I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse
1993/94:170 om investeringsplaner för infrastrukturen.
Skrivelsen redogör för innehållet i de investeringsplaner som
Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättat för perioden
1994--2003. Utgångspunkten för dessa planer är det beslut om
investeringar i trafikens infrastruktur på närmare 100 miljarder
kronor under tioårsperioden som riksdagen fattade våren 1993.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört och
avstyrker samtliga motioner som väckts med anledning av
skrivelsen.
I betänkandet behandlas även ett stort antal motionsyrkanden
om investeringar och underhållsinsatser i trafikens
infrastruktur som väckts under den allmänna motonstiden i
januari i år. Utskottet avstyrker dessa yrkanden främst med
motiveringen att riksdagens uppgift framför allt bör vara att
anvisa medel och ange de övergripande ramarna och riktlinjerna
för investeringsplaneringen. Vidare anser utskottet att en
viktig uppgift för riksdagen bör vara att följa upp och
utvärdera de åtgärder som vidtas.
Till betänkandet har fogats tre reservationer. S-ledamöterna
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en
tydligare redovisning av investeringsplanerna samt att
upprustningen av Blekinge kustbana skall genomföras utan
negativa konsekvenser för övriga LTA-investeringar i länet.
Nyd-ledamoten anser att Botniabanan inte skall byggas.
Till betänkandet har också fogats två särskilda yttranden och
en meningsyttring av v-suppleanten.
Regeringens skrivelse
Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:170 till riksdagen
lämnat en redogörelse för innehållet i de investeringsplaner som
Banverket, Vägverket och länsstyrelserna har upprättat för
perioden 1994--2003.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
1993/94:T58 av Harriet Colliander och Kenneth Attefors
(båda nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Botniabaneprojektet läggs ned och att anslagna medel tillfaller
annan infrastruktur i regionen.
1993/94:T59 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Botniabanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar på E 12--Blå vägen.
1993/94:T60 av Börje Nilsson och Johnny Ahlqvist (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om investeringsplaner på
kommunikationsområdet avseende Skåne.
1993/94:T61 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om infrastrukturinvesteringar
med målet ett framtida kretsloppssamhälle.
1993/94:T62 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med en tydligare redovisning av investeringsplanerna
för perioden 1994--2003,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regeringens hantering av riksdagens
beslut avseende målstandarden på vägarna E 20, E 22 och E 4.
1993/94:T63 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbyggnad av väg E 20 till motorvägsstandard.
1993/94:T64 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m, s, fp, c, kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hänföra Rv 27/30 till nationell
stamväg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av Blekinge kustbana.
1993/94:T65 av Knut Billing och Mikael Odenberg (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.
1993/94:T66 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringsplaner på vägområden i Blekinge.
1993/94:T67 av Åke Carnerö m.fl. (kds, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en noggrann trafik- och miljöanalys av
Bohusläns infrastruktur vad gäller trafik.
1993/94:T68 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Vägverkets förslag till utbyggnad av det nationella stamvägnätet
vad avser rv 31/127/34/23 Jönköping--Oskarshamn antas.
1993/94:T69 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att första etappen av Botniabanan,
Örnsköldsvik--Husum, påbörjas och färdigställs under
planperioden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Ådalsbanan snarast bör överföras
till stomjärnvägsnätet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel avsätts för byggande av
södra och västra infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i
Örnsköldsvik,
4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en större del av resurserna för
länstrafikanläggningar bör satsas i skogslänen.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
1994
1993/94:T201 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand
(båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om infrastrukturen i
nordvästra Skåne.
1993/94:T202 av Lennart Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidigareläggande av trafikinvesteringar i
Fyrstadsregionen.
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Botniabanan.
1993/94:T205 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägen Västerås--Eskilstuna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare medel ur
länstrafikanslaget.
1993/94:T206 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utredning av möjligheterna till
en samordnad trafikplanering.
1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a.
NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till
flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.
1993/94:T208 av Stig Bertilsson och Arne Andersson (båda
m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tidigareläggande av
trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
1993/94:T210 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tidigareläggning av investeringar i
Fyrstadsregionens infrastruktur.
1993/94:T211 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av satsningar på olika
kommunikationsprojekt i Blekinge län.
1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar och järnvägar på
Södertörn.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättring av vägstandarden i
Västernorrland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftfulla satsningar på järnvägarna i
Västernorrland.
1993/94:T218 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överläggningar mellan regeringen och
Fyrstadskommunerna angående tidigareläggning av vissa väg- och
järnvägsutbyggnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av "Fyrstadslänken", dvs.
riksväg 44 samt väg 161,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 45 delsträckan
Trollhättan--Vänersborg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av Norge--Vänerlänken med
dubbelspår, delen Trollhättan--Öxnered,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustningen av Herrljungabanan till
redovisad 100-miljonerkronorsnivå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av Bohus- och
Lysekilsbanorna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bro över Sunningesund,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
järnvägsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
vägområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.
1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägar.
1993/94:T221 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning och slutförande av
projekt som syftar till förbättrade kommunikationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tilldela sydöstra Sverige en
större andel av investeringsmedel till kommunikationer.
1993/94:T222 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av medel för
järnvägsinvesteringar i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av medel av
väginvesteringar i Skåne.
1993/94:T225 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att Värmland ges utökade
resurser vid fördelning av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bättre kommunikation på sträckan
Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan
Karlstad--Kil--Göteborg.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphöra med Botniabansprojektet
samt att med anledning av detta reservera de medel som planerats
för Botniabanan, 7,9 miljarder kronor totalt, 1,1 miljarder
kronor i årets budget, till annan infrastrukturutbyggnad i
regionen.
1993/94:T301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snar utbyggnad av Europaväg 6 genom Bohuslän
fram till riksgränsen Sverige/Norge.
1993/94:T303 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en upprustning av riksväg 63.
1993/94:T304 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om väginvesteringar i södra Sverige.
1993/94:T305 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på angivna vägprojekt.
1993/94:T306 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av E 22:s dragning förbi
Söderköping.
1993/94:T307 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av trafiksäkerhetshöjande
och framkomlighetsförbättrande åtgärder på riksväg 60 inom
Kopparbergs län,
2. att riksdagen beslutar om att förlänga
Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten samt att även
delen norr om Borlänge skall ingå i det nationella stamvägnätet.
1993/94:T308 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av om- och nybyggnad av väg 249.
1993/94:T309 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att Statens vägverk ges i uppdrag
att fullfölja ombyggnaden av riksväg 17 på sträckan
E 6--Landskrona--Eslöv--E 22 med eventuell lokalisering av
Riksbangård syd inom området.
1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillskapande av vägstråk med godtagbar
bärighet året om, exempelvis riksväg 71 och riksväg 65:s
förlängning i Dalarna.
1993/94:T313 av Ingrid Hemmingsson (m) och Stina Eliasson
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en rättvisare fördelning av
medel för drift och underhåll av vägar.
1993/94:T314 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att medel för
bärighetshöjande åtgärder fördelas så att de bättre tillgodoser
behoven i Dalsland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av upprustning av riksväg 45
Vänersborg--Åmål till 13 m vägbredd med förbifarter vid
Vänersborg--Mellerud.
1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för
vägnätet i Bohuslän.
1993/94:T316 av Olle Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av E 4 och riksväg 45,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning och modernisering av
vägnätet i Norrbotten.
1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för
vägnätet i Skaraborgs län.
1993/94:T319 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om medel till Vallsundsbron i Östersunds kommun.
1993/94:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region
Mitt.
1993/94:T321 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda
s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för
investeringar i vägar m.m. för en ombyggnad av riksväg 50.
1993/94:T322 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av länsvägnätet i
Östergötlands län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbifart vid Söderköping,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tvärförbindelse på sträckan
Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riksväg 50.
1993/94:T324 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidigareläggning av väginvesteringar i
Skåne.
1993/94:T325 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Europaväg 22.
1993/94:T326 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av att bro över Väddöviken
vid Trästa i Stockholms län snarast kommer till utförande.
1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för
vägnätet i Bergslagen.
1993/94:T328 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (båda kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioritering och fördelning av
statliga medel för underhåll och upprustning av länsvägar och
landsbygdsvägar i Älvsborgs län.
1993/94:T329 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidigareläggning av utbyggnaden av
Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängning av Bergslagsdiagonalen
till E 4 vid Norrlandskusten.
1993/94:T330 av Nils Nordh och Martin Nilsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast bygga
förbifarten på riksväg 26 genom Smålandsstenar.
1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för
vägnätet i Dalsland.
1993/94:T332 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den s.k. tvärledens utbyggnad och
prioriteringen av denna led.
1993/94:T333 av Lennart Brunander (c) och Kjell Eldensjö
(kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Karlshedsleden
i Marks kommun.
1993/94:T334 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hela återstående delen av E 20 byggs ut
till 13-metersväg under planperioden.
1993/94:T335 av Lars Moquist (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om väg E 22 söder om Kalmar.
1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en rättvis nationell fördelning av
anslagen till vägarnas bärighet.
1993/94:T501 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytt spår för höghastighetståg
mellan Helsingborg och Jönköping.
1993/94:T502 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett skyndsamt byggande av Nordlänken.
1993/94:T503 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av snabbtåg mellan Fyrstad och
Stockholm och om Älvsborgsbanans upprustning.
1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sträckningen av väg och järnväg över
Norraladalgången.
1993/94:T507 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs
kommun.
1993/94:T512 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda
s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubbelspårig järnväg mellan Nässjö och
Falköping,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om modernisering av rangerbangården i
Nässjö.
1993/94:T513 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggandet av en Götalandsbana.
1993/94:T514 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om färdigställande av projektet Västkustbanan
med dubbelspårsstandard också längs sträckan
Helsingborg--Landskrona mot Lund--Malmö år 2000.
1993/94:T515 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hela bandelen
Malmö--Ystad--Simrishamn upprustas och elektrifieras,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
till finansiering.
1993/94:T516 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i
Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
1993/94:T517 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom för
Banverket beviljade medel en omdisponering görs så att en
nödvändig utbyggnad av Bergslagsbanan kan ske.
1993/94:T520 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (båda fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelse för den västsvenska regionen
av utvecklade järnvägskommunikationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Norge--Vänerlänken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västra stambanan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Herrljungabanan och Bohusbanan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kust-till-kust-banan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Västkustbanan.
1993/94:T521 av Björn Samuelson m.fl. (v, fp, c, kds, nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utredande av järnvägsförbindelse
Hagfors--Munkfors--Karlstad.
1993/94:T523 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.
1993/94:T525 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om
banans förlängning till Sälen.
1993/94:T527 av Anita Jönsson och Gunnar Nilsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ny sträckning av godstrafiken i
sydvästra Skåne.
1993/94:T528 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kraftfull satsning och tidigareläggning
av Atlantbanan.
1993/94:T529 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en
ingående analys inför nästa trafikpolitiska beslut.
1993/94:T530 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ta med Nobelbanan i den långsiktiga
planeringen för infrastrukturens utveckling.
1993/94:T531 av Birgitta Hambraeus och Kjell Ericsson
(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en ökad satsning på
Bergslagsbanan.
1993/94:T532 av Magnus Persson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om en fast
järnvägsförbindelse mellan Lesjöfors och Hagfors--Munkfors i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:T534 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ekonomisk analys beträffande en
kustjärnväg mellan Haparanda och Luleå.
1993/94:T535 av Roland Lében m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ till att införliva Nobelbanan i
de långsiktiga planerna för utveckling av infrastrukturen.
1993/94:T536 av Johnny Ahlqvist och Lars Hedfors (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt regionalt
stråk Blekinge--Västkusten.
1993/94:T537 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av Riksbangård syd.
1993/94:T538 av Karin Starrin m.fl. (c, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Atlantbanan är samhällsekonomiskt lönsam
och därför bör tas med i Banverkets investeringsplan.
1993/94:T539 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förprojektera hela Botniabanan med
medel ur anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
1993/94:T541 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av järnvägen
Herrljunga--Borås--Varberg.
1993/94:T542 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
nödvändigheten av att en utredningsgrupp alternativt en
utredningsman tillsätts med uppgift att studera projekt
Götalandsbanan.
1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i
Norrbottens län.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om extra tilldelning av pengar för
infrastruktursatsningar i Dalarna.
1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förverkligandet av den s.k.
Atlantbanan.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat anslag till Kustbanan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om övriga järnvägsåtgärder i Blekinge,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat vägunderhåll m.m. i Blekinge.
1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dispens för att påbörja vägprojekt på
E 4:an innan prövningen på sträckan genom Norraladalen är
slutförd.
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationerna i Sörmland.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om person- och godstrafiken i och genom
Skåne,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete mellan SJ, DSB och de
regionala huvudmännen för tågtrafiken kring Öresund.
1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för
investeringar i vägar och järnvägar, bl.a. för att skapa utrymme
för byggande av förbifarter i Söderköping och Motala samt
fortsatt upprustning av riksväg 50 genom Östergötland.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förslag bör framläggas för
riksdagen med åtgärder för utveckling av tågtrafiken i
Västsverige.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på järnvägen i övre
Norrland.
1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av riksväg 23 till
Europavägsstandard,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av väg 25,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den s.k. Kust-till-kust-banan.
Utskottet
1 Investeringsplaneringen
1.1 Regeringens skrivelse
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen (prop.
1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) i juni 1993 om en långsiktig
inriktning av investeringar i trafikens infrastruktur. Beslutet
innebar att väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88
miljarder kronor skall genomföras under en tioårsperiod.
Investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder
kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i
länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i
bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor. Härtill
kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej
finansierade investeringar. Mot bakgrund av riksdagens beslut
uppdrog regeringen åt Banverket, Vägverket och länsstyrelserna
att upprätta investeringsplaner för perioden 1994--2003.
Banverket, Vägverket och länsstyrelsernas förslag till
långsiktiga investeringsplaner remissbehandlades under hösten
1993. Planerna har därefter reviderats mot bakgrund av inkomna
synpunkter. Banverket och Vägverket redovisade slutliga förslag
till investeringsplaner för regeringen i februari 1994.
Länsstyrelserna har under våren 1994 överlämnat fastställda
investeringsplaner för regeringens kännedom eller för
fastställelse i de fall Vägverket och länsstyrelsen varit oense
om innehållet i länstrafikanläggningsplanen.
Regeringen anser att utbyggnaden av trafiksystemet måste ses
i ett sammanhang. Investeringsplanerna är enligt regeringen
framtagna inom ramen för en gemensam och samordnad
investeringsplaneringsprocess. Samtliga investeringsplaner,
Banverkets stomnätsplan, Vägverkets nationella- och regionala
väghållningsplaner samt länsstyrelsernas planer för
investeringar i länstrafikanläggningar har remitterats
samordnat. Kommuner och andra berörda myndigheter har således
för första gången fått möjlighet att yttra sig över samtliga
planer vid ett och samma tillfälle.
Regeringen har givit samtliga länsstyrelser i uppdrag att,
bl.a. som en del i genomförandet av investeringsplanerna,
upprätta en regional trafik- och miljöanalys till grund för en
samhällsplanering som främjar utvecklingen av ett miljöanpassat
transportsystem.
1.2 Motionsförslag
I motion T61 (v) framhålls att riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag att genomföra ett utredningsarbete om
infrastrukturinvesteringar med utgångspunkt i målet att bygga
ett framtida kretsloppssamhälle. Enligt motionen bör
utredningsarbetet bedrivas så att riksdagen senast den 1 juli
1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i
kommunikationsinfrastrukturen.
I motion T62 (s) framhålls att regeringens skrivelse om de
viktiga och omfattande investeringar i trafikens infrastruktur
som kommer att genomföras under den kommande tioårsperioden är
mycket bristfällig. Det är enligt motionen svårt för att inte
säga omöjligt att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar
som kommer att fullföljas och vilka som endast kommer att
påbörjas under planperioden. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med en tydligare redovisning av
investeringsplanerna för trafikens infrastruktur för perioden
1994--2003.
I motion T67 (kds, c) framhålls att ett genomtänkt program för
ett miljöanpassat trafiksystem i landets olika delar skall vara
en viktig utgångspunkt för det långsiktiga arbetet med regional
utveckling och förnyelse av trafikens infrastruktur.
Motionärerna föreslår att en noggrann trafik- och miljöanalys
genomförs i Bohuslän innan stora planerade trafikinvesteringar
görs som kan visa sig vara ur samhällsekonomisk synvinkel
olönsamma.
1.3 Utskottets ställningstagande
Regeringens skrivelse redovisar resultatet av det
planeringsarbete som bedrivits mot bakgrund av riksdagens beslut
våren 1993 angående investeringar i trafikens infrastruktur.
Utgångspunkten för detta arbete var att riksdagens och
regeringens inflytande över investeringsplaneringen borde
stärkas utan att någon detaljstyrning får ske. Utskottet ser
därför positivt på att regeringen nu redovisar för riksdagen
resultatet av genomförd planering och regeringens
ställningstagande till upprättade planer.
I motion T62 (s) riktas kritik mot skrivelsen för att den inte
är tillräckligt tydlig. Av skrivelsen framgår dock att
innehållet endast är en sammanfattning av innehållet i
Banverkets stomnätsplan och Vägverkets väghållningsplan och att
ytterligare information står att finna i dessa publikationer.
Dessa publikationer har delgivits riksdagen och de kommer också
efter regeringens fastställelse att revideras och tryckas upp i
en stor upplaga. Enligt utskottets uppfattning kommer därför
önskemålet om en tydlig redovisning att tillgodoses.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har givit
samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a. som en del i
genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regional
trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som
främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem.
Utskottet ser mycket positivt på att regeringen initierat detta
arbete, inte minst mot bakgrund av den kommande revideringen av
investeringsplanerna. Utskottet anser mot bakgrund av
regeringens uppdrag till länsstyrelserna att syftet med motion
T67 (kds, c) i allt väsentligt kan tillgodoses.
I motion T61 (v) framhålls att regeringen bör genomföra en
utredning om infrastrukturinvesteringar utifrån målet att bygga
ett framtida kretsloppssamhälle. De investeringsplaner som
regeringen nu redovisar för riksdagen är framtagna inom ramen
för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess där
en viktig utgångspunkt varit att uppnå ett miljöanpassat
trafiksystem. Samtliga planer har remitterats. Utgångspunkten
för planerna är också riksdagens beslut i juni 1993.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
samtliga nu berörda motionsyrkanden.
2 Järnvägar
2.1 Regeringens skrivelse
Regeringen framhåller i skrivelsen att Banverkets upprättade
stomnätsplan i allt väsentligt följer den inriktning som
riksdagen har beslutat vad gäller järnvägsnätets utbredning och
utveckling. Stomnätsplanen omfattar investeringar för totalt
38,4 miljarder kronor fördelade på tio år. Tyngdpunkten i planen
ligger på de tre första åren. Av skrivelsen framgår att ett skäl
till att byggandet av nya järnvägar har koncentrerats till denna
period är den stora grundsatsning för hela järnvägsnätet som
riksdagen har beslutat om och som kommer att slutföras under den
senare delen av 1990-talet. Grundsatsningen omfattar bl.a. en
fortsatt snabbtågsanpassning och utökad kapacitet för
godstrafiken.
Av skrivelsen framgår också att i början av 2000-talet
kommer huvudintresset att riktas mot att påbörja ett antal
storprojekt såsom att bygga ut Södra stambanan till
höghastighetsstandard, att bygga en första etapp på Botniabanan
och att fortsätta bygga ut Nordlänken.
Regeringen fastställde den 24 mars 1994 med vissa
justeringar Banverkets stomnätsplan. Regeringen beslutade att
den totala investeringsramen för Södra stambanan skall minskas
med drygt 600 miljoner kronor under tioårsperioden. I stället
skall den totala investeringsramen för Ostkustbanan
(Stockholm--Rosersberg--Arlanda--Odensala) vidgas liksom den
totala investeringsramen för åtgärder i Stockholm. Regeringens
beslut innebär att den totala investeringsramen för dessa
ändamål utökas med drygt 600 miljoner kronor och att den exakta
fördelningen mellan projekten får beslutas då förhandlingarna om
Arlandabanan har slutförts.
2.2 Motionsförslag
I motion T58 (nyd) framhåller motionärerna att de i stora
delar ställer sig bakom den redogörelse regeringen har lämnat
för innehållet i de investeringsplaner som Banverket, Vägverket
och länsstyrelserna upprättat för perioden 1994--2003. I
motionen framhålls dock att Botniabaneprojektet bör läggas ned
och att anslagna medel bör tillfalla annan infrastruktur i den
berörda regionen.
I motion T226 (nyd) framhålls att Botniabanan inte bör byggas.
I motionen föreslås i stället att de medel som är avsatta till
Botniabanan, 7,9 miljarder kronor, reserveras till annan
infrastrukturutbyggnad i regionen.
I motion T59 (s) framhålls att om planerna på en Botniabana
skall bli något mer än yviga visioner bör statsmakterna nu
bestämma att den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum
skall genomföras under planperioden. Vidare anser motionärerna
att det bör klargöras att Ådalsbanans upprustning skall
genomföras. De utredningar som erfordras för en fortsatt
utbyggnad kan bäst genomföras av Banverket.
I motion T69 (s) framhålls att en första etapp av Botniabanan,
Örnsköldsvik--Husum, bör påbörjas och färdigställas under
planperioden samt att Ådalsbanan snarast bör överföras till
stomjärnvägsnätet.
I motion T204 (fp) framhålls att regeringen bör sätta en
utbyggnad av Botniabanan högt på en framtida prioriteringslista.
I motion T539 (kds, c, fp, m) föreslås att en förprojektering
av hela Botniabanan bekostas med medel ur anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Enligt motion T502 (s) måste Nordlänken ges en högre
prioritering än vad Banverket föreslagit i sin stomnätsplan.
Resurser bör därför omfördelas i detta syfte.
I motion T218 (v) föreslås att utbyggnaden av
Norge/Vänernlänken tidigareläggs på delen Trollhättan--Öxnered.
I motionen T219 (s) framhålls att det är av allra största vikt
att Norge/Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad prioriteras.
Även enligt motion T225 (c, m, fp, kds) är det angeläget med
investeringar på sträckan Karlstad--Kil--Göteborg.
I motion T520 (fp) framhålls att det är väsentligt att
utbyggnaden av Norge/Vänernlänken snarast kommer till stånd.
I motion T542 (s) framhålls att en utredningsgrupp alternativt
en utredningsman bör tillsättas med uppgift att studera projekt
Götalandsbanan. En bedömning av projektet i alla dess delar som
exempelvis trafikekonomi, investeringskostnader, miljöaspekter
och reseprognoser bör därvid göras.
I motion T513 (c) framhålls att Götalandsbanan är ett
angeläget projekt och att det därför är förvånande att det ännu
inte fattats beslut om projektering av banan. Ett sådant beslut
bör därför tas snarast.
I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla
ytterligare 600 miljoner kronor för att färdigställa Södra
stambanan. Detta som en följd av den neddragning av
investeringsramen som regeringen gjort.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den av regeringen fastställda
stomnätsplanen 1994--2003 i allt väsentligt följer riksdagens
inriktningsbeslut från våren 1993. Ett genomförande av
stomnätsplanen innebär att en angelägen utveckling av det
svenska järnvägssystemet kommer att kunna genomföras. Den stora
grundsatsning som slutförs under 1990-talet omfattar bl.a. en
fortsatt snabbtågsanpassning av det svenska järnvägsnätet samt
en kapacitetsökning för godstrafiken och då främst på det s.k.
godsstråket.
Utskottet konstaterar att en första etapp av Botniabanan
ingår i stomnätsplanen. Under förutsättning att garantier lämnas
som innebär att Husumbanan kommer att utnyttjas för
godstransporter på järnväg i tillräcklig omfattning och om
industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas
externt kommer enligt skrivelsen sträckan Örnsköldsvik--Husum
att utgöra den första etappen. Av skrivelsen framgår också att
regeringen inom kort kommer att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa sina
överväganden beträffande den vidare utbyggnaden av Botniabanan.
I motionerna om Botniabanan framförs förslag om
förprojektering av utbyggnad av vissa deletapper samt förändring
av stomnätsindelningen. Utskottet anser att syftet med dessa
motionsyrkanden i allt väsentligt kan tillgodoses inom ramen för
den fastställda stomnätsplanen. Motionerna bör därför inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen. Utskottet avstyrker också yrkandena i
nyd-motionerna om att Botniabaneprojektet skall läggas ned.
I motionerna T502 (s), T218 (v), T219 (s), T225
(c, m, fp, kds) och T520 (fp) framhålls att utbyggnaden av
Norge/Vänernbanan bör tidigareläggas.
Av regeringens skrivelse framgår att den fastställda
stomnätsplanen innehåller omfattande investeringar på
Norge/Vänernbanan. En första etapp av utbyggnaden inleds med
Eriksstadssvängen etapp 1. Som en andra etapp byggs dubbelspår
mellan Trollhättan och Öxnered. En tredje etapp
Älvängen--Trollhättan påbörjas under planperiodens sista år.
Regeringen har även redovisat att en omorganisation och
effektivisering av Banverket kommer att frigöra medel som kan
utnyttjas för bl.a. en tidigareläggning av Nordlänkens
utbyggnad. Av det anförda följer att motionerna inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av
utskottet i denna del.
I motion T542 (s) yrkas att en utredningsman tillsätts med
uppgift att studera projekt Götalandsbanan, och enligt
motion T513 (c) bör beslut om projektering av Götalandsbanan tas
snarast.
Av skrivelsen framgår att regeringen inom kort avser att ge
Banverket i uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa
förutsättningarna för en total utbyggnad av Götalandsbanan.
Regeringen har den 21 april givit Banverket ett sådant uppdrag.
Motionerna blir således till väsentlig del tillgodosedda varför
något initiativ av riksdagen inte är erforderligt. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna.
I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla 600
miljoner kronor för att färdigställa Södra stambanan. Enligt
regeringens skrivelse framgår att på Södra stambanan fullföljs
snabbtågsanpassningen för 200 km/tim till år 1996. Regeringens
beslut att omfördela 600 miljoner kronor från Södra stambanan
påverkar inte snabbtågsanpassningen av Södra stambanan till år
1996. Däremot kommer utbyggnaden av Nyköpingslänken inte att
ingå i stomnätsplanen för denna period. Utskottet som delar
regeringens uppfattning avstyrker motionen i denna del.
3 Vägar
3.1 Regeringens skrivelse
Utbyggnaden av stamvägnätet och övriga riksvägar omfattar
totalt 41,6 miljarder kronor på tio år. På de nationella
stamvägarna investeras knappt 35 miljarder kronor. På de
riksvägar som inte ingår i stamvägnätet, s.k. övriga riksvägar,
kommer investeringar på knappt 7 miljarder kronor att genomföras
under perioden. Av skrivelsen framgår att en effekt av
utbyggnaderna av stamvägnätet i enlighet med väghållningsplanen
är att ett motorvägsnät kommer att byggas ut till sin fulla
standard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det sker genom
att väg E 4 byggs ut till motorväg på hela sträckan
Helsingborg--Stockholm, att väg E 6 byggs ut till motorväg på
hela sträckan Trelleborg--Göteborg och genom att riksväg 40
byggs ut på hela sträckan Jönköping--Göteborg. På övriga delar
av stamvägnätet byggs vissa korta eller längre avsnitt ut mot
angiven målstandard.
Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har, med vissa
justeringar, godkänt Vägverkets förslag till investeringsplan
för det nationella stamvägnätet. Regeringen har ändrat
målstandarden på vägarna E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20
mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och
Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar skall enligt
regeringens skrivelse följa riksdagens beslut vilket innebär 13
m med möjlighet att avvika från denna målstandard om betydande
effektivitetsvinster kan uppnås. Av skrivelsen framgår också att
ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra
Sverige bör anstå till efter nästa revidering av
investeringsplanerna. Regeringen anser därför att stamvägnätets
omfattning i sydöstra Sverige inte skall förändras jämfört med
riksdagens beslut.
3.2 Motionsförslag
I motion T62 (s) anförs att regeringen frångått riksdagens
beslut angående vägstandard på vägarna E 4 mellan Gävle och
Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan
Malmö och Karlskrona. Regeringen föreslår 13 meters vägstandard
i stället för att ta till vara den möjlighet till
effektivitetsvinster genom motorvägsstandard som
riksdagsbeslutet innebär. Regeringen borde ha följt detta beslut
som är mycket tydligt.
I motionerna T60 (s) och T66 (s) framhålls att Vägverket bör
få medel för att garantera tidigare utlovad utbyggnad av väg
E 22 mellan Karlskrona och Malmö till motorväg. Motionärerna
framhåller också att till övriga riksvägar i sydöstra Sverige
bör anvisas ytterligare 330 miljoner kronor.
Enligt motion T325 (m) vore det en god ekonomisk affär för
staten att planera satsningar på infrastrukturen så att väg
E 22 erhåller motorvägsstandard.
I motion T63 (m) framhålls att väg E 20 bör ges målstandarden
motorväg på hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg.
I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls att riksväg 27/30
bör hänföras till nationell stamväg. Motionärerna hänvisar bl.a.
till de ökade kontakterna mellan sydöstra Sverige och Polen.
I motion T68 (s) framhålls att riksväg 31/127/34/23
Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet i
enlighet med Vägverkets förslag.
3.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet tar först upp frågan om målstandarden på vägarna
E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och
Örebro samt E 22 mellan Malmö och Karlskrona.
Utskottet vill erinra om att riksdagsbeslutet våren 1993
innebar att i fråga om vissa vägavsnitt och inom
investeringsramen för resp. vägavsnitt borde regeringen kunna
avvika från den målstandard som angavs i proposition
1992/93:176, i fall då det är uppenbart att en avvikelse skulle
innebära betydande effektivitetsvinster. Utskottet angav att
sådana vinster synes kunna nås t.ex. på E 20, sträckan
Göteborg--Örebro, och på E 4, sträckan Gävle--Sundsvall. Av
effektivitetsskäl borde regeringen vidare kunna avvika från den
grad av måluppfyllelse på de olika stråken, vid planperiodens
slut, som angavs i propositionen. När det gäller E 20 var det
utskottets uppfattning att inga åtgärder borde vidtas som
hindrar att även sträckan Göteborg--Örebro på sikt kan uppnå
motorvägsstandard.
Utskottet konstaterar att regeringen och Vägverket har
redovisat olika målstandard för de aktuella vägarna. Detta beror
sannolikt på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i
olika tidsperspektiv. Regeringens beslut avser en tioårsperiod,
medan Vägverkets förslag utgår från ett betydligt längre
tidsperspektiv.
Enligt utskottets bedömning måste Vägverkets förslag tolkas
så att verket anser att betydande effektivitetsvinster kan
uppnås om vägsträckorna på sikt byggs ut till
motorvägsstandard. Utskottet delar denna uppfattning.
Emellertid innebar riksdagsbeslutet våren 1993 inte att
några extra medel, utöver regeringens förslag, tillfördes
vägavsnitten. Utbyggnaderna kan därför inte slutföras under den
kommande tioårsperioden. Utbyggnadstakten kan dock självfallet
påverkas om t.ex. sysselsättningspolitiska medel tillförs
projekten.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagsbeslutet
våren 1993 skall ligga fast. Det betyder att den av Vägverket
angivna målstandarden kan uppnås.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
Av det anförda följer att syftet med motionerna T60 (s), T62
(s), T63 (m), T66 (s) och T325 (m) till väsentlig del blir
tillgodosett. De påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens
sida och avstyrks följaktligen av utskottet i denna del.
Två motioner, T64 (m, s, fp, c, kds) och T68 (s) innehåller
förslag om komplettering av stamvägnätet i sydöstra Sverige.
Motionärerna anser att vägarna Ronneby--Borås resp.
Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet.
I motionerna T60 (s) och T66 (s) begärs att ytterligare 330
miljoner kronor anvisas övriga riksvägar i sydöstra Sverige.
Regeringen anser att Vägverket inte tydligt har redovisat
huruvida vägarnas roll som stamvägar i sydöstra Sverige
förstärks om verkets förslag till stamvägnät genomförs.
Regeringen har därför beslutat att stamvägnätets omfattning inte
skall förändras jämfört med riksdagens beslut. Regeringen anser
att ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra
Sverige bör anstå till efter nästa revidering av
investeringsplanerna. Utskottet delar regeringens bedömning.
Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare
medel anvisas till övriga riksvägar i sydöstra Sverige. Av det
anförda följer att utskottet avstyrker motionerna i denna del.
4 Länstrafikanläggningar
4.1 Regeringens skrivelse
Regeringen redogör i skrivelsen för hur den av riksdagen
anvisade ramen för investeringar i länstrafikanläggningar, 9
miljarder kronor, under den närmaste tioårsperioden fördelas på
de olika länen. Vägverkets förslag till fördelning har skett
utifrån tillståndet på länets infrastruktur och den inriktning
av trafikpolitiken som riksdagen har fastlagt. En arbetsgrupp
med representanter för olika intressenter har utarbetat en
ramfördelningsmodell. Denna ramfördelningsmodell grundas på
parametrar som uttrycker tillståndet för
länstrafikanläggningarna i länet.
En samlad analys av länsstyrelsernas planer visar att 58 %
av alla investeringsmedel investeras i länsvägar. Cirka 17 %
investeras i länsjärnvägar och 24 % investeras i
kollektivtrafikens infrastruktur. Cirka 1 % avsätts för
investeringar i kommunala flygplatser.
I fem fall har länsstyrelserna och Vägverket haft olika
uppfattning om innehållet i länstrafikanläggningsplanerna.
Planerna har därför överlämnats till regeringen för
fastställelse. I fyra fall, Östergötlands län, Västmanlands län,
Kopparbergs län och Västernorrlands län, har regeringen
fastställt planerna i enlighet med länsstyrelsens förslag. I
Blekinge län har regeringen beslutat om annan prioritetsordning
än vad länsstyrelsen föreslagit.
4.2 Motionsförslag
I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls, beträffande
Blekinges LTA-plan, att regeringen av någon outgrundlig
anledning krävt att 50 miljoner kronor av den reducerade
planeringsramen skall användas till Blekinge kustbana. Dessutom
skall Möcklebrons ombyggnad som kostar ca 70 miljoner kronor
täckas av LTA-anslaget. Därmed blir i stort sett hela anslaget
förbrukat för hela flerårsperioden. Motionärerna förutsätter att
regeringen fullföljer regeringsbeslutet från år 1990 vilket
innebär en sammanlagd investeringsram i särskild ordning
avseende Blekinge kustbana på 150 miljoner kronor i 1990 års
penningvärde.
4.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare
beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas.
Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under
anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för
nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157).
Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit
att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslaget
(prop. 1993/94:150 bil. 6).
Utskottet förutsätter att regeringen när den fördelar dessa
medel kommer att beakta att den beslutade upprustningen av
kustbanan kan genomföras.
Av det anförda följer att syftet med motionsyrkandet torde
komma att tillgodoses. Något initiativ från riksdagen är därför
inte erforderligt, varför motionen avstyrks av utskottet i denna
del.
5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar
Riksdagen lade förra året fast en långsiktig plan för
utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och
järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor skall
genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill kommer 10
miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej finansierade
infrastrukturinvesteringar.
Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på
planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den
högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera
gånger framhållit att det är angeläget att utveckla
planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets
mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna
planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de
övergripande ramarna och riktlinjerna för
investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en
effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts
för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.
Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för
riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.
Riksdagsutredningen har framhållit betydelsen av att riksdagen i
ökad utsträckning ägnar sig åt sådan verksamhet.
Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på
riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på
investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av
trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika
infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en
uppgift som kräver ett omfattande berednings- och
samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den
mångfald av beslut som erfordras för denna planering till
främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen
fastställer måste fattas av därtill kompententa organ.
Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden
om vägar och järnvägar som främst gäller planeringsprocessen,
stamvägnätets omfattning och standard samt stomjärnvägnätets
utbyggnad. Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade
förslag om lokala och regionala investeringar och
underhållsinsatser i trafikens infrastruktur har sammanställts i
tre tabeller. Den första avser motioner om vägar, den andra
motioner om järnvägar och den tredje motioner som behandlar
flera trafikslag. Utskottet bedömer att syftet med en stor del
av dessa motionsyrkanden kan komma att tillgodoses i och med att
det tioåriga investeringsprogram genomförs som riksdagen
beslutade om förra året. Med hänvisning till vad som tidigare
anförts om formerna för riksdagens inflytande när det gäller
utbyggnaden av trafikens infrastruktur bör motionerna inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker
därför samtliga de motionsyrkanden som redovisas i följande
tabeller.
00>T215 (s)
- yrk. 2
35>Västernorrland
67>Kraftfulla satsningar på järnvägarna i Västernorrland,
bl.a. bör Ådalsbanan överföras till stomnätet. Järnvägen
Sundsvall--Östersund bör rustas upp.
00>T534 (m)
35>Haparanda--Luleå
67>Framtagande av en ekonomisk analys om en kustjärnväg
Haparanda--Luleå.
00>T504 (fp)
- yrk. 1
35>Ostkustbanan
67>Skyndsam behandling av ärendet om sträckning av väg och
järnväg över Norraladalgången.
00>N283 (s)
- yrk. 15
35>Norrbotten
67>Byggstart bör påskyndas för järnvägen
Sundsvall--Umeå--Haparanda. Utveckling av regionala snabbtåg.
00>T528 (s)
35>Atlantbanan
67>Kraftfull satsning på och tidigareläggning av
Atlantbanan.
00>T538 (c,m)
35>Atlantbanan
67>Atlantbanan bör tas med i Banverkets investeringsplan.
00>A458 (fp)
- yrk. 4
35>Atlantbanan
67>Atlantbanan bör förverkligas.
00>T517 (s)
35>Bergslagsbanan
67>Omdisponering av beviljade medel så att utbyggnad av
Bergslagsbanan kan ske.
00>T531 (c)
35>Bergslagsbanan
67>Ökad satsning på Bergslagsbanan.
00>T532 (s)
35>Bergslagen
67>Snabbutredning av en järnvägsförbindelse
Lesjöfors--Hagfors/ Munkfors.
00>T525 (kds)
35>Västerdalsbanan
67>Upprustning av Västerdalsbanan samt förlängning till
Sälen.
00>T218 (v)
- yrk. 5, 6, 8
35>Fyrstadsregionen
67>Upprustning av Herrljungabanan samt Bohus- och
Lysekilsbanorna. Snabb utbyggnad av dubbelspår till Oslo.
00>T219 (s)
- yrk. 2 (delvis)
35>Värmland
67>Prioritering av banan Kil--Charlottenberg.
00>T516 (c,v)
35>Nobelbanan
67>Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av
stomnätsplanen.
00>T529 (s)
35>Nobelbanan
67>Analysarbete bör påbörjas i syfte att studera
förutsättningarna för att genomföra en satsning på Nobelbanan
under nästa planeringsperiod.
00>T530 (kds,m,fp)
35>Nobelbanan
67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den
långsiktiga planeringen.
00>T535 (kds,m,fp,c)
35>Nobelbanan
67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den
långsiktiga planeringen.
00>T512 (s)
35>Nässjö--Falköping
67>Dubbelspår på sträckan Nässjö--Falköping och upprustning
av rangerbangården i Nässjö.
00>T523 (c)
35>Nässjö godsbangård
67>Tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.
00>Ub623 (s)
- yrk. 11
35>Kronobergs län
67>Investeringar i spårupprustningar och vagnmateriel på
Kust-till-kust-banan.
00>A466 (v)
- yrk. 6--7
35>Blekinge
67>Ökat anslag till Kustbanan, prioritering av
Kust-till-kust-banan, projektering av ny järnväg
Kalmar--Karlskrona samt en utbyggnad av järnvägen
Sölvesborg--Älmhult.
00>T501 (s)
- yrk. 1
35>Helsingborg--
Jönköping
67>Nytt spår för höghastighetståg mellan Helsingborg och
Jönköping.
00>T222 (fp)
- yrk. 2
35>Skåne
67>Omprioritering av medel för järnvägsinvesteringar i
Skåne.
00>T507 (s)
35>Riksbangård syd
67>Anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs kommun.
00>T537 (s)
35>Riksbangård syd
67>Lokalisering av Riksbangård syd till Hässleholm.
00>T515 (s)
35>Malmö--Simrishamn
67>Hela bandelen Malmö--Simrishamn bör upprustas och
elektrifieras.
00>T527 (s)
35>Skåne
67>Nytt godsspår från Eslöv, väster om Lund och söder om
Malmö.
00>A469 (s)
- yrk. 3, 5
35>Skåne
67>Eliminering av flaskhalsar i järnvägssystemet i Skåne,
Västkustbanan bör dras via Landskrona och ett utvecklat
samarbete för tågtrafiken kring Öresund.
00>T514 (s)
35>Västkustbanan
67>Färdigställande av delen Helsingborg--Landskrona--Malmö
före år 2000.
5.2 Vägar
00>Motionsnr
35>Väg/region
67>Åtgärd/yrkande
00>T316 (m)
35>Norrbotten
67>Utbyggnad av E 4 och rv 45 samt upprustning och
modernisering av vägnätet i Norrbotten.
00>T313 (m,c)
35>Jämtlands län
67>Rättvisare fördelning av medel för drift och underhåll av
vägar.
00>T319 (fp)
35>Vallsundet
67>Uppdrag till AMS att positivt pröva en bro över
Vallsundet vid fördelning av medel för tidigarelagda
byggprojekt.
00>T215 (s)
- yrk. 1
35>Västernorrland
67>Medel för byggande av länsvägar bör tillföras länet i
större andel än de senaste åren. Byggande av skogsbilvägar bör
stimuleras och byggande av västra och södra infarten i Sundsvall
och Åsbergstunneln bör snarast komma till stånd.
00>T336 (s)
- yrk. 1
35>Västernorrland
67>Utbyggnadsplanen för vägarna i länet bör förstärkas genom
bl.a. bättre ytstandard mellan Sundsvall och Östersund, snabb
byggnation av Sundsvall syd, tunnel under Örnsköldsvik och en
bro över Ångermanälven, Multrå--Sollefteå.
00>T69 (s)
- yrk. 3--4
35>Västernorrland
67>Medel bör avsättas för byggande av södra och västra
infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i Örnsköldsvik. En
större del av resurserna för länstrafikanläggningar bör satsas i
skogslänen.
00>Motionsnr
35>Väg/region
67>Åtgärd/yrkande
00>T59 (s)
- yrk. 2
35> Västerbotten
67>Högre ambitionsnivå för investeringar på väg E 12.
00>T320 (fp)
35>Region Mitt
67>Omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region
Mitt.
00>T327 (fp)
- yrk. 1
35>Bergslagen
67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i
Bergslagen.
00>T329 (s)
35>Bergslagen
67>Tidigareläggning av utbyggnaden av
Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden samt förlängning av
Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.
00>A467 (s)
- yrk. 2
35>Hälsingland
67>Dispens för att påbörja vägprojekt på E 4 innan
prövningen av sträckan genom Norraladalen är slutförd.
00>T218 (v)
- yrk. 2, 3, 7, 9
35>Fyrstad
67>Utbyggnad av Fyrstadslänken (rv 44 och väg 161).
Utbyggnad av rv 45 på delsträckan Trollhättan--Vänersborg.
Ökade satsningar på väg 178, 163 och 164, på mindre vägprojekt
och på vägunderhåll. Sunningesundsbron bör inte byggas innan
alternativ utretts.
00>T328 (kds)
35>Älvsborgs län
67>Prioritering av länsvägar och landsbygsvägar i Älvsborgs
län vid fördelning av statliga medel.
00>T331 (fp)
- yrk. 1
35>Dalsland
67>Underhållsinsatser för vägnätet i Dalsland.
00>Motionsnr
35>Väg/region
67>Åtgärd/yrkande
00>T314 (s)
35>Dalsland
67>Medel för bärighetshöjande åtgärder bör fördelas så att
de bättre tillgodoser behoven i Dalsland. Upprustning av rv 45
på delen Vänersborg--Åmål.
00>T305 (fp)
35>Västsverige
67>Satsning på regionala vägstråk i Västsverige.
00>T318 (fp)
- yrk. 1
35>Skaraborg
67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i
Skaraborg.
00>T333 (c,kds)
35>Västsverige
67>Omfördelning av medel för vägbyggen i Västsverige så att
en tidigarelagd satsning på Karlshedsleden, väg 156,
möjliggörs.
00>T334 (c)
35>Europaväg 20
67>Återstående del av E 20 byggs ut till 13-metersväg under
planperioden.
00>T330 (s)
35>Nissastigen
67>Utbyggnad av förbifart på rv 26 genom Smålandsstenar.
00>T219 (s)
- yrk. 1
35>Värmland
67>Upprustning av rv 45, 61, 62, 63, 64 samt E 18. Ökad
satsning på länsvägar i skogslänen samt klarare regionalpolitisk
inriktning av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder.
00>T225 (c,m,fp,kds)
- yrk. 1
35>Värmland
67>Utökade resurser till Värmland vid fördelning av
väganslagen.
00>T315 (fp)
- yrk. 1
35>Bohuslän
67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i
Bohuslän.
00>Motionsnr
35>Väg/region
67>Åtgärd/yrkande
00>T301 (fp)
35>Europaväg 6
67>Utbyggnad av E 6 till motorväg genom Bohuslän.
00>T303 (s)
35>Riksväg 63
67>Upprustning av rv 63.
00>T307 (s)
35>Riksväg 60
67>Prioritering av trafiksäkerhetshöjande och
framkomlighetsförbättrande åtgärder på rv 60 inom Kopparbergs
län samt en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid
Norrlandskusten. Delen norr om Borlänge bör ingå i stamvägnätet.
00>T308 (s)
35>Väg 249
67>Om- och nybyggnad av väg 249, Lindesberg-- Arboga.
00>T311 (s)
- yrk. 4
35>Dalarna
67>Tillskapande av vägstråk med godtagbar bärighet året
om, exempelvis rv 71 och förlängning av rv 65 i Dalarna.
00>T326 (s)
35>Stockholms län
67>Bro över Väddöviken.
00>T65 (m)
35>Stockholms län
67>Utbyggnad av Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.
Överföring av Huvudstaleden till det övergripande vägnätet med
statligt väghållaransvar.
00>T321 (s)
35>Riksväg 50
67>Utökad ram för investeringar i vägar för en ombyggnad av
rv 50.
00>T322 (fp)
35>Östergötland
67>Ökade statsanslag för vägunderhåll av länsvägnätet i
Östergötland, anläggande av förbifart vid Söderköping på väg
E 22, anläggande av tvärförbindelse
Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik och upprustning av rv 50.
00>Motionsnr
35>Väg/region
67>Åtgärd/yrkande
00>T306 (s)
35>Europaväg 22
67>Prioritering av förbifart vid Söderköping.
00>Ub623 (s)
- yrk. 9--10
35>Kronobergs län
67>Utbyggnad av rv 23 till Europavägstandard, upprustning av
väg 25.
00>T222 (fp)
- yrk. 3
35>Skåne
67>Omprioritering av medel för väginvesteringar i Skåne.
00>T324 (c)
35>Skåne
67>Tidigareläggning av väginvesteringar i Skåne.
00>A469 (s)
- yrk. 2
35>Skåne
67>Satsning på E 4, E 6, rv 23, E 22, rv 21 och rv 11 genom
Skåne.
00>T309 (s)
35>Riksväg 17
67>Ombyggnad av rv 17 på sträckan
E 6--Landskrona--Eslöv--E 22.
00>T304 (s)
35>Södra Sverige
67>Utbyggnad av E 22 till motorväg och utbyggnad av en
inlandsförbindelse i nord--sydlig riktning genom Skåne och södra
Småland.
00>T332 (s)
35>Blekinge/Halland
67>Utbyggnad av en tvärled från Blekinge till Halland bör
prioriteras.
00>T536 (s)
35>Blekinge
67>Utbyggnad av ett nytt regionalt stråk
Blekinge--västkusten.
00>T335 (nyd)
35>Europaväg 22
67>Igångsättningsbeslut av planerat projekt på väg E 22
söder om Kalmar.
00>A466 (v)
- yrk. 8
35>Blekinge
67>Ökat vägunderhåll i Blekinge, ca 30--50 miljoner kronor.
5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag
00>Motionsnr
35>Objekt/region
67>Åtgärd/yrkande
00>A448 (v)
- yrk. 2
35>Norrbottens län
67>Satsning på vägar, järnvägar, kombiterminal,
omaxlingsstation, telekommunikationer och en landningsbana i
Pajala.
00>A450 (s)
- yrk. 5
35>Dalarna
67>Extra tilldelning av medel (519 miljoner kronor) till
vägar och järnvägar.
00>T205 (s)
- yrk. 4
35>Västmanland
67>Ytterligare 150 miljoner kronor för Bergslagspendeln och
angelägna vägprojekt.
00>T206 (s)
35>Örebro län
67>Utredning av möjligheterna till en samordnad
trafikplanering.
00>T207 (s)
- delvis
35>Värmland
67>Utbyggnad av rv 62 samt järnvägsförbindelse till Hagfors
och Munkfors.
00>T202 (s)
35>Fyrstad
67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i
Fyrstadsregionen.
00>T208 (m)
35>Fyrstad
67> Tidigareläggning av trafikinvesteringar i
Fyrstadsregionen.
00>T210 (c,fp)
35>Fyrstad
67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i
Fyrstadsregionen.
00>T218 (v)
- yrk. 1
35>Fyrstad
67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i
Fyrstadsregionen.
00>T214 (fp)
- yrk. 1
35>Stockholms län
67>Utbyggnad av vägar och järnvägar på Södertörn.
00>Motionsnr
35>Objekt/region
67>Åtgärd/yrkande
00>A468 (s)
- yrk. 3
35>Sörmland
67>Snabb utbyggnad av Räta linjen, rv 52 och rv 53 och
Nyköpingslänken samt förbättrad standard på TGOJ-banan och
utbyggda telekommunikationer.
00>Bo219 (s)
- yrk. 1
35>Östergötland
67>Utökad ram för investeringar i vägar och järnvägar, bl.a.
för att skapa utrymme för byggande av förbifarter i Söderköping
och Motala samt fortsatt upprustning av rv 50 genom
Östergötland.
00>T221 (s)
35>Kalmar län
67>Tidigareläggning och slutförande av projekt som syftar
till förbättrade kommunikationer samt en större tilldelning till
sydöstra Sverige av investeringsmedel till kommunikationer.
00>T211 (c)
35>Blekinge
67>Hänsyn bör tas till behovet av kommunikationer i Blekinge
vid fördelning av olika medel.
00>T201 (s)
35>Skåne
67>Investeringar i Västkustbanan, Skånebanan, E 4, E 6, väg
109 och 111.
00>T222 (fp)
- yrk. 1
35>Skåne
67>Omprioritering av medel till Skånes fördel för att snabbt
få i gång lämpliga infrastrukturprojekt.
Hemställan
1. beträffande investeringsplaneringen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T61, 1993/94:T62
yrkande 1 och 1993/94:T67,
res. 1 (s)
men. (v)
2. beträffande Botniabanan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T58, 1993/94:T59
yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande
5, 1993/94:T226 yrkande 8 och 1993/94:T539,
res. 2 (nyd)
3. beträffande Norge/Vänernbanan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T218 yrkande 4,
1993/94:T219 yrkande 2 i denna del, 1993/94:T225 yrkande 2 i
denna del, 1993/94:T502 och 1993/94:T520 yrkande 2,
4. beträffande Götalandsbanan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T513 och 1993/94:T542,
5. beträffande Södra stambanan
att riksdagen avslår motion 1993/94:T60 i denna del,
6. beträffande E 4, E 20 och E 22
att riksdagen
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels avslår motionerna 1993/94:T60 i denna del,
1993/94:T62 yrkande 2, 1993/94:T63, 1993/94:T66 i denna del och
1993/94:T325,
7. beträffande stamvägar och övriga riksvägar i sydöstra
Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T64 yrkande 1,
1993/94:T66 i denna del och 1993/94:T68,
8. beträffande länstrafikanläggningar
att riksdagen avslår motion 1993/94:T64 yrkande 2,
res. 3 (s)
9. beträffande övriga infrastrukturprojekt
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T59 yrkande 2,
1993/94:T65, 1993/94:T69 yrkandena 3 och 4, 1993/94:T201,
1993/94:T202, 1993/94:T205 yrkandena 1 och 4, 1993/94:T206,
1993/94:T207 i denna del, 1993/94:T208, 1993/94:T210,
1993/94:T211, 1993/94:T214 yrkande 1, 1993/94:T215 yrkandena 1
och 2, 1993/94:T218 yrkandena 1--3, 5--9, 1993/94:T219 yrkandena
1 och 2 i denna del, 1993/94:T221, 1993/94:T222 yrkandena 1--3,
1993/94:T225 yrkandena 1 och 2 i denna del, 1993/94:T301,
1993/94:T303, 1993/94:T304, 1993/94:T305, 1993/94:T306,
1993/94:T307, 1993/94:T308, 1993/94:T309, 1993/94:T311 yrkande
4, 1993/94:T313, 1993/94:T314, 1993/94:T315 yrkande 1,
1993/94:T316, 1993/94:T318 yrkande 1, 1993/94:T319,
1993/94:T320, 1993/94:T321, 1993/94:T322, 1993/94:T324,
1993/94:T326, 1993/94:T327 yrkande 1, 1993/94:T328,
1993/94:T329, 1993/94:T330, 1993/94:T331 yrkande 1,
1993/94:T332, 1993/94:T333, 1993/94:T334, 1993/94:T335,
1993/94:T336 yrkande 1, 1993/94:T501 yrkande 1, 1993/94:T503 i
denna del, 1993/94:T504 yrkande 1, 1993/94:T507, 1993/94:T512,
1993/94:T514, 1993/94:T515, 1993/94:T516, 1993/94:T517,
1993/94:T520 yrkandena 1, 3--6, 1993/94:T521, 1993/94:T523,
1993/94:T525, 1993/94:T527, 1993/94:T528, 1993/94:T529,
1993/94:T530, 1993/94:T531, 1993/94:T532, 1993/94:T534,
1993/94:T535, 1993/94:T536, 1993/94:T537, 1993/94:T538,
1993/94:T541, 1993/94:A448 yrkande 2, 1993/94:A450 yrkande 5,
1993/94:A458 yrkande 4, 1993/94:A466 yrkandena 6--8,
1993/94:A467 yrkande 2, 1993/94:A468 yrkande 3, 1993/94:A469
yrkandena 2--3 och 5, 1993/94:Bo219 yrkande 1, 1993/94:Jo693
yrkande 6, 1993/94:N283 yrkande 15 och 1993/94:Ub623 yrkandena
9--11.
Stockholm den 19 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp),
Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),
Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd),
Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lisbet
Calner (s) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Investeringsplaneringen (mom. 1)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Regeringens skrivelse" och på s. 15 slutar med
"berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens skrivelse till riksdagen om
de viktiga och omfattande investeringar i trafikens
infrastruktur som kommer att genomföras under den kommande
tioårsperioden är mycket bristfällig. Det är svårt, för att inte
säga omöjligt, att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar
som kommer att fullföljas under planperioden. Någon redovisning
av de överväganden som ligger till grund för regeringens
ställningstaganden finns inte heller.
Den otydliga och knapphändiga redovisning av
investeringsplanerna som regeringen nu har redovisat kommer att
ge upphov till fler frågor än svar inom näringslivet och på de
olika myndigheterna. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en mera omfattande och tydligare redovisning av
investeringsplanerna för trafikens infrastruktur under perioden
1994--2003.
Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T62
(s) i nu behandlade delar tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande investeringsplaneringen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T62 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1992/93:T61 och 1993/94:T67 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Botniabanan (mom. 2)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "I motionerna om" och slutar med "läggas ned" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det finns för mycket pengar i omlopp i
infrastrukturen. Detta leder ofelbart till missbruk. Vissa
investeringar kan leda till ökad arbetslöshet på grund av stora
kapitalkostnader.
Som framhålls i motion T226 (nyd) kan man fråga sig om
Sverige har råd att bygga en järnväg, Botniabanan, där det redan
finns förnämliga transportslag för massgods, t.ex. fartyg men
även lastbil. Utskottet anser att Botniabaneprojektet ej bör
genomföras. De medel som är avsatta till detta projekt bör
användas till annan redan befintlig infrastruktur i regionen.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T58
(nyd) och T226 (nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen
ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden om Botniabanan
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande Botniabanan
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T58 och
1993/94:T226 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1993/94:T59
yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande 5
och 1993/94:T539 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Länstrafikanläggningar (mom. 8)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare
beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas.
Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under
anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för
nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157).
Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit
att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslagt
(prop. 1993/94:150 bil. 6).
Utskottet anser att regeringen när den fördelar dessa medel
bör beakta att den beslutade upprustningen av kustbanan kan
genomföras utan att det får negativa konsekvenser för övriga
LTA-anvisningar i länet.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T64 (m,
s, c, fp, kds) blir tillgodosedd, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande länstrafikanläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:T64 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Övriga infrastrukturprojekt (mom. 9)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)
anför:
Riksdagen beslutade våren 1993 att under den närmaste
tioårsperioden investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32
miljarder kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i
länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i
bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor.
Vi socialdemokrater har föreslagit betydligt högre ramar för
ovan nämnda investeringar. Vi föreslog att de skulle vara 45
miljarder kronor, 75 miljarder kronor, 20 miljarder kronor resp.
15 miljarder kronor.
Vi har också ansett att betydligt mer medel behöver anvisas
till underhåll av väg- och järnvägsnätet, än vad riksdagen
beslutat om på regeringens förslag.
Om förutsättningar skall kunna skapas för att åstadkomma
ekonomisk tillväxt, regional balans och ett miljöanpassat
trafiksystem, måste investeringar i och underhåll av trafikens
infrastruktur göras på de ekonomiska nivåer vi socialdemokrater
tidigare föreslagit.
Vi kan i detta sammanhang inte yrka på mer medel för
investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Vi
återkommer dock till denna fråga i annat sammanhang.
2. Västkustbanan (mom. 9)
Rolf Clarkson (m), Bo Nilsson (s) och Kenneth Lantz (kds)
anför:
En utbyggd Västkustbana utgör, som framhålls i motion T514
(s), ett viktigt steg för att stärka Sydsveriges och Västkustens
utvecklingsmöjligheter. Stor enighet råder om att en utbyggnad
för dubbelspår bör genomföras.
Berörda kommuner, länsstyrelse och Banverket är i stort
eniga om hur Västkustbanans sträckning med dubbelspår mellan
Helsingborg och Kävlinge skall dras. Landskrona kommer i och med
denna utbyggnad att ligga vid Västkustbanan.
Enligt vår mening är det mycket viktigt att stråket
Helsingborg--Landskrona--Malmö byggs färdigt fram till
sekelskiftet. Detta har strategisk betydelse för
Landskrona--Helsingborgsregionens möjligheter att utvecklas i
sitt utsatta läge i Öresundsregionen. Vi förutsätter att den av
regeringen fastställda stomnätsplanen innebär att så kommer att
ske.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Investeringsplaneringen
Riksdagen har begärt en långsiktig plan för investeringar i
trafikens infrastruktur, inkl. investeringar i data- och
telekommunikationer och miljökonsekvensanalyser av olika
investeringsplaner.
Meningen var att man skulle kunna jämföra effekterna av
olika investeringsinriktningar. Det skulle vara möjligt att se
hur vi effektivast skulle kunna bygga upp framtidens
miljöanpassade samhälle. Ett kretsloppssamhälle där även
kommunikationssektorn bidrar till miljöanpassningen.
Utvecklingen gör att trafiksektorn blir ett allt större
hinder i utvecklingen av det miljöanpassade samhället eftersom
luftföroreningar, buller m.m. i allt större grad härrör från
trafiken. Det som nu planeras -- fler motorvägar, Dennispaket
med stadsmotorvägar, Öresundsbro m.m. -- gör att vi inte kan
skönja någon förbättring i dessa avseenden.
Ett färskt exempel på detta är regeringens proposition från
april 1994 om regionalpolitik där man skriver väl om
väginvesteringar utan att veta någonting om nya vägars effekt på
produktivitet och miljö.
Koncessionsnämnden för miljöskydd har slagit fast att
infrastrukturer med lång livslängd skall ge möjlighet och
förutsättningar för det framtida miljöanpassade samhället.
Mycket av den infrastruktur som vi nu planerar och bygger skapar
inte dessa förutsättningar. I många fall är de långsiktiga
miljökonsekvenserna okända.
Boverket skall få i uppdrag att utforma en vägledning för
länsstyrelserna. Detta är bra men långt ifrån tillräckligt så
länge makten över investeringarna ligger hos ett flertal
trafikverk som inte har möjlighet att ta ett övergripande ansvar
för långsiktiga miljökonsekvenser.
Riksdagen har tagit beslut om investeringar för 100
miljarder kronor i vägar och järnvägar. För att förhindra
felaktiga, ibland t.o.m. skadliga investeringar, bör korrekta
beslutsunderlag tas fram snabbt. Först då kan vi utifrån målet
om ett långsiktigt kretsloppssamhälle fatta rätt
investeringsbeslut.
Regeringen bör därför genomföra ett utredningsarbete om
infrastrukturinvesteringar som möjliggör att riksdagen senast
den 1 juli 1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i
trafikens infrastruktur utifrån målet om att bygga ett
kretsloppssamhälle.
Övriga infrastrukturprojekt
Riksdagen fattade våren 1993 beslut om planeringsramar för
investeringar i trafikens infrastruktur under den närmaste
tioårsperioden. Vänsterpartiet ansåg då att planeringsramen för
investeringar i stomjärnvägar borde utökas med 38 miljarder
kronor till 70 miljarder kronor under den aktuella perioden.
Vänsterpartiet har också föreslagit att riksdagen skall
anvisa mer medel till investeringar i länstrafikanläggningar och
för underhåll av väg- och järnvägsnätet.
Om riksdagen hade godtagit våra förslag hade betydligt
bättre möjligheter funnits att bygga ett trafiksystem som är
effektivt och tillgodoser behoven av regional balans och god
miljö. Det hade också inneburit att en stor del av de
motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande hade kunnat
tillgodoses.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:
1. beträffande investeringsplaneringen
att riksdagen med bifall till motionen 1993/94:T61 samt med
avslag på motionerna 1993/94:T62 yrkande 1 och 1993/94:T67 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Regeringens skrivelse1
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av skrivelsen2
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden
i januari 19943
Utskottet13
1 Investeringsplaneringen13
1.1 Regeringens skrivelse13
1.2 Motionsförslag14
1.3 Utskottets ställningstagande14
2 Järnvägar15
2.1 Regeringens skrivelse15
2.2 Motionsförslag16
2.3 Utskottets ställningstagande17
3 Vägar18
3.1 Regeringens skrivelse18
3.2 Motionsförslag19
3.3 Utskottets ställningstagande19
4 Länstrafikanläggningar20
4.1 Regeringens skrivelse20
4.2 Motionsförslag21
4.3 Utskottets ställningstagande21
5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar22
5.1 Järnvägar23
5.2 Vägar27
5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag32
Hemställan34
Reservationer36
Särskilda yttranden38
Meningsyttring av suppleant39