Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa nära 10
miljarder kronor till olika järnvägsändamål. Merparten av
medlen, drygt 6,3 miljarder kronor, avser investeringar i nya
och upprustade järnvägar enligt 1993 års riksdagsbeslut om
investeringar i trafikens infrastruktur. Utskottet godtar vidare
att 1,2 miljarder kronor anvisas för särskilda
underhållsinsatser på länsjärnvägar och länsvägar för att uppnå
ökad sysselsättning och tillväxt.
Utskottet har under föregående riksmöte framhållit att det
är angeläget att uppnå en rimlig balans mellan investeringar och
underhållsinsatser. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
regeringens förslag att en långsiktig strategi läggs fast för
järnvägarnas underhåll i syfte att bibehålla det samlade
järnvägskapitalet.
I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner. Dessa
gäller bl.a. ökade anslag, smidigare tillståndshantering för
järnvägsbyggande, införande av miljövänligare och mer
marknadsinriktade banavgifter, ändrad banindelning samt åtgärder
för att minska antalet tågdödade renar. Med hänvisning till
främst pågående beredningsarbete och gällande
ansvarsbestämmelser avstyrks samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har Socialdemokraterna fogat två
reservationer om ökat anslag för banunderhåll samt om
differentierade banavgifter. I två särskilda yttranden behandlar
s-ledamöterna vidare Banverkets verksamhet och påtalar behovet
av en ny banlagstiftning. Även nyd-ledamoten har i ett särskilt
yttrande framhållit behovet av en ny banlagstiftning.
V-suppleanten har avgett en meningsyttring till förmån för
ökade anslag till järnvägssektorn.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en särskild banlag.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11)
för budgetåret 1994/95 anvisar 300 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 6 632 946 000 kr,
4. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för
budgetåret 1994/95 anvisar 800 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 3 686 136 000 kr.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
differentierade banavgifter i enlighet med vad som anförts i
motionen,
8. att riksdagen till anslaget A 10. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95
anvisar 3 300 000 000 kr, dvs. 500 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en återgång till den
effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.
1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil-
och tågpåkörningar av ren.
1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länsjärnvägarna
Mellansel--Örnsköldsvik och Ådalsbanans överförande till
stomnätet.
1993/94:T505 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen under anslaget Kommunikationsdepartementet A 15.
Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt budgetåret
1994/95 anvisar 64 miljoner kronor till Länsstyrelsen i
Kopparbergs län för upprustning av järnvägen
Ludvika--länsgränsen till Västmanland.
1993/94:T511 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av Ådalsbanan till
stomjärnvägsnätet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en total översyn av järnvägsnätets
indelning i Västernorrland.
1993/94:T526 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ekonomiska styrmedel för att
minska avgasutsläppen från dieseltåg.
Utskottet
1 Banverkets verksamhet
Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som
huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och
förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor
för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad
järnvägstrafik.
Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar den
bedömning och de mål som Banverket redovisat i sin treårsplan
för budgetåren 1994/95--1996/97. Detta innebär att verket inom
givna resurser skall genomföra de åtgärder inom järnvägsnätet
som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta.
Samhällsplanering, strukturfrågor och regional balans framhålls
härvid ha en viktig betydelse.
Enligt regeringen svarar Banverkets utveckling av de
trafikpolitiska målen till sex olika delmål om hastighet,
axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö mot
omvärldens behov och krav på järnvägssektorn. En viktig
förutsättning för att dessa mål skall få avsedd styreffekt är
dock enligt regeringen att delmålen ytterligare kvantifieras.
Vidare anförs att Banverket från effektivitetssynpunkt skall
utnyttja marknaden inom bygg- och anläggningsbranschen i så stor
utsträckning som möjligt vid nyinvesteringar och
underhållsarbeten. Regeringen aviserar i sammanhanget att man
avser återkomma till riksdagen senare under våren med ett
förslag om att entreprenaddelen vid verkets material- och
industridivision bör bolagiseras. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen godkänner vad som förordats om Banverkets
verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan
ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt
utskottets mening är det vidare som anges i propositionen
angeläget att verksamhetens delmål tydliggörs och utvecklas
ytterligare. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen
godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.
2 Underhållsplan
Regeringen framhåller att statens ansvar i första hand är att
vidmakthålla det samlade järnvägskapitalet. Genom att ta till
vara och underhålla det järnvägsnät som under lång tid har
byggts upp i Sverige anges att de stora investeringar som för
närvarande görs kan ge full utdelning. Dagens underhållsnivå
anges dock bara ge utrymme för ungefär halva behovet av de
långsiktiga åtgärder som erfordras för att vidmakthålla det
investerade järnvägskapitalet. Regeringen anser därför att det
är angeläget att underhållsmedlen till det statliga
järnvägsnätet läggs fast på en sådan nivå att den uppnådda
standarden kan bibehållas så att statens resurser utnyttjas på
bästa möjliga sätt.
En sådan anpassning måste enligt regeringen grundas på en
väl avvägd bedömning. Denna bedömning kan göras först när
Banverket har redovisat ytterligare underlag för beräkning av
hur stort anslaget bör vara samt hur medelsinriktningen bör se
ut. Regeringen anger att det arbete som pågår inom Banverket med
en intern drift- och underhållsplan för åren 1994--2003 bör
ligga till grund för en långsiktig underhållsstrategi för det
statliga järnvägsnätet. Banverket bör härvid enligt regeringen
redovisa alternativa strategier och deras konsekvenser för
verksamheten. Hänsyn bör härvid tas till effektivitetsvinster
som kan uppstå vid ökad konkurrens. Planen skall utgöra en
samlad strategi för användningen av medel till drift och
vidmakthållande t.o.m. år 2003.
Utskottet framhöll i samband med behandlingen av 1993 års
beslut om investeringar i trafikens infrastruktur att det är
angeläget att en rimlig balans uppstår mellan investeringar och
underhållsinsatser så att en effektiv kapitalanvändning främjas
(prop. 1993/94:176, bet. TU35, rskr. 446). Därmed kan gjorda
investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet anförde vidare att
det var angeläget att anslaget till drift och vidmakthållande av
det statliga järnvägsnätet på sikt ökas. Utskottet framhöll även
i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen
underhålls så att ingen kapitalförstöring sker. Enligt
utskottets mening borde regeringen på ett tydligare sätt
redovisa sambandet mellan investeringar och underhåll.
Utskottets ställningstagande beslöt riksdagen ge regeringen till
känna.
Utskottets uppfattning ligger fast. Det krävs en långsiktig
balans mellan underhålls- och investeringsåtgärder om järnvägen
skall kunna utvecklas som en viktig del i framtidens
trafikförsörjning. Riksdagen bör därför godkänna vad som anförs
i propositionen om framtagande av en långsikig strategi för
bannätets underhåll. Med hänsyn till de akuta underhållsbehov
som föreligger vill utskottet samtidigt framhålla vikten av att
den förutskickade strategin för järnvägsnätets drift och
vidmakthållande föreläggs riksdagen skyndsamt.
3 Lån i Riksgäldskontoret
Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen
får användas för att finansiera investeringar i
eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet
enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns
landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning
för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom
för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att
finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos
Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med
vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av
arbetsmarknadspolitiska skäl.
Med hänsyn till det beräknande finansieringsbehovet föreslår
regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret
minskas från 1 950 miljoner kronor för innevarande budgetår
till sammanlagt 1 075 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för
nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos
Riksgäldskontoret fastställas till 1 075 miljoner kronor.
4 Anslagsfrågor
Utskottet behandlar i det följande anslagen A 10--A 15. Den
medelsanvisning som redovisas i budgetpropositionen för
Banverkets administration (Anslaget A 9. Banverket:
Administrationskostnader) behandlas av utskottet i ett senare
betänkande (bet. 1993/94:TU21 Köp av kollektivtrafik m.m.).
4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar
Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar
av det statliga järnvägsnätet.
Regeringen föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning på
2 886 136 000 kr.
I motionerna T224 (s) och T216 (v) begärs en uppräkning av
anslaget med 500 miljoner kronor resp. 800 miljoner kronor.
Enligt motionerna måste de satsningar som nu sker på
järnvägsnätet följas av satsningar på underhåll och
reinvesteringar om investeringarna skall ge full utdelning.
Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets
underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det
investerade järnvägskapitalet. Utskottet vill dock samtidigt
erinra om de betydande extra medel som anvisats till
järnvägssektorn under senare tid under anslaget. Denna satsning
avses fullföljas. Enligt regeringens förslag, som utskottet
återkommer till senare vid behandlingen av anslaget A 15,
kommer under nästa budgetår ytterligare 1,2 miljarder kronor att
anvisas under detta anslag. I sammanhanget kan vidare hänvisas
till den långsiktiga strategiska plan som Banverket utarbetar
för drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna. Till
bilden hör även att Banverket har rätt att använda besparingar
från vissa investeringsåtgärder till förstärkta
underhållsinsatser. Utskottet förutsätter även att ytterligare
insatser kan komma att göras om så bedöms vara lämpligt av t.ex.
sysselsättningspolitiska skäl.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag
till medelsanvisning på drygt 2,8 miljarder kronor för
budgetåret 1994/95. Utskottet avstyrker därmed motionerna T216
(v) och T224 (s) i denna del.
4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i
stomjärnvägar.
Regeringen föreslår att ett ramanslag på 6 332 946 000 kr
anvisas för investeringar i stomjärnvägar under budgetåret
1994/95. Vidare anges i propositionen en planeringsram för
nyinvesteringar i stomjärnvägar för den kommande treårsperioden.
Ramen omfattar investeringar för 6 345 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95, 6 400 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 samt 6 375 miljoner kronor för budgetåret 1996/97.
I motion T216 (v) begärs en uppräkning av anslaget för nästa
budgetår med 300 miljoner kronor till sammanlagt drygt 6,6
miljarder kronor. Därmed kan enligt motionen ytterligare en rad
viktiga järnvägsprojekt ingångsättas under den närmaste tiden.
Utskottet konstaterar att nivån på investeringsanslaget liksom
planeringsramen har beräknats med utgångspunkt från 1993 års
riksdagsbeslut om investeringar i trafikens infrastruktur.
Utskottet som anser att detta beslut skall följas tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
följaktligen motionsyrkandet. Utskottet anser vidare att
regeringen bör bemyndiga att Banverket för den kommande
treårsperioden får genomföra investeringar i stomjärnvägar inom
en kostnadsram på 19 120 miljoner kronor.
4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader
Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån
avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års
överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten,
dels Banverkets avskrivningskostnader för eldriftsanläggningar.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 412 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen
Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som
är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.
Regeringen föreslår att Järnvägsinspektionen för nästa
budgetår får disponera ett ramanslag på 18 223 000 kr.
Medelsberäkningen innebär en anslagsökning med drygt 2,6
miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Ökningen motiveras av att utvecklingen inom järnvägssektorn
ställer ökade anspråk på att inspektionen vidgar och utökar sina
uppgifter med bl.a. föreskriftsarbete.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila
delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ
enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för
vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000 kr.
4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och
tillväxt
Riksdagen beslöt år 1993 att anvisa ett reservationsanslag om
totalt 1,2 miljarder kronor för underhållsåtgärder i vägar och
järnvägar för sysselsättning och tillväxt (prop. 1992/93:150,
bet. FiU30, rskr. 447). Medlen inriktades mot upprustning och
förbättringar av länsvägar och länsjärnvägar. Exempel på
länsjärnvägar där underhållsåtgärder därefter har påbörjats
eller helt genomförts är byggande av triangelspår i Bastuträsk
och Älvsbyn, upprustning av Bohusbanan och järnvägen mellan
Storuman och Hällnäs, Blekinge kustbana, Stångådalsbanan,
Hargshamnsbanan och Haparandabanan. På länsvägarna har
insatserna fördelats över hela landet och inriktas mot bl.a.
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder av smärre art. I Norrland har
dessutom behovet av bärighetsåtgärder uppmärksammats särskilt.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att särskilda
insatser görs för upprustning och underhåll av länsvägar och
länsjärnvägar även under budgetåret 1994/95. Medlen bör användas
i enlighet med 1993 års riksdagsbeslut. Detta innebär att medlen
bör fördelas med hänsyn till upprustningsbehovet och till
arbetsmarknadsläget i länen. Vid medelsfördelningen bör också
hänsyn tas till i vilka län övriga investeringar i det regionala
transportnätet är av jämförelsevis mindre omfattning. Regeringen
räknar därmed att tidigare satsningar kan fullföljas.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 1,2 miljarder
kronor anvisas under anslaget för nästa budgetår. Regeringen
föreslås själv få bemyndigande att fördela medlen på länen inom
ramen för dessa riktlinjer. Vidare anges att inom ramen för
anslaget skall betalas de ökade kapitalkostnaderna för den
tidigare aviserade tidigareläggningen av investeringar i
länstrafikanläggningar.
I motion T505 (s) framhålls att kommunerna i södra Dalarna i
transporthänseende till stor del är inriktade mot Mälardals- och
Stockholmsområdena. En utveckling av järnvägsförbindelsen
Västerås--Ludvika är därför av största vikt. Mot bakgrund av det
eftersatta underhållet och banans stora betydelse för regionens
utveckling bör särskilda medel tillföras länsstyrelsen för
satsningar på bandelen Ludvika--Fagersta. Det som ytterligare
talar för detta är enligt motionen dels rådande
arbetslöshetssituation i området, dels att Kopparbergs län har
fått en jämförelsevis liten medelstilldelning för investeringar
och dels att projektet snabbt kan komma i gång. Med hänvisning
till det anförda begärs att riksdagen ur anslaget anvisar 64
miljoner kronor till Länsstyrelsen i Kopparbergs län för
upprustning av den aktuella järnvägslinjen på sträckan
Ludvika--länsgränsen till Västmanland.
Utskottet delar regeringens uppfattning att även under nästa
budgetår bör särskilda insatser göras för att främst rusta upp
och underhålla länsvägar och länsjärnvägar. Genom den föreslagna
medelsinriktningen möjliggörs en angelägen komplettering till
den långsiktiga uppbyggnaden av det nationella transportnätet.
Beträffande den motion som väckts konstaterar utskottet att en
upprustning av järnvägslinjen Ludvika--Fagersta kan ge positiva
effekter inte minst för näringlivsutvecklingen i den aktuella
regionen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagens uppgift
begränsas till att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna
för investeringsverksamheten samt följa upp och utvärdera de
åtgärder som vidtas. Det betyder att det närmast bör ankomma på
regeringen och berörda länsstyrelser att närmare fastställa
medelsanvändningen. Med denna arbetsfördelning bör således inte
riksdagen ta ställning till konkreta krav på investeringar och
underhållsåtgärder som gäller olika delsträckor på enskilda
länsjärnvägar. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag
och avstyrker motionen.
5 Bannätets indelning
Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära
11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet
-- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två
grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar.
Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket
prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar
samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar
gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för
persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det
s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ --
med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har
ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att
investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen.
Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om
stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.
Järnvägsnätets indelning behandlas i två motioner som båda
gäller järnvägsnätets klassificering i Västernorrlands län.
I motion T511 (s) anges att resandet på Ådalsbanan
(Sundsvall--Långsele) till övervägande del är av interregional
karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare
objektsrelaterade planeringen gör att Ådalsbanans klassificering
som länsjärnväg framstår som än mer felaktig än tidigare. Även
länsjärnvägen Mellansel--Husum anges med utbyggnaden av det s.k.
Husumspåret utgöra en länk i en nationell transportkedja.
Investeringar i ett funktionellt transportstråk bör enligt
motionen behandlas i ett sammanhang för att minimera
administrativa problem och underlätta Banverkets arbete. Med
denna hänvisning begärs att Ådalsbanan omförs till
stomjärnvägsnätet och att en total översyn görs av
järnvägsnätets indelning i Västernorrlands län.
I motion T504 (fp) framhålls att i det nya planeringssystemet
som tar fasta på stråk och systemsyn är det svårt att se logiska
och funktionella motiv för den nuvarande uppdelningen av
järnvägsnätet. En revidering bör därför ske med anledning av
stomplanens genomförande med utgångspunkt från bandelarnas
funktion i järnvägssystemet. Med tanke på Botniabanan och en
förlängning av Ostkustbanan är det för motionären en
självklarhet att Ådalsbanan och järnvägen
Mellansel--Örnsköldsvik överförs till stomnätet.
Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av
liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att
ses över (bet. 1991/92:TU19 s. 20--21). Utskottet har därvid
pekat på att med bl.a. utbyggnad av nya länkar i
järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan banornas karaktär
förändras över tiden, vilket kan aktualisera omklassificeringar.
Som ett resultat av den förutsedda omprövningen har också
regeringen meddelat att Haparandabanan kommer att omföras till
stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam godstrafikutveckling
gentemot vårt nordöstra närområde.
Utskottet konstaterar att också den trafikmässiga
utvecklingen i Västernorrlands län kan komma att påkalla en
omprövning av bannätets klassificering. Utskottets förutsätter
att en sådan omprövning kan ske inom ramen för ett normalt
berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen bör därför inte ta
något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Med
hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
6 Trafikavgifter för banutnyttjande
Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga
järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen.
Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del.
De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska
marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift,
rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den
beräknade miljökostnaden som utsläpp av kvävedioxid och kolväten
från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör
31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss
avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift.
De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla
järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter
fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per
viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga
vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut.
Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till
statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag
från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna
förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För
innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen
från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till
statsbudgeten.
I motion T224 (s) anges att trafikavgifternas utformning inte
stimulerar till ökad järnvägstrafik. Enligt motionärerna skulle
en lägre avgift på banor med sämre standard öka trafikföretagens
intresse för att bygga ut trafiken. Vidare anförs att reducerade
avgifter under de tider när trafikintensiteten är lägre skulle
främja en ökad godstrafik. För att stimulera till ökad tågtrafik
föreslås mot denna bakgrund att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om differentierade banavgifter.
I motion T526 (c) anges att de stora järnvägssatsningar som
beslutats av riksdagen måste följas av miljöförbättringar. Det
är därför angeläget enligt motionären med olika åtgärder för att
minska utsläppen från dagens dieseltåg. En lämplig sådan åtgärd
är att genom skatter och avgifter skapa incitament för en
övergång till miljövänligare drivmedel som t.ex.
rapsoljebaserade bränslen. Motionären föreslår mot denna
bakgrund att koldioxidskatt och miljöklassdifferentierad
energiskatt införs även för tågtrafik. Dessa medel föreslås
återbetalas som en generell reducering av den rörliga
banavgiften.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att i samband med att
det nuvarande avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en
viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl
för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar
infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop.
1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför
ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och
snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat
lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga
följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att
erforderliga korrigeringar vidtogs.
Sedan år 1988 har också avgiftssystemet blivit föremål för
förnyade överväganden inom Banverket och delvis utvecklats
ytterligare. Utskottet kan även konstatera att frågan om en
övergång till en mer differentierad prissättning av
järnvägsnätet nyligen även har övervägts inom ramen för det
utredningsarbete som ägt rum inför en eventuell avreglering av
järnvägsmarknaden. I en statlig utredning våren 1993 (Ökad
konkurrens på järnvägen, SOU 1993:13) angavs att för framtiden
bör en banfördelningsmodell premieras som bygger på
trafikföretagens betalningsvilja. Enligt utredarens uppfattning
kan en prissättning av trängsel, banans attraktivitet etc. leda
inte bara till att bannätet utnyttjas effektivare utan också
till att infrastrukturplaneringen förbättras.
I den proposition som regeringen nyligen har avlämnat om en
avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s
verksamhet under åren 1994--1996 anges att banfördelningen tills
vidare bör bygga på administrativa regler (prop. 1993/94:166
s. 15). Regeringen förutsätter dock att den föreslagna
tillsynsmyndigheten följer utvecklingen inom området och utreder
förutsättningarna att införa en mer efterfrågestyrd
banfördelningsmodell och beaktar möjligheten till
incitamentsavtal i samband med banupplåtelsen.
Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara
verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt
transportsystem. Därmed kan kostnadseffektiva lösningar främjas
samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras.
Utskottet anser mot denna bakgrund att förslagen om en
ytterligare differentiering av banavgifterna bör övervägas.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till den statliga
utredningen Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01). Kommittén
skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera
utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från
alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är
den långsiktiga strategi som lagts fast för hur
koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop.
1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Vidare kommer enligt årets
budgetproposition arbetet med att systematiskt värdera och
prissätta trafikens miljöskador att intensifieras. En
ytterligare miljörelatering av olika avgifter och skatter kommer
därvid att övervägas.
Av det anförda framgår att de frågeställningar som tas upp
i motionerna får förutsättas bli föremål för beredning. I
avvaktan på resultatet av detta arbete bör de aktuella
motionerna inte i detta sammanhang bli föremål för någon
ytterligare ågärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav
avstyrks motionerna T224 (s) yrkande 4 och T526 (c).
7 Banlagstiftning
I motion T212 (fp) om olika trafiklagar efterlyses en särskild
banlag. Motionären hänvisar till den diskussion som sedan länge
har förts om att skapa tydligare regler för att underlätta
byggandet av nya järnvägar. Modellen för en sådan ny
lagstiftning har varit väglagen. På grund av väglagens brister
anges dock att detta arbete inte har visat sig vara så enkelt.
Enligt motionären behövs dock ändå regler som gör att byggandet
av nya järnvägar inte onödigtvis drar ut på tiden.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden tidigare under
riksmötet (bet. 1993/94:TU4). Utskottet konstaterade härvid att
1993 års riksdagsbeslut om investeringar i trafikens
infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) ställer
Banverket inför stora arbetsuppgifter. Den omfattande
investeringsverksamheten angavs vidare leda till stora krav på
planeringssystemet och den administrativa hanteringen. Utskottet
framhöll därför att det var angeläget att beslutade
infrastrukturinvesteringar genomfördes skyndsamt. Höga krav
borde därför ställas på en skyndsam hantering såväl hos berörda
trafikverk som vid handläggningen av olika tillstånd m.m. hos
berörda myndigheter. Utskottet förutsatte mot denna bakgrund att
regeringen snarast återkom till riksdagen i frågan och
redovisade resultatet av sina överväganden.
Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet
fortfarande frågan om en förändrad banlagstiftning. I årets
budgetproposition anger regeringen att förslag till lagstiftning
för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på en
bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional
planering och bland berörd allmänhet kommer att utarbetas.
Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över berörda
lagar för att vid lokaliseringbeslut om bl.a. järnvägar ge ökade
möjligheter att beakta de miljö- och trafikpolitiska aspekterna
och de krav som olika lagstiftningar ställer. Utgångspunkten för
arbetet är att åtstadkomma en allsidig och smidig prövning samt
eftersträva en god förankring i länsstyrelsernas och kommunernas
planering redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen.
Enligt utskottets mening är det angeläget att detta arbete
påskyndas och snarast slutförs. Med tanke på den samhälleliga
betydelse som de aktuella investeringarna har är det väsentligt
att beslutade investeringsplaner snabbt förverkligas. Därmed kan
som åsyftats en utbyggnad av infrastrukturen användas som ett
verksamt medel för att höja aktiviteten i ekonomin och bekämpa
arbetslösheten. Samtidigt gäller att nya regler måste utformas
så att de tillgodoser högt ställda krav på rättssäkerhet såväl
för markägare som för andra enskilda som berörs av
investeringsplanerna. Självfallet måste också hänsyn tas till
olika samhällsintressen. Utskottet förutsätter att regeringen
snarast återkommer till riksdagen i frågan och redovisar
resultatet av sina överväganden.
Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med
motionen i allt väsentligt kunna tillgodoses. Motionsyrkandet
påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen.
8 Projekteringsreserv
I motion T227 (c) anges att i mitten av 1980-talet avskaffades
möjligheterna för trafikverken att ha en rullande reserv med
lämpliga projekt som kunde tidigareläggas. Projektreserven
innebar att angelägna projekt kunde starta i stort sett
omedelbart i samband med konjunkturnedgångar och samtidig
bedömning av regeringen att medel kunde frigöras. Enligt
motionärerna är det nödvändigt med en återgång till denna
ordning hos bl.a. Banverket.
Utskottet kan konstatera att under senare år har
järnvägsinvesteringarna ökat kraftigt i omfattning.
Investeringsnivån vid Banverkets bildande år 1988 var ca 1
miljard kronor per år medan motsvarande investeringsvolym i dag
uppgår till drygt 6 miljarder kronor. Med tanke på att det i
princip inte fanns någon projekteringsreserv då Banverket
bildades har planeringsprocessen på kort tid anpassats till
väsentligt förändrade förutsättningar.
Utskottet anser det angeläget att det trots denna
nivåhöjning finns en god beredskap för att kunna tidigarelägga
angelägna investeringar. Det långsiktiga planeringssystem som
lagts fast av statsmakterna ger Banverket ekonomiska och
planeringsmässiga möjligheter att förbereda olika
järnvägsprojekt som svarar mot de krav som kan följa av de
stabiliserings- och arbetsmarknadspolitiska mål som riksdag och
regering anger. Enligt vad utskottet erfarit har också Banverket
en betydande möjlighet att tidigarelägga angelägna insatser på
järnvägsområdet om så bedöms lämpligt. Yrkandet i motion T227
(c) vad gäller järnvägsområdet synes därmed till väsentlig del
vara tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagens sida varför den avstyrks av utskottet i denna del.
9 Tågdödade renar
I motion T418 (m) framhålls att snara åtgärder behöver vidtas
för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i
bl.a. Norrbottens län. Enligt motionären bör ett flertal
insatser göras som t.ex. uppförande av fler fasta och mobila
renstängsel efter Malmbanan. Vidare bör ett närmare samarbete
inledas med rennäringens folk.
Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar
har förvärrats allvarligt under senare tid. Den stränga vintern
i kombination med mycket snö har bidragit till att antalet
tågdödade renar har ökat betydligt. Olyckorna förorsakar framför
allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt
arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till
trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska
belastning som olyckorna förorsakar. Ersättningen för varje
tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver tillkommer
kostnader för repararationer, tillsyn m.m.
Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för
järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att
Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för
renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare
Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom
Banverkets försorg och genom insatser med särskilda
sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut.
För närvarande finns det enligt vad utskottet inhämtat
sammanlagt ca 35 mil dubbla renstängsel inom Västerbottens och
Norrbottens län.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt
att minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets mening
krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler fasta och
mobila stängsel samt ett närmare samarbete med rennäringen. I
detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för
övervägande som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets
utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och
parter vidtar åtgärder för att förbättra läget på området. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet
i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Banverkets verksamhet
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
Banverkets verksamhet,
2. beträffande underhållsplan
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om en
långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det
statliga järnvägsnätet,
3. beträffande lån i Riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av
1 075 000 000 kr för budgetåret 1994/95 till de ändamål som
redovisats i propositionen,
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 4 och 1993/94:T224
yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 2 886 136 000 kr,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 3 till Nyinvesteringar i
stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
6 332 946 000 kr,
men. (v) - delvis
6. beträffande kostnadsram för investeringar i
stomjärnvägar
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Banverket
för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar i
stomjärnvägar inom en kostnadsram på 19 120 000 000 kr,
7. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för
vissa kapitalkostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 412 000 000
kr,
8. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Järnvägsinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 18 223 000 kr,
9. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 43 535 000 kr,
10. beträffande anslaget Underhållsåtgärder för
sysselsättning och tillväxt
att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1993/94:T505 till Underhållsåtgärder för sysselsättning
och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 200 000 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att besluta om fördelningen av
medlen på länen,
11. beträffande bannätets indelning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T504 yrkande 2 och
1993/94:T511,
12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 4 och
1993/94:T526,
res. 2 (s)
13. beträffande banlagstiftning
att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 1,
14. beträffande projekteringsreserv
att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,
15. beträffande tågdödade renar
att riksdagen avslår motion 1993/94:T418 i denna del.
Stockholm den 1 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Bo
Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl
Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck
(m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds)
och Tom Heyman (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Banverket
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under
denna rubrik (s. 42--52)
1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om
Banverkets verksamhet,
2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om en
långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det
statliga järnvägsnätet,
3. att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i
Riksgäldskontoret inom en ram av 1 075 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95 till de ändamål som redovisats i
propositionen.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 53--60)
1. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 2 886 136 000 kr (punkt A 10),
2. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 332 946 000 kr
(punkt A 11),
3. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 412 000 000 kr (punkt A 12),
4. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 223 000 kr (punkt A 13),
5. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000
kr (punkt A 14),
6. att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning
och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 200 000 000 kr (punkt A 15,
yrk. 1),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
fördelningen av medlen på länen (punkt A 15, yrk. 2).
Reservationer
1 Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
(mom. 4)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "T224 (s) i denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets
underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det
investerade järnvägskapitalet. En framgångsrik satsning på
järnvägarna förutsätter att det finns hela stråk med hög och
jämn standard. För att de satsningar om nu sker på järnvägsnätet
skall ge full utdelning måste de därför åtföljas av underhåll
och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn kvalitet på
spåren. Utskottet förordar mot denna bakgrund att ca 500
miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed motion T224 (s) i nu behandlad
del. Syftet med motion T216 (v) yrkande 4 blir med detta
ställningstagande delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T224 yrkande 8
och med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:T216
yrkande 4 till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 3 300 000 000 kr,
2. Trafikavgifter för banutnyttjandet (mom. 12)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Sedan år 1988" och på s. 12 slutar med "och T526
(c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot denna bakgrund att det förslag som
väckts i motion T224 (s) är intressant. Med lägre avgift på
banor med sämre standard skulle trafikföretagen få ett ökat
intresse av att utöka trafiken. Genom reducerade avgifter under
de tider när trafikintensiteten är lägre skulle vidare en ökad
godstrafik främjas. Sammantaget kan detta leda till att bannätet
utnyttjas effektivare samtidigt som infrastrukturplaneringen kan
förbättras. För att stimulera till ökad tågtrafik bör därför
regeringen återkomma till riksdagen med förslag om
differentierade banavgifter. Då regeringen bereder dessa frågor
bör även det förslag som väckts i motion T526 (c) om en
ytterligare miljödifferentiering av banavgifterna övervägas
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkande 4 i
motion T224 (s) tillstyrks och syftet med motion T526 (c) blir
tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 4
och med anledning av motion 1993/94:T526 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Banverkets verksamhet (mom. 1)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anför:
Vi har tidigare redovisat att en planeringsram på 45 miljarder
kronor behövs för bygga ut det svenska järnvägsnätet under den
kommande tioårsperioden. Vi har samtidigt förordat en förändrad
medelsinriktning. Sedan länge har vi också påtalat att
Banverkets anslag för drift och vidmakthållande måste öka. Våra
uppfattningar ligger fast. Med hänsyn till gällande
riksdagsbeslut och planeringssystemets utformning vill vi dock
inte i detta sammanhang motsätta oss vad som anförts i
propositionen om Banverkets verksamhet.
2. Banlagstiftning (mom. 13)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anför:
Vi anser att om järnvägen skall kunna utvecklas som
transportmedel och spela en viktig roll i framtidens
transportförsörjning krävs att markanskaffningsfrågorna kan
lösas på ett mer tillfredsställande sätt än vad som för
närvarande är fallet. I samband med att frågan behandlades i
riksdagen under hösten 1993 framhöll vi därför att det
långvariga beredningsarbete som ägt rum snarast måste slutföras.
Regeringen borde enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen
med ett förslag (bet. 1993/94:TU4). Vår uppfattning ligger fast.
Regeringens dröjsmål med att presentera ett förslag är utmanande
och innebär ett allvarligt hinder för järnvägstrafikens
utveckling.
3. Banlagstiftning (mom. 13)
Kenneth Attefors (nyd) anför:
Ny demokrati har genom ett flertal beslut och initiativ verkat
för en snabb och kraftfull satsning på våra vägar och järnvägar.
För att denna satsning snabbt skall kunna ge arbeten och sätta
fart på Sverige krävs att den administrativa hanteringen
fungerar smidigt och effektivt. Jag framhöll därför i samband
med att frågan behandlades i riksdagen under hösten 1993 att
regeringen senast i samband med budgetpropositionen borde
redovisa för riksdagen sina slutsatser om hur problemet med den
omständliga byråkratin i samband med trafikinvesteringar kan
reduceras. Min uppfattning ligger fast. Regeringens dröjsmål med
att presentera ett förslag är utmanande och innebär ett
allvarligt hinder för järnvägstrafikens utveckling.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
Som framhålls i motion T216 (v) bör Banverkets anslag för
underhållsinsatser höjas med 800 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. Det innebär att riksdagen bör anvisa 3 686
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Som framhålls i motion T216 (v) bör järnvägsinvesteringarna
öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. För nästa budgetår bör medelsanvisningen därmed utgöra
6 632 miljoner kronor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
4 och 5 borde ha hemställt:
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 4
och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:T224
yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 3 686 136 000 kr,
5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 3
och med anledning av regeringens förslag till Nyinvesteringar
i stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 6 632 946 000 kr.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Banverket2
Anslagsfrågor2
Motionerna3
Utskottet4
1 Banverkets verksamhet4
2 Underhållsplan4
3 Lån i Riksgäldskontoret5
4 Anslagsfrågor6
4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar6
4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar7
4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader7
4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen7
4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter8
4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning
och tillväxt8
5 Bannätets indelning9
6 Trafikavgifter för banutnyttjande10
7 Banlagstiftning12
8 Projekteringsreserv13
9 Tågdödade renar14
Hemställan14
Reservationer16
Särskilda yttranden18
Meningsyttring av suppleant19