Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU22

Funktionshindrades resemöjligheter


Innehåll

1993/94
TU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i årets
budgetproposition som främst gäller ändring i 1979 års lag om
handikappanpassad kollektivtrafik och riktlinjer för det
fortsatta arbetet med åtgärder för att underlätta för
handikappade att använda kollektiva färdmedel.
Lagförslaget innebär bl.a. att begreppet handikappade
ersätts med begreppet resenärer med funktionshinder.
Vad gäller de nämnda riktlinjerna framhåller regeringen att
Handikapputredningens förslag -- efter en ingående
konsekvensprövning avseende bl.a. kostnader och inverkan på den
totala trafikförsörjningen -- i väsentliga delar bör kunna ligga
till grund för kommande föreskrifter om handikappanpassning av
kollektiva färdmedel.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker fyra
motionsyrkanden med hänvisning till att syftet med dem torde få
anses tillgodosett eller till att resultatet av pågående
utredningsarbete bör avvaktas.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handikappanpassning av
kollektivtrafiken.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handikappanpassad kollektivtrafik.
1993/94:T908 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en länsfärdtjänst över hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillgängligheten på bussar och tåg.

Utskottet

1 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst
m.m.
Riksdagen beslutade i juni 1993 om en kommunalisering av
riksfärdtjänsten och antog i samband därmed lagen (1993:963)
om kommunal riksfärdtjänst (prop. 1992/93:150 bil. 5, bet. TU39,
rskr. 445). Beslutet innebar också att Styrelsen för
riksfärdtjänst skulle avvecklas vid årsskiftet 1993/94.
I den nu aktuella propositionen framhålls att en särskild
avvecklingskommitté bör ha till uppgift bl.a. att svara för
utbetalningar av medel för resor med riksfärdtjänsten som
beslutats före den 1 januari 1994 och som äger rum fram t.o.m.
utgången av januari 1994. Kommittén skall verka längst t.o.m.
den  30 juni 1994. Medelsanvisningen bör dock beräknas med
beaktande av den teoretiska möjligheten att ett betalningsansvar
för staten  inte helt upphör förrän med ingången av år 2004.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 285 000 kr för
nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker förslaget.
2 Funktionshindrades resemöjligheter
2.1 Regeringens bedömningar och förslag
Regeringen framhåller att dess bedömningar och förslag främst
grundas på 1989 års Handikapputrednings slutbetänkande Ett
samhälle för alla (SOU 1992:52) samt
Transportforskningsberedningens (nuvarande
Kommunikationsforskningsberedningens) rapport Anpassningen av
kollektivtrafiken -- i går, i dag, i morgon.
Under rubriken Inriktningen av det fortsatta arbetet för
att främja funktionshindrades rese- och
kommunikationsmöjligheter gör regeringen följande
sammanfattande bedömning: Målet bör vara att funktionshindrade
personer skall kunna tillförsäkras samma villkor som andra
medborgare när det gäller att förflytta sig och resa eller att
utnyttja andra former av kommunikationer. En helhetssyn på
funktionshindrades kommunikationsmöjligheter bör därvid
eftersträvas. Olika vägar att tillgodose funktionshindrades
behov måste prövas. Sådana åtgärder som kan väntas ge störst
samlad effekt vid en given insatsnivå bör prioriteras.
Åtgärdernas effekter på det totala utbudet av tjänster inom
kommunikationsområdet och följderna för det internationella
utbytet av varor och tjänster måste beaktas.
Under rubriken En effektivare trafikorganisation gör
regeringen följande sammanfattande bedömning: Med en effektivare
trafikorganisation i form av bl.a. ökad samordning av offentligt
betalda resor skapas bättre förutsättningar att anpassa
kollektivtrafiken till funktionshindrades behov. En effektivare
organisation kan även skapa utrymme för kvalitetsförbättringar
inom färdtjänsten för svårt handikappade.
Regeringen föreslår att lagen (1979:558) om
handikappanpassad kollektivtrafik ändras så att begreppet
handikappade ersätts med begreppet resenärer med
funktionshinder. Ändringsförslaget följer -- framhåller
regeringen -- av synsättet att handikappet inte skall ses som en
egenskap hos en person utan som ett förhållande mellan en
funktionshindrad person och omgivningen.
Vidare föreslår regeringen att 2 § andra stycket i lagen får
en ändrad lydelse. Nuvarande lydelse är: När kollektivtrafik
planeras och genomförs skall handikappades särskilda behov
beaktas så långt det är möjligt. Regeringen föreslår
följande nya lydelse: När kollektivtrafik planeras och genomförs
skall funktionshindrades särskilda behov beaktas. Regeringen
säger sig ha beaktat Handikapputredningens synpunkt att
lagrummet för närvarande har en diskriminerande utformning.
Slutligen föreslår regeringen att riksdagen godkänner det
som regeringen förordar om anpassning av färdmedel m.m.
Regeringen framhåller att arbetet med att utfärda föreskrifter
om anpassningen av kollektiva färdmedel med stöd av lagen om
handikappanpassad kollektivtrafik bör gå vidare. I sammanhanget
betonas att det finns en bred uppslutning bakom de ambitioner
som ligger till grund för Handikapputredningens förslag om
åtgärder för att öka tillgängligheten till olika färdmedel. Den
konkreta utformningen av åtgärderna och de tidsplaner för ett
genomförande som utredningen redovisat har däremot givit upphov
till starka invändningar av främst ekonomisk eller teknisk natur
från en rad olika remissinstanser. Regeringen framhåller att det
i många fall finns anledning att ta hänsyn till den framförda
kritiken. Utredningens förslag bör dock -- efter en ingående
konsekvensprövning i vissa avseenden -- i väsentliga delar kunna
ligga till grund för kommande föreskrifter på området.
När det gäller i första hand instegsförhållanden i bussar
som används i lokal och regional trafik framhåller regeringen
att det som ett alternativ till föreskrifter bör prövas om det
går att nå en överenskommelse med Svenska Lokaltrafikföreningen
(SLTF) om vissa riktlinjer i fråga om planeringen och
genomförandet av trafiken. Sådana riktlinjer bör bl.a. innefatta
en rekommendation till trafikhuvudmännen att upphandla trafik
med låggolvs- eller lågentréfordon och att sätta in sådana
fordon i trafik där effekterna för funktionshindrade kan väntas
bli störst med hänsyn till lokala behov och förutsättningar.
Regeringen kommer därför att uppdra åt Vägverket att inleda
överläggningar med SLTF med syfte att nå en överenskommelse med
den angivna innebörden.
Vidare framhåller regeringen att det kan vara rimligt att
med en skälig framförhållning för tillverkare och beställare av
fordon införa krav på fordon som medger rullstolstillgänglighet
vid regelbunden långväga kollektivtrafik inom landet i enlighet
med Handikapputredningens förslag. Som alternativ till
fordonsrelaterade krav bör man därvid också kunna medge att
tillgängligheten till fordonen tillgodoses genom speciella
terminal- eller hållplatsbaserade arrangemang eller motsvarande
manuell service på trafikerade linjer.
Slutligen betonar regeringen betydelsen av åtgärder som
syftar till att förbättra informationen om funktionshindrades
resemöjligheter samt av stöd till forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprojekt av betydelse för äldres och
funktionshindrades resebehov.
2.2 Motionsförslag
I motion T204 (fp) framhålls att resenärer med
funktionshinder, som vill värna om miljön, ofta är hänvisade
till bilen, som är det sämsta alternativet från miljösynpunkt.
En fortsatt satsning på handikappanpassning av kollektivtrafiken
är därför ytterst nödvändig.
I motion T216 (v) framhålls att en handikappanpassad
kollektivtrafik gynnar alla resenärer. Som exempel på lämplig
anpassning anges bytesstationer på samma plan, breda dörrar på
tåg och bussar, låggolvsbussar och effektiva
trafikinformationssystem. Vidare betonar motionärerna betydelsen
av de s.k. servicelinjer som införts i flera svenska städer.
Dessa linjer visar på ett nytänkande som på alla sätt måste
uppmärksammas, spridas och uppmuntras.
I motion T908 (s) framhålls att kollektivtrafiken bör vara
basen i trafikförsörjningen även för funktionshindrade och att
färdtjänsten bör vara ett komplement till de allmänna
kommunikationerna. Det innebär -- betonar motionärerna -- att
länsfärdtjänst bör inrättas över hela landet med taxor som
motsvarar kollektivtrafiktaxan i den kommun och i det län där
den enskilde hör hemma. Bussarna bör vidare ha plana insteg
eller vara försedda med rullstolslyft. Toaletterna på långväga
linje- och beställningstrafik bör vara tillgängliga också för
rullstolsburna resenärer. Tåg och motorvagnar bör ha minst en
vagn som är anpassad till funktionshindrades behov genom plant
insteg eller rullstolslyft. Vid regional och interregional
trafik bör det finnas rullstolstillgängliga toaletter.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att allmän enighet råder om att ett
av de viktigaste målen för trafikpolitiken är att en
tillfredsställande transportförsörjning skall finnas tillgänglig
för alla. För att nå detta mål krävs enligt en lika samstämmig
uppfattning åtgärder från det allmännas sida i syfte att
underlätta kommunikationsmöjligheterna för grupper med särskilda
behov, såsom funktionshindrade och äldre. 1979 års lag om
handikappanpassad kollektivtrafik, med sina övergripande
bestämmelser om hänsyn till funktionshindrade vid planeringen
och genomförandet av kollektivtrafiken, skall ses mot den
angivna bakgrunden. Detta gäller även det förslag till ändring
av lagen som regeringen nu förelägger riksdagen. Utskottet
finner förslaget väl avvägt och tillstyrker därför detsamma.
En tillfredsställande transportförsörjning för
rörelsehindrade är dock inte endast en fråga om anpassning av
kollektivtrafiken till denna grupps särskilda behov. Som
framhölls i 1988 års trafikpolitiska beslut måste en helhetssyn
läggas på samhällets olika insatser -- kommunal färdtjänst,
bilstöd, handikappanpassning av kollektiva färdmedel och
riksfärdtjänst -- för att säkerställa funktionshindrades
förflyttningsmöjligheter (prop. 1987/88:50, bet. TU15, rskr.
201).
En helhetssyn på funktionshindrades
kommunikationsmöjligheter bör även enligt den nu aktuella
propositionen prägla det fortsatta arbetet med att förbättra
dessa möjligheter. Utskottet finner det vara en riktig tanke att
inom ramen för en sådan helhetssyn pröva olika vägar att
tillgodose funktionshindrades behov och att därvid prioritera
åtgärder som vid en given insatsnivå kan väntas ge den största
samlade effekten. I likhet med regeringen vill utskottet betona
att målet bör vara att funktionshindrade personer skall kunna
tillförsäkras samma villkor som andra medborgare när det gäller
möjligheter att förflytta sig och att resa eller att utnyttja
andra former av kommunikationer.
I motion T204 (fp) betonas, liksom i propositionen,
vikten av en fortsatt satsning på handikappanpassning av
kollektivtrafiken. Utskottet delar naturligtvis denna
uppfattning. En handikappanpassning av det slag som anges i
motion T216 (v) kan vidare -- även enligt utskottets mening --
innebära fördelar för alla resenärer, inte bara
funktionshindrade. Utskottet kan också ställa sig bakom vad som
sägs i den sistnämnda motionen om det stora värdet av s.k.
servicelinjer. Vid inrättandet av sådana linjer, som nu finns i
ett trettiotal kommuner, tas särskild hänsyn till bl.a. äldres
och funktionshindrades behov i fråga om t.ex. linjesträckning,
turintervall och fordonsutformning.
Av det anförda framgår att syftet med de nämnda
motionsyrkandena torde få anses tillgodosett. Yrkandena synes
därför inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med anledning av yrkandet i motion T908 (s) om en
länsfärdtjänst över hela landet vill utskottet fästa
uppmärksamheten på vad som sägs i propositionen om den förra
året tillsatta Samreseutredningen (dir. 1993:84). Utredningen
har till uppgift att lämna förslag till samordning av olika slag
av offentligt betalda resor. Den skall därvid förutsättningslöst
studera olika modeller som bygger på frivillig samverkan mellan
kommuner, landsting och trafikhuvudmän. Vidare skall utredningen
redovisa ett alternativ som bygger på lagstiftning om ett
enhetligt huvudmannaskap i länen för offentligbetalda resor.
Regeringen framhåller att utredningens uppdrag har utformats med
utgångspunkt i de förslag som lagts fram inom ramen för
Handikapputredningens arbete. Möjligheterna att erbjuda även
resenärer med funktionshinder tillfredsställande
transportförsörjning genom en ökad handikappanpassning av
kollektivtrafiken är -- betonar regeringen  -- ett av
huvudmotiven till att Samreseutredningen tillsatts.
Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31
december 1994. I avvaktan härpå och regeringens
ställningstagande till utredningens förslag synes
motionsyrkandet inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad gäller de krav på handikappanpassning av bussar och tåg
som omfattas av yrkande 2 i motion T905 (s) vill utskottet
hänvisa till vad som sägs i propositionen om att bl.a. Vägverket
och Banverket bör utarbeta närmare föreskrifter om
handikappanpassad kollektivtrafik i enlighet med angivna
riktlinjer. I vissa fall måste -- betonar regeringen -- de
tekniska och ekonomiska förutsättningarna för skärpta krav
ytterligare klarläggas. Berörda trafikverk bör därför närmare
utreda dessa frågor och redovisa resultatet till regeringen. I
de fall beröringspunkter föreligger med det arbete som utförs av
Samreseutredningen bör verken samråda med denna.
Utredningsuppdragen bör också -- framhåller regeringen --
samordnas i tiden, vilket innebär att verkens utredningar bör
redovisas för regeringen senast den 31 december 1994.
Enligt utskottets mening bör inte heller yrkande 2 i motion
T905 (s) föranleda någon riksdagens åtgärd i avvaktan på
resultatet av pågående utredningsarbete.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till
riksdagen snarast möjligt efter det att de nämnda
utredningsuppdragen redovisats. I avvaktan härpå bör riksdagen
enligt utskottets mening godkänna vad regeringen förordar om
anpassning av färdmedel m.m. och avslå motionsyrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för
riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 285 000 kr,
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar det genom propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1979:558) om
handikappanpassad kollektivtrafik,
3. beträffande anpassning av färdmedel m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkande
10, 1993/94:T216 yrkande 15 och 1993/94:T908 godkänner det som
regeringen förordar härom.
Stockholm den 24 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson
(c), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd),
Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Lars Biörck (m), Ulrica
Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds), Tom Heyman
(m) och Krister Örnfjäder (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:558) om handikappanpassad
kollektivtrafik

Förslag till riksdagsbeslut

Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under avsnittet H. Övriga ändamål
(s. 144) att riksdagen till Kostnader för avveckling av
Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 285 000 kr.
Funktionshindrades resemöjligheter
Regeringen föreslår under avsnittet Särskilda frågor
(s. 157--172) att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om
handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558),
2. godkänner det som regeringen förordar om anpassning av
färdmedel m.m.
Lagförslaget är fogat som bilaga till betänkandet.

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Förslag till riksdagsbeslut1
Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst
m.m.1
Funktionshindrades resemöjligheter2
Motionerna2
Utskottet2
1 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst
m.m.2
2 Funktionshindrades resemöjligheter3
2.1 Regeringens bedömningar och förslag 3
2.2 Motionsförslag4
2.3 Utskottets ställningstagande5
Hemställan7
Bilaga
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:558) om
handikappanpassad kollektivtrafik8