I betänkandet tillstyrker utskottet förslag i årets
budgetproposition om inriktningen av Vägverkets verksamhet samt
om medelsanvisningar till ett flertal vägändamål.
Inriktningen innebär främst att Vägverket har ett samlat
ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som
uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen
till miljö och regional balans. Fjolårets riksdagsbeslut om en
tioårsplan för väginvesteringar, omfattande främst ett
stamvägnät, ligger fast.
Medelsanvisningarna avser bl.a. Drift och underhåll av
statliga vägar (5,8 miljarder kronor), Byggande av vägar (5,6
miljarder kronor) och Bidrag till drift och byggande av enskilda
vägar (657,4 miljoner kronor). Under anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar (LTA-anslaget), som används för bl.a.
såväl länsvägar som länsjärnvägar, föreslås en medelsanvisning
på 2,2 miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker vidare ett regeringsförslag att
LTA-anslaget även skall få användas till statsbidrag för
byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för
regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt
kommunikationsbehov. I sammanhanget framhåller utskottet att
även godstransporter är av betydelse i den skärgårdstrafik som
åsyftas och att det nya stödet bör utformas med hänsyn därtill
på sätt som anges i betänkandet.
I betänkandet behandlas vidare bortemot ett fyrtiotal
motionsyrkanden. De omfattar främst alternativa förslag till
medelsanvisningar och långsiktiga krav på ökade satsningar på
drift och underhåll av de statliga vägarna. Bland övriga
motionsyrkanden märks ett nyd-krav på en utredning om en ny form
för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks. Fler motionsyrkanden om vägfrågor
kommer att behandlas i utskottets betänkande 1993/94:TU30 med
anledning av regeringens skrivelse om investeringsplaner för
infrastrukturen.
Till betänkandet är fogat tre reservationer, ett särskilt
yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett s-yrkande
om en större medelsanvisning till Drift och underhåll av
statliga vägar än vad regeringen föreslår. I reservationen
framhåller s-ledamöterna vidare att regeringen i nästa
budgetproposition bör presentera en långsiktig plan avseende
drift och underhåll av statliga vägar.
Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån dels för det
nämnda kravet på en utredning om en ny form för finansiering av
vägunderhåll och väginvesteringar, dels för nyd-yrkanden om
betydelsen av att på sikt öka anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar.
Det särskilda yttrandet gäller automatisk
hastighetsövervakning och avges av m- och nyd-ledamöterna.
V-suppleanten följer i sin meningsyttring upp ett flertal
yrkanden i en v-motion om medelsanvisningar med andra belopp än
vad regeringen föreslår. Vidare instämmer han i det särskilda
yttrandet.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T203 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökat stöd till kommuner som
väljer att utveckla nya eller relativt ovanliga miljövänliga
kollektivtrafiklösningar.
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägnätets standard.
1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande revidering
av väglagen.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar
(A 4) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 2 342 000 000 kr,
10. att riksdagen till Drift av statliga vägar (A 2) för
budgetåret 1994/95 anvisar 500 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 6 262 055 000 kr,
11. att riksdagen till Drift och byggande av enskilda vägar
(A 5) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 757 449 000 kr,
12. att riksdagen till Byggande av riksvägar (A 3) för
budgetåret 1994/95 anvisar 2 000 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 3 600 735 000 kr.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen till anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar för budgetåret 1994/95 beslutar anvisa
9 886 000 000 kr, dvs. 4 124 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förarprövningens operativa del
skall ligga i Vägverkets väg-och trafikdivision till dess att
regeringen tagit ställning till utredarens förslag.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att på sikt öka anslaget för Drift och
underhåll av statliga vägar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta förarprövningen tillhöra
Vägverkets trafiksäkerhetsavdelning.
1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en återgång till den
effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.
1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
11. att långsiktigt prioritera underhållet på befintliga
vägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta utreda hur en ny
finansieringsform med mer raka rör mellan brukare och väghållare
skall se ut och genomföras.
1993/94:T302 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Räta Linjen ges en enhetlig vägnumrering som väg E 22.
1993/94:T310 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att minska användningen av vägsalt.
1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regeringens ansvar för att de
trafikpolitiska målen också skall gälla den regionala trafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länstrafikanslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att omfördela
investeringsmedel till ett särskilt reparations- och
tillbyggnadsprogram för länsvägnätet.
1993/94:T312 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om de fortsatta besluten i fråga om utbyggnaden av riksväg 45
till motorväg.
1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av
underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T317 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om överföring av medel till
underhåll av det mindre allmänna vägnätet.
1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av
underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T323 av Ingrid Hemmingsson och Ulf Melin (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att motverka kapitalförstöring på
vägnätet.
1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av
underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av
underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T406 av Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att göra en översyn av hur
viltolyckorna i trafiken kan minskas.
1993/94:T411 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att underhåll och drift av
vägnätet relateras till trafikvolymen.
1993/94:T415 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en ökad satsning på viltstängsel i de län
där viltolyckor är mest förekommande.
1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil-
och tågpåkörningar av ren.
1993/94:T419 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda
s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i anslutning till sjöar
och vattendrag.
1993/94:T433 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade statliga insatser för utbyggnad
av cykelbanor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikplanering.
1993/94:T603 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ändring i de lagar som möjliggör
broöppningsavgifter av beskrivet slag.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga Vägverkets
länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för
lågbullrande vägbeläggningar.
Utskottet
1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,
dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara
för statens väghållning. Till följd av avvecklingen av
Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket
numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter
(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58).
Riksdagen fastställde våren 1993 en långsiktig plan för
investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet.
TU35, rskr. 446). För de statliga vägarnas del innebär planen
att 40 miljarder kronor skall investeras i riksvägar under en
tioårsperiod 1994--2003. Härtill kommer 9 miljarder i
länstrafikanläggningar, dvs. bl.a. länsvägar, och 7 miljarder
kronor till särskilda bärighetshöjande åtgärder på de statliga
vägarna under tioårsperioden. Genom beslutet godkändes
regeringens förslag att vägsystemet skall inriktas mot ökad
trafiksäkerhet och att vissa riksvägar skall ingå i ett
stamvägnät. Vidare beslutade riksdagen om treåriga ramar för
Vägverkets investeringsverksamhet.
I den nu aktuella propositionen framhåller regeringen att 1993
års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur bör ligga
fast, liksom de övergripande målen för Vägverkets verksamhet.
Vägverket har -- betonar regeringen -- ett samlat ansvar för att
åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt
ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och
regional balans.
Under rubriken Vissa trafiksäkerhetsåtgärder erinrar
regeringen om att riksdagen beslutat att förarprövningen skall
flyttas ut från Vägverket och att regeringen bör överväga vem
som skall svara för denna verksamhet i framtiden (bet.
1992/93:TU4, rskr. 58). I sammanhanget uttalade riksdagen att
det är väsentligt att göra en tydlig organisatorisk åtskillnad
mellan uppgifter av föreskrivande resp. tillämpande karaktär.
Regeringen framhåller att en särskild utredare har lämnat
förslag till lösning av frågan. I avvaktan på regeringens
ställningstagande till utredarens förslag har regeringen
uppdragit åt Vägverket att organisera förarprövarverksamheten så
att den operativa delen organisatoriskt hänförs till
Produktionsdivisionen.
Vidare erinrar regeringen om att riksdagen har beslutat att
regeringen skall redovisa åtgärder som leder till att skolbarn
kan få sittplats vid skolskjutsning i buss (bet. 1992/93:TU29,
rskr. 426). Regeringen framhåller bl.a. att det krävs betydande
investeringar i fler bussar samt också fler bussförare för att
undvika stående i bussar. Den totala årliga kostnadsökningen
beräknas till 300 miljoner kronor. Befintlig olycksstatistik och
en företagen riskanalys pekar entydigt på att det inte finns
något säkrare sätt att transporteras på än att åka buss.
Sammanfattningsvis framhåller regeringen att den inte är beredd
att verka för förbud för passagerare i skolskjutsar att färdas
stående. Vägverket förutsätts verka för att säkerheten vid
skolskjutsning är så god som möjligt.
Under rubriken Internationellt samarbete framhåller
regeringen att Vägverket via sitt dotterbolag SweRoad bör få
överlåta överflödiga äldre vägmaskiner och lastbilar m.m., som
inte kan säljas, till de baltiska vägmyndigheterna. Kostnader
för transporter och administrativ hantering förutsätts
Vägverket svara för.
I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de finner det
orealistiskt att hänföra den operativa delen av
förarprövarverksamheten till Vägverkets produktionsdivision.
Den divisionens uppgift är ju -- betonar motionärerna -- att
bygga och underhålla vägar. Verksamheten i fråga bör i stället
handhas inom verkets väg- och trafikdivision, med sitt ansvar
för trafiksäkerhetsfrågorna, till dess regeringen tagit
ställning till utredningsförslaget om hur
förarprövarverksamheten bör ordnas.
Även i motion T226 (nyd) framhålls att den operativa delen av
förarprövarverksamheten bör handhas inom Vägverkets väg- och
trafikdivision.
Regeringen har aviserat en proposition om förarprövare senare
i vår. Utskottet har erfarit att förarprövningens operativa del
inte har förts över till Vägverkets produktionsdivision och att
regeringen avser att återkalla uppdraget därom. Vägverkets
myndighetsuppgifter avseende förarprövning handhas därför för
närvarande i sin helhet inom verkets väg- och trafikdivision.
Någon ändring därvidlag avses inte ske i avvaktan på ett
riksdagsbeslut på grundval av den aviserade propositionen.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med
motionsyrkandena tillgodosett. De bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen i
övrigt förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om
överlåtelse av överskottsmaterial till de baltiska
vägmyndigheterna.
I motion T228 (nyd) förordas en ny form för finansiering av
vägunderhåll och väginvesteringar. Nuvarande system är enligt
motionärerna olämpligt, eftersom det medger att skatteintäkter
från bilismen används för annat än vägändamål. Med "raka rör"
mellan brukare och väghållare skulle det enligt motionärerna bli
en bättre ordning.
Av propositionen framgår att Vägverket har hemställt om att
det skall ombildas till ett affärsverk som finansieras direkt
med generella vägavgifter. Regeringen säger sig inte vara
beredd att behandla frågan innan den har fattat beslut med
anledning av riksdagens uttalande om en utredning av
statsbudgetens omfattning och uppdelningen av statens utgifter i
en drift- och kapitalbudget (bet. 1992/93:FiU30). Utskottet är
inte heller för sin del berett att nu göra något uttalande om
nya finansieringsformer för Vägverkets verksamhet och avstyrker
därför motionsyrkandet.
I motion T227 (c) framhålls vikten av att Vägverket har
projektreserver så att vägarbeten snabbt kan komma i
gång, när så bedöms erforderligt av arbetsmarknadspolitiska
skäl.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Enligt vad
utskottet erfarit har också Vägverket betydande möjligheter att
tidigarelägga byggnads- eller underhållsåtgärder som ett led i
sysselssättningsskapande åtgärder. Syftet med motionsyrkandet, i
här berörd del, torde sålunda få anses tillgodosett. Utskottet
avstyrker därför ett bifall till detsamma.
2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
Regeringen framhåller att anslaget till drift och underhåll
långsiktigt bör läggas fast på en nivå där det samlade
vägkapitalet bibehålls. Det är också av stor vikt att nivån på
anslaget långsiktigt anpassas så att resurserna kan utnyttjas på
effektivast möjliga sätt. En långsiktig plan för drift och
underhåll bör därför utarbetas. Vägverket avses få i uppdrag att
redovisa ett underlag med förslag till en sådan plan. Planen bör
ligga till grund för beslut om en samlad strategi för
användningen av medel till drift och underhåll under perioden
1997--2003. I avvaktan på en sådan plan anser sig regeringen nu
böra föreslå endast marginella ökningar av drifts- och
underhållsanslaget.
Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar ett belopp
på drygt 5 762 miljoner kronor för nästa budgetår.
I de fall Vägverket saknar medel under anslaget A 5. Bidrag
till drift och byggande av enskilda vägar i samband med att
vägar som Vägverket tidigare varit väghållare för övertas av
enskilda, bör det enligt regeringen vara möjligt för Vägverket
att under det kommande budgetåret disponera medel som
motsvarar gällande statsbidrag under anslaget Drift och
underhåll av statliga vägar för kostnader som annars skulle
belasta anslaget Bidrag till drift och byggande av statliga
vägar.
Regeringen föreslår slutligen att högst 5 miljoner kronor av
anslaget till drift och underhåll av statliga vägar skall få
användas för investeringar i utrustning för automatisk
hastighetsövervakning.
I motion T224 (s) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
9 886 miljoner kronor, dvs. drygt 4 miljarder kronor utöver det
belopp som regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att
Vägverket krävt ett anslag på samma belopp som de yrkar. Vidare
betonar motionärerna att verket väl har dokumenterat behovet av
medel för drift och underhåll av vägnätet samt de mycket
negativa konsekvenserna av otillräckliga anslag. Vägverket har
dessutom redan nu en noga genomtänkt strategi för drifts- och
underhållsverksamheten.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslagit,
dvs. drygt 6 262 miljoner kronor.
I motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) framhålls att
basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket är
mycket beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter.
Det löpande vägunderhållet måste därför prioriteras.
I motionerna T204 (fp) framhålls att vägarna i hela landet
måste hålla en sådan standard att säkerheten garanteras och
transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till industrin.
I motion T311 (s) framhålls att en skyndsam ökning av drifts-
och underhållsanslagen framstår som en första nödvändig åtgärd i
syfte att möjliggöra uppfyllelse av de trafikpolitiska målen i
fråga om den regionala trafiken.
I motionerna T315 (fp), T318 (fp), T327 (fp) och T331 (fp)
betonas värdet av att regeringen slår fast att anslaget till
drift och underhåll av vägar långsiktigt måste läggas på en nivå
som innebär att det samlade vägkapitalet bibehålls. Därmed tas
det första steget i en strategi som medger en fortsatt
prioritering av underhållet i regeringens program för vägar.
I motion T317 (m) framhålls värdet av de stora
väginvesteringar som riksdagen beslutade om förra året men
betonas också att det föreligger en obalans mellan medel för
investeringar och medel för underhåll. Motionärerna anser att
trafikutskottet vid sin behandling av anslaget för byggande av
vägar bör överväga viss överföring av medel till "underhålls-
och förbättringsanslagen till det mindre, allmänna vägnätet".
I motion T323 (m) framhålls att regeringen snarast möjligt,
dock senast till nästa budgetår, bör analysera underhållsbehovet
och föreslå åtgärder för att motverka kapitalförstöring på
vägnätet.
I motion T411 (fp) framhålls att anslagen till drift och
underhåll av vägar bör relateras till trafikvolym och
eftersläpande behov.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år betonat
vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga
vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan bibehållas. Ökade
underhållskostnader kompenseras, som framhålls av regeringen, av
minskningar i de kostnader som olyckor, utsläpp och onödigt
långa restider m.m. skapar. Självfallet delar utskottet också
regeringens uppfattning att resurserna bör utnyttjas så
effektivt som möjligt. Det uppdrag till Vägverket som regeringen
aviserar synes, som framhålls i flera fp-motioner, väl ägnat att
utgöra det första steget i en process avsedd att leda fram till
en samlad strategi för användningen av medel till drift och
underhåll av de statliga vägarna. Eftersom anslagen härför under
en lång rad av år varit kraftigt eftersatta, är det angeläget
att de ökade insatserna sätts in så snart som möjligt. Utskottet
förutsätter därför att regeringen söker tillvarata alla
möjligheter att underställa riksdagen förslag om den samlade
strategin vid en tidigare tidpunkt än den som nu förutses. I
avvaktan på ett sådant förslag tillstyrker utskottet regeringens
nu föreliggande förslag till medelsanvisning samt avstyrker
yrkandena om medelsanvisning med högre belopp enligt motionerna
T216 (v) och T224 (s).
Vad utskottet nu anfört om betydelsen av ökade insatser
för drift och underhåll av det statliga vägnätet synes ägnat
att i huvudsak tillgodose syftet med samtliga övriga
motionsyrkanden som nu är i fråga. Dessa bör därför inte nu
föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om
överföring av medel mellan anslagen A 2. Drift och underhåll
av statliga vägar och A 5. Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar.
Regeringens förslag att anslaget A 2 skall kunna användas för
investeringar på högst 5 miljoner kronor i utrustning för
automatisk hastighetsövervakning föranleder inte heller någon
erinran från utskottets sida. Förslaget tillstyrks följaktligen.
I motion T310 (fp) framhålls att användning av vägsalt är
förenad med en rad olägenheter och därför måste minska.
Enligt vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget
bra och billigt alternativ till saltning för att motverka halka
på vintervägar. Vägverket har bedrivit en försöksverksamhet i
några län, där salt inte använts på vissa vägar. Försöken visade
att antalet olyckor ökade, utom i Gotlands län. Utskottet
förutsätter att verket fortsätter sina ansträngningar att finna
ett bra alternativ till saltningen och att denna sker i en
omfattning som medför minsta möjliga olägenheter av det slag som
motionären avser, utan att trafiksäkerheten försämras. Med det
sagda avstyrker utskottet motionen.
I motion Jo679 (fp) betonas vikten av statliga
utvecklingsinsatser för lågbullrande vägbeläggningar.
I proposition 1993/94:215, som lades på riksdagens bord den
31 mars 1994, föreläggs riksdagen en handlingsplan mot buller. I
propositionen framhålls bl.a. att väghållarna bör välja
lågbullrande vägbeläggningar, där det är kostnadseffektivt och
lämpligt med hänsyn till trafiksäkerheten. Av propositionen
framgår vidare att Vägverket avses få i uppdrag att -- i
samarbete med Statens naturvårdsverk, Banverket och
Kommunförbundet -- utarbeta ett program för hur man genom
fysiska skyddsåtgärder kan minska trafikbullret.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med
motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
3. Anslaget A 3. Byggande av vägar
Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i
riksvägar och för särskilda bärighetshöjande åtgärder.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på drygt 5,6
miljarder kronor för nästa budgetår.
Vidare erinrar regeringen om att kapitalkostnaden för en
kredit i Riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnaden av
väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile
årligen belastar detta anslag. Genom ett förbiseende från
regeringens sida vid omläggningen av anslaget våren 1993 från
kalenderår till budgetår har kapitalkostnaden för första
halvåret 1993 inte finansierats. Kapitalkostnaden för den
perioden bör därför få belasta kommande års anslag tillsammans
med kapitalkostnaden för budgetåret 1994/95.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett belopp som med 2 miljarder kronor understiger det belopp som
regeringen föreslår eller således 3 600 735 000 kr.
Motionärerna framhåller att de inte vill höja kapaciteteten på
vägnätet. Den transportpolitik de förordar innebär en överföring
av transporter till andra kommunikationsslag. Härigenom kan
transportkapacitet på vägnätet friställas. Vedabron bör inte
byggas, eftersom det i området finns en parallell järnväg som
alternativ.
Utskottet anser, som nämnts, att fjolårets beslut om en
långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur bör
ligga fast. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks
följaktligen, medan motionsyrkandet avstyrks.
Som nämnts inledningsvis beslutade riksdagen förra året om
treåriga ramar för Vägverkets investeringsverksamhet. I
propositionen beräknas medelsbehovet för byggande av vägar för
den kommande treårsperioden till totalt 16 116 735 000 kr.
Härav avser 5 600 735 000 kr budgetåret 1994/95,
5 120 000 000 kr budgetåret 1995/96 och 5 396 000 000 kr
budgetåret 1996/97. Utskottet anser att regeringen bör
bemyndigas medge att Vägverket får genomföra investeringar för
byggande av vägar under den kommande treårsperioden inom en ram
av 16 116 735 000 kr.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om
användningen av anslaget för att täcka den angivna
kapitalkostnaden för utbyggnaden av E 6.
I motion T312 (m) framhålls att utbyggnaden av riksväg 45
till motorväg på sträckan Göteborg--Vänersborg bör påskyndas.
Som nämnts inledningsvis fastställde riksdagen förra året, i
samband med sitt beslut om en långsiktig plan för investeringar
i trafikens infrastruktur, att vissa riksvägar skulle ingå i
ett stamvägnät. Enligt beslutet bör riksväg 45 ingå i
stamvägnätet och byggas ut till motorväg på sträckan
Göteborg--Vänersborg.
20 % av de för motorvägsutbyggnaden erforderliga medlen skulle
anvisas under den tioårsperiod från år 1993 till år 2003 som
planen omfattar. Utskottet är inte berett att förorda någon
utvidgning av investeringsramen eller en omfördelning inom denna
och avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion T302 (fp) framhålls att den s.k. Räta linjen bör
ges en enhetlig numrering som väg E 22.
Fjolårets beslut om ett stamvägnät innebar att detta bl.a.
skulle omfatta den s.k. Räta linjen. Härmed avses en förbindelse
från Norrköping, vid E 4, via bl.a. riksvägarna 55, 56 och 67
till en punkt nära Gävle, också vid E 4. Riksväg E 4 ingår i
sin helhet i stamvägnätet, liksom riksväg E 22, som sträcker
sig från Malmö via Karlskrona och Kalmar till Norrköping. Frågan
om riksvägars klassificering såsom E(uropa)vägar regleras inom
ramen för en internationell överenskommelse av år 1975 och kan
därför inte omfattas av ensidigt svenska beslut. Inom Vägverket
pågår emellertid, enligt vad utskottet erfarit, en översyn av
riksvägsnumreringen. Utskottet förutsätter att den i motionen
aktualiserade frågan uppmärksammas i samband med översynen. I
avvaktan på resultatet av översynen avstyrker utskottet
motionen.
4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar
Från det s.k. LTA-anslaget betalas Vägverkets kostnader för
byggande av länsvägar och Banverkets kostnader för investeringar
i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till
fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar. Bidrag
lämnas även till väg- och gatuanläggningar, stationer,
terminaler och spåranläggningar för regional kollektiv
persontrafik samt till kommuner för byggande av
flygplatsanläggningar med annan huvudman än staten.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 2 242 miljoner
kronor för nästa budgetår.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett 100 miljoner kronor större belopp än det regeringen föreslår
eller således 2 342 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandet.
I propositionen beräknas medelsbehovet för investeringar i
länstrafikanläggningar för den kommande treårsperioden till
totalt 5 474 miljoner kronor. Härav avser 2 242 miljoner
kronor budgetåret 1994/95, 1 516 miljoner kronor budgetåret
1995/96 och 1 716 miljoner kronor budgetåret 1996/97. I
enlighet med fjolårets riksdagsbeslut om treåriga ramar för
Vägverkets investeringsverksamhet bör riksdagen enligt
utskottets mening bemyndiga regeringen att medge att Vägverket
för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för
byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på 5 474
miljoner kronor.
I propositionen framhålls att skärgårdstrafik för
personbefordran fyller en viktig uppgift inom ramen för
samhällets ansvar att möjliggöra boende i skärgården. Så lika
villkor som möjligt bör råda mellan boende i skärgården och på
fastlandet. Transportkostnader till öar är i allmänhet högre än
transportkostnader på fastlandet. Dessutom har många
skärgårdsöar av bl.a. miljöskäl bilförbud. Av den anledningen
finns inte heller någon regelrätt trafik med bilfärjor till
dessa öar. Det finns därför skäl -- betonar regeringen -- att
med statliga medel stödja kollektiv persontrafik till
skärgården. I sammanhanget erinras om att det inte är möjligt
att ge bidrag till ifrågavarande färje- och båttrafik enligt
förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.
Den förordningen är nämligen endast avsedd för bidragsgivning
till enskilda vägar som hålls öppna för allmän biltrafik.
För att tillgodose det angivna syftet -- att med statliga
medel stödja kollektiv persontrafik till skärgården -- förordar
regeringen att statsbidrag skall kunna lämnas enligt
förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa
kollektivtrafikanläggningar till byggande av kajanläggningar och
investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som
tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot att anslaget för
byggande av länstrafikanläggningar används även för det sålunda
angivna ändamålet. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens
förslag härom.
Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att ett
stöd till skärgårdstrafiken inte alltför snävt inriktas mot
endast persontransporter. Även godstransporter till skärgården
fyller en viktig uppgift inom ramen för samhällets ansvar att
möjliggöra boende i dessa delar av vårt land. Utskottet anser
sålunda att stödet bör utformas med beaktande av möjligheterna
att genom samordning underlätta även godstransporter till
skärgården med användning av de kajanläggningar och de fartyg
som enligt regeringen bör vara stödberättigade.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion T433 (s) framhålls att cykelåkning är hälsosamt och
miljövänligt. Det finns därför goda skäl för ökade statliga
insatser för utbyggnad av cykelbanor. Vidare framhålls i
motionen att man vid stadsplaneringen bör ta ökad hänsyn till
cyklisternas intressen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om cykelåkningens
fördelar i olika avseenden. LTA-anslaget upptog tidigare en
delpost avseende ett statsbidrag till kommunerna för byggande av
cykelleder. Riksdagen beslutade emellertid år 1992 att bidraget
skulle upphöra per den 1 januari 1993 och inordnas i ett nytt
generellt bidragssystem till kommunerna (prop. 1991/92:150, bet.
FiU29, rskr. 345). Utskottet anser att beslutet bör stå fast och
vill erinra om att stadsplanering är en kommunal angelägenhet.
Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte böra komma i fråga
med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T203 (s) framhålls att storleken på anslaget för
byggande av länstrafikanläggningar och de fördelningsprinciper
som gäller för detta bör förändras för att möjliggöra ett ökat
stöd till kommuner som väljer att utveckla nya eller relativt
ovanliga, miljövänliga kollektivtrafiklösningar. En sådan
förändring skulle enligt motionärerna kunna underlätta
satsningar på spårvägen i Norrköping och på trafik med
trådbussar i Linköping.
Det nämnda riksdagsbeslutet år 1992 innebar också att bidrag
till kommunerna till kollektivtrafikinvesteringar, som betalades
från LTA-anslaget, skulle upphöra per den 1 januari 1993 och
inordnas i det nya generella bidragssystemet. Utskottet anser
att beslutet bör stå fast även i den delen och avstyrker därför
motionen.
I motion T311 (s) framhålls att anslaget för byggande av
länstrafikanläggningar bör öka till förmån för skogslänen,
särskilt Kopparbergs län. Vidare betonar motionärerna att
investeringsmedel bör omfördelas till ett särskilt reparations-
och tillbyggnadsprogram för länsvägnätet.
Som framhållits inledningsvis anser utskottet att fjolårets
riksdagsbeslut om en långsiktig plan för investeringar i
trafikens infrastruktur bör stå fast. Utskottet är därför inte
berett att förorda någon sådan ökning eller omfördelning av
LTA-anslaget som begärs i motionen. Som motionärerna själva
uppmärksammat kan insatser för upprustning och underhåll av
länsvägar betalas inte bara från anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar utan också från anslaget Underhållsåtgärder för
sysselsättning och tillväxt. Riksdagen har nyligen anvisat
1 200 miljoner kronor under anslaget för nästa budgetår
(prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Med det sagda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion A455 (fp) framhålls att länsstyrelserna bör ges rätt
att överklaga Vägverkets planeringsramar för LTA-anslaget
till regeringen.
Utskottet har på senare år flera gånger behandlat yrkanden
med samma innebörd -- och av samma motionärer -- som det nu
aktuella yrkandet. Som utskottet framhållit bestäms
planeringsramarna på grundval av riktlinjer som fastställts av
riksdagen. Planeringsramarna utgör i sin tur en grundval för de
flerårsplaner för investeringar i länstrafikanläggningar som
länsstyrelserna utarbetar. Utformningen av en sådan plan avgörs
av regeringen, om Vägverket och länsstyrelsen inte kan enas.
Därvid bedömer regeringen om planen utarbetats med vederbörligt
iakttagande av de mål för vägpolitiken och av de beslut i övrigt
om dennas inriktning som antagits av riksdagen. Den angivna
ordningen tillgodoser enligt utskottets mening motionärernas
krav på regeringsinflytande över LTA-anlagets användning.
Utskottet finner följaktligen inte någon riksdagens åtgärd
erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda
vägar
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 657 449 000 kr för
nästa budgetår.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett 100 miljoner kronor högre belopp än det regeringen föreslår
eller således 757 449 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandet.
6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m.
och investeringar inom totalförsvarets civila delar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning, som innebär att riksdagen för nästa år
anvisar 42 079 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet
regeringens förslag att riksdagen godkänner att Vägverket ges
ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för att
anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996.
7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
I Vägverkets uppgifter ingår att svara för bil- och
körkortsregistreringen. Kostnaderna för verksamheten betalas
från detta anslag. Avgifterna för registrering av körkort och
motorfordon inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning på 522 331 000 kr för nästa budgetår.
8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.
Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa
uppgifter som finansieras med avgifter under förutsättning att
full kostnadstäckning uppnås. Denna verksamhet redovisas under
detta anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning på 1 000 kr för nästa budgetår.
9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor
I motion T406 (fp) begärs en översyn av hur viltolyckor i
vägtrafiken kan minskas. Motionärerna framhåller att
viltstängsel är den effektivaste metoden att undvika
viltolyckor, men också kostsam. Siktröjning är mindre effektivt
men har ändå betydelse, inte bara för trafiksäkerheten utan
också för att ge sysselsättning åt arbetslösa.
I motion T415 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
ökad satsning på viltstängsel i de län där viltolyckor är mest
förekommande.
I motion T418 (m) framhålls att åtgärder bör vidtas för att
minska antalet bilpåkörningar av renar. Motionären vill att
mobila stängsel skall kunna sättas upp längs olycksdrabbade
vägar, att vägsaltningen skall stoppas, att
informationskampanjer skall genomföras, att tillfälliga
hastighetsnedsättningar skall införas inom begränsade avsnitt av
vägar där många renar förekommer och att ett närmare samarbete
med rennäringens folk skall inledas.
Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om
betydelsen av åtgärder för att minska antalet viltolyckor. I
sammanhanget bör erinras om att det är ett av riksdagen
fastställt mål att det totala antalet dödade och skadade i
trafiken fortlöpande skall minskas. Vägverket har som nämnts
inledningsvis ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt
vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på
trafiksäkerhet. Sådana åtgärder måste självklart bestämmas med
sikte på målet för trafiksäkerhetsarbetet men också efter
avvägningar mellan kostnader och förväntade effekter.
Uppgifter som utskottet under hand inhämtat från Vägverkets
Region Norr synes väl ägnade att tjäna som exempel på åtgärder
som vidtas för att minska antalet viltolyckor. I regionen, som
omfattar Västerbottens och Norrbottens län, inträffar ca 4 000
vägtrafikolyckor per år med ren eller annat större vilt. Dessa
olyckor utgör därmed ca 80 % av det totala antalet
vägtrafikolyckor i regionen. Omfattande siktröjningar har
nyligen genomförts med hjälp av ett sextiotal ungdomar utan fast
anställning, bl.a. längs en E 4-sträcka från Kalix österut mot
Haparanda. Viltstängsel förekommer i betydande omfattning,
särskilt i Västerbotten där antalet olyckor med älg är större än
i Norrbotten. Vägverkets åtgärder omfattar bl.a. också
helikopterspaning efter renanhopningar och varningar till
bilisterna genom meddelanden i lokalradion och tillfälliga
vägmärken. Samerna kan även själva -- utan myndighetsmedverkan
-- sätta upp varningstecken på tillfälligt särskilt riskfyllda
vägavsnitt. Samerna förser vidare sina renar med halsband
utförda i ett ljusreflekterande material.
Med beaktande av det övergripande väghållnings- och
trafiksäkerhetsansvar som riksdagen lagt på Vägverket kan
utskottet inte för sin del finna att de nu aktuella
motionsyrkandena bör föranleda någon ytterligare riksdagens
åtgärd. Yrkandena avstyrks följaktligen.
I motion T419 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i
anslutning till sjöar och vattendrag. Nuvarande utformning av
vägräcken utgör enligt motionärerna inte tillräckligt skydd
mot trafikolyckor av ett slag som inträffat i nordvästra Skåne
och som närmare beskrivs i motionen.
Vad utskottet anfört om Vägverkets övergripande
väghållnings- och trafiksäkerhetsansvar gäller också den sålunda
aktualiserade frågan. Utskottet delar självfallet motionärernas
uppfattning om betydelsen av effektiva vägräcken men kan inte
finna något riksdagens uttalande härom erforderligt. Motionen
avstyrks därför.
10. Övriga frågor
I motion T212 (fp) begärs en genomgripande revidering av
väglagen (1971:948). Syftet därmed skulle enligt motionärerna
vara att anpassa lagen till dagens krav.
Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en översyn
av väglagen inom regeringskansliet. I avvaktan på det förslag
till riksdagen som översynen kan föranleda finner utskottet inte
någon riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av motionen.
Denna avstyrks följaktligen.
I motion T603 (fp) begärs en ändring i väglagen som skulle
göra det möjligt för en kommun att ta ut avgifter för
broöppning. Av motionen framgår att det är särskilt Lidingö
kommun och gamla Lidingöbron som åsyftas.
Utskottet är inte för sin del berett att förorda den begärda
ändringen i väglagen. Regeringen är emellertid oförhindrad att
låta sin översyn av lagen omfatta frågan. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förarprövarverksamheten
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T224 yrkande 30
och 1993/94:T226 yrkande 6 lämnar utan särskild åtgärd vad
regeringen förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet i
denna del,
2. beträffande inriktningen av Vägverkets verksamhet i
övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar härom i de
delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
3. beträffande överlåtelse av överskottsmateriel till de
baltiska vägmyndigheterna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att Vägverket utan ersättning överlåter viss överskottsmateriel
till sitt dotterbolag SweRoad för att ställas till de baltiska
vägmyndigheternas förfogande,
4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll
och väginvesteringar
att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 15,
res. 1 (nyd)
5. beträffande projektreserver för vägarbeten
att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 10 och 1993/94:T224
yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
5 762 055 000 kr,
res. 2 (s) - delvis
men. (v) - delvis
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av
det statliga vägnätet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T204 yrkande 4,
1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311
yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318
yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331
yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3,
res. 2 (s) - delvis
res. 3 (nyd)
8. beträffande överföring av medel mellan anslagen A 2 och
A 5
att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att
regeringen, när allmän väg för vilken staten är väghållare
övergår till enskild väghållning, får låta Vägverket disponera
medel motsvarande gällande statsbidrag under anslaget A 2.
Drift och underhåll av statliga vägar för kostnader som annars
skulle belasta anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar,
9. beträffande utrustning för automatisk
hastighetsövervakning
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk
hastighetsövervakning,
10. beträffande användning av vägsalt
att riksdagen avslår motion 1993/94:T310,
12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 12 till Byggande av
vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
5 600 735 000 kr,
men. (v) - delvis
13. beträffande kostnadsram för byggande av vägar
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket
för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för
byggande av vägar inom en kostnadsram på 16 116 735 000 kr,
14. beträffande utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på
delen Stenungsund--Ljungskile
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att täcka
viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på
delen Stenungsund--Ljungskile,
15. beträffande utbyggnad av riksväg 45 till motorväg på
sträckan Göteborg--Vänersborg
att riksdagen avslår motion 1993/94:T312,
16. beträffande Räta linjen
att riksdagen avslår motion 1993/94:T302,
17. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 7 till Byggande av
länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 2 242 000 000 kr,
men. (v) - delvis
18. beträffande kostnadsram för byggande av
länstrafikanläggningar
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket
för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för
byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på
5 474 000 000 kr,
19. beträffande stöd till skärgårdstrafiken
att riksdagen
dels godkänner vad som anförs i propositionen om att
statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar och
investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som
tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. beträffande statliga insatser för utbyggnad av
cykelbanor
att riksdagen avslår motion 1993/94:T433,
21. beträffande spårvägen i Norrköping m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:T203,
22. beträffande tillbyggnadsprogram för länsvägnätet
m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:T311 yrkandena 2 och 3,
23. beträffande Vägverkets planeringsramar för
LTA-anslaget
att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 9,
24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 11 till Bidrag till
drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 657 449 000 kr,
men. (v) - delvis
25. beträffande medelsanvisning för Vägverket:
Försvarsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 42 079 000 kr,
26. beträffande beställningsbemyndigande för
reservbromateriel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000
kr för att anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996,
27. beträffande medelsanvisning för Vägverket: Kostnader
för registerverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 522 331 000 kr,
28. beträffande medelsanvisning för Vägverket:
Uppdragsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr,
29. beträffande viltolyckor i vägtrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T406, 1993/94:T415 och
1993/94:T418 i denna del,
30. beträffande vägräcken
att riksdagen avslår motion 1993/94:T419,
31. beträffande revidering av väglagen
att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 2,
32. beträffande avgifter för broöppning
att riksdagen avslår motion 1993/94:T603.
Stockholm den 12 april 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),
Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),
Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines
Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz
(kds) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Vägverket
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under
denna rubrik (s. 26--31)
1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
inriktningen av Vägverkets verksamhet,
2. att riksdagen godkänner att Vägverket utan ersättning
överlåter viss överskottsmateriel till sitt dotterbolag SweRoad
för att ställas till de baltiska vägmyndigheternas förfogande.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under rubriken Anslag för
budgetåret 1994/95, punkterna A 2--A 8 (s. 32--41)
1. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
5 762 055 000 kr (punkt A 2),
2. att riksdagen medger att regeringen, när allmän väg för
vilken staten är väghållare övergår till enskild väghållning,
får låta Vägverket disponera medel motsvarande gällande
statsbidrag under anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga
vägar för kostnader som annars skulle belasta anslaget A 5.
Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (punkt A 2),
3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk
hastighetsövervakning (punkt A 2),
4. att riksdagen till Byggande av vägar för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 600 735 000 kr (punkt
A 3),
5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att
täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till
motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile (punkt A 3),
6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om att statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar
och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik
som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov (punkt A 4),
7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 242 000 000
kr (punkt A 4),
8. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 657 449 000 kr (punkt A 5),
9. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
42 079 000 kr (punkt A 6),
10. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett
beställningsbemyndigande på 10 000 000 kr för att anskaffa
reservbromateriel år 1995 som avser år 1996 (punkt A 6),
11. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 522 331 000 kr (punkt A 7),
12. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt
A 8).
Reservationer
1. Ny form för finansiering av vägunderhåll och
väginvesteringar (mom. 4)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Av propositionen" och slutar med "därför motionsyrkandet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill även för
sin egen del betona vikten av en utredning om hur väghållningen
skall kunna finansieras genom att trafikanterna betalar
brukaravgifter till väghållarna.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T228
(nyd) yrkande 15 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll
och väginvesteringar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
och ökade insatser för drift och underhåll av det statliga
vägnätet (mom. 6 och 7)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år
betonat vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det
statliga vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan
bibehållas. Ökade underhållskostnader kompenseras, som framhålls
av regeringen, av minskningar i de kostnader som olyckor,
utsläpp och onödigt långa restider m.m. skapar.
Vägverket har enligt utskottets mening väl dokumenterat
behovet av medel för drift och underhåll av det statliga
vägnätet samt klart visat de mycket negativa konsekvenserna av
otillräckliga anslag. Verket synes vidare, som framhålls i
motion T224 (s), redan nu ha en noga genomtänkt strategi för
drifts- och underhållsverksamheten. Av propositionen framgår att
regeringen är väl medveten om vikten av en snabb ökning
av anslaget. Ändå väljer den att, med hänvisning till en
beställning av en långsiktig plan för drifts- och
underhållsåtgärder, föreslå drifts- och underhållsmedel för
nästa budgetår som med mer än 4 miljarder kronor understiger det
belopp på 9 886 miljoner kronor som enligt Vägverket behövs för
att upprätthålla en god standard på det statliga vägnätet.
Utskottet anser att dessa medel behövs nu och tillstyrker
därför yrkande 3 i motion T224 (s), som innebär att riksdagen
till Drift och underhåll av statliga vägar för nästa budgetår
anvisar ett reservationsanslag på 9 886 miljoner kronor. Med
detta ställningstagande torde syftet med motion T216 (v) få
anses tillgodosett.
För att de omfattande investeringar som nu sker i vägnätet
skall ge full utdelning måste -- som framhålls i motion T224 (s)
-- även drifts- och underhållsåtgärderna öka väsentligt under en
tioårsperiod. Enligt regeringen bör den nämnda långsiktiga
planen för drifts- och underhållsverksamheten läggas fast först
om tre år i samband med en teknisk revidering av den nationella
planen för trafikens infrastrukturinvesteringar för perioden
1994--2003. Utskottet anser för sin del att regeringen redan i
nästa budgetproposition bör presentera en plan som visar hur
kraven på väsentligt ökade drifts- och underhållsinsatser kan
tillgodoses under återstoden av planperioden 1994--2003.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
samtliga motionsyrkanden om ökade insatser för drift och
underhåll av det statliga vägnätet torde få anses tillgodosett
-- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 och 7 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 3
samt med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:T216 yrkande 10 till Drift och underhåll av statliga
vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 9 886 000 000 kr,
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av
det statliga vägnätet
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:T204 yrkande
4, 1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311
yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317,
1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2,
1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ökade insatser för drift och underhåll av det statliga
vägnätet (mom. 7)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) är
basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket
helt beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att dåligt underhållna
vägar innebär kapitalförstöring, att det löpande vägunderhållet
därför måste prioriteras och att anslaget till drift och
underhåll på sikt bör öka.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna
T226 (nyd) yrkande 4 och T228 (nyd) yrkande 11 tillstyrks samt
att syftet med samtliga övriga nu aktuella motionsyrkanden torde
få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av
det statliga vägnätet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226 yrkande
4 och 1993/94:T228 yrkande 11 samt med anledning av motionerna
1993/94:T204 yrkande 4, 1993/94:T311 yrkande 1, 1993/94:T315
yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323,
1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Utrustning för automatisk hastighetsövervakning (mom. 9)
Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Jan Sandberg
(m), Kenneth Attefors (nyd) och Lars Biörck (m) anför:
Användning av utrustning för automatisk hastighetsövervakning
innebär enligt vår mening svåra avvägningsproblem. Vi är i
princip motståndare till sådan användning på grund av de
kränkningar av den personliga integriteten den kan innebära, om
inte just integritetsaspekten alltid beaktas. Vi förutsätter att
så sker och vill därför inte motsätta oss ifrågavarande
användning i den begränsade omfattning som anges i riksdagens
beslut med anledning av proposition 1992/93:161 om
trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet (bet. 1992/93:TU35,
rskr. 446). Beslutet innebär att automatisk
hastighetsövervakning under vissa förutsättningar skall kunna
användas vid bl.a. svårbevakade och olycksdrabbade väg- och
gatuavsnitt samt att kostnaderna för övervakningen inte får
överstiga de medel som i dag avsätts för verksamheten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 10 bör riksdagen
anvisa 500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen
föreslår eller således 6 262 055 000 kr.
Medelsanvisning för byggande av vägar
Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 12 bör riksdagen
anvisa 2 miljarder kronor mindre än det belopp som regeringen
föreslår eller således 3 600 735 000 kr.
Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar
Som anförs i motion T216 (v) yrkande 7 bör riksdagen anvisa
100 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslår
eller således 2 342 000 000 kr.
Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda
vägar
Som anförs i motion T216 (v) yrkande 11 bör riksdagen över
anslaget anvisa 100 miljoner kronor utöver det belopp som
regeringen föreslår eller således 757 449 000 kr.
Utrustning för automatisk hastighetsövervakning
Jag instämmer i m-ledamöternas och nyd-ledamotens särskilda
yttrande.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
6, 12, 17 och 24 borde ha hemställt:
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 10,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion
1993/94:T224 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga
vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
6 262 055 000 kr,
12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 12
och med anledning av regeringens förslag till Byggande av
vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
3 600 735 000 kr,
17. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 7
och med anledning av regeringens förslag till Byggande av
länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 2 342 000 000 kr,
24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 11
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 757 449 000 kr,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Vägverket2
Anslagsfrågor2
Motionerna3
Utskottet6
1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.6
2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga
vägar9
3. Anslaget A 3. Byggande av vägar11
4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar13
5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar15
6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter15
7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet16
8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.16
9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor16
10. Övriga frågor17
Hemställan18
Reservationer21
Särskilt yttrande24
Meningsyttring av suppleant24