I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i
proposition 1993/94:169 om den s.k. Göteborgsöverenskommelsen.
Förslagen innebär att en statlig lånegaranti på 260 miljoner
kronor skall ställas för förberedelsearbeten för vissa
vägprojekt som omfattas av överenskommelsen, att ett
finansieringsbolag skall bildas med uppgift att bl.a. ta upp lån
för kostnaderna för förberedelsearbetena samt att 1 610
miljoner kronor av statliga medel skall betalas till vissa
kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen.
Vidare framhåller utskottet att pågående utredningsarbete om
utformning av vägtullar i Göteborgsregionen även bör omfatta en
undersökning dels av omfattningen av de projekt som
överenskommelsen avser, dels av möjligheten att använda
annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än
vägtullar. De statliga bidragen till investeringar i
kollektivtrafik bör enligt utskottet utbetalas utan andra
förbehåll än dem som anges i överenskommelsen.
I betänkandet behandlas också 14 motionsyrkanden med
synpunkter på inriktning, omfattning och finansiering av de
investeringar som Göteborgsöverenskommelsen avser. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet är fogat en nyd-reservation och en
meningsyttring av v-suppleanten.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1993/94:169 Överenskommmelse om investeringar i
trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa
garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna
inom en ram om högst 260 miljoner kronor,
2. bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda
ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen,
3. godkänner att regeringen betalar ut bidrag till
kollektivtrafikinvesteringar.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:T54 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:169 delarna 3
och 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar för
finansiering av Göteborgs infrastruktutbyggnad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att finansiera Göteborgs
trafiklösningar via statsbudgeten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sluta utreda förslag om
biltullsystem,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 3 och 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
det bör anordnas nationell eller regional folkomröstning om
biltullars införande eller icke införande.
1993/94:T55 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om att bygga
Lundbytunneln,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för
1 000 000 000 kr för nästa budgetår.
1993/94:56 av Sten Östlund (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att medel till kollektivtrafiksatsningar enligt den s.k.
Göteborgsöverenskommelsen skall utbetalas utan särskilda
förbehåll.
1993/94:T57 av Lennart Fridén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de väginvesteringar som enligt
Göteborgsöverenskommelsen skall finansieras med biltullar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till den utredare som
tillkallas för att lämna förslag till utformning av vägtullar
m.m.
Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 1994
1993/94:T209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statliga garantier skall ges för
planerade kollektivtrafikinvesteringar oavsett vägprojektens
genomförande,
2. att riksdagen hos regeringen begär sådant
lagändringsförslag att det blir möjligt för kommunerna att ta ut
trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafikanten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av
kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biltullar i Göteborg.
Utskottet
1 Storstadsöverenskommelserna
Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare -- en för
Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för
Malmöregionen -- med uppgift att tillsammans med berörda parter
träffa överenskommelser om trafiksystemen i de tre
storstadsregionerna. Syftet var att i dessa regioner förbättra
miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa bättre
förutsättningar för utveckling. Preliminära överenskommelser
redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87).
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr.
286) förordade utskottet ett fullföljande av överenskommelserna.
I riksdagsbeslutet förutskickades, i enlighet med
överenskommelserna, ett realvärdesäkrat statligt bidrag på 5,5
miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor till
Stockholmsregionen, 1,3 miljarder till Göteborgsregionen och 700
miljoner kronor till Malmöregionen. Ett villkor för att
statsbidragen skulle utgå var att syftet med överenskommelserna
kunde uppnås i sina huvuddrag.
2 Göteborgsöverenskommelsen
2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen
Av propositionen framgår att berörda kommuner i december 1993
godkände en slutlig överenskommelse om trafik och miljö i
Göteborgsregionen. Staten är part i överenskommelsen med
Vägverket Region Väst som företrädare. Överenskommelsen, som är
preliminär i avvaktan på erforderliga beslut av statsmakterna,
skiljer sig från den år 1991 redovisade överenskommelsen i två
viktiga avseenden. Den ena förändringen innebär att planerna på
en östlig sträckning av väg E 6 har slopats och ersatts med en
satsning på vägen i nuvarande sträckning genom Göteborg. Den
andra förändringen är att satsningen på
infrastrukturinvesteringar för Västtåg har ersatts med inköp
av rullande materiel.
2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga
överenskommelsen
Investeringar i kollektivtrafiken enligt den slutliga
Göteborgsöverenskommelsen avses ge ökad tillgänglighet för
regionens invånare till bostäder, arbetsplatser, service m.m.
och en bättre miljö genom minskad bilanvändning. Åtgärderna
sammanfattas i propositionen enligt följande.
Kollektivtrafiksystemet rustas upp och kompletteras för att
bli mer konkurrenskraftigt i förhållande till biltrafiksystemet.
Eventuellt kan också nya trafiksystem utvecklas.
Modern informationsteknologi utnyttjas i ett nytt effektivt
trafikstyrningssystem för att ge ökad kapacitet och säkerhet i
kollektivtrafiken.
Nya infartsparkeringar och regionala kollektivtrafikterminaler
byggs för att reducera biltrafiken, och ett nät av busskörfält
utvecklas.
Åtgärder för bättre miljö genomförs i särskilt utsatta
bostadsområden. Bullerskydd, fasadåtgärder och andra typer av
åtgärder mot buller utförs.
Miljövänliga fordon införs, bl.a. naturgasdrivna bussar.
Investeringar i tågtrafiken genomförs för att öka det
kollektiva resandet på längre sträckor, när ekonomiska och
marknadsmässiga förutsättningar föreligger.
2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen
Överenskommelsen syftar till att säkerställa att huvudvägnätet
i den centrala delen av Göteborgsregionen skall fungera under
överblickbar framtid (15--20 år). Detta gäller särskilt väg
E 6.
För att uppnå detta erfordras att det statliga huvudvägnätet
i Göteborgsregionen byggs om och kompletteras i sådan omfattning
att vägsystemet medverkar till måluppfyllelsen -- bättre miljö,
ökad trafiksäkerhet, ökad tillgänglighet och förbättrade
möjligheter till regional utveckling.
Investeringarna omfattar följande:
Åtgärder direkt kopplade till väg E 6
1. Ny länk E 6 Nord--E 20 med ny bro över Göta älv vid Lärje,
tunnel under höjdpartierna öster om Alelyckan samt bro över
Säveån och Sävenäs spårområde med anslutning till nuvarande
Torpamotet. Genom denna utbyggnad fås en kraftigare
trafikavlastning av Tingstadstunneln men också av Marieholms-
och Gamlestadsområdena.
2. Ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan
Olskroksmotet--Kallebäcksmotet med bl.a. utbyggnad av
Ullevimotet och Ullevigatan samt kompletteringar i Örgryte- och
Kallebäcksmoten.
3. En utbyggnad av nuvarande väg E 6 till tre körfält i
vardera riktningen på sträckan Åbromotet--Kallebäcksmotet,
överdäckning av E 6 och järnvägen i Mölndals centrala delar
samt nya och bättre av- och påfartsramper. Vidare ingår
miljöförbättrande åtgärder längs E 6.
Åtgärder på de öst--västliga huvudlederna
4. Omläggning av Götaleden i tunnel, varigenom cityområdet
återges den för miljön så värdefulla kontakten med älven, och
mycket positiva effekter fås för framkomlighet, trafiksäkerhet
och miljö.
5. Omläggning av Bräckeleden i tunnel (Lundbytunneln) som
avlastar befintliga trafikleder bl.a. från den tunga trafiken
till de stora industri- och hamnanläggningarna på västra
Hisingen. Trafikbarriären elimineras och miljö och
trafiksäkerhet förbättras avsevärt.
Åtgärder på Väster- och Söderleden
6--7. Ombyggnad till planskilda korsningar samt åtgärder i
Gnistängstunneln. Resultatet av denna komplettering blir ökad
framkomlighet och säkerhet men också andra positiva effekter för
bl.a. miljön genom att trafik genom centrala staden flyttas ut
till lederna.
2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen
2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna
Kostnaderna för investeringarna i kollektivtrafiken uppgår
till 1,7 à 1,8 miljarder kronor. 1,5 miljarder kronor av dessa
kostnader finansieras med det bidrag som riksdagen beslutade om
våren 1991. 110 miljoner kronor betalas från anslaget för
byggande av länstrafikanläggningar under
Kommunikationsdepartementets huvudtitel, det s.k. LTA-anslaget.
Återstoden finansieras av de berörda kommunerna.
2.4.2 Väginvesteringarna
Kostnaderna för väginvesteringarna uppgår till ca 7,2
miljarder kronor. Av dessa betalas 860 miljoner kronor från
anslaget Byggande av riksvägar under
Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Medlen används för
Lundbytunneln, Västerleden och Söderleden. Återstoden, dvs. ca
6,3 miljarder kronor, finansieras med vägtullar i enlighet
med riksdagens principbeslut år 1991.
Vägverket åtar sig enligt överenskommelsen att som huvudman
finansiera och genomföra de projekt som skall betalas med
vägtullar. Åtagandet grundar sig dels på att en avgift på tio
kronor kan komma att tas ut från år 1995, dels på att den årliga
nettointäkten uppgår till 500 miljoner kronor, allt uttryckt i
penningvärdet den 1 januari 1992. Nettointäkten har bedömts
utifrån en avgift för personbil på tio kronor. Avgiften för
bussar och lastbilar blir högre. Avgifterna tas upp vid
betalstationer vid inpassering i bilavgiftsområdet. Utfart från
området är fri.
Investeringarna förutsätter lånefinansiering med en beräknad
återbetalningstid på 20 år och avgiftsnivåer som säkerställer
objektens genomförande under en tioårsperiod.
Merkostnader för drift och underhåll av avgiftsfinansierade
vägobjekt förutsätts inrymmas i den årliga nettointäkten under
avtalstiden. Betalsystemet skall avvecklas när upptagna lån är
återbetalda. I överenskommelsen förutsätts att mervärdesskatt
inte utgår på bilavgifter eller att skatten till fullo
kompenseras.
3 Regeringens överväganden och förslag
Regeringen framhåller att de båda förändringar som den
slutliga överenskommelsen innebär i förhållande till den
preliminära leder till en förbättrad måluppfyllelse. I
sammanhanget gör regeringen bedömningen att syftet med den
preliminära överenskommelsen kan uppnås i sina huvuddrag.
Utbetalning av de särskilda statsbidragen till
kollektivtrafiken, som redan inletts i viss utsträckning, bör
därför kunna fortsätta med den slutliga överenskommelsen som
grund och enligt dess intentioner. Statsbidragen omfattar, som
nämnts, ett totalt belopp på 1 610 miljoner kronor.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att
riksdagen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i
enlighet med det anförda.
Väginvesteringarna och vägtullsystemet kräver enligt
regeringen ytterligare överväganden i fråga om
detaljutformningen. Eftersom väginvesteringarna till stor del
skall lånefinansieras, bör även utrednings- och projektarbetet
lånefinansieras. I likhet med vad som gäller i
Stockholmsregionen skall det enligt Göteborgsöverenskommelsen
bildas ett finansieringsbolag med Vägverket som majoritetsägare.
Som första uppgift skall detta bolag -- framhåller regeringen --
med stöd av Riksgäldskontorets borgen ta upp lån som skall täcka
Vägverkets kostnader för förberedelsearbetena.
Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att låta
Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelser för
vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor.
Förberedelsearbetena omfattar också ett smärre byggnadsobjekt,
avseende "ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan
Olskroksmotet--Kallebäcksmotet", som kan genomföras relativt
omgående.
Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen bemyndigas
uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för
Göteborgsöverenskommelsen.
Regeringen framhåller att viss osäkerhet råder om de samlade
ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av
Göteborgsöverenskommelsen. Denna osäkerhet bör undanröjas innan
slutlig ställning tas till genomförande av överenskommelsen,
helt eller delvis. Regeringen säger sig ha för avsikt att
återkomma till riksdagen med förslag om ställningstagande till
finansiering av hela, eller delar av, Göteborgsöverenskommelsen
efter det att visst ytterligare underlag för beslut har
framkommit. Sådant underlag avser bl.a. förslag från en särskild
utredare (dir. 1994:27) om vägtullarnas utformning, en rapport
från berörda länsstyrelser enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser och en miljökonsekvensanalys av
överenskommelsen från Göteborgs kommunalförbund.
4 Motionsförslag
I fyra motioner, som väckts med anledning av propositionen,
och en motion från den allmänna motionstiden behandlas frågor
som främst gäller inriktning, omfattning och finansiering av
investeringar enligt Göteborgsöverenskommelsen.
Vad först gäller investeringarna i kollektivtrafiken yrkas
sålunda i motion T55 (v) att riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag härom för 1 miljard kronor för nästa
budgetår. I motionen framhålls att Vänsterpartiet har som mål
att successivt minska vägtrafiken till en nivå som inte belastar
miljön. I stället bör kollektiva färdmedel, såsom moderna
spårvagnar, effektiva pendel- och snabbtåg och bussar som drivs
med bränsle från förnyelsebara energikällor stå för en allt
större andel av fysiska transporter.
Enligt motion T56 (s) är det -- mot bakgrund av den
ytterligare utredning av vägavgifterna som regeringen aviserar
-- viktigt att nu klargöra att medlen till
kollektivtrafiksatsningarna kommer att betalas ut utan nya
förbehåll. Oklarheter därom kommer annars att kunna fördröja de
angelägna kollektivtrafiksatsningarna, betonar motionären.
I motion T209 (v) framhålls att Göteborg behöver en
genomgripande satsning på kollektivtrafiken, motsvarande den som
Stockholm fick på 1950-talet. Staten måste bidra till detta,
betonar motionärerna, men det är i första hand
Göteborgsregionens kommunalpolitiker som skall besluta om
trafiken. Motionärerna redovisar också ett förslag till ett
flertal järnvägs- och spårvägsförbindelser.
I motion T209 (v) framhålls också att staten inte bör ge
garantier till de föreslagna vägprojekten. Berörda kommuner och
andra inblandade instanser skall tilldelas och/eller garanteras
medel oavsett vägprojektens genomförande.
Väginvesteringarna behandlas bl.a. i motion T54 (nyd).
Motionärerna framhåller att det är en medborgerlig rättighet att
åka in till städer och samhällen utan tullavgifter vid
infarterna. Miljöproblemen är enligt motionärerna överdrivna med
tanke på den utveckling som kan väntas av elhybridbilar. När
alla miljardslukande vägbyggnadsprojekt har färdigställts, finns
förmodligen den miljöförstörande bilen inte kvar i samhället.
Ambitionerna bör -- framhålls det i motionen -- reduceras till
att bygga bort de värsta flaskhalsarna i Göteborgstrafiken.
Biltullar minskar den ekonomiska tillväxten och borde därför
förbjudas och fortsatt utredande stoppas. Väginvesteringar
enligt överenskommelsen bör finansieras via statsbudgeten under
en period av minst tio år. Det särskilda finansieringsbolag som
regeringen föreslår behövs inte -- betonar motionärerna -- och
följaktligen inte heller några lånegarantier om 260 miljoner
kronor. De sålunda återgivna synpunkterna omfattas av yrkandena
1--4. I yrkande 5 framhålls att en nationell eller regional
folkomröstning bör anordnas i fråga om biltullars införande.
Yrkandet gäller under förutsättning av avslag på yrkandena om
statlig finansiering av väginvesteringarna och om stopp för
fortsatt utredande om biltullar.
I motion T55 (v) yrkas att riksdagen avslår förslaget om att
bygga Lundbytunneln. Motionärerna framhåller att ett
genomförande av deras förslag skulle innebära en besparing på
700 miljoner kronor.
I motion T57 (m) framhålls att riksdagen bör avvakta med
beslut om de väginvesteringar som enligt
Göteborgsöverenskommelsen förutsätts finansieras med vägtullar.
Motionären hänvisar till rådande läge vad gäller
Göteborgsregionens ekonomi, sysselsättning, disponibla
hushållsinkomster och trafiksituation. Vidare betonar motionären
att vägtullar drabbar regionens invånare på ett mycket orättvist
sätt. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att i
tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren vidga dennes
uppdrag till att omfatta en utvärdering av såväl lägre nivåer
för en avgiftsfinansiering som andra finansieringsalternativ.
I motion T209 (v) framhåller motionärerna att de vill ha
biltullarna i en centralare ring än den som förutsätts i
överenskommelsen. Ringen skulle omfatta den del av Göteborg som
redan i dag har en god kollektivtrafik. Innanför en sådan
tullmur finns ett alternativ till bilen. Dagens kollektivtrafik
fungerar nämligen bra -- säger motionärerna -- för resor till
och från Göteborgs city. För resor mellan olika ytterområden är
det däremot sämre ställt.
I motion T209 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett
lagändringsförslag om rätt för kommunerna att ta ut
trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafiken. Kommunerna
skulle härigenom få en helt annan möjlighet än i dag att planera
trafiken.
5 Utskottets ställningstagande
Syftet med Göteborgsöverenskommelsen är att stärka regionens
utveckling genom att förbättra tillgängligheten till
regioncentrum samt säkerheten och miljön i hela regionen. Ett
genomförande av överenskommelsen innebär en betydande utbyggnad
av regionens kollektivtrafik och vägar.
Överenskommelsen förutsätter att merparten av
väginvesteringarna lånefinansieras och att lånen återbetalas med
intäkter från vägtullar. Regeringen föreslår som nämnts att
staten skall ställa en lånegaranti på högst 260 miljoner kronor
för att finansiera vissa förberedelsearbeten för vägobjekt som
omfattas av överenskommelsen. Vidare föreslås ett bemyndigande
för regeringen att låta Vägverket bilda ett finansieringsbolag
med första uppgift att ta upp lån som skall täcka verkets
kostnader för förberedelsearbetena. Regeringen föreslår också
att statsbidrag om sammanlagt 1 610 miljoner kronor till
kollektivtrafikinvesteringar skall betalas ut enligt vad som
anges i överenskommelsen, dvs. i takt med att
fördelningsansvarig mottagare fattar beslut om objektets
genomförande i nästföljande års investeringsplan.
Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående avses
visst utredningsarbete utföras innan slutlig ställning tas till
genomförandet, helt eller delvis, av överenskommelsen. Den
särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till
utformning av vägtullar skall sålunda t.ex. pröva
förutsättningarna för en differentiering av vägtullarna som utan
att äventyra finansieringen bidrar till att uppnå miljömålen i
Göteborgsöverenskommelsen. Mot bakgrund av den motionsledes
framförda kritiken mot vägtullar i Göteborg anser utskottet att
utredningsarbetet bör kompletteras med en undersökning dels
av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avser,
dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt
avgränsad finansiering än vägtullar. Om nya lösningar tas fram
till följd av utredningsarbetet, förutsätts parterna nå enighet
härom. De statliga bidragen till investeringar i
kollektivtrafiken bör dock under alla förhållanden betalas ut
utan andra förbehåll än dem som anges i överenskommelsen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet förutsätter att även nya lösningar kommer att
innebära att syftet med Göteborgsöverenskommelsen nås i sina
huvuddrag och ställer sig därför bakom regeringens samtliga
förslag. Utskottet tillstyrker sålunda bemyndiganden för
regeringen dels att låta Riksgäldskontoret ställa garantier
för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram
om högst 260 miljoner kronor, dels att uppdra åt Vägverket
att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner att
statsbidrag till kollektivtrafiken om sammanlagt 1 610 miljoner
kronor skall betalas ut enligt vad som anges i överenskommelsen.
De motionsledes aktualiserade frågorna avser, som nämnts,
praktiskt taget samtliga inriktning, omfattning och finansiering
av de investeringar som Göteborgsöverenskommelsen omfattar. Med
utskottets ovan redovisade ställningstagande torde syftet med
ett flertal av motionsyrkandena få anses tillgodosett. Dessa
yrkanden bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen. Även övriga motionsyrkanden avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens
infrastruktur i Göteborgsregionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1993/94:T54, 1993/94:T55, 1993/94:T56,
1993/94:T57 och 1993/94:T209
dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret
ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för
vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor,
dels bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att
bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen,
dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till
kollektivtrafikinvesteringar,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om kompletterande utredning och om utbetalning
av statliga bidrag till kollektivtrafikinvesteringar.
res. (nyd)
men. (v)
Stockholm den 26 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove
Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson
(s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m),
Lars Biörck (m), Rune Thorén (c) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i
Göteborgsregionen
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med
"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T54 (nyd) uttalade
uppfattningen att vägtullar inte bör komma i fråga i städer och
samhällen eller för kringfarter runt städer och samhällen utan
endast för projekt såsom Öresundsbron o.d. Den av regeringen
tillsatta utredningen med uppdrag att lämna förslag till
utformning av vägtullar i Stockholms- och Göteborgsregionerna
bör därför upphöra. Utskottet har ingen erinran mot att man
söker finna lokalt eller regionalt avgränsade alternativ till
vägtullar för finansiering av vägprojekt som
Göteborgsöverenskommelsen omfattar.
Under inga förhållanden får enligt utskottets bestämda
uppfattning vägtullar införas i t.ex. storstadsregionerna utan
föregående godkännande i en nationell eller regional
folkomröstning.
Utskottet utgår från att alternativa finansieringskällor
inte förslår till alla de vägprojekt som enligt
Göteborgsöverenskommelsen skall betalas med vägtullar.
Omfattningen av dessa projekt bör därför minska till att endast
avse åtgärder i syfte att bygga bort de värsta flaskhalsarna i
trafiken. De medel som behövs för en sådan utbyggnad bör enligt
utskottets mening tillskjutas av staten, om nödvändigt under en
period av tio år, i den mån de alternativa finansieringskällorna
inte räcker.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Som en följd av sitt ställningstagande avstyrker utskottet
regeringens förslag om statliga lånegarantier för vissa
förberedelsearbeten för vägutbyggnader i Göteborgsregionen och
om bildande av ett finansieringsbolag för
Göteborgsöverenskommelsen.
Som framhålls i motion T54 (nyd) måste kollektivtrafiken
göras attraktivare och effektivare. Målet måste vara att denna
trafik i högre grad än för närvarande står för sina egna
kostnader. Utskottet har emellertid ingen erinran mot
regeringens förslag om utbetalning av statsbidrag med 1 610
miljoner kronor till kollektivtrafikinvesteringar i
Göteborgsregionen. Propositionen tillstyrks följaktligen i denna
del.
Av det anförda följer att motion T54 (nyd) yrkandena
1--4 tillstyrks. Syftet med motionerna T54 (nyd) yrkande 5 och
T57 (m) torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett. Motionerna T55 (v), T56 (s) och T209 (v) avstyrks.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens
infrastruktur i Göteborgsregionen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande
3 och till motion 1993/94:T54 yrkandena 1--4, med anledning av
motionerna 1993/94:T54 yrkande 5 och 1993/94:T57 samt med avslag
på proposition 1993/94:169 yrkandena 1 och 2 och på motionerna
1993/94:T55, 1993/94:T56 och 1993/94:T209
dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till
kollektivtrafikinvesteringar,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i
Göteborgsregionen
Vänsterpartiet har som mål att successivt minska vägtrafiken
till en nivå som inte belastar miljön. I stället skall
kollektiva färdmedel såsom moderna spårvagnar, effektiva pendel-
och snabbtåg och bussar som drivs med bränsle från förnyelsebara
energikällor stå för en allt större andel av de fysiska
transporterna. Investeringarna bör därför i princip enbart avse
en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Enligt min mening bör riksdagen bifalla regeringens förslag
om utbetalning av bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i
Göteborgsregionen men avslå förslagen om lånegarantier för vissa
förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom regionen och om
bildande av ett finansieringsbolag för
Göteborgsöverenskommelsen.
Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag
om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för 1
miljard kronor under nästa budgetår.
Jag anser också att
att Lundbytunneln inte bör byggas,
att statliga garantier bör ges för planerade
kollektivtrafiksatsningar oavsett vägprojektens genomförande,
att regeringen bör förelägga riksdagen ett lagförslag om rätt
för kommunerna att ta ut trafikavgifter på valfritt sätt av
vägtrafiken,
att kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen bör
utformas i enlighet med vad som anges i motion T209 (v) och
att biltullarna bör placeras i en centralare ring än vad som
nu planeras -- runt den del av staden som redan i dag har en god
kollektivtrafik.
Jag har ingen erinran mot vad utskottet anför om att pågående
utredningsarbete om utformningen av vägtullar i Göteborg även
bör omfatta en undersökning av möjligheterna att använda andra
finansieringskällor. Sådana krav har Vänsterpartiet framfört vid
flera tillfällen. Inkomsterna skall dock i första hand utnyttjas
för en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha
hemställt:
beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens
infrastruktur i Göteborgsregionen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande
3 och till motionerna 1993/94:T55 och 1993/94:T209, med
anledning av motion 1993/94:T56 samt med avslag på proposition
1993/94:169 yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1993/94:T54 och
1993/94:T57
dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till
kollektivtrafikinvesteringar,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Förslag till riksdagsbeslut1
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av propositionen2
Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari
19942
Utskottet3
1 Storstadsöverenskommelserna3
2 Göteborgsöverenskommelsen3
2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen3
2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga
överenskommelsen4
2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen4
2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen6
2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna6
2.4.2 Väginvesteringarna6
3 Regeringens överväganden och förslag7
4 Motionsförslag8
5 Utskottets ställningstagande10
Hemställan11
Reservation12
Meningsyttring av suppleant13