I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om en
ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan,
sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. I
samband därmed tar utskottet ställning till ca 250
motionsyrkanden, varav 120 väckts med anledning av
regeringsförslaget.
Läroplan och kursplaner
Den nya gemensamma läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet skall fastställas av regeringen. Läroplanen skall
innehålla den värdegrund utbildningen skall vila på, målen för
utbildningen och riktlinjer för arbetet i skolan. Utskottet
vill, när det gäller värdegrunden, att riksdagen hos regeringen
begär att det tydligt skall framgå av läroplanstexten att
formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan
skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningfrågor.
Undervisningen i skolan skall även framdeles vara
icke-konfessionell.
Utskottet lägger stor vikt vid att skolan medverkar till en
ökad internationell förståelse och aktivt söker få eleverna att
inse de globala sambanden och nödvändigheten av att visa
solidaritet. Lika viktigt är det att skolan aktivt bemödar sig
om att motarbeta varje uttryck för främlingsfientlighet och
rasism. Utskottet anser att tydliga markeringar måste göras i
läroplanen i dessa avseenden. Också miljöfrågornas betydelse
bör klart uttryckas i läroplanen.
Med anledning av motioner om elev- och föräldrainflytande i
skolan anser utskottet att riksdagen hos regeringen skall
begära att frågan om att stärka elevers och föräldrars ansvar
och inflytande i skolan får en allsidig belysning. Regeringen
bör återkomma till riksdagen i frågan.
Regeringens förslag till riktlinjer för kursplaner i
grundskolans olika ämnen tillstyrks. Kursplanerna fastställs av
regeringen. Ett antal motioner om i vilka ämnen kursplaner
skall fastställas och vad kursplanerna skall innehålla avstyrks
av utskottet. Utskottet avstyrker således motioner från (s) och
(v) om kursplaner i blockämnena samhällslära och naturlära och
delar därmed regeringens bedömning att särskilda kursplaner
skall fastställas för geografi, historia, religionskunskap och
samhällskunskap resp. för biologi, fysik, kemi och teknik.
Utskottet avstyrker också motioner om att kursplaner skall
fastställas i svenska som andraspråk resp. barn- och
ungdomskunskap.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att kristen etik
och västerländsk humanism inte skall nämnas i läroplanens
avsnitt om skolans värdegrund.
Ny demokrati anser att regeringen lämnar dubbla budskap när
det gäller värdegrunden och vill att riksdagen skall begära ett
nytt förslag.
Betygen
Utskottet tillstyrker med vissa förändringar regeringens
förslag. Ändringarna är att nationellt reglerade betyg i en
sexgradig skala skall sättas redan från vårterminen i årskurs
7, inte som regeringen föreslagit först i årskurs 9. Det är
föräldrarna som bör avgöra om skolans information till hemmen
skall vara skriftlig även före årskurs 5. Utskottet anser att
kvartssamtalen bör vidareutvecklas till utvecklingssamtal.
Socialdemokraterna reserverar sig mot obligatorisk skriftlig
information från årskurs 5 och vill ha nationellt reglerade
betyg först från årskurs 8. I stället betonar de
utvecklingssamtalen. De föreslår färre betygssteg och att en
elev som inte nått upp till godkänt skall få ett kryss i
stället för betyg i det ämnet.
Ny demokrati anser att betyg enligt nationellt fastställd
skala med fördel kan ges redan från årskurs 3 eller 4, men
skall vara obligatoriska först i årskurs 9. De vill också ha
betyg i ordning och uppförande. Vänsterpartiet vill att
grundskolan på sikt skall bli betygsfri. Regeringen bör låta
utreda frågan.
Timplanen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att totalramen för
den garanterade undervisningstiden skall vara 6 665 timmar à
60 minuter. Ramen får inte underskridas, men väl överskridas.
Skolorna får vissa möjligheter att profilera sig genom att
jämka timtalen inom totalramen (skolans val). Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att den samhällsvetenskapliga
och den naturvetenskapliga ämnesgruppen skall få var sitt
timtal, gemensamt för ämnena i resp. grupp. Utskottet föreslår
en justering av timtalen så att 40 timmar förs över från den
naturvetenskapliga ämnesgruppen till den samhällsvetenskapliga.
Utskottet avstyrker gemensamt timtal för de praktisk-estetiska
ämnena och bifaller därmed motioner från (s) och (v). Ämnena
bild, hemkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd får alltså
egna timtal. Utskottets resp. reservanternas (s) förslag till
timplan framgår av bilagorna 2 och 3. Riksdagen skall
fastställa timplanen för grundskolan som fogas till skollagen.
Övrigt
Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i
propositionen, bl.a. ett förslag om tillägg i skollagen vari
skolans ansvar för att hindra mobbning markeras. Den nya
läroplanen föreslås införas successivt fr.o.m. läsåret 1994/95.
Läroplanen, kursplanerna och timplanen skall enligt förslaget
träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7 i
grundskolan, särskolan och specialskolan samt i hela
sameskolan. Reformen bör vara helt genomförd läsåret 1997/98.
Det nya betygssystemet införs parallellt med kursplanerna.
Sammanlagt har Socialdemokraterna avgivit 21 reservationer
och Ny demokrati 9. Meningsyttringen av Vänsterpartiet innebär
i många frågor ett instämmande i (s)-reservationer och i ett
antal andra frågor egna ställningstaganden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:220 En ny läroplan och
ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan,
specialskolan och den obligatoriska särskolan föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för
läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1),
3. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för
kursplanernas struktur (avsnitt 3.3),
4. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för
timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5),
5. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för
ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om den nya
läroplanens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:220
1993/94:Ub1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om
Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande
utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet,
solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika
värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och
förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska
grunden för skolans arbete,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och
västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får
en konfessionell prägel,
3. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser
särskilda kursplaner för delämnena inom natur- resp.
samhällsorienterande ämnen,
4. att riksdagen beslutar att kursplan skall utarbetas för
naturorienterande ämnesgrupper resp. samhällsorienterande
ämnesgrupper,
5. att riksdagen beslutar att timplanen för den
samhällsorienterande ämnesgruppen skall uppta minst 860 timmar,
6. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser
gemensam timtid för de praktiskt/estetiska ämnena,
7. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 230 timmar för ämnet bild,
8. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 110 timmar för ämnet hemkunskap,
9. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa,
10. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 230 timmar för ämnet musik,
11. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 330 timmar för ämnet slöjd,
12. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 100 timmar för praktisk arbetslivsorientering
(prao),
13. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan
skall uppta minst 275 timmar för elevens eget val,
14. att riksdagen beslutar att barn- och ungdomskunskap
skall utgöra delämne att ingå i samhällsorienterande ämnen,
15. att riksdagen beslutar att ämnet svenska som andraspråk
ges en egen kursplan,
16. att riksdagen beslutar att internationell och kulturell
förståelse i läroplanen beskrivs som ett eget kunskapsområde
där struktur och behov av samordning mellan ämnena anges,
17. att riksdagen beslutar att miljö i läroplanen beskrivs
som ett eget kunskapsområde där struktur och behov av
samordning mellan ämnena anges,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kultur i skolan,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om demokratisk fostran,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förnyelse av skolans arbetssätt och
arbetsformer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevinflytande i skolan,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldrainflytande och samarbete
mellan hem och skola,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas ansvar för en rättvis
resursfördelning med hänsyn till elever med särskilda behov,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det kommunalpolitiska ansvaret för
skolan,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexårsstart och tioårig skolgång,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolbibliotekens roll,
27. att riksdagen avslår regeringens riktlinjer för ett nytt
betygssystem,
28. att riksdagen godkänner riktlinjer för ett nytt
betygssystem i enlighet med vad som redovisas i motionen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i skolan,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationella prov i grundskolan.
1993/94:Ub2 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa en speciell utbildning för
hemspråkslärare som leder till att de blir behöriga att
undervisa i sina modersmål som främmande språk.
1993/94:Ub3 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målsättningen för svenska som
andraspråk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att svenska som andraspråk
får en självständig ställning och en egen kursplan.
1993/94:Ub4 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett för hemkunskapsämnet likvärdigt
timantal som för övriga inom gruppen ingående ämnen i den nya
timplanen för grundskolan och under inga förhållanden mindre
tid än i dag.
1993/94:Ub5 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Norden i läroplan och
kursplaner.
1993/94:Ub6 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att läroplanerna i
definitionerna av det internationella perspektivet bör
inbegripa ett globalt synsätt.
1993/94:Ub7 av Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att i läroplanerna förstärka det nordiska inslaget.
1993/94:Ub8 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap skall
garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning som i
dag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
1993/94:Ub9 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under rubriken Samverkan med andra
skolformer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det i timplanen avsätts tid för
syoverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av arbetslivsorientering och
syoverksamhet inom specialskolan och den obligatoriska
särskolan.
1993/94:Ub10 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om garanterad minimitid för ämnet
religionskunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att inget ämne på grund av
den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av större minskning
än 5 %,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett fortsatt vaktslående
om religionsämnets rättmätiga plats i läroplan och i skolans
praktiska tillämpning av läroplanen.
1993/94:Ub11 av Kristina Svensson och Margareta Winberg (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det internationella perspektivet
i läroplanerna kompletteras utifrån ett globalt perspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges internationella
åtaganden inom undervisningsområdet i form av konventioner och
rekommendationer förtecknas i läroplanerna.
1993/94:Ub12 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på tydliga skrivningar om
jämställdheten i den kommande läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att undervisningen skall vara neutral
i religiösa frågor och tolerant i förhållande till olika
religiösa yttringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de internationella överenskommelser
som regeringen träffat,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principerna för skolarbetet,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
skollag så att ett system med skolenhetsstyrelser möjliggörs,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regleringen av rektors ansvar i
läroplanen,
8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till
riktlinjer för betyg i läroplanen,
9. att riksdagen beslutar tillföra kommunerna extraresurser
för skolverksamheten för att följa upp läroplanens intentioner,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplanerna för samhällslära resp.
naturlära,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de ekologiska och miljömässiga
aspekterna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexual- och samlevnadsundervisningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om litteratur och skolbibliotek,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om egen kursplan i svenska som
andraspråk,
15. att riksdagen beslutar tillförsäkra barn- och
ungdomskunskapen egna timmar och i motsvarande mån minskar
antalet timmar för elevens eget val,
16. att riksdagen beslutar att kommunerna skall ha
skyldighet att erbjuda alla tre B-språken på lika villkor,
17. att riksdagen beslutar att tilldela de
praktiskt-estetiska ämnena ett specifikt timantal för varje
ämne,
18. att riksdagen beslutar om en garanterad tid för
syoverksamheten i skolan.
1993/94:Ub13 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om momentet konsumentkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetslivsundervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållet i läroplan för
grundskolan.
1993/94:Ub14 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till
riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och
uppgifter i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall
återfinnas på schemat dagligen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av ett nytt skolämne,
"vardagskunskap",
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om timplanens struktur och innehåll,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betygssystem,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad tjänstgöringsskyldighet för
lärarna.
1993/94:Ub15 av Elver Jonsson och Isa Halvarsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tydligare markera den nordiska
dimensionen när det gäller ämnet samhällskunskap i grundskolan.
1993/94:Ub16 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningens
ställning i läroplanen för grundskolan.
1993/94:Ub17 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om
Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande
utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet,
solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika
värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och
förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska
grunden för skolans arbete,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och
västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får
en konfessionell prägel.
1993/94:Ub18 av Birthe Sörestedt och Bo Bernhardsson (s) vari
yrkas att riksdagen avslår föreslagna riktlinjer för ett nytt
betygssystem vad gäller slutbetyget "otillräckliga kunskaper" i
den obligatoriska grundskolan.
1993/94:Ub19 av Margareta Israelsson m.fl. (s, fp, c, kds, v,
-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de internationella frågorna i
läroplanen.
1993/94:Ub20 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sexual- och
samlevnadsundervisning skall ingå i läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av ansvaret för
undervisningen i sexual- och samlevnadskunskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållet i sexual- och
samlevnadsundervisningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att avsnittet Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket,
får den utformning som föreslås i yrkande 1 i den
socialdemokratiska partimotionen med anledning av proposition
1992/93:220,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 4, som sin mening
ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och
västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får
en konfessionell prägel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sexual- och
samlevnadsundervisningen måste komma tillräckligt tidigt under
skolgången.
1993/94:Ub21 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allas rätt till en utbildning av god
kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund samt
att elever med handikapp eller med behov av extra resurser
måste garanteras att få sina behov tillgodosedda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut och ansvar alltid skall
ligga så nära verksamheten som möjligt och att föräldrar och
elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i
verksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om helhetssyn och om behovet av att
varva teoretiska studier med praktiska inslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den definition av barn med
särskilda behov som föreslås i proposition 1993/94:11 även
skall vara liktydig med läroplanens definition av elever med
särskilda behov,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den
kompetens som speciallärarna besitter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om brukarinflytande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av uppföljning angående
måluppfyllelse och timutfall vad gäller de praktiska och
estetiska ämnena,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om betyg,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om lärarprofessionalism.
1993/94:Ub22 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att svenska som andraspråk skall få en egen kursplan.
1993/94:Ub23 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnets ställning i den nya läroplanen.
1993/94:Ub24 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att betoningen av de
globala frågorna får samma utrymme som tidigare i den nu
föreslagna läroplanen för grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges långa tradition av
solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till
uttryck i den nu föreslagna läroplanen.
1993/94:Ub25 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkretisering av ANT-undervisningen
i den lokala arbetsplanen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rektors ansvar för
ANT-undervisningen.
1993/94:Ub26 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av skolans
samlevnadsundervisning.
1993/94:Ub27 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att religionskunskap, historia, geografi
och samhällskunskap samt fysik, kemi, biologi och teknik bör
ges ett eget timtal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av
religionskunskapens timtal skall ske i förhållande till Lgr
80:s timtal på 352 klocktimmar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en förstärkning av både de
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena görs i
förhållande till Lgr 80 genom en fördelning av det föreslagna
timtalet 1 685 i proportion till det timtal de olika ämnena har
i Lgr 80,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en garanterad minimitid för varje
ämne,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en spärr införs som hindrar att
ett enskilt ämne beskärs med mer än 5 %.
1993/94:Ub28 av Fanny Rizell och Harry Staaf (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om garanterad minsta undervisningstid för
hemkunskap och de övriga praktiskt-estetiska ämnena.
1993/94:Ub29 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om grundsärskolan.
1993/94:Ub30 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra barn- och ungdomskunskapen
till ett ämnesövergripande kunskapsområde med den övergripande
målsättning som anförts av Läroplanskommittén,
2. att Skolverket får i uppdrag att utforma kommentar och
referensmaterial som stöd för de lärare som inom sina resp.
ämnen skall ta upp frågor kring barn- och ungdomskunskap.
1993/94:Ub31 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i
kursplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning och
grundutbildning.
1993/94:Ub32 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att den bör återkomma med
ett nytt betygssystem i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Ub33 av Ulf Björklund och Alwa Wennerlund (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytt betygssystem.
1993/94:Ub34 av Rose-Marie Frebran och Harry Staaf (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om formuleringarna om skolans värdegrund
i läroplanerna.
1993/94:Ub35 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en förstärkt ställning för samernas och finlandssvenskarnas
historia i grundskolans läroplan.
1993/94:Ub36 av Håkan Holmberg m.fl. (fp, s, m) vari yrkas
att riksdagen i den nya läroplanen för grundskolan klart anger
att varje svensk elev skall få korrekt information om nazismen,
andra världskriget och Förintelsen.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub401 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen
prioriteras så att minoritetsbarnens hemspråk och deras
andraspråk svenska i förskola och skola blir en förstklassig
flerspråkig och flerkulturell kompetens.
1992/93:Ub402 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om möjligheten
för kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens
skolor.
1992/93:Ub403 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vad läroplanen bör innehålla angående
direktiv och åtgärdsprogram mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolämne i etiska regler om attityder
mot varandra från första klass i grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vad som bör ingå i
rektorsutbildningen och annan lärarutbildning angående
mobbning.
1992/93:Ub405 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse,
2. (delvis) att riksdagen beslutar att ämnets namn skall
vara "Idrott och hälsa" både i grundskolan och gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förskolans ansvar.
1992/93:Ub407 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ämnet idrott i skolan.
1992/93:Ub408 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av de praktisk-estetiska ämnena i
skolan.
1992/93:Ub409 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett
ordinarie ämne i grundskolan.
1992/93:Ub414 av Rosa Östh och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att idrott, hemkunskap, slöjd och
bild bör bibehållas i grundskolans timplan i minst oförändrad
omfattning.
1992/93:Ub416 av Karin Pilsäter och Sigge Godin (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kunskap om mobbning skall vara en
obligatorisk del av lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om årskurslös undervisning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av elevskyddsombud,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationell handlingsplan mot mobbning.
1992/93:Ub417 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det angelägna i att bevara idrottsämnet obligatoriskt och i
nuvarande omfattning.
1992/93:Ub421 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari
yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett bevarande av nuvarande
antal timmar för ämnet Idrott och Hälsa såväl i grundskolan som
i gymnasieskolan.
1992/93:Ub422 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöfrågornas betydelse i undervisningen.
1992/93:Ub423 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av idrottsämnet och gymnastiken samt
gymnastikbetygets betydelse.
1992/93:Ub425 av Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Branting
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och
tioårig grundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningen om skolplikt vid sex
års ålder och tioårig skolplikt bör tillsättas snarast och att
arbetet i utredningen bör ske skyndsamt.
1992/93:Ub428 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att bestämmelser bör
utfärdas, som ålägger idrottslärare och övriga lärare i
grundskolan och gymnasiet att genomföra i motionen nämnda
åtgärder för att förebygga att eleverna får arbetsskador.
1992/93:Ub432 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda
undervisningsgrupper för pojkar och flickor i grund- och
gymnasieskolan.
1992/93:Ub437 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökat timtal för ämnet
religionskunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att religionskunskap bör vara eget
ämne från första årskursen med garanterat timtal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bibelkunskapen skall stå i
centrum vid undervisningen om kristendomen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kristendomens centrala roll inom
ämnet religionskunskap.
1992/93:Ub440 av Ulla Pettersson och Christina Linderholm (s,
c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medieundervisningens roll i den
kommande läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bildämnets ställning och omfattning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare
i ämnet mediekunskap.
1992/93:Ub442 av Kjell Ericsson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsämnets stora betydelse
och att några nedskärningar i timplanen ej bör verkställas.
1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökunskap i föräldrautbildningen,
förskolan, skolan och under värnpliktstiden.
1992/93:Ub445 av Lisbet Calner och Marianne Carlström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i grundskolan.
1992/93:Ub446 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av nya vägar för att intressera
flickor för teknik.
1992/93:Ub450 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i grundskolan och
en prioritering av ANT i gymnasiet och i lärarutbildningen.
1992/93:Ub451 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svenskundervisningens betydelse för ett vårdat tal- och
skriftspråk.
1992/93:Ub460 av Birgit Henriksson och Ingvar Eriksson (m)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betyg i ordning och
uppförande inom grund- och gymnasieskolan.
1992/93:Ub463 av Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om komplettering av betyg.
1992/93:Ub464 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.
1992/93:Ub465 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom
EG.
1992/93:Ub467 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1992/93:Ub473 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktningen av gymnastikundervisningen.
1992/93:Ub474 av Karl-Gösta Svenson och Stig Bertilsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ämnet idrott.
1992/93:Ub475 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande vikten av tillräckligt antal
veckotimmar i ämnena "slöjd" och "lek, idrott och hälsa".
1992/93:Ub477 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att praktisk miljökunskap skall vara ett
särskilt ämne på skolschemat.
1992/93:Ub478 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, barnkunskap, slöjd
och bild som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan.
1992/93:Ub479 av Ulla Orring och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bevara slöjdämnet som ett
obligatoriskt ämne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
1992/93:Ub480 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ökad information i grundskolan om s.k. grå sjukdomar.
1992/93:Ub482 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gemenskap och delaktighet skall
vara viktiga mål i en kommande läroplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ANT-undervisningens ställning i läro-
och timplaner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utrymmet för de praktiskt-estetiska
ämnena i grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetssättet i grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om timplanens utformning och
religionsämnets ställning i grundskolan.
1992/93:Ub483 av Alwa Wennerlund och Roland Lében (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av betyg i flit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och
uppförande.
1992/93:Ub484 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i
skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt
hjärt-lung-räddning.
1992/93:Ub490 av Karin Pilsäter och Olle Schmidt (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om självstyrande skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en utredning snarast
tillsätts för att se över hur man i Sverige skall kunna införa
"självstyrande skolor".
1992/93:Ub491 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om historieämnet i grundskolan.
1992/93:Ub492 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ingen nedskärning får ske av
idrottsämnet i skolan.
1992/93:Ub495 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
1992/93:Ub496 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ny läroplan för grundskolan.
1992/93:Ub498 av Birger Andersson och Lennart Brunander (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antalet timmar i ämnet lek,
idrott och hälsa.
1992/93:Ub500 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka för att kulturarbetare
anställs i skolorna som en resurs för lärare och elever,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förberedande kurser.
1992/93:Ub501 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)
vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att dansen bör inarbetas i
grundskolans schema och beredas plats bland de estetiska
programmen i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kunskap om danskonst bör upptas
som ett ämne i lärarutbildningen.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till
ändring av arbetsmiljölagen utarbetas så att skolorna åläggs
att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till
förbättring av arbetsmiljön också ur ett
jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte
missgynnas,
8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att självförtroendeträning med
inslag av självförsvarsträning bör ingå i flickornas utbildning
på högstadiet och gymnasiet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om relationsträning för pojkar i skolan,
12. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning av en betygsfri
skola,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om profilering i skolan.
1992/93:Ub503 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betygsättningen i grund- och gymnasieskola.
1992/93:Ub504 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolan och idrottsämnet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte reducera skolans
idrottsämne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka antalet obligatoriska
idrottstimmar i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beteendevetenskapliga aspekter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medicinska aspekter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexiblare idrotts- och
rörelseträning.
1992/93:Ub506 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolstartsålder och skolpliktens längd.
1992/93:Ub509 av Lars Sundin och Håkan Holmberg (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om historie- och religionsämnenas
ställning i årskurserna 6--9,
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om obligatorisk och korrekt
undervisning i grundskola, gymnasieskola och folkhögskolor om
andra världskriget och nazisternas folkmord.
1992/93:Ub510 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att stärka bildämnet såväl i
grundskolan som i gymnasieskolan.
1992/93:Ub511 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att minst tre veckotimmar för
ämnet idrott och hälsa införs i läroplanen genom hela skolan.
1992/93:Ub512 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda förutsättningarna för trafikundervisning i skolan
med betyg i form av kompetenskort för cyklande barn.
1992/93:Ub514 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gemensamt måldokument för förskola
och skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans fostrande uppgift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en grundskola utan stadieindelning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans internationalisering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöfrågorna i skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om redovisningen av hur
jämställdhetsmålet uppfylls,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett program för elev- och
föräldrainflytande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och arbetsliv,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dokumentation av elevers engagemang i
skolans föreningar.
1992/93:Ub515 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnastikundervisningen i grund- och
gymnasieskola.
1992/93:Ub516 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) vari
yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ämnet bild i ungdomsskolan.
1992/93:Ub517 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge de globala överlevnadsfrågorna en
framskjuten plats i den kommande läroplanen.
1992/93:Ub518 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bibehållande av de
praktisk-estetiska ämnena i minst nuvarande omfattning i den
nya läroplanen.
1992/93:Ub521 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om slopande av centralt fastställda
timplaner,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i erforderliga lagar att kommunerna får frihet att
organisera undervisningstiden på de sätt de finner bäst och
effektivast utan angivande av minsta undervisningstid,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om schemalagd daglig motion genom
skolans försorg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre nationell uppföljning,
utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse.
1992/93:Ub522 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sexual- och
samlevnadsundervisningens allsidighet bör fastslås enligt
motionens förslag under rubriken naturlära,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det bör anges i läroplanen att
den grundläggande sexual- och samlevnadsundervisningen på
högstadiet ges inom ämnet biologi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det bör framgå av läroplanen att
sexual- och samlevnadsundervisning ingår som ett obligatoriskt
ämne i den nationella planen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att termen i läroplanen även
fortsättningsvis bör vara sexual- och samlevnadsundervisning då
ämnet beskrivs.
1992/93:Ub525 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om morgondagens skola.
1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den svenska skolan.
1992/93:Ub902 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande
av det kristna budskapets ställning inom ämnet
religionskunskap.
1992/93:Ub908 av Marianne Andersson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i det kommande
förslaget till läroplan kraftigt stärker det nordiska
innehållet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den nordiska dimensionen i läroböcker
och i lärarutbildning och fort- och vidareutbildning av lärare.
1992/93:Ub910 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer aktiv ANT-undervisning i
skolan.
1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om intensifierade
undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet och rasism.
1992/93:Ju619 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utökad och mer kvalificerad
undervisning om rasism och främlingsfientlighet i alla skolor.
1992/93:Ju836 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allmänna åtgärder för en moralisk
upprustning inom bl.a. skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i högre grad göra det möjligt för
verkligt skoltrötta elever att gå en yrkesinriktad utbildning i
stället för vanlig skolgång.
1992/93:Ju837 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka upplysning och information om
narkotika bl.a. i skolan.
1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
1992/93:So289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en integrering av könssociala
perspektiv i undervisning i idrott och hälsa, hemkunskap,
biologi, bild etc. med särskild betoning av förebyggande av
anorexi och bulimi.
1992/93:So293 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk ANT-undervisning.
1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och skola.
1992/93:Kr273 av Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan.
1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de praktisk-estetiska ämnenas
betydelse i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att precisera skolans
kulturuppdrag.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöfrågorna i läroplanen.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läroplansförslaget,
40. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om syo-funktionärernas arbete
med flickors yrkesval.
Motion med anledning av redogörelse 1992/93:JO1
1992/93:K22 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna ändras så att
hemspråksträning eller hemspråksundervisning, vilken bekostas
helt eller delvis av stat eller kommun, endast får bedrivas om
det föreligger särskilda behov därtill.
Utskottet
Inledning
Till grund för förslagen i propositionen ligger
Läroplanskommitténs betänkanden Skola för bildning (SOU
1992:94) och Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2). Vidare
har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat en
departementspromemoria (Ds 1992:129) om läroplan för
specialskolan och den obligatoriska särskolan. I promemorian
föreslås en gemensam läroplan för grundskolan, specialskolan
och den obligatoriska särskolan. I betygsfrågan har den s.k.
Betygsberedningen avgivit delrapporten Läraruppdraget (SOU
1992:59) och slutbetänkandet Ett nytt betygssystem (SOU
1992:86). Samtliga betänkanden och promemorian har
remissbehandlats.
I propositionens inledande avsnitt (s. 4--28) om förändringar
i skolans närhet och omvärld, om skolans roll och uppgifter och
om skolutvecklingen under 1980-talet redovisar regeringen de
allmänna utgångspunkterna för sina förslag.
En viktig fråga, anför regeringen bland annat, är att finna
balanspunkten mellan å ena sidan den beständiga uppgift
skolan har -- att överföra ett kulturarv -- och å andra sidan
de krav på nya kunskaper som utvecklingen i olika avseenden
ställer. Arbetet i grundskolan skall koncentreras till
grundläggande och mer bestående kunskaper. Därmed förstås
sådana kunskaper som utgör kärninnehållet i skolans ämnen och
som kommer till uttryck i nationella kursplaner. Det nu sagda
innebär enligt regeringen inte att andra kunskaper skulle vara
oviktiga eller att ambitionen i skolan skall sättas lågt. Det
är ett uttryck för att skolan absolut inte får misslyckas med
det som skolan gör bättre än någon annan.
Skolan har, betonas det, i varje samhälle till uppgift att
sörja för kulturens fortbestånd. Den kan inte enbart syfta till
individens egen bildning. Överföringen av vetande och värden
tillhör skolans centrala och ofrånkomliga uppgifter.
Regeringen framhåller att bestående kunskaper inte bara är en
uppsättning kunskaper, som kan sorteras efter skolans
ämnesgränser. Det är också i hög grad färdigheter och förmågan
att se perspektiv, samband och helheter, som är nödvändiga för
att tolka och tillgodogöra sig annan kunskap och information.
Tre perspektiv måste enligt regeringen prägla skolans arbete.
Perspektiv, därför att de mer eller mindre återfinns i skolans
samtliga ämnen och dessutom leder till konsekvenser och ett
ansvar för skolans personal i dess uppträdande och
förhållningssätt även utanför lektionerna och själva
undervisningen. Dessa tre är det etiska perspektivet, det
internationella perspektivet och miljöperspektivet.
Grundskolan skall vara en god miljö för lärande och stimulera
till fortsatt förkovran och bildning. Det innebär, anför
regeringen, att elevernas olika anlag -- intellektuella,
praktiska, fysiska och konstnärliga -- måste få utvecklas
allsidigt. De olika skolämnena fyller skilda funktioner och är
olika till sin karaktär. Tillsammans bidrar de till elevernas
harmoniska utveckling. Skolans uppgift att ge kunskaper kan
därför inte enkelt reduceras till en fråga om urval av
kunskaper att förmedla. Regeringen hänvisar till
Läroplanskommitténs beskrivning av fyra kunskapsformer som kan
sammanfattas sålunda: fakta är kunskap som information,
förståelse är kunskap som meningsskapande, färdigheter
är kunskap som utförande och förtrogenhet är kunskap som
omdöme. I skolan, menar regeringen, måste det finnas en balans
mellan olika kunskapsformer. Elevernas förmåga att reflektera
över fakta och erfarenheter och att bearbeta kunskaper
utvecklas därigenom. Det är viktigt att uppmärksamma de
variationer av kunskapsformer som de enskilda ämnena rymmer.
Den mål- och resultatorienterade styrning som skall gälla för
skolan fordrar tydliga nationella beskrivningar av vilka
kunskaper eleverna skall skaffa sig och utveckla. Detta
förutsätter, påpekar regeringen, i sin tur en klar
ansvarsfördelning i skolan, liksom en kvalificerad
kunskapsdiskussion i de enskilda skolorna.
1. Läroplanen -- struktur och inriktning
I propositionen läggs fram förslag om riktlinjer för en ny
läroplan för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den
obligatoriska särskolan. Tidigare läroplaner, den första kom
med grundskolans genomförande år 1962, har innehållit allmänna
mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner. Den nya
läroplanen föreslås bli betydligt mindre omfångsrik. Den bör
endast innehålla övergripande mål och riktlinjer för
utbildningen i landet och kompletteras med särskilda kursplaner
och en timplan. Begreppet läroplan får med de förändringar som
regeringen föreslår således en annan innebörd än tidigare.
Läroplanen blir nu också gemensam för hela det obligatoriska
skolväsendet.
Läroplanen skall enligt förslaget ange den värdegrund
utbildningen skall vila på, målen för utbildningen och
riktlinjer för arbetet i skolan. Målen i läroplanen skall med
hänsyn till det nya ansvars- och styrsystemet i skolan vara
tydliga och utvärderingsbara. De föreslås vara av två slag, mål
att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanen skall vidare ange
vem som har ansvar för olika delar av skolverksamheten och vad
detta ansvar innebär.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de i
propositionen angivna riktlinjerna för läroplanens struktur och
inriktning.
Skolans värdegrund
Regeringen utvecklar i propositionen, i ett inledande avsnitt
om skolans roll och uppgifter, sin syn på vad läroplanen bör
innehålla om den värdemässiga grund som skolans arbete skall
vila på.
Under rubriken En skola med goda värden (prop. s. 18 f.)
citerar regeringen till att börja med bestämmelsen i 1 kap.
2 § tredje stycket skollagen (1985:1100). Där föreskrivs att
"verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö."
Denna bestämmelse anger, framhåller regeringen, de
grundläggande värden som gäller för skolan och som är
oförytterliga. Oförytterliga värden är de som i en given
kulturkrets förutsätts gälla under alla omständigheter.
Regeringen anför att de normer som skolans verksamhet skall
bygga på -- såsom respekt för människans värdighet, individens
frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män,
omsorgen om den som har det svårt, det personliga ansvaret --
har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Normerna har
djupa rötter i vår historia. Som särskilt viktig framstår
skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk
humanism. Skolan har enligt regeringen en viktig uppgift i att
hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och
förankrats. Eleverna skall också få skolans hjälp med att
utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till den
grund de vilar på. De skall få sådana kunskaper att de medvetet
kan ta ställning i olika frågor.
Invändningar mot formuleringen i propositionen att skolans
värdegrund skall förankras i kristen etik och västerländsk
humanism har förts fram i flera motioner.
Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:Ub1 skall
de värden som skolans verksamhet bygger på utgöra
allmänmänskliga värden som vunnit bred anslutning bland
människor med olika övertygelser och trosuppfattningar, såsom
respekt för människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, solidaritet mellan människor samt jämställdhet
mellan kvinnor och män. Motionärerna vänder sig mot att i
propositionen används begreppet "kristen etik och västerländsk
humanism" för att beskriva något som är så betydelsefullt som
en del av skolans värdegrund. Begreppet ger utrymme för
synnerligen motstridande tolkningar och riskerar att skapa
konflikter. Religionsfrihet tillhör hörnpelarna i ett
demokratiskt samhälle. Det är därför olyckligt att i en tid då
spänningar mellan olika religioner tilltar på många håll i
världen ge intryck av att den svenska skolan skall ges en
konfessionell prägel. Detta kan leda till att icke-kristna
grupper tar avstånd från skolan trots att de delar de värden
som skall finnas i skolans värdegrund. Riksdagen bör därför
fastställa skolans värdegrund utan att föra in begrepp som
"kristen etik och västerländsk humanism" (yrkande 1). I andra
hand yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att formuleringen "kristen etik och västerländsk
humanism" inte innebär att verksamheten i skolan skall ha en
konfessionell prägel (yrkande 2).
Motsvarande yrkanden som i den socialdemokratiska
partimotionen finns i motionerna 1993/94:Ub17 (s) yrkandena 1
och 2 och 1993/94:Ub20 (s) yrkandena 4 och 5, nämligen att
formuleringen "kristen etik och västerländsk humanism" bör utgå
eller i andra hand åtföljas av ett förtydligande att skolan med
denna formulering inte får en konfessionell prägel. Med
liknande motiveringar har i två motioner, 1992/93:Ub482 (s)
yrkande 1 och 1992/93:Ub514 (s) yrkande 2, båda väckta före
läroplanspropositionen, motionärerna motsatt sig ett införande
av begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" när det
gäller skolans fostrande uppgift.
I Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub12 yrkande 2 påtalas
att begreppet "kristen etik" har kommit att uppfattas på många
olika sätt och att formuleringen t.o.m. har lett till farhågor
om begynnande religiös intolerans. Mot bakgrund av att Sverige
i dag är ett mångkulturellt samhälle anser motionärerna att det
är viktigt att riksdagen uttalar att undervisningen skall vara
neutral i religiösa frågor och tolerant i förhållande till
olika religiösa yttringar.
Ny demokrati anser i sin partimotion 1993/94:Ub14 yrkande 1
att det är en allvarlig brist i propositionen att den inte på
något sätt behandlar den uppenbara målkonflikt som ligger i att
dels säga sig välkomna och tillvarata möjligheterna i ett
mångkulturellt samhälle, dels vilja värna vår kristna etik och
vårt västerländska humanistiska kulturarv. Det är viktigt,
anförs det i motionen, att nationella styrinstrument som
läroplanen inte lämnar tvetydiga och dubbla budskap. Riksdagen
bör därför hos regeringen begära ett nytt förslag till
riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och
uppgifter.
Ytterligare ett par motioner, nämligen motionerna
1993/94:Ub34 (kds) och 1992/93:Ub525 (kds), tar upp frågan om
utformningen av skolans värdegrund. I den förstnämnda motionen
påpekas det angelägna i att formuleringarna "människolivets
okränkbarhet" och "allas lika värde" finns med i
läroplanstexten. Den senare motionen handlar om morgondagens
skola utifrån grundsynen att skolan skall förankras i kristen
etik.
Utskottet vill till att börja med erinra om följande. Såväl i
gällande läroplan för grundskolan (Lgr 80) som i de nya
direktiv som den nuvarande regeringen gav Läroplanskommittén i
december 1991 (dir. 1991:117) framhålls de etiska normer, bl.a.
människolivets okränkbarhet och allas lika värde, som skolans
verksamhet skall bygga på. Utskottet delar de värderingar som
dessa formuleringar ger uttryck för.
Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och
stimulera till reflektioner kring olika religioner och
livsåskådningar som en grund för varje elevs egna
ställningstaganden. Ett lands religiösa liv är en del av dess
kultur. Utskottet instämmer med regeringen (prop. s. 59) att
kristendomen har haft och har stor betydelse i det svenska
samhället och att dess inflytande sträcker sig från kultur,
värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till
samhällsmoral, sedvänjor och tradition. Kristendomen har därför
en särställning för att kunna ge grunden till förståelse för
svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Kristen
etik utgör således en del av det nationella kulturarvet.
Utskottet vill betona att det inte är skolans uppgift att ge
en konfessionell undervisning. Särskilt i frågor där det
föreligger olika uppfattningar skall skolans undervisning vara
saklig och allsidig. Regeringen har inte förutskickat några
ändringar i Läroplanskommitténs skrivning i förslag till
läroplan (bil. A till prop.) att "alla föräldrar skall med
samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade
om att dessa inte blir ensidigt påverkade till förmån för den
ena eller andra av mot varandra kämpande åskådningar".
Utskottet anser att en sådan markering självfallet skall tas in
i läroplanen.
Enligt utskottets mening föreligger det inte någon
motsättning mellan att vara öppen för och se möjligheterna i
ett mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och få en
fast förankring i det egna kulturarvet. Medvetenhet och kunskap
om kulturarvet och en trygg identitet är viktiga att utveckla
tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras
villkor och värderingsgrunder. Skolan har, sägs det i
läroplansförslaget (prop. s. 104), som social och kulturell
mötesplats en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna
förmåga hos alla som arbetar där. Utskottet delar denna
uppfattning.
Utskottet anser sammanfattningsvis mot bakgrund av det
anförda att det tydligt bör framgå av läroplanstexten att
formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan
skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor.
Undervisningen i skolan skall även framdeles vara
icke-konfessionell.
Med detta klargörande ansluter sig utskottet till den syn på
skolans värdegrund som regeringen ger uttryck för i
propositionen.
Det ankommer på regeringen att slutligt formulera
läroplanstexten.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2,
1993/94:Ub17 yrkande 2 och 1993/94:Ub20 yrkande 5, med
anledning av propositionen och med avslag på motionerna
1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2,
1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande 1, 1993/94:Ub14 yrkande 1,
1993/94:Ub17 yrkande 1, 1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av vad utskottet i det närmast föregående har
anfört om att skolans undervisning skall vara
icke-konfessionell vill utskottet erinra om bestämmelsen i
3 kap. 12 § andra stycket skollagen om befrielse från
undervisning i religionskunskap. Befrielse skall alltid medges,
om eleven tillhör ett trossamfund som har regeringens tillstånd
att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven
visar att han deltar i denna. Trossamfund som fått tillstånd
att meddela religionsundervisning är romersk-katolska kyrkan
samt judiska och muslimska församlingar. Bestämmelsen om
befrielse från religionskunskap infördes i skollagen med
anledning av att Sverige avgivit en reservation med denna
innebörd till artikel 2 i första tilläggsprotokollet till
Europakonventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 2 anger
bl.a. att staten skall respektera föräldrarnas rätt att
tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står
i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska
övertygelse.
Fri- och rättighetskommittén har bl.a. haft att utreda frågan
om inkorporering av Europakonventionen i svensk rätt. Kommittén
har i sitt delbetänkande, Fri- och rättighetsfrågor Del B (SOU
1993:40), kommit fram till att den reservation som gjordes mot
artikel 2 om föräldrarätten i konventionen numera framstår som
överflödig och därför bör återkallas.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer och
analyserar frågan huruvida bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra
stycket skollagen om befrielse från religionskunskap bör finnas
kvar.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 19 bör riksdagen göra
klart att demokratisk fostran förblir en huvuduppgift för
skolan. Motionärerna anmärker att en del formuleringar i
propositionen kan tolkas som att skolan inte längre skall bidra
till att utvidga och fördjupa demokratin utan skall begränsa
sig till att vårda ett arv.
Utskottet har samma åsikt som motionärerna i fråga om vikten
av demokratisk fostran. Utskottet hänvisar här till den
gällande bestämmelsen i skollagens portalparagrafer, vari
stadgas att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Utskottet vill ytterligare understryka vad regeringen anfört
(prop. s. 21) om skolans fundamentala betydelse när det gäller
att skapa förhållningssätt och vanor som kommer att prägla det
framtida livet i vårt samhälle. Skolan kan inte ensam utgöra en
garant för en vidareutveckling av demokratin. Men skolans
bidrag för att skapa förutsättningar för en gemensam
värdekultur -- som innefattar aktning och respekt för andra och
andras åsikter, förmåga att ta ansvar för sig själv och sina
medmänniskor, förmåga till lyhördhet och förmåga att hävda en
egen uppfattning -- är betydande. Enligt läroplansförslaget
(prop. bil. A s. 110) skall skolan aktivt och medvetet påverka
och stimulera barn och ungdomar att omfatta demokratins
grundläggande värden och att låta dessa komma till uttryck i
praktisk vardaglig handling.
Utskottet kan inte finna att det i frågan om demokratisk
fostran föreligger några mot varandra stridande uppfattningar.
Riksdagen bör alltså avslå motion 1993/94:Ub1 yrkande 19.
I motion 1992/93:Ju836 (nyd) om åtgärder för att förhindra
etablering i brott efterlyses en moralisk upprustning inom
bl.a. skolan med tydligare normer (yrkande 5). Skolan har
här, anför motionärerna, en oerhört viktig uppgift att lära
eleverna "rätt och fel".
Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört ovan om de
grundläggande etiska värderingar som skall genomsyra skolans
verksamhet. Frågor om etik och moral hör enligt utskottets
mening hemma inom i stort sett alla ämnen i skolan. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet behövs inte,
varför yrkandet avstyrks av utskottet.
Regeringens förslag till ändring av skollagen, för att
markera ansvaret för skolans personal att hindra varje försök
från elever att utsätta andra för kränkande behandling,
behandlas av utskottet i ett senare avsnitt av betänkandet.
Gemensamt måldokument för förskola och skola
Frågan om ett gemensamt måldokument för förskola och skola
tas upp i tre motioner. I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 1
anför motionärerna att regeringens oförmåga att se samhällets
insatser för barn och unga i ett helhetsperspektiv går stick i
stäv mot de ansträngningar som under senare år gjorts för att
närma förskola och skola, skola och skolbarnsomsorg till
varandra. Riksdagen bör enligt motionen uttrycka en helhetssyn
på barn och unga genom att uttala sig för ett gemensamt
måldokument för förskola och skola. Enligt motion 1992/93:So609
(s) yrkande 5 skulle ett gemensamt måldokument för barnomsorgen
och grundskolan vara mycket värdefullt för en fortsatt positiv
utveckling av det inledda samarbetet. I motion 1993/94:Ub12 (v)
yrkande 4 anförs att en verklig helhetssyn på barnen där deras
totala situation tas i beaktande gör att fritids-, barnomsorgs-
och skolverksamheten bör integreras i allt högre grad. Ett
gemensamt måldokument hade därför varit att föredra. Med den
uppläggning som regeringen föreslår med en kortfattad läroplan
som kompletteras med särskilda kursplaner och en timplan hade
detta varit en fullt realistisk möjlighet.
Utskottet vill erinra om att det redan i de nya direktiv
(dir. 1991:117) som regeringen i december 1991 lämnade den då
sittande Läroplanskommittén angavs att arbetet inte längre
skulle omfatta mål och riktlinjer för barnomsorgen. Denna
inriktning av läroplansarbetet har utskottet ställt sig bakom.
Sålunda har utskottet i ett betänkande under våren 1992 (bet.
1991/92:UbU19 s. 8) sagt sig dela skolministerns uppfattning
när hon framhåller vikten av att det i det statliga
styrsystemet görs en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans
och barnomsorgens uppgifter. I stället har behovet av en nära
samverkan mellan verksamheterna lyfts fram.
Enligt utskottets mening har den nyligen införda rätten för
sexåringar att börja skolan ytterligare accentuerat behovet av
samverkan mellan skolan och förskolan. Lokalt ute i kommunerna
förekommer också olika former av integrering av skola, förskola
och skolbarnsomsorg. I sammanhanget är det viktigt att göra
klart att barnomsorg och skola omfattas av skilda
lagstiftningar, sociallagstiftning resp. skollag. Skolverket
skriver i Bilden av skolan 1993 (s. 94): "Skolstart för ett
barn skall innebära att börja skolan i skollagens mening och
inte att delta i en verksamhet som egentligen är barnomsorg
eller en blandform mellan skola och barnomsorg. Kommunen bör
fatta klara beslut om barnen går i skolan eller inte och
klargöra beslutets innebörd för barn och föräldrar."
Frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt samt de
pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av
olika modeller utreds för närvarande av Utredningen om förlängd
skolgång och sänkt skolpliktsålder (dir. 1993:39). Utskottet
kommer senare i detta betänkande att behandla motionsyrkanden
som rör ålder för skolstart. I avvaktan på resultatet av
utredningen anser utskottet, i likhet med regeringen, att det
är angeläget med ett nära och förtroendefullt samarbete mellan
skola, förskola och skolbarnsomsorg och att det är viktigt att
ansvaret för att en sådan samverkan kommer till stånd finns
uttryckt i läroplanen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och
1993/94:Ub12 yrkande 4.
Läroplanens struktur och inriktning i övrigt
Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna de av
regeringen föreslagna riktlinjerna i övrigt för läroplanens
struktur och inriktning.
2. Läroplanen -- mål och riktlinjer
Den nya läroplan för det obligatoriska skolväsendet som nu
läggs fram har således en annan struktur än gällande läroplan
för grundskolan (Lgr 80). Den är mindre omfångsrik och
innefattar inte kursplaner och timplan.
I propositionen erinras om att det ankommer på regeringen att
närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. För
riksdagens information lämnar dock regeringen i propositionen
sin bedömning av de centrala avsnittens innehåll och utformning
och om hur skollagens bestämmelser om t.ex. likvärdighet,
utbildningens mål och verksamhetens utformning följs upp i
läroplanen.
Sålunda anför regeringen att i den gemensamma läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet anges mål och riktlinjer som
gäller för utbildningen i sin helhet. Gruppering sker under sex
rubriker, nämligen Kunskaper, Normer och värden, Elevernas
ansvar och inflytande, Skola och hem,
Skola--förskola--skolbarnsomsorg samt Samverkan med andra
skolformer m.m. Ett särskilt avsnitt behandlar rektors ansvar.
När det gäller framför allt avsnitten om Kunskaper och om
Normer och värden, finns det enligt regeringen anledning att
betona vikten av att informationen om och genomförandet av den
nya läroplanen också måste innebära att bakgrunds- och
motivtexter görs tillgängliga för dem som skall tillämpa
läroplanen. Läroplanen skall vara kort och entydig, men
förutsätter då kännedom om bakomliggande resonemang för att bli
tillräckligt tydlig och tillämpbar. Det blir enligt regeringen
bl.a. en uppgift för Skolverket att utarbeta lämpligt
kommentar- och referensmaterial.
Krav på preciseringar och kompletteringar av målen i
läroplanen ställs i ett flertal motioner.
Enligt motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 17 och
1992/93:Jo630 (s) yrkande 13 måste miljöfrågorna ägnas
särskild uppmärksamhet i grundskolan. För att garantera att
studier av miljöfrågor får ett stort utrymme och genomförs på
ett bra sätt är det, anför motionärerna, lämpligt att dessa
frågor tas upp i läroplanen. Detta bör ske i form av en
beskrivning av kunskapsområdet där det visas hur miljöfrågorna
kan struktureras och vilka krav på samordning mellan olika
ämnesområden som måste uppfyllas. Också i motion 1992/93:Ub514
(s) yrkande 6 anförs att miljökunskap och miljöhänsyn inte kan
begränsas till något särskilt ämne utan bör genomsyra all
verksamhet. Det fortsatta beredningsarbetet med läroplanen och
kursplanerna bör därför präglas av en helhetssyn på
miljöfrågorna. I motion 1992/93:Ub517 (fp) betonas att de
globala överlevnadsfrågorna bör ges en framskjuten plats i den
kommande läroplanen.
Utskottet är ense med motionärerna om att miljöfrågorna är
viktiga frågor som måste behandlas allsidigt i skolan. Det
gäller att ge eleverna kunskaper och perspektiv som ger dem
möjligheter både att ta ett ansvar för det de själva kan direkt
påverka, t.ex. egna konsumtions- och levnadsvanor, och att
kunna förhålla sig till mer övergripande och globala frågor.
Miljöundervisningen måste belysa hur ett samhälles utveckling
systematiskt kan miljöanpassas och hur vi långsiktigt skall
kunna anpassa vårt sätt att arbeta och leva, bruka marken och
de förnyelsebara resurserna. Regeringen anför i propositionen
att den nya läroplanen bör ange att rektor skall ha ansvaret
för att en god undervisning kommer till stånd inom sådana
centrala kunskapsområden, bl.a. miljökunskapen, som berör flera
av skolans ämnen. Utskottet anser att miljöfrågorna har den
digniteten att de i läroplanen bör ges status av ett eget
övergripande kunskapsområde. I det kommentar- och
referensmaterial från Skolverket som aviseras i propositionen
bör tydligt framgå hur miljöfrågorna kan struktureras och hur
samordningen mellan olika ämnesområden skall ske. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1992/93:Ub514 yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande
13 och 1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till
känna.
Utskottet kommer även senare i betänkandet att ta upp
miljöfrågor, nämligen vid behandlingen av motionsyrkanden om
kursplanernas innehåll och ämnesövergripande kunskapsområden.
Flera motioner handlar om det internationella
perspektivet i skolans verksamhet. Sålunda begärs i motion
1993/94:Ub1 (s) yrkande 16 (i denna del) att internationell och
kulturell förståelse skall beskrivas i läroplanen som ett eget
kunskapsområde. I motionen, liksom i motion 1993/94:Ub11 (s)
yrkande 1, anför motionärerna att frågor om solidaritet och
rättvisa mellan nationer, grupper och människor måste ägnas
stort utrymme i skolans vardag. Sveriges långa tradition av
solidaritet med och bistånd till tredje världen måste
återspeglas i skolans arbete. Motionärerna beklagar att världen
utanför Europa och de stora för mänsklighetens framtid
avgörande överlevnadsfrågorna har tonats ner av regeringen i
förhållande till nu gällande läroplan. Liknande synpunkter, att
det finns många starka skäl att lyfta fram de internationella
frågorna i skolans undervisning, förs fram i motion
1992/93:Ub514 (s) yrkande 5 från föregående riksmöte.
I motion 1993/94:Ub19 (s, fp, c, kds, v, -) hävdas att
regeringen i sitt läroplansförslag snävat in begreppet
internationalisering. Europas gränser verkar ha blivit
världens. Motionärerna ser det som oerhört viktigt att dagens
barn och ungdomar lär sig innebörden av begreppet "solidaritet
med de fattiga och förtryckta". Läroplanen bör enligt motion
1993/94:Ub6 (m) i definitionen av det internationella
perspektivet också inbegripa länder/världsdelar utanför Europas
gränser och beskriva vårt ömsesidiga beroende för en fortsatt
gemensam existens. Det påpekas i motion 1993/94:Ub24 (kds) att
förslaget till läroplan innebär en betydande nedtoning av de
globala frågorna och solidaritetsaspekten jämfört med vad som
anges i gällande läroplan. Motionären vill att riksdagen skall
uttala sig för att de globala frågorna får samma betoning och
samma utrymme som tidigare (yrkande 1) och att Sveriges långa
tradition av solidaritet och bistånd med tredje världen bör
komma till uttryck i den nu föreslagna läroplanen (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att i läroplanen för grundskolan
(Lgr 80, Mål och riktlinjer, s. 31) anges bl.a. att skolan
måste göra aktiva insatser för att eleverna skall förstå
utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa länder.
Utskottet anser det synnerligen viktigt, som framhålls i
motionerna, att skolan medverkar till en ökad internationell
förståelse och aktivt söker få eleverna att inse de globala
sambanden. Eleverna måste bli medvetna om de kriser som kan
hota världssamhället genom överbefolkning, fattigdom och
vidgade klyftor mellan länder, liksom om vårt gemensamma
beroende och nödvändigheten av att visa solidaritet. Utskottet
anser att detta klart bör uttryckas i kommande läroplan.
Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19
och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1
yrkande 16 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet här anfört.
En viktig uppgift för skolan är att genom debatt och
ställningstaganden med kraft motverka främlingsfientlighet
och rasism, understryks det i motionerna 1993/94:Ub1 (s)
yrkande 16, 1992/93:Ju619 (s) yrkande 1 och 1992/93:Ju618 (v)
yrkande 6, samtliga i denna del. Det bör enligt den sistnämnda
motionen ankomma på regeringen att inleda överläggningar med
Skolverket om hur intensifierade undervisningsinsatser skall
komma till stånd.
Enligt motion 1993/94:Ub36 (fp, s, m) måste det i den nya
läroplanen för grundskolan klart anges att varje svensk elev
skall få korrekt information om nazismen, andra världskriget
och Förintelsen. Skolan måste ta bestämt avstånd från varje
försök att skapa tvivel om Förintelsen och om andra utslag av
rasism och folkmord. Även om de viktigaste formuleringarna vad
gäller undervisningens innehåll kommer att finnas i kursplaner,
så är ett klart besked på denna punkt av så övergripande
betydelse att det enligt motionärerna helt naturligt hör hemma
också i läroplanstexten.
Utskottet delar den oro för främlingsfientlighet och rasism
som uttrycks i motionerna.
Händelser i vår omvärld och i vårt eget samhälle understryker
ytterligare nödvändigheten av de förpliktelser som skolan har
för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessa
förpliktelser måste komma till tydligt uttryck även i den nya
läroplanen. Det måste vara en av skolans viktigaste uppgifter
att medverka i kampen mot främlingsfientlighet och rasism, då
dessa företeelser hotar grundläggande värden i vår demokrati
och därmed starkt strider mot skolans mål. I denna uppgift
måste all personal i skolan tillsammans med eleverna känna ett
särskilt ansvar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den massiva
kränkning av människovärdet som Förintelsen innebar självfallet
skall behandlas i skolans historieundervisning, men även som en
självklar del av skolans insatser i övrigt mot
främlingsfientlighet och rasism.
Det är en angelägen uppgift för Skolverket att stödja
skolorna i deras arbete mot främlingsfientlighet och rasism,
t.ex. genom att ge ut referensmaterial och sprida idéer och
goda exempel på olika skolors arbete i denna sak. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att Skolverket, Statens
ungdomsråd, Statens kulturråd och Statens invandrarverk har
gjort betydelsefulla insatser med stöd av medel ur det
särskilda anslag för åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism som budgetåret 1992/93 infördes under
Kulturdepartementets huvudtitel. Utskottet vill framhålla hur
viktigt det är med insatser från Skolverket inom detta område
för fortbildning av personal och rektorsutbildning, liksom
insatser inom lärarutbildningen.
Regeringen bör vid den slutliga utformningen av läroplanen
beakta vad utskottet här framhävt om skolans förpliktelser för
att motverka främlingsfientlighet och rasism.
Utskottet utgår från att arbetet mot främlingsfientlighet
och rasism särskilt beaktas i kommunernas skolplaner.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1992/93:Ju618 yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i
denna del, 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om åtgärder för att motverka främlingsfientlighet och rasism.
Ett tillkännagivande begärs i motion 1993/94:Ub11 (s) yrkande
2 om att Sveriges internationella åtaganden inom
undervisningsområdet i form av konventioner och
rekommendationer skall förtecknas i läroplanen. Ett
motsvarande yrkande finns i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 3,
nämligen att vissa internationella överenskommelser som Sverige
har undertecknat -- bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter -- bör
fogas som bilagor till läroplanen.
Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är lämpligt
att dessa dokument fogas till läroplanen och därmed ges
förordningskaraktär. Däremot bör de på annat sätt göras
tillgängliga för skolorna. Regeringen har genom beslut i
september 1993 givit Skolverket i uppdrag att göra kända de
internationella deklarationer och rekommendationer som Sverige
förbundit sig att beakta i skolan. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och 1993/94:Ub12
yrkande 3.
Frågor om en klarare profilering av den nordiska
dimensionen i skolans undervisning tas upp i flera motioner,
nämligen i motionerna 1993/94:Ub5 (c), 1993/94:Ub7 (m) och
1993/94:Ub15 (fp). Motionärerna saknar i propositionen en
hänvisning till Nordiska rådets rekommendation nr 4/1993 som
antogs den 3 mars 1993 vari Nordiska ministerrådet
rekommenderas "att få till stånd ett samarbete mellan relevanta
instanser i syfte att förstärka och fördjupa det nordiska
stoffet och den nordiska dimensionen i läroplaner och
läroböcker med särskild hänsyn till ämnena historia och
samhällskunskap". Vidare har, anger motionärerna, i
Helsingforsavtalets artikel 8 samtliga nordiska länder
förbundit sig att tillgodose att undervisning i språk och om
kultur och allmänna samhällsförhållanden i övriga nordiska
länder, inbegripet Färöarna, Grönland och Åland, skall ske i
lämplig omfattning. Riksdagen bör uttala att nämnda avtal och
rekommendation bör beaktas i läroplan och kursplaner. Också i
motion 1992/93:Ub908 (c) yrkande 1, väckt under föregående
riksmöte, påpekas betydelsen av att det nordiska innehållet
stärks i det kommande förslaget till läroplan. -- Riksdagen bör
enligt motion 1993/94:Ub35 (kds) uttala sig för en förstärkt
ställning för samernas och finlandssvenskarnas historia i
grundskolans läroplan.
Utskottet finner det viktigt att de nordiska frågorna
markeras i läroplanen och att Norden mer och mer betraktas som
en stark gemenskap på utbildningens område. Alla i skolan måste
få kännedom också om språk, kultur och historia i våra nordiska
grannländer. Regeringen anför att glädjande nog märks en ökad
insikt om den nordiska dimensionens betydelse och vilken
tillgång den kan vara. Inte minst handlar det om en insikt om
vilken nationell tillgång ett levande finskt och samiskt språk-
och kulturarv i Sverige utgör. Utskottet utgår från att de
rekommendationer och avtal som finns mellan de nordiska
länderna kommer att prägla läroplanens slutliga utformning.
Utskottet anser att motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1,
1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35 med
hänvisning till det anförda är tillgodosedda och avstyrker
desamma.
I motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 18 och 1992/93:Kr336 (s)
yrkande 6 begärs ett uttalande av riksdagen att skolans
kulturmål bör ytterligare preciseras när ny läroplan
fastställs. Bland annat behöver nya kontaktnät byggas upp
mellan kulturlivet och skolan, påpekar motionärerna.
Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört i propositionen
(s. 48) att det är kommunernas och skolpersonalens ansvar att
verka för att skolan blir en öppen och lärande miljö, där det
är naturligt att ha kontakt med bl.a. olika kulturella
institutioner såväl inom ramen för den ordinarie undervisningen
som inom andra aktiviteter i skolans vardag. Detta har i
läroplansförslaget kommit till uttryck i avsnittet Samverkan
med andra skolformer m.m. Utskottet vill för sin del framhålla
att det är viktigt att eleverna får möjlighet att ta del av
skiftande kulturinslag genom att skolan har en bred samverkan
med kulturinstitutioner av olika slag. Det är också viktigt att
eleverna själva deltar i verksamheter som stärker deras
kulturintresse. Utskottet anser det naturligt att skolans
kulturmål uttrycks i läroplanen. Med det anförda anser
utskottet att motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och
1993/94:Ub1 yrkande 18 är tillgodosedda. De bör alltså avslås
av riksdagen.
Tydliga skrivningar i läroplanen om jämställdheten i
skolan begärs i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 1. Det krävs
enligt motionärerna insikter i hur orättvisorna mellan könen
yttrar sig för att de skall vara möjliga att bekämpa.
Utskottet konstaterar att det i arbetsgruppens förslag till
läroplan uttryckligen anges att "skolan skall verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män" (prop. s. 105).
Regeringen tillsatte i februari 1993 en särskild arbetsgrupp,
Kvinnligt och manligt i skolan, med uppgift att lägga fram
förslag i syfte att underlätta jämställdhetsarbetet.
Utskottet vill vidare påpeka att regeringen i propositionen,
bl.a. med anledning av synpunkter som kommit fram under
remissbehandlingen av Läroplanskommitténs betänkande, säger sig
vilja lyfta fram jämställdhetsaspekter på skolans verksamhet
såväl i läroplanen som i kursplanerna. Därigenom läggs också en
grund för uppföljning och utvärdering av hur skolan lever upp
till jämställdhetsmålet. Utskottet anser att yrkandet i motion
1993/94:Ub12 därmed måste anses vara tillgodosett, varför
yrkandet avstyrks.
Skolbibliotekens betydelse som läromedel, liksom
betydelsen av bibliotekskunskap, bör enligt motion 1993/94:Ub1
(s) yrkande 26 slås fast i läroplanen. Alla skolor behöver
denna tillgång för att kunna arbeta enligt läroplanens
intentioner. Likaså betonas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande
13 värdet av skolbibliotek och tillgången till litteratur för
en stimulerande undervisning.
Utskottet vill framhålla skolbibliotekets centrala roll i
modern undervisning. Informationssökning och bibliotekskunskap
ingår som en naturlig del i skolans pedagogiska program och bör
inte ses isolerat utan integreras i den ordinarie
undervisningen. Kunskap om informationssökning via nya medier
kan även berika och förbättra undervisningen i skolans olika
ämnen. Ett modernt, välutrustat skolbibliotek är inte bara
utrustat med böcker och andra tryckta medier utan är även
försett med andra medier och databaser.
Enligt 1 kap. 4 § grundskoleförordningen skall grundskolan
ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning som
behövs för en tidsenlig utbildning. Denna föreskrift bör, anger
regeringen i propositionen, gälla också i framtiden. I
läroplansförslaget (bil. A) föreslås också under rektors ansvar
ett särskilt ansvar för denne att se till att eleverna får
tillgång till handledning samt läromedel och annat stöd, bl.a.
bibliotek. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1993/94:Ub1 yrkande 26 och 1993/94:Ub12 yrkande 13.
Läroplanen måste enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 1
tydligare ange målen för samverkan mellan skola och
arbetsliv. Motionären lämnar i motionen förslag till texter
om såväl arbetslivsorientering som studie- och
yrkesorientering. Texterna föreslås ingå i läroplanens avsnitt
Samverkan med andra skolformer m.m. som därefter bör benämnas
Samverkan med andra skolformer -- arbetslivs- och
yrkesorientering.
Utskottet vill för sin del betona vikten av att skolan
erbjuder alla elever möjligheter att få kompetent studie- och
yrkesorientering och goda insikter i arbetslivet. Utskottet
ställer sig bakom förslaget i propositionen att rektor i
läroplanen åläggs ett särskilt ansvar för samverkan med
arbetslivet utanför skolan och för att organisera den studie-
och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet vill också erinra
om den skyldighet som kommunerna har enligt skollagen att
informera eleverna om de studiemöjligheter som finns i
gymnasieskolan. Utskottet utgår från att skolans ansvar för
studie- och yrkesorienteringen markeras tydligt i den slutliga
utformningen av läroplanen. Därmed anser utskottet att motion
1993/94:Ub9 yrkande 1 är tillgodosedd, varför yrkandet
avstyrks. I ett senare avsnitt i betänkandet, om timplanen,
återkommer utskottet till frågan om utrymme för
arbetslivsorientering och studie- och yrkesorientering.
Frågor som rör elevers och föräldrars ansvar och inflytande
i skolan behandlas i flera motioner.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 21 erinras om att elevernas
inflytande på skolans arbete är garanterat dem i lag. Var och
en som har kontakt med skolan inser dock, hävdas det i
motionen, att bristerna är stora när det gäller att leva upp
till elevinflytandet i skolvardagen. Formerna för detta
elevinflytande kan inte fastläggas centralt. Det är genom ett
lokalt utvecklingsarbete som de demokratiska idéerna kan få
fotfäste och växa sig starka också i skolan. Självfallet måste
skolans organisation underlätta detta arbete. Det bör enligt
motionen klart uttalas att det ankommer på rektor att planera
arbetet i skolan så att tid ges för eleverna att kunna utöva
sitt inflytande. Formerna för samarbetet mellan hem och skola
måste utvecklas ytterligare, föreslås i yrkande 22.
Motionärerna hänvisar till att det i dag i flera kommuner
förekommer ett intressant utvecklingsarbete i syfte att vidga
föräldrarnas inflytande i skolan. Det inrättas olika former av
brukarråd eller styrelser, för varje skolenhet där föräldrarna
är representerade. Motionärerna anser att det finns skäl att
noga studera vilka möjligheter och problem som kan finnas med
införandet av en lagstadgad rätt för föräldrarna till
inflytande i skolan, bl.a. hur gränsdragningen skall ske
gentemot skolledning, elever och lärare. -- Enligt motion
1992/93:Ub514 (s) yrkande 8, från föregående riksmöte, bör
regeringen presentera ett program för elev- och
föräldrainflytande.
Föräldrar och elever skall enligt motion 1993/94:Ub21 (c) ha
ett reellt inflytande och delaktighet i skolans verksamhet
(yrkande 2). För skolan innebär det, anför motionärerna, en
skyldighet att i takt med elevernas stigande ålder och mognad
ge dem ökat inflytande och ansvarstagande. Motionärerna anser
att föräldrainflytandet är alltför opreciserat. Det bör liksom
elevinflytandet lagregleras. Ett ökat inslag av
brukarinflytande ger också föräldrarna faktiska möjligheter att
påverka skolans organisation och undervisning. Riksdagen bör
därför begära att regeringen återkommer med förslag till en
modell för brukarinflytande (yrkande 6).
Utskottet vill påminna om att utskottet under föregående
riksmöte i sitt betänkande 1992/93:UbU1 (s. 11) markerade
betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet generellt ökas
inom den obligatoriska skolan, såväl i kommunala som i
fristående skolor. Decentraliseringen av ansvaret för skolan
till kommunerna och de enskilda skolenheterna liksom strävan
mot mångfald och större valfrihet på skolområdet gör det nu än
mer angeläget, ansåg utskottet, att finna former för att
garantera alla föräldrar och elever ett ökat inflytande i
skolans verksamhet. Den nationella utvärderingen av grundskolan
som nyligen presenterats av Skolverket befäster enligt verket
den bild som tidigare undersökningar och forskning gett,
nämligen att elevinflytandet i grundskolan fortfarande dröjer
(Bilden av skolan 1993, s. 36). Utskottet vill mot bakgrund av
det anförda att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan får en
ordentlig belysning. Härvid bör göras en kartläggning av
existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har
ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan --
och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens
lagstiftning. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen
med förslag i frågan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 8, 1993/94:Ub1
yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21 yrkandena 2 och 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 24 hävdar motionärerna att
det i propositionen inte till alla delar gjorts riktiga
avvägningar mellan vad som är kommunalpolitikernas ansvar och
vad som är den enskilda skolans ansvar. De noterar att
regeringen med "skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta
innebär, anför motionärerna, att det samlas ett utomordentligt
stort ansvar i rektorsrollen. Den för skolan ansvariga
kommunala nämnden får självfallet, enligt motionärerna, inte
ställas vid sidan av viktiga beslut. Genom att utarbeta
kommunens skolplan bör denna nämnd tydliggöra sina
prioriteringar. Motionärerna begär ett tillkännagivande om
det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över skolan.
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 7 påpekas att
propositionen alltför mycket betonar rektors roll som
huvudansvarig för verksamheten vid en skola. Motionärerna vill
i stället ha en ansvarsfördelning där skolenhetsstyrelser med
direkt brukarinflytande från elever, lärare och annan personal
tar över rektors ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i
frågan om den lokala ansvarsfördelningen på skolans område. I
skollagen (2 kap. 8 §) finns reglerat att det i alla kommuner
skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar
hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av
skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser
vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för
skolan. Utskottet utgår från att regeringen i förordningstexten
kommer att klarlägga fördelningen av det lokala ansvaret på
olika nivåer, dvs. vad som ankommer på politisk nämnd, rektor,
skolenhet resp. lärare. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och
1993/94:Ub12 yrkande 7 avstyrks därmed av utskottet.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 23 påpekas att nuvarande
läroplan (Lgr 80) mycket tydligt beskriver skolornas ansvar för
att elever med särskilda behov av stöd ges rätt till mer av
skolans resurser än de elever som har det lättare. Någon sådan
tydlig rätt finns inte i regeringens förslag till ny läroplan,
anger motionärerna. Riksdagen bör därför uttala att skolans
ansvar för barn med särskilda behov av stöd innebär att
resurserna skall fördelas rättvist för att garantera en
likvärdig undervisning. Detta gäller såväl handikappade elever
som elever med andra kortvariga eller långvariga behov av extra
stöd. -- Ett liknande yrkande finns i motion 1993/94:Ub21 (c)
yrkande 1.
Det är därvid enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 4
nödvändigt att klart definiera vilka elever som omfattas av
begreppet elever med särskilda behov av stöd. Motionärerna
anser att i läroplanen bör användas samma definition som
regeringen använt på barnomsorgsområdet (prop. 1993/94:11
s. 25). Barn med särskilda behov av stöd bör alltså definieras
som "barn vars svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk,
social eller emotionell skada eller kan ha uppstått genom en
bristsituation i uppväxtmiljön". Vidare bör anges att "barn med
behov av särskilt stöd syftar inte i första hand på en bestämd
eller avgränsad grupp barn utan uttrycker snarare att vissa
barn tillfälligt eller mer varaktigt kan ha behov av att få
särskild uppmärksamhet och behöver mer av de vuxnas stöd och
förståelse än andra". I detta sammanhang bör enligt motionen
klargöras vikten av att ta till vara den kompetens som
speciallärarna besitter med pedagogisk utbildning, avpassad för
elever med särskilda behov av stöd (yrkande 5).
Utskottet vill erinra om att kommuns skyldighet att ta hänsyn
till elever med särskilda behov av stöd finns föreskriven i
1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen samt i 5 kap.
grundskoleförordningen. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är viktigt att skolans ansvar för elever
med svårigheter uttrycks tydligt även i läroplanstext.
I nuvarande läroplan (Lgr 80) sägs att "om elever har
svårigheter, skall man vid fördelningen av skolans
förstärkningsresurs främst söka tillgodose dessa elevers behov,
innan resurserna används för andra ändamål".
Resurstilldelningssystemet för och styrningen av skolan har
förändrats sedan Lgr 80 skrevs. Numera ingår statsbidraget till
skolan i det kommunala utjämningsbidraget och kommunen är
huvudman för skolan.
Regeringen har i propositionen uttryckt sin avsikt att se
över de avsnitt i läroplanen som gäller utbildningens
likvärdighet och skolhuvudmännens ansvar för elever som är i
behov av särskilt stöd. Utskottet anser, i likhet med
regeringen och motionärerna, att den nya läroplanen bör
innehålla en tydlig markering om skolans ansvar att tillgodose
de elever som har ett särskilt behov av stöd för att därigenom
säkerställa en likvärdig undervisning. Motionerna 1993/94:Ub1
yrkande 23 och 1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5 kan därmed
anses tillgodosedda. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
desamma.
Betydelsen av att utveckla arbetssätt och arbetsformer inom
skolan har tonats ned av regeringen, anmärker motionärerna i
motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del. Både arbetsliv
och det omkringliggande samhället har rätt att förvänta sig att
skolans inre arbete moderniseras. Eleverna måste i skolarbetet
tillämpa arbetsformer som ger dem vana vid att ta ansvar, ha
inflytande, utveckla ett självständigt och kreativt tänkande
samt lösa problem självständigt och i gemenskap med andra.
Detta ställer krav på att lärarrollen kraftigt förändras från
rollen som i första hand föreläsare till en aktiverande,
planerande och stödjande handledare med ansvar för elevernas
personliga utveckling och utbildning.
I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 5 kritiseras att regeringen
inte tänker ge några anvisningar i läroplanen om arbetssättet i
skolan. Detta är, menar motionärerna, en lika viktig fråga som
det ämnesmässiga innehållet i undervisningen. De anser att i
läroplanen måste anges krav på elevaktiva arbetssätt. Endast
med sådana arbetsmetoder, där eleverna själva är aktiva och som
tar fasta på elevernas egna erfarenheter och frågeställningar,
skapas förutsättningar för elevernas inflytande.
Enligt motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 4 måste all skolans
verksamhet präglas av ett skapande arbetssätt, där barnens
vilja att söka och bearbeta kunskap sätts i centrum. -- En
helhetssyn efterfrågas i motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 3,
dvs. att eleverna ges utrymme att varva teoretiska studier med
praktiska inslag, inte minst för att kunna omsätta sina
kunskaper i praktisk handling.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att den nya
läroplanen inte skall styra undervisningens organisation och
uppläggning eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara
och tydliga mål för vad skolan skall uppnå. Uppgiften att välja
och utveckla arbetssätt och arbetsmetoder åvilar med det nya
styrsystemet för skolan rektor, lärare och annan personal.
Denna frihet ställer stora krav på all skolpersonals
yrkeskunnande. Den ger samtidigt stora utvecklingsmöjligheter.
Utskottet erinrar om att det nya styrsystemet, målstyrningen,
var ett av skälen för att ersätta Lgr 80, som bl.a. behandlar
frågor som rör metoder och arbetssätt i skolan. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,
1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och
1993/94:Ub21 yrkande 3.
3. Kursplanerna -- struktur
Regeringen begär i propositionen att riksdagen skall godkänna
de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur.
I kursplanerna anges hur läroplanens mål för utbildningen i
sin helhet kommer till uttryck i enskilda ämnen. Varje kursplan
skall sålunda ta upp ämnets syfte, mål som undervisningen i
ämnet skall sträva mot, ämnets uppbyggnad och karaktär samt
krav, dvs. mål som skall ha uppnåtts efter det femte skolåret
resp. vid grundskolans slut. Nya kursplaner för grundskolan
skall enligt förslaget i propositionen fastställas av
regeringen. För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska
särskolan bör dock regeringen kunna bemyndiga Skolverket att
fastställa kursplaner.
Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna
uppbyggnaden av kursplanerna. Utskottet anser alltså att
riksdagen bör godkänna regeringens förslag i denna del.
4. Kursplanerna -- innehåll
Grundläggande för utformningen av kursplaner i en mål- och
resultatstyrd skola är, framhåller regeringen, att målet, inte
metoderna att nå målet, är det centrala. Det skall av
kursplanerna tydligt framgå vad eleverna skall kunna när de
lämnar skolan. En likvärdig utbildning förutsätter nationellt
fastställda kursplaner, anför regeringen vidare. Det ankommer
som tidigare angetts på regeringen att fastställa kursplaner
för grundskolan. Regeringens fortsatta arbete med kursplanerna
kommer att utgå från Läroplanskommitténs betänkande Kursplaner
för grundskolan (SOU 1993:2) och däröver avgivna
remissyttranden.
För riksdagens information lämnar regeringen en kortfattad
redogörelse för kursplanearbetet liksom en översiktlig
beskrivning av ämnenas innehåll. Regeringen bedömer att
nationella kursplaner bör finnas i ämnena Bild, Biologi,
Engelska, Främmande språk (B- och C-språk), Fysik, Geografi,
Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och hälsa,
Matematik, Musik, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd,
Svenska, Teckenspråk samt Teknik. Till skillnad från
Läroplanskommittén anser regeringen dock inte att kursplaner
bör fastställas i Barn- och ungdomskunskap, Naturlära,
Samhällslära och Teknik och miljö. Nuvarande reglering om
alternativkurser i engelska och matematik upphör.
Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad
kursplanerna skall innehålla har tagits upp i ett stort antal
motionsyrkanden, vilka utskottet behandlar i det följande.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 3 kritiseras regeringens
förslag att dela upp de naturorienterande och
samhällsorienterande ämnena i separata kursplaner. Det är i
strid med modern skolforskning att så starkt som regeringen gör
betona att undervisningen i grundskolan skall ha sin
utgångspunkt i ämnen, hävdar motionärerna. Skolarbetet bör i
stället vara ämnesövergripande och utgå från elevernas
kunskaper, erfarenheter och behov. Skolan skall ge sammanhang,
överblick, förståelse för helheter och samband. Mot denna
bakgrund anser motionärerna (yrkande 4) att ämnena
samhällslära och naturlära skall införas i årskurserna ett
till sex. I de tre högre årskurserna skall nuvarande indelning
av undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande
ämnesområden bestå. Motionärerna ser stora fördelar med att
undervisningen inom dessa områden bedrivs ämnesövergripande.
Kursplan bör därför utarbetas för resp. ämnesgrupp.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 10
uttala att kursplaner skall utformas för samhällslära resp.
naturlära. Sådana gemensamma rubriker ger, menar motionärerna,
en indikation på att dessa ämnen så långt möjligt bör studeras
utifrån en helhetssyn.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I
de föreslagna nya kursplanerna skall beskrivas ämnets syfte,
mål och krav samt dess uppbyggnad och karaktär. Därmed markeras
gränsdragningen mellan det nationella ansvaret att ange mål för
verksamheten och det professionella ansvaret att organisera
undervisningen och att välja innehåll inom de ramar som
kursplanerna anger. Undervisningen skall i det nya styrsystemet
med utgångspunkt i kursplanerna lokalt kunna organiseras på
olika sätt. Det finns alltså enligt utskottets mening inte
heller i fortsättningen något som hindrar att de
naturorienterande och samhällsorienterande ämnena -- biologi,
fysik, kemi, teknik resp. geografi, historia, religionskunskap,
samhällskunskap -- behandlas ämnesövergripande eller som teman.
Däremot garanterar separata kursplaner med tydliga krav på vad
eleven skall lära sig inom ämnet, att alla ämnen verkligen blir
behandlade under skoltiden. Utskottet vill vidare peka på att
skolans arbete måste organiseras på olika sätt beroende på
elevernas ålder, mognad, kön m.m. Den enskilda skolan och
läraren kan lägga upp undervisningen på det sätt som bäst leder
mot målet. Enligt utskottets mening finns det en garanti i den
ämnesövergripande lärarutbildningen för ett utvecklingsarbete i
detta avseende. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att
riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4
samt 1993/94:Ub12 yrkande 10.
Undervisningen i historia tas upp i två motioner. Enligt
motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 2 i denna del kan en bra
historieundervisning fungera som vaccinering mot odemokratiska
strömningar. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att
utförlig -- och sakligt korrekt -- historieundervisning om
andra världskriget och nazisternas folkmord måste vara
obligatorisk. Enligt motion 1992/93:Ub491 (m) stimuleras
elevernas historieintresse om undervisningen till att börja med
utgår från det lokala perspektivet, hembygdens historia.
Utskottet vill först erinra om vad utskottet tidigare i detta
betänkande anfört om insatser på skolans område mot
främlingsfientlighet och rasism, i vilket sammanhang
undervisning om Förintelsen har sin självklara plats.
Regeringen redovisar nu sin avsikt att fastställa en separat
kursplan för ämnet historia. I Läroplanskommitténs betänkande
Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2), som skall ligga till
grund för regeringens fortsatta arbete, anges för ämnet
historia bl.a. att undervisningen skall utveckla elevernas
förmåga till kritisk analys av olika framställningar av det
förgångna i massmedier och i propaganda. Vidare anges att inte
minst i den moderna historien måste också de mörka och
destruktiva sidorna lyftas fram i undervisningen. Människans
möjligheter att påverka ett historiskt förlopp och därmed ta
ansvar för vad som sker gör att historien måste studeras även
ur ett etiskt perspektiv. Utskottet anser i likhet med
motionärerna att sådana markeringar måste göras tydligt.
I fråga om vikten av kunskap om det lokala historiska arvet
har utskottet ingen annan uppfattning än motionären. Det är
emellertid skolans och lärarens ansvar att skolarbetet läggs
upp på ett stimulerande sätt så att de nationella målen i
kursplanen nås.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och 1992/93:Ub509
yrkande 2 i denna del.
Ämnet religionskunskap och dess innehåll behandlas i två
motioner, båda väckta före läroplanspropositionen. Enligt
motion 1992/93:Ub437 (kds) måste kristendomsundervisningen
självfallet ges en mycket central roll inom ämnet (yrkande 4).
I denna kristendomsundervisning bör bibelkunskapen alltjämt stå
i centrum, betonar motionären (yrkande 3). Också i motion
1992/93:Ub902 (m) yrkande 1 påpekas behovet av att det kristna
budskapets ställning stärks inom religionskunskapsämnet.
Utskottet anser att det kursplaneinnehåll för ämnet
religionskunskap som regeringen redovisar i propositionen i
tillämpliga delar stämmer överens med motionärernas yrkanden.
Undervisningen i ämnet religionskunskap skall, enligt
propositionen, fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge
dem tillfälle att reflektera över varje människas etiska och
moraliska ansvar, samt utveckla respekt för rätten till en egen
livsåskådning. Ämnet skall också ge kunskaper om den kristna
trons föreställningsvärld som en grund för förståelse av hur
svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats
och påverkas av Bibeln och kristen tro. Utskottet utgår från
att eleverna även fortsättningsvis, som det uttrycks i gällande
läroplan (Lgr 80), skall få vidgade kunskaper om den kristna
religionen med Bibeln i centrum. Med det anförda anser
utskottet att syftet med motionerna är tillgodosett, varför
motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och 4 samt 1992/93:Ub902
yrkande 1 avstyrks av utskottet.
En viktig del av undervisningen i svenska bör vara,
enligt motion 1992/93:Ub451 (kds), att lära eleverna använda
ett vårdat tal- och skriftspråk. Detta syfte bör klart framgå
av kursplanen i ämnet.
Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen anger
sin avsikt att i den fortsatta beredningen av kursplanen för
ämnet svenska särskilt uppmärksamma behovet av språklig
säkerhet, språkriktighet och god språkbehandling. Med
hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen.
I tre motioner pläderas för undervisning i barn- och
ungdomskunskap med den inriktning av ämnet som
Läroplanskommittén föreslagit. I motionerna anförs att det är
viktigt att eleverna får möjlighet att vidga sina kunskaper
både om sig själva och andra människor för att få en stabil
grund inför vuxenlivet. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande
14 bör barn- och ungdomskunskap få en egen kursplan inom det
samhällsorienterande ämnesområdet. Det är enligt motion
1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del allvarligt att ämnet
barn- och ungdomskunskap helt har försvunnit i regeringens
förslag till kurs- och timplan. I motion 1993/94:Ub30 (fp)
begärs ett tillkännagivande om att barn- och ungdomskunskap
görs till ett ämnesövergripande kunskapsområde (yrkande
1). Skolverket bör därvid, anför motionären, få i uppdrag att
utforma kommentar- och referensmaterial som stöd för de lärare
som inom sina resp. ämnen skall ta upp frågor kring barn- och
ungdomskunskap (yrkande 2).
Utskottet citerar ur Läroplanskommitténs förslag till
kursplan för barn- och ungdomskunskap (SOU 1993:2, s. 25) att
ämnet skall "bidra till att eleven skaffar sig kunskaper om sin
egen och andras utveckling och behov. Ämnet skall stödja
tonåringens utveckling, stärka identiteten och bidra till att
skapa tilltro till den egna sociala förmågan. Undervisningen
skall ge förutsättningar för att kunna möta och respektera
människor med olika värderingar och ursprung, ge kunskaper om
samlevnadsfrågor och därigenom främja jämställdhet mellan
kvinnor och män. Frågor om framtid, studier och arbete skall
också vara en del av ämnet." Regeringen anser i propositionen
att det inte bör fastställas någon kursplan i barn- och
ungdomskunskap utan att ämnets föreslagna innehåll bör
inarbetas i övriga kursplaner.
Utskottet erfar av remissyttranden över Läroplanskommitténs
betänkande att det finns en brist på behöriga lärare i barn-
och ungdomskunskap. Utskottet anser det då extra viktigt att de
behöriga lärare som finns engageras i att göra
kommentarmaterial och ämnesövergripande förslag till
temaundervisning. Kunskapsavsnitten i barn- och ungdomskunskap
ingår i flera ämnen t.ex. biologi, idrott och hälsa,
samhällskunskap, kemi och religionskunskap. Därav följer att
ämnet är väl lämpat för temaundervisning. Viktigt är att
eleverna får möjlighet att diskutera egna och andra unga
människors värderingar, problem och möjligheter, liksom
skillnader mellan pojkar och flickor, respekt för olika
människor och det växande barnets olika behov. I temastudierna
bör också ingå diskussioner och undervisning som ger samhällets
syn på alkohol, narkotika och tobak samt undervisning om sex
och samlevnad utifrån ungdomarnas egna frågeställningar.
Utskottet utgår ifrån att Läroplanskommitténs förslag kommer
att tjäna som underlag till kommentarmaterial. Motionerna
1993/94:Ub1 yrkande 14, 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del
och 1993/94:Ub30 avstyrks därmed av utskottet.
Regeringen gör den bedömningen att en särskild kursplan för
svenska som andraspråk -- som Läroplanskommittén föreslagit
-- inte skall fastställas. I fyra motioner läggs förslag fram
om sådan egen kursplan för ämnet.
Sålunda påpekas i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 15 att
undervisningen i svenska som andraspråk till sin karaktär är
helt skild från modersmålsundervisningen i svenska. En väl
genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets
karaktär och inriktning måste ligga till grund för
undervisningen i ämnet. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en
egen metodik. Liknande motiveringar för att kursplan fastställs
i ämnet förs fram i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 14.
I motion 1993/94:Ub3 (fp) anmärks att syftet med
undervisningen i svenska som andraspråk som det anges i
propositionen -- nämligen att ge eleverna sådana kunskaper att
de så snart som möjligt kan övergå till den reguljära
undervisningen i svenska -- kan leda till att kommunerna i
förtid placerar invandrarelever i vanlig undervisning (yrkande
1). Att ett skolämne har en självständig plats i läroplanen och
en egen kursplan är, enligt motionärerna, av avgörande
betydelse för dess position på olika nivåer i
utbildningssamhället. Det ger bl.a. högskolor och universitet
underlag för att kunna och våga utbilda lärare i ämnet (yrkande
2). Likaså framhålls i motion 1993/94:Ub22 (fp) att det kommer
att bli oerhört svårt att rekrytera nya studenter och lärare
till lärarutbildning i ett ämne som saknar kursplan. På sikt
finns det risk för att den särskilda lärarkompetensen på
området kommer att försvinna.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
svårigheterna att beskriva ämnet svenska som andraspråk i en
kursplan med samma struktur som övriga ämnen har. Kursplanerna
avses inte innehålla riktlinjer i fråga om arbetsmetodik utan
endast mål att sträva mot och kravmål, dvs. mål att uppnå.
Kravet blir då att kunna svenska. Utskottet kan inte finna att
avsaknaden av en kursplan skulle förändra ämnets status och
därmed leda till minskad lärarutbildning i ämnet. Utskottet
förutsätter att den nya kursplanen i ämnet svenska tydligt
kommer att ange att invandrarelever har rätt till undervisning
i svenska som andraspråk enligt grundskoleförordningen (5 kap.
13 §). Detta bör uttryckas i kursplanens text om ämnets syfte
och karaktär och vara en självklar åtgärd, bl.a. med hänsyn
till de mål som eleven skall uppnå.
Utskottet vill alltså både integrera och markera
undervisningen i svenska som andraspråk i den reguljära
kursplanen för svenska. Därmed vill utskottet också göra klart
att den undervisning som lärarna i svenska som andraspråk
bedriver är av stor och central betydelse för skolan. En annan
viktig funktion, värd att understryka, är det stöd för
invandrarelever och den länk mellan skola och hem som lärarna i
svenska som andraspråk utgör.
Utskottet konstaterar att regeringen avser att ge Skolverket
i uppdrag att publicera ett kommentarmaterial om undervisningen
i svenska som andraspråk. Utskottet finner detta mycket
angeläget och förutsätter att ett sådant material tas fram i
samråd med dem som är ansvariga för lärarutbildningen i svenska
som andraspråk. Denna kommer i framtiden att vara väl så viktig
som i dag. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör
riksdagen avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3,
1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22.
Flera motioner tar upp miljöfrågornas inplacering i
ämnen.
I princip finns tydliga miljöaspekter i alla ämnen i skolan,
anförs det i motion 1992/93:Ub422 (c). Miljöfrågornas mål att
sträva mot och mål att uppnå bör finnas definierade i
kursplanerna inom såväl naturorienterande resp.
samhällsorienterande ämnen som i de praktisk-estetiska ämnena.
Genom detta skapas förutsättningar för ämnesövergripande
undervisning, projekt och temaarbeten. Enligt motion
1992/93:Ub443 (kds, m, fp, c) yrkande 1 är skolan ett viktigt
forum för ett ökat miljömedvetande, varför denna utbildning
behöver stärkas ytterligare. Vikten av att de ekologiska och
miljömässiga aspekterna vävs in i naturlärans olika moment
påpekas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 11.
Enligt motion 1992/93:Ub465 (m) måste utbildningen i
elementär naturkunskap, bl.a. om ekologiska kretslopp,
förbättras (yrkande 1). Motionärerna åberopar att miljökunskap
enligt ett EG-program skall integreras i undervisningen inom
EG. De anser att den svenska skolan på liknande sätt bör söka
integrera miljökunskap i utbildningen. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag till utbildningssatsningar som ligger
i nivå med motsvarande inom EG (yrkande 2).
Praktisk miljökunskap bör enligt motion 1992/93:Ub477 (c)
vara ett särskilt ämne på skolschemat. Därmed avses att en
särskild undervisning i miljökunskap skall ges i kombination
med praktik. Teoretiska kunskaper är nödvändiga men lika
nödvändigt är att kunna omsätta kunskaperna i praktiken, anför
motionären.
Utskottet konstaterar att miljöfrågorna i propositionen ses
som exempel på sådana ämnesövergripande kunskapsområden som det
enligt regeringens bedömning är viktigt att beakta i det
fortsatta arbetet med kursplanerna. Utskottet ställer sig bakom
vad regeringen anfört om att Skolverket skall utarbeta
kommentar- och referensmaterial som visar hur miljöfrågorna kan
struktureras och de krav på samordning mellan olika ämnen som
dessa ställer. Utskottet vill erinra om att det ankommer på
skolan och lärarna att lägga upp undervisningen. Med det
anförda avstyrks motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443
yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12
yrkande 11.
Skolans ansvar för sexual- och samlevnadsundervisningen,
ett annat område av ämnesövergripande karaktär, behandlas i ett
antal motioner.
Enligt motion 1993/94:Ub20 (s) bör det klart framgå av
läroplanen att sexual- och samlevnadsundervisning är
obligatorisk och inte kan överlåtas till lokala överväganden
(yrkande 1). Vidare måste ansvaret för denna undervisning
fördelas över olika ämnen (yrkande 2). Därmed avser
motionärerna inte bara den biologiska utan även den
psykologiska och den sociala delen av sexual- och
samlevnadsundervisningen. Det är också enligt motionärerna
viktigt att innehållet i undervisningen blir
verklighetsanpassat (yrkande 3). Eleven bör ges kunskaper för
att kunna förstå och hantera relationer inom familjen och med
kamrater av båda könen. Andra viktiga inslag är frågor om
könsroller, sexualiserat våld samt sexuella minoriteter och
deras villkor. Enligt yrkande 6 i samma motion måste sexual-
och samlevnadsundervisningen komma tidigt under skolgången;
viss undervisning bör påbörjas redan på låg- och mellanstadiet,
anser motionärerna. -- I motion 1992/93:Ub522 (s) yrkandena
1--3 och 5, som väcktes innan denna proposition lades fram,
diskuteras sexual- och samlevnadsundervisningens placering inom
olika ämnen utifrån Läroplanskommitténs förslag.
Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör -- enligt
motionerna 1993/94:Ub12 (v) yrkande 12 och 1993/94:Ub31 (fp)
yrkande 1 -- vara att öka elevens möjlighet att uppleva
sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de
kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade
graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet
bör behandlas särskilt men även integreras i olika teman. För
att undervisningen i sex och samlevnad skall fungera väl krävs,
enligt den sistnämnda motionen, att ett tydligt ansvar för
denna skrivs in i kursplanen för biologi.
I motion 1993/94:Ub16 (c) framhålls att det är angeläget, om
ämnet barn- och ungdomskunskap inte skall inrättas, att sexual-
och samlevnadsundervisningens obligatoriska ställning i
högstadiet garanteras på annat sätt. Ett särskilt ansvar bör
åläggas rektor för att denna undervisning ges. Härigenom
markeras vikten av sexual- och samlevnadsundervisningen utan
att denna därmed placeras in i ett visst ämne.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub26 (kds) uttala sig för
att skolans samlevnadsundervisning skall inriktas på att lyfta
fram äktenskapet som samlevnadsform, vikten av trohet och
respekt samt föräldraskapets betydelse.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att sexual- och
samlevnadsundervisningen tillhör de kunskapsområden som inte
bör behandlas isolerade utan på ett naturligt sätt bör ingå i
undervisningen i olika ämnen. Utskottet noterar att regeringen
avser att i läroplanen uttrycka ett särskilt ansvar för rektor
att bevaka att skolans arbete med kunskapsområden, där flera
ämnen skall bidra, samordnas så att de bildar en helhet för
eleverna. Enligt propositionen bör Skolverket utarbeta
kommentar- och referensmaterial som kan användas i
undervisningen. Utskottet förutsätter att sexual- och
samlevnadsfrågorna blir sakligt och allsidigt belysta i
kursplaner och kommentarmaterial utifrån skilda aspekter.
Frågor om äktenskap, trohet och föräldraskap, som nämns av
motionärerna, har där en självklar plats, liksom hur samlevnad,
relationer och sexualitet påverkas av könsrollsmönster. Det är
enligt utskottets uppfattning viktigt att också frågor om
homosexualitet får en saklig behandling. Utskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att motionerna 1992/93:Ub522
yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16,
1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6, 1993/94:Ub26 och
1993/94:Ub31 yrkande 1 avslås av riksdagen.
ANT-verksamheten (alkohol, narkotika och tobak) i skolan
tas upp i sju motioner. Enligt motionärerna tyder mycket på att
undervisningen om ANT minskat i omfattning under de senaste
åren. Det anförs i motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 2 att
skolans ansvar för en god ANT-undervisning bör göras tydlig i
läro- resp. timplan. Varje kommun bör enligt motion
1992/93:Ub910 (fp) yrkande 1 i sin skolplan ange hur
undervisningen skall anordnas. I motion 1992/93:So268 (v)
yrkande 8 anförs att Skolverket bör ges i uppdrag att
effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
I motion 1993/94:Ub25 (kds) påtalas som en brist i
propositionen att ANT-undervisningen fått en undanskymd plats.
Enligt motionärens mening måste undervisning om alkohol,
narkotika och tobak anges som obligatoriska moment i
grundskolan inte minst för att säkerställa lärarutbildningen i
ANT-frågor (yrkande 1). Vidare bör skolorna åläggas att i den
lokala arbetsplanen konkretisera denna undervisning (yrkande
2). Rektors ansvar för ANT-undervisningen bör betonas (yrkande
3). -- Liknande yrkanden om obligatoriska ANT-moment i
undervisningen i grundskolan framställs i motionerna
1992/93:Ub450 (kds) i denna del och 1992/93:So293 (kds) yrkande
4, båda väckta före läroplanspropositionen.
Enligt motion 1992/93:Ju837 (nyd) yrkande 1 är det viktigt
med ökad upplysning, bl.a. i skolan, om narkotikans
skadeverkningar för att motverka den opinion ute i Europa som
förespråkar en mer liberal narkotikapolitik.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en saklig och
allsidig information om ANT måste bedrivas i skolan. För att
detta skall ske på ett ändamålsenligt sätt bör insatserna mot
ANT göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel
kan ingå i kommunens skolplan eller i de enskilda skolornas
arbetsplaner. Också ANT anges i propositionen som exempel på
sådana ämnesövergripande frågor, som Skolverket bör stödja med
kommentar- och referensmaterial. Likaså avses rektors ansvar
för skolans arbete med kunskapsområden, vilket ansvar kommer
att uttryckas i läroplanen, att omfatta ANT-undervisning.
Enligt utskottets mening är motionerna 1992/93:Ub450 i denna
del, 1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1,
1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8, 1992/93:So293
yrkande 4 och 1993/94:Ub25 därmed tillgodosedda och bör avslås
av riksdagen.
I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 1 anförs att skolan måste
ge eleverna kunskap att fungera som upplysta konsumenter.
Momentet konsumentkunskap bör därför beredas ett garanterat
utrymme inom ämnena samhällskunskap och hemkunskap.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är
angeläget att eleverna fostras till medvetna, kunniga och
ansvarsfulla konsumenter. Utskottet ser det därför som positivt
att konsumentkunskap ingår bland de frågor som regeringen anser
på ett naturligt sätt bör integreras i undervisningen i olika
ämnen. Läroplanskommitténs förslag till kursplan för ämnet
hemkunskap t.ex. innehåller mål som rör konsumentfrågor ur
olika aspekter. Det fortsatta kursplanearbetet bör avvaktas.
Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:Ub13 yrkande 1.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 4 begärs att riksdagen
uttalar sig för att ett nytt skolämne, "vardagskunskap",
införs. Detta bör enligt motionärerna innefatta undervisning i
vardagspsykologi, gruppdynamik, konflikthantering,
samarbetsträning, livräddning, barn- och ungdomskunskap,
lära-känna-sig-själv etc.
Utskottet finner inte skäl att förorda att ett nytt ämne med
av motionärerna angivet innehåll införs. Däremot utgår
utskottet från att de enskilda kursplanerna i olika ämnen
kommer att innehålla mål som anknyter till vardagskunskaper.
Motionsyrkandet bör enligt utskottet avslås av riksdagen.
Förutsättningarna för trafikundervisning i skolan för
cyklande barn bör utredas, anförs det i motion 1992/93:Ub512
(nyd). Motionären menar att en sådan utbildning kan ges i
årskurserna 4--6 av skolan med stöd av polisen. Efter godkänt
prov bör en form av legitimationshandling utfärdas som bevis på
elevens kompetens.
Utskottet hänvisar till att enligt förslaget till läroplan
(bil. A till prop.) har rektor ålagts ett särskilt ansvar för
att eleverna får undervisning om trafikfrågor. Hur denna
undervisning läggs upp avgörs lokalt. Med det anförda avstyrks
motionen av utskottet.
5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem
På grundval av förslag från 1957 års skolberedning
(Grundskolan, SOU 1961:30) infördes år 1962 den nuvarande
relativa betygsättningen med en femgradig betygsskala, från
lägst 1 till högst 5. Betygen skulle fördelas i enlighet med
normalfördelningskurvan för samtliga elever i riket i kurser av
samma slag.
Hösten 1990 tillkallades en parlamentarisk betygsberedning
med uppgift att ge förslag till ett nytt betygssystem i
grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. Den avgav sitt förslag Ett nytt betygssystem
hösten 1992 (SOU 1992:86).
I nu föreliggande proposition föreslår regeringen att
riksdagen godkänner de riktlinjer för ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem som anges i propositionen.
Dessa är i huvudsak följande.
Det nuvarande grupprelaterade betygssystemet skall överges
till förmån för ett mål- och kunskapsrelaterat system. Betygen
skall relateras till kursplanernas mål. Det är enligt
regeringen angeläget att framför allt undervisningen, men även
betygssystemet bidrar till en förståelseinriktad
kunskapsutveckling.
Utskottet har i det föregående (s. 38) behandlat
kursplanernas struktur. De kommer att innehålla dels mål som
undervisningen skall sträva mot, dels kravnivåer som i princip
alla elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Med
utgångspunkt i kravnivån för det nionde skolåret och med hänsyn
tagen till de mål utbildningen i grundskolan skall sträva mot
bör ytterligare två nivåer över kravnivån specificeras i
anslutning till varje ämnes kursplan och avse slutet av det
nionde skolåret. Utöver den godkändnivå som i princip alla
elever skall nå anges en nivå för god prestation och en nivå
som markerar utmärkt prestation av högsta kvalitet. Regeringen
avser att uppdra åt Skolverket att utarbeta ämnesspecifika
betygskriterier dels för kravnivån efter fem resp. nio skolår,
dels för de två högre nivåerna för grundskolans sista år. Till
propositionen har som bilaga B fogats exempel på hur
betygskriterier kan utformas i ämnena musik, svenska och
matematik.
I propositionen förs utförliga resonemang om betygens olika
funktioner (s. 75 f.). Det finns enligt regeringen en
skiljelinje mellan de funktioner där betygen huvudsakligen är
ett pedagogiskt hjälpmedel -- att ge elever och hem information
eller lära elever att arbeta mot i förväg uppställda krav --
och de där betygen medför konsekvenser för den enskilde, såsom
att antas eller inte antas på en utbildningsväg. Enligt
regeringens bedömning kommer betygen att fortsätta att spela en
roll som urvalsinstrument till vissa utbildningar i
gymnasieskolan. Vidare är det nödvändigt med jämförbara betyg
för att mäta kunskapsstandarden mellan skolor, kommuner och
delar av landet. Regeringen konstaterar att slutbetyget
bl.a. fungerar som ett offentligt dokument på fullgjord
skolgång med godtagbar kvalitet och som underlag för urval till
fortsatt utbildning. På dessa funktioner ställs krav på
nationell standard och jämförbarhet. I propositionen föreslås
nu att betyg i ämnen i slutbetyget skall anges i en sexgradig
skala med beteckningarna A--F. A bör ange nivån för den
utmärkta elevprestationen, C en nivå som motsvarar den goda
prestationen samt E nivån godkänd. Som redan framgått kommer de
tre kvalitativa nivåerna för gradering av elevernas kunskaper
att anges i anslutning till kursplanerna. Mellanliggande nivåer
(B och D) avses bli utformade av läraren. Bokstaven F kommer
att stå för otillräckliga kunskaper.
Jämförelser mellan skolor och kommuner när det gäller
kunskapsstandarden behöver göras inte bara vid slutet av
skolgången utan även i samband med den avstämning som
regeringen föreslår skall ske i slutet av det femte skolåret.
Av det föregående har framgått att kravnivån för det femte året
föreslås finnas fastställd i kursplanerna. Regeringen föreslår
att läraren fr.o.m. slutet av det femte skolåret skall ge
hemmen en skriftlig redogörelse för elevens kunskaper och
prestationer minst en gång varje termin. Innehållet i och
formerna för redogörelsen kan variera, det är endast att
informationen till hemmen från den angivna tidpunkten skall ske
i skriftlig form som regleras genom föreskrift i läroplanen.
Regeringen finner det naturligt att den obligatoriska
skriftliga informationen anpassas efter slutbetygets sex steg
ju högre upp eleven kommer i årskurserna. När det gäller
informationen i slutet av det femte skolåret skall det framgå
om eleven nått upp till kravnivån eller ej. I den mån eleven
ännu inte når upp till den kunskapsnivå som ställts upp för
skolans femte år är det skolans skyldighet att sätta in
lämpligt stöd.
Regeringen föreslår att föräldrar skall beredas möjlighet att
avsäga sig rättigheten till skriftlig information. Någon
möjlighet att avsäga sig slutbetyget bör dock inte införas,
eftersom detta kan begränsa elevens framtida möjligheter.
Den av regeringen nu föreslagna skyldigheten för skolan att
skriftligt redogöra för elevens kunskaper och prestationer
skall komplettera den redan nu föreliggande skyldigheten att
regelbundet ta muntlig kontakt med föräldrarna till samtliga
barn. De personliga samtalen och direktkontakten med
föräldrarna är en värdefull del av skolans samverkan med
hemmen.
Regeringen tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om
studieomdöme som komplement till betyg för elever med
svårigheter. Även om kommunen har skyldighet att se till att
alla elever når läroplanens kunskapskrav kommer det att finnas
elever som av olika skäl inte når dit, innan skolplikten
upphör. Dessa elever bör -- om de själva eller föräldrarna så
önskar -- kunna få ett kompletterande omdöme, som utgör skolans
prognos på elevens förutsättningar att bedriva fortsatta
studier. Avsikten med studieomdömet är inte att ge någon
värdering av elevens kunskaper, utan det skall avse dennes
möjlighet att bedriva vidare studier.
Beträffande den obligatoriska särskolan anser regeringen att
alla elever i denna bör få ett slutdokument, ett intyg, som
redovisar genomgången utbildning. Därutöver bör de elever vars
vårdnadshavare begär det också kunna få ett studieomdöme. Det
bör råda stor frihet att utforma ett sådant omdöme. Elever i
grundsärskolan bör ha rätt att få betyg om de begär det. Betyg
bör i sådana fall sättas i timplanens ämnen och i relation till
den kravnivå som anges i särskolans kursplaner. Betyg anges i
en tregradig skala med beteckningar för väl godkänd (VG),
godkänd (G) och otillräckliga kunskaper (O).
I ett par motioner väcks förslag som tar sikte på att skapa
en betygsfri grundskola. Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) får
betygen konsekvenser för hela undervisningen och gör att denna
inriktas på sådant som är mätbart, oftast teoretiska
faktakunskaper. Därmed blir prov och kunskapskontroll
dominerande inslag i skolarbetet. Det av regeringen föreslagna
betygssystemet ökar den hets och konkurrens som gör att många
elever mår dåligt i skolan. Behovet av slutbetyg som officiellt
bevis på genomgången utbildning kan tillgodoses genom ett
intyg. Motionärerna tillbakavisar även motivet för betyg som
grund för urval till fortsatta studier och åberopar vad
Betygsberedningen konstaterat om ett generellt minskat behov av
urval till gymnasieskolan. Tiden är nu mogen för en helt
betygsfri grundskola, anser motionärerna och avvisar därmed
regeringens förslag till nytt betygssystem (yrkande 8).
Ytterligare motiv för avskaffande av betygen återfinns i motion
1992/93:Ub502 (v) vari föreslås en utredning om de möjligheter,
villkor, arbetssätt etc. som en betygsfri skola skulle ge
(yrkande 12).
Socialdemokraterna hemställer i motion 1993/94:Ub1 yrkande 27
att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för
ett nytt betygssystem. Som mest anmärkningsvärt med förslaget
finner de att betygsättningen i alla årskurser före slutbetyget
blir en lokal angelägenhet. De motsätter sig därjämte förslaget
om formella skriftliga omdömen. Motionärerna noterar att det
inte framgår av propositionen vem som ytterst skall fatta
beslutet om när betyg eller skriftligt omdöme skall börja ges.
Beträffande regeringens förslag om slutbetyg avvisas i motionen
en sexgradig skala. Enligt motionärerna har regeringen förelagt
riksdagen ett helt nytt förslag till betygssystem jämfört med
Betygsberedningens förslag, varför de vill att propositionen i
denna del sänds ut på remiss. I yrkandena 28 och 29 av samma
motion presenteras riktlinjer för ett på nationell nivå
fastställt betygssystem för grundskolan, vars innebörd i
huvudsak är följande. Det grundläggande för kontakterna mellan
skolan och hemmet skall vara en vidareutveckling av de
nuvarande s.k. kvartssamtalen. Dessa "utvecklingssamtal" skall
främja elevens skolgång och utveckling och klargöra vilka
problem skola, hem och elev gemensamt måste ta itu med. De bör
präglas av stor öppenhet från alla deltagande parter och ge
ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden. Det
kan, enligt motionärerna, ibland vara lämpligt att fästa
ömsesidiga åtaganden på papper, men då är det en sak enbart
mellan läraren, eleven och föräldrarna. Den jämfört med
kvartssamtalen större ambitionen med utvecklingssamtalen kräver
utvecklingsåtgärder som det ankommer på regeringen att
initiera. När det gäller betygen bör dessa vara mål- och
kunskapsrelaterade och utgå från kursplanernas mål och hänföra
sig till de krav och nivåer som kursplanerna ställer upp.
Betygsskalan skall innefatta fyra beteckningar: G (godkänd), VG
(väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). Om elev trots
omfattande stödinsatser inte nått upp till kravnivån godkänd
skall detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x)
följt av ett omdöme som beskriver elevens kunskapsutveckling i
det aktuella ämnet/ämnesgruppen. Enligt motion 1993/94:Ub18 (s)
saknas alla rimliga skäl att i slutbetyget använda betyg som
"otillräckliga kunskaper", dvs. i praktiken underkänd.
Grundskolan måste vara en plats där alla får en chans att
lyckas, varför det är ologiskt att införa ett betygssteg som
stigmatiserar elever med särskilda svårigheter. I motion
1993/94:Ub32 (fp) föreslås att regeringen återkommer med ett
nytt betygssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionären anser att ett nytt betygssystem bör bygga på de
grundprinciper som presenterades av Betygsberedningen och
åberopar ett synsätt som utesluter att alla landets elever
testas vid samma tillfälle med samma prov. Jämförbarheten över
landet upprätthålls genom att provbanker tillhandahåller
frivilliga centrala prov och exempel. I motion 1993/94:Ub21 (c)
yrkande 8 markeras vikten av att betyg inte ges i de lägre
årskurserna.
Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 6 bör en
grundläggande utgångspunkt för ett betygssystem vara betygens
absolut viktigaste funktion som ett feedback-instrument för
eleven om hur väl denne lyckas och utvecklas i sitt skolarbete
i förhållande till läroplaner och kursplaner. Motionärerna
finner det självklart att eleverna skall få betyg redan under
de tidiga skolåren. De föreslagna betygsstegen A--F kan med
fördel användas redan från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs
3 eller 4. Utöver de direkt ämnesinriktade betygen vill
motionärerna att eleven skall få en kort verbal beskrivning av
sina starka sidor och var hon/han har sin utvecklingspotential.
Det är statens skyldighet att arbeta fram olika förslag till
system för studieinformation och betyg att användas lokalt
efter egna önskemål. I motion 1993/94:Ub33 (kds) finner
motionärerna det naturligt att man från och med slutet av
årskurs 6 börjar använda det betygssystem som regeringen
föreslår för slutbetyget i årskurs 9. Ansvaret för
betygssystemets utformning bör ligga hos regering och riksdag.
Beträffande den i propositionen föreslagna skriftliga
informationen menar motionärerna att eleven bör ha rätt att få
denna information, även om föräldrarna tackar nej till den. I
motion 1992/93:Ub503 (m), vilken väcktes under allmänna
motionstiden och alltså innan propositionen lades fram för
riksdagen, anförs beträffande grundskolan att betyg i årskurs 9
måste ges efter centrala direktiv. I övrigt bör enligt
motionären betygsättningen inom varje skola vara fri och
frivillig. En reglering av antalet betygstillfällen och
tidpunkt för dessa står i motsatsställning till den pedagogiska
frihet som måste tillerkännas varje skola.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och
motionerna anföra följande.
Innan utskottet tar ställning till motionerna och regeringens
förslag, vill utskottet anmäla att det under utskottets
beredning av ärendet från Socialdemokraterna i utskottet har
framställts yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 §
riksdagsordningen av regeringsförslaget. De skäl som därvid
åberopats är att regeringens förslag jämfört med
Betygsberedningens förslag, vilket har remissbehandlats, är ett
helt nytt förslag.
Utskottet har beslutat att inte bifalla yrkandet om remiss.
Utskottet har därvid gjort den bedömningen att den begärda
remissen skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant
sätt att det skulle leda till avsevärt men. Det skulle
föreligga risk för att riksdagen inte hinner med ett beslut
före juluppehållet. Detta skulle i sin tur kunna medföra
osäkerhet om vilka riktlinjer som kommer att gälla för det
omfattande förberedelsearbetet inför genomförandet av
kursplanerna. Betygssystemet avses bli infört parallellt med
dessa och därmed tillämpas första gången vårterminen 1996.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig
mot beslutet (UbU prot. 1993/94:2).
Vid sina överväganden om ett nytt betygssystem utgår
utskottet från samarbetet mellan hem och skola och den
ömsesidiga information om eleven som med nödvändighet följer
därav. Informationen från skolan kan ske genom muntliga
kontakter eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan
båda formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga
informationen från skolan kan denna ges antingen i form av
meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver
elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i
form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande
sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt allmänna
föreskrifter. I det förra fallet kan den skriftliga
informationen naturligtvis även innehålla betygsliknande
omdömen.
Utskottet behandlar först de muntliga, personliga kontakterna
mellan skolan och hemmet, i detta sammanhang föräldrarna
(vårdnadshavarna) och läraren. Enligt nu gällande föreskrifter
är skolan skyldig "att ta kontakt med föräldrarna till samtliga
barn två gånger varje läsår" (Lgr 80 s. 25). Lärarna skall
vid dessa samtal, s.k. kvartssamtal, söka ge en nyanserad bild
av eleverna och inte begränsa samtalen enbart till elevernas
studieresultat. Samtidigt bör möjligheten utnyttjas av lärarna
att få föräldrarnas kunskaper om och syn på sina barn.
Utskottet anser att dessa återkommande samtal är mycket viktiga
för elevens skolgång. De bör därför vidareutvecklas enligt
följande.
Skolan skall regelbundet under hela grundskoletiden informera
elev och föräldrar om elevens skolgång. Den grundläggande
kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig
information. Denna information bör ha karaktären av
utvecklingssamtal i högre grad än vad nuvarande
kvartssamtal ger möjlighet till och den skall äga rum minst en
gång per termin. Utvecklingssamtalens huvuduppgift är att
främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Samtalen
bör ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden
rörande de problem hemmet och skolan bör ta itu med. Formerna
för utvecklingssamtalen bör inte fastställas centralt utan kan
variera från lärare till lärare, från elev till elev. Ett
utvecklingsarbete i skolan bör initieras av regeringen för att
förnya kontaktformerna.
Med det anförda ansluter sig utskottet till vad i motion
1993/94:Ub1 yrkande 29 anförts om utvecklingssamtal och
tillstyrker därmed yrkandet.
När det gäller den skriftliga informationen -- här avses inte
de formella betygen, till vilka utskottet återkommer i det
följande -- vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att det av
informationen klart skall framgå för elever och föräldrar
huruvida eleverna når upp till den kunskapsnivå som ställts upp
för skolans femte år. I den mån de inte har gjort det, är det
skolans skyldighet att sätta in lämpligt stöd. Med hänvisning
till den vikt utskottet tillmäter ett sådant besked föreslår
utskottet att läraren vid slutet av det femte året utöver den
muntliga informationen skall ge hemmen en skriftlig redogörelse
för elevens kunskaper och prestationer. Utskottet delar
regeringens uppfattning att innehållet i och formerna för
redogörelsen kan variera. Utskottet, som i det följande
behandlar frågan om nationellt reglerade betyg, anser att
regleringen om sådan skriftlig information som nu är i fråga
bör avse tiden fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 till och med
höstterminen i årskurs 7. Utskottet delar regeringens
uppfattning att föräldrar skall beredas möjlighet att avsäga
sig rättigheten till skriftlig information.
När det gäller skriftlig information under tiden från årskurs
1 fram till vårterminen i årskurs 5 har utskottet inget att
erinra mot att utvecklingssamtalen för den enskilde eleven
kompletteras med skriftlig information, om elevens föräldrar
önskar det. Utformningen och innehållet i denna information bör
avgöras i samråd mellan föräldrar/elev och lärare. Den
skriftliga informationen kan även under de tidiga skolåren
fungera som ytterligare stöd för att förbättra elevens
förutsättningar att utvecklas genom skolarbetet.
Vad utskottet nu anfört om skriftlig information bör
riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge
regeringen till känna.
Beträffande betyg anser utskottet att det finns skäl att även
framdeles ge nationellt reglerade betyg i grundskolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ett
slutbetyg som offentligt dokument på fullgjord skolgång med
godtagbar kvalitet och som ett underlag för urval till fortsatt
utbildning. Liksom regeringen menar utskottet att det även är
nödvändigt med jämförbara betyg givna vid slutet av skolgången
för att göra det möjligt att mäta kunskapsstandarden mellan
skolor, kommuner och delar av landet. Utskottet tillstyrker
härmed regeringens förslag till ett system med mål- och
kunskapsrelaterade betyg i slutet av årskurs 9. När
kursplanerna fastställts, bör ämnesspecifika kriterier för
olika kvalitetssteg utvecklas i anslutning till respektive
kursplan i enlighet med vad regeringen tänkt sig. Motionerna
1992/93:Ub502 yrkande 12 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 8
om en betygsfri grundskola avstyrks.
Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg även
bör ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7 t.o.m. höstterminen i
årskurs 9 och att utformningen av dessa bör regleras
nationellt. Vid utskottets behandling i det föregående av
regeringens förslag när det gäller kursplaner har det framgått
att varje kursplan bl.a. skall ange de mål som undervisningen
skall sträva mot samt de krav och mål som skall ha uppnåtts
efter det femte skolåret respektive de mål som skall ha
uppnåtts vid grundskolans slut. Kursplanerna kommer i övrigt
inte att reglera hur ämnena läggs ut över grundskolans olika
terminer och årskurser. Betyg relaterade till centralt
föreskrivna kravnivåer kan därför inte ges vid betygstillfällen
före vårterminen i årskurs 9, såvida inte föreskriven kurs i
visst ämne är genomgången till följd av en lokalt beslutad
uppläggning av studierna. Sålunda bör lärarnas yrkeskunnande
och professionella bedömning avgöra betygen vid
betygstillfällena innan ämnet avslutats. Självklart bör de
förväntade kraven i årskurs 9 beaktas. Utskottet behandlar i
det följande vad regeringen anför om diagnostiska prov i bl.a.
årskurs 7 för att göra det möjligt att bedöma var eleverna står
i förhållande till slutmålet.
Betygen som sätts före slutbetyget ger inte bara ett
skriftligt besked om elevens aktuella skolsituation utan även
en signal om elevens möjligheter att vid grundskolans slut nå
upp till godtagbara resultat. Någon betydelse vid urval till
fortsatta studier kommer dessa betyg inte att ha. Utskottet
anser emellertid att det är av värde för såväl eleven som
hemmet att skolan genom den nu föreslagna ordningen med flera
betygstillfällen åläggs att ge en mer preciserad information
till hemmet om elevens skolsituation ju högre upp i grundskolan
som eleven kommer. Utskottet tillgodoser härmed vad regeringen,
utan att förorda en motsvarande reglering, utgått från i sitt
förslag, nämligen att betyg, utformade i huvudsaklig
överensstämmelse med utformningen av slutbetyget, kommer att
ges tidigare än under grundskolans sista år.
När det gäller skriftlig information utöver nationellt
reglerade betyg i årskurs 7 och senare, anser utskottet att
detta inte behöver regleras. Utskottet utgår från att i den mån
föräldrar, elever och lärare anser att det är av värde att
utvecklingssamtalen kompletteras med en mer utförlig
information i skriftlig form jämte betyget, kommer en sådan
information att ges.
Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig
information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett
mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser
betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1
yrkande 29 och med anledning av propositionen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 27 och
28 (delvis), 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21
yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1992/93:Ub503 (delvis) avstyrks. Då
motion 1993/94:Ub33 mot bakgrund av utskottets
ställningstagande i betygsfrågan får anses vara delvis
tillgodosedd, avstyrker utskottet även denna.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
propositionen föreslår om betygsättning i särskolan.
Som framgått av det föregående föreslår regeringen en
sexgradig betygsskala med beteckningarna A--F, där A står för
det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper.
Motionsledes har framförts dels att betygsskalan inte skall
omfatta ett steg för otillräckliga kunskaper, dels att
betygsskalan endast skall omfatta beteckningarna MVG, VG och G
(mycket väl godkänd, väl godkänd resp. godkänd) samt en
särskild markering (x) följt av ett omdöme för elev som inte
nått upp till kravnivån godkänd.
Med anledning av vad motionärerna framfört om det särskilda
betygssteget för "otillräckliga kunskaper" finner utskottet det
angeläget att stryka under följande. För de elever som trots
stödinsatser under de tidigare skolåren inte når upp till
kravnivån godkänd, den nivå som i princip alla elever i årskurs
9 skall nå, kvarstår skyldigheten för skolhuvudmannen att
erbjuda eleven förnyade pedagogiska insatser och ytterligare
studier. Kommunen har kvar sitt ansvar för eleverna efter
skolpliktens upphörande. Såsom påpekas i propositionen är
kommunen skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på ett
specialutformat eller individuellt program åt alla ungdomar som
efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande inte
tagits emot i något nationellt program fram t.o.m. det första
kalenderåret de fyller tjugo år. Ett individuellt program kan
innehålla kompensatoriska åtgärder för elever som saknar
tillräckliga förkunskaper.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla grundskolans
tydliga resultatansvar. Alla lärare skall kontinuerligt följa
varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem
uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder
sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som
alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i
grundskolan.
Mot bakgrund av regeringens avsikt att i anslutning till
kursplanerna ange tre kvalitativa nivåer för gradering av
elevernas kunskaper vid avslutad grundskola och kravet på
läraren att utifrån sitt yrkeskunnande kunna ange de
mellanliggande nivåerna samt med hänvisning till vad utskottet
anfört om elever som inte nått upp till kravnivån godkänd anser
utskottet att riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
betygssteg och betygsbeteckningar. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och 1993/94:Ub18.
I ett särskilt avsnitt av propositionen rubricerat Betyg och
prov (s. 81 f.) behandlas frågan om ett nationellt
provsystem m.m. I ett något senare avsnitt tas upp för sig de
fristående skolornas ställning i ett sådant system.
Regeringen anser att ett nationellt provsystem behövs av
flera skäl. På nationell nivå behövs centralt utarbetade prov
för att bibehålla en likvärdig utbildning över riket och för
att mäta kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga
skolväsendet som i fristående skolor. En kvalitetskontroll
behövs också för att utbildningsresultat i Sverige skall kunna
jämföras med andra länders. Kommunernas stora frihet att
organisera och driva sin skolverksamhet ställer ökade krav på
central uppföljning och utvärdering av att skolan ger alla barn
en gemensam kärna av baskunskaper och alltså når upp till de
nationellt fastställda målen i detta avseende.
Också på lokal nivå kan enligt regeringen ett nationellt
provsystem behövas. Ny utformning av timplaner och kursplaner
ökar behovet av att lokalt kunna stämma av att utbildningen är
på rätt väg och kommer att uppfylla nationellt satta mål.
Enligt regeringens bedömning bör i ett nationellt provsystem
för grundskolan ingå diagnostiska prov för det andra och det
sjunde skolåret. Med provet för det andra skolåret kan lärarnas
möjligheter att tidigt diagnostisera elevernas svårigheter
förbättras och underlaget för tidiga åtgärder bli bättre. Med
provet för det sjunde året kan skolan göra en bedömning av var
eleven befinner sig i förhållande till slutmålet. Vidare bör i
det nationella provsystemet ingå ämnesprov för att kontrollera
om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter fem skolår
och när slutbetygen skall sättas. Ämnesproven avser svenska,
engelska och matematik. Slutligen, menar regeringen, bör i
provsystemet ingå urvalsundersökningar för uppföljning av
kunskaper i olika ämnen och årskurser.
I sammanhanget berör regeringen ett förslag av Skolverket om
ett avslutande utvärderingsprov för samtliga grundskoleelever i
årskurs 9. Provet avser att mäta elevens förmåga att använda
förvärvade kunskaper för att självständigt formulera
ståndpunkter i aktuella och angelägna frågor och är starkt
influerat av det problemlösande provet i den nationella
utvärderingen. Skolverket påpekar att den internationella
utvecklingen inom nationella mätningar går i riktning mot att
utveckla prov av detta slag. Provtypen är tämligen ny och
oprövad i större skala i Sverige. Regeringen är inte beredd att
nu föreslå sådana utvärderingsprov för samtliga elever vid
grundskolans slut utan anser att man bör avvakta ytterligare
utveckling av dessa nya modeller för utvärdering.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) accepteras
huvuddragen i regeringens förslag till nationellt provsystem.
När det gäller ämnesproven i årskurs 5 bör dessa emellertid
inte vara underlag för betygsättning utan ge möjlighet att
bedöma om skolor, klasser och elever nått en rimlig
kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från sådana
nationella prov med stor försiktighet, varför motionärerna vill
tona ned synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den
enskilde eleven. Vidare bör de diagnostiska proven i
årskurserna 2 och 7 ge läraren den nödvändiga grunden för att
individualisera skolarbetet och ge bästa möjliga
förutsättningar åt varje elev. I motionen föreslås vidare att
regeringen skall återkomma till riksdagen om de
utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar med.
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört om motiv för ett
nationellt provsystem och har inget att erinra mot regeringens
bedömning vad gäller utformningen av detsamma.
I det föregående har utskottet föreslagit en ny ordning med
utvecklingssamtal för skolans information om eleven till
hemmet. I övrigt ansluter sig utskottet till vad regeringen
anför om avstämningen i årskurs 5. När det gäller de
diagnostiska proven i årskurserna 2 och 7 utgår utskottet från
att syftet med den av regeringen föreslagna ordningen
innefattar en strävan mot ett så individualiserat skolarbete
som möjligt.
Beträffande det av Skolverket diskuterade utvärderingsprovet
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1993/94:Ub1 yrkande 30 i motsvarande del.
När det gäller de fristående skolornas ställning i ett
nationellt provsystem föreslår regeringen att alla fristående
skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt,
oavsett profil, språk och huvudmannaskap, skall genomföra
riksgiltiga ämnesprov i svenska i slutet av det femte
respektive nionde skolåret och skriftligt informera hemmen om
elevens resultat på dessa prov. Undantag görs endast för skolor
som enligt skollagen definieras som internationella skolor.
Fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig
skolplikt föreslås av regeringen få rätt att utfärda slutbetyg
med samma beteckningar och enligt samma kriterier som de
offentliga skolorna på villkor att de deltar i de ämnesprov i
svenska, matematik och engelska som skall stödja
betygsättningen.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) bör
fristående skolor ha samma skyldigheter inom ramen för ett
nationellt provsystem som offentliga skolor. Det är, anför
motionärerna, viktigt för samhället att kontrollera att det
även inom dessa skolor uppnås vissa utbildningsresultat.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår
när det gäller de fristående skolornas deltagande i nationella
prov i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.
Yrkandet bör sålunda avslås i denna del.
Beträffande den föreslagna skyldigheten för fristående
skolor att skriftligt informera hemmen om elevens resultat på
nationella prov, noterar utskottet att regeringen i sitt
förslag till ändring i 9 kap. 11 § skollagen inte fört in en
uttrycklig bestämmelse om sättet att informera. Skyldigheten
framgår av den allmänna motiveringen. Utskottet har i det
föregående föreslagit en ordning med utvecklingssamtal under
hela grundskoletiden samt skriftlig information från slutet av
årskurs 5 t.o.m. höstterminen i årskurs 7 samt nationellt
reglerade betyg fr.o.m. vårterminen i årskurs 7. Utskottet
utgår från att de fristående skolorna tillägnar sig en ordning
för information till hemmet som överensstämmer med den som
utskottet föreslagit för de offentliga skolorna. Emellertid
finner utskottet det rimligt med större frihet i nu berört
hänseende för de fristående skolorna. Utskottet är sålunda inte
berett att föreslå en reglering av hur informationen bör gå
till. Det bör ankomma på de fristående skolorna själva att
besluta om sättet att informera. Någon ändring i den av
regeringen föreslagna lagtexten anser utskottet inte påkallad.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 11 §.
När det gäller komplettering av betyg gäller för
närvarande att den som erhållit slutbetyg från årskurs 9 i
grundskolan visserligen kan förbättra sitt betyg i ett visst
ämne genom s.k. fyllnadsprövning. Vid intagning till
gymnasieskolan beaktas dock endast sådant kompletterat betyg,
om det behövs för behörighet. Däremot tillgodoräknas det inte
vid urval. Regeringen anför att det i ett kunskapsrelaterat
betygssystem är mer naturligt att kunna komplettera ett betyg
än i ett grupprelaterat. Enligt regeringens bedömning bör
sålunda ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som
övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning. Detta
tillgodoser kravet i motion 1992/93:Ub463 (m) i denna del.
Enligt motionen, som väcktes under allmänna motionstiden i år
och således innan propositionen förelades riksdagen, bör alla
elever ges rätt att genom kompletterande studier och prövningar
förbättra sina betyg och sedan få dem tillgodoräknade i
merithänseende. Riksdagen bör alltså avslå motionen i denna
del.
Frågan om betyg i ordning och uppförande tas upp i några
motioner. I motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 (nyd), delvis,
betraktas betygen i ordning och uppförande som ett mycket
viktigt hjälpmedel för att återföra erfarenheter och som stöd
för såväl elever som lärare och föräldrar. Genom att avfärda
betyg i ordning och uppförande smiter man bl.a. från problemet
att precisera krav, etik, förhållningssätt etc. Enligt
motionerna 1992/93:Ub460 (m) delvis och 1992/93:Ub483 (kds)
yrkande 2, väckta under den allmänna motionstiden i år, bör
betyg i ordning och uppförande sättas i syfte att skapa en
bättre skolmiljö. Genom dessa betyg kan man visa att man inte
tolererar våld eller annat dåligt beteende. I den sistnämnda
motionen (yrkande 1) begärs dessutom ett tillkännagivande av
riksdagen om vad motionärerna anfört om införande av betyg i
flit. Många elever har svårt att hävda sig i
betygskonkurrensen trots mycket stor flit och noggrannhet.
Skolan måste, menar motionärerna, uppmärksamma och dokumentera
dessa elevers vilja att vara ambitiösa.
Utskottet har i det föregående förordat en ordning med
utvecklingssamtal som grundläggande form för information från
skolan till hemmet om elevens skolsituation. Självfallet bör en
elevs uppträdande i skolan tas upp vid dessa muntliga
kontakter. Ordningen med utvecklingssamtal får emellertid inte
betraktas som så fixerad att det utesluter snabba reaktioner
och signaler från skolan, om en elev bär sig illa åt mot
kamrater eller lärare. Enligt utskottets uppfattning har sådana
muntliga kontakter med hemmet större möjlighet att lösa problem
än en formell betygsättning av elevens uppförande vid vissa
bestämda tillfällen. Utskottet avstyrker med det anförda
motionerna 1992/93:Ub460 (delvis), 1992/93:Ub483 yrkande 2 och
1993/94:Ub14 yrkande 6 (delvis).
Tanken bakom yrkande 1 i motion 1992/93:Ub483 finner
utskottet sympatisk, men vill även i detta sammanhang erinra om
betydelsen av muntliga kontakter mellan skolan och hemmet.
Naturligtvis, utgår utskottet från, skall läraren vid de
muntliga kontakterna redogöra för elevens ambition och flit,
inte minst när eleven trots hårt arbete inte når upp till
önskad kunskapsnivå. Någon formell betygsättning av elevernas
flit bör inte komma i fråga. Utskottet avstyrker härmed
yrkandet.
6. Timplanen -- struktur och innehåll
Allmänt om timplanen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen fastställer
en timplan för grundskolan som fogas till skollagen som en
särskild bilaga. Förslaget till timplan förutsätter även andra
ändringar i skollagen (1985:1100), vilka riksdagen föreslås
anta. Riksdagen föreslås vidare godkänna framlagda riktlinjer
för timplanens struktur och innehåll.
I timplanen skall enligt regeringens förslag huvuddelen av
undervisningstiden fördelas på ämnen (svenska, engelska och
matematik) och tre ämnesgrupper, nämligen för
praktisk-estetiska, samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen. Härutöver finns tid för språkval och
elevens fria val. Tid för skolans val ingår i de olika ämnenas
och ämnesgruppernas timtid. Planen innehåller ingen
stadieindelning och ej heller någon årskursfördelning av
undervisningstiden, som uttrycks i timmar om 60 minuter.
Nuvarande reglering av stadier i skolan föreslås alltså
upphöra.
Regeringens förslag innebär närmare att tid för lärarledd
undervisning anges för ämne eller ämnesgrupp. Den totala
undervisningstiden, som anges till 6 665 timmar, är garanterad
och får inte underskridas, men väl överskridas. Genom en
generell möjlighet till jämkning inom timplanens ram ges
utrymme för skolans val. En sådan jämkning innebär att tid,
högst 410 timmar, omfördelas till del av eller hela ämnen eller
ämnesgrupper för att ge skolan möjlighet till profilering eller
för att bereda utrymme för temastudier eller liknande. Tid för
upprop, skolavslutningar o.d. har inte medräknats i förslaget.
Däremot förutsätter förslaget att arbetslivsorientering,
friluftsdagar och eventuella lägerskolor ingår i
undervisningstiden för de olika ämnena. Inga hinder föreligger,
som nämnts, för lokala beslut om mer undervisningstid än den
föreslagna totalramen. Regeringens förslag till timplan finns
intagen i bilaga 1 till detta utskottsbetänkande.
Skälet till att regeringen över huvud taget föreslår en av
riksdagen fastställd timplan hänger samman med den vikt
regeringen lägger vid skollagens likvärdighetsmål, anges det i
propositionen. Det är viktigt att alla elever i grundskolan och
motsvarande skolformer får möjligheter att skaffa en gemensam
kunskapsbas. Genom centralt fastställda kursplaner garanteras
ämnesinnehållet och genom timplanerna undervisningens minsta
omfattning. Timplanens funktion i det nya styrsystemet är
således att värna om den gemensamma kärnan och att fungera som
ett stöd för den enskilda skolans planering och timfördelning.
För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
bör timplanen, enligt förslaget i propositionen, fastställas av
regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, med stöd
av givet bemyndigande i 15 kap. 1 § skollagen.
Regeringen föreslår vidare att i skollagen i en ny paragraf,
4 kap. 3 a §, intas en bestämmelse att regeringen, eller den
myndighet regeringen bestämmer, får göra begränsade avvikelser
från timplanen, om det finns särskilda skäl, samt meddela de
närmare föreskrifter angående tillämpningen av timplanen som
behövs.
I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 4 begärs att riksdagen
uttalar sig för en grundskola utan stadieindelning.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
stadieindelningen i grundskolan skall slopas. Motionsyrkandet,
som väcktes före läroplanspropositionen, är därigenom
tillgodosett. Riksdagen bör således med bifall till
propositionen och med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4
anta förslaget till lag om ändring av skollagen såvitt avser
4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §. Bestämmelserna avser grundskolan
resp. specialskolan.
Utskottet vill här anmärka att förslag om ändring av 6 kap.
3 § skollagen, innebärande att den obligatoriska särskolans
stadieindelning slopas, behandlas av utskottet i betänkandet
1993/94:UbU2 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 5 -- och i motion
1992/93:Ub521 (nyd) yrkandena 1 och 2 från föregående riksmöte
-- redovisar motionärerna sin grunduppfattning att
statsmakterna i ett längre perspektiv inte skall besluta om
någon timplan. Eftersom kommunerna redan i dag beslutar om hur
lärarresurser disponeras och hur undervisningen organiseras bör
de få full frihet att också besluta om antalet
undervisningstimmar. Denna deras principiella inställning
hindrar emellertid inte, anför motionärerna i den senast väckta
motionen, att de i det kortare perspektivet förespråkar ett
centralt beslut om timplanernas omfattning. Skälet härtill är
att skolans omdaning och utveckling från mycket centralstyrd
till decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste ske i
kontrollerad och strukturerad form. Motionärerna föreslår
därför nu att samtliga obligatoriska ämnen ges en garanterad
minimitid i timplanen.
Utskottet delar regeringens övertygelse om att en minskad
statlig detaljreglering av hur tiden i skolan skall fördelas
kan skapa förutsättningar för bättre resultat och en mer
stimulerande miljö för såväl elever som lärare i skolan. Det
ger lärarna större professionell frihet att fördela
undervisningen i tiden och i förhållande till kursplanernas
mål. Utskottet anser därtill att de ämnen som ingår i den
naturvetenskapliga resp. den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen
lämpar sig särskilt väl för ämnesövergripande undervisning.
Denna underlättas av en gemensam timtid. Utskottet kan därför
inte tillstyrka att samtliga ämnen tilldelas egen timtid. Inte
heller kan utskottet biträda åsikten att kommunerna skulle ges
full frihet att besluta om antalet undervisningstimmar.
Motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub14
yrkande 5 bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 2, väckt före
läroplanspropositionen, pekas på att Sverige som industrination
bör satsa mer tid på skolundervisning i språk, matematik och
tekniska ämnen än på praktisk-estetiska ämnen.
Utskottet vill framhålla att regeringens timplaneförslag
innehåller ökade satsningar på ämnesgruppen för
naturvetenskapliga ämnen och på språk. Därjämte skall en
särskild kursplan enligt regeringens bedömning fastställas för
ämnet teknik. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.
Innan utskottet behandlar regeringens och motionsledes
framförda förslag om fördelningen av den tillgängliga tiden på
olika ämnen, ämnesgrupper m.m., vill utskottet först ta
ställning till timplanens totalram. Utskottet har inget att
erinra mot förslaget i propositionen att denna skall omfatta
sammanlagt 6 665 timmar om 60 minuter.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 6 bör riksdagen
avslå propositionen i vad avser gemensamt timtal för de
praktisk-estetiska ämnena, dvs. för ämnena bild, hemkunskap,
idrott och hälsa, musik samt slöjd. Behovet av flexibilitet
inom denna grupp av ämnen kan tillgodoses genom elevernas egna
val och genom skolans möjlighet till timtalsjämkning för
pedagogisk profilering. Riksdagen bör ta ställning till varje
ämnes minsta garanterade timtid, anför motionärerna.
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 17 begärs att
riksdagen beslutar tilldela de praktisk-estetiska ämnena ett
specifikt timtal för varje ämne. Hemkunskap liksom de övriga
praktisk-estetiska ämnena bör enligt motion 1993/94:Ub28 (kds)
ges en garanterad minsta undervisningstid inom ramen för
ämnesgruppens totala timtid. Behovet av att följa upp bl.a. det
faktiska timutfallet när det gäller vart och ett av de
praktisk-estetiska ämnena framhålls i motion 1993/94:Ub21 (c)
yrkande 7.
Utskottet finner i likhet med motionärerna att de ämnen som
ingår i den praktisk-estetiska ämnesgruppen är av mycket olika
karaktär. De är på skilda sätt betydelsefulla i skolans
utbildning och nödvändiga för att utveckla olika delar av
elevernas personligheter och intressen. Utskottet anser därför
att riksdagen -- med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion
1993/94:Ub28 och med avslag på propositionen och motion
1993/94:Ub21 yrkande 7 -- bör besluta att varje ämne inom den
praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tillförsäkras eget
utrymme genom central reglering.
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om hur timmarna
inom totalramen bör fördelas mellan olika ämnen, ämnesområden
m.m. I detta sammanhang kommer utskottet också att ta ställning
till ett stort antal yrkanden från den allmänna motionstiden
under föregående riksmöte, i vilka det begärs uttalanden av
riksdagen vilka huvudsakligen tar sikte på ökat utrymme i
timplanen för vissa ämnen eller grupper av ämnen. Många av
motionerna är föranledda av Läroplanskommitténs under hösten
1992 framlagda betänkande.
Elevens val
Först behandlar utskottet frågan om antalet timmar för
elevens val.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 13 bör riksdagen
besluta att timplanen för grundskolan skall uppta minst 275
timmar för elevens eget val. I förhållande till regeringens
förslag innebär det att utrymmet för det egna valet reduceras
med 195 timmar. Dessa timmar har motionärerna genom andra
förslag omfördelat med 80 timmar till den praktisk-estetiska
ämnesgruppen och med 15 timmar till den samhällsvetenskapliga
ämnesgruppen för att där inrymma ämnet barn- och
ungdomskunskap. Resterande 100 timmar har motionärerna lagt ut
till ett särskilt timtal för praktisk arbetslivsorientering
(prao).
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del vill
motionärerna minska antalet timmar för elevens eget val till
förmån för ämnet barn- och ungdomskunskap, med den inriktning
Läroplanskommittén föreslog. I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande
15 anför samma motionärer att de gärna ser att den enskilde
elevens intressen och val ges större utrymme i skolan, men är
tveksamma till en ökad profilering av enskilda skolor.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15,
1993/94:Ub1 yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del
beslutar på timplanen ange 470 timmar för elevens val.
Praktisk-estetiska ämnen
Allmänt
När det gäller det sammanlagda utrymmet för
praktisk-estetiska ämnen föreslår regeringen att detta skall
utgöra 1 320 timmar. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkandena
7--11, samtliga i denna del, bör i timplanen anges ett
sammanlagt utrymme för dessa ämnen av 1 400 timmar.
Motionärerna bereder detta i jämförelse med propositionen ökade
utrymme genom att föra över 80 timmar från timtalet för elevens
val.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt avser det
totala antalet timmar för praktisk-estetiska ämnen och föreslår
alltså att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
1 320 timmar för dessa ämnen.
Kritik mot Läroplanskommitténs förslag, som innebar i
förhållande till nuläget ett minskat antal timmar för de
praktisk-estetiska ämnena, har framförts i flera motioner
från föregående riksmötes allmänna motionstid. Sålunda markeras
vikten av större utrymme i timplanen för dessa ämnen i
motionerna 1992/93:Kr336 (s) yrkande 4, 1992/93:Ub482 (s)
yrkande 3, 1992/93:Ub496 (s), 1992/93:Ub408 (s), 1992/93:Ub478
(c, m, kds), 1992/93:Ub414 (c), 1992/93:Ub518 (c), 1992/93:A811
(c) yrkande 38 och 1992/93:Ub475 (kds).
Med hänvisning till vad utskottet just tagit ställning till
beträffande utrymmet för de praktisk-estetiska ämnena bör dessa
motionsyrkanden inte föranleda något uttalande av riksdagen,
varför de avstyrks.
I motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 1 (i denna del) riktas
anmärkning mot Läroplanskommitténs neddragning av timantalet
för estetiska ämnen, samtidigt som motionärerna vill inarbeta
dansen i grundskolans schema.
Utskottet noterar att dansundervisning finns med i kommitténs
betänkande Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2) inom ämnet
idrott och hälsa. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.
Bild
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 7 i denna del föreslås att
riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta
minst 230 timmar för ämnet bild. Bildämnet är enligt
motionärerna viktigt för att utveckla elevernas förmåga att
uttrycka sig och förmedla känslor i andra former än med tal och
skrift. Ämnet har också stor betydelse för att öka förståelsen
i nyhetsförmedling, informationsutbud och reklam, som i allt
högre grad bygger på bilder. -- I motion 1992/93:Ub516 (s) i
denna del, väckt före propositionen, kritiseras
Läroplanskommitténs förslag att skära ned undervisningen i
ämnet bild.
Det är enligt motionerna 1993/94:Ub23 (fp) och 1992/93:Ub510
(fp) i denna del angeläget att bildens roll i
informationssamhället lyfts fram. Ämnet bör förstärkas och dess
roll i kombination med det talade och skrivna ordet
uppmärksammas. Bildämnet har enligt motion 1992/93:Ub440 (s, c)
yrkandena 1 och 2 en nyckelroll i medieundervisningen och bör
därför inte försvagas.
Utskottet finner för sin del -- till följd av att utskottet
tidigare tagit ställning till att varje ämne inom den
praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas eget timtal --
att timplanen för grundskolan skall ta upp en undervisningstid
på 230 timmar för ämnet bild. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i denna del, med anledning av
propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub440
yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510 i denna del, 1992/93:Ub516 i
denna del och 1993/94:Ub23 besluta.
Hemkunskap
Hemkunskapsämnet i skolan har enligt motion 1993/94:Ub1 (s)
yrkande 8 i denna del blivit en allt viktigare kunskapskälla.
Gedigna kunskaper krävs för att värdera och bedöma de varor och
tjänster som marknaden erbjuder. Den i ämnet ingående
undervisningen i konsumentkunskap är viktig för att kunna
hantera de gränser som hushållsekonomin, omsorgen om miljön och
vår hälsa ställer. Motionärerna föreslår därför att riksdagen
beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 110
timmar för ämnet hemkunskap.
I motionerna 1993/94:Ub8 (s) yrkandena 1 och 2 och
1992/93:Ub495 (s) pläderas för att hemkunskapsämnet som det
enda av de praktisk-estetiska ämnena som ej förekommer i
gymnasieskolan ges ett stort utrymme i grundskolan.
Motionärerna lyfter fram behovet av konsumtions-, miljö- och
hälsoundervisning m.m. Riksdagen bör enligt deras mening
besluta att ämnet hemkunskap skall garanteras egen tid i
timplanen i minst samma omfattning som i dag.
Med motsvarande motiveringar yrkas i motionerna 1992/93:Ub464
(m), 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 2 och 1993/94:Ub4 (c) att
hemkunskapsämnet får behålla nuvarande antal
undervisningstimmar.
Utskottet har i det föregående förordat att varje ämne inom
den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas egen
timtid. Utskottet gör den bedömningen att ämnet hemkunskap på
timplanen bör få en undervisningstid på 118 timmar. Utskottet
anser att riksdagen med anledning av propositionen och
motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande
2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och
1993/94:Ub8 bör godkänna vad utskottet föreslagit.
Idrott och hälsa
Ett stort antal motioner har väckts om betydelsen av
tillräckligt utrymme i timplanen för ämnet idrott och hälsa. De
motiveringar som förts fram är bl.a. vikten av att varva
teoretisk inlärning med fysisk aktivitet, att ämnet främjar
motorisk utveckling och hälsosam livsföring och att framtida
belastningsskador och förslitningssymptom kan undvikas genom
tidig idrottsträning.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 9 i denna del begärs att
riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta
minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa. Folkhälsoskäl
talar för att alla barn och ungdomar får gedigna kunskaper om
den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. Särskilt viktigt
är detta för de elever som aldrig eller sällan idrottar. Också
av pedagogiska skäl spelar idrottsundervisningen en stor roll
genom att den ger eleverna en skoldag varierad med praktiska
och teoretiska moment.
Ämnet idrott och hälsa bör dagligen återfinnas på schemat
enligt motionerna 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 3 och
1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 3. Utformningen bör beslutas
lokalt. Motionärerna anser att lokala idrottsföreningar som
åtnjuter statligt stöd skall kunna hjälpa till i skolans
idrottsverksamhet utan kostnad.
Minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa begärs i
motionerna 1992/93:Ub511 (s) i denna del och 1992/93:Ub407
(fp).
I en stor mängd motionsyrkanden, väckta före denna
proposition, kritiseras allmänt Läroplanskommitténs förslag
angående ämnet idrott och hälsa (av kommittén benämnt lek,
idrott och hälsa) som innebar ett minskat timantal i
förhållande till gällande ordning. Sålunda understryks att
ingen nedskärning bör ske av antalet timmar i ämnet idrott och
hälsa i motionerna 1992/93:Ub445 (s), 1992/93:Ub492 (s) i denna
del, 1992/93:Ub405 (m) yrkandena 1, 2 i denna del och 3,
1992/93:Ub473 (m), 1992/93:Ub474 (m), 1992/93:Ub417 (fp),
1992/93:Ub421 (fp) i denna del, 1992/93:Ub423 (fp) i denna del,
1992/93:Kr273 (fp) yrkande 3, 1992/93:Ub442 (c) i denna del,
1992/93:Ub498 (c), 1992/93:Ub515 (kds) i denna del samt
1992/93:Ub504 (nyd) yrkandena 1--6. I en del av motionerna
anförs även synpunkter på uppläggningen av och innehållet i
undervisningen.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande om egen timtid
för varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen
och motion 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på
motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407,
1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna
del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,
1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504
yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna
del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och
1993/94:Ub14 yrkande 3 beslutar tilldela ämnet idrott och hälsa
460 timmar i timplanen av den i propositionen angivna tidsramen
för praktisk-estetiska ämnen.
Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen
föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har
att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 (delvis)
tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen
av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar
utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till
kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som
där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3,
1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1 och 3--6.
Musik
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 10 i denna del har
skolan ett stort ansvar för att stödja barns och ungdomars
musikintresse och utveckla deras förmåga att själva skapa och
förmedla musik. Motionärerna anser att varje elev bör
garanteras undervisning i ämnet musik i timplanen med minst
230 timmar.
Utskottet, som tidigare tillstyrkt att varje ämne inom den
praktisk-estetiska gruppen skall ha ett eget timtal, anser att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i denna
del och med anledning av regeringens förslag bör besluta att
timplanen för grundskolan skall ange en undervisningstid på 230
timmar för ämnet musik.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion
1992/93:Ub500 (s) om musikkulturen i skolan. Motionärerna
pläderar för att musiker/kulturarbetare anställs i skolorna --
efter att ha genomgått viss förberedande kurs -- som idégivare
för lärare och elever.
Utskottet vill påminna om att det ankommer på kommunerna att
anställa personal till skolan. Riksdagen bör således avslå
motion 1992/93:Ub500.
Slöjd
Slöjdämnet ger enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 11 i
denna del eleven viktiga kunskaper som behövs i det vardagliga
livet. Ämnet bidrar också till att utveckla varje elevs eget
skapande i olika material. Motionärerna vill att varje elev
skall garanteras undervisning i ämnet slöjd i minst 330 timmar.
Enligt motion 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 1, väckt före
läroplanspropositionen, bör slöjd bevaras som ett obligatoriskt
ämne i grundskolan.
Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU19 (s. 14 f.)
med sikte på Läroplanskommitténs arbete betonat den betydelse
slöjdämnet har för elevernas utveckling och förutsatt att det
skulle finnas kvar i den nya timplanen. Ämnet finns nu upptaget
på regeringens förslag till timplan. Inom ramen för det i
propositionen angivna timtalet för praktisk-estetiska ämnen bör
riksdagen enligt utskottets mening besluta -- med anledning av
regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna
del samt med avslag på motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 --
tilldela ämnet slöjd en undervisningstid på 282 timmar i
timplanen.
Maskinskrivning och datorteknik
Det är enligt motion 1992/93:Ub409 (s) en brist att inte
maskinskrivning finns uppfört på grundskolans timplan med
hänsyn till den snabba utvecklingen på datorområdet och vikten
av att kunna behärska ett tangentbord.
Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén i sitt
betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94, s. 268) ansåg att
den förskrift om undervisning i maskinskrivning som finns i
dagens timplan borde utgå just med hänvisning till utvecklingen
på datorområdet. Undervisning i tangentbordsteknik borde ingå
som en del av den datorbaserade undervisning inom skilda ämnen
som skall ges i grundskolan. Utskottet anser för sin del att
datorkunskap är en viktig förutsättning och ett verktyg för
skolans undervisning, men att varken maskinskrivning eller
datorkunskap bör vara ett eget ämne. Med det anförda avstyrks
motion 1992/93:Ub409 av utskottet.
Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 5 bör riksdagen besluta
att timplanen för den samhällsorienterande ämnesgruppen skall
uppta minst 860 timmar. Detta, tillsammans med förslaget att
tilldela praktisk arbetslivsorientering egen timtid i
timplanen, innebär en ökning i förhållande till regeringens
förslag med 115 timmar, som motionärerna i enlighet med andra
yrkanden vill använda för att i gruppen inrymma ämnet barn- och
ungdomskunskap och öka utrymmet för ämnena totalt.
I motion 1993/94:Ub27 (kds) hävdas att det är olyckligt att
ämnet religionskunskap skall dela på ett gemensamt timtal med
övriga ämnen i den samhällsorienterande gruppen, dvs. historia,
samhällskunskap och geografi. Dessa ämnen, liksom också fysik,
kemi, biologi och teknik inom den naturorienterande gruppen,
bör enligt motionen ha egna timtal (yrkande 1). Motionärerna
föreslår att summan av de i propositionen föreslagna timtalen
för de båda ämnesgrupperna skall fördelas mellan de olika
ämnena i proportion till de timtal ämnena har i gällande
läroplan (yrkande 3). Skolans möjlighet till timtalsjämkning
genom skolans val bör inte i alltför hög grad gå ut över något
enskilt ämne, anför motionärerna. En garanterad minimitid krävs
för varje ämne (yrkande 4). Dessutom bör en skyddsregel införas
som hindrar att ett enskilt ämne reduceras med mer än 5 %
(yrkande 5).
Också i motion 1993/94:Ub10 (c) framhålls vikten av att inget
ämne på grund av den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av
större minskning än 5 % (yrkande 2). Motionärerna åsyftar
särskilt ämnet religionskunskap som enligt deras mening bör få
en garanterad minimitid (yrkande 1). Religionsämnet riskerar
att tunnas ut eller försvinna, anför de, om fasta ramar saknas
i form av klar kursplan och entydig timplan (yrkande 3).
Betydelsen av ämnet religionskunskap i skolans undervisning
framhålls starkt i motionerna 1993/94:Ub27 (kds) yrkande 2,
1992/93:Ub437 (kds) yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub482 (s)
yrkande 5. Detta motiverar enligt den förstnämnda motionen att
ingen nedskärning skall ske av undervisningstimmar i ämnet i
förhållande till gällande läroplan (Lgr 80). I övriga
motionsyrkanden talas om utökat och garanterat timtal för
religionsämnet.
I motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 1, slutligen, vill
motionärerna att såväl historieämnet som religionsämnet i
årskurserna 6--9 minst skall behålla sitt nuvarande utrymme i
fråga om timtal. En bra undervisning i dessa ämnen är enligt
deras mening viktig för både individen och samhället.
Utskottet anser för sin del att behovet av undervisning i
religionskunskap ökar i ett mångkulturellt samhälle, där
strävan måste vara att hos eleverna skapa kulturell förståelse
och respekt för varandras värderingar. Utvärderingar på
nationell nivå har visat att ämnet fått stå tillbaka för andra
samhällsorienterande ämnen. Mot denna bakgrund anser utskottet
att den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, vari religionsämnet
ingår, skall förstärkas med 40 timmar från den
naturvetenskapliga ämnesgruppen. Timtalen för de båda
ämnesgrupperna blir då 885 för den samhällsvetenskapliga
gruppen och 800 för den naturvetenskapliga (jfr utskottets
förslag till timplan, bil. 2). För den naturvetenskapliga
ämnesgruppen innebär det föreslagna timtalet, trots minskningen
i förhållande till regeringens förslag, ändå en förstärkning i
förhållande till nuläget.
Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka en uppdelning
av timtalen för de två ämnesgrupperna i specifika timtal för
varje ämne. Med en gemensam timtid ökar friheten för skolan att
lägga upp undervisningen ämnesövergripande eller i form av
temastudier. De särskilda kursplanerna med mål och krav för de
olika i ämnesgrupperna ingående ämnena kommer enligt utskottets
mening att göra det möjligt att följa utvecklingen. Utskottet
utgår från att Skolverket, som anges i propositionen (s. 64),
i sitt uppföljningsarbete ägnar speciell uppmärksamhet åt de
ämnen, inte minst religionskunskap, som för närvarande ofta
kommer i kläm. Utskottet vill också poängtera vikten av att det
i ämnet religionskunskap finns behöriga lärare. Att den nya
läroplanen fäster en ökad uppmärksamhet på den etiska
dimensionen i skolans undervisning innebär ett ökat
fortbildningsbehov, framför allt när det gäller ämnet
religionskunskap.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna
1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482 yrkande 5,
1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1 yrkande 5, 1993/94:Ub10
och 1993/94:Ub27 beslutar att på timplanen för grundskolan ange
885 timmar för samhällsvetenskapliga ämnen och 800 timmar för
naturvetenskapliga ämnen.
Språkval
Regeringens förslag i propositionen innebär att
undervisningsvolymen i ämnet engelska bibehålls på nuvarande
nivå, samtidigt som B-språket ges en kraftigt utökad timtid i
förhållande till nuvarande timplan. Alla elever skall enligt
förslaget ha skyldighet att göra ett språkval. Kommunen bör
vara skyldig att erbjuda undervisning i minst två av ämnena
franska, tyska och spanska. Som förutsättning för kommunens
skyldighet att anordna undervisning i B-språk gäller att
minst fem elever vid den enskilda skolan väljer resp. språk och
att eleven har möjlighet att fortsätta språkstudierna i
gymnasieskolan.
Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 16 bör kommunerna ges
skyldighet att erbjuda undervisning i alla tre B-språken.
Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtaganden
för kommunerna i fråga om språkundervisning, utan anser att
riksdagen bör godkänna regeringens förslag och avslå
motionsyrkandet.
Elever, som är berättigade till hemspråksundervisning,
bör enligt propositionen kunna läsa hemspråk i stället för
B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket har i
timplanen. Också i sådana fall föreslås gälla att det krävs
minst fem elever för skyldighet att anordna undervisning.
Hemspråksundervisning skall dessutom enligt förslaget kunna ges
på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad
profilering av skolan eller utanför timplanebunden tid.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 2 markeras motionärernas
inställning att hemspråksundervisningen inte hör hemma inom
skolans ram, att den under inga omständigheter får inkräkta på
det ordinarie skolarbetet och att kommunerna helt och fullt
skall befrias från skyldigheten att tillhandahålla
hemspråksundervisning. Ansvaret för denna undervisning bör
överlåtas åt resp. invandrargrupper. Enligt motion 1992/93:K22
(nyd) yrkande 5 bör reglerna ändras så att
hemspråksundervisning, vilken bekostas helt eller delvis av
stat eller kommun, endast får ges om det föreligger särskilda
behov av denna.
Synpunkter på hemspråksundervisningen anläggs också i motion
1992/93:Ub467 (fp), väckt före läroplanspropositionen. Sådan
undervisning skall, anser motionärerna, endast ges till elever
som har språket som modersmål. Central studieplan bör utformas
för hemspråksundervisningen och undervisning bör ske i grupper
om minst 4--5 elever. Det bör övervägas om invandrarnas egna
organisationer med ett visst stöd skulle kunna ta över delar av
hemspråksundervisningen. Andra elever med anknytning till visst
hemspråk bör i framtiden kunna studera detta som B-språk.
Hemspråksundervisningen bör enligt motion 1992/93:Ub401 (kds)
yrkande 1 prioriteras. Det är enligt motionären en viktig
framtidsinvestering att barn och ungdomar ur språkliga
minoriteter får utveckla sitt modersmål och sitt andraspråk
svenska och därigenom bli aktivt tvåspråkiga.
Utskottet vill först erinra om att kraven på att hemspråket
skall utgöra modersmål och på viss storlek på
undervisningsgrupp redan är uppfyllda med nuvarande reglering i
5 kap. 4--12 §§ grundskoleförordningen. Någon ändring i
bestämmelserna är utskottet inte berett att förorda. Regeringen
redovisar i propositionen sin bedömning att kursplan skall
fastställas i hemspråk. Utskottet vill i övrigt understryka
vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god
hemspråksundervisning. Det är en tillgång för vårt land om
många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör
avslå motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1, 1992/93:Ub467,
1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande 2 samt godkänna
regeringens förslag.
Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och
yrkesvägledning
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 12
besluta att minst 100 timmar skall avsättas i timplanen för
praktisk arbetslivsorientering. Det är enligt motionärerna
viktigt att skolan på ett sådant sätt kan öppnas mot
arbetslivet. Om tid för den praktiska arbetslivsorienteringen
inte markeras särskilt i timplanen, kan detta uppfattas som att
skolan inte tillmäter denna del av verksamheten särskilt stor
vikt. Enligt motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 9 bör
arbetsmarknadens parter ta aktiv del i undervisningen. Detta
kan ge eleverna viktiga insikter om förhållandena på
arbetsplatserna, såväl från facklig som från
arbetsgivarsynpunkt. I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 2
efterfrågas en garanterad tid för arbetslivsundervisning, där
skolan har att bestämma inom vilka ämnen och på vad sätt man
avser att bedriva undervisningen.
Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén föreslog att
120 timmar i timplanen skulle disponeras för orientering om
utbildning och arbetsliv m.m. Dessa timmar har regeringen i
stället fördelat på ämnesgrupperna för att ge de enskilda
skolorna möjlighet att planera in sin arbetslivsorientering
inom ramen för den tid timplanen ger eller under övrig tid av
skoldagen. I läroplansförslaget (bil. A till prop.) har rektor
getts ett särskilt ansvar att genom samverkan med arbetslivet
utanför skolan tillse att eleverna får egna konkreta
erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning
och yrkesinriktning. Utskottet instämmer med regeringen att
omfattningen av skolans arbetslivsorientering inte längre skall
regleras på nationell nivå. Utskottet tillstyrker alltså
regeringens förslag och avstyrker motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 9, 1993/94:Ub1 yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2.
Eleverna måste enligt motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 3 vara
tillförsäkrade en god studie- och yrkesvägledning av
yrkesutbildad syopersonal. Någon form av garanti för detta bör
tas in i läroplanen. Det finns annars en klar risk att skolorna
själva avgör om de tycker sig behöva för uppgiften kvalificerad
personal eller inte. I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 18
efterfrågas en garanterad tid för syoverksamheten i skolan.
Syofunktionärerna måste ges ökat utrymme för att arbeta med
flickors yrkesval, anförs det i motion 1992/93:A811 (c) yrkande
40 i denna del. Enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 2 bör i
timplanen avsättas tid för syoverksamhet. Detta motiveras bl.a.
av den nya gymnasieskolans inriktning. Elever behöver inför
fortsatt utbildning få ta del av den professionella vägledning
som syokonsulenter ger.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om
betydelsen för eleverna att inför utbildnings- och yrkesval få
stöd och vägledning av därtill särskilt utbildad personal.
Riksdagen har tagit ställning för att det bör finnas
professionell personal för studie- och yrkesvägledning i
skolorna. Det kommer till uttryck dels i skollagens bestämmelse
om att kommunerna får ge tillsvidareanställning för sådan
verksamhet endast åt den som har en utbildning avsedd för detta
(2 kap. 6 § skollagen), dels i att det vid universitet och
högskolor på riksdagens initiativ har inrättats en särskild
studie- och yrkesvägledarexamen (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103).
Vad gäller frågan om vägledning inför flickors yrkesval, vill
utskottet hänvisa till att en särskild av regeringen tillsatt
arbetsgrupp, Kvinnligt och manligt i skolan, har till uppgift
att lägga fram förslag i syfte att underlätta
jämställdhetsarbetet.
En markering kommer enligt propositionen att göras i
läroplanen av rektors övergripande ansvar för att organisera
den studie- och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet
anser, i likhet med regeringen, att det bör ankomma på
huvudmännen och skolans personal att bestämma hur denna
verksamhet skall organiseras. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande
40 i denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18
och 1993/94:Ub13 yrkande 3.
I motionerna 1993/94:Ub9 (c) yrkande 3 och 1993/94:Ub29 (fp)
framhålls att det finns ett särskilt behov av
arbetslivsorientering och syoverksamhet för elever inom
specialskolan och den obligatoriska särskolan.
Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om
markeringen av rektors ansvar för syoverksamhet i läroplanen
som skall vara gemensam för samtliga obligatoriska skolformer.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i det
kommande arbetet med kursplaner och timplaner beakta de
synpunkter som lämnats vid remissbehandlingen av betänkandet
(Ds 1992:129) Ny läroplan för specialskolan och den
obligatoriska särskolan. Många remissinstanser påpekar den
praktiska arbetslivsorienteringens betydelse för eleverna i
specialskolan och särskolan och betonar att tyngdpunkten i
ämnet måste ligga på den praktiska delen. Man menar att
arbetslivsorientering i särskolan måste ges i minst samma
omfattning som i dag, dvs. i 36 veckor. Utskottet anser att den
fortsatta beredningen av frågorna bör avvaktas, varför
motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och 1993/94:Ub29 avstyrks.
Timplanen i sin helhet
Utskottet har i det föregående tagit ställning såväl till den
totala omfattningen när det gäller den garanterade
undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och
ämnesgrupper inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets
förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen
betecknad som utskottets förslag (bilaga 2 till
betänkandet). Utskottet föreslår att ett tillägg görs till
timplanen av den innebörden att vid tillämpning av skolans val
får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp
minskas med högst 15 %. Antalet timmar för svenska, engelska,
matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.
Enligt utskottets mening bör riksdagen fastställa timplan för
grundskolan genom att anta 4 kap. 3 a § i regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen samt den som utskottets
förslag betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen.
Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag till
riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.
7. Övriga ändringar i skollagen
Regeringen föreslår i propositionen ett tillägg till den
inledande bestämmelsen i 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen
om att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde. I denna bestämmelse har
intolkats bl.a. att man inom skolan skall motverka mobbning.
Det nu förordade tillägget innebär att det av lagen klart
framgår att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om att
hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande
behandling". Motsvarande tillägg föreslås tas in i 1 kap. 9 §
som gäller det offentliga skolväsendet för vuxna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Denna nya bestämmelse i skollagen får dock inte uppfattas,
understryker regeringen, som att skolan skulle vara en plats
där annan lagstiftning, som rör våld och trakasserier, inte
skulle gälla. Skolan bör aktivt samarbeta med exempelvis polis
och socialtjänst i syfte att göra klart att samhällets övriga
lagar och regelsystem gäller också i skolan.
Två motioner, väckta innan denna proposition lades fram, tar
upp frågor om mobbning i skolan. Enligt motion 1992/93:Ub403
(kds) yrkande 1 måste den nya läroplanen innehålla klara och
tydliga direktiv mot mobbning samt åtgärdsprogram där även en
polisanmälan kan ingå. I samma motion, yrkande 2, föreslår
motionären ett nytt skolämne i etiska regler om attityder mot
varandra. Ämnet bör kontinuerligt finnas på schemat från första
klass. -- Enligt motion 1992/93:Ub416 (fp) yrkande 2 är
mobbningsproblemet mindre i årskurslös undervisning, varför
sådan organisation av undervisningen bör uppmuntras.
Motionärerna anser vidare att elevskyddsombud bör inrättas som
förutom att bevaka den fysiska arbetsmiljön också kan arbeta
med mobbningsproblem och andra psykiska arbetsmiljöproblem
(yrkande 4). De efterlyser en nationell handlingsplan mot
mobbning i skolan med information till det lokala skolväsendet
(yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och
motionerna anföra följande.
Aktuell forskning tyder på att ca 10 % av alla elever i
grundskolan är utsatta för mobbning. Utskottet vill starkt
betona skolans ansvar för att uppmärksamma och ingripa mot alla
slags trakasserier. Det är enligt utskottets mening positivt
att ansvaret för skolans personal när det gäller att förhindra
mobbning nu klart formuleras i lag.
Det föreslagna tillägget till 1 kap. 2 § tredje stycket
skollagen avser skyldighet att hindra elevers försök till
mobbning både mot andra elever och mot exempelvis skolpersonal.
Andra situationer kan emellertid förekomma, såsom kränkande
behandling från skolpersonalens sida mot elever och mot annan
personal. Utskottet har inhämtat att Arbetarskyddsstyrelsen den
21 september 1993 (AFS 1993:17) har meddelat föreskrifter om
åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Däri sägs
bl.a. att arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så
att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Om
tecken på sådan behandling visar sig skall motverkande åtgärder
snarast vidtas och följas upp. Utskottet ser det som angeläget
att det på annat sätt än i skollagen klarläggs hur olika
situationer inom skolan när det gäller kränkande särbehandling
skall hanteras.
Utskottet vill erinra om att elever på högstadiet -- genom en
ändring i arbetsmiljölagen (6 kap. 17 och 18 §§) fr.o.m. den
1 juli 1990 -- har rätt att delta som skyddsombud i arbetet för
en bättre skolmiljö. Elevskyddsombuden utses av eleverna.
Skolhuvudmännen skall se till att elevskyddsombuden får den
utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Varje skola bör enligt propositionen ha ett åtgärdsprogram
mot mobbning. Utskottet delar denna uppfattning. Det ingår i
Skolverkets uppgift att ta fram referensmaterial som kan
underlätta för skolorna att utforma åtgärdsprogram. Enligt vad
utskottet erfarit har Skolverket beslutat använda en miljon
kronor från anslaget B 4. Stöd till lokal skolutveckling till
ett projekt med syfte att i ett antal kommuner stödja och
dokumentera framgångsrika modeller för att upptäcka och åtgärda
mobbning. Projektet beräknas kunna avslutas i maj 1994 med en
rapport som avses spridas till bl.a. skolhuvudmän,
lärarhögskolor och Hem och skola. Utskottet vill, med anledning
av motion 1992/93:Ub416, peka på att det är en fråga för
skolhuvudmännen att avgöra frågor om årskurslös undervisning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1992/93:Ub403 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416
yrkandena 2, 4 och 5 bör anta regeringens förslag till ändring
i skollagen såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§.
8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande
m.m.
Utskottet har inget att invända mot lagförslaget i övrigt
utan föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt i det föregående.
Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall
enligt regeringens förslag införas successivt. Fr.o.m. läsåret
1994/95 får kommunerna övergå till den nya läroplanen i
tillämpliga delar. Läroplanen, kursplanerna och timplanen
föreslås träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7
i grundskolan, särskolan och specialskolan och i hela
sameskolan. De som är högstadieelever läsåret 1995/96 bör
enligt förslaget ges möjlighet att gå ut skolan enligt äldre
bestämmelser. Nuvarande läroplan (Lgr 80) kommer således att
tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96
och för eleverna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Reformen
föreslås vara helt genomförd i grundskolan och särskolan
läsåret 1997/98 samt i specialskolan läsåret 1998/99. -- Det
nya betygssystemet föreslås införas parallellt med kursplanerna
och således vara helt genomfört läsåret 1997/98.
Regeringen anför att de föreslagna förändringarna i skolan
ställer stora krav på kompetensutveckling hos alla berörda
personalkategorier. Den förhållandevis korta planeringsperioden
ger enligt regeringen inte utrymme för mer än ett första steg
vad gäller information, fortbildning och andra
kompetensutvecklande åtgärder. Regeringen tänker sig dock att
relativt massiva insatser kan genomföras från det att
riksdagsbesluten finns tillgängliga och fram till läsårsstarten
1995/96. Ett fortsatt utvecklingsarbete och en successiv
kompetensutveckling får sedan ske allteftersom reformen vinner
insteg ute i skolorna. I propositionen (s. 88--94) utvecklar
regeringen hithörande frågor. Regeringen föreslås ansvara för
en genomförandeplan och fördela disponibla resurser.
Utskottet vill erinra om att regeringen i regeringsbeslut den
28 oktober 1993 genom en ändring i regleringsbrevet för
budgetåret 1993/94 avseende anslag till skolväsendet --
anslaget B 7. Genomförande av skolreformer -- överfört 26
miljoner kronor till Statens skolverk för centrala
informations- och fortbildningsinsatser från anslagsposten Till
regeringens disposition.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen har
anfört om ikraftträdande och genomförande.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionsyrkanden om
lärarfrågor.
Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 7 konstaterar
regeringen helt korrekt att Sverige har, i förhållande till
många jämförbara länder, ett kort skolår med korta skoldagar.
Motionärerna anser att om ambitionen är att skapa Europas bästa
skola, bör skolåret förlängas med utökad
tjänstgöringsskyldighet för lärarna inom deras fulltidslön.
Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen att uttala
sig i frågor som är avtalsreglerade, varför motionsyrkandet
avstyrks.
I samband med motionsyrkanden om ämnesinnehåll m.m. har i
flera fall också tagits upp frågor om lärarutbildning och
fortbildning av lärare. Sålunda anförs i motion
1992/93:Ub908 (c) yrkande 2 att den nordiska dimensionen i
skolans undervisning måste beaktas i lärarutbildningen. Sexual-
och samlevnadsundervisning bör enligt motion 1993/94:Ub31 (fp)
yrkande 2 tas upp som en viktig punkt i lärarnas utbildning och
fortbildning. I motionerna 1992/93:Ub403 (kds) yrkande 3 och
1992/93:Ub416 (fp) yrkande 1 framhålls att i utbildning av
rektorer och lärare bör betonas skolpersonalens ansvar för att
förebygga och hindra mobbning. Kunskap om danskonst föreslås i
motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 2 tas upp som ett ämne i
lärarutbildningen. Behovet av en ändamålsenlig och modern
utbildning och fortbildning av lärare i mediekunskap, påpekas i
motion 1992/93:Ub440 (s, c) yrkande 3.
Enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 9 kännetecknas
lärarkåren i hög utsträckning av lärarprofessionalism, vilken
måste tas till vara och utvecklas. Motionärerna anser att både
fortbildning av lärare och lärarutbildning måste förändras i
takt med införandet av ny läroplaner.
En speciell utbildning för hemspråkslärare efterfrågas i
motion 1993/94:Ub2 (fp). Denna bör leda till att dessa lärare
blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande
språk.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att de föreslagna
förändringarna i skolan i form av bl.a. större frihet att lägga
upp undervisningen kommer att ställa höga krav på lärarkårens
yrkeskunnande. Utbildning och fortbildning måste därför
inriktas på att stärka lärarnas och annan skolpersonals
professionella förmåga att förverkliga läroplanens alla mål.
Nya och ändrade kursplaner aktualiserar behovet av fördjupade
och i några fall nya ämneskunskaper för vissa lärargrupper. När
det gäller de i motionerna utpekade områdena vill utskottet som
särskilt viktigt framhålla kunskap om åtgärder mot mobbning.
Utskottet vill erinra om att behörighetsvillkoren för lärare
är reglerade i skollagen (2 kap. 3--5 §§). Det ankommer på
kommunerna att för tillsvidareanställning som lärare nyttja
personer som uppfyller dessa krav. Det närmare innehållet i
lärarutbildningar bestäms av resp. universitet och högskola.
Enligt utskottets mening bör motionerna 1992/93:Ub403 yrkande
3, 1992/93:Ub416 yrkande 1, 1992/93:Ub440 yrkande 3,
1992/93:Ub501 yrkande 2, 1992/93:Ub908 yrkande 2, 1993/94:Ub2,
1993/94:Ub21 yrkande 9 och 1993/94:Ub31 yrkande 2 med
hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del hävdas att
regeringen i propositionen tonat ned betydelsen av att utveckla
arbetsformerna i skolan. Utvärderingsresultat visar tvärtom att
det krävs förstärkta insatser för att uppnå målen om personlig
och social utveckling. Det är enligt motionärerna i första hand
en uppgift för Skolverket att med stöd av forskning inrikta
sitt utvecklingsarbete och sin informationsverksamhet mot en
förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan. Frågan måste
ha högsta prioritet i den uppföljning och utvärdering av
skolan som sker på skolnivå, lokal och nationell nivå.
I motion 1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 4 krävs med
motionärernas synsätt såväl att de centrala timplanerna på sikt
skall slopas som att en bättre nationell uppföljning,
utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse skall
ske. Motionärerna kräver också ett professionellt skolverk med
egna sanktionsmöjligheter gentemot kommuner och skolor, som
inte klarar måluppfyllelsen.
Utskottet noterar att i en OECD-rapport från 1992 påpekade de
granskande experterna att de såg förhållandevis litet av
pedagogiskt utvecklingsarbete vid sina skolbesök i svenska
skolor. Det kan vidare konstateras att resultatet av den
nationella utvärderingen av grundskolan som Skolverket nyligen
presenterat (Bilden av skolan 1993) allmänt motiverar en
utveckling av arbetsorganisation, arbetsformer och arbetssätt.
Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för
1994/95--1996/97 anfört att resultatet för
utvecklingsprogrammet innebär att frågor av didaktisk karaktär
särskilt måste uppmärksammas. En systematisk inventering skall
göras för att ta fram exempel på skolor som på ett
framgångsrikt sätt arbetar med elevers inflytande i
undervisningen och där arbetsformer och arbetssätt har
befrämjat inflytande, ansvarstagande och goda studieresultat.
Skolverket avser vidare att under perioden rikta sina insatser
vad gäller kompetensutveckling av anställda i såväl det
offentliga skolväsendet som i fristående skolor till områden
som elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att genom att
regelstyrningen av skolan nu ytterligare minskas och
möjligheter öppnas för att utforma och variera skolan på det
sätt man lokalt finner bäst, kommer engagemanget för
pedagogiskt utvecklingsarbete att öka. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande
4 och 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del.
Kommunerna bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 9
tillföras extraresurser för skolverksamheten för att följa
upp läroplanens intentioner. Motionärerna anmärker på
förfarandet att man fastslår vilka kravmål som eleverna skall
ha uppnått vid en viss ålder, utan att samtidigt följa upp
kraven med löften om resursförstärkningar om målen inte nås.
Utskottet instämmer i det resonemang som förs i propositionen
om finansieringsprincipens tillämpning. I enlighet med denna
princip bör kommuner och landsting inte åläggas nya uppgifter,
utan att de samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på
annat sätt än med höjda skatter. Utskottet ställer sig bakom
regeringens bedömning att förslagen i propositionen inte är av
den art att de medför några ökade utgifter för kommunerna.
Samtidigt vill utskottet erinra om kommunens ansvar för att
tillräckliga resurser ställs till förfogande för skolans
verksamhet. Motion 1993/94:Ub12 yrkande 9 avstyrks därmed av
utskottet.
9. Övriga frågor
Frågor om sänkt skolpliktsålder och förlängd skolgång tas
upp i några motioner.
Nästa stora skolreform, hävdas det i motion 1993/94:Ub1 (s)
yrkande 25, blir att göra grundskolan tioårig och att barn
skall börja i skolan vid sex års ålder. Motionärerna beklagar
att regeringen inte medverkat till att dessa frågor har kunnat
vägas in i det ställningstagande till en ny läroplan som
riksdagen nu skall göra. Ett genomförande av en sådan reform
kräver enligt motionen ett omfattande förberedelsearbete,
vilket bör ankomma på regeringen. Förutom praktiska frågor för
kommunerna och läroplansfrågor bör särskilt beaktas
konsekvenserna av en tidigarelagd skolstart för barn med
särskilda behov av hjälp och stöd i sin utveckling, framhåller
motionärerna.
I motion 1992/93:Ub425 (fp) pläderas för att skolpliktsåldern
sänks till sex år och att grundskolan samtidigt blir tioårig.
Enligt motionen skulle en sådan modell ge barnen mer tid att
lära in baskunskaper, skapa möjlighet till en mjukare övergång
från förskolan och skapa utrymme för införande av särskild
pedagogik för sexåringar. Gymnasieskolan behöver, anförs det,
en gedigen grund som kan ges av en tioårig grundskola (yrkande
1). Motionärerna vill att en aviserad utredning om dessa frågor
skall tillsättas snarast och bedriva sitt arbete skyndsamt
(yrkande 2). -- Med liknande motiveringar förespråkas också i
motion 1992/93:Ub506 (c) en tioårig grundskola med skolstart
vid sex års ålder. Övergången mellan förskolans och
grundskolans arbetssätt bör ske successivt. Motionärerna anser
att den nya ordningen bör införas parallellt med
läroplansreformen och vara genomförd fullt ut år 1997.
Enligt motion 1992/93:Ub402 (s) bör möjligheten för
kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens skolor
snabbutredas. Motionärerna menar att man med ett sådant system
bättre kan anpassa skolstarten till det enskilda barnets
mognad.
Utskottet vill peka på att regeringen i mars 1993, och
således efter det att flera av de aktuella motionerna väcktes,
tillkallat Utredningen om förlängd skolgång och sänkt
skolpliktsålder (dir. 1993:39). Arbetet skall enligt direktiven
vara avslutat i och med utgången av mars 1994. Utredningen har
i en första delrapport i augusti 1993 redovisat dels vilka
modeller för förlängd skolgång och tidigare skolstart som
kommer att belysas i det fortsatta utredningsarbetet, dels de
demografiska förutsättningarna för en eventuell reform.
Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas
innan riksdagen gör något uttalande om det fortsatta
beredningsarbetet. Riksdagen bör enligt utskottet avslå
motionerna 1992/93:Ub425, 1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande
25.
I sammanhanget vill utskottet erinra om bestämmelserna om
flexibel skolstart, varigenom möjliggörs ett större
hänsynstagande till elevens personliga utveckling. Med
hänvisning därtill och till vad som anförts ovan avstyrker
utskottet motion 1992/93:Ub402.
Ett antal motioner tar upp frågor som rör olika
jämställdhetsåtgärder i skolan. I motion 1992/93:Ub432 (fp)
i denna del anförs att det finns mycket som tyder på att pojkar
i skolan gynnas på flickornas bekostnad. Detta skulle kunna
undvikas om pojkar och flickor undervisades i skilda grupper i
syfte att stärka flickornas identitet och träna pojkar att
släppa fram sina mjukare sidor.
Kommunerna bör enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 5
åläggas att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till
förbättring av arbetsmiljön också ur ett
jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte
missgynnas. Motionärerna menar att undersökningar visat att
risken för flickor att skada sig i skolan är större än den för
pojkar.
Behovet av nya vägar för att intressera flickor för teknik
tas upp i motionerna 1992/93:Ub514 (s) yrkande 7 och
1992/93:Ub446 (s). Som exempel på en framgångsrik satsning
nämns Teknikstugan i Alingsås med undervisning i grupp av
enbart flickor. I den förstnämnda motionen begärs att
regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur
jämställdhetsmålet uppfyllts, bl.a. i fråga om arbetet med att
förändra den ojämna könsfördelningen i utbildningen.
Utskottet lägger stor vikt vid att jämställdhetsåtgärder i
olika former vidtas i skolan. Det ankommer enligt utskottets
uppfattning i hög grad på skolan lokalt att organisera och
lägga upp undervisningen så att jämställdhet mellan flickor och
pojkar främjas och också förståelsen dem emellan. Utskottet
vill särskilt lyfta fram frågan om att stimulera flickors
intresse för teknik.
Utskottet vill hänvisa till att regeringen i juni 1992
uppdragit åt Skolverket att utforma en strategi för utvärdering
och utveckling av jämställdheten i skolan. Skolverket skall
därvid beakta vikten av att skolan tar till vara och
vidareutvecklar pedagogiska metoder som tillmötesgår både
manliga och kvinnliga elevers behov, liksom att innehållet i
undervisningen och de läromedel som används gör detta. Verket
skall också belysa hur skolan kan motverka könsbundna studie-
och yrkesval. I den fördjupade anslagsframställningen för
1994/95--1996/97 ger Skolverket bl.a. exempel på hur det
fortsatta arbetet skall utformas (s. 22 f.).
Vidare har regeringen i februari 1993 tillsatt en särskild
arbetsgrupp Kvinnligt och manligt i skolan. Arbetsgruppen har
bl.a. till uppgift att samla in och systematisera aktuell
kunskap och erfarenhet om könstillhörighetens betydelse
för barns och ungdoms utveckling och skolgång. Med utgångspunkt
från denna kunskapsbas skall gruppen söka definiera vad
jämställdhet i skolsammanhang innebär och därmed ge
jämställdhetsarbete en konkret innebörd.
Utskottet anser att pågående arbete bör avvaktas och
avstyrker motionerna 1992/93:Ub432 i denna del, 1992/93:Ub446,
1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514 yrkande 7.
Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 8 i denna del bör
självförtroendeträning med inslag av självförsvarsträning
ingå i flickornas utbildning på högstadiet. I yrkande 9 i samma
motion föreslås relationsträning för pojkar som en framkomlig
väg för att göra flickor och pojkar mer samspelta. I motion
1992/93:So289 (v) yrkande 12 anser motionärerna att anorexi och
bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att
könssociala perspektiv införs i undervisningen i ämnen som
idrott och hälsa, hemkunskap, biologi och bild.
Utskottet vill peka på att Skolverket -- i den ovan nämnda
redogörelsen för hur det fortsatta arbetet med att utforma en
strategi för utveckling av jämställdheten i skolan skall
bedrivas -- anför att könsskillnader och hanteringen av dessa
handlar om dolda och djupt liggande sociala och kulturella
mönster, både individuellt och institutionellt. Vidare sägs att
"flickor och pojkar, liksom lärare av båda könen, ingår i ett
gemensamt socialt och språkligt spel och skapar, eller
återskapar, bestämda rollmönster". Enligt utskottets mening bör
resultatet av Skolverkets arbete inväntas. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena
8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12.
I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 11 begärs att riksdagen
uttalar sig för en dokumentation av elevers engagemang i
skolans föreningar. Arbete i föreningar ger eleverna
kunskaper och erfarenheter av praktiskt demokratiskt arbete och
bör räknas dem till godo.
Utskottet anser att elevers engagemang i skolföreningar bör
uppmuntras, men vill inte förorda ett uttalande av riksdagen
att detta skall dokumenteras. Frågan om dokumentation kan
bestämmas lokalt av den enskilda skolan. Motionsyrkandet
avstyrks därmed.
I motion 1992/93:Ub490 (fp) framförs en rad argument för
inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna
innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att
överta vissa beslutsbefogenheter. För att genomföra detta kan
det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och
kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett
tillkännagivande om behovet av att en utredning snarast
tillsätts för att se över hur självstyrande skolor skall kunna
införas (yrkande 2).
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 6 begärs en ändring av
skollagen för att göra det möjligt att inrätta
skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt av
elever, lärare och annan personal och få ansvar för
skolenhetens drift och verksamhet.
Utskottet konstaterar att de i motionerna begärda
lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också innehåller
kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas rätt att
bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar av kommunen. Det
finns dock inte något hinder för att bilda rådgivande organ, i
vilket t.ex. rektor och föräldrar kan ingå. Utskottet är inte
berett att nu förorda den begärda utredningen. Motionerna
1992/93:Ub490 och 1993/94:Ub12 yrkande 6 bör avslås av
riksdagen.
Enligt motion 1992/93:Ju836 (nyd) yrkande 6 bör det göras
möjligt för verkligt skoltrötta elever att gå en
yrkesinriktad utbildning i stället för vanlig skolgång. Detta
skulle enligt motionärerna kunna förhindra att dessa elever
vänder sitt intresse mot missbruk och kriminalitet.
Utskottet vill peka på att möjligheter finns för skolan att
anordna anpassad studiegång för elever som åberopar sjukdom
eller andra särskilda omständigheter. Utskottet vill dock
framhålla att en sådan lösning inte i första hand bör
tillgripas för att förhindra missbruk och kriminalitet.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
Informationen i skolan om s.k. grå sjukdomar bör ökas,
anförs det i motion 1992/93:Ub480 (fp). Som exempel på sådana
sjukdomar, där ökad information skulle ge omvärlden bättre
kunskap och förståelse, nämner motionären epilepsi och
diabetes.
Utskottet ser det som mycket angeläget att skolsituationen
underlättas för elever med olika former av medicinska
handikapp. Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:UbU21
behandlat motioner i ämnet. Utskottet anförde då (s. 10) att
det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om
medicinska handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar
skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas
också till de medicinskt handikappade elevernas behov. Med det
anförda bör riksdagen avslå motion 1992/93:Ub480.
Enligt motion 1992/93:Ub484 (nyd) bör obligatorisk
undervisning införas i skolorna från årskurs 8 eller 9 i
att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.
Utskottet anser -- med instämmande i att sådan undervisning
är viktig -- att anordnandet därav ankommer på den enskilda
skolan. Något uttalande av riksdagen i denna fråga anser inte
utskottet påkallat, varför motionen avstyrks.
I motion 1992/93:Ub428 (nyd) i denna del föreslås
bestämmelser som ålägger idrottslärare och övriga
lärare i bl.a. grundskolan att låta eleverna under alla
lektioner utföra vissa rörelser i syfte att förebygga
arbetsskador.
Utskottet anser att föreskrifter av detta slag inte är
förenliga med den mål- och resultatstyrning som statsmakterna
numera tillämpar. Riksdagen bör därför avslå motionen i denna
del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Läroplanen -- struktur och inriktning
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkande 2 och
1993/94:Ub20 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,
1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande
1, 1993/94:Ub14 yrkande 1, 1993/94:Ub17 yrkande 1,
1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande moralisk upprustning inom skolan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 5,
4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och
skola
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1,
1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4,
res. 4 (s)
5. beträffande läroplanens struktur och inriktning i
övrigt
att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
2. Läroplanen -- mål och riktlinjer
6. beträffande miljöfrågorna i läroplanen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande 13 och
1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. beträffande det internationella perspektivet i
läroplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19
och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1
yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju618
yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i denna del,
1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande internationella överenskommelser
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och
1993/94:Ub12 yrkande 3,
men. (v) - delvis
10. beträffande den nordiska dimensionen i skolans
undervisning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1,
1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35,
11. beträffande skolans kulturmål
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och
1993/94:Ub1 yrkande 18,
12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 1,
men. (v) - delvis
13. beträffande skolbibliotekens betydelse
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 26 och
1993/94:Ub12 yrkande 13,
14. beträffande målen för samverkan mellan skola och
arbetsliv
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub9 yrkande 1,
15. beträffande elevers och föräldrars ansvar och
inflytande i skolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 8, 1993/94:Ub1 yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21
yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors
ansvar, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och
1993/94:Ub12 yrkande 7,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis
17. beträffande elever med särskilda behov av stöd
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 23 och
1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5,
18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,
1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och
1993/94:Ub21 yrkande 3,
res. 6 (s)
3. Kursplanerna -- struktur
19. beträffande kursplanernas struktur
att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
4. Kursplanerna -- innehåll
20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära,
m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena
3 och 4 samt 1993/94:Ub12 yrkande 10,
res. 7 (s)
21. beträffande undervisningen i historia
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och
1992/93:Ub509 yrkande 2 i denna del,
22. beträffande ämnet religionskunskap
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och
4 och 1992/93:Ub902 yrkande 1,
23. beträffande undervisningen i svenska
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub451,
24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14,
1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del och 1993/94:Ub30,
res. 8 (s)
25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15,
1993/94:Ub3, 1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22,
res. 9 (s)
26. beträffande miljöfrågornas inplacering i ämnen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443
yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12
yrkande 11,
27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub522 yrkandena 1, 2,
3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16, 1993/94:Ub20
yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1993/94:Ub26 och 1993/94:Ub31 yrkande
1,
men. (v) - delvis
28. beträffande ANT-verksamheten i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub450 i denna del,
1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1,
1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8,
1992/93:So293 yrkande 4 och 1993/94:Ub25,
29. beträffande konsumentkunskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub13 yrkande 1,
30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 4,
res. 10 (nyd)
31. beträffande trafikundervisning i skolan för cyklande
barn att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub512,
5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 29,
med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1
yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503
delvis, 1993/94:Ub1 yrkande 27, 1993/94:Ub12 yrkande 8,
1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om utvecklingssamtal, skriftlig information och betygssystem,
res. 11 (s)
res. 12 (nyd)
men. (v) - delvis
33. beträffande betygsskalan
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår
motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub18,
res. 13 (s)
34. beträffande det nationella provsystemet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,
res. 14 (s)
35. beträffande fristående skolors ställning inom det
nationella provsystemet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,
res. 15 (s)
36. beträffande fristående skolors information till hemmen,
m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 11 §,
37. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub463 delvis,
38. beträffande betyg i ordning och uppförande
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub460 delvis,
1992/93:Ub483 yrkande 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis,
res. 16 (nyd)
39. beträffande betyg i flit
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub483 yrkande 1,
6. Timplanen -- struktur och innehåll
40. beträffande grundskola utan stadieindelning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4
antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §,
41. beträffande garanterad minimitid för samtliga
obligatoriska ämnen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och
2 och 1993/94:Ub14 yrkande 5,
res. 17 (nyd)
42. beträffande tid för språk, matematik och tekniska
ämnen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub901 yrkande 2,
43. beträffande timplanens totalram om 6 665 timmar
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
44. beträffande gemensamt timtal för de praktisk-estetiska
ämnena
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion
1993/94:Ub28 och med avslag på regeringens förslag och motion
1993/94:Ub21 yrkande 7 godkänner vad utskottet anfört om att
varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall
tillförsäkras eget timtal på timplanen,
45. beträffande timmar för elevens val
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15, 1993/94:Ub1
yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänner
vad utskottet anfört om att på timplanen ange 470 timmar för
elevens val,
res. 18 (s)
46. beträffande det sammanlagda utrymmet för
praktisk-estetiska ämnen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga i denna
del, godkänner vad utskottet anfört om att det skall omfatta
1 320 timmar,
res. 19 (s) - villk. 18
47. beträffande Läroplanskommitténs förslag om timmar för
de praktisk-estetiska ämnena
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub408, 1992/93:Ub414,
1992/93:Ub475, 1992/93:Ub478, 1992/93:Ub482 yrkande 3,
1992/93:Ub496, 1992/93:Ub518, 1992/93:Kr336 yrkande 4 och
1992/93:A811 yrkande 38,
48. beträffande dansen i grundskolans schema
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub501 yrkande 1 i denna
del,
49. beträffande timtal för ämnet bild
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub440 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510
i denna del, 1992/93:Ub516 i denna del och 1993/94:Ub23
godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för
ämnet bild anges 230 timmar,
50. beträffande timtal för ämnet hemkunskap
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande
2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och
1993/94:Ub8 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen
skall för ämnet hemkunskap anges 118 timmar,
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna
1992/93:Ub405 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 1992/93:Ub407,
1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna
del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub473,
1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498,
1992/93:Ub504, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna
del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och
1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om att på
timplanen skall för ämnet idrott och hälsa anges 460 timmar,
res. 20 (s) - villk. 18
res. 21 (nyd)
52. beträffande timtal för ämnet musik
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i
denna del och med anledning av regeringens förslag godkänner
vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet musik
anges 230 timmar,
53. beträffande musikkulturen i skolan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub500,
54. beträffande timtal för ämnet slöjd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion
1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om att
på timplanen skall för ämnet slöjd anges 282 timmar,
res. 22 (s) - villk. 18
55. beträffande maskinskrivning och datorteknik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub409,
56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2,
1992/93:Ub482 yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1
yrkande 5, 1993/94:Ub10 och 1993/94:Ub27 godkänner vad
utskottet anfört om att på timplanen skall anges dels för
samhällsvetenskapliga ämnen 885 timmar, dels för
naturvetenskapliga ämnen 800 timmar,
res. 23 (s) - villk. 18
57. beträffande kommunens skyldighet att anordna
undervisning i B-språk
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 16
godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
men. (v) - delvis
58. beträffande hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1,
1992/93:Ub467, 1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande
2,
res. 24 (nyd)
59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9, 1993/94:Ub1
yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 godkänner vad utskottet
förordat,
res. 25 (s) - villk. 18
60. beträffande studie- och yrkesvägledning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande 40 i
denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och
1993/94:Ub13 yrkande 3,
res. 26 (s)
61. beträffande arbetslivsorientering och syoverksamhet
inom specialskolan och den obligatoriska särskolan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och
1993/94:Ub29,
62. beträffande timplanen i sin helhet
att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som
utskottets förslag i bilaga 2 till detta betänkande betecknade
lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner regeringens
förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och
innehåll,
res. 27 (s) - villk. 18
men. (v) - delvis
7. Övriga ändringar i skollagen
63. beträffande åtgärder mot kränkande behandling
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub403
yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416 yrkandena 2, 4 och 5 antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§,
8. Ikraftträdande och genomförande m.m.
64. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under mom. 36, 40, 62 och 63,
65. beträffande den nya läroplanens ikraftträdande och
genomförande
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
66. beträffande utökad tjänstgöringsskyldighet för lärare
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 7,
68. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 4 och
1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del,
res. 28 (s)
69. beträffande extraresurser till kommunerna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 9,
men. (v) - delvis
9. Övriga frågor
70. beträffande sänkt skolpliktsålder och förlängd
skolgång
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub402, 1992/93:Ub425,
1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande 25,
71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub432 i denna del,
1992/93:Ub446, 1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514
yrkande 7,
men. (v) - delvis
72. beträffande träning i självförtroende, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i
denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12,
res. 29 (nyd)
73. beträffande dokumentation av elevers engagemang i
skolans föreningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub514 yrkande 11,
74. beträffande lagregler om självstyrande skolor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub490 och
1993/94:Ub12 yrkande 6,
men. (v) - delvis
75. beträffande åtgärder för skoltrötta elever
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 6,
76. beträffande information om s.k. grå sjukdomar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub480,
77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub484,
res. 30 (nyd)
78. beträffande åliggande för lärare att förebygga
arbetsskador
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub428 i denna del.
Stockholm den 2 december 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s),
Lena Öhrsvik (s) och
Christer Lindblom (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet anser sammanfattningsvis" och på s. 26
slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att
propositionens formuleringar om kristen etik och västerländsk
humanism i anslutning till resonemangen om skolans värdegrund
är onödiga och olyckliga. En så central fråga som skolans
värdegrund skall inte beskrivas så otydligt att utrymme ges för
skilda tolkningar.
Att ifrågavarande formuleringar är otydliga och oklara
framgår av diskussionen i bilaga 8 till Läroplanskommitténs
betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Där framhålls
bl.a. det ohållbara i att förstå talet om kristen etik så, "att
de etiska spelregler som bildar fundament för varje dräglig
samhällsordning skulle vara hämtade ur Nya testamentet".
Innebörden av uttrycken "kristen etik" och "västerländsk
humanism" kan ge utrymme för motstridande tolkningar och
riskerar att skapa osäkerhet om den gemensamma uppslutningen
kring allmänmänskliga värden.
Det finns enligt utskottets mening en stark och enig
uppslutning kring de allmänmänskliga värden som skolan skall
bygga sin verksamhet på, såsom respekten för människolivets
okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med de svaga och
utsatta, respekten för människans värdighet samt jämställdheten
mellan män och kvinnor. Detta är värden som vunnit bred
anslutning bland människor med olika övertygelser och
trosuppfattningar och som varje generation har ansvar att
överföra till nästa generation. Denna värdegrund har därför
gemensamt -- av människor med olika bakgrund -- uttryckts i
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i olika
internationella konventioner.
Utskottet anser sammanfattningsvis att begreppen "kristen
etik" och "västerländsk humanism" bör undvikas vid den slutliga
utformningen av läroplanstexten. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,
1992/93:Ub514 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20
yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub1 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2
samt 1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall
till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande
2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1
yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt
1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (mom. 1)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Enligt utskottets mening" och på s. 26 slutar med
"regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör slå vakt om den kulturella
homogenitet som kännetecknar vårt land och som är en viktig del
av förklaringen till dess jämförelsevis harmoniska tillstånd.
Tolerans, förståelse och respekt för medmänniskor är
grundläggande värden som skolan skall slå vakt om, och som
genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup
förankring i vårt land. Det ligger en uppenbar målkonflikt i
att samtidigt hävda detta och välkomna ett mångkulturellt
samhälle. Regeringen behandlar i propositionen inte alls denna
målkonflikt, vilket är en allvarlig brist. Det är viktigt att
nationella styrinstrument och kulturbärare -- där läroplanen är
en av de viktigaste -- inte lämnar tvetydiga och dubbla
budskap. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till betydligt mer preciserade riktlinjer i dessa frågor där
målkonflikten antingen eliminerats eller tydligt behandlas och
diskuteras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub14 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,
1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena
1--2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2,
1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och 1993/94:Ub34 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 1,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2,
1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub12 yrkande
2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och
1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Demokratisk fostran (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet har samma" och på s. 27 slutar med
"yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan skall
arbeta för att utvidga och fördjupa demokratin både genom att
ge kunskap och genom att fostra till ett demokratiskt
förhållningssätt. Varje ny generation måste vinnas för
demokratins idéer. Det innebär att skolan aktivt skall påverka
barn och ungdomar att omfatta demokratins grundläggande
värderingar och att låta dessa komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling. Utskottet noterar att en motsvarande
formulering finns intagen i arbetsgruppens förslag till
läroplanstext (prop. bil. A s. 110). Regeringen har emellertid
i avsnittet om skolans roll och uppgifter anfört att skolan
"har ett större och mer varaktigt uppdrag än att effektuera den
rådande konjunkturens och tidsandans krav" (prop. s. 12).
Utskottet instämmer med motionärerna att detta kan tolkas som
att skolan inte längre skall bidra till förändring utan
begränsa sig till att vårda ett arv. Enligt utskottets mening
får det inte råda någon tvekan om att skolans främsta uppgift
är att ge eleverna en demokratisk fostran. Detta bör komma till
klart uttryck i läroplanstexten. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande demokratisk fostran
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att frågor som hänger samman med
skolstart, skolplikt m.m. för närvarande utreds av Utredningen
om förlängd skolgång. Utskottet anser att det hade varit
naturligt att ta upp dessa frågor i samband med beslut om en ny
läroplan.
Nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig
barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i
samhällets insatser för barns och ungas utveckling. All
personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en
helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna numera har det
samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens
personal har förutsättningar skapats för en bättre samordning
och integrering av verksamheterna. Olika former av sådan
samordning och integrering förekommer också i kommunerna. Detta
talar starkt för att de olika verksamheterna har ett gemensamt
måldokument som utgångspunkt för sitt arbete. Mot denna
bakgrund anser utskottet att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om ett gemensamt måldokument för
barnomsorgen och det obligatoriska skolväsendet. Riksdagen bör
med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1,
1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och
skola
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514
yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m.
(mom. 16)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "därmed av
utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att regeringen
inte tillräckligt tydligt har klargjort ansvarsfördelningen
mellan den lokala politiska nämnden för skolan och rektor och
andra befattningshavare. Det synes dock som om regeringen med
"skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta skulle innebära
att det samlas stor makt och stort inflytande i rektorsrollen.
Enligt utskottets mening har i propositionen inte till alla
delar gjorts en riktig avvägning mellan vad som är de kommunalt
förtroendevaldas ansvar och vad som är den enskilda skolans
ansvar.
Utskottet vill påpeka att den för skolan ansvariga kommunala
nämnden inte får ställas vid sidan av viktiga beslut. Nämnden
har ett övergripande ansvar för skolans utveckling och resurser
i kommunen. Genom att utarbeta kommunens skolplan bör denna
nämnd tydliggöra sina prioriteringar. Det är därför naturligt
att nämnden, efter förslag från den enskilda skolan, t.ex.
fastställer jämkningar av timplanen och andra beslut av större
vikt. Riksdagen bör med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande
24 och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om rektors
roll och det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över
skolan.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors
ansvar, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 24
och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (mom. 18)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 3"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, mot bakgrund av Skolverkets nyligen
redovisade nationella utvärdering av skolan, att det är
angeläget med en förnyelse av arbetsmetoder och arbetssätt i
skolan för att nå de mål om elevens personliga och sociala
utveckling som satts upp. Skolverkets utvärdering visar brister
hos eleverna i att analysera och lösa problem, argumentera för
en uppfattning, se samband och förstå begrepp och använda
kunskaper på ett ämnesövergripande sätt. Undervisningen måste
enligt utskottets mening i en helt annan omfattning än vad som
nu sker utgå från elevernas egna erfarenheter och frågor. Ett
elevaktivt och undersökande arbetssätt befrämjar förståelse och
underlättar för eleven att sätta in ny kunskap i sitt
sammanhang. Ett demokratiskt arbetssätt stärker elevens
inflytande och ger stöd åt skolans demokratifostrande arbete.
Utskottet menar att sådana arbetsformer ger eleven bättre
möjligheter att nå fram till bestående kunskaper och insikter.
I enlighet med målstyrningens principer ankommer det på lärare
och annan skolpersonal att i samverkan med eleverna utforma
undervisningen så att dessa mål nås. Utskottet vill att
riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,
1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 5
samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482
yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12
yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (mom. 20)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill med" och på s. 40 slutar med
"yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser stora fördelar med att undervisningen inom de
naturorienterande och samhällsorienterande ämnesområdena
bedrivs ämnesövergripande. Utskottet anser sig ha stöd
för detta i Skolverkets utvärdering, speciellt av de
naturorienterande ämnena. Det finns ett starkt behov av att i
ökad grad låta utgångspunkten för undervisningen vara elevernas
egna erfarenheter av dessa kunskapsområden. Utskottet anser
alltså att kursplaner, som Läroplanskommittén föreslagit, skall
fastställas i ämnena samhällslära och naturlära för årskurserna
1--6. I de tre högre årskurserna bör nuvarande indelning av
undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande
ämnesområden bestå. Utskottet konstaterar dessutom att den nya
lärarutbildningen är utformad för att passa en
ämnesövergripande undervisning i naturorienterande och
samhällsorienterande ämnen. Utskottet tillstyrker därmed
motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ub12
yrkande 10.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
3 och 1993/94:Ub12 yrkande 10 samt med anledning av motion
1993/94:Ub1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (mom. 24)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet citerar" och på s. 42 slutar med "därmed
av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser det som angeläget att barn- och ungdomskunskap
med den inriktning Läroplanskommittén föreslagit blir ett
självständigt ämne inom det samhällsorienterande ämnesblockets
kursplan. Det är viktigt både för att stimulera ämnets
utveckling och för att säkra tillgången på behöriga lärare. Som
motionärerna framhållit är det viktigt att ungdomar i skolan
får möjlighet att diskutera och vidga sina kunskaper både om
sig själva och andra människor för att få en stabil grund inför
vuxenlivet. Ämnet bör inordnas i det samhällsorienterande
ämnesområdet. Riksdagen bör med anledning av motionerna
1993/94:Ub1 yrkande 14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del
samt med avslag på motion 1993/94:Ub30 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om barn- och
ungdomskunskap.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del samt med avslag på
motion 1993/94:Ub30 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Kursplan för svenska som andraspråk (mom. 25)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet delar regeringens" och på s. 43 slutar
med "1993/94:Ub22" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor
betydelse att svenska som andraspråk ges som ett eget ämne. En
väl genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets
karaktär och inriktning måste ligga till grund för
undervisningen. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en egen
metodik. Utskottet vill framhålla vikten av att undervisningen
planeras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna
utvecklar god förmåga att både förstå och uttrycka sig på
svenska. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub12 yrkande 14 samt med anledning av motionerna
1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 14
samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15,
1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (mom. 30)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslås av
riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att ett sådant nytt skolämne som
motionärerna rubricerar "vardagskunskap" kan fylla en viktig
funktion i skolans undervisning. Som motionärerna påpekar bör
personer från exempelvis PBU, sjukvården, Röda korset,
konsumentvägledningen, polisen, kyrkan och socialtjänsten kunna
bidra med sitt kunnande. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Vid sina överväganden" och på s. 53 slutar med
"utskottet även denna" bort ha följande lydelse:
I allt pedagogiskt arbete ingår att eleven kontinuerligt får
information om hur hon/han uppfyllt skolans mål. Vid sina
överväganden om ett nytt betygssystem utgår utskottet vidare
från samarbetet mellan hem och skola och den ömsesidiga
information om eleven som med nödvändighet följer därav.
Informationen från skolan kan ske genom muntliga kontakter
eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan båda
formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga
informationen från skolan kan denna ges antingen i form av
meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver
elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i
form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande
sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt
nationella föreskrifter.
Utskottet har den bestämda uppfattningen att samtal är den
överlägsna kontaktformen när ett barns utveckling skall
analyseras. Kraven på eleven tydliggörs och samtalen kan
fungera som en sporre för arbetet i skolan och för kontakterna
mellan skola och hem. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet vad regeringen föreslagit om skriftlig information.
Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om
nationellt reglerade betyg, anser att det bör slås fast av
riksdagen att reglering av skriftlig information till hemmen
inte bör förekomma före årskurs 8. Enligt utskottets
uppfattning hindrar emellertid inte ett sådant
ställningstagande att det ibland kan vara lämpligt att fästa
ömsesidiga åtaganden på papper. Men då är det en sak enbart
mellan läraren, eleven och föräldrarna.
Med tanke på att den skriftliga informationen kan komma att
beröra yngre barns skolgång är det angeläget att
standardiserade betygsliknande former för denna undviks.
Utskottet delar Betygsberedningens åsikt att barn först i
tonåren kan förstå vad betyg innebär. Skriftlig information bör
därför utformas på ett sådant sätt att den inte kan betraktas
som offentlig handling. Detta skulle vara av stort värde för
det fortsatta samarbetet mellan hem och skola.
Vad utskottet har anfört om utvecklingssamtal och skriftlig
information till föräldrarna utesluter lokala betyg.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller
yrkande 29 i motion 1993/94 Ub1 och avslår regeringens förslag
om riktlinjer för ett nytt betygssystem i den del del det avser
reglering av skriftlig information från årskurs 5. Riksdagen
bör därjämte med bifall till yrkandena 27 och 28 i samma motion
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
skriftlig information.
Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg bör
ges även fr.o.m. årskurs 8 t.o.m. höstterminen i årskurs 9 och
att utformningen av dessa bör regleras nationellt. -- -- --
(=utskottet) -- -- -- till slutmålet.
Betygen som sätts -- -- -- (=utskottet) -- -- -- som eleven
kommer.
Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig
information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett
mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser
betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1
yrkandena 27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29 samt
med anledning av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna. Motionerna 1992/93:Ub503 i denna del,
1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och
1993/94:Ub33 bör avslås.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena
27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29, med anledning
av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på regeringens
förslag och motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis,
1992/93:Ub503 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub14
yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "När det gäller" och slutar med "utskottet även
denna" bort ha följande lydelse:
Även om utskottet accepterar huvudlinjerna i regeringens
förslag till nytt betygssystem för grundskolan, anser utskottet
att riksdagen inte bör bifalla det utan att det förtydligas i
vissa hänseenden i enlighet med vad som anförts i motion
1993/94:Ub14. Som grundprincip för det nya betygssystemet bör
gälla att betygen skall vara skolans bekräftelse -- riktad till
eleverna -- på hur elevens arbete och studieresultat bedöms i
förhållande till vad läroplanerna och kursplanerna föreskriver.
Betygen skall således mer ha funktionen av återföring
(feedback) av erfarenheter för eleven än utgöra ett
urvalsinstrument för fortsatta studier. Skolan skall ge varje
elev möjlighet att utveckla sig optimalt -- såväl
intellektuellt och emotionellt som praktiskt -- i förhållande
till hans/hennes individuella förutsättningar,
begåvningsprofil, särart och ambitioner, varvid skolan skall
skapa goda förutsättningar för varje elev att bygga upp en äkta
självkänsla. Denna måste baseras på en god egenuppfattning och
realistisk självbild. Detta kräver ett väl utvecklat system för
feedback till eleven. Alla elever måste få chansen att utveckla
sina möjligheter, såväl elever med särskilda möjligheter som
elever med särskilda svårigheter.
Utskottet vill sålunda slå fast den grundläggande
utgångspunkten att betygens absolut viktigaste funktion är att
vara ett feedback-instrument med besked om hur väl denne lyckas
och utvecklas i sitt skolarbete i förhållande till läroplan och
kursplaner. Utskottet motsätter sig den ensidiga synen på
betygen som urvalsinstrument för högre studier. Bl.a. mot den
bakgrunden anser utskottet det självklart att eleverna skall få
betyg redan under de tidiga skolåren. Utskottet anser det
hänsynslöst och inhumant att inte ge eleverna och föräldrarna
den strukturerade feedback som ett formellt betyg utgör.
Utöver de direkt ämnesinriktade betygen bör eleverna få en
kort verbal beskrivning, muntlig eller skriftlig, av sina
starka sidor. Skolan skall därvid också söka beskriva var
eleven har sin förbättringspotential.
Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordat om att
skolorna lokalt skall besluta om ordningen för
studieinformation och betygssystem före årskurs 9. Emellertid
är propositionen oklar när det gäller vem eller vilka som på
lokal nivå skall besluta om former och ordning för betyg och
information, innan slutbetyg ges. Det bör ankomma på regeringen
att föranstalta om sådana åtgärder att det på central nivå
utarbetas förslag härom, vilka sedan kan användas lokalt efter
egna önskemål. Det är enligt utskottets uppfattning
orealistiskt att förvänta sig att en enskild skola har resurser
att arbeta fram egna feedbacksystem. Utskottet, som i det
följande tar ställning till regeringens förslag om betygsskala,
anser att betyg enligt en nationellt bestämd skala med fördel
kan ges från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs 3 eller 4.
Vad utskottet nu anfört om ett nytt betygssystem bör
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna
del och med anledning av propositionen som sin mening ge
regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna
1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 delvis,
1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29, 1993/94:Ub12
yrkande 8, 1993/94/Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och
1993/94:Ub33.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6
delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503
delvis, 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29,
1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32
och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Betygsskalan (mom. 33)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Med anledning av" och på s. 54 slutar med "och
1993/94:Ub18" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det inte rimligt att betygen i grundskolan
skall ha ett större antal betygssteg än de fyra steg som
regeringen föreslagit för gymnasieskolan (jfr prop.
1992/93:150). Sakliga skäl talar i stället för att betyg sätts
utifrån de kravnivåer för årskurs 9 som enligt regeringens
förslag definieras i kursplanerna, dvs. tre nivåer: en
godkändnivå, en nivå för god prestation och en nivå för utmärkt
prestation. Betygsstegen skall motsvara uppnådda kunskaper och
färdigheter på dessa nivåer. Utskottet förordar sålunda
följande betygsbeteckningar: G (godkänd), VG (väl godkänd) och
MVG (mycket väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån
godkänd bör detta framgå i betygsdokumentet genom beteckningen
(x) följt av ett omdöme, som beskriver elevens
kunskapsutveckling i det aktuella ämnet/ämnesgruppen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den obligatoriska
skolans viktigaste ansvar är att alla elever vid slutet av
årskurs 9 kan lämna grundskolan med kunskaper i alla ämnen som
motsvarar godkänd nivå. Insatser för att motverka svårigheter
och göra det möjligt för eleverna att reparera brister får inte
anstå till slutet av grundskoletiden utan måste sättas in
tidigt, varvid det gäller att fortlöpande följa upp de elever
som bedöms få svårt för att nå upp till godkänd nivå i något
ämne. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som behöver
särskilt stöd också får del av extra insatser. Skolarbetet bör
anpassas efter deras behov och förutsättningar. Utgångspunkten
bör vara att varje elev vid slutet av grundskolan skall kunna
uppnå betyget godkänd i alla ämnen. Om en elev trots alla
stödinsatser inte når upp till betyget godkänd, skall detta --
som redan framgått -- anges i betygsdokumentet genom
beteckningen (x) följt av ett omdöme om elevens
kunskapsutveckling. Detta innebär att skyldigheten kvarstår för
skolhuvudmannen att erbjuda eleven förnyade pedagogiska
insatser och ytterligare studier. Ambitionen skall entydigt
vara att genom denna ytterligare förkovran skall kunskaperna
och färdigheterna nå upp till godkänd nivå också för dessa
elever.
Vad utskottet här anfört om betygsskalan bör riksdagen med
bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och
1993/94:Ub18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
33. beträffande betygsskalan
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande
28 i denna del och 1993/94:Ub18 och med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Det nationella provsystemet (mom. 34)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar med "Utskottet instämmer i" och slutar med "i
motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet accepterar huvuddragen i regeringens förslag till
nationellt provsystem för det offentliga skolsystemet och
motiven för detta. Utskottet vill framhålla att ett sådant
system kan underlätta för lärare att sätta in stödåtgärder för
de elever som behöver sådana.
När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet mot
bakgrund av regeringens motivering för dem emellertid peka på
följande. Ämnesproven i årskurs 5 bör inte utgöra underlag för
betygsättning. De skall i stället göra det möjligt att bedöma
huruvida skolor, klasser och elever har nått en rimlig
kunskapsnivå. Utskottet vill understryka att mognadsnivån hos
barn i den ålder det rör sig om kan variera kraftigt. Det finns
därför skäl att behandla resultat från sådana nationella prov
med stor försiktighet. Synen på årskurs 5 som "kontrollstation"
för den enskilde bör alltså tonas ned.
Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag när det
gäller de utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar
med. Dessa skulle mäta elevens förmåga att använda kunskaper
för att självständigt formulera ståndpunkter i aktuella och
angelägna frågor. Regeringen bör sålunda vidta de åtgärder som
behövs för att ifrågavarande provtyper skall kunna utvecklas.
Härigenom blir det möjligt att genomföra de utvärderingsprov
Skolverket har diskuterat. Med det anförda tillstyrker
utskottet förevarande yrkande i motsvarande del.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande det nationella provsystemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Fristående skolors ställning inom det nationella
provsystemet (mom. 35)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "avslås i denna
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser principiellt och mot bakgrund av det ökade
antalet fristående skolor att det är ett samhällsintresse att
kunna kontrollera utbildningens resultat även vid dessa skolor.
De bör sålunda enligt utskottets mening ha i huvudsak samma
skyldigheter inom ramen för ett nationellt provsystem som de
offentliga skolorna. Med fristående skolor åsyftas i detta
sammanhang de skolor som avses i 9 kap. 1 § skollagen.
Utskottet tillstyrker yrkandet i denna del.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande fristående skolors ställning inom det
nationella provsystemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Betyg i ordning och uppförande (mom. 38)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57
börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 6
(delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att det
skall sättas betyg i ordning och uppförande i grundskolan och
delar vidare motionärernas uppfattning i motion 1993/94:Ub14
att sådana betyg skall sättas i samtliga årskurser. Vid
betygsättningen skall något av de följande omdömena användas:
Utmärkt (normalomdömet för skötsamma elever), Godtagbart och
Klandervärt. Som motiv för sitt ställningstagande vill
utskottet anföra följande.
I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem får en elev en
strukturerad och god erfarenhetsåterföring på sin
kunskapsutveckling i de olika ämnena, däremot inte på sin
personlighetsutveckling och på sitt sätt att förhålla sig till
andra elever och till sina övriga medmänniskor. Detta anser
utskottet inkonsekvent och ohederligt mot eleverna, inte minst
mot bakgrund av den viktiga roll som skolan förväntas spela som
förmedlare av de värdemässiga, etiska och moraliska
grundprinciperna som utgör fundamentet för vår demokrati och av
de spelregler som en demokrati kräver av sina medborgare.
Utskottet, som även i övrigt ansluter sig till motiveringen
till den nu aktuella delen av yrkande 6 i motion 1993/94:Ub14,
föreslår att riksdagen med bifall till motionen och med
anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och 1992/93:Ub483
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om betyg i ordning och uppförande.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande betyg i ordning och uppförande
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6
delvis och med anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och
1992/93:Ub483 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen,
m.m. (mom. 41)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59
börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "avslås
av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas grundinställning att Sverige
även i fortsättningen skall ha nationella läroplaner och
kursplaner, men med mycket stor stor lokal frihet att besluta
om hur dessa mål skall uppfyllas. Det är utskottets övertygelse
att de bästa besluten kan fattas lokalt i kommuner och i skolor
om hur man skall nå de nationella målen. En konsekvens av denna
övertygelse är att statsmakterna i ett längre perspektiv inte
skall besluta om någon timplan. Timplanen har historiskt haft
en mycket starkt styrande effekt, bl.a. beroende på den
tidigare statsbidragskonstruktionen. Denna principiella
inställning hindrar emellertid inte att utskottet i ett kortare
perspektiv förordar ett centralt beslut om timplanernas
omfattning. Skolans omdaning från att vara mycket centralstyrd
till att bli decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste
ske i kontrollerad och strukturerad form, bl.a. i syfte att
förhindra att kommunerna låter sig vägledas av kortsiktiga
ekonomiska aspekter. Detta kan få förödande konsekvenser i ett
längre perspektiv. Övergångsvis bör därför samtliga
obligatoriska ämnen ges en garanterad minimitid i timplanen.
Vad utskottet nu anfört om garanterad minimitid för de
obligatoriska ämnena samt om centralt beslutad timplan i
framtiden bör riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande garanterad minimitid för samtliga
obligatoriska ämnen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub521
yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Timmar för elevens val (mom. 45)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61
börjar med "Utskottet förordar att" och slutar med "för elevens
val" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlar i det följande timplanen. I propositionen
finns inget utrymme för den praktiska arbetslivsorienteringen
och barn- och ungdomskunskap. Där föreslås också en kraftig
minskning av timtiden för de praktisk-estetiska ämnena.
Utskottet menar, liksom motionärerna, att goda skäl talar för
att såväl prao som barn- och ungdomskunskap garanteras egen
timtid och att de praktisk-estetiska ämnenas timtid ökar. För
att göra det möjligt att lägga ut ett större antal timmar på
timplanen för dessa ämnen jämfört med vad regeringen föreslagit
ansluter sig utskottet till förslaget i motion 1993/94:Ub1
yrkande 13 att utrymmet för elevens val bör reduceras med 195
timmar till minst 275 timmar. Riksdagen bör med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av motionerna 1992/93:Ub502
yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänna vad
utskottet nu förordat om antalet timmar för elevens val.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
45. beträffande timmar för elevens val
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 13
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub502 yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna
del godkänner vad utskottet har förordat,
19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen
(mom. 46)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61
börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med
"för dessa ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub1 om en
förstärkning sammanlagt för de praktisk-estetiska ämnena. Dessa
är betydelsefulla i skolans utbildning och helt nödvändiga för
att utveckla olika delar av elevens personlighet och intressen.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att det sammanlagda
utrymmet för praktisk-estetiska ämnen blir 1 400 timmar, en
ökning med 80 timmar jämfört med vad regeringen föreslagit. Vad
utskottet här förordat bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga yrkanden i motsvarande
del, godkänna.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
46. beträffande det sammanlagda utrymmet för
praktisk-estetiska ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena
7--11, samtliga yrkanden i denna del, och med anledning av
regeringens förslag godkänner vad utskottet har förordat,
20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63
börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 64 slutar med
"för praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas, liksom ett mycket stort antal
remissinstansers, uppfattning, att ämnet idrott och hälsa bör
garanteras ett tillräckligt stort antal timmar i skolans
timplan. Det är av stor vikt för både samhället och den
enskilde att kunskaperna om samband mellan fysisk aktivitet och
hälsa ökar. Ämnet har också stor betydelse för att
tillfredsställa de ungas naturliga behov av fysisk aktivitet
under skoltiden. Det ankommer på lärare och annan personal som
planerar skoldagen att göra det på ett sådant sätt att
elevernas rörelsebehov beaktas. Utskottet anser att på
timplanen för grundskolan skall anges minst 500 timmar för
ämnet idrott och hälsa. Riksdagen bör med bifall till yrkande 9
i motion 1993/94:Ub1 och med anledning av propositionen och
motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407,
1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i
denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445,
1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498,
1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del,
1992/93:Ub515 i denna del och 1992/93:Kr273 yrkande 3 samt
med avslag på motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 3 och
1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänna vad utskottet nu anfört.
Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen
föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har
att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del
tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen
av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar
utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till
kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som
där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3,
1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 9
delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417,
1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del,
1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,
1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande
2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del och
1992/93:Kr273 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del och yrkande 3,
1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6,
1992/93:Ub521 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner
vad utskottet förordat,
21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63
börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 64 slutar med
"praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att sambanden mellan god fysisk
hälsa och psykisk kapacitet är väldokumenterade. Betydelsen av
regelbunden och daglig motion är också mycket välkänd. En god
folkhälsa baseras på att goda motionsvanor grundläggs under
uppväxtåren. Utskottet delar därför den uppfattning som
framförs i motion 1993/94:Ub14 att ämnet idrott och hälsa bör
återfinnas på skolschemat dagligen. Undervisningens uppläggning
beslutas naturligtvis lokalt, men utskottet vill peka på den
resurs som kommunens idrottsföreningar utgör i detta
sammanhang. Vad utskottet nu anfört om daglig undervisning i
idrott och hälsa bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 3,
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417,
1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del,
1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,
1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504
yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna
del, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna
del samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 2 i
denna del och yrkande 3, 1992/93:Ub473, 1992/93:Ub504 yrkandena
1, 3, 4, 5 och 6 och 1992/93:Ub521 yrkande 3 godkänner vad
utskottet förordat,
22. Timtal för ämnet slöjd (mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64
börjar med "Utskottet har i" och på s. 65 slutar med "timmar i
timplanen" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar, i likhet med motionärerna, att slöjdämnet är
viktigt för att ge eleverna kunskaper som behövs i det
vardagliga livet. Att kunna hantera verktyg och ha kunskaper om
olika slags material och deras användningsområden har stor
ekonomisk betydelse och är dessutom värdefullt för den som vill
värna miljön. Slöjden har också stor betydelse för elevens
förmåga till eget skapande och kan utveckla konstnärliga
förmågor.
Utskottet föreslår med anledning av vad som anförs i motion
1993/94:Ub1 att slöjdämnet tas upp på timplanen med minst 322
timmar. Riksdagen bör godkänna vad utskottet här anfört om
utrymme på timplanen för ämnet slöjd.
Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 med
hänvisning till att yrkandet är tillgodosett genom att ämnet
finns upptaget i regeringens förslag till timplan.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
54. beträffande timtal för ämnet slöjd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion
1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet förordat om 322
timmar,
23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga
ämnen (mom. 56)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66
börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "för
naturvetenskapliga ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående under avsnittet om
kursplanerna behandlat frågan om ämnet barn- och
ungdomskunskap. Utskottet delar motionärernas uppfattning i
motion 1993/94:Ub1 att det är angeläget att ämnet ingår som en
viktig del i skolans undervisning. Utskottet delar också
uppfattningen att de samhällsvetenskapliga ämnenas timtid bör
utökas för att bereda utrymme för bl.a. ämnet barn- och
ungdomskunskap, men också för att öka undervisningstiden för de
övriga ämnena inom blocket, t.ex. religionskunskap.
I regeringens proposition föreslås att i den mån skolorna
genomför praktisk arbetslivsorientering (prao) skall det ske
genom att andra ämnen minskar sin undervisningstid. Mycket
talar för att det samhällsvetenskapliga ämnesblocket, med en
sådan modell, skulle få rymma tiden för prao. Senare kommer
utskottet att behandla frågan om eget timplaneutrymme för prao.
Den modell utskottet valt, med 100 timmar avsatta för prao,
innebär att de samhällsorienterande ämnena i praktiken tillförs
mer undervisningstid. Utskottet vill därutöver, i
överensstämmelse med motionen, tillföra ämnesgruppen
ytterligare 15 timmar.
Utskottet avstyrker en uppdelning av timtalen för de två
ämnesgrupperna i specifika timtal för varje ämne mot bakgrund
av utskottets uppfattning att undervisningen inom de båda
områdena bör bedrivas ämnesövergripande.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1993/94:Ub1 yrkande 5 att på timplanen för den
samhällsorienterande ämnesgruppen skall anges minst 860 timmar.
När det gäller de naturvetenskapliga ämnena tillstyrker
utskottet regeringens förslag att de anges med 840 timmar.
Vad utskottet nu anfört om timtal för samhällsvetenskapliga
resp. naturvetenskapliga ämnen bör riksdagen med bifall till
motion 1993/94:Ub1 yrkande 5 och med avslag på övriga
förevarande motionsyrkanden godkänna.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 5,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482
yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub10 och
1993/94:Ub27 godkänner vad utskottet förordat om att på
timplanen skall anges dels för samhällsvetenskapliga ämnen
en undervisningstid på 860 timmar, dels för
naturvetenskapliga ämnen en undervisningstid på 840 timmar,
24. Hemspråksundervisning (mom. 58)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67
börjar med "Utskottet vill först" och på s. 68 slutar med
"regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att ansvaret för
hur hemspråksundervisningen skall organiseras och finansieras
helt och hållet skall överföras till invandrarna själva och
deras intresseorganisationer. Utskottet konstaterar att belägg
saknas som styrker antagandet att hemspråksundervisningen
resulterar i den åsyftade naturliga tvåspråkigheten. Regeringen
bör därför återkomma till riksdagen med förslag till sådana
ändringar i berörda skolförfattninger att kommunerna befrias
från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. I stället
bör resurser satsas på undervisning i svenska språket och på
annan skolundervisning. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2, med anledning av
motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
58. beträffande hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2,
med anledning av motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag
på motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (mom. 59)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68
börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "1993/94:Ub13
yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, liksom motionärerna, markera vikten av att
alla elever bereds möjligheter att under sin skoltid få
insikter i arbetslivet och dess villkor och därmed få
värdefulla kontakter med vuxna och vuxenlivet. Utskottet kan
därför inte ställa sig bakom regeringens förslag att tid för
praktisk arbetslivsorientering (prao) skall läggas in som
moment i undervisningstiden för de olika ämnena. Om tid för
prao inte markeras särskilt i timplanen kommer detta att
uppfattas som att skolan inte tillmäter denna del av
verksamheten särskilt stor vikt. Utskottet anser att minst 100
timmar bör avsättas i timplanen för prao. Det är viktigt att
skolan på detta sätt kan öppnas mot arbetslivet.
Vad utskottet anfört om tid för praktisk
arbetslivsorientering bör riksdagen med bifall till motion
1993/94:Ub1 yrkande 12, med anledning av motionerna
1992/93:Ub514 yrkande 9 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med
avslag på regeringens förslag godkänna.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 12,
med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9 och
1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat om utrymme på timplanen,
26. Studie- och yrkesvägledning (mom. 60)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69
börjar med "En markering" och slutar med "1993/94:Ub13 yrkande
3" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs
om regeringens avsikt att i läroplanen markera rektors
övergripande ansvar för att organisera den studie- och
yrkesorienterande verksamheten (syo). Utskottet anser
emellertid att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande om hur
viktigt det är att syo garanteras alla elever och att den ges
av kvalificerad personal som är utbildad för ändamålet.
Utskottet erinrar om att det genom initiativ från riksdagens
sida numera finns en särskild yrkesexamen för syo-personal
(bet. 1992/93:Ub3, rskr. 103), studie- och yrkesvägledarexamen
(jfr bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100). Det
bör ankomma på regeringen eller på myndighet som regeringen
bestämmer att noga följa utvecklingen när det gäller
kommunernas ambitioner att anställa behörig personal för
syo-verksamheten i grundskolan. Riksdagen bör med anledning av
motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och
1993/94:Ub13 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om vikten av syo i grundskolan. Med
hänvisning till vad utskottet anfört om arbetsgruppen Kvinnligt
och manligt i skolan och de åtgärder som kan förväntas till
följd av den bör motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del
kunna anses delvis tillgodosedd, varför den avstyrks.
dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
60. beträffande studie- och yrkesvägledning
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub9 yrkande
2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3 och med
avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Timplanen i sin helhet (mom. 62)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69
börjar med "Utskottet har i" och på s. 70 slutar med "struktur
och innehåll" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet tagit ställning till såväl den
totala omfattningen när det gäller den garanterade
undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och
ämnesgrupper m.m. inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets
förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen.
Utskottet föreslår att ett tillägg görs till timplanen av den
innebörden att vid skolans val får antalet timmar i timplanen
för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 %.
Antalet timmar för svenska, engelska och matematik får dock
inte minskas.
Utskottet föreslår att riksdagen på grundval av vad utskottet
har förordat i det föregående antar 4 kap. 3 a § i
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen samt den
som reservanternas förslag betecknade lydelsen av bilaga 3
till skollagen, vilket återfinns i bilaga 3 till detta
betänkande. Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag
till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
62. beträffande timplanen i sin helhet
att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som
reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande
betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner
regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens
struktur och innehåll,
28. Uppföljning och utvärdering (mom. 68)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73
börjar med "Utskottet noterar" och på s. 74 slutar med "i
denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om en
förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan -- mot
bakgrund av resultaten från gjorda utvärderingar -- måste ha
högsta prioritet. Utskottet anser att det i första hand
ankommer på Skolverket att inrikta sitt utvecklingsarbete mot
en sådan förnyelse. Men också på skolnivå och lokal nivå är det
enligt utskottets mening i hög grad motiverat att arbetssätt
och arbetsformer kontinuerligt följs upp och utvärderas.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna med
bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och med
avslag på 1992/93:Ub521 yrkande 4.
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
68. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i
denna del och med avslag på motion 1992/93:Ub521 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Träning i självförtroende, m.m. (mom. 72)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Utskottet vill peka" och på s. 77 slutar med
"yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att jämställdhetsåtgärder hittills i hög grad
koncentrerats till att nå en kvantitativt jämn könsfördelning i
skola, undervisning och läromedel. Framöver måste intresset mer
riktas mot kritisk granskning av hur kunskaper förmedlas och
införlivas samt effekterna av innehåll och budskap i läromedel
och undervisning. De i motionerna framförda förslagen -- om
självförtroendeträning för flickor och relationsträning för
pojkar samt införande av könssociala perspektiv i
undervisningen för att förebygga anorexi och bulimi bland unga
kvinnor -- bör enligt utskottets mening beaktas i Skolverkets
arbete med att utforma en strategi för utveckling av
jämställdheten i skolan. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt
1992/93:So289 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
72. beträffande träning i självfötroende, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub502
yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m. (mom. 77)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det viktigt att eleverna får undervisning i
att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Genom att
kunskap sprids på detta område, ökar möjligheterna att vid
trafikolyckor och akuta sjukdomsfall rädda liv. Undervisningen
bör införas som ett obligatoriskt moment i årskurs 8 eller 9 i
grundskolan och omfatta ca 10 timmar. Motionen tillstyrks
därmed av utskottet.
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub484 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (mom. 1)
Marianne Jönsson (c) och Christer Lindblom (fp) anför:
Vi beklagar djupt att utskottet inte kunnat samla sig kring
en gemensam värdegrundsskrivning. Att manifestera enighet i
skrivningarna om skolans värdegrund hade varit en värdefull
signal till skolan. Genom den oenighet som uppstått riskeras
att oklarhet kvarstår om hur begreppen kristen etik och
västerländsk humanism skall tolkas i relation till
värdegrunden, trots tillkännagivandet i betänkandets moment 1
om att undervisningen i skolan även framdeles skall vara
icke-konfessionell. För vår del vill vi understryka att
skrivningarna om skolans värdegrund, förankrad i kristen etik
och västerländsk humanism, inte kan tolkas på annat sätt än att
den grundlagsfästa religionsfriheten är orubbad och att den
svenska skolan även framgent är öppen för alla, oavsett
trosinriktning och religion.
2. Elever med särskilda behov av stöd (mom. 17)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Det är positivt att ett enigt utbildningsutskott uttalar att
läroplanen bör innehålla en tydlig markering om skolans ansvar
att tillgodose de elever som har särskilt behov av stöd för att
därigenom säkerställa en likvärdig undervisning. För att leva
upp till detta i skolvardagen krävs att resurser fördelas efter
olika behov hos skolor, klasser och elever. Vi anser att de
system med skolpeng -- uppbyggda på enkla percapita-principer
med otillräckligt utrymme för hänsynstagande till skilda behov
-- som nu införts i många kommuner motverkar skolans
möjligheter att ta ansvar för elever med särskilt behov av
extra stöd.
3. Remiss av regeringens betygsförslag
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Som framgår av utskottets betänkande begärde vi inför
behandlingen i utskottet av regeringens förslag till nytt
betygssystem att utskottet skulle sända ut förslaget på remiss.
Som skäl angav vi vad som anfördes i den socialdemokratiska
partimotionen, nämligen att regeringen nu lagt fram ett helt
nytt betygsförslag jämfört med betygsberedningens. Till
skillnad från utskottsmajoriteten hävdar vi att det dröjsmål
med ärendets behandling som ett remissförfarande hade inneburit
inte skulle ha lett till avsevärt men. Däremot hade det varit
betydelsefullt för utskottet att få en belysning av den för
skolan så viktiga betygsfrågan.
4. Fristående skolors ställning inom det nationella
provsystemet (mom. 35)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist
Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och
Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Vi instämmer inte i vad utskottsmajoriteten erinrar om när
det gäller deras ställningstagande i betygsfrågan i det
föregående. Vi erinrar i stället om våra reservationer 11 och
14 där vi förordar betyg enbart i årskurserna 8 och 9 och en
helt annan ordning för informationen mellan skolan och hemmet.
5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena
(mom. 44)
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo
Arvidson (m), Ulf Melin (m) och Christer Lindblom (fp) anför:
Vi hade föredragit ett gemensamt timtal för de
praktisk-estetiska ämnena, vilket föreslogs i propositionen,
för att därigenom ge skolan en större frihet att lägga upp
undervisningen. Vi accepterar dock majoritetens
ställningstagande att ge de enskilda ämnena inom den
praktisk-estetiska ämnesgruppen egna timtal.
6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga
ämnen (mom. 56)
Ingrid Näslund (kds) anför:
Utskottet är inte berett att tillstyrka en uppdelning av
timtalen för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
ämnesgrupperna i specifika timtal. Utskottet menar att en
gemensam timtid ökar friheten att lägga upp undervisningen
ämnesövergripande eller i form av temastudier.
Jag har tyvärr inte lyckats övertyga utskottet om att det
skulle vara en fördel för samtliga berörda ämnen med ett eget
timtal och frihet att samverka med alla andra ämnen. Jag vet av
erfarenhet att bindningen i block tidigare orsakat en olycklig
godtycklighet när det gäller enskilda ämnen inom blocken.
Utvärderingar har, vilket utskottet också påpekat, visat att
vissa ämnen kommit i kläm och endast fått en liten del av
undervisningstiden. Detta har i synnerhet gällt
religionskunskapen.
Jag betraktar den fortsatta låsningen till en ämnesgrupp som
en onödig, kvarvarande bindning från ett förlegat system. Det
hade varit mer framåtsyftande att frigöra alla ämnen och ge
varje ämne ett eget garanterat timtal.
Vad beträffar religionskunskapen anser utskottet att behovet
av undervisning i ämnet ökar i ett mångkulturellt samhälle. Jag
anser att det hade varit naturligt med ett garanterat timtal på
åtminstone den nivå som ämnet enligt nuvarande läroplan skall
ha.
Jag har valt att inte reservera mig eftersom utskottet
förstärkt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen med 40 timmar
med hänvisning till det ökande behovet av undervisning i
religionskunskap och det faktum att ämnet fått stå tillbaka för
andra samhällsorienterande ämnen.
Jag utgår från att regeringen noga följer utvecklingen så att
inte religionsämnet fortsättningsvis kommer i kläm.
7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga
ämnen (mom. 56)
Stefan Kihlberg (nyd) anför:
Jag har vid utskottets behandling av våra motioner
1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5
reserverat mig till förmån för vår uppfattning att samtliga
obligatoriska ämnen tills vidare borde garanteras minimitid på
timplanen. Jag anser, vilket framgår av reservationen, att
timplanen på sikt bör slopas i dess egenskap som centralt
beslutat instrument för styrning av skolans verksamhet. I det
nu aktuella sammanhanget hade jag helst sett att man lagt ut
timmarna inom de båda ämnesgrupperna på varje ämne. Men då
utskottet sålunda i det föregående avstyrkt principen om
garanterad minimitid för samtliga ämnen, finner jag det inte
meningsfullt att även här reservera mig.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i
kristen etik och västerländsk humanism kan enligt min mening
uppfattas så att det krävs av lärare att de har en kristen
grundinställning. Detta kan i sin tur få förödande konsekvenser
för lärarutbildningen. Jag anser vidare att skolan inte får
överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor. Det finns
enligt min mening inget skäl att framhärda i att ha kvar en
formulering som vållat så mycket oro. De farhågor om begynnande
religiös intolerans som formuleringen väckt borde räcka för att
helt ta bort den. Jag menar att stor försiktighet bör råda med
användningen av sådana formuleringar då Sverige nu sakta
omvandlas till ett mångkulturellt samhälle med olika religioner
och livsåskådningar. Det är därför naturligt att regeringen vid
den slutliga utformningen av läroplanstexten undviker begreppen
"kristen etik" och "västerländsk humanism".
I fråga om gemensamt måldokument för förskola och skola
instämmer jag i reservation 4.
Jag anser att till läroplanen bör fogas som bilagor vissa
internationella överenskommelser som Sverige har
undertecknat, bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter.
Enligt min mening måste jämställdhetsmål för skolan ingå
i läroplanen och där klart uttryckas. Pojkar och
flickor bemöts och behandlas på olika sätt i
undervisningssituationen i klassrummet. Denna skillnad är
genomgående till flickornas nackdel. En jämställd skola, menar
jag, kräver insikter i hur orättvisorna mellan könen yttrar sig
för att de skall vara möjliga att bekämpa.
Rektors roll har i propositionen överbetonats. Jag anser
att en del av rektors uppgifter bör tas över av en
skolenhetsstyrelse som består av de i skolan verksamma, dvs.
elever, lärare och annan skolpersonal.
Jag vill ansluta mig till det särskilda yttrandet av
Socialdemokraterna om elever med särskilda behov av stöd.
Dessutom anser jag att sektorsbidraget till skolan bör
återinföras.
Beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan delar
jag uppfattningen i reservation 6.
Jag instämmer också i reservation 7 om kursplaner i
samhällslära och naturlära, m.m.
I fråga om undervisning i barn- och ungdomskunskap
ansluter jag mig till reservation 8.
Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska
som andraspråk stämmer överens med reservation 9.
Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör
enligt min mening vara att öka elevens möjlighet att uppleva
sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de
kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade
graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet
bör behandlas särskilt men även integreras i olika ämnen.
Enligt min uppfattning finns det flera skäl att kritisera
förekomsten av betyg i skolan och plädera för en betygsfri
skola. Ett av de viktigaste skälen är att betygen förhindrar
den kunskapssyn och de arbetssätt som jag anser bör prägla
undervisningen. Kunskapssökandet skall stå i centrum, inte
konkurrens och betygsjakt. Varje betygssystem blir med
nödvändighet begränsat till vissa delar av skolans verksamhet
och vissa mätbara dimensioner av kunskapsutvecklingen. Betygen
gör att undervisningen inriktas på sådant som är mätbart --
oftast teoretiska faktakunskaper. Prov och kunskapskontroll
blir därmed dominerande inslag i skolarbetet. Av större vikt är
att skolan kontinuerligt, i en aktiv dialog med föräldrar och
elever, ger sin bild av den enskilde elevens utveckling.
Eleverna har rätt att kräva uppmärksamhet och vägledning under
hela sin skoltid, inte bara vid enstaka betygstillfällen.
När det gäller betygens roll vid urval vill jag anföra
följande. Betyg är till sin karaktär definitiva. Om betygen
blir dåliga, blir följden att de fungerar som ett permanent
hinder för fortsatta studier. Ett statiskt betygssystem tar
inte hänsyn till att människor utvecklas och att kunskaper
alltid kan kompletteras eller vidareutvecklas.
Beträffande behovet av ett officiellt bevis på genomgången
utbildning och förvärvade kunskaper anser jag i likhet med vad
som anförs i Vänsterpartiets partimotion att ett sådant behov
kan tillgodoses genom ett intyg över genomgången utbildning,
som informerar om vilka frivilliga ämnesval som eleven har
gjort och andra uppgifter av särskild betydelse, t.ex.
betydelsefullt grupparbete eller enskilt arbete.
Med hänvisning till min grundinställning vad gäller betyg
anser jag att riksdagen borde avslå regeringens förslag till
nytt betygssystem och begära att regeringen föranstaltar om
sådana åtgärder att grundskolan på sikt blir betygsfri.
Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen, jämte ett beslut
om utvecklingssamtal, skriftlig information samt betygssystem
tidigast vårterminen i årskurs 8, bör begära av regeringen att
låta utreda frågan om en helt betygsfri grundskola. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12
delvis och med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub12 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande betygsskalan, det nationella provsystemet och
de fristående skolornas ställning inom det nationella
provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas
reservationer.
Jag biträder också vad som anförts i (s)-reservationerna 18,
19, 20, 22 och 23 om timtal för olika ämnen.
Kommunen bör enligt min mening ha skyldighet att anordna
undervisning i tre B-språk, nämligen franska, tyska och
spanska, och inte bara i två språk som regeringen föreslagit.
När det gäller garanterad tid för praktisk
arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning
instämmer jag i reservationerna 25 och 26.
I fråga om timplanen i sin helhet ansluter jag mig till
reservation 27 vad avser fördelningen av timmar på ämnen och
ämnesgrupper. Dock anser jag att antalet timmar för svenska,
engelska, matematik och språkval inte får minskas genom
utnyttjande av skolans val.
Arbetssätt och arbetsformer i skolan bör kontinuerligt
följas upp och utvärderas. Jag delar därvid uppfattningen i
reservation 28.
Det är enligt min mening viktigt att kommunerna får extra
resurser för skolverksamheten för att följa upp läroplanens
intentioner. Det är fel att fastslå vilka kravmål som eleverna
skall ha uppnått vid en viss ålder, om man inte samtidigt ger
löfte om resursförstärkningar för det fall målen inte nås.
Jag anser att kommunerna bör åläggas att i sina skolplaner
utarbeta konkreta förslag till förbättring av arbetsmiljön
också ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för
att flickor inte missgynnas.
Könssociala skillnader bör enligt min mening uppmärksammas i
skolans jämställdhetsarbete, varför jag ansluter mig till
reservation 29 om träning i självförtroende, m.m.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
lagändring som gör det möjligt att inrätta
skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt
av i skolan verksamma, dvs. av elever, lärare och annan
skolpersonal, och få ansvar för skolenhetens drift och
verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1, 9, 12, 16, 27, 32, 57, 62, 69, 71 och 74 bort
hemställa:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen
etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall
till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande
2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1
yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt
1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande internationella överenskommelser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 3
och med anledning av motion 1993/94:Ub11 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors
ansvar, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 7
och med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 12,
med anledning av 1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6 och
1993/94:Ub31 yrkande 1 samt med avslag på 1992/93:Ub522
yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub16 samt 1993/94:Ub26 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12
delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 delvis och 29 och 1993/94:Ub12
yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub503 delvis,
1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21 yrkande 8,
1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
57. beträffande kommunens skyldighet att anordna
undervisning i B-språk
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
62. beträffande timplanen i sin helhet
att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som
reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande
betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen, med den
ändringen att vid skolans val får antalet timmar för svenska,
engelska, matematik och språkval inte minskas, samt godkänner
regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens
struktur och innehåll,
69. beträffande extraresurser till kommunerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub432 i denna del,
1992/93:Ub446 och 1992/93:Ub514 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
74. beträffande lagregler om självstyrande skolor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 6
och med anledning av motion 1992/93:Ub490 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
2 Senaste lydelse 1993:800.
3 Senaste lydelse 1993:800.
100>Bilaga 3
Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter
för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Utskottets förslag till timplan
100>Bilaga 3
Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter
för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Bilaga 2
Reservanternas förslag till timplan
100>Bilaga 3
Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter
för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Bilaga 3
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga 4
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motionerna 3
Utskottet 21
Inledning 21
1. Läroplanen -- struktur och inriktning 23
Skolans värdegrund 23
Gemensamt måldokument för förskola och skola 27
Läroplanens struktur och inriktning i övrigt 28
2. Läroplanen -- mål och riktlinjer 28
3. Kursplanerna -- struktur 38
4. Kursplanerna -- innehåll 38
5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 46
6. Timplanen -- struktur och innehåll 57
Allmänt om timplanen 57
Elevens val 60
Praktisk-estetiska ämnen 61
Allmänt 61
Bild 62
Hemkunskap 62
Idrott och hälsa 63
Musik 64
Slöjd 64
Maskinskrivning och datorteknik 65
Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga
ämnen 65
Språkval 67
Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och
yrkesvägledning 68
Timplanen i sin helhet 69
7. Övriga ändringar i skollagen 70
8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande
m.m. 71
9. Övriga frågor 74
Hemställan 78
Reservationer 86
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (s) 86
2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (nyd) 87
3. Demokratisk fostran (s) 88
4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (s) 89
5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar,
m.m. (s) 89
6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (s) 90
7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (s) 91
8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (s) 91
9. Kursplan för svenska som andraspråk (s) 92
10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (nyd) 93
11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (s) 93
12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (nyd) 95
13. Betygsskalan (s) 96
14. Det nationella provsystemet (s) 97
15. Fristående skolors ställning inom det nationella
provsystemet (s) 98
16. Betyg i ordning och uppförande (nyd) 98
17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska
ämnen, m.m. (nyd) 99
18. Timmar för elevens val (s) 100
19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen
(s) 100
20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (s) 101
21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (nyd) 102
22. Timtal för ämnet slöjd (s) 103
23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen (s) 103
24. Hemspråksundervisning (nyd) 105
25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (s) 105
26. Studie- och yrkesvägledning (s) 106
27. Timplanen i sin helhet (s) 107
28. Uppföljning och utvärdering (s) 107
29. Träning i självförtroende, m.m. (nyd) 108
30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m.
(nyd) 108
Särskilda yttranden 109
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och
västerländsk humanism (c, fp) 109
2. Elever med särskilda behov av stöd (s) 109
3. Remiss av regeringens betygsförslag (s) 109
4. Fristående skolors ställning inom det nationella
provsystemet (s) 110
5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena
(m, fp, c) 110
6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen (kds) 110
7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.
naturvetenskapliga ämnen (nyd) 111
Meningsyttring av suppleant (v) 111
Bilagor
1 Regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) 116
2 Utskottets förslag till timplan 120
3 Reservanternas förslag till timplan 121
4 Översikt av utskottets behandling av motionerna 122