I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:36
Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola
och en motion som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Propositionen
I proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges
Hundcenter AB -- Statens Hundskola har regeringen föreslagit
riksdagen att till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB
-- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag på 2 000 000 kr.
Motionen
1993/94:So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges Hundcenter AB -- Statens
Hundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att trygga framtida tillgång på
kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga myndigheters
ansvar för detta.
Utskottet
Propositionen
I propositionen lämnas inledningsvis en redogörelse för
ombildningen av myndigheten Statens hundskola till aktiebolag.
Ombildningen förbereddes i en särskilt tillsatt
organisationskommitté. I propositionen framhålls vidare:
Av kommittérapporten framgår att hundskolan under senare år
levererat ett hundratal tjänstehundar per år till Synskadades
riksförbund, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Försvarets
Hundtjänstenhet m.fl. Kommitténs analys av
marknadsförutsättningarna och kontakter med avnämarna visade på
ett behov av ca 200 utbildade tjänstehundar årligen. Med
antagande om samma antal försålda hundar som tidigare år samt
oförändrad prisnivå beräknades bolagets första räkenskapsår ge
en intäkt på knappt 20 miljoner kronor. Inför bolagiseringen
uppgick antalet anställda på myndigheten till 55 personer. För
att uppnå ett balanserat resultat beräknades antalet anställda
behöva reduceras med drygt 20 %.
Inför genomförandet av bolagiseringen ändrades
marknadsförutsättningarna väsentligt. Som exempel kan nämnas att
Rikspolisstyrelsen, som under många år stått för mer än en
tredjedel av intäkterna, aviserade kraftigt minskade anslag för
hundinköp fr.o.m. budgetåret 1992/93. Mot bakgrund av dessa
ändrade marknadsförutsättningar genomfördes bolagiseringen den 1
juli 1992 med en personalstyrka som totalt reducerats med 20
personer.
-- -- --
Det ekonomiska utfallet för bolaget har dock blivit betydligt
sämre än väntat till största delen på grund av i stort sett
uteblivna intäkter från produktion och försäljning av
tjänstehundar till polisen och försvaret. Inför bolagiseringen
beräknades intäkterna från dessa kunder uppgå till 8,6 miljoner
kronor vilket skulle utgjort drygt 40 % av beräknade totala
intäkter under första verksamhetsåret. Rikspolisstyrelsen har
fr.o.m. budgetåret 1992/93 nästan helt avstått från hundinköp.
Även från försvaret sker mycket få inköp.
Under bolagets första verksamhetsår har intensiva
marknadsföringsåtgärder riktats mot den tidigare myndighetens
stora avnämare polisen och försvaret. Rikspolisstyrelsen utreder
f.n. förutsättningarna för en ny organisation av
tjänstehundsutbildning för polisbruk. Ansvaret att samordna
hundtjänsten inom försvaret har av Överbefälhavaren delegerats
till Försvarets Hundtjänstenhet vid F 14 i Halmstad. Även inom
försvaret förbereds en översyn av tjänstehundsförsörjningen.
Enligt bokslutet för verksamheten under första verksamhetsåret
1992, dvs. andra halvåret uppgick bolagets förlust till ca 1,2
miljoner kronor. Resultatet försämrades ytterligare under våren
1993. Utan ett ekonomiskt tillskott från ägarna skulle bolaget
inte kunnat klara sin likviditetssituation. I aktieägaravtalet
mellan staten och Sollefteå kommun framgår att respektive part
-- dock längst t.o.m. år 1994 -- förbinder sig att tillskjuta
nödvändigt kapital i förhållande till sin andel av
aktiekapitalet i det fall tillskott krävs för att säkerställa
bolagets fortbestånd. Med anledning härav beslutade regeringen
den 17 juni 1993 att från statens sida tillföra bolaget ett
kontant aktieägartillskott om 3 miljoner kronor. Sollefteå
kommuns ägartillskott utgör ca 1,3 miljoner kronor.
Våren 1993 bedömdes de framtida möjligheterna att få intäkter
från skyddshundsverksamheten som mycket osäkra. Bolagets
styrelse beslöt därför i maj 1993 att skyddshundsenhetens
personal skulle varslas om uppsägning. Berörda departement och
myndigheter hade i förväg underrättats om styrelsens planerade
beslut att lägga ner skyddshundsproduktionen men inte inkommit
med några synpunkter eller invändningar.
KMPG Bohlins AB fick i samband med den akuta ekonomiska
situationen under våren 1993 i uppdrag av bolagets styrelse att
göra en översyn av verksamheten och lämna underlag för
regeringens beslut om aktieägartillskott.
-- -- --
KMPG Bohlins ger i en första rapport till bolagets styrelse en
beskrivning av den ekonomiska situationen och bedömer att
resultatet för första halvåret 1994 innebär en förlust i
storleksordningen 2--3 miljoner kronor. I detta belopp har ej
hänsyn tagits till effekter av årsbokslutet för år 1993.
Underskottet hänför sig i huvudsak till uteblivna intäkter från
skyddshundsförsäljningen. I bedömningen har även beaktats
övergångskostnader som hänför sig till bolagets beslut att
omstrukturera verksamheten och avveckla skyddshundsproduktionen.
Som tidigare redovisats skall staten svara för 70 % av uppkomna
förluster. Med det underlag som nu föreligger bedöms statens
andel av underskottet avseende första halvåret 1994 uppgå till
ca 2 miljoner kronor. Riksdagen bör anvisa detta belopp. För
ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på tilläggsbudget.
Betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar
för synskadade har understrukits av regering och riksdag i många
sammanhang. Regeringen vill även i detta sammanhang betona
vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen.
Regeringen har på senare tid erfarit att situationen när det
gäller tillgången till ledarhundar håller på att förändras i
viktiga avseenden. Bl.a. finns det signaler om en ökad
etablering av leverantörer av ledarhundar. Synskadades
Riksförbund (SRF) har i sin anslagsframställan vad avser
ledarhundsverksamheten för budgetåret 1994/95 angett att
kontakter håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter
utanför landets gränser. Enligt vad SRF framhåller ser man
därför hoppfullt på möjligheten av ett betydande komplement till
hundskolebolagets produktion. Regeringen ser en sådan utveckling
som mycket positiv.
Frågan om statens engagemang i producentledet bör kunna tas
upp till förnyad diskussion mot bakgrund av denna nya situation.
En sådan diskussion kan innebära att statens ägarandel överlåtes
till annan part. Pågående analysarbete utesluter inte heller
möjligheten att bolaget kan komma att avvecklas.
Motionen
I motion So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
dels om Sveriges Hundcenter AB -- Statens hundskola
(yrkande 1), dels om behovet av att trygga framtida
tillgång på kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga
myndigheters ansvar för detta (yrkande 2).
I motionen framhålls bl.a. att den uppsplittring av
tjänstehundsproduktionen som nu sker genom att hundskolans stora
avnämare (försvaret, polisen och SRF) bygger upp egna
produktioner eller söker sig till andra producenter på sikt
innebär att tillgången på kvalificerade tjänstehundar för
samhällets behov äventyras. Motionärerna anser att det bör ligga
i samhällets intresse att tillförsäkra sig att en långsiktig
produktion av kvalificerade tjänstehundar upprätthålls för
samhällets behov. En avgörande förutsättning för att
långsiktigheten i tjänstehundsproduktionen kan upprätthållas är
att aveln hålls samlad i en organisation, vilket hundskolan
hittills kunnat svara för.
Mot bakgrund av att det finns ett dokumenterat samhällsbehov
av kvalificerade tjänstehundar så är det enligt motionärerna en
felaktig och ogenomtänkt signal som ges i propositionen att
hundskolan kan tänkas att avvecklas. Tvärtom bör staten ta sitt
ansvar för att säkra en tillförlitlig och långsiktig produktion
av kvalificerade tjänstehundar. Staten bör manifestera detta
genom att kostnaderna för avelsverksamheten i Statens Hundskola
bestrids genom fasta anslag. Hundskolan skulle därmed ges en
stabilitet och bättre priskonkurrens gentemot andra leverantörer
som inte har samma utvecklade avelsverksamhet och kostnader för
avel. Staten bör även medverka till att det kunnande som under
lång tid byggts upp i Statens Hundskola inte splittras upp.
Staten bör även medverka till att statliga myndigheter som är
köpare av tjänstehundar tar ansvar för att en sammanhållen
produktion och avel tillförsäkras inom ramen av Statens
Hundskola.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om
medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens
Hundskola.
När det gäller yrkandena i motion So18 (s) om vissa
tillkännagivanden till regeringen konstaterar utskottet att
Rikspolisstyrelsen utreder förutsättningarna för en ny
organisation av tjänstehundsutbildningen för polisbruk och att
det även inom försvarsmakten förbereds en översyn av
tjänstehundsförsörjningen.
När det gäller tillgången på ledarhundar finns det uppgifter
om en ökad etablering av leverantörer av sådana hundar.
Synskadades Riksförbund (SRF) har sålunda angett att kontakter
håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter utanför
landets gränser och att man ser hoppfullt på möjligheten av ett
betydande komplement till hundskolebolagets produktion.
Utskottet vill på nytt framhålla betydelsen av en
tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synskadade och
vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen.
Utskottet anser det angeläget att de samlade resurserna för
utbildning av tjänstehundar, ledarhundar och sökhundar utnyttjas
så effektivt som möjligt. Utskottet förutsätter att
Rikspolisstyrelsen och försvarsmakten driver sin verksamhet på
området på ett rationellt och ekonomiskt försvarbart sätt men
ser ändå med viss oro på att en överetablering kan komma att ske
när det gäller utbildningen av dessa hundar. En översyn bör
komma till stånd av hur behovet av ledarhundar, tjänstehundar
och sökhundar i framtiden lämpligen bör tillgodoses. Utskottet
utgår från att en sådan översyn sker under parlamentarisk
medverkan. Motion So18 (s) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB
-- Statens Hundskola
att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter
AB -- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 2 000 000 kr,
2. beträffande tillkännagivanden om Sveriges Hundcenter --
Statens Hundskola m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:So18.
Stockholm den 30 november 1993
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c),
Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds),
Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My
Persson (m), Martin Nilsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Stefan Kihlberg (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.