningsdepartementets anslag Centra/fora för
kvinnoforskning 3 000 000 kr utöver vad som tidigare
beslutats.
Utskottet
Inledning
Förutsättningarna för verksamheten inom universitet och
högskolor förändrades kraftigt genom beslut som riksdagen
fattade under förra riksmötet. Efter förslag i proposition
1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) antogs en ny högskolelag
(1992:1434), som trädde i kraft den 1 juli 1993. Den nya lagen,
tillsammans med den nya högskoleförordning (1993:100) som
regeringen utfärdat, ger universiteten och högskolorna en
betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin
egen organisation. Det centralt reglerade linjesystemet för
grundläggande utbildning har avskaffats.
Ett nytt system för tilldelning av resurser för grundläggande
högskoleutbildning har införts. Medel anvisas fr.o.m.
innevarande budgetår till varje statligt universitet eller
högskola under ett anslag till grundläggande högskoleutbildning
och i förekommande fall ett anslag till forskning och
forskarutbildning, i stället för att såsom tidigare anvisas
sektors- resp. fakultetsvis för hela landet med en anslagspost
för varje berörd läroanstalt. Statsmakternas styrning av
utbildningsutbudet sker på en mycket mer övergripande nivå än
tidigare, nämligen genom att det i utbildningsuppdraget till
varje högskola anges hur många helårsprestationer som
läroanstalten kan få ersättning för inom som mest tolv olika
utbildningsområden. För det konstnärliga området anges antalet
helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå. Regeringen
bestämmer också vilka examina av olika slag som varje
universitet eller högskola får utfärda. I utbildningsuppdraget
anges hur många examina av vissa slag som skall avläggas.
Utbildningsuppdragen avser en treårsperiod (prop. 1992/93:169,
bet. UbU14, rskr. 363). Medelstilldelningen ett visst budgetår
till grundläggande utbildning vid en högskola bestäms slutligt
först i efterskott, när högskolan redovisat hur många studenter
(omräknat till helårsstudenter) som deltagit i utbildningen och
vilket antal helårsprestationer de åstadkommit. Med undantag
för det konstnärliga området får alla läroanstalter samma
ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inom
resp. utbildningsområde, vilket inte generellt var fallet
tidigare.
I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet
och konkurrenskraft, vilken nyligen remitterats till utskottet,
har regeringen lagt fram förslag om att enhetlig ersättning för
helårsstudenter och helårsprestationer fr.o.m. budgetåret
1995/96 skall utgå även för de konstnärliga och idrottsliga
högskoleutbildningarna.
Vid sidan av de statliga universiteten och högskolorna och de
kommunala vårdhögskolorna har enskilda utbildningsanordnare
fått en tydligare definierad ställning. En lag om tillstånd att
utfärda vissa examina (1993:792) reglerar rätten för enskilda
utbildningsanordnare att utfärda sådana examina som regeringen
med stöd av högskolelagen har meddelat föreskrifter om (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Examensrätt av viss
omfattning har med stöd av denna nya lag givits åt tre
teologiska högskolor, och ytterligare ansökningar om
examensrätt befinner sig under prövning. Två statliga
läroanstalter -- Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping -- övergår den 1 juli 1994 i privaträttslig form till
stiftelser, som skall bildas med kapital från de avvecklade
löntagarfonderna (prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405).
För både grundläggande högskoleutbildning och forskning och
forskarutbildning beslutade riksdagen vid föregående riksmöte
om treåriga budgetramar för varje läroanstalt (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363; prop. 1992/93:170, bet.
UbU15, rskr. 388). När det gäller bidrag till kommunal
högskoleutbildning och viss utbildning hos enskilda huvudmän
beräknades dock bara medel för det närmast följande budgetåret,
alltså det nu innevarande.
I den nu förevarande budgetpropositionen (bil. 9) lägger
regeringen fram förslag om anslag till universitet och
högskolor m.fl. samt till nationella och internationella
forskningsresurser. I anslutning till detta läggs förslag fram
om vissa frågor rörande resurstilldelningssystemet samt vissa
organisatoriska frågor.
Regeringen utfärdade den 22 december 1993 direktiv för en
uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir.
1993:143). En särskild utredare har tillkallats för att utföra
arbetet, som skall pågå t.o.m. den 1 mars 1996 och fortlöpande
redovisas översiktligt. Den första redovisningen bör enligt
direktiven göras i september 1994.
1. Resurstilldelningssystemet
Universiteten och högskolorna övertog den 1 juli 1993
ansvaret för sin lokalförsörjning från Byggnadsstyrelsen. Det
har varit regeringens avsikt att medel för lokaler skall ingå i
de nya anslagen till forskningen och den grundläggande
högskoleutbildningen och att forskningsfinansierande organ som
forskningsråden m.fl. skall finansiera lokalkostnaderna för
forskningsuppdragen. Denna anslagsomläggning ansågs emellertid
kräva ytterligare utredningsarbete och fick därför anstå till
budgetåret 1994/95 (prop. 1992/93:169 s. 29). För innevarande
budgetår har därför medel för kostnaderna för universitetens
och högskolornas lokaler anvisats under ett särskilt
lokalkostnadsanslag (G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet
och högskolor). Detta anslag har beräknats på grundval av de
hyror som Byggnadsstyrelsen aviserat för varje läroanstalts
lokaler. Såväl lokalyta som kostnad per m2 för samma slag
av utbildning har varierat mellan olika läroanstalter.
Lokalkostnadsanslaget har inte varit uppdelat på
grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning.
Lokalkostnader för forskning som finansierats av
forskningsråden har bekostats från anslagsposten till resp.
utförande läroanstalt.
Regeringen föreslår nu att medel för lokalkostnader fr.o.m.
nästa budgetår beräknas under anslagen till grundläggande
utbildning resp. till forskning och forskarutbildning. När det
gäller grundläggande utbildning föreslås detta ske genom att
ett schabloniserat belopp, s.k. hyrespeng, olika för de olika
utbildningsområdena, läggs in i studentpengen (ersättningen per
helårsstudent). Beräkningen av takbelopp för varje högskola
bygger i sin tur på det således förhöjda beloppet för
studentpeng. Hyrespengens belopp är beräknat utifrån en
genomsnittlig utrymmesstandard och prisnivå.
När det gäller hyrespengens storlek för olika
utbildningsområden bygger den inbördes relationen på ett
underlag som finns i Högskoleutredningens betänkande Resurser
för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Där redovisas i
bilaga 1 en uppskattning av lokalbehoven för de nio
ämnesgrupper som utredningen tänkte sig som grund för
resurstilldelningssystemet. Regeringen har tillämpat
utredningens bedömning av den inbördes relationen mellan
ämnesgrupperna på de tolv utbildningsområden som högskolans
grundutbildning indelas i enligt beslut av förra riksmötet.
Det nya systemet innebär i princip att det vid
anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn till om en högskola
har stora eller små lokaler eller om de är dyra eller billiga,
jämfört med vad övriga högskolor har för motsvarande
verksamhet. Högskolorna får själva ansvaret för att hålla sig
med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet som de
beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att avväga
kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för verksamheten,
allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till grundutbildning
och forskning och forskarutbildning ger.
Högskolorna kan inte på mycket kort sikt förändra sina
faktiska lokalkostnader. Regeringen förutser att införandet av
det nya systemet kan skapa problem för dem på två olika sätt.
Dels finns det högskolor, som är bundna av hyreskontrakt
(slutna för dem av Byggnadsstyrelsen) för större eller dyrare
lokaler än de genomsnittliga, som ligger till grund för
schablonen. I sådana fall har regeringen beräknat ett
tillfälligt medelstillskott (s.k. kudde) för att de skall kunna
klara sina hyreskostnader under en övergångstid, dvs. innan de
kunnat förändra sina hyresavtal. "Kuddens" storlek anges i
propositionen för varje berörd högskola under resp. anslag. Om
mellanskillnaden mellan schablonberäknat belopp och faktisk
hyreskostnad är mindre än 3 % av högskolans anslag till
grundutbildning (exkl. medel för lokalkostnader) har ingen
"kudde" beräknats. För sju högskolor innebär regeringens
förslag att de får en sådan begränsad minskning av sina medel
för lokaler.
Vid fem högskolor skulle den enhetliga hyrespengen leda till
en mycket påtaglig ökning av hyresmedel jämfört med nuvarande
lokalkostnadsanslag. Regeringen föreslår att dessa
läroanstalter inte får tillgång till hela beloppet förrän under
nästa treåriga anslagsperiod.
Dels kan det inträffa, att ett universitet eller en högskola
inte får så många helårsstudenter att den når upp till sitt
takbelopp. Läroanstalten kan då få svårt att klara
hyreskostnaderna. Regeringen avser därför, enligt vad som
meddelas i propositionen, att övergångsvis tillämpa ett slags
garantibeloppssystem. I regleringsbrevet för budgetåren 1994/95
och 1995/96 kommer regeringen att ange hur stort belopp inom
resp. takbelopp som beräknats för hyresdelen i studentpengen.
Universiteten och högskolorna kommer under de nämnda budgetåren
att få behålla hela detta belopp, även om de inte når upp till
så stort antal helårsstudenter att de kan utnyttja hela
takbeloppet. Detta utgör ett tillfälligt avsteg från den
grundläggande principen, att hyrespengen skall ingå som en icke
urskiljbar del i takbeloppet.
För konstnärlig utbildning beräknas i propositionen lokalhyra
-- utan schablonisering -- för varje berörd läroanstalt.
Beloppet ingår i anslaget till grundutbildning.
För universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
beräknas under anslaget till grundutbildning medel för
hyreskostnader på samma sätt som för övriga högskolor. När det
gäller forskning och forskarutbildning har regeringen utgått
från att forskningsråden fortsättningsvis skall svara för de
lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som de
finansierar. Forskningsrådens anslag har därför i propositionen
ökats med 10 % genom omfördelning från nuvarande
lokalkostnadsanslag till berörda universitet och högskolor. När
forskningsråden framdeles fördelar medel till läroanstalterna
beräknas medlen för lokalkostnader följa med till den
mottagande läroanstalten. I propositionen har anslagen till
forskning och forskarutbildning inom universiteten och vissa
högskolor tillförts medel för lokalkostnader så att resp.
läroanstalt totalt sett, under förutsättning att
forskningsråden överför medel i förväntad utsträckning, kommer
att disponera ett lika stort belopp för lokalhyror budgetåren
1994/95 och 1995/96 som den hade kunnat påräkna om det separata
lokalkostnadsanslaget hade bibehållits. Dessa läroanstalter får
enligt regeringens förslag full kompensation för nuvarande
lokalkostnadsanslag.
Det nya systemet för finansiering av lokalkostnader medför
ändringar i beloppen för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer. De i propositionen föreslagna beloppen
har också påverkats av
pris- och löneomräkning
att Statens arbetsgivarverk övergått till att vara
uppdragsmyndighet
ändrat avtal om Trygghetsstiftelsen
överföring av ansvaret för SUNET till Verket för
högskoleservice
besparing med knappt 1 %
korrigering på grund av att beloppen för de medicinska och
odontologiska områdena tidigare beräknats på ett felaktigt
underlag
I beloppen för studentpeng har även inkluderats medel,
avsedda att täcka kostnader för den antagning som Verket för
högskoleservice gör på lärosätenas uppdrag.
Under utskottets beredning av ärendet har
Utbildningsdepartementet meddelat att de i propositionen
angivna föreslagna beloppen för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer ytterligare bör ändras. De bör nämligen
justeras även med anledning av slopat arbetsgivarinträde.
Vid beräkningen av anslagsbeloppen till de olika
läroanstalterna i propositionen har slopandet av
arbetsgivarinträdet beaktats. De behöver därför inte ändras.
Med hänsyn till vad som anförts om slopat arbetsgivarinträde
förordar utskottet att följande belopp skall gälla för
studentpeng och ersättning för helårsprestationer budgetåret
1994/95:
Utskottet noterar att det nya systemet när det gäller
lokalkostnader lägger ett stort ansvar på varje högskola att
planera verksamheten och därvid ta hänsyn till alla dess
kostnader av olika slag. Detta har varit en av avsikterna med
att flytta lokalförsörjningsansvaret till högskolorna själva
(liksom till övriga statliga myndigheter), vilket riksdagen har
godkänt efter enhälligt förslag från finansutskottet (prop.
1990/91:150 del I, bet. FiU30, rskr. 386).
I det nya anslagssystem som införts fr.o.m. innevarande
budgetår har högskolor och universitet möjlighet att inom vissa
ramar utnyttja kredit hos Riksgäldskontoret samt att
tillgodogöra sig icke utnyttjat takbelopp från ett tidigare år
i treårsperioden under påföljande år. Bl.a. detta ger dem ett
ökat handlingsutrymme. Samtidigt ökar betydelsen av deras
ansvar för att verksamheten planeras noggrant. Vid
treårsperiodens slut (dvs. efter budgetåret 1995/96) kommer
icke utnyttjat takbelopp från högskolor och universitet att
sammanföras och omfördelas av regeringen i enlighet med det
bemyndigande som gavs vid föregående riksmöte. Därvid finns
bl.a. möjlighet för regeringen att tillföra anslagsmedel till
högskolor som genomfört en verksamhet utöver vad takbeloppen
medger ersättning för.
De nya beloppen för studentpeng och för ersättning för
helårsprestationer innebär att proportionerna mellan dessa båda
former för ersättning till läroanstalterna förskjuts kraftigt,
jämfört med vad som föreslogs resp. beslutades vid föregående
riksmöte (prop. 1992/93:169 s. 18, bet. UbU14 s. 36, rskr.
363).
Kapitalförsörjningen vad gäller investeringar i
anläggningstillgångar finansieras fr.o.m. den 1 juli 1993 vid
samtliga statliga förvaltningsmyndigheter via lån i
Riksgäldskontoret. Universiteten och högskolorna är dock
undantagna från detta under innevarande budgetår. För att det
nya systemet för statlig kapitalförsörjning fr.o.m. nästa
budgetår skall kunna införas även vid universitet och högskolor
måste anslagsbeloppen såväl till forskning och
forskarutbildning som till grundutbildning samt beloppen för
studentpeng och ersättning för helårsprestationer tekniskt
justeras. Regeringen begär bemyndigande att göra dessa tekniska
justeringar.
Utskottet, som inte har något att erinra mot detta förslag,
föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda
bemyndigandet.
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 14 föreslås att
universiteten och högskolorna skall vara skyldiga att avsätta
medel för studenter med funktionshandikapp med 0,2 % av resp.
anslag för grundutbildning. Innevarande år har 8,9 miljoner
kronor anvisats till Stockholms universitet för fördelning i
mån av behov till läroanstalter som har studenter med
funktionshinder. Dessutom är läroanstalterna ålagda att själva
avsätta 0,15 % av sitt grundutbildningsanslag för kostnader för
studenter med funktionshinder. Dessa medelsramar är enligt
motionärerna otillräckliga. De anser att läroanstalternas egna
avsättningar bör vara 0,2 %. Dessa medel skall enligt
motionärernas förslag omfördelas mellan högskolorna, om de inte
förbrukas vid resp. högskola, och därvid komplettera det anslag
för fördelning till högskolorna som disponeras av Stockholms
universitet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra
högskolestudier på samma villkor som andra studenter. Utskottet
konstaterar att ett system med obligatorisk avsättning vid
varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade medel
förekommit tidigare, då Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
hade bemyndigande att göra omfördelning. Enligt vad utskottet
erfarit fungerade detta system inte tillfredsställande,
eftersom flera av läroanstalterna inte betalade tillbaka icke
förbrukade medel till UHÄ för omfördelning. Det har enligt
utskottets mening inte påvisats att de resurser som disponeras
för studenter med funktionshinder innevarande budgetår skulle
vara otillräckliga. Resursberedningen har, sägs det i
propositionen s. 100, inlett sitt arbete med att följa upp
införandet av det nya resurstilldelningssystemet. Arbetet
kommer i huvudsak att omfatta de erfarenheter som universitet
och högskolor gör under det första verksamhetsåret, alltså
innevarande budgetår. Eftersom anslagen till grundutbildning
enligt regeringens förslag kommer att räknas upp med
schablonberäknade medel för lokalhyror kan man förutsätta att
regeringen inför nästa budgetår kommer att ompröva
procentsatsen för åliggandet att avsätta medel för studenter
med funktionshinder. Utskottet utgår från att regeringen därvid
också beaktar de erfarenheter som vunnits under innevarande
läsår, när det gäller behovet av och tillgången på resurser för
studenter med funktionshinder. Liksom förra året (bet.
1992/93:UbU14 s. 39) förutsätter utskottet att frågan om hur
systemet fungerar när det gäller studenter med funktionshinder
kommer att bevakas i den fortsatta uppföljningen av
resurstilldelningssystemet, som enligt vad utskottet då anförde
bör ske i sådana former att det ger en parlamentarisk insyn.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub715 yrkande 14.
Tre motioner tar upp frågan om ekonomiskt stöd till
decentraliserad utbildning. I motionerna 1993/94:Ub733 (s)
och 1993/94:Ub713 (fp) anförs att Umeå universitet sedan sin
tillkomst har tagit ansvar för den regionala försörjningen och
utvecklingen av högre kompetens, både genom distansutbildning
och genom kurser förlagda till olika orter inom regionen. Med
det nya resurstilldelningssystemet krävs det ett visst antal
studerande på en kurs för att denna inte skall gå med förlust.
Därmed kommer det enligt motionärerna att bli allt svårare att
få universitet och högskolor att erbjuda utbildning som inte
förväntas bli kostnadstäckande, vilket decentraliserade kurser
ofta inte är. Ett särskilt regionalt stöd bör därför införas
för decentraliserad utbildning som ges av Umeå universitet,
Högskolan i Luleå och Mitthögskolan, menar motionärerna.
Liknande farhågor om det nya resurstilldelningssystemets
effekter på utbudet av decentraliserad utbildning anförs i
motion 1993/94:Ub657 (fp, s, c), som tar upp behovet av
högskoleutbildning i norra Kalmar län. Motionärerna menar att
en lösning skulle kunna vara att regionala resurser avdelas och
ställs till exempelvis länsstyrelsernas disposition.
Länsstyrelserna skulle med dessa medel kunna beställa
utbildning i olika kommuner från högskolorna, som i konkurrens
skulle få tävla om uppdragen.
Utskottet behandlade motionsyrkanden om
resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av
decentraliserad utbildning även vid föregående riksmöte (bet.
1992/93:UbU14 s. 35 f.). Liksom då utgår utskottet från att
högskolestyrelserna i det nya systemet kommer att vara beredda
att ta ett minst lika stort ansvar som hittills för
kompetensförsörjningen i landet och sin resp. region.
Regeringen har för varje universitet resp. högskola i
utbildningsuppdraget särskilt angivit att läroanstalten, vid
sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen,
även skall bedriva fortbildning och vidareutbildning. I
direktiven till uppföljningen av 1993 års universitets- och
högskolereform (dir. 1993:143) sägs bl.a. att tillgängligheten
till högre utbildning i olika delar av landet bör belysas,
liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala,
könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning.
Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att dra
bestämda slutsatser om resurstilldelningssystemets inverkan på
utbudet av utbildning i olika delar av landet. Utskottet
föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår
motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713 och 1993/94:Ub733.
I motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 3 begärs en översyn av
tilldelningen av lokalanslag, närmast mot bakgrund av
situationen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Motionären
anser det i sak rimligt och sunt att lokalanslaget skall utgöra
en del av ersättningen för helårsstudenter. Det finns dock för
de nya högskolorna små, om ens några, möjligheter att ändra i
hyreskontrakten, som är av långtida art. Därför vore det enligt
motionären riktigt att låta den modell som gäller för
universiteten, dvs. att lokalmedlen förblir oförändrade, bli
gällande även för de nya högskolorna.
Utskottet konstaterar att regeringen genom förslaget om s.k.
kudde i viss utsträckning har tillgodosett de högskolor som har
särskilt stora eller särskilt dyra lokaler, som de inte med
kort varsel kan avveckla eller ändra villkoren för. När det
gäller ersättning för lokalkostnader för grundutbildningen är
universiteten och de nya högskolorna likställda på så sätt att
för båda slagen av läroanstalt tillgången på medel för
lokalhyror blir beroende av hur många helårsstudenter högskolan
har. Som nämnts i det föregående kommer dock detta inte att
tillämpas under de två närmaste budgetåren. Utskottet anser
inte att det nu behövs en översyn i enlighet med
motionsyrkandet, varför detta bör avslås av riksdagen.
Riksdagen bör begära en skyndsam utredning för att prioritera
utbyggnader för universitet och högskolor i Göteborg,
anförs det i motion 1993/94:Ub668 (fp). Enligt motionärerna
finns det flera angelägna byggnadsprojekt som bör förverkligas
till gagn för utbildning och forskning, samtidigt som det
skulle minska arbetslösheten i byggbranschen.
Utskottet erinrar om att statens fastigheter för utbildning
och forskning numera i allmänhet ägs av Statliga Akademiska Hus
AB och hyrs av resp. läroanstalt. Läroanstalterna har själva
lokalförsörjningsansvaret. Det ankommer således inte på
riksdagen att fatta beslut om eventuella ny- eller ombyggnader.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub668.
Regeringen har i proposition 1993/94:177 lagt fram förslag
när det gäller kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen och när det gäller resultatrelaterad
resurstilldelning till fakulteterna. Propositionen har nyligen
remitterats till utskottet.
2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.
Det nu förestående budgetåret 1994/95 är det andra i en
treårsperiod. Riksdagen godkände vid föregående riksmöte (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) riktlinjer för
utbildningsuppdragen inom grundutbildningen för hela
treårsperioden 1993/94--1995/96. Läroanstalterna har
möjligheter att inom utbildningsuppdragets ram i viss
utsträckning själva bestämma om volymen på sin grundutbildning
under vart och ett av de tre åren. Riksdagen har inte
fastställt några ramar för antalet nybörjarplatser, vare sig
totalt eller för viss utbildning.
Regeringen föreslår att de treåriga utbildningsuppdrag, som
fastställdes förra året för grundutbildningen, i allt
väsentligt skall ligga fast. Marginella förändringar föreslås
beträffande antalet ersättningsberättigande helårsstudenter vid
några konstnärliga högskolor, och i uppdraget till Karolinska
institutet tillfogas optikerutbildning.
I propositionens inledning (s. 14 f.) aktualiserar regeringen
tre nya utbildningsformer, nämligen "utbildningscheck",
trainee-utbildning och sommaruniversitet, som bedöms kunna
bidra till ökad kompetens på kort sikt i dagens
arbetsmarknadssituation. Vidare meddelas i samma avsnitt
regeringens avsikt att i kompletteringspropositionen framlägga
förslag om fortsatta insatser för extra platser i komvux,
gymnasieskolan, folkhögskolan och verksamhet inom universitet
och högskolor med s.k. basår samt distansutbildning. Riktvärden
för omfattningen, mätt i platser, för dessa fortsatta insatser
samt för de tre nya utbildningsformerna anges i
budgetpropositionen. När det gäller s.k. basår samt
distansutbildning i universitet och högskolor aviseras förslag
om 1 500 platser utöver innevarande års 3 000. Regeringen
avser att återkomma i kompletteringspropositionen med förslag
till beslut i denna fråga.
Socialdemokraterna anför i partimotionen 1993/94:N305 (s) att
Sverige bör anta målet att före sekelskiftet ha gjort ett
kvantitativt och kvalitativt språng när det gäller kompetensen
hos den svenska arbetskraften. Högskolan bör byggas ut
kraftigt. Motionärerna förespråkar en utökning av den
grundläggande högskoleutbildningens omfattning nästa budgetår
med 4 500 platser utöver vad regeringen aviserat i
propositionen (yrkande 10 i denna del). I motion 1993/94:Ub906
(s) yrkande 17 föreslås en utbyggnad nästa läsår med 3 500
platser, varav 500 bör avse yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH). Förslag om en utbyggnad av YTH med 500 platser framförs
också i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 7. Utbildningen inom
s.k. basår bör enligt motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 15 och
1993/94:Ub715 yrkande 4 byggas ut med 2 000 platser nästa
läsår, vilket innebär 500 platser mer än vad regeringen
aviserat. Vidare föreslås i de båda motionerna en utbyggnad av
distansundervisningen med 500 platser (yrkande 19 resp. 9). I
båda motionerna föreslås medel anvisade under anslaget Vissa
särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m., till
vilket utskottet återkommer i det följande (avsnitt 5.37).
Ökningarna bör enligt motionärerna i första hand gå till de
mindre och medelstora högskolorna.
Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 1993/94:Ub714 (v)
yrkande 2 också en kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen
utöver vad regeringen föreslagit. För denna utbyggnad föreslås
ett särskilt anslag på 250 miljoner kronor. Studiestöd för ca
10 000 personer föreslås i samma motion i yrkande 3, som
remitterats till socialförsäkringsutskottet. Motionärerna
hänvisar till att sökandetrycket är hårt, inte minst på grund
av arbetsmarknadsläget för ungdomar. De extra platserna bör
fördelas av regeringen, som därvid enligt motionärerna bör
prioritera små och mellanstora högskolor, eftersom det är vid
dessa som en utökning främst är möjlig.
Några motioner tar upp behovet av utbyggnad av
högskoleutbildningen i vissa regioner. Motion 1993/94:Ub724 (s)
avser Västsverige, där utbyggnad föreslås med 1 350
platser, varav 1 000 vid de mindre högskolorna (i Borås,
Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla) (yrkande 2). I
Västsverige utvecklas nu ett nätverk mellan regionens
universitet och högskolor för samarbete med sikte på hög
kvalitet inom forskning och grundutbildning. Syftet är både att
åstadkomma bättre koppling mellan grundutbildning och forskning
och att utveckla kompetenscentra med lokal förankring i
industri och samhälle (yrkande 1). -- Volymen på
högskoleutbildning i Södermanland måste öka, liksom
tillgängligheten, heter det i motion 1993/94:A468 (s) yrkande
2. Motionärerna anser att målsättningen bör vara att både
Västmanland och Södermanland skall få egna slagkraftiga
högskolor. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 4 framhålls
behovet av fler högskoleplatser i skogslänen.
Förslag om utökat platsantal vid vissa mindre och medelstora
högskolor framförs i ett antal motioner, som alla hänvisar till
arbetsmarknadsläget och näringslivets situation i resp.
högskolas omgivning samt till högskolans kapacitet. Det gäller
Högskolan i Borås, som i motion 1993/94:Ub639 (c) föreslås
få ytterligare 200 platser (yrkande 3). Motionärerna hänvisar
till att högskolan i sin förenklade anslagsframställning anmält
att den kan ta emot ett utökat utbildningsuppdrag av denna
omfattning. -- Högskolan i Falun/Borlänge bör tillföras
ytterligare 335 helårsplatser under budgetåren 1994/95 och
1995/96, anförs det i motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 2, där
också högskolans förenklade anslagsframställning åberopas. --
Ytterligare drygt 260 helårsplatser bör tillföras Högskolan i
Karlskrona/Ronneby enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande
1. Samma förslag framförs i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1,
som också hänvisar till högskolans förenklade
anslagsframställning. -- Ytterligare 200 platser behövs i
grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad, enligt motion
1993/94:Ub675 (s) yrkande 3. -- Högskolan i Skövde bör
enligt motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare
240 helårsplatser per år. -- Antalet utbildningsplatser vid
Högskolan i Växjö bör utökas, främst på de tekniska och
naturvetenskapliga utbildningsvägarna, anförs det i motion
1993/94:Ub623 (s) yrkande 2. -- Högskolan i Örebro har
potential att erbjuda ytterligare platser i högskoleutbildning
och bör därför tilldelas resurser motsvarande ytterligare 200
nybörjarplatser fr.o.m. hösten 1994, enligt motion 1993/94:A413
(s) yrkande 6. Det gäller såväl teknisk som annan utbildning,
t.ex. lärarutbildning.
För kvinnor, särskilt de som väljer att studera senare i
livet, är närhet till utbildning på eftergymnasial nivå
avgörande för möjligheten att studera, anförs det i motion
1993/94:A815 (c) yrkande 31. De små och medelstora högskolorna
kan enligt motionärerna tillgodose en del av denna grupps krav
liksom en väl utbyggd möjlighet att studera på distans.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett
utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Även när
treårsbudgeten antogs vid förra riksmötet (prop. 1992/93:169,
bet. UbU14, rskr. 363) förelåg motionsyrkanden från
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om en betydligt större
dimensionering än vad regeringen då föreslagit. Yrkandena
avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet
hänvisade då till ansvaret för landets ekonomi, som kräver att
stora ytterligare utgiftsåtaganden för staten kan finansieras
utan ytterligare ökning av budgetunderskottet. Vidare ansåg
utskottet det omöjligt att genomföra de begärda utökningarna
och samtidigt kräva att utbildningen skall genomföras med ökad
kvalitet. Det nya resurstilldelningssystemet och det ökade egna
beslutsutrymmet för läroanstalterna kunde, anförde utskottet,
väntas medföra goda utsikter för att högskolans kapacitet
skulle bli väl utnyttjad, och därmed att behovet av välutbildad
personal på olika poster skulle bli bättre tillgodosett.
Utvecklingen under det senaste året har inte gett utskottet
anledning att ändra uppfattning på dessa punkter.
Hur kvaliteten har utvecklats i den högre utbildningen under
det senaste året finns det ännu inte någon tillförlitlig
rikstäckande bedömning av. Det nya resurstilldelningssystemet
borde, ansåg utskottet vid förra riksmötet (bet. 1992/93:UbU14
s. 35), så snart som möjligt tillföras incitament för
universiteten och högskolorna att aktivt arbeta med
kvalitetsfrågor. Som nämnts i det föregående har regeringen
nyligen i proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning
lagt fram förslag beträffande principerna för detta. Utskottet
kommer att behandla förslaget i ett senare betänkande.
När det gäller extra satsningar på basår och
distansutbildning anser utskottet att regeringens förslag i
kompletteringspropositionen bör avvaktas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639
yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675
yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i
denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2,
1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del,
1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och
19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande
6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31
och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del.
Flera motioner tar upp förslag om utökning av den högre
tekniska utbildningen.
Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet begär i motioner
att en utredning tillsätts om en ny teknisk högskola. I
motionerna 1993/94:Ub715 (s) yrkande 11 och 1993/94:Ub906 (s)
yrkande 14 framhålls att en expansion av den tekniska
utbildningen och även forskningen är nödvändig. Den snabbaste
vägen att åstadkomma detta är, enligt den förstnämnda motionen,
att bygga på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörs- och
ingenjörsutbildning. Den strategin förordas i det korta
perspektivet. Samtidigt vill motionärerna ge dessa utbildningar
och den tekniska forskningen det lyft som ligger i att etablera
ytterligare en teknisk högskola, varför de vill att denna fråga
skyndsamt utreds. Därvid måste också rekryteringsunderlaget
beaktas, så att inte en nysatsning görs som skulle leda till
allvarliga svårigheter att rekrytera till redan etablerade
utbildningar. Förslaget om att utreda förutsättningarna för en
ny teknisk högskola framförs även i motion 1993/94:N305 (s)
yrkande 11. I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 15 anförs att
Vänsterpartiet vill att en ny teknisk högskola skall byggas.
Regeringen bör utreda frågan, säger motionärerna.
Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits
efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig
ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske
under de närmaste åren. Då instämde utskottet (s. 47) i
regeringens uppfattning att den nödvändiga utbyggnaden med
fördel kan ske genom att de befintliga tekniska högskolorna och
de universitet som har examensrätt för civilingenjörsexamen
utvidgar sitt samarbete med andra högskolor på olika håll i
landet. Detta är också den lösning som på kort sikt förespråkas
i motion 1993/94:Ub715. Utskottet anser att denna lösning är
att föredra, eftersom den är den minst kostnadskrävande. En ny
teknisk högskola skulle, enligt beräkningar som redovisas i den
nyligen framlagda propositionen om utbildning och forskning
(prop. 1993/94:177 s. 52), kräva driftkostnader för
grundutbildning och forskning på ca 400 miljoner kronor per år.
Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte begära någon
utredning om en ny teknisk högskola, utan avslå motionerna
1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11,
1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11.
Sex motioner för fram förslag om inrättande av
civilingenjörsutbildning vid ytterligare läroanstalter.
Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1993/94:Ub675 (s)
tillföras ökade resurser för att kunna anordna
civilingenjörsutbildning inom områdena skogskemi och
telekommunikation (yrkande 2). Högskolan har både kompetens och
infrastrukturella förutsättningar som gör detta möjligt, hävdar
motionärerna. -- Den tekniska utbildningen vid Högskolan i
Örebro bör förstärkas, anförs det i motion 1993/94:A413 (s)
yrkande 7. Den påbörjade civilingenjörsutbildningen, som
genomförs i samverkan med Linköpings universitet, bör
permanentas och Högskolan i Örebro få fasta forskningsresurser.
En studie av förutsättningarna för etablering av ytterligare en
teknisk högskola i landet bör omfatta såväl möjligheterna till
utveckling av samarbete mellan Högskolan i Örebro och
Linköpings universitet som möjligheterna att etablera en ny
teknisk högskola i Örebro, anför motionärerna. -- Lokalisering
av civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan föreslås i
motion 1993/94:Ub628 (s). Motionärerna påpekar att
Mitthögskolan har den största tekniska utbildningssektorn
utanför de tekniska högskolorna och de större universiteten,
och att den genom sin satsning på forskningsanknytning av de
längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som redan
finns där har bättre förutsättningar än någon annan av de
mindre och medelstora högskolorna för att starta
civilingenjörsutbildning. Även motion 1993/94:T215 (s) yrkande
5 förespråkar civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan. --
Hela regionen västra Mälardalen skulle vinna på att det
etablerades en ny teknisk högskola i Västerås, som är en
ort med mycket goda förutsättningar för att hysa en sådan
högskola, anförs det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 1.
Fullständig civilingenjörsutbildning bör förläggas till
Västerås i både elektroteknik och maskinteknik, enligt motion
1993/94:Ub685 (c). Efter hand bör även ytterligare
civilingenjörsprogram förläggas dit, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att examensrätt för civilingenjörsexamen
beslutas av regeringen efter ansökan av resp. läroanstalt och
beredning av Kanslersämbetet. Ingen av de fyra av
motionsyrkandena berörda högskolorna (Högskolan i Karlstad,
Högskolan i Örebro, Mitthögskolan och Mälardalens högskola) har
ansökt om sådan examensrätt. Regeringen anför i propositionen
(s. 89) att beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under
pågående treårsperiod bör föregås av överväganden om
examensrätten skulle medföra resursanspråk av en avgörande
omfattning. Enligt regeringen bör erfarenheter ha vunnits av
effekterna av den nya studieordningen och
resurstilldelningssystemet, innan beslut fattas som eventuellt
kan medföra ökade permanenta kostnader. Utskottet, som delar
denna uppfattning, anser att riksdagen bör avslå motionerna
1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675 yrkande 2, 1993/94:Ub685,
1993/94:Ub738 yrkande 1, 1993/94:A413 yrkande 7 och
1993/94:T215 yrkande 5.
Ett grundläggande problem som hämmar möjligheterna att utöka
den tekniska högskoleutbildningen är enligt motion
1993/94:Ub715 (s) att alltför få ungdomar väljer
gymnasieskolans teknisk/naturvetenskapliga program. Ungdomar
med naturvetenskaplig bakgrund från gymnasieskolan behövs också
för t.ex. olika lärarutbildningar, vilket ytterligare
accentuerar behovet av att förmå fler ungdomar att välja denna
utbildningsväg. Motionärerna, som har noterat att regeringen
påbörjat visst arbete på området, vill att regeringen för
riksdagen skall redovisa en samlad strategi i frågan om att
stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier (yrkande 10).
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen (s. 28)
redovisar flera initiativ som den tagit i syfte att öka
rekryteringsbasen för naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS)
har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och
genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse
och förutsättningar för utbildningar med teknisk och
naturvetenskaplig profil. Ett särskilt mål är att framför allt
kvinnor skall stimuleras att söka till utbildningar inom dessa
områden. För verksamheten vid vissa s.k. science centers
ställer regeringen stöd till förfogande inom ramen av 6
miljoner kronor under en tvåårsperiod. Förnyad prövning av
verksamheten aviseras inför budgetåret 1995/96. Vidare noterar
utskottet att regeringen i februari 1993 tillkallade en
arbetsgrupp för att behandla frågor om kvinnligt och manligt i
skolan. Arbetsgruppen har presenterat en delrapport, en
antologi för kunskap och debatt, hösten 1993 och kommer att
slutföra sitt uppdrag under våren. I den utvecklingsplan för
skolväsendet som regeringen nyligen redovisat (skr.
1993/94:183) sägs bl.a. att regeringen räknar med att inom
några år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning
till förändringar av det naturvetenskapliga programmet i
gymnasieskolan.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte
finns anledning för riksdagen att begära en sådan redovisning
som föreslagits i motionsyrkandet, vilket således bör avslås.
En utökning av YTH (som motionärerna vill kalla
yrkeshögskolan) från dagens ca 1 000 platser till på sikt
2 500 platser bör planeras, enligt motion 1993/94:Ub715
(s) yrkande 3. För att Sverige skall kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen är det, hävdar motionärerna,
nödvändigt att såväl industrianställda som anställda inom olika
servicenäringar får möjligheter att utveckla sitt kunnande. YTH
är en utbildningsform som har tillkommit just för detta
ändamål.
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller
vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Det av
Utbildningsdepartementet inledda arbetet med att utveckla en
kompetensstrategi -- Agenda 2000 - är ett uttryck för detta.
Utskottet erinrar om att högskolornas utbildningsutbud nu i
huvudsak beslutas på lokal nivå av resp. högskolestyrelse. En
viss central styrning sker genom krav på antalet avlagda
examina omfattande minst 120 poäng (vid konstnärliga högskolor
minst 80 poäng) samt på ett visst antal examinerade med
civilingenjörs-, läkar-, tandläkar-, grundskollärar- och
gymnasielärarexamen. Inom ett utbildningsområde, t.ex. det
tekniska, sker ingen annan central styrning än den som ligger i
kravet på antalet avlagda civilingenjörsexamina. För närvarande
har 15 universitet och högskolor rätt att utfärda yrkesteknisk
högskoleexamen. Av motioner till detta riksmöte framgår att
åtminstone någon högskola utöver dessa planerar att anordna
YTH. Utskottet anser inte att det finns skäl att särskilt
begära att regeringen planerar en utbyggnad just av
YTH-utbildningen. Riksdagen bör således enligt utskottets
mening avslå motion 1993/94:Ub715 yrkande 3.
Vid föregående riksmöte anförde regeringen att den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen inom universitet och högskolor
borde minska kraftigt mot bakgrund av att arbetsmarknadens
behov av personer med denna utbildning väntas minska under hela
återstoden av 1990-talet (prop. 1992/93:169 s. 47, bet. UbU14,
rskr. 363). Regeringen ansåg vidare att vissa högskolor
lämpligen borde utvecklas i riktning mot den privata sektorn
och näringslivet, medan deras utbildning inriktad mot den
offentliga sektorn borde minska. Detta gäller bl.a. högskolorna
i Falun/Borlänge, Halmstad, Gävle/Sandviken, Karlskrona/Ronneby
och Skövde samt Mälardalens högskola. Utbildningsuppdragen för
dessa högskolor utformades i enlighet med detta. Riksdagen
ställde sig bakom regeringens förslag. När den nya
högskoleförordningen (1993:100) med examensordningen
utfärdades, gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk
examen till de universitet och högskolor som tidigare haft
fritidspedagog- och/eller förskollärarlinjen, med undantag för
högskolorna i Falun/Borlänge och Halmstad samt Mälardalens
högskola. Dessa högskolor kompenserades med en utökning av
resurserna inom områdena teknik, ADB, ekonomi och språk.
Mälardalens högskola bör ges förutsättningar att snabbt
kunna starta utbildning på barnomsorgsområdet, framhålls
det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 2. Sedan examensrätten
fråntagits högskolan har verksamheten fortsatt i form av
fortbildning. Institutionen vid Mälardalens högskola arbetar
också med internationella kontakter och säljer kunnande på
barnomsorgsområdet till USA. Kompetensfrågan är det stora
problemet, sedan basen urholkats genom att grundutbildningen
tagits bort. En förbättrad arbetsmarknad kommer att öka
efterfrågan på barnomsorg, hävdar motionärerna. Det är därför
enligt deras mening av största vikt att Mälardalens högskola
åter ges möjlighet att utfärda barn- och ungdomspedagogisk
examen.
Utskottet har inhämtat att antalet antagna till barn- och
ungdomspedagogisk utbildning genom den samordnade antagningen
via VHS har minskat med 17 % mellan läsåret 1992/93 och
innevarande läsår. Enligt regeringens bedömning förra året
(prop. 1992/93:169 s. 60) borde en nedskärning med vad som
motsvarar ca 25 % av nuvarande kapacitet ske. De medel som i
det nya styrsystemet står statsmakterna till buds för att
påverka utbildningsvolymen inom ett visst område är dels
examensordningen, dels utbildningsuppdragen. Genom en avvägning
av vilket antal helårsprestationer inom olika
utbildningsområden som läroanstalten kan få ersättning för,
styrs i viss mån hur många studenter som resp. läroanstalt kan
anta till olika utbildningar. Utbildningsuppdragen för den nu
pågående treårsperioden har utformats för att svara mot en
planerad minskning av den totala utbildningsvolymen i landet på
detta område av den storleksordning som regeringen förordade.
Det finns anledning att vänta att vissa högskolor kommer att
minska sin antagning till denna utbildning ytterligare under de
närmaste åren.
Utskottet anser att de skäl som låg bakom att Mälardalens
högskola inte gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk
examen fortfarande är bärande. Riksdagen bör därför enligt
utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub738 yrkande 2.
Sju motioner tar upp frågan om examensrätt för
grundskollärarlinjens inriktning mot årkurserna 4--9. Motion
1993/94:Ub664 (v) yrkande 1, 1993/94:Ub677 (s) yrkande 2 och
1993/94:Ub688 (c) yrkande 1 avser Högskolan i
Gävle/Sandviken. Motionärerna framhåller att denna
högskola, där det i dag anordnas både barn- och
ungdomspedagogisk utbildning och grundskollärarutbildning med
inriktning mot årskurserna 1--7, har mycket goda
förutsättningar att också anordna inriktningen mot årskurserna
4--9. En samverkan skulle kunna ske mellan dessa tre
utbildningar. Det anförs att lärarkompetens finns, forsknings-
och utvecklingsarbete har påbörjats och högskolan har byggt upp
ett kontaktnät för utbyte av såväl lärare som studenter. Enligt
motion 1993/94:Ub664 yrkande 2 bör Högskolan i Gävle/Sandviken
tilldelas ytterligare medel budgetåret 1995/96 för att utveckla
och starta denna utbildning. -- Motion 1993/94:Ub606 (m) avser
Högskolan i Jönköping, som enligt riksdagens beslut skall
överföras i stiftelseform. Motionären anser att jämvikten och
jämbördigheten mellan de olika delarna av den blivande
stiftelsehögskolan skulle upprätthållas bättre, om
grundskollärarutbildningen där kompletterades med inriktningen
mot årskurserna 4--9. Detta utgör även en väsentlig
förutsättning för en effektiv organisation med gemensamt
kompetensutnyttjande inom stiftelsehögskolan, enligt
motionären. -- Motionerna 1993/94:Ub646 (c), 1993/94:Ub649 (s)
och 1993/94:T215 (s) yrkande 9 avser Mitthögskolan.
Enligt de båda förstnämnda motionerna har Mitthögskolan mycket
goda förutsättningar att anordna denna utbildning, genom att
högskolan har tillgång på lektorskompetenta lärare inom
samtliga kärnområden för grundskollärarutbildning. Det finns
ett stort rekryteringsbehov av grundskollärare med inriktning
på årskurserna 4--9 i Jämtlands och Västernorrlands län samt i
norra Hälsingland. I motion 1993/94:T215 anges att utbildningen
bör förläggas till Härnösand, som är en av de fyra orter där
Mitthögskolan har kontinuerlig verksamhet.
Utskottet hänvisar till att dessa tre högskolor har ansökt om
examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning mot
årskurserna 4--9, något som även motionärerna har
uppmärksammat. Ansökningarna befinner sig för närvarande under
prövning hos Kanslersämbetet. Utskottet ansluter sig, som
nämnts i det föregående till vad regeringen (s. 89) anfört om
beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under pågående
treårsperiod.
Vid sin behandling av propositionen om lärarutbildning för
två år sedan anförde utskottet att om en närmare analys av
lärarbehovet på längre sikt visade att dimensioneringen av den
dittillsvarande grundskollärarlinjen med inriktning på
årskurserna 4--9 behövde ökas, utgick utskottet från att
högskolorna i Luleå och Sundsvall/Härnösand skulle komma i
fråga som lokaliseringsorter för nytillkommande platser (prop.
1991/92:75, bet. UbU20 s. 57, rskr. 282). Utskottet hänvisar
vad gäller Mitthögskolan till vad som då anfördes. Högskolan i
Luleå har redan tilldelats examensrätt för grundskollärarexamen
med denna inriktning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646,
1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2,
1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9.
Examensrätt för specialpedagogexamen bör enligt motion
1993/94:Ub677 (s) yrkande 4 ges till Högskolan i
Gävle/Sandviken. Motionärerna påpekar att
specialpedagogutbildning numera inte anordnas någonstans i
Uppsala universitets region, samt att ett problem är att
alltför få lärare söker till utbildningen på de fyra orter i
landet där den nu finns. Detta talar enligt deras mening för
att utbildningen bör etableras även vid Högskolan i
Gävle/Sandviken, som tidigare haft speciallärarutbildning och
som har god kompetens på området.
Utskottet erinrar om att frågan om examensrätt avgörs av
regeringen efter ansökan från läroanstalten och prövning genom
Kanslersämbetet. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskolan i
Gävle/Sandviken inte ansökt om examensrätt för
specialpedagogexamen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Högre konstnärlig utbildning i Skåne tas upp i tre
motioner, nämligen 1993/94:Ub609 (s) och 1993/94:Ub706 (fp)
yrkande 1 samt 1993/94:Ub660 (s). I de båda förstnämnda
motionerna understryks vikten av att Lunds universitet får den
rätt att ge konstnärlig högskoleexamen i konst och design som
universitetet ansökt om. Det är enligt motionärerna
oacceptabelt att det inte finns någon konsthögskola i Skåne, en
av landets storstadsregioner, som dessutom har mycket goda
förutsättningar för sådan verksamhet genom sitt aktiva konstliv
och genom närheten till den europeiska kontinenten. En
konsthögskola i Malmö avses bygga på de s.k. Forumskolorna och
bedrivas i befintliga lokaler. I motion 1993/94:Ub660 anförs
att om konstnärlig högskoleutbildning kommer till stånd i
Malmö, så bör åtminstone någon del av utbildningen ske på
Österlen i form av en filial till Malmö.
Utskottet konstaterar att regeringen numera har tagit
ställning till Lunds universitets ansökan och beslutat att
Lunds universitet får utfärda konstnärlig högskoleexamen i
konst och design (ändring i högskoleförordningen, 1994:37).
Motionerna 1993/94:Ub609 och 1993/94:Ub706 yrkande 1 är därmed
tillgodsedda, varför de bör avslås. Utskottet erinrar om att
det är vederbörande läroanstalt som själv beslutar om var
utbildning som den ansvarar för skall förläggas. Det uttalande
om detta som riksdagen gjorde efter förslag av utskottet i
betänkande 1989/90:UbU18 s. 13--14 avsåg de dåvarande allmänna
utbildningslinjerna. Sedan dess har läroanstalternas
självständiga ansvar för sin verksamhet ytterligare förstärkts.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub660.
Frågor som rör fasta forskningsresurser vid ytterligare
högskolor tas upp i flera motioner.
Minst en högskola, förslagsvis någon av de f.d.
universitetsfilialerna, bör byggas ut till universitet, enligt
motionerna 1993/94:Ub691 (c) och 1993/94:Ub722 (c) yrkande 1.
Enligt den förstnämnda motionen bör regeringen utreda formerna
för detta och återkomma till riksdagen senast inför nästa
forskningspolitiska proposition. I den andra motionen anförs
att grundutbildning och forskning hör ihop. Med en bättre
fördelning av ekonomiska insatser och forskningsresurser
skulle, anser motionärerna, de mindre och medelstora
högskolornas betydelse både för den nationella och den
regionala utvecklingen mångfaldigas. I motionerna påtalas att
de mindre och medelstora högskolorna har drygt 20 % av
studenterna, men bara 10 % av resurserna. Kostnaderna för ett
nytt universitet kan enligt båda motionerna finansieras inom
befintliga anslag genom omfördelning mellan olika orter.
Dessutom finns det, påpekar motionärerna, pengar kvar i
löntagarfonderna, som bör användas för en fortsatt
decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen och
forskningen.
Mitthögskolan bör byggas ut till universitet, enligt
motionerna 1993/94:Ub640 (s) och 1993/94:T215 (s) yrkande 4.
Detta behövs för regionens långsiktiga utveckling. I den
förstnämnda motionen påtalas också att Mitthögskolan har en
mycket god tillgång på forskarutbildade lärare och att mer än
100 doktorander är knutna till denna högskola. Utvecklingen av
forskningen vid Mitthögskolan har hittills enligt motionärerna
till stor del finansierats med externa medel, som är
kortsiktiga. De nuvarande statliga anslagen för
forskningsstödjande åtgärder bör därför kompletteras med anslag
för forskning och forskarutbildning, anser de.
I motionerna 1993/94:Ub675 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub736
(m, fp, c, kds) anförs att Högskolan i Karlstad nu är nära att
uppfylla kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för
forskning och forskarutbildning. Enligt den sistnämnda motionen
bör riksdagen anta en plan över hur högskolan under de närmaste
åren skall kunna ta de ytterligare steg som erfordras (yrkande
2). Motionärerna anger fem "nischer" som lämpliga för samverkan
mellan Högskolan i Karlstad å ena sidan och framtidsbranscher
och offentliga institutioner å den andra (yrkande 3).
Det är viktigt att högskolorna i Växjö, Kalmar och
Karlskrona/Ronneby tillsammans med Lunds universitet utvecklar
ett nätverkssamarbete med forskarutbildning och fasta
forskningsresurser, sägs det i motion 1993/94:Ub623 (s) yrkande
1.
Motion 1993/94:Ub703 (kds) tar upp frågan om
bedömningsgrunder för ett beslut om att ge någon eller några
medelstora högskolor fasta forskningsresurser inför nästa
treåriga budgetperiod. Riksdagen bör enligt motionärerna begära
en utredning som tar sikte på att finna sådana
bedömningsgrunder.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att
forskningspolitiska beslut under det senaste decenniet har
fattats för treårsperioder, senast vid föregående riksmöte för
perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,
rskr. 388). Frågan om att förlägga fasta forskningsresurser
till ytterligare högskolor är av den arten som hör hemma i ett
sådant sammanhang. I den senaste forskningspropositionen (s.
198) anförde regeringen att det är viktigt att kvalificerad
forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor,
inklusive de mindre och medelstora högskolorna. Finansieringen
av forskningen vid de sistnämnda högskolorna kan enligt nämnda
proposition ske genom den rörliga resursen inom
fakultetsanslagen, genom externa anslag och genom anslaget till
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor. Frågan om att inrätta ytterligare ett eller flera
universitet togs inte upp i propositionen. Motionsyrkanden om
att tillföra Mitthögskolan fasta forskningsresurser avstyrktes
då av utskottet (s. 43 f.) och avslogs av riksdagen.
Yrkandet om en utredning för att hitta bedömningsgrunder
förutsätter att riksdagen redan nu tar ställning för att
ytterligare någon högskola skall ges fasta forskningsresurser
inför nästa treåriga planeringsperiod. Utskottet är inte berett
att förorda ett sådant ställningstagande.
Även för den grundläggande högskoleutbildningen gäller nu en
treårig budgetperiod, 1993/94--1995/96. Utskottet är inte
berett att medverka till omfördelning mellan läroanstalterna
under löpande treårsperiod.
Regeringen har nyligen i proposition 1993/94:177 lagt fram
förslag om hur de medel som nu återstår av de tidigare
löntagarfonderna skall användas. Där föreslås att 16,45 % av
dessa medel skall avsättas till en stiftelse med ändamål bl.a.
att stödja profilforskning vid mindre och medelstora högskolor
inom deras särskilda styrkeområden i samarbete med
näringslivet. Förslaget kommer att behandlas av utskottet i ett
senare betänkande.
Uppfattningen att utbildning och forskning hör ihop delar
utskottet -- liksom regeringen -- med motionärerna. När det
gäller resurstilldelningen till de mindre och medelstora
högskolorna i relation till övriga delar av högskoleväsendet
konstaterar utskottet att förevarande proposition innebär att
de mindre och medelstora högskolorna tilldelas 22 % av anslagen
till grundutbildning, vilket väl svarar mot deras andel av
totalantalet studenter enligt vad som uppges i motionerna. Av
de totala anslagen till grundutbildning, forskning och
forskarutbildning samt forskningsstödjande åtgärder föreslås de
mindre och medelstora högskolorna bli tilldelade drygt 11 %.
Därvid bör noteras att anslagen till universiteten och
fackhögskolorna för forskning och forskarutbildning används
även för forskning vid mindre och medelstora högskolor. De
forskarutbildade lärarna vid dessa högskolor ingår i
fakulteterna vid universiteten och fackhögskolorna och har
samma rätt som övriga lärare inom resp. fakultet när det gäller
att få medel för forskning ur den s.k. rörliga resursen.
Fr.o.m. innevarande budgetår finns under anslaget
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor ett belopp på ca 40 miljoner kronor beräknat för stöd
till nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera
mindre och medelstora högskolor och å andra sidan ett eller
flera universitet och högskolor med fasta forskningsresurser.
Medlen fördelas av regeringen, som nyligen beslutat tilldela
högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö sammanlagt
7 360 000 kr för samarbete i nätverk med Lunds universitet ur
det nämnda anslaget budgetåret 1993/94.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de
föreliggande motionerna om fasta forskningsresurser till
ytterligare högskolor inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen bör således avslå motionerna 1993/94:Ub623
yrkande 1, 1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1,
1993/94:Ub691, 1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1,
1993/94:Ub736 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:T215 yrkande 4.
3. Fristående högskolors villkor
En redogörelse lämnas i propositionen över regleringen av
examensrätten för offentliga lärosäten och för enskilda
utbildningsanordnare. I högskoleförordningen (1993:100) anges i
bilaga 3, examensordningen, dels vilka examina som får avläggas
inom den grundläggande högskoleutbildningen vid lärosäten med
offentlig huvudman, dels vilka examina som de olika
universiteten och högskolorna har rätt att utfärda. Rätten för
enskilda utbildningsanordnare att ge sådana examina som tas upp
i examensordningen regleras i lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina.
Regeringen avgör ärenden om examensrätt efter rekommendation
av Kanslersämbetet.
Kanslersämbetet gör på Utbildningsdepartementets uppdrag en
helhetsbedömning av utbildningsanordnarens förutsättningar att
upprätthålla den kvalitet som krävs för att examensrätt skall
kunna beviljas. Vid sin bedömning ser Kanslersämbetet till
följande kriterier: lärarkompetens och kompetensutveckling,
behörighet och antagning, utbildningens organisation och
omfattning, ämnesdjup och ämnesbredd, kritisk och kreativ
miljö, bibliotek och litteraturförsörjning, lokaler och
utrustning, internationalisering, övergångsmöjligheter till
forskarutbildning, utvärdering och kvalitetssäkring. Därutöver
är för vissa examina frågor om forskningsaktivitet och
utbildningsaktivitet på högre nivåer inom grundläggande
utbildning av stor betydelse.
I propositionen erinras om att vissa enskilda
utbildningsanordnare (fristående högskolor) fått examensrätt
utan särskild prövning genom övergångsbestämmelserna till lagen
om tillstånd att utfärda vissa examina. Regeringen har därefter
och efter Kanslersämbetets prövning givit tre teologiska
utbildningsanordnare vissa examensrättigheter. I avtal mellan
staten och var och en av dessa tre har det stadgats om villkor
för statsbidrag. De teologiska fristående högskolorna skall
delta i sådana uppföljningar och utvärderingar som staten
anordnar för offentliga universitet och högskolor. De är
skyldiga att avge redovisningar enligt samma krav som gäller
för statliga myndigheter. Därutöver har bl.a. överenskommits
villkor för att avgifter skall få tas ut samt för antagning av
studenter.
Fristående högskolor bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v)
yrkande 13 omfattas av högskolelagen och högskoleförordningen.
Motionärerna anser att det är allvarligt att riktlinjerna för
prövning av examensrätt för fristående högskolor inte
innefattar studenternas möjlighet till inflytande och
representation (yrkande 12). Vidare ser motionärerna allvarligt
på att regeringen gett examensrätt till de tre teologiska
högskolorna som -- genom att de är s.k. fristående högskolor --
inte omfattas av högskolelag och högskoleförordning (yrkande
14).
Utskottet vill framhålla att för fristående högskolor gäller
dels bestämmelserna i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina, dels de villkor som ställts upp i avtal mellan
staten och högskolan. I lagen föreskrivs att en enskild
utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfärda examina är
skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av
utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall utbildningen
vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så
att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på
grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen
(1992:1434). Det står vidare de enskilda utbildningsanordnarna
fritt att i egna bestämmelser ta in centrala delar av
högskolelagen och högskoleförordningen. Utskottet anser med det
anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkandena
12, 13 och 14.
4. Övriga utbildningsfrågor
Högskoleutbildningar anpassade till invandrares särskilda
förutsättningar behövs, enligt motion 1993/94:Ub906
(s) yrkande 20. Motionärerna framhåller att invandrare ofta har
i utlandet eller i Sverige förvärvad utbildning, yrkeskunskaper
och dubbel kulturkompetens samt behärskar flera språk.
Speciella kurser, anpassade till deras förutsättningar, t.ex.
med kombination teknik/ekonomi/ekologi/internationell
handel skulle ge Sverige en särskild kompetens till stor glädje
för framtiden.
Utskottet delar motionärernas åsikt att invandrares särskilda
kompetens bör tas till vara i högskoleutbildningen och även i
arbetslivet. Det är viktigt för vårt land att så framdeles sker
i större utsträckning än hittills. Den ökade lokala friheten
och den större flexibilitet som följt av att linjesystemet
ersatts med examensordning med bl.a. generella examina medför
enligt utskottets mening bättre förutsättningar att förverkliga
det som motionärerna föreslår. Det ankommer dock inte på
riksdagen och regeringen att besluta om detta, utan på varje
universitet eller högskola. Utskottet utgår från att de känner
ansvar för detta. Något tillkännagivande av riksdagen är därför
inte påkallat, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub906 yrkande 20.
Enligt motion 1993/94:Ub634 (m, s, fp, c, kds) bör det
inrättas en yrkesexamen för laboratorieassistenter. Detta
har, anför motionärerna, bl.a. uttalats av Socialstyrelsen i
samband med remissförfarandet inför beslut om den nya
högskoleförordningen. De tretton vårdhögskolor som i dag
anordnar utbildningen kommer fr.o.m. i år att förlänga den från
90 poäng till 120 poäng och förändra studieplanen så att en
större del är av mer generell karaktär, medan specialiseringen
får mindre utrymme.
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte två motioner med
motsvarande yrkanden. De avstyrktes då av utskottet, som
hänvisade till att regeringens överväganden med anledning av
utredningen om vårdhögskolorna borde avvaktas (bet.
1992/93:UbU14 s. 67). I proposition 1993/94:177 har regeringen
nu lagt fram sina förslag rörande vårdhögskolornas
organisatoriska ställning m.m. Utskottet kommer att behandla
dessa i ett senare betänkande. Frågan om yrkesexamen för
laboratorieassistenter berörs inte i nämnda proposition.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva frågan om
en sådan examen mot bakgrund bl.a. av vad Socialstyrelsen och
motionärerna anfört.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1993/94:Ub634.
En utredning bör göras om möjligheterna för ämnet
arbetsterapi att etableras som ämne för forskarutbildning,
enligt motion 1993/94:Ub630 (s). De arbetsterapeuter som i dag
går vidare till forskning måste ta sin forskarexamen inom ramen
för andra ämnen. En konsekvens av bristen på svensk forskning i
ämnet arbetsterapi är att grundutbildningens
forskningsanknytning och undervisning baseras på i huvudsak
amerikansk forskning. De amerikanska modellerna för
rehabilitering kan emellertid, enligt motionärerna, inte
okritiskt användas i det svenska samhället. De ser en risk för
att nya eller icke etablerade ämnen kommer till korta, när
professurer fr.o.m. innevarande budgetår inrättas genom
lokala beslut av resp. universitet eller högskola.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten för vårt
samhälle av rehabilitering genom insatser av bl.a. välutbildade
arbetsterapeuter. Utbildningen av denna yrkesgrupp skall,
liksom all annan högskoleutbildning, vila på vetenskaplig eller
konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Det är därför
självfallet viktigt att den vetenskapliga grunden för
arbetsterapeututbildningen utvecklas. Kvaliteten och
förnyelsekraften i universitetens och högskolornas verksamhet
är, som regeringen framhöll i proposition 1992/93:170 (s. 164),
av stor betydelse för den långsiktiga kompetens- och
kunskapsuppbyggnaden inom alla samhällssektorer. Utskottet
anser dock inte att statsmakterna bör återgå till att ta ansvar
för hur kunskapen organiseras i ämnen. Det bör förbli ett
ansvar för forskarsamhället att avgöra när den pågående
vetenskapliga utvecklingen motiverar etablering av nya ämnen
för lärartjänster inom högskolan och för forskarutbildning.
Såvitt utskottet känner till har hittills inte någon professur
inrättats i arbetsterapi. Utskottet utgår från att fakulteterna
vid universitet och högskolor känner ansvar för
forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning.
I proposition 1993/94:177 har regeringen nyligen lagt fram
förslag om en stiftelse, vars avkastning skall gå till
forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt till
forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.
Eftersom arbetsterapi tillhör vårdområdet och ingår i de
medellånga vårdutbildningarna finns skäl att anta att nya
resurser till forskning också kan tillfalla
arbetsterapiforskning. Utskottet kommer att behandla
proposition 1993/94:177 under våren.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630.
Socialdemokraterna menar i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 2
att den yrkestekniska högskoleutbildningen (YTH) om 60 poäng
bör vidareutvecklas. De anser också att benämningen bör
ändras till yrkeshögskola, och att nya former för samverkan med
arbetslivet bör sökas. I motion 1993/94:Ub614 (s) yrkande 1
beskrivs planer inom Högskolan i Trollhättan/Uddevalla på att
ge YTH enligt en ny modell. Den innebär i korthet att
utbildningen vänder sig främst till anställda i mindre företag,
att studierna bedrivs på deltid och delvis med distansmetoder,
samt att studenterna under studietiden gör ett projektarbete
inom det egna företaget. Motionärerna vill att regeringen skall
utarbeta en plan för sådana förändringar av YTH att det i
motionen skisserade projektet kan genomföras vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
Utskottet erinrar om att den centrala styrningen av innehåll
och uppläggning av grundläggande högskoleutbildning numera
inskränker sig till vad som föreskrivs i examensordningen för
olika examina. För yrkesteknisk högskoleexamen föreskrivs där
att examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 60
poäng. Därtill ställs krav på tidigare, relevant
yrkeserfarenhet. Vissa särskilda mål för denna examen anges.
Studiernas organisation är däremot en helt lokal fråga. Ett
genomförande av den nya modell för YTH som planeras vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fordrar inga andra
statsmaktsbeslut än att högskolan efter ansökan hos regeringen
beviljas examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. Därutöver
fordras att högskolan kan inrymma denna utbildning inom sin
medelsram och sitt utbildningsuppdrag. Utskottet noterar att
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla hittills inte har ansökt om
examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. I sin senaste,
förenklade anslagsframställning anför högskolan att nästa års
anslagsframställning kan komma att innehålla förslag till
utökat takbelopp, om någon form av yrkesteknisk högskola är
möjlig att starta.
När det gäller förslaget om ändrad benämning av YTH noterar
utskottet att det enda som numera beslutas centralt är
benämningen på examina. Hittills har YTH haft en särställning i
studiefinansieringshänseende, nämligen att deltagarna haft rätt
till särskilt vuxenstudiestöd. I budgetpropositionen (s. 275)
föreslås nu att denna rätt tas bort. Denna fråga bereds av
socialförsäkringsutskottet.
Utskottet anser att något förslag från regeringen om nya
studieformer för YTH inte behövs och föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715
yrkande 2.
En utvärdering av verksamheten med s.k. basår bör göras,
anser Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub715 yrkande 6.
Basåret har klara fördelar genom att det breddar
rekryteringsunderlaget till högskoleutbildning med
teknisk/naturvetenskaplig/matematisk inriktning, men
organisationen är enligt motionärerna inte problemfri.
Utbildningen har stor samhörighet med den kommunala
vuxenutbildningen. Systemet att den som antas till basår också
får en plats reserverad i den högskoleutbildning han eller hon
vill påbörja efter dess slut upplevs som en genväg för vissa
studenter att få tillträde till attraktiva utbildningar, anför
motionärerna. Platsreservationen är från högskolans synpunkt
osäker, eftersom studenter inte alltid håller fast vid det
utbildningsval de gjort från början.
Utskottet erinrar om att basår -- tekniskt basår -- har
funnits länge och har varit ett sätt att säkra rekryteringen av
både män och kvinnor till tekniska utbildningar. I nuvarande
form startades basår så sent som budgetåret 1992/93 (prop.
1991/92:150 bil. I:6, bet. FiU30, rskr. 350) efter beslut i
juni samma år. Endast den första kullen studenter har hittills
avslutat basåret och gått över till de egentliga
högskolestudierna. I det ovan nämnda femåriga uppdraget till
Skolverket och VHS ingår bl.a. att kontinuerligt följa upp hur
kommande verksamhet inom ramen för basåret utvecklas. Utskottet
delar inte motionärernas uppfattning att arrangemangen kring
basåret har visat sig innebära så stora problem, att riksdagen
har anledning att begära en utvärdering. Riksdagen bör därför
enligt utskottets mening avslå motionsyrkandet.
5. Anslag till universitet och högskolor m.m.
Vissa universitet och högskolor har genom beslut av
regeringen fått nya namn. Universiteten i Göteborg, Umeå och
Linköping heter numera Göteborgs, Umeå resp. Linköpings
universitet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter
Lärarhögskolan i Stockholm. Konsthögskolan heter Kungl.
Konsthögskolan.
5.1 Vissa övergripande frågor
Regeringen föreslår att universitet och högskolor skall få ta
ut en avgift för forskningsetisk prövning, som
forskningsetiska kommittéer inom de medicinska fakulteterna
genomför för läkemedelsföretag. För att uppfylla
läkemedelslagens (1992:859) krav på att klinisk
läkemedelsprövning på människor skall vara etiskt försvarlig
(13 §) är nämligen läkemedelsföretagen i praktiken hänvisade
till att få en granskning och bedömning från någon av de etiska
kommittéerna vid de medicinska fakulteterna. Regeringen anser
det då rimligt att läkemedelsföretagen betalar för prövningen.
Utskottet har inget att invända mot förslaget och föreslår
att riksdagen godkänner det.
I forskningspropositionen 1993 (prop. 1992/93:170 avsnitt 8,
s. 209--213) behandlades frågan om formerna för
finansiering av nationella forskningsanläggningar samt
vissa s.k. nationella forskningsresurser. Med det
sistnämnda avsågs vissa mindre, ofta tvärvetenskapliga
anläggningar av stort nationellt intresse. Som exempel nämndes
arkeologiska laboratorier som utför naturvetenskapliga
analyser, nämligen laboratoriet för vedanatomi och
dendrokronologi och det keramiska laboratoriet vid Lunds
universitet och det miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå
universitet. Enligt propositionen skulle dessa anläggningar,
där så erfordras, utses och hanteras i samråd mellan berörda
forskningsråd. Regeringen anmälde sin avsikt att inför
budgetåret 1994/95 återkomma till riksdagen med en bedömning av
resursbehovet hos anläggningarna.
Till de nationella forskningsanläggningarna återkommer
utskottet i det följande (avsnitt 5.2, 5.3 samt 6.5).
I budgetpropositionen anför regeringen nu om de nationella
forskningsresurserna (s. 244) att frågan bör ytterligare
övervägas. Det sägs vidare att det ankommer på respektive
värduniversitet att tillföra laboratorierna de resurser som
erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna
upprätthållas. Något förslag om överföring av
finansieringsansvaret från resp. universitet till något eller
några forskningsråd framläggs således inte. Medelsberäkningen
under resp. universitets anslag har inte påverkats av
regeringens ställningstagande i fråga om de nu aktuella
nationella forskningsresurserna.
I fyra motioner framförs invändningar mot vad regeringen
anfört.
Motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 2 anknyter till ett förslag
från Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) hösten 1993 att
de tre laboratorierna skall finansieras över statsbudgeten på
nationell nivå med sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor.
Motionärerna anser att laboratorierna skall bekostas inom ramen
för anslaget till NFR. Även i motion 1993/94:Ub716 (nyd)
föreslås att det skall ankomma på NFR att tillföra
laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet
med god kvalitet skall kunna upprätthållas både på kort och på
lång sikt. Motionären föreslår att riksdagen till NFR anvisar
1 500 000 kr mer än vad regeringen föreslagit. Den föreslagna
anslagsökningen anser motionären lämpligen kan finansieras
genom motsvarande anslagsminskning vid resp. värduniversitet.
I motion 1993/94:Ub701 (s) anknyter motionärerna också till
NFR:s förslag. De noterar att detta förslag innebär att de
berörda fakulteterna skall bidra med 840 000 kr, varför den
nytillkommande kostnaden för statsbudgeten skulle bli 861 000
kr. Enligt motionärerna är både Lunds och Umeå universitet
beredda att ta ett fortsatt ekonomiskt ansvar för dessa
internationellt kända laboratorier, i så stor utsträckning som
det är möjligt i förhållande till resp. universitets samlade
resurser. Motionärerna anser att statsmakterna, genom att peka
ut laboratoriernas nationella betydelse, också har ett ansvar
att tillskjuta vissa ekonomiska medel till de berörda
verksamheterna. Regeringen bör enligt motionärerna snarast
återkomma med förslag till riksdagen i detta avseende.
Vänsterpartiet anser i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 21
att Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få det nationella ansvaret
för dessa tre laboratorier. Därför föreslås i motionen att
riksdagen skall anvisa 861 000 kr utöver regeringens förslag
till FRN, vilket tillsammans med viss överföring av
fakultetsmedel för två av laboratorierna (840 000 kr)
motsvarar av NFR föreslagna medel.
Utskottet delar uppfattningen att medel för dessa nationella
forskningsresurser bör tillskjutas på nationell nivå. Utskottet
utgår från att regeringen i kompletteringspropositionen kommer
att tillskjuta de resurser som erfordras för att verksamheten
vid de tre berörda forskningslaboratorierna skall kunna
fortsätta i oförminskad omfattning även efter den 1 juli 1994.
Med hänsyn härtill anser utskottet att något särskilt uttalande
i frågan nu inte är påkallat, varför riksdagen bör avslå
motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706 yrkande 2,
1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och 1993/94:Ub716 i
denna del.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 25
att ytterligare medel (150 miljoner kronor) skall anslås
till forskarutbildningen under ett nytt anslag. Den
förstärkning av medlen för forskarutbildning som riksdagen
beslutade om förra året (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.
388) räcker enligt motionärerna inte till att omvandla alla
existerande utbildningsbidrag till doktorandtjänster, än mindre
till att öka antalet doktorander. Det föreslagna nya anslaget,
som enligt motionärerna beräknas räcka till omkring 1 000
tjänster, bör fördelas över högskolorna av regeringen.
Utskottet anser att den treårsbudget för universitet och
högskolor som riksdagen antog vid föregående riksmöte bör ligga
fast. Vidare vill utskottet framhålla att de stiftelser som
bildats för strategisk resp. miljöstrategisk forskning samt
Riksbankens jubileumsfond som mottagare av donation för
kulturvetenskaplig forskning har som ett av sina klart uttalade
uppdrag att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering
(prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). I den nyligen
framlagda propositionen om utbildning och forskning (prop.
1993/94:177) finns ytterligare förslag med syftet att ge
utrymme för en utbyggnad av forskarutbildningen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionsyrkandet.
De föreslagna anslagsbeloppen till universitet och högskolor,
forskningsråd m.m. utgår från de beslut som fattades vid
föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96.
I avsnitt 1 av detta betänkande anges vilka förändringar som
har påverkat regeringens beräkning av beloppen för studentpeng
och ersättning för helårsprestationer. Dessa förändringar har
därmed också påverkat beräkningen av anslagsbeloppen under
anslagen till grundutbildning.
Vid beräkningen av anslagen till forskning och
forskarutbildning har regeringen gjort en omfördelning av 20
miljoner kronor från anslagen till universitet och högskolor
samt forskningsråd till anslaget Europeisk forskningssamverkan.
Verksamheter inom dessa områden kommer framdeles att ha
möjligheter till finansiering via EG:s forskningsbudget,
framhåller regeringen. Vidare har forskningsrådens anslag ökats
med 10 %, varvid det belopp från det tidigare
lokalkostnadsanslaget som har tillförts anslagen till forskning
och forskarutbildning vid läroanstalterna har minskats i
motsvarande mån. En omfördelning av anslagen till forskning och
forskarutbildning med mindre än en halv procent har också
gjorts för att finansiera insatser inom den vetenskapliga
infrastrukturen och vissa nya uppgifter inom utbildning och
forskning.
5.2 Uppsala universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
universitetet föreslår regeringen under anslaget Uppsala
universitet: Grundutbildning ett belopp på 705 191 000 kr
för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn
till följande förändringar.
Sammanlagt 15 professurer föreslås bli överförda till Uppsala
universitet från forskningsråden. Dessutom föreslås att en
professur överförs från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
Riksdagen godkände den 17 december 1993 riktlinjer för en ny
organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. BoU7, rskr. 116). Enligt
dessa skall en ny institution för samhällsvetenskaplig bostads-
och byggforskning inrättas vid Uppsala universitet och
lokaliseras till Gävle. För den nya institutionen har
regeringen i budgetpropositionen beräknat 14 miljoner kronor
under förevarande anslag.
I enlighet med vad regeringen anförde i förra årets
forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 211 f.) föreslås nu
att finansieringen av vissa s.k. nationella
forskningsanläggningar flyttas från resp. värduniversitet till
Naturvetenskapliga forskningsrådet. En av dessa anläggningar är
The Svedberglaboratoriet i Uppsala. Tandemacceleratorn vid The
Svedberglaboratoriet bör dock enligt NFR:s förslag, som
regeringen anslutit sig till, även fortsättningsvis tillhöra
Uppsala universitet. Det totala belopp som Uppsala universitet
ålagts att avsätta för The Svedberglaboratoriet innevarande
budgetår är 19 820 000 kr. Därav avser 1 100 000 kr
tandemacceleratorn. Från förevarande anslag bör därför
18 720 000 kr överföras till anslaget Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning.
För ett centrum för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30,
bet. JoU9, rskr. 87) beräknas 2 miljoner kronor under detta
anslag.
Regeringen föreslår till Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag
på 868 152 000 kr.
Utskottet har erfarit att medelsberäkningen i propositionen
gjorts med förbiseende av att tandemacceleratorn vid The
Svedberglaboratoriet även fortsättningsvis skall tillhöra
Uppsala universitet. Anslagsbeloppet bör därför ökas med
1 100 000 kr, medan anslaget till Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning bör minskas med samma belopp.
I övrigt har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen
och föreslår därför att riksdagen med anledning av regeringens
förslag till Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 869 252 000 kr.
5.3 Lunds universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
universitetet föreslår regeringen under anslaget Lunds
universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 165 472 000
kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet, som inte har några invändningar mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.
I motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 3 framhålls det som
viktigt att vissa statliga läroanstalter i Skåne samverkar.
Lunds universitet bör samarbeta med Högskolan i Kristianstad.
Studenter som fått grundutbildning vid den sistnämnda högskolan
bör aktivt rekryteras till forskarutbildning vid universitetet.
Vidare anför motionärerna att lämpliga grundutbildningar bör
lokaliseras från Lund/Malmö till Kristianstad, något som
universitetet självt kan fatta beslut om.
Utskottet anser inte att något tillkännagivande av riksdagen
är påkallat med anledning av motionsyrkandet och föreslår att
riksdagen avslår det.
Ett transporttekniskt centrum bör enligt motion
1993/94:A469 (s) yrkande 1 utvecklas vid Lunds tekniska
högskola, som ligger mitt i ett kommunikationsområde -- Skåne.
I samma motion anförs att miljöproblemen i Skåne är stora och
utgör ett hot, men också en möjlighet. Ett miljövetenskapligt
tvärfackligt forskningscentrum bör enligt motionärerna skapas
vid Lunds universitet (yrkande 10). Detta centrum skulle
samarbeta med Högskolan i Kristianstad och Sveriges
lantbruksuniversitet och även kunna bli ett kompetenscentrum
för energi- och miljöteknik.
Utskottet erinrar om att det står universiteten fritt att
själva besluta om inrättande av centrum, institutioner och
andra inrättningar. Något tillkännagivande av riksdagen är inte
påkallat, varför motionsyrkandena bör avslås.
Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn
till följande förändringar.
Sammanlagt nio professurer föreslås bli överförda till Lunds
universitet från forskningsråden.
MAX-laboratoriet i Lund, som är en nationell
forskningsanläggning, föreslås bli överförd till NFR, vilket
innebär en minskning av förevarande anslag med 8 016 000 kr.
Kostnader för lokaler, el, vatten och värme skall dock
bestridas av Lunds universitet. Regeringen avser att återkomma
till sistnämnda fråga.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 895 383 000
kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för
konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen anvisar det
föreslagna beloppet.
5.4 Göteborgs universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
universitetet föreslår regeringen under anslaget Göteborgs
universitet: Grundutbildning ett belopp på 864 062 000 kr
för budgetåret 1994/95.
Utskottet, som inte har några invändningar mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.
Statens engagemang i finansieringen av Botaniska trädgården
i Göteborg är enligt motion 1993/94:Kr291 (fp) yrkande 3
orättvist litet. Medan övriga universitetsträdgårdar bekostas
helt av staten, får Botaniska trädgården i Göteborg endast
statliga anslag som motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten.
Innan det nu löpande avtalet mellan staten och Göteborgs kommun
om trädgården går ut den 30 juni 1996, bör enligt motionärerna
förhandlingar om en mer rättvis fördelning komma till stånd.
Bildandet av en stiftelse, där kommun och stat delar på
ansvaret, bör utredas. Vidare anser motionärerna att det har
varit till förfång för båda parter att utbetalningen av statens
bidrag numera sker via universitetet. I samma motion yrkande 4
föreslås att de medel för miljöforskningsinformation, som
fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas till bl.a. Göteborgs
universitet, skall vara öronmärkta för Botaniska trädgården
liksom fallet var från början. Enligt motionärerna har för
innevarande budgetår inga pengar ställts till förfogande för
miljöforskningsinformation vid Botaniska trädgården i Göteborg.
Utskottet har behandlat frågan om finansieringen av Botaniska
trädgården i Göteborg vid ett flertal tillfällen under senare
år, senast vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15 s. 99).
Utskottet konstaterade då att de botaniska trädgårdarna vid
universiteten skiljer sig från varandra i vissa avseenden,
bl.a. däri att Botaniska trädgården i Göteborg huvudsakligen är
en anläggning för allmänheten. Det avtal som nu gäller mellan
staten och Göteborgs kommun innebär att statens bidrag höjts
kraftigt jämfört med tiden dessförinnan. Om Göteborgs kommun,
som är huvudman för Botaniska trädgården, anser att statens
bidrag till finansieringen bör ökas ytterligare, kan detta tas
upp i förhandlingar inför en ev. ny avtalsperiod. De medel som
universitetet tilldelats för miljöforskningsinformation har
enligt vad utskottet inhämtat använts för att inrätta en tjänst
för sådan information. Tjänsten är placerad vid botaniska
institutionen, som är belägen i Botaniska trädgården.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4.
I motion 1993/94:Ub669 (fp) anförs att regeringen snarast bör
undersöka möjligheterna att inrätta ett institut för
vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet. Detta bör
enligt motionärerna kunna göras i samband med införandet av
teknikbrostiftelsen i Göteborg. Forskning som bedrivits på
detta område vid Chalmers tekniska högskola har bl.a. lett till
en ny bildskärmsteknik som väckt stor uppmärksamhet. Såväl för
svensk teknisk forskning som för de industriella möjligheternas
skull är det viktigt, anför motionärerna, att den påbörjade
vätskekristallforskningen utvecklas inom landet som en svensk
specialitet och att den tillåts växa i den utsträckning som
förväntas. De anser att vätskekristallforskningen, som varje
höggradigt innovativ verksamhet, behöver tillförsäkras en egen
organisation och infrastruktur.
Utskottet anser att det bör ankomma på berörda läroanstalter
i Göteborg att, eventuellt i samverkan med teknikbrostiftelsen,
finna former för att utveckla forskningen på de områden där
särskild kompetens finns på orten och som kan ha betydelse för
den industriella utvecklingen i regionen och i Sverige.
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion
1993/94:Ub669.
Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn
till följande förändringar.
En professur föreslås bli överförd till universitetet från
Medicinska forskningsrådet (MFR) och en professur från SAREC.
I anslagsberäkningen har regeringen tagit hänsyn till den
ränteskillnad som uppstår genom att utbetalningarna från
Göteborgs universitet till Botaniska trädgården enligt avtal
mellan staten och Göteborgs kommun sker kvartalsvis i förskott.
Utskottet, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen föreslagna reservationsanslaget på 671 353 000 kr
för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för
konstnärligt utvecklingsarbete.
5.5 Stockholms universitet
I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) förra året anförde
regeringen att den organisatoriska och utbildningsmässiga
samverkan mellan Grafiska institutet/Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) och
andra högskolor bör lösas så att ett organisatoriskt
samgående med Stockholms universitet sker fr.o.m. den 1
juli 1994. Nu föreslår regeringen ett samgående som innebär att
GI/IHR fullständigt inordnas i Stockholms universitet fr.o.m.
nämnda tidpunkt. Resurser motsvarande GI/IHR beräknas i
budgetpropositionen under anslaget till universitetet.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört om samgåendet.
Mot bakgrund av de utbildningsuppdrag som efter riksdagens
beslut vid förra riksmötet fastställts för Stockholms
universitet och GI/IHR föreslår regeringen för budgetåret ett
anslagsbelopp under Stockholms universitet: Grundutbildning
på 582 914 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det angivna beloppet för budgetåret
1994/95.
Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn
till följande förändringar.
Fyra professurer föreslås bli överförda till universitetet
från forskningsråden och två professurer från SAREC.
Vid medelsberäkningen har regeringen beaktat även
lokalkostnader för den forskningsverksamhet som bedrivs vid
Lärarhögskolan i Stockholm.
Regeringen föreslår att riksdagen till Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692 595 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
5.6 Umeå universitet
Inom ramen för utökningen av antalet intagningsplatser vid
universitet och högskolor under den nu pågående treårsperioden
bör enligt motion 1993/94:Ub730 (s) 22 studenter antas till
logopedutbildning vid Umeå universitet var fjärde termin
fr.o.m. våren 1995.
Utskottet har behandlat yrkanden om logopedutbildning i Umeå
vid de två senaste riksmötena. Utskottet, som hänvisar till vad
som anfördes förra året (bet. 1992/93:UbU14 s. 52 f.) bl.a. om
att examensrätt för logopedexamen beslutas av regeringen,
noterar att Umeå universitet inte har ansökt om rätt att
utfärda logopedexamen. Riksdagen bör enligt utskottets mening
avslå motion 1993/94:Ub730.
En bred satsning på livsmedelsteknisk utbildning,
utveckling och forskning behövs i Norrland, enligt motion
1993/94:Ub659 (fp). Inom ramen för inlandssatsningar i slutet
på 1980-talet har under ett antal år särskilda resurser varit
anvisade till Umeå universitet i syfte att påbörja uppbyggnaden
av en bredare kompetens i norra Sverige. När dessa resurser nu
inte längre finns bör statsmakterna finna former för ett mer
permanent stöd till livsmedelsteknisk utbildning, utveckling
och forskning i Norrland, anser motionärerna.
Utskottet hänvisar, liksom vid behandlingen av motsvarande
yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 92 f.),
till det ansvar som lagts på styrelsen för resp. läroanstalt
när det gäller prioriteringen mellan utbildnings- och
forskningsområden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra
riksmötet, föreslår regeringen till Umeå universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp
på 594 723 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av
regeringen föreslagna beloppet.
Behovet av resurser till Demografiska databasen (DDB)
tas upp i motion 1993/94:Ub732 (s). En utvärdering som gjordes
år 1989 av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) kom fram till att DDB borde utvecklas vidare som en
nationell forskningsresurs. Sammansättningen av dess styrelse,
i vilken HSFR nominerar två ledamöter och rektorsämbetet vid
Umeå universitet har utsett en ledamot från landsarkivet i
Lund, vittnar enligt motionärerna också om den nationella
karaktären. Demografiska databasen bör därför, anser de,
fr.o.m. nästa budgetår tilldelas resurser i egenskap av
nationell forskningsresurs.
Utskottet konstaterar att medel för grundkostnaderna vid
Demografiska databasen tillfördes Umeå universitet budgetåret
1978/79 under anslaget till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. Alltsedan dess har universitetet varit ålagt att
avsätta medel för ändamålet. I förra årets
forskningsproposition nämndes Demografiska databasen inte bland
de nationella forskningsresurser som är av stort nationellt
intresse och där det finns risk att det lokala ansvaret för
anläggningen upphör, och för vilka därför ett nationellt ansvar
för finansieringen borde övervägas. Mot bakgrund av vad som nu
anförts anser utskottet att riksdagen inte har anledning att
göra något tillkännagivande i frågan. Riksdagen bör alltså
avslå motion 1993/94:Ub732.
Umeå universitet bör enligt motion 1993/94:Ub731 (s)
tillföras resurser för juridisk forskning. Motionärerna
hänvisar till universitetets anslagsframställning, där det
understryks att ett villkor för en kvalitativt god
juristutbildning vid Umeå universitet är att medel tillskapas
för en stärkt forskningsorganisation. För närvarande finns vid
rättsvetenskapliga institutionen i Umeå endast en professur,
och tillgången på disputerade lärare i den juridiska
grundutbildningen vid universitetet är bristfällig. Det påpekas
att universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm har vardera ca
20 professurer i juridik. Detta förhållande tas också upp i
motion 1993/94:Ub704 (c, m, fp, kds) där det också hänvisas
till svårigheterna att omprioritera medel inom den
samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå, som fortfarande enligt
motionärerna befinner sig i en konsolideringsfas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Juristlinjen inrättades vid Umeå universitet budgetåret
1991/92 efter förslag i budgetpropositionen 1990 (prop.
1989/90:100 bil. 10, bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355). Därvid
övervägdes noga, om ansvaret för utbildningen i Umeå borde
läggas på något universitet med juridisk fakultet. Utskottet
kom dock fram till att detta inte var nödvändigt. Någon
utökning av forskningsorganisationen i juridiska ämnen i Umeå
aktualiserades inte i detta sammanhang. Ett motionsyrkande med
samma innebörd som det nu förevarande väcktes våren 1992 och
behandlades av utskottet i betänkande 1991/92:UbU15 (s. 18).
Utskottet ansåg att regeringens bedömning i den kommande
forskningspropositionen borde avvaktas, innan riksdagen tog
ställning till frågan om etablerandet av juridisk forskning i
större omfattning på nya orter. Regeringen tog inte upp frågan
i den forskningsproposition som lades fram våren 1993. Där
anfördes dock (prop. 1992/93:170 s. 230) att de tre befintliga
juridiska fakulteterna är förhållandevis små. Utskottet anser
även nu att denna fråga är av den art som bör bedömas i
anslutning till prövning av forskningspolitiken inför en
treårsperiod.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motionerna.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp till Umeå
universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
1994/95 på 484 066 000 kr. Beloppet är beräknat med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid föregående riksmöte samt därutöver att
tre professurer föreslås bli överförda till Umeå universitet
från forskningsråden. I beloppet ingår även medel för
konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.
5.7 Linköpings universitet
Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra
riksmötet, föreslår regeringen till Linköpings universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp
på 511 845 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av
regeringen föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för
budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 276 737 000 kr.
Utskottet har under hand erfarit att riksdagens beslut vid
föregående riksmöte om medel till en gästprofessur i
kvinnoforskning (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) förbisetts vid
medelsberäkningen. Det rätta beloppet bör enligt meddelande
från Utbildningsdepartementet vara ca en miljon kronor högre än
vad som anges i propositionen.
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med anledning av
regeringens förslag till Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 277 734 000 kr.
5.8 Karolinska institutet
Regeringen föreslår att i utbildningsuppdraget för Karolinska
institutet (KI) skall ingå att KI fr.o.m. budgetåret 1994/95
skall anordna utbildning som leder till optikerexamen. I
övrigt föreslår regeringen inga förändringar i
utbildningsuppdraget. Beträffande anslagsbeloppet under
Karolinska institutet: Grundutbildning föreslås i
propositionen att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar
324 374 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att en
professur föreslås bli överförd till KI från Medicinska
forskningsrådet (MFR). Regeringen föreslår för budgetåret
1994/95 ett reservationsanslag på 466 321 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
anslaget.
5.9 Kungl. Tekniska högskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 552 840 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och forskarutbildning har i propositionen beräknats
med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget
som riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att
en professur föreslås bli överförd till högskolan från
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).
Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett
reservationsanslag på 465 045 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
anslaget.
5.10 Högskolan i Luleå
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Luleå: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 på 283 136 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som
riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för
budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 159 279 000 kr.
I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
anslaget.
5.11 Danshögskolan
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Danshögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 på 18 220 000 kr. Utöver vad som anfördes
i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363) ingår i
utbildningsuppdraget att antalet avlagda examina som omfattar
minst 80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.12 Dramatiska institutet
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Dramatiska institutet:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 41 832 000 kr.
Utöver vad som anfördes i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14,
rskr. 363) ingår i utbildningsuppdraget att antalet avlagda
examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 75
under treårsperioden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.13 Högskolan i Borås
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat yrkande
3 i motion 1993/94:Ub639 om ytterligare 200 platser vid
Högskolan i Borås.
I det utbildningsuppdrag för den nu pågående treårsperioden,
som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet.
UbU14, rskr. 363) ingår att Högskolan i Borås kan få ersättning
för helårsprestationer inom utbildningsområdena humaniora,
juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik,
undervisning samt övrigt. Det är däremot inte förutsatt att
denna högskola skall ge utbildning inom det konstnärliga
området.
I motionerna 1993/94:Ub689 (c) och 1993/94:Ub697 (fp) anförs
att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås
bör finansieras på samma sätt som annan konstnärlig
högskoleutbildning. Utbildningsprogrammen till modedesigner
resp. textildesigner omfattar enligt den sistnämnda motionen
konstnärliga kurser till 76 resp. 71 %. De lärare som anlitas
för det konstnärliga utbildningsområdet har samtliga en gedigen
konstnärlig utbildning. För att säkerställa kvaliteten i de
textila formgivarutbildningarna sker ett nära samarbete med
Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs
universitet.
Utskottet har inhämtat att de aktuella
formgivarutbildningarna i Borås anses lämpliga för anställning
inom handeln med textil och konfektion och inom tekoindustrin
t.ex. som kvalitetskontrollant. För sådana ändamål är det
enligt utskottets mening förståeligt att programmen behöver
innehålla vissa inslag av konstnärlig utbildning. Högskolan i
Borås har i sin förenklade anslagsframställning inför
budgetåret 1994/95 föreslagit att en särskild tilldelningsgrund
används för konstnärliga kurser inom den textila utbildningen,
vilket skulle innebära att takbeloppet för budgetåret 1994/95
borde höjas med drygt 3 700 000 kr.
Utskottet erinrar om att högskolan befinner sig inför det
andra året av en treårig budgetperiod. Frågor om omprövning av
beräkningsunderlag bör enligt utskottets mening ses i ett
nationellt perspektiv och avgöras i samband med en samlad
prövning inför en ny treårsperiod. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Ub689 och 1993/94:Ub697.
Regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet för
budgetåret 1994/95 utgår från det utbildningsuppdrag som
fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet.
UbU14, rskr. 363). Detta uppdrag utformades med förutsättningen
att de medel för 120 årsstudieplatser, som tillfördes Högskolan
i Borås med anledning av regeringens förslag i proposition
1992/93:42 (bet. UbU5, rskr.159), var beräknade engångsvis för
budgetåret 1993/94 och således inte kunde påräknas därefter.
Det anslagsbelopp som vid förra riksmötet angavs att högskolan
skulle kunna påräkna för budgetåret 1994/95 är därför något
lägre än det som anvisats för nu innevarande budgetår.
Regeringen föreslår nu för budgetåret 1994/95 till Högskolan i
Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på 97 472 000
kr.
I motion 1993/94:Ub639 (c) yrkande 1 anförs att medlen för de
120 årsstudieplatser som nyss nämnts bör permanent tilldelas
Högskolan i Borås. För att möta det stora sökandetrycket har
högskolan gjort ett betydande överintag till samtliga
utbildningsprogram innevarande läsår, så att antalet
studenter, omräknat till helårsstudenter, med 20 % överstiger
vad som krävs för att nå upp till tilldelat takbelopp. Vidare
anför motionären att regeringens förslag till anslagsbelopp --
bortsett från lokalkostnader -- tillsammans med att nya
uppgifter tillförs högskolan innebär en faktisk nedskärning med
3 %. Högskolan i Borås bör enligt hans mening få full täckning
för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya
uppgifter (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att medelsberäkningen under anslagen
till grundutbildning grundar sig på den prislista för
studentpeng och ersättning för helårsprestationer som utskottet
behandlat i det föregående (avsnitt 1). Där har också
redovisats ett antal faktorer som påverkat beloppen. Högskolan
i Borås har vid medelsberäkningen behandlats på samma sätt som
alla andra högskolor. Systemet med treårsbudget och lokal
frihet att bestämma utbildningsutbudet innebär att varje
högskolas styrelse måste ta ställning till hur resurserna skall
disponeras under treårsperioden för att på bästa sätt
tillgodose behoven. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub639
yrkandena 1 och 2 till Högskolan i Borås: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
97 472 000 kr.
5.14 Högskolan i Falun/Borlänge
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat yrkande
2 i motion 1993/94:Ub695 om ytterligare 335 helårsplatser under
budgetåren 1994/95 och 1995/96 vid Högskolan i Falun/Borlänge.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 130 529 000 kr.
De medel för lokalkostnader som därvid beräknats inom
anslaget är enligt motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 1
otillräckliga. Högskolan är, anför motionärerna, bunden av
15-åriga hyresavtal, slutna av Byggnadsstyrelsen åren 1990--91,
dvs. under den period då kostnaderna var som högst. Det belopp
som under anslaget har beräknats för lokalkostnader är 4
miljoner kronor lägre än de faktiska hyreskostnaderna.
Motionärerna anger två sätt att lösa problemet. Det ena är att
högskolan tilldelas extra anslag som täcker skillnaden mellan
schablonen och den verkliga kostnaden. Det andra sättet, som är
att föredra, är att Statliga Akademiska Hus AB förvärvar de två
fastigheterna i Falun och Borlänge som nu förhyrs och bestämmer
högskolans hyror på samma sätt som för övriga lärosäten.
Utskottet noterar att Högskolan i Falun/Borlänge i
regeringens förslag tilldelats 1 miljon kronor som s.k. kudde,
därför att högskolans faktiska lokalkostnader kraftigt
överstiger den tillämpade schablonen. Enligt vad utskottet
inhämtat kvarstår en skillnad på drygt 2,4 miljoner kronor.
Detta utgör 2,4 % av det föreslagna anslaget till
grundutbildning vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader.
Med den omslutning som högskolan har anser utskottet liksom
regeringen att det bör vara möjligt för högskolan att genom
omdisponering klara av sina hyreskostnader, samtidigt som den
får ett kraftigt incitament för att söka förändra gällande
hyresavtal.
Med hänvisning det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 130 529 000 kr.
5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning på 123 318 000 kr för budgetåret 1994/95.
Tre motioner tar upp de lokalkostnader som är förenade med
att Högskolan i Gävle/Sandviken under åren 1994--1995 kommer
att flytta in i nya lokaler, som för närvarande uppförs på det
gamla regementsområdet Kungsbäck i Gävle. I motion
1993/94:Ub663 (v) yrkande 1 anförs att byggnationen påbörjats
efter regeringens medgivande den 1 april 1993. Utöver lokalerna
i Gävle hyr högskolan lokaler i Sandviken av kommunen. Den
årliga kostnaden för dessa är ca 3 miljoner kronor. För att
högskolan skall kunna finansiera lokalkostnaderna i Gävle och
Sandviken behövs en volym på verksamheten som med 2,5 miljoner
kronor överstiger det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet
för 1994/95. Motionären anser att regeringen bör anvisa ett
således förhöjt belopp för budgetåret 1994/95. Samma
uppfattning om resursbehovet framförs i motion 1993/94:Ub677
(s) yrkande 1. Enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 2 krävs
en översyn av problemen med att Högskolan i Gävle/Sandviken får
dubbla hyreskostnader under en övergångstid, nämligen dels för
nuvarande lokaler i Gävle, dels för nuvarande lokaler i
Sandviken och dels för de nya lokalerna i Kungsbäck.
Nödvändiga åtgärder måste vidtas, anför motionären.
Utskottet har inhämtat att det schema som gäller för
flyttningen till nya lokaler i Gävle har beslutats av
högskolans styrelse. Att byggenskapen i Kungsbäck inriktas på
att kunna inrymma även den utbildning som nu bedrivs i
Sandviken är likaså något som beslutats av högskolestyrelsen.
Den skillnad mellan i motionerna uppgiven hyreskostnad och det
belopp som regeringen beräknat för hyror under anslaget utgör
knappt 2,7 % av det föreslagna anslaget till grundutbildning
vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader. Utskottet
hänvisar till vad som i det föregående anförts om motsvarande
problem vid Högskolan i Falun/Borlänge. Som lösning på
lokalkostnadsproblemet föreslås i motion 1993/94:Ub663 och
1993/94:Ub677 en ökning av verksamhetsvolymen vid Högskolan i
Gävle/Sandviken i förhållande till vad som förutsatts i
regeringens förslag. Huruvida detta också borde föranleda en
utökning av utbildningsuppdraget anges dock inte i motionerna.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1,
1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2
till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
123 318 000 kr.
I motionerna 1993/94:Ub663 (v) yrkande 2 och 1993/94:Ub677
yrkande 1 begärs vidare att planeringsramen för budgetåret
1995/96 höjs, också detta mot bakgrund av
lokalkostnadsproblemet.
Utskottet erinrar om att riksdagen förra året fattade beslut
om riktlinjer för utbildningsuppdragen för hela treårsperioden
(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Därvid angav
regeringen planerat takbelopp (exkl. lokalkostnader) för vart
och ett av budgetåren i perioden. Utskottet anser inte att
riksdagen nu bör fatta något nytt beslut i fråga om
planeringsram för budgetåret 1995/96, varför motionerna
1993/94:Ub663 yrkande 2 och 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del
bör avslås.
5.16 Högskolan i Halmstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning på 68 306 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
5.17 Högskolan i Kalmar
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
på 134 962 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat
förslagen i motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och
1993/94:Ub699 yrkande 1 om ytterligare drygt 260 helårsplatser
vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning på 56 157 000 kr för budgetåret 1994/95.
Takbeloppet för denna högskola bör ökas, enligt motionerna
1993/94:Ub673 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1.
Högskolan har nämligen enligt motionärerna genomfört en
tillväxt om ca 20 % per år, och räknar med att redan
innevarande år nå sitt takbelopp. Den treåriga planeringsram
som fastställts ger inte utrymme för tillväxt och är därmed
inte anpassad för en ny högskola som byggs upp och utvecklas,
heter det i den förstnämnda motionen, som förespråkar att
takbeloppet ökas med 10,3 miljoner kronor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det givna
utbildningsuppdraget skall ligga fast, föreslår att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och 1993/94:Ub699 yrkande 1,
båda i denna del, till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 56 157 000 kr.
5.19 Högskolan i Karlstad
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion
1993/94:Ub675, som avser ytterligare platser i
grundutbildningen, civilingenjörsutbildning samt
ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i Karlstad.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning på 212 235 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det begärda beloppet.
I motion 1993/94:Ub736 (m, fp, c, kds) yrkande 1 anförs
synpunkter på utvecklingen av grundutbildningen vid Högskolan
i Karlstad. Dagens studenter tenderar att studera vid
högskolan längre tid än förut. Genom de redan antagna
studenternas anspråk och behov minskar emellertid utrymmet för
andra studenter, samtidigt som intresset för att studera vid
högskolan är större än tillgången på platser. Motionärerna
anser att en del av den framtida ökningen av
högskoleutbildningen i landet bör ske vid Högskolan i Karlstad.
Målet bör vara en flexibel resursanvändning och en kraftfull
ökad insats inom distansutbildning och fortbildnings- och
vidareutbildningsverksamhet.
Utskottet anser att ställningstaganden avseende tiden efter
den nu pågående treårsperioden bör göras samlat och efter att
regeringen lagt fram förslag. Det är varje högskolestyrelses
ansvar att resurserna används effektivt, vilket mot bakgrund av
de föränderliga behoven torde kräva att de också används
flexibelt. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra
något sådant tillkännagivande som begärs i motionsyrkandet, som
alltså bör avslås.
5.20 Högskolan i Kristianstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning på 87 976 000 kr för budgetåret 1994/95.
Högskolestyrelsens beslut att flytta ingenjörsutbildningen
från nuvarande lokaler i Hässleholm till Kristianstad
uppmärksammas i motion 1993/94:Ub735 (nyd). Motionären anför
att beslutet på goda grunder har ifrågasatts inom länet.
Kritikerna anför att högskolan inte lever upp till sitt
regionala ansvar och att beslutet innebär en anmärkningsvärd
kapitalförstöring och brist på kostnadseffektivitet. Det är
enligt motionären också svårt att finna några
utbildningsmässiga kvalitetsvinster i den beslutade
omlokaliseringen -- snarare är risken stor för motsatsen. I
avvaktan på att utbildningsutskottet följer upp utvecklingen
och planerna vid Högskolan i Kristianstad bör riksdagen enligt
motionären anvisa ett i förhållande till innevarande budgetår
oförändrat belopp, nämligen 73 030 000 kr.
Utskottet har vid ett besök i Hässleholm i september 1993
fått kännedom om högskolestyrelsens beslut att flytta
ingenjörsutbildningen och om konsekvenserna av detta för
verksamheten, så som de uppfattas av dem som nu handhar den i
Hässleholm. Det har därvid framgått att högskolan har tillgång
till ändamålsenliga lokaler i Hässleholm för
ingenjörsutbildningen och till utrustning av hög standard. I
Hässleholm finns möjligheter för högskolan att rekrytera lärare
med lämpliga specialiseringar, vilka kan sambrukas mellan
ingenjörsutbildningen och den teknikerutbildning som anordnas
där som påbyggnadsutbildning inom komvux. Detta är enligt
bedömningen i Hässleholm en förutsättning för att få tillgång
till lärare inom tillräckligt många specialområden.
När den tvååriga ingenjörsutbildningen tillkom inom
högskolan, inledningsvis som en försöksverksamhet, angav
regeringen att bl.a. Hässleholm permanent borde vara
lokaliseringsort för ingenjörsutbildning. Även Kristianstad
skulle ha sådan utbildning, men huvuddelen skulle enligt
förslaget vara förlagd till Hässleholm (prop. 1988/89:90 s.
25). Riksdagen godkände förslaget (bet. UbU30, rskr. 280).
Inom ramen för det utbildningsuppdrag som givits har numera
högskolestyrelsen det fulla ansvaret för både sin högskolas
utbildningsutbud och var olika utbildningar förläggs.
Högskolestyrelsen har också ansvaret både för kvaliteten i
utbildningen och för lokalförsörjningen. Hyreskostnaderna för
den nybyggnation, som enligt vad utskottet erfarit planeras i
Kristianstad för att inrymma ingenjörsutbildningen, kommer att
få finansieras med de medel som riksdagen anvisar under
förevarande anslag.
Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen inkluderar
medel för lokalkostnader, som tidigare anvisades på annat sätt.
Det belopp som tillförts anslaget för att täcka
lokalkostnaderna är enligt vad utskottet inhämtat 13 417 000
kr. Ett bifall till motionsyrkandet om oförändrat krontal under
anslaget skulle alltså innebära en mycket kraftig minskning av
de tillgängliga medlen för utbildning vid Högskolan i
Kristianstad. Regeringens förslag innebär ett fullföljande av
de riktlinjer som godkändes vid föregående riksmöte när det
gäller takbelopp för denna högskola budgetåret 1994/95.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 87 976 000 kr.
5.21 Högskolan i Skövde
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion
1993/94:Ub710 yrkande 1 om ytterligare 240 helårsplatser per år
vid Högskolan i Skövde.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Skövde: Grundutbildning
på 64 784 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Synpunkter på den fortsatta utbyggnaden av Högskolan i
Skövde anförs i motion 1993/94:Ub625 (c, m, fp, kds). Enligt
motionärerna är det inte bra att högskolan förblir en av
landets minsta. Den växande forskningen vid Högskolan i Skövde
bör långsiktigt ges en bättre bas, vilket kräver dels
strukturella förändringar, dels ökning av medlen för
forskningsstödjande åtgärder. Vidare kommer enligt motionärerna
högskolan att få svårigheter att klara sina hyreskostnader
efter den tvåårsperiod under vilken regeringen beräknat s.k.
kudde. De förutsätter att regeringen återkommer med förslag som
beaktar frågan.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva
resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Riksdagen bör
enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande med
anledning av motionen, som alltså bör avslås.
Även i motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 3 tas problemet med
att anpassa hyreskostnaderna till de nya villkoren upp.
Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att
övergångsperioden, under vilken s.k. kudde beräknas för
Högskolan i Skövde, måste bli längre än två år.
Utskottet utgår, som nyss sagts, från att regeringen kommer
att pröva resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Tre motioner tar upp frågan om inrättande av yrkesteknisk
högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Utskottet har i avsnitt 3 i det föregående behandlat
motionsyrkanden vari planerna vid denna högskola på YTH enligt
en ny modell redovisas. I motionerna 1993/94:Ub614 (s) yrkande
2, 1993/94:Ub690 (c) yrkande 2 och 1993/94:Ub702 (v) yrkande 1
anförs att inrättande av YTH i Trollhättan/Uddevalla kräver att
högskolan tilldelas examensrätt samt att ökade ekonomiska
resurser tillförs. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen av
regeringen begär förslag om inrättandet av YTH vid denna
högskola (yrkande 2).
Utskottet har inhämtat att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
hittills inte ingivit någon ansökan om rätt att utfärda
yrkesteknisk högskoleexamen. Frågan om ytterligare medel bör
enligt utskottets mening prövas inför nästa treåriga
budgetperiod. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå
motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2, 1993/94:Ub690 yrkande 2 och
1993/94:Ub702.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning på 50 942 000 kr för budgetåret 1994/95.
Enligt motion 1993/94:Ub644 (c) yrkande 1 bör högskolan
tilldelas ökade resurser. De senaste årens ganska kraftiga
resurstillskott har nämligen huvudsakligen använts för att
finansiera förlängning av tvååriga utbildningar till tre år,
och ökningen av platsantalet har varit relativt begränsad.
Inför nästa budgetår kommer platsantalet att behöva minska, om
riksdagen beslutar om anslagsbeloppet enligt regeringens
förslag. Motionärerna anser att en mer rättvis fördelning av
resurser bör ske mellan universiteten och högskolorna. En metod
att åstadkomma detta kan vara att omfördela mellan högskolorna,
en annan att använda en del av de återstående medlen ur
löntagarfonderna (yrkande 2). Även i motion 1993/94:Ub728 (m)
anförs att högskolan i Trollhättan/Uddevalla behöver ökade
resurser, särskilt för att kunna bygga ut centrala
institutioner som bibliotek och data. Motionärerna förespråkar
också att det övervägs om medel kan anvisas genom en
omfördelning inom högskolesystemet.
Utskottet erinrar om varje högskolestyrelses ansvar för att
planera sin verksamhet med utgångspunkt i de riktlinjer för
resurserna under treårsperioden som riksdagen har godkänt. I
det nya resurstilldelningssystem som infördes innevarande
budgetår ingår bl.a. att icke utnyttjat medelsutrymme under
takbeloppet efter treårsperiodens slut av regeringen kan
omfördelas mellan högskolorna. Detta kan användas för att öka
ersättningen till läroanstalter som redovisar fler
helårsprestationer eller helårsstudenter än de kunnat få
ersättning för inom resp. takbelopp.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och
1993/94:Ub728 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 50 942 000 kr.
5.23 Högskolan i Växjö
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion
1993/94:Ub623 yrkande 2 om fler utbildningsplatser vid
Högskolan i Växjö.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Växjö: Grundutbildning
på 149 020 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.24 Högskolan i Örebro
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion
1993/94:A413 yrkande 6 om ytterligare 200 nybörjarplatser vid
Högskolan i Örebro fr.o.m. höstterminen 1994.
I Örebro finns enligt motion 1993/94:Ub692 (s) unika resurser
inom området kommunikationshandikapp i form av specialskolor,
riksgymnasium, specialpedagogutbildning, förskoleverksamhet
m.m., inriktade på döva och hörselskadade. Ytterligare resurser
för att anpassa Högskolan i Örebro till döva och hörselskadade
skulle underlätta för ungdomarna att bedriva högskolestudier,
anser motionärerna. Vid högskolan bedrivs flera
forskningsprojekt med inriktning på kommunikationshandikapp.
Kurs i teckenspråk om 20 poäng anordnas vid högskolan.
Landstinget, kommunen och specialskolorna på orten har bildat
ett samverkansorgan, Centrum för kommunikationshandikapp, för
att främja samverkan och resurssamordning över
huvudmannaskapsgränserna. Motionärerna anser att det också
krävs en medveten satsning från statsmakternas sida för att
stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt
teckenspråkscentrum i Örebro.
Utskottet konstaterar att större delen av de resurser som
finns i Örebro för att erbjuda en teckenspråkig miljö är
statligt finansierade. Om önskemål finns att Högskolan i Örebro
skall engagera sig i Centrum för kommunikationshandikapp, eller
eventuellt medverka i bildandet av ett nytt centrum för
teckenspråk, kan detta ske genom beslut av högskolan och inom
ramen för de resurser som högskolan disponerar. Motionen bör
enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd
och bör således avslås.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen
ett anslagsbelopp under Högskolan i Örebro: Grundutbildning
på 189 055 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.25 Högskoleutbildning på Gotland
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
högskoleutbildning på Gotland under den pågående treårsperioden
föreslår regeringen ett anslagsbelopp under
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning på 15 007 000
kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.26 Idrottshögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
Idrottshögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden
föreslår regeringen ett anslagsbelopp under
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning på 31 847 000
kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.27 Konstfack
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition
1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 137), bör
ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80
poäng skall uppgå till minst 300 under treårsperioden. För
närvarande avser kravet examina som omfattar minst 120 poäng.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett
anslagsbelopp under Konstfack: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 på 69 169 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.28 Kungl. Konsthögskolan
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition
1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 139), bör
ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80
poäng skall uppgå till minst 70 under treårsperioden. Med
utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett
anslagsbelopp under Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 på 34 267 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.29 Lärarhögskolan i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter numera, efter
en ändring av högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1993:1440),
Lärarhögskolan i Stockholm.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
Lärarhögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden
föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Lärarhögskolan
i Stockholm: Grundutbildning på 278 576 000 kr för budgetåret
1994/95. I beloppet ingår en s.k. kudde för dyra lokalkostnader
med 18 892 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.30 Mitthögskolan
Mitthögskolan bör tilldelas ett takbelopp utan uppdelning
på utbildningsområden, anförs det i motion 1993/94:Ub658 (fp)
yrkande 1. Högskolan skulle därmed fritt kunna omfördela
verksamheten så att den på ett flexibelt sätt kan leva upp till
efterfrågan.
Utskottet konstaterar att utbildningsuppdragets angivande av
vilket antal helårsprestationer som en högskola kan få
ersättning för inom olika utbildningsområden utgör ett av de få
styrningsverktyg som statsmakterna behållit när det gäller
utbildningsutbudet. Innevarande år är det första då det nya
resurstilldelningssystemet är i funktion. Det är enligt
utskottets mening för tidigt att nu på en fundamental punkt
ändra systemet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå
motion 1993/94:Ub658 yrkande 1.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående
treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett
anslagsbelopp under Mitthögskolan: Grundutbildning på
237 919 000 kr.
För att högskolan inte skall tvingas minska antalet antagna
budgetåret 1994/95 jämfört med innevarande år bör anslaget
enligt motion 1993/94:Ub638 (s) höjas med 16,5 miljoner kronor
budgetåret 1994/95 och med 26,2 miljoner 1995/96, allt i
förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hävdar att
den treårsbudget som riksdagen lagt fast innebär att man
permanentar den obalans som finns, både mellan södra och norra
Norrland och mellan södra Norrland och övriga Sverige, när det
gäller högskoleresurser. Vidare anförs att den prognos som
gjordes i november 1993 vid Mitthögskolan visar att högskolan
innevarande budgetår har så många helårsstudenter och kommer
att redovisa så många helårsprestationer, att den sammanlagda
ersättningen överskrider takbeloppet med 10 miljoner kronor.
I motion 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 2 anförs att
Mitthögskolan bör ges möjlighet att göra ett fullskaleförsök
med elektronisk informationslagring och sökning. Därigenom
skulle biblioteket kunna betjäna hela högskolan, som har
permanent verksamhet på fyra orter, fastän det knappast är
möjligt att tillhandahålla samtliga böcker på alla orter.
Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub637 (s) tilldelas
medel för att anpassa lokalkostnaderna på de olika
studieorterna till intäkterna. Enligt motionärerna missgynnas
Mitthögskolan av att behandlas som en högskola, fastän den är
lokaliserad till flera orter. Om högskolorna i Östersund resp.
Sundsvall/Härnösand betraktades för sig, skulle den senare ha
varit berättigad till s.k. kudde.
Utskottet anser liksom regeringen att det givna
utbildningsuppdraget bör stå fast. Den minskning av medlen till
lokalkostnader som följer av det nya systemet med
schabloniserad hyrespeng motsvarar för Mitthögskolan mindre än
en procent av det samlade anslaget till grundutbildning, exkl.
medel för lokalkostnader. Biblioteksservice är en förutsättning
för en högskolas verksamhet, och därmed utgår utskottet från
att högskolan ger bibliotekens samordning den prioritering som
krävs. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub637,
1993/94:Ub638 och 1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 237 919 000 kr.
En rad förslag som tagits fram till förstärkningar av
Mitthögskolan relateras i motion 1993/94:Ub654 (m). Det gäller
utveckling av forskningen vid högskolan, inrättande av ett
skogsindustriellt centrum, inrättande av
civilingenjörsutbildning, distansutbildningen, hänsynstagande
till att Mitthögskolan är förlagd till tre orter samt
omvandling av denna högskola till universitet. Enligt
motionären talar många skäl -- inte bara utbildningspolitiska
-- för att regeringen tillsätter en utredning om
Mitthögskolan. Dess uppgift skulle vara att undersöka
förutsättningarna att tillföra Mitthögskolan sådan utbildning
och forskning att dess attraktionskraft förstärks och den blir
en stark motor för den ekonomiska utvecklingen i
Mellannorrland.
Utskottet utgår från att regeringen inför nästa treåriga
budgetperiod kommer att överväga både utbildningsvolymens och
forskningsresursernas omfattning och fördelning mellan
universiteten och högskolorna. Utskottet anser inte att det
finns anledning att riksdagen begär en sådan utredning som
föreslås i motionen, som således bör avslås.
5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition
1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 144) bör
ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80
poäng skall uppgå till minst 325 under treårsperioden, dvs. en
ökning med 50. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår
regeringen ett anslagsbelopp under Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på
61 751 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.32 Mälardalens högskola
I anslutning till Mälardalens högskola drivs sedan år 1992
ett Centrum för välfärdsforskning. Centrumet stöds ekonomiskt
av länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland samt av
Eskilstuna kommun. Kommunen har enligt motionerna 1993/94:Ub636
(s), 1993/94:Ub684 (c) och 1993/94:A468 (s) yrkande 2 tagit
initiativ till inrättande av ett internationellt centrum för
välfärdsforskning. Detta centrum bör enligt motionärerna
knytas till Mälardalens högskola, vars bredd och
konkurrenskraft därigenom skulle öka.
Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad
med anledning av motionsyrkandena. Mälardalens högskola har
möjlighet att inom de resurser högskolan förfogar över engagera
sig i samverkan i olika former t.ex. när det gäller
välfärdsforskning. En skrivelse om att integrera Centrum för
välfärdsforskning i högskolan har enligt vad utskottet erfarit
ingivits till högskolestyrelsen. Utskottet anser att riksdagen
bör avslå motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684 och
1993/94:A468 yrkande 2 i denna del.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående
treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett
anslagsbelopp under Mälardalens högskola: Grundutbildning
på 145 417 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Utvecklingen av utbildning och forskning vid Mälardalens
högskola är av utomordentlig betydelse för västra
Mälardalen, anförs det i motion 1993/94:Ub650 (fp). Först med
en forskningsverksamhet värd namnet kan högskolan bredda och
fördjupa sin rekrytering såväl av studenter som av
lärarkrafter. En strategisk plan bör utarbetas i samverkan
mellan olika aktörer och i nära samverkan med högskolan. Nära
samarbete mellan olika aktörer och grupper behövs enligt
motionären också när det gäller utvecklingen av den högre
utbildningen i västra Mälardalen.
Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad
med anledning av vad motionären anfört. Yrkandet bör därför
avslås.
5.33 Operahögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående
treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 på 10 133 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.34 Teaterhögskolan i Stockholm
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition
1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 150) bör
ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80
poäng skall uppgå till minst 30 under treårsperioden. För
närvarande avser kravet examina som omfattar minst 140 poäng.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett
anslagsbelopp under Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 17 377 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Under anslaget C 43. Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. beräknas medel för vissa utgifter som
kan bli aktuella med anledning av de avtal som staten ingått
eller kommer att ingå med enskilda utbildningsanordnare. Med
specificerade anslagsposter redovisas Chalmers tekniska
högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan
i Jönköping, Teologiska Högskolan i Stockholm,
Örebromissionen/Örebro Missionsskola samt Evangeliska
Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut. I
sammanhanget påpekas det att vissa medel till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping beräknats även under anslagen C 45 och
C 47.
Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och
landsting för grundläggande högskoleutbildning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
I flera motionsyrkanden anförs kritik mot beräkningen av
anslagsbeloppen till vissa enskilda utbildningsanordnare.
Sålunda anmärks det i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 20 att
anslaget till Handelshögskolan i Stockholm i propositionen
räknas upp från 27,4 miljoner kronor till 51,8 miljoner kronor.
Handelshögskolan har ställning som fristående högskola och
bygger i hög grad sin verksamhet på externa finansiärer. När en
högskola valt att stå fri från staten i så stor utsträckning
som möjligt är det enligt motionärerna rimligt att i första
hand rikta ökade resursanspråk mot de privata intressenterna.
Motionärerna föreslår att till Handelshögskolan anvisas
31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit.
Utskottet vill påminna om att riksdagen vid föregående
riksmöte bemyndigade regeringen att ingå ett nytt avtal med
Handelshögskolan fr.o.m. den 1 juli 1994 i enlighet med de
principer och det innehåll som förelades riksdagen i
proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
(bet. UbU14, rskr. 363). Där angavs att det totala bidraget
till Handelshögskolan borde maximeras till 50 miljoner kronor
per år i dåvarande kostnadsläge. Beloppet borde korrigeras
årligen med hänsyn till förändringar i basbeloppet. Utskottet
(s. 80) sade sig dela regeringens uppfattning att
Handelshögskolan i Stockholm för sin grundutbildning bör få
statsbidrag efter samma grunder som gäller för motsvarande
statliga högskoleutbildning.
I budgetpropositionen redovisas nu att regeringen i juni 1993
godkände ett avtal mellan staten och Handelshögskolan som
gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Med
hänsyn till förändringarna i basbeloppet och slutjustering för
budgetåret 1991/92 beräknar regeringen det maximala bidrag som
kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1994/95 till
51 841 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen som är
i överensstämmelse med det av riksdagen givna bemyndigandet.
Med det anförda avstyrks motion 1993/94:Ub715 yrkande 20.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 21
uttala att Stiftelsen Högskolan i Jönköping ej skall
tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits under
förevarande anslag och som avser forskning och
forskarutbildning. Stiftelsehögskolan bör inte särbehandlas
utan få del av medlen för forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor på samma sätt som andra
högskolor.
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 bemyndigade
regeringen att till privaträttslig form överföra två statliga
högskolor, varav Högskolan i Jönköping var den ena (prop.
1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet innefattade
också att en forskningsorganisation skall byggas upp i
Jönköping. De medel som tidigare anvisats den statliga
högskolan i Jönköping från anslaget till forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, för innevarande
budgetår 3 159 000 kr, bör därför framdeles tilldelas
Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och
forskarutbildning. Utskottet har inget att invända mot att
medlen -- med ett på motsvarande sätt som för övriga
anslagsposter uppräknat belopp på 3 240 000 kr -- anvisas
under förevarande anslag till enskilda och kommunala
högskoleutbildningar. Riksdagen bör således avslå motion
1993/94:Ub715 yrkande 21.
Regeringens förslag till omvandling av Chalmers tekniska
högskola och Högskolan i Jönköping till aktiebolag resp.
stiftelse avvisas i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkandena 9 och
10. Särskilt allvarligt ser motionärerna på det faktum att
dessa två högskolor inte avses bli omfattade av högskolelag och
högskoleförordning. Effekten blir att alla svenska studenter
inte längre behandlas likvärdigt. Motionärerna anser inte att
kvaliteten vid svenska högskolor gynnas av en ojämlik
rättsstatus.
Som utskottet nyss anfört bemyndigades regeringen av
riksdagen att till privaträttslig form överföra två statliga
högskolor. Regeringen har därefter den 16 september 1993
beslutat att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping skall övergå i stiftelseform. För de stiftelseägda
högskolorna avsågs inte den nya högskolelagen (1992:1434) eller
den nya högskoleförordningen (1993:100) komma att gälla.
Statsmakternas rätt att genom ensidiga beslut styra
verksamheten ersätts med en relation grundad på avtal mellan
staten och högskolan. När det särskilt gäller verksamhetens
kvalitet framhöll regeringen att det ankommer på
stiftelsehögskolorna att påvisa kvalitet genom att delta i
nationella och internationella utvärderingar. På samma sätt som
andra enskilda utbildningsanordnare måste stiftelsehögskolorna,
för att få utfärda examina, ha tillstånd därtill enligt lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. I lagen
föreskrivs att en enskild utbildningsanordnare som fått
examensrätt är skyldig att medverka i uppföljningar och
utvärderingar av utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall
utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och
bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på
grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen. Vidare
har utskottet under hand erfarit att de kommande
stiftelsehögskolorna avser att i egna bestämmelser ta in
centrala delar av högskolelagen och högskoleförordningen. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motion
1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10 bör avslås av riksdagen.
Under anslaget beräknas medel till tre teologiska
fristående högskolor, nämligen till Teologiska Högskolan
i Stockholm, till Örebromissionen för Örebro Missionsskola och
till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds
Teologiska Institut. Samtliga dessa tre har enligt förordningen
(1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa
examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på
teologisk utbildning. I avtal mellan staten och resp. enskilda
utbildningsanordnare, vilka godkänts av regeringen i oktober
1993 och gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni
1998, har fastställts det högsta belopp som kan utgå per år.
Enligt avtalen skall omräkning av bidraget ske efter samma
principer som gäller för statliga lärosäten.
I motion 1993/94:Ub719 (kds, s, m, fp, c, nyd) hävdas att de
tre teologiska fristående högskolorna av rättviseskäl måste få
en motsvarande uppräkning av bidragen som de statliga
universiteten och högskolorna fått genom att till studentpengen
lagts en hyrespeng. Finansieringen av utgiftshöjningen på ca 1
miljon kronor bör ske inom Utbildningsdepartementets ram.
Utskottet har kunnat konstatera att i de avtal som slutits
mellan staten och dessa enskilda utbildningsanordnare anges att
staten ger bidrag varje budgetår med visst angivet belopp per
helårsstudent (studentpeng) och per helårsprestation. Den
uppräkning som anges i avtalen avser löne- och prisomräkning.
Denna har skett efter samma principer som för statliga
universitet och högskolor. Avtalen omfattar inte
lokalkostnader, vilket heller inte varit avsikten. Någon
ersättning för lokalkostnader i form av hyrespeng kan alltså
inte utgå. Därmed avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub719.
I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns Ingesunds
Musikhögskola som en av flera viktiga utbildningsenheter i
Värmland, till vilka fortsatt statligt stöd bör utgå.
Utskottet noterar att Värmlands läns landsting för musik- och
musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola erhåller 20,4
miljoner kronor i statsbidrag innevarande budgetår. Medel har
beräknats under förevarande anslag för nästa budgetår.
Regeringen anger att diskussioner pågår om villkor för
statsbidrag. Utskottet anser därmed att motionen i denna del är
tillgodosedd och bör avslås.
Regeringen begär, som tidigare nämnts, ett anslagsbelopp
på 1 240 936 000 kr som bidrag till Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.
Enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 23 bör anslaget
minskas i enlighet med motionärernas yrkanden om lägre bidrag
till Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om minskning
av anslagsposter. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att
riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
Högskoleutbildningar på hemslöjds- och hantverksområdet
föreslås i tre motioner. Handarbetets Vänners skolas
utbildningar bör omvandlas till högskoleutbildning, anförs det
i motion 1993/94:Ub612 (s). Skolan har tvåårig högre
hemslöjdsutbildning av ledarpersonal och konsulenter till
hemslöjds-, heminrednings- och textilföretag. Det finns i dag
ett dokumenterat behov av längre utbildningar och delkurser med
högskolestatus. Delkurser skulle kunna läggas upp så att de
också passar som inslag i annan högskoleutbildning. -- Också
Sätergläntan, Hemslöjdens gård, bör enligt motion 1993/94:Ub616
(s) i denna del få möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.
Motionärerna nämner att kontakter har tagits med Högskolan i
Falun/Borlänge för ett samarbete bl.a. inom området kultur och
design.
En Hantverkets högskola bör etableras, framhålls det i motion
1993/94:Ub643 (c, m, fp, kds), för att behålla kompetens och
utveckling kring de smala hantverksyrkena. Vid Hantverkets
folkhögskola i Leksand med Företagarnas riksorganisation som
huvudman finns bl.a. fyraåriga kurser i reparation och byggande
av stråkinstrument liksom en tvåårig bokbindarutbildning.
Samarbetsmöjligheter finns med Högskolan i Falun/Borlänge.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Sedan den 1 juli 1993 beslutar universitet och högskolor
själva, inom ramen för sina examensrättigheter, om både
utformningen av sitt utbildningsutbud och vart detta skall
lokaliseras. Om det finns ett behov av vissa hemslöjds- och
hantverksutbildningar på högskolenivå kan de universitet och
högskolor som så önskar inrätta denna utbildning. Universiteten
och högskolorna kan välja att lokalisera utbildningen till det
egna lärosätet eller till någon annan lämplig institution
utanför detsamma. Dessutom finns sedan den 1 juli 1993
möjligheten för enskilda utbildningsanordnare att få
examensrätt för examina som finns i examensordningen. Beslut om
examensrätt fattas av regeringen efter bedömning av
Kanslersämbetet. Utskottet anser med det anförda att riksdagen
bör avslå motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616 i denna del
och 1993/94:Ub643.
En "Musikens Östersjöakademi" med högre kammarmusikalisk
utbildning samt forskning bör enligt motion 1993/94:Ub725 (s,
fp, c, kds, v) inrättas i nordöstra Stockholms län och
förläggas till Norrtälje. Utbildningen bör anordnas som en
treårig försöksverksamhet med staten, landstinget och kommunen
som huvudmän och starta budgetåret 1995/96. Lärare och elever
rekryteras i första hand från Östersjöländerna.
Undervisningstiden bör vara två år och indelas i tre terminer
per läsår. När det gäller forskningsdelen kan denna knytas till
Uppsala universitet. I Norrtälje skulle man kunna skapa en
miljö som bidrar till att integrera musiklivet i Sverige,
Finland, S:t Petersburgsområdet, Baltikum, Polen och
Nordtyskland, anför motionärerna.
Utskottet ser det som positivt att samarbete på kultur- och
utbildningsområdet etableras med länderna kring Östersjön.
Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i proposition
1993/94:177 Utbildning och forskning framhåller att den
fortsatta expansionen av högre utbildning i Stockholmsområdet
bör få en inriktning som särskilt främjar en förstärkning av de
kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och
Östersjöregionen i övrigt. Som utskottet nyss anfört beslutar
universitet och högskolor numera själva om både utformningen av
sitt utbildningsutbud och vart detta skall lokaliseras.
Universitetet i Uppsala eller Musikhögskolan i Stockholm har
möjlighet att överväga en lokalisering i Norrtälje av viss del
av sin utbildning och forskning. Beträffande enskild
utbildningsanordnares rätt att utfärda examen erinrar utskottet
om möjligheten att hos regeringen ansöka om sådan. Utskottet
anser med hänvisning till det anförda att motion 1993/94:Ub725
inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.
5.36 Europeisk utbildningssamverkan
Under anslaget beräknas alla kostnader för Sveriges
deltagande i EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och
Tempus. Programmen administreras av Verket för högskoleservice.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr, vilket
utskottet tillstyrker.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 22 bör regeringen
arbeta för en sådan vidgning av programmet Tempus att detta
på sikt även inkluderar studentutbyte.
Utskottet har inhämtat att Tempus, EG:s särskilda program för
utbildningssamarbete med Östeuropa, är ett biståndsprogram och
skiljer sig från andra utbildningsprogram inom EG i det att
tyngdpunkten ligger på effekter i mottagarländerna i Öst.
Tempusprogrammets inriktning bestäms av EG och
mottagarländerna. S.k. nätverksprojekt prioriteras. Med det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.
Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom
högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till
förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till
Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i
Paris.
Regeringen begär ett reservationsanslag på 468 572 000 kr
att fördelas mellan anslagsposterna Stiftelsen Svenska
institutet (4 346 000 kr), Svenska studenthemmet i Paris
(766 000 kr), Distansutbildning (64 433 000 kr), Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål (176 550 000 kr)
samt Till regeringens disposition (222 477 000 kr). Under
anslagsposten Till regeringens disposition har engångsvis
beräknats 10 miljoner kronor till inredning och utrustning för
Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Svenska studenthemmet i Paris behöver rustas upp och
byggas ut, hävdas det i motion 1993/94:Ub708 (m), för att kunna
ta emot fler svenska studenter som vill studera fransk kultur
och det franska språket.
Enligt vad utskottet inhämtat anvisade regeringen i juni 1992
från förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens
disposition, och från anslaget I 2. Inredning och utrustning
sammanlagt 2 345 000 kr för upprustning av studenthemmet.
Styrelsen har nu begärt ytterligare 1,4 miljoner kronor. Denna
fråga bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Något initiativ från riksdagens sida i ärendet är således inte
påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub708.
I motion 1993/94:A40 (s) yrkande 24 begärs att riksdagen
beslutar att för nästa budgetår anvisa 3 miljoner kronor till
fora för kvinnliga forskare utöver vad som tidigare
beslutats. Motionärerna anför att kvinnoforskningen främjas
genom en dubbel strategi, dels genom integrering av
kvinnoforskning i de olika disciplinerna, dels genom att
utveckla den självständiga tvär- och mångvetenskapliga kunskap
som dessa fora bidrar med.
Utskottet vill erinra om att vid behandlingen av
forskningspropositionen våren 1993 (bet. 1992/93:UbU15 s. 58
och 105 f.) framhöll utskottet att de olika former av
utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete som de särskilda
fora/centra för kvinnliga forskare m.m. vid universitet och
högskolor bedriver är av stor betydelse. Enligt regleringsbrev
anvisas för innevarande budgetår 6 280 000 kr till fora för
kvinnliga forskare. För de två återstående åren av perioden
1993/94--1995/96 godkände riksdagen regeringens förslag om
oförändrad planeringsram. Medlen föreslås nu bli anvisade under
förevarande anslag, anslagsposten Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål. Utskottet anser att det är angeläget att
verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Förslag
om ytterligare medel till denna verksamhet bör dock bedömas i
samband med behandlingen av nästa forskningsproposition.
Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:A40 yrkande 24 i
denna del.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion
1993/94:Ub715 (s) yrkande 22 inte tillföras 10 miljoner kronor
för inredning och utrustning som regeringen föreslagit. Det
är enligt motionärerna inte klargjort varför dessa extra medel
behövs.
Beträffande tilldelningen av medel till Stiftelsen Högskolan
i Jönköping har utskottet i det föregående under anslaget
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
(avsnitt 5.35) hänvisat till det bemyndigande som riksdagen
lämnat. Detta innefattade uppbyggnad av en
forskningsorganisation vid stiftelsehögskolan. De medel till
inredning och utrustning som nu föreslås bli anvisade
engångsvis skall enligt vad utskottet erfarit användas för
införskaffande av lös egendom till forskningsorganisationen.
Därutöver kommer lokala intressen att bidra med betydande
summor för att Stiftelsen Högskolan i Jönköping även skall få
tillgång till ändamålsenliga lokaler. Motion 1993/94:Ub715
yrkande 22 i denna del avstyrks med det anförda.
I parti- och kommittémotioner från Socialdemokraterna
föreslås under detta anslag ökade medel till regeringens
disposition för nästa budgetår för fler högskoleplatser.
Sålunda hemställs i motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17
i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:Ub715 yrkandena
5, 7 i denna del och 9 i denna del att riksdagen beslutar
anvisa dels 15 miljoner kronor för 500 platser till det
naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som regeringen
aviserat för budgetåret 1994/95, dels 125 miljoner kronor
för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500 platser
inom YTH, dels 18 miljoner kronor utöver regeringens
förslag till stöd för ökad distansutbildning inom högskolan.
Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2)
avstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser i
högskolan bl.a. med hänvisning till att regeringens aviserade
förslag i kompletteringspropositionen bör avvaktas.
Följaktligen bör också ställningstaganden beträffande
medelstillskott anstå i avvaktan på regeringsförslagen.
Utskottet har också i det föregående avstyrkt motionsyrkanden
om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte skall tilldelas
ett visst belopp engångsvis resp. att fora för kvinnliga
forskare skall få ytterligare medel under innevarande
treårsperiod.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22
i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19
i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del till Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
468 572 000 kr.
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 24 framförs kritik mot
bristande beslutsunderlag i regeringens förslag och
politiserad beredning av högskolefrågorna. Motionärerna
anmärker på att regeringen föreslår stora belopp till
regeringens disposition, t.ex. 222 miljoner kronor under
förevarande anslag (C 45), utan att redogöra för hur dessa
medel skall användas. De hävdar att frågor som till sin
karaktär borde beredas i ämbetsverk med verkens krav på insyn,
öppenhet och opartiskhet nu hanteras inom ett allt starkare
politiserat regeringskansli. Ett exempel på bristande
beslutsunderlag och insyn utgör regeringens beräkning av
lokalkostnader inom högskolans resurstilldelningssystem. Den
anförda kritiken bör enligt motionärerna ges regeringen till
känna.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är
viktigt att riksdagen som underlag för sina beslut presenteras
ett allsidigt berett förslag.
När det gäller lokalkostnader har utskottet förståelse för
att det ändrade systemet med en hyrespeng inkluderad i
grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor i ett
övergångsskede kan medföra svårigheter i fråga om beräkningar.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 1) redovisat vilka
problem som kan uppstå och hur regeringen avser att komma till
rätta med dessa.
Utskottet konstaterar att medlen till regeringens disposition
under förevarande anslag upptas till ett i huvudsak
ospecificerat belopp på 222 477 000 kr. Enligt vad utskottet
senare fått sig redovisat skall av dessa medel betalas för
behörighetsgivande förutbildning (57 439 000 kr), pedagogisk
utveckling av lärare vid universitet och högskolor
(51 285 000 kr), kostnader för Campus för konstnärliga
högskolor (40 504 000 kr), kostnader för kopieringsersättning
vid universitet och högskolor (12 257 000 kr) samt vissa
lokalkostnader för Karolinska institutet (3 211 000 kr).
Återstående belopp, 57 781 000 kr, är ointecknat. Från
Utbildningsdepartementet har anförts att regeringen inom ramen
för ointecknade medel måste kunna lösa akuta problem som
uppstår inom en myndighet, inom ramen för internationellt
samarbete m.m. Det har också påpekats att statens egendom inte
är försäkrad och att vissa medel måste finnas tillgängliga för
att täcka åtminstone delar av kostnader för skador.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl
för någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
1993/94:Ub715 yrkande 24.
5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och
högskolor
Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt
utvecklingsarbete vid Stockholms universitet (GI/IHR),
Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl.
Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,
Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.
Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig
motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen
anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som
riksdagen beslöt om med anledning av forskningspropositionen
våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under
anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå
universitet samt Högskolan i Luleå.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens
beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och
högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 13 344 000 kr.
5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor
För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor (C 47) föreslås i propositionen ett
reservationsanslag på 151 538 000 kr för budgetåret 1994/95.
I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 86 439 000 kr till
regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15
mindre och medelstora högskolor.
Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993
(prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) har 40 miljoner
kronor avsatts till stöd för nätverk för forskning mellan
mindre och medelstora högskolor samt universiteten och
högskolor med fasta forskningsresurser. Merparten av dessa
medel har beräknats under anslagsposten till regeringens
disposition. I propositionen anges att regeringen avser att
besluta om fördelning till detta ändamål för perioden
1993/94--1995/96 senast i början av 1994.
Vidare har av medlen till regeringens disposition avsatts 40
miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95 som regeringen vill
använda för långsiktig forskningssamverkan mellan å ena sidan
högskolor med profiler riktade mot privata sektorn och
näringslivet och å andra sidan företag och organisationer med
kvalificerad vetenskaplig verksamhet i enlighet med riksdagens
beslut våren 1993 (prop.1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).
Fördelningen av medlen skall enligt regeringen baseras på
verksamhetens kvalitet och angelägenhet ur forskningssynpunkt,
näringslivets relativa finansieringsbidrag samt vissa regionala
hänsyn.
För forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan
i Jönköping, slutligen, har beräknats 10 miljoner kronor under
anslagsposten till regeringens disposition.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion
1993/94:Ub681 (s) yrkande 2 inte särbehandlas under förevarande
anslag. Beloppet, 10 miljoner kronor, som reserverats för
stiftelsehögskolan bör fördelas till samtliga under anslaget
upptagna högskolor med en andel också för stiftelsehögskolan.
-- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 11 avvisas regeringens
förslag om 10 miljoner kronor för forskning och
forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om resurser till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping under anslagen Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m. (avsnitt 5.35) och Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
(avsnitt 5.37). Denna stiftelsehögskola kommer att bildas i
enlighet med riksdagens bemyndigande till regeringen våren 1993
(prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet
innefattar att en forskningsorganisation skall byggas upp i
Jönköping. Från de förutvarande löntagarfonderna skall
regeringen fördela 1,7 miljarder kronor mellan Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping som
stiftelsekapital. Det har förutsatts att de resurser som
avkastningen på stiftelsekapitalet genererar skall användas för
uppbyggnaden. Enligt vad utskottet inhämtat från
Utbildningsdepartementet kommer emellertid avkastningen på den
del av löntagarfondsmedlen (Fond 92--94) som vid fördelningen
tillfaller Stiftelsen Högskolan i Jönköping att vara för liten
för att stiftelsehögskolan skall kunna bygga upp en
forskningsorganisation i den omfattningen att man kan få
examensrätt för doktorsexamen. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det därför är nödvändigt att stiftelsehögskolan
tilldelas föreslaget belopp på 10 miljoner kronor för forskning
och forskarutbildning. Utskottet anser med det anförda att
riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och
1993/94:Ub714 yrkande 11.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 24 bör 20 miljoner
kronor av de medel som avsatts för långsiktigt
forskningssamarbete med näringslivet kunna riktas till
offentliga institutioner, t.ex. kommuner och landsting. En
betydande forskningspotential finns enligt motionärerna i ett
ökat samarbete med den offentliga sektorn.
Utskottet anser att inriktningen mot ett ökat
forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt
näringslivet som riksdagen beslutade om med anledning av
forskningspropositionen våren 1993 bör ligga fast för
treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet avstyrks
därmed.
Högskolan i Luleå bör också få medel för
forskningsstödjande åtgärder, anförs det i flera motioner.
Enligt motionerna 1993/94:Ub681 (s) yrkande 3 och 1993/94:N283
(s) yrkande 7 bör riksdagen besluta att för budgetåret 1994/95
anvisa högskolan 14 miljoner kronor. Det kan enligt
motionärerna inte vara rimligt att Högskolan i Luleå skall
använda det tekniska fakultetsanslaget för forskningsanknytning
av lärare i statskunskap, pedagogik, språk m.m. Liknande
synpunkter framförs i motion 1993/94:Ub678 (v), där motionären
yrkar att Högskolan i Luleå skall få ett forskningsstöd på 4
miljoner kronor per år för icke-teknisk forskning. I motion
1993/94:Ub907 (s) yrkande 5 begärs att riksdagen uttalar sig i
fråga om forskningsresurser i skogslänen, nämligen att
ytterligare medel behövs för forskningsstödjande åtgärder vid
de mindre och medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå.
Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå som har en
teknisk fakultet inte räknas till de mindre och medelstora
högskolorna. Högskolan skall mot denna bakgrund inte tillföras
medel för forskningsstödjande åtgärder. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681 yrkande 3,
1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7, samtliga i
denna del.
Ett utökat anslagsbelopp till forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor begärs i två motioner.
Enligt motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 1 bör anslaget
tillföras 33 240 000 kr, vilket motsvarar de besparingar som
motionärerna vill göra genom att avvisa regeringens förslag
(under anslagen C 43 och C 45) om 13 240 000 kr till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping och genom att minska bidraget
till Handelshögskolan i Stockholm med 20 000 000 kr (under
anslaget C 43). -- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 27
föreslås att riksdagen under anslaget anvisar 70 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel
till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda
anförs i motion 1993/94:Ub729 (s) att Gävle--Dala-fakulteten
vid en preliminär fördelning av nätverksmedlen fått 6 miljoner
kronor, vilket är otillräckligt. Också i motionerna
1993/94:A458 (fp) yrkande 1 och 1993/94:Ub688 (c) yrkande 4
framhålls angelägenheten av att nätverksmedlen för
forskarutbildning vid Gävle--Dala-fakulteten utökas.
Anslagsposten om 2 miljoner kronor till Högskolan i
Karlskrona/Ronneby bör enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande
2 ökas med 5 miljoner kronor. Ökade resurser för nätverk
föreslås i motion 1993/94:A466 (v) yrkande 5 till högskolorna i
Karlskrona/Ronneby, Kalmar och Växjö.
Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub687 (c) yrkande 1
prioriteras vad gäller medel för forskningsstödjande åtgärder
och vid fördelningen av resurser för forskningssamverkan mellan
högskola och näringsliv. Som skäl för prioritering åberopar
motionärerna bl.a. att Mitthögskolan har störst avstånd till
universitet eller högskola med fasta forskningsresurser.
Behovet av en ökning av resurserna för forskningsstödjande
åtgärder vid Högskolan i Skövde påtalas i motion 1993/94:Ub710
(s) yrkande 2. Ytterligare forskningsresurser behövs enligt
motion 1993/94:Ub665 (v) yrkande 2 till Högskolan i Örebro.
Statens andel av forskningsmedlen till de nya högskolorna bör
ökas och utgöra cirka hälften av vad som satsas på forskning
vid högskolan, anförs det i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 2.
Utskottet har tidigare i detta betänkande avstyrkt
motionsyrkanden om neddragning av bidragen till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. I
konsekvens härmed bör motsvarande medel, som motionärerna
föreslår, inte tillföras detta anslag.
Utskottet är inte berett att tillstyrka föreslagna
anslagsökningar. Utskottet hänvisar till att regeringen nyligen
i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning tagit upp
frågan om förstärkning av forskningen vid mindre och medelstora
högskolor samt forskningssamarbetet med näringslivet.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673 yrkande
2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena 1 och 3
i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688 yrkande 4,
1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub714
yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande 5 i denna del,
1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458 yrkande 1 och
1993/94:A466 yrkande 5 för forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor anvisar ett reservationsanslag
på 151 538 000 kr för nästa budgetår.
Kritik riktas i motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 4 mot att en
stor del av anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor återfinns ofördelat under
anslagsposten Till regeringens disposition. Utgångspunkten
måste enligt motionärerna vara att så mycket som möjligt av
anslaget skall fördelas på högskolorna, dvs. att denna
anslagspost minskas eller i varje fall redovisas inför
riksdagen före regeringsbeslut.
Utskottet noterar att i propositionen anges att under
anslagsposten Till regeringens disposition på 86 439 000 kr
har beräknats följande medel, dels 40 miljoner kronor för
forskning i nätverk med universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser, dels 40 miljoner kronor för
forskningssamverkan med näringslivet, dels 10 miljoner för
forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
önskvärt med en mer detaljerad redovisning till riksdagen över
dessa medels fördelning, särskilt som medlen i förhållande till
de redovisade anslagsposterna för forskningsstöd i övrigt utgör
huvudparten av anslaget. Regeringen har nyligen -- den 30 mars
-- beslutat om fördelning av 33 786 000 kr till nätverk för
forskning och forskarutbildning mellan universitet och
högskolor för budgetåret 1993/94. Enligt beslutet avser
regeringen att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 pröva frågan
om fortsatta anslag av väsentligen samma storleksordning, mot
bakgrund av de redovisningar som högskolorna skall lämna över
nätverkssamarbetet. Fördelningen av medlen för
forskningssamverkan med näringslivet bereds för närvarande inom
departementet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör
göra något uttalande i frågan. Motion 1993/94:Ub681 yrkande 4
bör således avslås.
Lokalkostnader för forskning vid mindre och medelstora
högskolor tas upp i motion 1993/94:Ub694 (s). Enligt denna
bör högskolor utan fakultetsanslag ges ett lokalstöd för
forskning som motsvarar 50 % av vad de faktiskt drar in i
ersättning för lokalkostnader från externa finansiärer.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i sådant syfte.
Utskottet hänvisar till vad som anförs inledningsvis (avsnitt
1) i detta betänkande om beräkningen av medel för
lokalkostnader under anslagen till grundutbildning fr.o m.
budgetåret 1994/95. När det gäller forskning och
forskarutbildning skall forskningsråden fortsättningsvis svara
för de lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som
råden finansierar. I vad avser externa uppdrag skall högskolan
enligt avgiftsförordningen (1992:191, ändr. 1993:431) ta ut
ersättning av uppdragsgivaren med tillämpning av principen om
full kostnadstäckning. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1993/94:Ub694.
5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner
enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen
till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 487 495 000 kr.
5.41 Kanslersämbetet
Kanslersämbetet har till uppgift att på nationell nivå
granska kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor
samt främja utvecklingen av kvalitet och kvalitetssystem i
högskoleverksamheten. Kanslersämbetets arbetsuppgifter och
organisation framgår av förordningen (1993:886) med instruktion
för Kanslersämbetet.
I sin förenklade anslagsframställning har Kanslersämbetet
redovisat förslag till verksamhetsmål för vart och ett av
följande fyra program, nämligen strategiska projekt, nationella
utvärderingar, kvalitetsutveckling och uppföljning samt
examensrätt. Regeringen anser att dessa mål, vilka refereras i
propositionen, är väl avvägda och bör ligga fast under
tvåårsperioden 1994/95--1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till Kanslersämbetet
anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr för nästa
budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 17 begärs en utredning
om möjligheterna att inrätta ett gemensamt studentverk.
Motionärerna vill att Kanslersämbetet och Verket för
högskoleservice skall slås samman. Detta skulle leda till en
tydligare ansvarsfördelning och större demokratisk insyn samt
bättre information till studenterna.
Utskottet vill framhålla att Verket för högskoleservice (VHS)
och Kanslersämbetet är två myndigheter med helt olika
inriktning. Huvuddelen av VHS uppgifter består i att ge service
åt universitet och högskolor. Utskottet redogör närmare för
detta i det följande. Kanslersämbetets huvuduppgift är att
främja kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor.
Det åligger ämbetet enligt instruktionen att sammanfatta och
publicera resultaten av utförda utvärderingar. Riksdagen
beslutade våren 1992 om den centrala myndighetsorganisationen
för högskolan (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195).
Utskottet kan inte finna att det därefter har kommit fram några
skäl till att riksdagen skall ändra beslutet i fråga, varför
motion 1993/94:Ub714 yrkande 17 avstyrks.
5.42 Verket för högskoleservice
Arbetsuppgifter och organisation för Verket för
högskoleservice (VHS) framgår av förordningen (1992:397) med
instruktion för verket.
De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de
uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och
högskolor inom Utbildningsdepartementets och
Jordbruksdepartementets områden dels utföra uppgifter, som
med fördel kan göras samordnat för universitet och högskolor,
dels biträda universitet och högskolor med
specialistkunskap, dels följa upp verksamheten vid
universitet och högskolor i samarbete med dessa och i
anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik.
Verket skall främja internationalisering av den högre
utbildningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt
informera i samhället om verksamheten vid universitet och
högskolor.
VHS är en serviceorganisation inom högskolesystemet.
Verksamheten skall huvudsakligen finansieras genom uppdrag från
universitet och högskolor. I takt med att den
uppdragsfinansierade verksamheten byggs ut skall stödet via
anslagsfinansiering successivt minska. Enligt den budgetering
som verket redovisat i den fördjupade anslagsframställningen
kommer verksamheten den 1 juli 1994 att vara avgiftsfinansierad
till ca 60 %, vilket med god marginal överstiger de krav som
regeringen ställt.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för verksamheten inom VHS
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen
förordat i avsnittet Slutsatser. Där anges att de övergripande
målen för VHS verksamhet bör ligga fast. VHS förefaller enligt
regeringen att för nästa budgetår kunna uppfylla de krav på
avgiftsfinansiering som regeringen ställt i de
myndighetsspecifika direktiven. För budgetåret 1994/95 föreslår
regeringen att kostnaderna för antagningen av studenter
motsvarande 29 miljoner kronor skall föras bort från VHS
ramanslag. Motsvarande belopp beräknas under universitetens och
högskolornas grundutbildningsanslag.
Utskottet anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande.
I övrigt beräknas under anslaget 8 399 000 kr till följd av
att VHS får beställaransvaret för högskolestatistik (prop.
1992/93:101, bet. FiU7, rskr. 122). Vidare har beslutats (prop.
1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) att VHS skall vara
ansvarigt administrativt organ för SUNET. VHS bör därför
tilldelas ett driftsanslag för SUNET motsvarande 18 928 000
kr. Beloppet motsvarar användaravgiften för berörda universitet
och högskolor och har förts bort från resp.
grundutbildningsanslag och fakultetsanslag.
Sammantaget föreslår regeringen ett anslagsbelopp till
VHS på 70 480 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens
medelsberäkning, tillstyrker att riksdagen anvisar ett
ramanslag på det begärda beloppet.
I motion 1993/94:Ub602 (m) betonas att det är viktigt att en
enda instans förmedlar information rörande svenskens
möjligheter att studera utomlands och möjligheterna för
studerande från andra länder att studera i Sverige. Den som
söker information måste kunna vända sig till ett ställe med
sina frågor och sedan eventuellt bli hänvisad vidare.
Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades
fram i oktober 1993, (Ds 1993:76) Utlandsstudier och
internationella utbildningskontakter, föreslås Verket för
högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden, Svenska
institutet och Skolverket få ansvar för olika inriktningar av
information till studerande både i Sverige och utomlands.
Enligt vad utskottet inhämtat bereds frågan för närvarande i
Utbildningsdepartementet. Utskottet, som har förståelse för
motionärens synpunkter, anser att regeringens ställningstagande
i ärendet bör inväntas. Motionen bör därför avslås av
riksdagen.
Ett fristående institut för värdering av svenska och
utländska utbildningar föreslås i motion 1993/94:Ub613
(c). Institutet måste ha resurser för att snabbt kunna värdera
utbildningar. Motionären pekar på att långa väntetider i detta
avseende skapar problem för nyanlända invandrare när det gäller
att söka arbete eller vidareutbildning. Huvudmän för ett sådant
institut kan vara, utöver staten, arbetsmarknadens parter.
Verksamheten bör till stor del avgiftsfinansieras.
Utskottet hänvisar till att VHS enligt sin instruktion skall
svara för bedömningen av utbildningar vid utländska universitet
och högskolor, den s.k. ekvivaleringsverksamheten. Bl.a.
värderas den utbildning som invandrare och flyktingar har i
syfte att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. VHS
anger i anslagsframställningen att den genomsnittliga
handläggningstiden för ekvivaleringsärenden skall minska till 4
månader under nästa budgetår, vilket överensstämmer med EG:s
rekommendation. Enligt vad utskottet erfarit avser VHS att
bredda bedömningsverksamheten till utländska motsvarigheter
till såväl gymnasiala utbildningar som universitets- och
högskoleutbildningar. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1993/94:Ub613.
5.43 Överklagandenämnden för högskolan
Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992
med uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom
universitetens och högskolornas område enligt närmare
föreskrifter av regeringen. Sedan den 1 juli 1993 har nämnden i
uppdrag att också fullgöra kanslifunktioner åt Högskolans
avskiljandenämnd.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt,
till Överklagandenämnden för högskolan anvisar ett ramanslag på
3 233 000 kr för nästa budgetår.
5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades som en
självständig myndighet den 1 juli 1992. Enligt förordningen
(1992:817) med instruktion för rådet har detta till uppgift att
främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande
högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse.
För verksamhetsområdena har följande mål lagts fast. Rådet
skall främja utvecklingen av den grundläggande
högskoleutbildningen genom att fördela anslag till
experimentbetonade utvecklingsprojekt, som ligger utom ramen
för vad som normalt kan och bör bekostas lokalt. Rådet skall
vidare fortsätta att inhämta och sprida kännedom om avslutade,
pågående och planerade utvecklingsinsatser av principiell och
nydanande karaktär i Sverige och utomlands. Härutöver bör
särskilda insatser göras på följande fyra områden, nämligen
datorstöd i grundläggande högskoleutbildning, miljöutbildning,
jämställdhetsfrågor samt ökad internationalisering av
utbildningen.
Regeringen beräknar under anslaget till Rådet för
grundläggande högskoleutbildning ett sammanlagt medelsbehov för
budgetåret 1994/95 på 41 871 000 kr.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 19 bör riksdagen till
rådet anslå 10 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit. Medelstillskottet bör användas till
jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar som leder
till arbeten inom vård och omsorg. Motionärerna vill att rådet
får i uppdrag att se över dessa utbildningar och genomföra en
omprioritering av utvecklingsarbetet så att lika stor energi
läggs på en förbättring av könsfördelningen i kvinnodominerade
som i mansdominerade utbildningar.
Utskottet vill påminna om att rådet genom riksdagens beslut
våren 1993 anvisas 5 miljoner kronor årligen under
treårsperioden 1993/94--1995/96 för insatser i syfte att främja
jämställdheten (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).
Eventuella behov av ytterligare medel får övervägas inför nästa
treårsperiod. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionsyrkandet till Rådet för grundläggande högskoleutbildning
anvisar ett reservationsanslag för nästa budgetår i enlighet
med regeringens förslag.
5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation
Med anledning av beslutet om att Chalmers tekniska högskola
(CTH) skall övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr
prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt
regeringen vissa avvecklingskostnader att uppstå under
budgetåret 1994/95, främst förvaltningskostnader men även
kostnader för viss personal. Till kostnader för Chalmers
tekniska högskolas avvecklingsorganisation föreslås i
propositionen ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Enligt en till utskottet den 21 februari 1994 inkommen
skrivelse från Utbildningsdepartementet bör en mening i
propositionstexten (s. 231) som lyder "CTH kvarstår som
avvecklingsmyndighet till dess CTH kan helt avvecklas" ersättas
med meningen "En avvecklingsmyndighet tillskapas".
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
förslagsanslaget.
5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation
Med anledning av beslutet om att Högskolan i Jönköping skall
övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr prop.
1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt regeringen
vissa avvecklingskostnader att uppstå under budgetåret 1994/95,
främst förvaltningskostnader men även kostnader för viss
personal. Regeringen föreslår därför att det för redovisningen
förs upp ett särskilt anslag, ett förslagsanslag på 1 000 kr.
En motsvarande ändring som under föregående anslag görs
enligt den där nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet
också under detta anslag. Den rättade meningen (prop. s. 232)
skall således ha följande lydelse: "En avvecklingsmyndighet
tillskapas".
Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,
till kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation bör anvisa ett förslagsanslag för nästa
budgetår på 1 000 kr.
6. Nationella och internationella forskningsresurser
6.1 Vissa allmänna frågor
I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och
internationella forskningsresurser anför regeringen att en
strategisk resurs för svensk forskning och svenskt näringsliv
är tillgången på beräkningsresurser för extremt krävande
beräkningsproblem, dvs. högpresterande datorsystem (HPD).
Uppbyggnaden av sådana system bör ske kontinuerligt och i
enlighet med långsiktiga planer. Regeringen avser att skapa en
självständig organisation med uppgift att främja samverkan
mellan producenter, finansiärer och användare av högpresterande
datorsystem. Organisationen, benämnd HPD-rådet, bör få ett
övergripande ansvar för fördelning av tillgängliga medel för
högpresterande datorsystem. I ett inledningsskede bör rådet
knytas till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR).
Enligt regeringen kommer HPD-rådet att behöva disponera medel
för sin verksamhet endast i begränsad omfattning under
budgetåret 1994/95. Medel tas då från anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål (D 19). HPD-rådet avses få i
uppdrag att utarbeta ett förslag till finansieringssystem.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
förordat beträffande svensk forsknings försörjning med
högpresterande beräkningsresurser.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar begärt
godkännande.
I motion 1993/94:Ub615 (s) efterfrågas en ordning som innebär
forskning på lika villkor inom högskolan och vid fristående
bolag. Motionärerna påtalar att Studsvik Material AB, liksom
andra fristående forskningsbolag, är uteslutna från stöd, då de
ses som industriföretag och inte som tänkbara
forskningspartner. Det finns enligt motionärerna risk för att
nyetablerad forskning inom högskolan får till följd att
forskningen vid bolag som Studsvik Material AB slås ut. I
stället borde samarbetet mellan högskolan och fristående
forskningsbolag utvecklas.
Utskottet vill framhålla att genom 1993 års
forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,
rskr. 388) skapades nya förutsättningar för att underlätta
kunskapsöverföringen mellan universitet och högskolor å ena
sidan och näringslivet å den andra, bl.a. har särskilda s.k.
teknikbrostiftelser inrättats. Dessutom anvisades resurser för
att förstärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora
högskolorna. Medel kommer att fördelas fr.o.m. budgetåret
1994/95 för långsiktigt forskningssamarbete mellan mindre och
medelstora högskolor samt näringslivet, t.ex. en grupp företag
eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens.
Utskottet anser att motionen med det anförda i huvudsak får
anses vara tillgodosedd och därför bör avslås.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 26
under ett nytt anslag på riksstaten för budgetåret 1994/95
anvisa 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på
tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning.
Motionärerna framhåller att det är inom detta kompetensområde
som nya arbetstillfällen och framtida exportmöjligheter finns.
I dag ses forskarkontakter med det privata näringslivet som
produktiva, medan svagt intresse visas offentligt producerade
tjänster.
Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om
inriktningen av riksdagens forskningspolitiska beslut våren
1993 mot bl.a. ökat forskningssamarbete mellan universitet och
högskolor samt näringslivet. Utskottet erinrar också om att
riksdagen våren 1993 på utskottets förslag gjorde ett
tillkännagivande om forskning inom tjänstesektorn. Därvid
anfördes (bet. 1992/93:UbU15 s. 75) att det är angeläget att
forskning kommer till stånd om hur lagtillämpande och
myndighetsutövande verksamhet kan effektiviseras sett ur ett
medborgarperspektiv. Förslag om ytterligare medel för sådan
forskning får bedömas i samband med nästa
forskningsproposition. Riksdagen bör med hänvisning till det
anförda avslå motionsyrkandet.
6.2 Forskningsrådsnämnden
Regeringen anför under anslaget till Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation att de riktlinjer för
verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om vid
föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör
ligga fast.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att riksdagen till
kostnader för den verksamhet som Forskningsrådsnämnden (FRN)
finansierar anvisar ett reservationsanslag på 88 003 000 kr.
Av anslaget skall enligt förslaget minst 4 763 000 kr
användas för lokalkostnader för av nämnden finansierade
forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Vidare har
3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Enligt motion 1993/94:A815 (c) yrkande 30 måste FRN:s stöd
till kvinno- och jämställdhetsforskning ökas väsentligt
antingen genom omfördelning eller genom att medel anslås från
vad som återstår av löntagarfonderna.
Utskottet vill peka på att betydande satsningar gjorts på
kvinno- och jämställdhetsforskning till följd av riksdagens
beslut med anledning av forskningspropositionen våren 1993.
FRN:s projektmedel för dessa forskningsområden fördubblas under
innevarande treårsperiod genom omprioriteringar inom FRN:s
anslag. Utskottet anser att behovet av ytterligare insatser får
övervägas i samband med behandlingen av nästa
forskningsproposition för kommande treårsperiod.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Forskningsrådsnämnden bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v)
yrkande 21 i denna del få det nationella ansvaret för tre
naturvetenskapliga laboratorier, nämligen laboratoriet för
keramisk forskning och laboratoriet för vedanatomi och
dendrokronologi, båda i Lund, samt miljöarkeologiska
laboratoriet i Umeå. Till nämndens verksamhet bör därför för
nästa budgetår anvisas 861 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) behandlat frågan
om ansvaret för de aktuella nationella forskningsresurserna och
ansett att de skall finansieras nationellt. Utskottet har också
erfarit att så kommer att ske och därmed avstyrkt
motionsyrkanden om att detta ansvar nu skall föras bort från
universiteten i Lund och Umeå. Riksdagen bör därför med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714
yrkande 21 i denna del till Forskningsrådsnämnnden: Forskning
och forskningsinformation anvisa ett reservationsanslag på
88 003 000 kr för nästa budgetår.
Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås i
propositionen ett ramanslag för budgetåret 1994/95 på
9 135 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på
nämnda belopp.
De riktlinjer för Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets (HSFR) verksamhet och resurser som riksdagen
beslöt om med anledning av forskningspropositionen våren 1993
bör enligt regeringens överväganden ligga fast.
I enlighet med nämnda beslut överförs 16 tjänster som
professor och medel för dessa från HSFR till vissa bestämda
universitet och en högskola fr.o.m. budgetåret 1994/95 och
finansieras fortsättningsvis från dessa lärosätens anslag till
forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag minskas med
motsvarande belopp eller 11,2 miljoner kronor.
När det gäller medelsberäkningen i övrigt redovisas i
propositionen att 1,5 miljoner kronor tillförs rådet för stöd
till kriminalvetenskaplig forskning och 4 miljoner kronor till
särskilda medel för byggforskning. Av anslaget skall enligt
regeringen minst 11 029 000 kr användas för lokalkostnader
för av HSFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och
högskolor. För finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning
har beräknats 6 154 000 kr.
Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på
212 816 000 kr till HSFR:s stöd till forskning nästa
budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna
anslagsbeloppet.
HSFR bör få i uppgift att utarbeta ett program för den
psykologiska forskningen, anförs det i motion 1993/94:Ub621
(v). Motionärerna åsyftar det psykologiska metodområdet och
hävdar att forskningsråden inte avsätter medel för utveckling
och utprövning av psykologiska metoder och tekniker. Detta är
av central vikt för praktisk psykologisk verksamhet.
Möjligheterna till anslag bör snarast utredas så att förslag
kan föreläggas riksdagen senast i nästkommande
forskningsproposition.
Enligt vad utskottet erfarit har HSFR:s beredningsgrupp i
psykologi i sin forskningsöversikt från april 1992 pekat på
utvecklingsbehoven inom klinisk psykologi. Det ankommer på HSFR
att överväga stöd till forskning på detta område. Utskottet
avstyrker därmed motion 1993/94:Ub621.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt,
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning anvisar ett ramanslag för budgetåret 1994/95
på 7 283 000 kr.
6.4 Medicinska forskningsrådet
Regeringen beräknar under anslaget Medicinska
forskningsrådet: Forskning ett anslagsbelopp för
budgetåret 1994/95 på 378 691 000 kr. Hänsyn har vid
beräkningen tagits till att sex rådsprofessurer och medel för
dessa överförs till vissa bestämda universitet och en högskola,
vilket medför att förevarande anslag minskas med 7,2 miljoner
kronor. Till lokalkostnader för av Medicinska forskningsrådet
(MFR) finansierade forskningsprojekt vid universitet och
högskolor skall användas minst 27 554 000 kr. För
finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas
18 463 000 kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen för nästa budgetår
anvisar ett reservationsanslag på begärt belopp.
När det gäller medel för MFR:s förvaltning tillstyrker
utskottet regeringens förslag om ett ramanslag på
12 770 000 kr för budgetåret 1994/95.
6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet
Regeringen föreslår att Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) fr.o.m. budgetåret 1994/95 övertar ansvaret för
finansiering av tre nationella forskningsanläggningar, nämligen
MAX-laboratoriet, The Svedberg-laboratoriet och Onsala
rymdobservatorium från Lunds universitet, Uppsala universitet
resp. Chalmers tekniska högskola. En överföring av medel
föreslås därför från resp. universitets och högskolas anslag
för forskning och forskarutbildning till förevarande anslag.
Enligt en till utbildningsutskottet den 17 februari 1994
inkommen skrivelse från Utbildningsdepartementet bör det
föreslagna beloppet under anslaget minskas med 1 100 000 kr.
Anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning skall ökas med motsvarande belopp. Beloppet
avser tandemacceleratorn vid The Svedberg-laboratoriet som även
fortsättningsvis skall tillhöra Uppsala universitet, vilket
förbisågs vid beräkningen av de båda anslagen.
Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning bör
således enligt regeringen anvisas ett reservationsanslag för
nästa budgetår på 583 069 000 (= 584 169 000 --
1 100 000) kr.
Vid medelsberäkningen har anslaget minskats med 13,9 miljoner
kronor med anledning av att 12 rådsprofessurer och medel för
dessa överförs till fyra universitet och en högskola. För de
nationella forskningsanläggningarna förs till NFR:s anslag
8 016 000 kr från anslaget till Lunds universitet,
18 720 000 kr från anslaget till Uppsala universitet samt
10 686 000 kr från anslaget till Chalmers tekniska högskola.
Av NFR:s anslag skall minst 37 784 000 kr användas för
lokalkostnader för av NFR finansierade forskningsprojekt. För
finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas
47 182 000 kr.
I två motioner, nämligen motionerna 1993/94:Ub674 (s) och
1993/94:Ub718 (fp), begärs att riksdagens beslut våren 1993
angående Manne Siegbahn-laboratoriet
(acceleratoranläggningen CRYRING) vid Stockholms universitet
skall fullföljas. I den förstnämnda motionen yrkas att NFR:s
anslag ökas med ytterligare 1,5 miljoner kronor för att
laboratoriet skall kunna överföras till organisationen för
nationella anläggningar.
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 godkände vad
som anförts i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170, bet.
UbU15, rskr. 388) om att CRYRING-laboratoriet från den 1 juli
1994 ges status av nationell forskningsanläggning med NFR som
ansvarigt forskningsråd. Regeringen anför nu (prop. s. 244) att
formerna för finansiering av Manne Siegbahn-laboratoriet
(CRYRING) bör avgöras i samband med fortsatta överväganden om
resurser för fysik i Stockholm. Det ankommer på Stockholms
universitet att svara för att laboratoriet ges tillräckliga
resurser. Utskottet utgår från att riksdagens beslut fullföljs
och att regeringen snart återkommer till riksdagen med förslag
om sådana anslagstekniska förändringar som ett fullföljande av
riksdagens beslut erfordrar. Något särskilt uttalande av
riksdagen i frågan finner utskottet inte påkallat, varför
motionerna 1993/94:Ub674 och 1993/94:Ub718 avstyrks.
Enligt motion 1993/94:Ub716 (nyd) i denna del bör riksdagen
till NFR: Forskning anvisa 1,5 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit. Anslagsökningen -- som avser ett
överförande av ansvaret för miljöarkeologiska laboratoriet i
Umeå samt laboratorierna för keramisk forskning resp. för
vedanatomi och dendrokronologi i Lund till NFR -- bör
finansieras genom motsvarande anslagsminskning till resp.
värduniversitet.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) avstyrkt
motionsyrkanden om att ansvaret för de tre nämnda
laboratorierna nu skall föras över till NFR från universiteten
i Lund och Umeå. I konsekvens härmed bör riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1993/94:Ub716 i denna del till NFR: Forskning anvisa ett
reservationsanslag på 583 069 000 kr för budgetåret
1994/95.
Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
föreslås i propositionen ett ramanslag på 17 341 000 kr
för nästa budgetår.
Från Utbildningsdepartementet har i den tidigare i detta
avsnitt nämnda skrivelsen meddelats att anslagsbeloppet
rätteligen skall ökas med 768 750 kr utöver vad som anges i
propositionen. Medel härför bör tas från anslaget Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till
regeringens disposition. Beloppet avser administrationskostnad
för viss energiforskning (jfr bet. 1992/93:UbU15 s. 90).
Utskottet föreslår att riksdagen till NFR:s förvaltning
anvisar ett ramanslag på (17 341 000 + 768 750 =)
18 109 750 kr för budgetåret 1994/95.
6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet
I propositionen bedömer regeringen att de riktlinjer för
Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) verksamhet som
riksdagen beslutade om med anledning av forskningspropositionen
våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.
Genom EES-avtalet och genom deltagande i EG:s fjärde ramprogram
från 1995 ökar den andel av svensk forskning, i första hand
teknisk, som sker i samverkan med EG. Regeringen föreslår
därför en förstärkning av TFR:s resurser. Regeringen framhåller
att TFR i sitt fortsatta arbete bör tillse att den framtida
förmågan att satsa på nya projekt inte äventyras.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på
267 936 000 kr för budgetåret 1994/95. Under anslaget har
34 874 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Utskottet anser att riksdagen bör bevilja ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
föreslås i propositionen ett ramanslag på 7 303 000 kr
för budgetåret 1994/95, vilket utskottet tillstyrker.
6.7 Rymdforskning
Från anslaget betalas kostnader för forskning inom
Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Enligt regeringens
överväganden bör de riktlinjer för verksamheten och resurserna
som riksdagen beslutat om (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94--1995/96 ligga fast.
Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa budgetår
anvisas ett reservationsanslag på 42 815 000 kr. Därav har
3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen.
Riksdagen bör anvisa begärda medel.
6.8 Rådet för forskning om universitet och högskolor
Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och
utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Med
utgångspunkt i de riktlinjer för verksamheten och resurserna
som lades fast i riksdagens forskningspolitiska beslut våren
1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 föreslås ett
anslagsbelopp till rådet på 7 846 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det angivna beloppet.
6.9 Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och
skall som sådant bl.a. samla, förvara och tillhandahålla
svenska böcker och annat tryck enligt lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument. KB skall även upprätthålla en
kvalitativt högtstående samling utländsk vetenskaplig
litteratur.
Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att KB
tar ett ökat nationellt ansvar för såväl litteraturförsörjning
som utveckling av samverkan mellan forskningsbiblioteken, bl.a.
i vad avser fortsatt utnyttjande och utveckling av
informationsteknologi. Anslaget till KB bör därför förstärkas
med 4,6 miljoner kronor. Vidare har vid medelsberäkningen
hänsyn tagits till att stora delar av bibliotekets verksamhet
på grund av om- och tillbyggnad tillfälligt måste bedrivas inom
andra lokaler. Ett anslagsbelopp på 147 132 000 kr bör
enligt regeringens förslag anvisas till KB för budgetåret
1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag i
enlighet med regeringens förslag.
I motion 1993/94:Ub717 (c) behandlas utbyggnaden av KB
och särskilt frågan om inredning av ett andra bergrum för
arkivändamål.
Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 --
genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 1993/94 avseende
Arbetsmarknadsverket och anslag under tionde huvudtiteln
littera B. Arbetsmarknad m.m. -- föreskrivit att högst 55
miljoner kronor av medel för ROT-insatser skall användas för
Bergrum 2 i Kungl. biblioteket. Syftet med motionen är alltså
nu tillgodosett, varför den avstyrks.
6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Med utgångspunkt i beslutade riktlinjer för verksamheten och
resurserna under pågående treårsperiod föreslår regeringen att
till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anvisas ett
ramanslag på 7 598 000 kr för budgetåret 1994/95. Vid
beräkningen av anslaget har beaktats fördyringar vid inköp av
utländsk vetenskaplig litteratur.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med
regeringens förslag.
6.11 Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver och främjar forskning
och mätning inom området rymdfysik. I propositionen föreslås,
med utgångspunkt i riksdagens forskningspolitiska beslut våren
1993 om riktlinjer för institutets verksamhet och resurser för
treårsperioden 1993/94--1995/96, ett ramanslag på 38 405 000
kr för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen till IRF anvisar det
begärda ramanslaget.
6.12 Polarforskningssekretariatet
Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande
och främjande av svensk polarforskning i Arktis och Antarktis.
Det anmärks i propositionen att kostnader för
Antarktisexpeditionen och den arktiska tundraexpeditionen
1993/94 och 1994/95 kommer att ta i anspråk huvudparten av
resurserna under treårsperioden.
Regeringen föreslår att riksdagen till
Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 21,1 miljoner kronor. Regeringen begär samtidigt
riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga omdispositioner
av nationella och internationella forskningsresurser täcka de
eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95
och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret
1995/96.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och
lämna begärt bemyndigande.
6.13 Europeisk forskningssamverkan
Från anslaget bestrids huvudsakligen kostnader för dels
Sveriges deltagande i och Sveriges bidrag till en rad
europeiska forskningsorganisationer, dels Sveriges
FoU-samarbete med EG.
Enligt propositionen påverkas medelsbehovet för det svenska
EG-samarbetet av osäkerheten när det gäller omfattningen och
innehållet i EG:s fjärde ramprogram för forskning och
utveckling, vilket avses träda i kraft i början av 1995.
Regeringen har vid medelsberäkningen förutsatt att
EES-avtalet träder i kraft i början av 1994 samt att EG:s
fjärde ramprogram utformas i enlighet med av kommissionen
utarbetade planer. Det fjärde ramprogrammet kommer enligt
regeringen att vara mer omfattande än det nu löpande
ramprogrammet. Med hänsyn till nämnda osäkerhet har medel för
programavgifter som enligt EES-avtalet skall betalas under
budgetåret 1994/95 beräknats under anslagsposten Till
regeringens disposition. Detta innebär att ansvariga
myndigheter tillförs ytterligare medel under budgetåret när
programavgifterna kan fastställas.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förevarande anslag
ökas med 20 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom
omfördelning från berörda forskningsråd och fakulteter.
Verksamheter inom dessa områden kommer enligt regeringens
bedömning att framdeles ha möjligheter till finansiering ur
EG:s budget.
Sammantaget föreslås för svenskt deltagande i europeiskt
forskningssamarbete att riksdagen anvisar ett ramanslag för
budgetåret 1994/95 på 477 355 000 kr.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 23 begärs att riksdagen
beslutar reservera 30 miljoner kronor av anslaget för nästa
budgetår för forskningssamverkan med länder utanför EU.
Utskottet konstaterar att Sverige har små möjligheter att
påverka de avgifter som skall betalas för medverkan i EG:s
forskningsprogram eller för annan europeisk
forskningssamverkan. En sådan omfördelning av medel som
motionärerna begär är således inte möjlig. Utskottet har inte
något att invända mot medelsberäkningen under anslaget.
Riksdagen bör därför med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 anvisa det
begärda anslagsbeloppet.
6.14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
Under förevarande anslag beräknas numera -- sedan en stor del
av anslaget förts till anslagspost under anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. -- medel
för forskarutbyte med utlandet och till bilateralt
forskningssamarbete med främst länderna i Central- och
Östeuropa. Från en anslagspost Till regeringens disposition
betalas bl.a. vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder,
såsom för HPD-rådet, samt lokalkostnader för Nordiska
institutet för samhällsplanering.
I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 110 517 000 kr.
Detta anslag bör minskas med ett belopp på 768 750 kr som
förts över till anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning enligt vad som anges i det föregående (avsnitt
6.5). Utskottet föreslår sålunda att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag för nästa budgetår på (110 517 000 -
768 750 =) 109 748 250 kr.
6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet
Under förevarande reservationsanslag upptas specificerat för
nästa budgetår bidragen till Vetenskapsakademien, Svenska
institutet i Rom, Svenska institutet i Athen, Svenska
forskningsinstitutet i Istanbul samt Nämnden för
svensk-amerikanskt forskarutbyte till ett sammanlagt
anslagsbelopp på 36 595 000 kr.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa ett
reservationsanslag på det angivna beloppet.
6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av
Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning
framför allt i anslutning till projekt finansierade av
forskningsråd.
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av
forskningspropositionen våren 1993 ändrades systemet för
finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning den 1 juli 1993.
Systemförändringen innebar att det tidigare samlade ansvar för
dyrbar vetenskaplig utrustning som åvilade FRN numera delas av
FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och
Rymdstyrelsen. Vidare avskaffades de tidigare kostnadsramarna
och ersattes med årliga utrustningsanslag till FRN och till
råden.
Regeringen anmärker i propositionen att FRN redovisat problem
med att täcka kostnader för utrustning som beslutats före den 1
juli 1993 men ännu ej betalats. I syfte att upprätthålla en god
försörjning av forskningsutrustning avser regeringen att i
annat sammanhang som ett engångsanslag anvisa ytterligare medel
för dyrbar vetenskaplig utrustning innevarande budgetår.
Förslaget i övrigt innebär ingen förändring i
medelstilldelningen eller anslagsnivån för den vetenskapliga
utrustningen.
Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens
förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
112 827 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Resurstilldelningssystemet
1. beträffande belopp för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner
de belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95 som
utskottet förordat,
2. beträffande kapitalförsörjning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag lämnar
regeringen bemyndigande att göra de tekniska justeringar av
anslagen och av beloppen för studentpeng och ersättning för
helårsprestationer som följer av att de i propositionen angivna
principerna för lånefinansiering tillämpas,
3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter
med funktionshandikapp
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 14,
res. 1 (s)
4. beträffande medel för decentraliserad utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713
och 1993/94:Ub733,
5. beträffande översyn av tilldelningen av lokalanslag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub699 yrkande 3,
6. beträffande utbyggnader för universitet och högskolor i
Göteborg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub668,
2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.
7. beträffande utökning av den grundläggande
högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad
regeringen aviserat
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2,
1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del,
1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2,
1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1,
1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna
del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena
15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4,
1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,
1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna
del,
res. 2 (s)
8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15,
1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och
1993/94:N305 yrkande 11,
res. 3 (s)
9. beträffande civilingenjörsutbildning vid vissa
högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675
yrkande 2, 1993/94:Ub685, 1993/94:Ub738 yrkande 1,
1993/94:A413 yrkande 7 och 1993/94:T215 yrkande 5,
10. beträffande en samlad strategi för att stimulera
naturvetenskapliga/tekniska studier
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 10,
res. 4 (s)
11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 3,
res. 5 (s)
12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid
Mälardalens högskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub738 yrkande 2,
res. 6 (s)
13. beträffande examensrätt för grundskollärarlinjens
inriktning mot årskurserna 7--9
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646,
1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2,
1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9,
14. beträffande examensrätt för specialpedagogexamen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub677 yrkande 4,
15. beträffande högre konstnärlig utbildning i Skåne
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub609, 1993/94:Ub660
och 1993/94:Ub706 yrkande 1,
16. beträffande fasta forskningsresurser vid ytterligare
högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 1,
1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1, 1993/94:Ub691,
1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1, 1993/94:Ub736
yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:T215 yrkande 4,
3. Fristående högskolors villkor
17. beträffande högskoleförfattningarnas tillämpning på
fristående högskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 12, 13
och 14,
4. Övriga utbildningsfrågor
18. beträffande högskoleutbildningar anpassade till
invandrares särskilda förutsättningar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 20,
19. beträffande yrkesexamen för laboratorieassistenter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub634,
20. beträffande forskarutbildning i arbetsterapi
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630,
21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska
högskoleutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och
1993/94:Ub715 yrkande 2,
res. 7 (s)
22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 6,
res. 8 (s)
5. Anslag till universitet och högskolor m.m.
Övergripande
23. beträffande avgifter för forskningsetisk prövning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för
forskningsetisk prövning vid statliga universitet och
högskolor,
24. beträffande formerna för finansiering av vissa s.k.
nationella forskningsresurser
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706
yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och
1993/94:Ub716 i denna del,
25. beträffande medel för forskarutbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 25,
Universitet och högskolor med fakultetsorganisation
(C 1--C 18)
26. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr,
27. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
869 252 000 kr,
28. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr,
29. beträffande samverkan mellan vissa statliga
läroanstalter i Skåne
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub706 yrkande 3,
30. beträffande vissa centrum vid Lunds universitet
att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkandena 1 och 10,
31. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/94 anvisar ett reservationsanslag på
895 383 000 kr.
32. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr,
33. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4,
34. beträffande institut för vätskekristallforskning vid
Göteborgs universitet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub669,
35. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
671 353 000 kr,
36. beträffande samgående mellan Stockholms universitet och
Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations-
och reklamutbildning
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
37. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr,
38. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
692 595 000 kr,
39. beträffande logopedutbildning i Umeå
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub730,
40. beträffande resurser för livsmedelsteknisk utbildning
och forskning i Norrland
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub659,
41. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå
universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 594 723 000 kr,
42. beträffande Demografiska databasen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub732,
43. beträffande resurser för juridisk forskning vid Umeå
universitet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub704 och
1993/94:Ub731,
44. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå
universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000 kr,
45. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr,
46. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
277 734 000 kr,
47. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr,
48. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
466 321 000 kr,
49. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska
högskolan: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552 840 000 kr,
50. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
465 045 000 kr,
51. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr,
52. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
159 279 000 kr,
Övriga högskolor (C 19--C 42)
53. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr,
54. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr,
55. beträffande finansieringen av textil
formgivarutbildning vid Högskolan i Borås
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub689 och
1993/94:Ub697,
56. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub639 yrkandena 1 och 2 till
Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr,
57. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr,
58. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1, 1993/94:Ub677
yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2 till
Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr,
59. beträffande planeringsram för Högskolan i
Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 2 och
1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del,
60. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr,
61. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr,
62. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del och
1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del till Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr,
63. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr,
64. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid
Högskolan i Karlstad
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub736 yrkande 1,
65. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Kristianstad: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 87 976 000 kr,
66. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr,
67. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid
Högskolan i Skövde
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub625,
68. beträffande längre övergångstid för integrering av
lokalkostnader i grundutbildningsanslaget
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub710 yrkande 3,
69. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2,
1993/94:Ub690 yrkande 2 och 1993/94:Ub702,
70. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och 1993/94:Ub728 till
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
50 942 000 kr,
71. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr,
72. beträffande teckenspråkscentrum i Örebro
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub692,
73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr,
74. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på
Gotland: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
15 007 000 kr,
75. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
31 847 000 kr,
76. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 69 169 000 kr,
77. beträffande anslagsbeloppet under Kungl.
Konsthögskolan: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr,
78. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr,
79. beträffande takbelopp för Mitthögskolan utan uppdelning
mellan utbildningsområden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub658 yrkande 1,
80. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub637, 1993/94:Ub638 och
1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 237 919 000 kr,
81. beträffande utredning rörande Mitthögskolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub654,
82. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
61 751 000 kr,
83. beträffande Centrum för välfärdsforskning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684
och 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,
84. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr,
85. beträffande utvecklingen av högre utbildning och
forskning i Västra Mälardalen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub650,
86. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr,
87. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr,
Övriga anslag under litt. C (C 43--C 54)
88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 20,
res. 9 (s)
89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 21,
res. 10 (s)
90. beträffande omvandling av Chalmers tekniska högskola
och Högskolan i Jönköping till stiftelsehögskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10,
91. beträffande bidrag till teologiska fristående
högskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub719,
92. beträffande bidrag till Ingesunds Musikhögskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,
93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
1 240 936 000 kr,
res. 11 (s) - villk. 9 och 10
94. beträffande högskoleutbildning på hemslöjds- och
hantverksområdet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616
i denna del och 1993/94:Ub643,
95. beträffande "Musikens Östersjöakademi"
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub725,
96. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
utbildningssamverkan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr,
97. beträffande vidgning av programmet Tempus
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 22,
98. beträffande Svenska studenthemmet i Paris
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub708,
99. beträffande fora för kvinnliga forskare
att riksdagen avslår motion 1993/94:A40 yrkande 24 i denna
del,
res. 12 (s)
100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 i denna
del,
res. 13 (s)
101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del,
9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16,
17 i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i
denna del till Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 468 572 000 kr,
res. 14 (s) - villk. 2, 12 och 13
102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad
beredning av högskolefrågorna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 24,
res. 15 (s)
103. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och
högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 13 344 000 kr,
104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping för forskning och forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och
1993/94:Ub714 yrkande 11,
res. 16 (s)
105. beträffande forskningssamarbete med offentliga
institutioner
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 24,
106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid
Högskolan i Luleå
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681
yrkande 3, 1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7,
samtliga i denna del,
res. 17 (s)
107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673
yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena
1 och 3 i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688
yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2,
1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande
5 i denna del, 1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458
yrkande 1 och 1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 151 538 000 kr,
res. 18 (s) - villk. 11, 13 och 17
108. beträffande ofördelade medel till forskningsstödjande
åtgärder
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 4,
109. beträffande lokalkostnader för forskning vid mindre
och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub694,
110. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar
för klinisk utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 487 495 000
kr,
111. beträffande anslagsbeloppet under Kanslersämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 25 861 000 kr,
112. beträffande utredning om ett gemensamt studentverk
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 17,
113. beträffande den övergripande målsättningen för
verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
114. beträffande anslagsbeloppet under Verket för
högskoleservice
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 70 480 000 kr,
115. beträffande information om studiemöjligheter utomlands
och i Sverige
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub602,
116. beträffande fristående institut för värdering av
svenska och utländska utbildningar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub613,
117. beträffande anslagsbeloppet under Överklagandenämnden
för högskolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr,
118. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för
grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 19 till Rådet för
grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr,
119. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
120. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
6. Nationella och internationella forskningsresurser
121. beträffande svensk forsknings försörjning med
högpresterande beräkningsresurser
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
122. beträffande forskning på lika villkor inom högskolan
och vid fristående bolag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub615,
123. beträffande ett särskilt anslag till forskning med
inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig
förvaltning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 26,
124. beträffande FRN:s stöd till kvinno- och
jämställdhetsforskning
att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkande 30,
125. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
88 003 000 kr,
126. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr,
127. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 212 816 000 kr,
128. beträffande ett program för den psykologiska
forskningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub621,
129. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
7 283 000 kr,
130. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr,
131. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr,
132. beträffande Manne Siegbahn-laboratoriet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub674 och
1993/94:Ub718,
133. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub716 i denna del till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
583 069 000 kr,
134. beträffande anslagsbelopppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 110 000 kr,
135. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
267 936 000 kr,
136. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr,
137. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 42 815 000 kr,
138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning
om universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Rådet för forskning om universitet och högskolor för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
7 846 000 kr,
139. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 147 132 000 kr,
140. beträffande utbyggnaden av Kungl. biblioteket
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub717,
141. beträffande anslagsbeloppet under Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr,
142. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för
rymdfysik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 38 405 000 kr,
143. beträffande anslagsbeloppet under
Polarforskningssekretariatet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 21 100 000 kr,
144. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning
att riksdagen bemyndigar regeringen att genom tillfälliga
omdispositioner av nationella och internationella
forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som
uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av
minskade kostnader under budgetåret 1995/96,
145. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
forskningssamverkan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 till Europeisk
forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 477 355 000 kr,
146. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
109 748 000 kr,
147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr,
148. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.
Stockholm den 14 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s),
Chris Heister (m),
Kristina Persson (s),
Tuve Skånberg (kds) och
Claus Zaar (nyd).
Reservationer
1. Åliggande att avsätta medel för studenter med
funktionshandikapp (mom. 3)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "yrkande
14" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra
högskolestudier på samma villkor som andra studenter. För
handikappgrupper som döva och synskadade krävs ofta stora
insatser som lektörs- och tolkhjälp för att kompensera
studentens handikapp. Det system med obligatorisk avsättning
vid varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade
medel, som förekom tidigare då Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) hade bemyndigande att göra omfördelning,
bidrog enligt utskottets bedömning till att kostnaden inte blev
en broms på högskolornas intresse för att anpassa sin
verksamhet för studenter med funktionshinder. Utskottet anser
att universitet och högskolor solidariskt måste bära ansvaret
för att studenter med funktionshandikapp skall ges likvärdiga
möjligheter att bedriva högre studier. Det bör därför
föreskrivas att varje universitet eller högskola skall avsätta
0,2 % av grundutbildningsanslaget (bortsett från medel för
lokalkostnader) för studenter med funktionshinder. Medlen bör
omfördelas mellan läroanstalterna, om de inte förbrukas vid
resp. universitet eller högskola, och därvid komplettera de
medel för fördelning till läroanstalterna som anvisats under
anslaget Stockholms universitet: Grundutbildning. Riksdagen bör
enligt utskottets uppfattning bemyndiga regeringen att vid
behov göra sådan omfördelning. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter
med funktionshandikapp
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört, dels bemyndigar regeringen att omfördela anslagsmedel
mellan universitet och högskolor när det är befogat med hänsyn
till behovet av medel för studenter med funktionshandikapp,
2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens
omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat
(mom. 7)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Universiteten och" och på s. 33 slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett
utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Den föreliggande
budgetpropositionen avser ett mellanår i budgetcykeln och skall
rimligen därför inte innehålla förslag om några större
förändringar vare sig i högskolornas verksamhet eller
beträffande deras planeringsramar. Emellertid står det klart
såväl för regeringen som för utskottet att insatser utöver vad
som beslutades förra året, då de treåriga utbildningsuppdragen
fastställdes, är både möjliga och nödvändiga för budgetåret
1994/95. De förenklade anslagsframställningarna från framför
allt de mindre och medelstora högskolorna visar att dessa har
kapacitet att ta emot fler studenter än de nu har
utbildningsuppdrag och anslag för. Behovet är uppenbart både
med hänsyn till det svåra läget på arbetsmarknaden, till de
utbildningssökandes efterfrågan och till det stora behovet av
kompetenshöjning i samhället. Regeringen aviserar förslag i den
kommande kompletteringspropositionen om vissa ökningar av
distansutbildning och behörighetsgivande förutbildning, s.k.
basår. Det är enligt utskottets mening nonchalant både mot
universiteten och högskolorna och mot studenterna att planera
för att fatta beslut om detta så sent som vid riksmötets slut.
Kompletteringspropositionen bör därför inte avvaktas.
Utskottet förordar att dimensioneringen fr.o.m. budgetåret
1994/95 ökas med 3 000 helårsplatser inom utbildning av i
genomsnitt tre års längd. Underlaget i budgetpropositionen
räcker inte för att med exakthet fördela medel per högskola
motsvarande detta antal helårsstudenter. Fördelningen bör
därför göras av regeringen, varvid dock dessa utökade
utbildningsuppdrag och ökade resurser i första hand skall gå
till de mindre och medelstora högskolorna som anser sig kunna
erbjuda fler utbildningsplatser. Därutöver bör medel avsättas
för en ökning av YTH, distansutbildning och basår med 500
platser vardera under budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen
aviserat. Medel för utökningarna bör under 1994/95 anvisas
under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m., till vilket utskottet återkommer i det följande
(avsnitt 5). För att motsvara den sammanlagda utökningen av
verksamheten bör anslaget ökas med 158 miljoner kronor utöver
de utökningar som regeringen har förutskickat kommer att
föreslås i kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673
yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695
yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710
yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4,
7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906
yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907
yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i
denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10
i denna del godkänner vad utskottet anfört om utökning av den
grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret
1994/95 utöver vad regeringen aviserat.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande utökning av den grundläggande
högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad
regeringen aviserat
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub623
yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i
denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2,
1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1,
1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna
del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena
15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4,
1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,
1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,
3. Utredning om en ny teknisk högskola (mom. 8)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 11" bort
ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits
efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig
ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske
under de närmaste åren. På kort sikt är det riktigt att bygga
på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörsutbildning. En
ny teknisk högskola skulle emellertid stärka såväl den tekniska
högre utbildningen som forskningen inom detta område. Utskottet
anser därför att en utredning omedelbart bör inledas för att
undersöka förutsättningarna för att etablera en sådan. Därvid
bör naturligtvis frågan om rekryteringsunderlaget beaktas. En
nysatsning som skulle leda till allvarliga svårigheter att
rekrytera till redan etablerade utbildningar skulle ingen tjäna
på. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11,
1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub714
yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14
och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. En samlad strategi för att stimulera
naturvetenskapliga/tekniska studier (mom. 10)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "bör avslås" bort ha
följande lydelse:
Det bristande rekryteringsunderlaget till
ingenjörsutbildningar och andra utbildningar i högskolan som
kräver kompetens från gymnasieskolans
naturvetenskapliga/tekniska program är ett utomordentligt
allvarligt problem. Det som regeringen anfört i
utvecklingsplanen för skolväsendet är inte till fyllest.
Utskottet anser därför liksom motionärerna att regeringen för
riksdagen bör redovisa en samlad strategi för ökad stimulans av
naturvetenskapliga/tekniska studier. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande en samlad strategi för att stimulera
naturvetenskapliga/tekniska studier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning
(mom. 11)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet delar" och på s. 36 slutar med "yrkande
3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller
vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Såväl
industrianställda som anställda inom olika servicenäringar
måste få möjlighet att utveckla sitt kunnande. YTH har
tillkommit just för att bidra till kompetenshöjning bland dem
som har yrkeserfarenhet och dessutom genomgått en grundläggande
gymnasieutbildning. Utskottet anser att antalet platser i YTH
på sikt bör utökas från dagens ca 1 000 till omkring 2 500.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub715 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens
högskola (mom. 12)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill påpeka att studenter i barn- och
ungdomspedagogisk utbildning sedan länge till allra största
delen rekryteras i resp. högskolas närområde och stannar där
efter examen. Utskottet delar motionärernas övertygelse att en
förbättrad arbetsmarknad kommer att öka efterfrågan på
barnomsorg. En minskad indragning av medel från kommunerna
kommer också att leda till ökad efterfrågan på personal inom
barnomsorgsområdet. I ett sådant läge är det viktigt att
förutsättningar finns för att snabbt kunna starta
grundutbildning av sådan personal igen. Mälardalens högskola
bör därför enligt utskottets mening ges möjlighet att på nytt
ge barn- och ungdomspedagogisk utbildning. Dess
utbildningsuppdrag bör därför justeras så att högskolan kan få
ersättning för helårsprestationer inom de utbildningsområden
som kurserna för barn- och ungdomspedagogisk examen tillhör.
Vidare bör frågan om examensrätt prövas. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid
Mälardalens högskola
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen
(mom. 21)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "När det" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att YTH är en
utbildningsform som är viktig för kompetensutvecklingen i
samhället. Eftersom YTH behövs inte bara på det tekniska
området, är det enligt utskottets mening lämpligt att
benämningen ändras till yrkeshögskola. En gemensam
benämning behövs bl.a. för att avgränsa denna utbildning från
andra i studiestödshänseende. Utskottet har med oro noterat att
regeringen i budgetpropositionen (bil. 9 s. 245) föreslagit
att rätten för deltagare i YTH att få särskilt vuxenstudiestöd
skall tas bort. Denna fråga bereds av
socialförsäkringsutskottet. Nya inriktningar inom
yrkeshögskolan bör utvecklas och nya former sökas bl.a. för
samverkan med de mindre företagen. Regeringen bör enligt
utskottets mening ta initiativ till en utveckling av
yrkeshögskolan inom det decentraliserade högskoleväsendet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska
högskoleutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub614
yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (mom. 22)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avslå
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utvärdering
av basåret är befogad och föreslår att riksdagen med bifall
till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen detta till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (mom. 88)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70
börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "yrkande 20"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av
regeringen föreslagna uppräkningen av bidraget till
Handelshögskolan i Stockholm är alltför stor. Högskolan som i
hög grad bygger sin verksamhet på externa finansiärer bör, som
det anförs i motionen, också rikta anspråk på ökade resurser
till dessa. Statens bidrag bör begränsas. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20
till Handelshögskolan anvisar 31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20
och med anledning av regeringens förslag till Handelshögskolan
i Stockholm för budgetåret 1994/95 anvisar 31 841 000 kr
under anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m.,
10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (mom. 89)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70
börjar med "Utskottet erinrar om" och slutar med "yrkande 21"
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i
Jönköping skall särbehandlas i förhållande till andra mindre
och medelstora högskolor. Liksom dessa högskolor bör
stiftelsehögskolan få del av medlen för forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor och inte tilldelas
3,2 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under
förevarande anslag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. (mom. 93)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 10
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med
"1 240 936 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
minskning av anslagsposter. Utskottet föreslår
sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för nästa budgetår
anvisar ett anslagsbelopp på 1 217 696 000 kr.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 217 696 000 kr,
12. Fora för kvinnliga forskare (mom. 99)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet vill erinra" och på s. 75 slutar med "i
denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att det är angeläget att
verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Därför
bör redan under innevarande treårsperiod ytterligare medel
tillföras dessa fora. Utskottet föreslår således att riksdagen
med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 anvisar 3
miljoner kronor utöver vad som tidigare beslutats med anledning
av forskningspropositionen våren 1993.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
99. beträffande fora för kvinnliga forskare
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 i
denna del under anslaget Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. till fora för kvinnliga forskare
för budgetåret 1994/95 anvisar 3 000 000 kr utöver vad som
tidigare beslutats,
13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping (mom. 100)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Beträffande tilldelningen" och slutar med "det
anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om att
Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall få 10 miljoner kronor
för inredning och utrustning. Som anförts i motion
1993/94:Ub715 yrkande 22 har regeringen inte närmare motiverat
varför dessa extra medel behövs. Utskottet vill erinra om att
högskolan kommer att tilldelas löntagarfondsmedel.
dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 22
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (mom. 101)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 12 och
13
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med
"468 572 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2)
tillstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser
i högskolan, för vilka platser medel bör utgå under förevarande
anslag. Utskottet har också tillstyrkt motionsyrkanden om att
Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte bör tilldelas medel för
inredning och utrustning resp. att fora för kvinnliga forskare
bör få ytterligare resurser under innevarande treårsperiod.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna
del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena
16, 17 i denna del och 19 i denna del och 1993/94:A40 yrkande
24 i denna del samt med anledning av regeringens förslag
anvisar ett anslagsbelopp på 619 572 000 kr för budgetåret
1994/95.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub715
yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del,
1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del
och 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del samt med anledning av
regeringens förslag till Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 619 572 000 kr,
15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av
högskolefrågorna (mom. 102)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 24"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen, för att riksdagen skall kunna
bedöma frågor om anslagstilldelning, klarare bör redovisa hur
beräkningarna skett. Det är vidare enligt utskottets mening
anmärkningsvärt att stora belopp föreslagits stå till
regeringens disposition utan att det närmare specificeras vad
medlen skall användas till. Utskottet har efter hand fått ta
del av sådana specificeringar. Regeringen bör fortsättningsvis
lämna utförligare underlag redan i förslagen till riksdagen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub715 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad
beredning av högskolefrågorna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 24
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning
och forskarutbildning (mom. 104)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet har tidigare " och på s. 78 slutar med
"yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i
Jönköping skall särbehandlas på det sätt som regeringen gjort
genom att föreslå ett belopp på 10 miljoner kronor till
högskolan för forskning och forskarutbildning. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub681 yrkande 2 att
beloppet i stället bör fördelas mellan samtliga under anslaget
upptagna mindre och medelstora högskolor inkl.
stiftelsehögskolan. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad
utskottet här anfört.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping för forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 2
och med anledning av motion 1993/94:Ub714 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i
Luleå (mom. 106)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 79 slutar med "i
denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan
vara rimligt att Högskolan i Luleå skall använda det tekniska
fakultetsanslaget för forskningsanknytning av lärare i
statskunskap, pedagogik, språk m.m. De icke-tekniska
utbildningarna vid högskolan har samma behov av
forskningsstödjande åtgärder som motsvarande utbildningar vid
de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet föreslår med
bifall till motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 3 och 1993/94:N283
yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub678 och
1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga i denna del, att riksdagen
anvisar 14 miljoner kronor till Högskolan i Luleå under
anslaget till forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid
Högskolan i Luleå
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681
yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 7 samt med anledning av
motionerna 1993/94:Ub678 och 1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga
i denna del, för budgetåret 1994/95 anvisar 14 000 000 kr
till Högskolan i Luleå under anslaget Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,
18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor (mom. 107)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 11, 13 och
17
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 80 slutar med
"nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
minskade bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping och
Handelshögskolan i Stockholm. Motsvarande medel bör, som
motionärerna föreslår, tillföras detta anslag och fördelas till
mindre och medelstora högskolor. Anslaget bör därutöver räknas
upp med hänsyn till att utskottet tillstyrkt motionsyrkanden om
forskningsstöd till Högskolan i Luleå.
dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681
yrkandena 1 och 3 i denna del och 1993/94:N283 yrkande 7 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub673 yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del,
1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub729 och 1993/94:Ub907
yrkande 5 i denna del samt med avslag på motionerna
1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub687 yrkande
1, 1993/94:Ub688 yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2,
1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:A458 yrkande 1 och
1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 198 778 000 kr,
Översikt över utskottets behandling av motionerna
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 9
Utskottet 22
Inledning 22
1. Resurstilldelningssystemet 24
2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m. 30
3. Fristående högskolors villkor 41
4. Övriga utbildningsfrågor 42
5. Anslag till universitet och högskolor m.m. 45
5.1 Vissa övergripande frågor 45
5.2 Uppsala universitet 48
5.3 Lunds universitet 49
5.4 Göteborgs universitet 50
5.5 Stockholms universitet 51
5.6 Umeå universitet 52
5.7 Linköpings universitet 54
5.8 Karolinska institutet 55
5.9 Kungl. Tekniska högskolan 55
5.10 Högskolan i Luleå 55
5.11 Danshögskolan 56
5.12 Dramatiska institutet 56
5.13 Högskolan i Borås 56
5.14 Högskolan i Falun/Borlänge 58
5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken 58
5.16 Högskolan i Halmstad 59
5.17 Högskolan i Kalmar 60
5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 60
5.19 Högskolan i Karlstad 60
5.20 Högskolan i Kristianstad 61
5.21 Högskolan i Skövde 62
5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 63
5.23 Högskolan i Växjö 64
5.24 Högskolan i Örebro 64
5.25 Högskoleutbildning på Gotland 65
5.26 Idrottshögskolan i Stockholm 65
5.27 Konstfack 65
5.28 Kungl. Konsthögskolan 66
5.29 Lärarhögskolan i Stockholm 66
5.30 Mitthögskolan 66
5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 68
5.32 Mälardalens högskola 68
5.33 Operahögskolan i Stockholm 69
5.34 Teaterhögskolan i Stockholm 69
5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m. 69
5.36 Europeisk utbildningssamverkan 73
5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 74
5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
universitet och högskolor 76
5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor 77
5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 81
5.41 Kanslersämbetet 81
5.42 Verket för högskoleservice 82
5.43 Överklagandenämnden för högskolan 83
5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 83
5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation 84
5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation 85
6. Nationella och internationella forskningsresurser 85
6.1 Vissa allmänna frågor 85
6.2 Forskningsrådsnämnden 86
6.3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet 87
6.4 Medicinska forskningsrådet 88
6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet 88
6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet 90
6.7 Rymdforskning 90
6.8 Rådet för forskning om universitet och
högskolor 91
6.9 Kungl. biblioteket 91
6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 92
6.11 Institutet för rymdfysik 92
6.12 Polarforskningssekretariatet 92
6.13 Europeisk forskningssamverkan 92
6.14 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål 93
6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 93
6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 94
Hemställan 94
Reservationer 108
1. Åliggande att avsätta medel för studenter med
funktionshandikapp (s) 109
2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens
omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat
(s) 109
3. Utredning om en ny teknisk högskola (s) 111
4. En samlad strategi för att stimulera
naturvetenskapliga/tekniska studier (s) 112
5. Planering för utökning av yrkesteknisk
högskoleutbildning (s) 112
6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens
högskola (s) 113
7. Vidareutveckling av den yrkestekniska
högskoleutbildningen (s) 113
8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (s) 114
9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (s) 114
10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping
(s) 115
11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. (s) 115
12. Fora för kvinnliga forskare (s) 116
13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping (s) 116
14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (s) 117
15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning
av högskolefrågorna (s) 117
16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för
forskning och forskarutbildning (s) 118
17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan
i Luleå (s) 118
18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor (s) 119
Bilaga
120
Översikt över utskottets behandling av motionerna 120