I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i
proposition 1993/94:150 (kompletteringspropositionen) om
Luftfartsverkets dotterbolag LFV AirportCenter AB, som givits
uppgiften att uppföra och förvalta anläggningen Sky City vid
Arlanda flygplats, och om SOS Alarmering AB (SOSAB).
I fråga om LFV AirportCenter AB innebär förslagen att
Luftfartsverket under perioden 1994--1998 ges rätt att ställa ut
en kapitaltäckningsgaranti till förmån för bolaget och att
verket, inom en tidigare beslutad ram för aktieteckning i
bolaget, även ges rätt att lämna aktieägartillskott till detta.
Förslagen avseende SOSAB innebär till en början att
regeringen bör bemyndigas godkänna ett nytt konsortialavtal för
bolaget mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet samt ett alarmeringsavtal mellan staten och
bolaget. Vidare föreslås att riksdagen ändrar ett beslut
tidigare i vår om medelsanvisning för nästa budgetår under
anslaget Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering
AB. Medelsanvisningen bör enligt förslaget höjas från 140
miljoner kronor till 220 miljoner kronor.
I proposition 1993/94:150 om förslag till slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.
(kompletteringspropositionen) föreslår regeringen i bilaga 6
(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge
Luftfartsverket rätt att under perioden 1994--1998 ställa ut en
kapitaltäckningsgaranti till förmån för LFV AirportCenter AB,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge
Luftfartsverket rätt att inom en ram på 80 000 000 kr dels
teckna aktier i, dels ge aktieägartillskott till LFV
AiportCenter AB.
Post- och telekommunikation
Regeringen föreslår under denna rubrik
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett nytt
konsortialavtal avseende SOS Alarmering AB mellan svenska
staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet genom
Förenade Kommunföretag AB, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som angetts i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett
alarmeringsavtal mellan svenska staten och SOS Alarmering AB i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i
propositionen,
3. att riksdagen -- med ändring av riksdagens beslut (bet.
1993/94:TU17, rskr. 199) -- till Kostnader förenade med statens
ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 220 000 000 kr.
Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt
Regeringens förslag beträffande punkten A 15 i propositionens
bilaga 6 behandlas i trafikutskottets yttrande 1993/94:TU5y till
finansutskottet.
Utskottet
1 Sky City vid Arlanda flygplats
1.1 Bakgrund
Luftfartsverket inledde under år 1986 ett arbete i syfte att
uppföra en kommersiell anläggning mellan dåvarande inrikes- och
utrikesterminalerna på Arlanda flygplats. Härigenom avsågs
servicenivån för bl.a. flygresenärer och företag på flygplatsen
höjas och Arlandas attraktionskraft som flygplats stärkas.
Dessutom skulle verket erhålla intäkter genom exploatering av
befintliga markområden och infrastruktur. Projektet hade till en
början namnet Arlanda centrum, vilket senare ändrades till Sky
City. I propositionen framhålls att en utgångspunkt för
projektet var att Sky City skulle uppföras och förvaltas i egen
företagsform och därmed ekonomiskt avgränsas från
Luftfartsverkets övriga verksamhet.
I propositionen erinras vidare om att regeringen våren 1990,
med stöd av riksdagens medgivande, bemyndigade Luftfartsverket
att inom en ram på 80 miljoner kronor teckna aktier i ett bolag
med uppgift att uppföra och förvalta anläggningen Sky City, samt
att upp till ett belopp av 10 miljoner kronor gå i borgen för
upplåning i bolaget (prop. 1989/90:100 bil. 8, bet. TU25, rskr.
284). Detta bolag, LFV AirportCenter AB, bildades hösten 1990
som ett helägt dotterbolag till Luftfartsverket, med ett
initialt aktiekapital på 1 miljon kronor. Finansieringen av Sky
City
upphandlades genom anbud. Ett ramavtal träffades därefter med
Försäkringsbolaget SPP, som innefattade dels finansieringen
under byggnadstiden, dels ett erbjudande från SPP om
finansiering på lång sikt.
I propositionen lämnas en redogörelse för innehållet i detta
ramavtal och i ett i december 1993 tecknat tilläggsavtal mellan
parterna.
1.2 Regeringens överväganden och förslag samt utskottets
ställningstagande
Regeringen framhåller att den finansierings- och
förvaltningslösning för Sky City-anläggningen som ramavtalet och
tilläggsavtalet innebär i allt väsentligt följer de angivna
riktlinjerna om att projektet skulle uppföras och förvaltas i
egen företagsform och därmed ekonomiskt avgränsas från
Luftfartsverkets övriga verksamhet. Vidare betonar regeringen
att anläggningen har goda förutsättningar att bidra till att
öka Arlandas attraktivitet och därigenom också bidra till
Luftfartsverkets resultat och flygsektorns utveckling. De
bemyndiganden som regeringen föreslår bör -- framhålls det i
propositionen -- framför allt ses som tekniska justeringar för
att medge en effektiv förvaltning och rimlig redovisning av
anläggningen.
Regeringens förslag är att den bemyndigas ge Luftfartsverket
rätt dels att ställa ut en kapitaltäckningsgaranti till
förmån för LFV AirportCenter AB, dels att teckna aktier i
och ge aktieägartillskott till bolaget.
Kapitaltäckningsgarantin föreslås gälla fem år, och
garantibehovet beräknas till ca 350 miljoner kronor.
Aktieteckningen och aktieägartillskottet avses ske inom den ram
på 80 miljoner kronor som riksdagen anvisade år 1990.
Utskottet tillstyrker regeringens båda förslag.
2 SOS Alarmering AB
2.1 Bakgrund
I syfte att samordna samhällets alarmeringsfunktioner och
möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser bildades år 1972
SOS Alarmering AB (SOSAB). Bolaget ägs till 50 % av staten och
till 25 % vardera av Kommunförbundet och Landstingsförbundet. I
avtalet fördelades kostnaderna enligt principen att staten genom
Televerket svarade för 40 % av dessa samt anslutna landsting
och anslutna kommuner för 30 % vardera.
Våren 1991 godkände riksdagen ett nytt konsortialavtal för
SOSAB (prop. 1990/91:87, bet. TU28, rskr. 369). Staten, genom
Televerket, tog i avtalet på sig ett jämfört med tidigare avtal
ökat kostnadsansvar för 90 000-tjänsten fram till år 1994.
Enligt 1991 års avtal skall kostnaderna för resp. SOS-central
fördelas enligt följande: Televerket svarar för 50 %, anslutna
landsting för 30 % och anslutna kommuner för resterande 20 %.
Enligt propositionen har parterna inte kunnat enas om en
förändrad fördelning för tiden efter år 1994.
I december 1992 bemyndigade riksdagen regeringen att vid
behov jämka den i konsortialavtalet fastställda
kostnadsfördelningen (prop. 1992/93:132, bet. TU11, rskr. 152).
Riksdagsbeslutet syftade till att skapa förutsättningar för en
mer affärsmässig relation mellan SOSAB och berörda kommuner.
Vidare gav beslutet möjlighet till en prissättning, som innebär
en förbättrad anpassning av kostnaderna för enskilda tjänster,
som dock inte får medföra någon kostnadsövervältring på staten
eller landstingen.
I samband med beslutet om bolagisering av Televerket våren
1993 beslutade riksdagen också att statens aktier i SOSAB skulle
förvaltas direkt av regeringen (prop. 1992/93:200, bet. TU30
rskr. 443).
2.2 Regeringens överväganden och förslag samt utskottets
ställningstagande
Regeringen framhåller att Televerkets ombildande till
aktiebolag och överföringen av statens aktier i SOSAB till
direkt förvaltning av staten har aktualiserat en översyn av
statens roller inom bolaget, dvs. staten som kund till SOSAB och
staten som ägare till bolaget. Översynen har genomförts i samråd
med de övriga ägarna. Som en följd härav har parterna enats om
ett nytt konsortialavtal, vartill kommer att staten och SOSAB
har enats om ett alarmeringsavtal. Båda avtalen är avsedda att
ersätta det nu gällande konsortialavtalet. Den viktigaste
förändringen är att bolagets ekonomiska handlingsutrymme avgörs
efter affärsmässiga förhandlingar mellan bolaget och dess
kunder. Detta ger kunderna bättre möjligheter än i dag att
påverka servicenivå och innehåll på leveranserna från SOSAB.
Bolaget kan därmed utveckla de tjänster som kunderna har störst
behov av. SOSAB får vidare möjlighet att fungera som andra
företag och behålla överskott i rörelsen, något som nuvarande
ordning inte medger. Härigenom skapas förutsättningar för en
sund ekonomisk och finansiell utveckling av bolaget. Från
ägarnas synpunkt skapas möjlighet att få en tillfredsställande
ekonomisk avkastning på den förmögenhetsmassa som verksamheten
har att förvalta.
Syftet med det nya konsortialavtalet, vars huvudsakliga
innehåll återges i propositionen, är enligt regeringen att
reglera förhållanden mellan ägarna, såsom regler vid försäljning
av aktier, borgensåtaganden och kapitaltillskott samt ägarnas
målsättning för bolaget. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari
1995 t.o.m. den 31 december 1996, varefter avtalet, såvida det
inte sagts upp senast tolv månader före angivet datum, skall
gälla tills vidare med rätt för envar part att när som helst
bringa avtalet till upphörande med iakttagande av en
uppsägningstid om tolv månader.
Syftet med alarmeringsavtalet, vars huvudsakliga innehåll
återges i propositionen, är enligt regeringen att säkerställa en
effektiv SOS-tjänst och att tillgodose behovet av
alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. För
SOSAB:s åtaganden betalar staten en årlig avgift till bolaget på
137 miljoner kronor fr.o.m. år 1995. Skulle konsumentprisindex
stiga med mer än 5 % skall SOSAB kompenseras med hänsyn
härtill. Avtalet löper från den 1 januari 1995 tills vidare med
ett års uppsägningstid.
Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas godkänna
det nya konsortialavtalet samt alarmeringsavtalet i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen angetts om
överenskommelsernas innehåll.
Regeringen erinrar vidare om att riksdagen nyligen har
beslutat om en medelsanvisning på 140 miljoner kronor för
nästa budgetår under anslaget Kostnader förenade med statens
ägande i SOS Alarmering AB. För täckande av vissa
investeringskostnader vid SOS-centralerna i Stockholm, Göteborg
och Malmö bör staten enligt regeringen kunna tillföra bolaget
80 miljoner kronor som en engångssumma. Beloppet motsvarar
statens andel av investeringskostnaderna enligt nuvarande
konsortialavtal. Anslaget för kostnader förenade med statens
ägande i SOSAB för nästa budgetår bör därför uppgå till 220
miljoner kronor.
Det nya konsortialavtalet samt alarmeringsavtalet, sådana de
återges i propositionen, har inte gett utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Regeringens förslag om
bemyndiganden att få godkänna dessa avtal tillstyrks
följaktligen. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag
till ändrad medelsanvisning under anslaget Kostnader förenade
med statens ägande i SOS Alarmering AB för nästa budgetår.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kapitaltäckningsgaranti för LFV
AirportCenter AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att ge Luftfartsverket rätt att under perioden
1994--1998 ställa ut en kapitaltäckningsgaranti till förmån för
LFV AirportCenter AB,
2. beträffande aktieägartillskott m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att ge Luftfartsverket rätt att inom en ram på
80 000 000 kr dels teckna aktier i, dels ge
aktieägartillskott till LFV AirportCenter AB,
3. beträffande nytt konsortialavtal för SOSAB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att godkänna ett nytt konsortialavtal avseende SOS
Alarmering AB mellan svenska staten, Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet genom Förenade Kommunföretag AB, i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i propositionen,
4. beträffande alarmeringsavtal
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att godkänna ett alarmeringsavtal mellan svenska
staten och SOS Alarmering AB i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som anges i propositionen,
5. beträffande medelsanvisning för kostnader förenade med
statens ägande i SOS Alarmering AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:TU17, rskr. 199) till
Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB
för budgetåret 1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 220 000 000 kr.
Stockholm den 26 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove
Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson
(s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman
(m), Lars Biörck (m), Rune Thorén (c) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Proposition 1993/94:150 (kompletteringspropositionen) 1
Förslag till riksdagsbeslut1
Luftfart1
Post- och telekommunikation2
Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt2
Utskottet2
1 Sky City vid Arlanda flygplats2
1.1 Bakgrund2
1.2 Regeringens överväganden och förslag samt utskottets
ställningstagande3
2 SOS Alarmering AB3
2.1 Bakgrund3
2.2 Regeringens överväganden och förslag samt utskottets
ställningstagande4
Hemställan5