Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU35

Bostadsbeskattning


Innehåll

1993/94
SkU35

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på
bostadsbeskattningens område.
Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till de
överväganden som pågår angående de aktuella frågorna.
Till betänkandet har fogats fem reservationer från s och från
nyd och en meningsyttring från v.

Motionerna

1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av
fastighetsskatt.
1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fastighetsbeskattningen.
1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av
bostäder.
1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares
möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i
inkomstslaget kapital.
1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl
av underlaget för fastighetsskatt som av tillämpade skattesatser
för företag med brutet räkenskapsår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med
värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.
1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende
byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"
inom bygg- och underhållssektorn.
1993/94:Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
hos Riksdagens revisorer begär en uppföljning och utvärdering av
beslutet om avdragsrätt för vissa reparationer.
1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av
"svartjobb" inom byggnadsbranschen.
1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella
lokaler.
1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för
skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på
sätt som föreslås i motionen.
1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella
effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för
ROT-åtgärder i villor och fritidshus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för
skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i
bostäder att övervägas inom samma utredning.
1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över
stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till
riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag om finansieringen.
1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den
kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.
1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan
lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i
attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att
skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av
fastighetstaxeringen i skärgården.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till
maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till
0,5 %.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1993/94:BoU5y) bifogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Inkomstskatt, fastighetsskatt
I de aktuella motionerna finns olika yrkanden om att
fastighetsskatten utvidgas eller begränsas i olika hänseenden
eller att detaljutformningen ändras. En av motionerna berör
också avdragsreglerna för underskott vid inkomstbeskattningen. I
övrigt rör motionerna kostnader för reparationer eller andra
frågor som inte tas upp under denna rubrik.
Vanliga hyreshus hänförs vid inkomstbeskattningen till
näringsverksamhet och beskattas på samma sätt som andra
inkomster i detta inkomstslag. Beskattningen av
bostadsrättsföreningarnas fastigheter sker dock enligt en
schablon som utgår från taxeringsvärdet på huset. För bostadshus
utgår också fastighetsskatt. I fråga om egnahem innebär 1990 års
skattereform att schablonbeskattningen ersatts med en höjd
fastighetsskatt.
Fastighetsskatten kom till i början på 1980-talet som ett led
i finansieringen av bostadssubventionerna. Vid 1990 års
skattereform höjdes skattesatserna, och samtidigt genomfördes
lättnader för nybyggda hus. Hus som har byggts 1991 eller senare
slipper fastighetsskatt under en femårsperiod, och under
ytterligare fem år reduceras skatten till hälften. Särskilda
lättnader infördes även för årgångarna 1973--1990, i fråga om
småhus årgångarna 1986--1990. En ändring hösten 1992 innebär att
kommersiella lokaler har undantagits. Fastighetsskatten avser nu
endast bostäder och bostadstomter.
Med anledning av väntade värdehöjningar i samband med 1994 års
fastighetstaxering beslutade riksdagen hösten 1993 att sänka
fastighetsskatten för hyreshus från 2,5 till 1,5 %, med verkan
fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, SkU17). Samtidigt
infördes reduceringsregler för hus som genomgått omfattande om-
eller tillbyggnader. Ändringarna i höstas berör också
mangårdsbyggnader på jordbruk. För sådana byggnader innebar
skattereformen att reglerna utformades såsom för småhus. I fråga
om större mangårdsbyggnader skall man nu kunna återgå till
reglerna för näringsverksamhet.
Fastighetsskatten för samtliga bostadshus blir alltså i
princip 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1995 års taxering.
Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) föreslår i
betänkandet Beskattning av fastigheter, del I -- Schablonintäkt
eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57) att fastighetsskatten för
småhus omvandlas till en kapitalinkomst på 5 % av
taxeringsvärdet och att bostadsrätter på sikt skall beskattas på
samma sätt som egnahem. Utredningen har nu avlämnat sitt
slutbetänkande (SOU 1994:57) Beskattning av fastigheter, del II
-- Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter
m.m. Utredningen bygger vidare på sitt delbetänkande och
föreslår att skattesystemet frikopplas från
bostadsfinansieringssystemet. Utredningen anser att
skattereglerna för bostäder bör utformas med hänsyn till
skattesystemets utformning i övrigt och att fastighetsskatten
bör slopas. Egnahem och bostadsrätter skall enligt förslaget
beskattas enligt en schablon som bygger på bostädernas
marknadsvärden. Utredningen föreslår att reglerna vid
fastighetstaxeringen ändras i detta syfte och att man fr.o.m.
1996 inför en rullande fastighetstaxering så att underlaget för
schablonintäkten justeras årligen i förhållande till
förändringar av marknadsvärdena.
En särskild utredning (Fi 1993:13) har till uppgift att
föreslå en förenkling och rationalisering av
fastighetstaxeringen. Denna utredning beräknas avsluta sitt
arbete vid slutet av 1995. En särskild fråga har varit om man
inte bör lämna dett nuvarande systemet med sexårsperioder för
fastighetstaxeringen genom att gå över till en rullande
fastighetstaxering. Denna fråga bereds som en särskild fråga,
och avsikten är att Finansdepartementet skall lägga fram en
promemoria i ämnet senare i vår.
De ändringar som har genomförts på skatteområdet under 1980-
och 1990-talet innebär ett stort skattebortfall för kommunerna.
Kommunerna kompenseras härför genom att skattebortfallet vägs in
i statsbidragen till kommunerna. Statsbidragen för nästa
budgetår kommer att behandlas av finansutskottet och riksdagen
senare i vår, och en parlamentarisk beredning har tillkallats
för den framtida utformningen -- Kommittén (Fi 1993:24) om
statsbidrag och utjämning i kommunsektorn.
I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas
riksdagsuttalanden om att fastighetsskatten skall utvidgas till
industrifastigheter och lokaler (yrkandena 28 och 29). Motion
Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller bl.a. krav på
en sänkning av fastighetsskatten till 0,5 % (yrkande 6).
Yrkande 2 i motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson
(s) innebär att den femåriga friheten från fastighetsskatt skall
förlängas med minst två år för hus som har byggts 1991 eller
senare. Enligt yrkande 1 i denna motion bör fastighetsskatten
beräknas per kalenderår även för företag med brutet
räkenskapsår. Motion Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) gäller en
annan detalj. Motionärerna anser att den som äger en fastighet i
början av året bör betala fastighetsskatt för hela året även om
fastigheten bytt ägare.
Som framgår av den lämnade redogörelsen är frågorna om
fastighetsbeskattning och bostadsbeskattning föremål för en
genomgripande översyn. I avvaktan på kommande ställningstaganden
till resultatet av denna översyn är utskottet inte berett att nu
ompröva dessa frågor. I likhet med bostadsutskottet avstyrker
utskottet således de angivna motionsyrkandena.
Det anförda gäller även yrkandet i motion Sk325 av Stefan
Attefall (kds) om en utredning i syfte att medge
bostadsrättshavare möjligheter att dra av sin andel av
bostadsrättsföreningens räntekostnader.
I några motioner riktas kritik mot att taxeringsvärdena visar
stora regionala skillnader och att värdena i attraktiva områden
höjts väsentligt, vilket medfört påfrestningar av olika slag
såväl för de skattskyldiga som för vissa kommuner bl.a. i
skärgårdsområden. Av sådana skäl yrkas i motion Bo250 av Ian
Wachtmeister m.fl. (nyd) ett riksdagsuttalande om att det
taxerade markvärdet bör begränsas till 100 000 kr för en
normalvilla (yrkande 5). Även yrkande 2 i motion A428 av Viola
Furubjelke m.fl. (s) och yrkande 3 i motion A470 av Karin
Pilsäter m.fl. (fp) går ut på en översyn av värderingsreglerna i
syfte att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i
skärgårdsområden. Vidare yrkas i motion Sk303 av Per Erik
Granström m.fl. (s) att kommuner med stort inslag av
fritidsfastigheter kompenseras för sina kostnader härför genom
att tillföras skatten på fastigheter eller genom att frågan
beaktas i den pågående utredningen om kostnadsutjämning mellan
kommunerna.
Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU33 avstyrkt
likartade motioner med hänvisning till att värderingsfrågorna
och de därmed sammanhängande skattefrågorna ingår i den pågående
översynen av skattefrågorna och att kommunerna vid sidan av
statsbidragen bl.a. har möjlighet att ta ut avgifter för sina
tjänster. De kommunalekonomiska frågorna utreds nu av en
särskild kommitté som planerar att avlämna sitt betänkande
senare i år. Som bostadsutskottet anför i sitt yttrande berörs
värderingsfrågorna och de kommunalekonomiska frågorna även av
Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02), som inom kort kommer att
avlämna sitt betänkande.
I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda en
annan ståndpunkt än tidigare. I likhet med bostadsutskottet
avstyrker utskottet därför dessa motioner.
Reparation, om- och tillbyggnad
I syfte att stimulera konjunkturen inom byggsektorn infördes
1993 möjligheter för fastighetsägare till skattereduktion för
reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av bostadshus
under tiden 15 februari 1993--31 december 1994 (prop.
1992/93:150 bil. 6.1, SkU36). Skattereduktion medges med 30 %
av kostnaderna bortsett från material. För villor blir
skattereduktionen högst 10 500 kr per taxeringsenhet. För
hyreshus blir skattereduktionen högst 20 000 kr per
taxeringsenhet eller alternativt ett belopp som motsvarar tre
gånger fastighetsskatten för år 1993 på bostadsdelen.
I flera motioner yrkas att skattereduktionen utvidgas. Så
yrkas i motion Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) att
skattereduktionen höjs till 21 000 kr (30 % av 70 000) och
beräknas även för materialkostnader. I motion Sk313 yrkas en
höjning av reduktionen till 50 % av kostnaderna, att perioden
förlängs med tre år och att även bostadsrättshavare och
hyresgäster skall få rätt till skattereduktion. Även i
motionerna Sk332 av Lennart Hedquist (m) och Sk348 av Jarl
Lander och Bo Finnkvist (s) finns yrkanden om att
skattereduktionen utvidgas till bostadsrättshavare och till
hyresgäster. I motion Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i
Kolmården (kds) begär motionärerna en utredning i syfte att höja
nivån på skattereduktionen och utvidga tillämpningsområdet.
Vidare yrkas i motionerna Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof
Franzén (m) och Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)
att en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen införs för
reparation och underhåll av bostäder.
Reglerna om skattereduktion har tidsbegränsats till den 31
december 1994. Enligt utskottets mening bör det inte komma i
fråga att ändra reglerna för den korta tid som nu återstår. Det
skulle också strida mot syftet med reglerna att nu vidta
åtgärder som innebär att tidsperioden förlängs eller att
reglerna utvidgas i andra hänseenden. Utskottet vill också
framhålla att reglerna bör utvärderas mot bakgrund av de
praktiska erfarenheterna innan riksdagen tar ställning till nya
åtgärder i denna riktning. I likhet med bostadsutskottet
avstyrker utskottet således dessa motioner.
I motion Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att Riksdagens
revisorer skall få i uppdrag att följa upp och utvärdera
skattereduktionen i syfte bl.a. att ge underlag för en bedömning
om metoden är lämplig för andra sysselsättningsfrämjande
åtgärder.
Frågan om andra sysselsättningsfrämjande åtgärder av detta
slag har bedömts av en särskild utredning som har redovisat sina
ställningstaganden i det nyligen avlämnade betänkandet (SOU
1994:43) Uppskattad sysselsättning -- om skatternas betydelse
för den privata tjänstesektorn. Även Riksdagens revisorer kan
givetvis ta upp denna fråga, men enligt utskottets mening kan en
särskild framställan härom från riksdagens sida inte anses
motiverad. Utskottet avstyrker alltså även denna motion.
Övriga frågor
I motionerna Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) och
Sk633 av Ulrica Messing (s) begär motionärerna en översyn av
stämpelskatten i syfte av avskaffa denna skatt vid
fastighetsöverlåtelser. Motionärerna anser att stämpelskatten
kan hindra sunda strukturöverlåtelser. Yrkandet i den sistnämnda
motionen begränsar sig till överlåtelser mellan kommuner och
kommunala bolag och stiftelser.
Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom med 1,5 % av
köpeskillingen. Om förvärvaren är juridisk person utgår
stämpelskatt med dubbelt belopp, dvs. med 3 %. Ett tidigare
undantag från dubbel stämpelskatt för allmännyttiga
bostadsföretag har slopats, eftersom några nya godkännanden som
allmännyttigt bostadsföretag inte längre kan lämnas (prop.
1992/93:241, SkU30). Kammarkollegiet och regeringen har
möjlighet att lämna dispens från stämpelskatt om synnerliga skäl
föreligger, och regeringen har i ett beslut den 21 oktober 1993
redovisat hur dispensfrågorna bör bedömas.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till att
resultatet av den planerade översynen av stämpelskatten bör
avvaktas. Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets
bedömning och avstyrker alltså motionerna.
1990 års skattereform innebär att de tidigare
reduceringsreglerna för mervärdesskatten på byggnads- och
anläggningstjänster har slopats fr.o.m. 1991 och att skatten tas
ut enligt den generella skattesatsen 25 % för alla tjänster på
fastighetsområdet.
Motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller ett
yrkande om att den s.k. byggmomsen skall sänkas till 12 %
(yrkande 4).
Riksdagen avslog senast i höstas ett motsvarande yrkande från
Ny demokratis sida (1993/94:FiU1, SkU1y). Med hänsyn till det
statsfinansiella läget finner utskottet -- liksom
bostadsutskottet -- att motionen bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och
lokaler
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 28 och 29,
men. (v) - delvis
2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 6,
res. 1 (nyd)
3. beträffande detaljutformningen i övrigt av
fastighetsskatten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk302 och
1993/94:Sk326,
res. 2 (s)
4. beträffande bostadsrättshavares avdragsmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk325,
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 5,
1993/94:A428 yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3,
res. 3 (nyd)
men. (v) - delvis
6. beträffande kompensation till kommuner med
fritidsfastigheter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk303,
men. (v) - delvis
7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk313, 1993/94:Sk332,
1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348, 1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och
1993/94:Sk358,
res. 4 (nyd)
8. beträffande utvärdering av Riksdagens revisorer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk341,
9. beträffande stämpelskatten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk631 och
1993/94:Sk633,
10. beträffande byggmomsen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 4.
res. 5 (nyd)
Stockholm den 5 maj 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling
(nyd), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt (m)
och Inga Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skattesatsen för fastighetsskatten (mom. 2)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är
bostadspolitiken en av de frågor som på något sätt berör alla
medborgare. Bostadskostnaden är i allmänhet den utgift som tar
den största delen av inkomsten. En låg ränta är något som måste
eftersträvas för att begränsa dessa kostnader, och detta kan
endast uppnås genom en stram finanspolitik. En annan
förutsättning är att man kan upprätta normala
konkurrensförhållanden på bostadsområdet. För att uppnå detta
måste man minska subventioner och bidrag och samtidigt sänka
skatterna på boendet.
Ett av Ny demokratis krav är därför att man snarast sänker
fastighetsskatten från 1,5 % till 0,5 %. Åtgärden syftar också
till att uppnå en bättre likformighet med vad som gäller för
andra kapitaltillgångar. Yrkande 6 i motionen om ett
riksdagsuttalande med denna inriktning bör bifallas.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om en sänkning av skattesatsen för fastighetsskatten.
2. Detaljutformningen i övrigt av fastighetsskatten (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Fastighetsskatten syftar framför allt till att finansiera de
subventioner på bostadsområdet som utgår för att utjämna
kostnaderna mellan nyproducerade och gamla bostäder. Dessa
principer ingår också i den skattereform som har genomförts
fr.o.m. 1991. Denna reform innebär bl.a. att fastighetsskatten
inte bara bidrar till bostadssubventionerna. Fastighetsskatten
har också konstruerats om så att den direkt bidrar till att
utjämna bostadskostnaderna, genom omfattande undantag för
nyproduktionen. Enligt vår uppfattning bör fastighetsskatten
fylla denna funktion även i fortsättningen, och skattereglerna
bör också ha en utformning så att man får en neutralitet mellan
olika bostadsformer.
I motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) tar
motionärerna upp de ekonomiska problem som har drabbat
bostadshus i nyare årgångar (yrkande 2). Som anförs i motionen
innebär övergångsreglerna för befrielse från fastighetsskatt att
hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt
tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna
framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på
att 1991 och 1992 års årgångar redan är hårt belastade i
ekonomiskt hänseende.
Vi delar -- i likhet med bostadsutskottets socialdemokratiska
ledamöter -- motionärernas oro för den ekonomiska situationen i
de aktuella årgångarna och anser att mycket talar för att
förlänga skattebefrielsen två år på sätt som föreslås i
motionen. Frågan hur en sådan regeländring i så fall bör
utformas bör övervägas tillsammans med de andra insatser som
krävs för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen inom
bostadssektorn. I sammanhanget vill vi erinra om de förslag med
denna inriktning som s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat
i betänkandet 1993/94:BoU14.
I motionen behandlas också de särskilda problem som drabbar
fastighetsägare med brutet räkenskapsår (yrkande 1). Att
beskattningen i dessa fall sker per bokföringsår i stället för
kalenderåret innebär att många fastighetsägare med brutet
räkenskapsår missgynnas i förhållande till övriga
fastighetsägare. Som framhålls i motionen kan också reglerna för
reduktion av fastighetsskatten medföra en inte oväsentlig extra
ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis
bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi
kan detta få påtagliga effekter.
Fastighetsbeskattningsutredningen har nu avlämnat sitt
slutbetänkande (SOU 1994:57) och bl.a. föreslagit att
schablonintäkten i sådana fall skall beräknas på det
taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av
beskattningsåret.
Vi instämmer i uppfattningen att det bör ankomma på regeringen
att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att införa en
proportionering av beskattningen i enlighet med yrkande 1 i
motion Sk326.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motionen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande detaljutformningen i övrigt av
fastighetsskatten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk326 och med
avslag på motion 1993/94:Sk302 som sin mening ger regeringen
till känna vad som här har anförts om en förlängd befrielse från
fastighetsskatt för nybyggda bostadshus och om beskattningen av
bostadsföretag med brutet räkenskapsår.
3. Taxeringsvärdena i attraktiva områden (mom. 5)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I flera motioner påtalas de stora problem som skattebetalarna
utsätts för på grund av orealistiskt höga taxeringsvärden t.ex.
i skärgårdskommuner och inom andra attraktiva områden. Ny
demokratis förslag att begränsa det taxerade markvärdet till
högst 100 000 kr för en vanlig normalvilla löser dessa problem
och bör snarast genomföras. Åtgärden torde i allt väsentligt
tillgodose syftet med de övriga aktuella motionerna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1993/94:A428 yrkande 2 och
1993/94:A470 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om en begränsning av
taxeringsvärdena i attraktiva områden.
4. Reparation, om- och tillbyggnad (mom. 7)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt Ny demokratis uppfattning bör avdrag medges upp till
50 000 kr för reparation och underhåll av egen bostad. Avdrag
bör -- intill denna gräns -- medges för hela fakturabeloppet och
alltså även för kostnader för material, mervärdesskatt m.m.
Detta förslag tillgodoser syftet med yrkanden i samma riktning
som framställs i motioner från andra partier. Regeringen bör
snarast lägga fram förslag till lagstiftning med denna innebörd.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk313,
1993/94:Sk332, 1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348,
1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och 1993/94:Sk358 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
avdrag med högst 50 000 kr för reparation och om- och
tillbyggnad av egen bostad.
5. Byggmomsen (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala
byggkostnaden. Ett så högt skatteuttag omöjliggör en
nyproduktion till kostnader som kan betalas av
normalhyresgästen. Detta är också grunden till att man måste
tillgripa olika former av subventioner och bidrag. Som anförs i
motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) ger logiken i detta
det självklara svaret -- minska orsaken till problemet, dvs.
skatten, i stället för att möta resultatet med bidrag. Yrkandet
i motionen om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör alltså
bifallas. Därmed ger man de rätta signalerna till marknaden och
skapar förutsättning för en naturlig konkurrensmarknad.
Finansieringen av Ny demokratis förslag på bostadsområdet
ligger inom de förslag som vi har framställt om
utgiftsbesparingar på ca 40 miljarder kronor. Det bör också
framhållas att de skattelättnader som vi föreslår är
välmotiverade även därför att förslagen kommer att leda till
väsentligt förbättrade förhållanden inom bostadsområdet och
stimulera konjunkturen inom byggsektorn. Därmed åstadkommer man
också att rundgången av skatter och bidrag kan begränsas.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande byggmomsen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om en sänkning av byggmomsen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Bostadspolitiken är för närvarande under översyn bl.a. inom
Finansdepartementet. Frågorna kring bostadsbeskattning är
emellertid av så stor omfattning att de bör prövas inom en
parlamentarisk översyn. En sådan översyn har Vänsterpartiet
förordat i annat sammanhang.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör fastighetsskatten
behållas, och man bör bredda basen för denna skatt så att den
även omfattar industrifastigheter och andra kommersiella
lokaler.
Beträffande detaljutformningen i övrigt biträder vi
Socialdemokraternas reservation vid mom. 3.
Frågan om taxeringsvärdena i attraktiva områden tas bl.a. upp
i motionerna A428 yrkande 2 samt A470 yrkande 3. I motionerna
yrkar motionärerna på en översyn av värderingsreglerna i syfte
att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i
skärgårdsområden.
I motion A428 påtalas att nuvarande regler där
fastighetsskatten baseras på en marknadsvärdering gör att
taxeringsvärdet kan stiga mycket snabbt i attraktiva
skärgårdslägen. Enligt motionärerna gör de höga taxeringsvärdena
att fastighetsskatten kan överstiga avkastningsvärdet på
fastigheter i skärgården. Fastighetsskatten blir i vissa fall så
hög att den bofasta befolkningen inte kan bära kostnaderna.
Motionärerna menar att det för vissa attraktiva lägen därför
finns skäl att pröva om fastighetsskatten för dem som bor
permanent i attraktiva skärgårdsområden i stället kan grundas på
annat mera "skäligt" värde.
Även i motion A470 av Karin Pilsäter m.fl. påtalas att
taxeringsvärdena kan göra att många ägare av fastigheter i
skärgården kan påföras mycket höga taxeringsvärden, och därmed
höga boendekostnader. Motionärerna anser att detta problem
särskilt bör beaktas av regeringen i samband med översyn av
fastighetstaxering och fastighetsskatt.
Vänsterpartiet har tidigare i partimotioner påtalat samma
problem som i ovanstående motioner. Vi har också tidigare hävdat
att dessa frågor bör bli föremål för en särskild översyn i
enlighet med de yrkanden som framställs i dessa motioner. Vi
vidhåller vår uppfattning och menar att riksdagen med bifall
till motionerna bör ge regeringen till känna vad som ovan
anförts.
I motionerna A428 samt Sk303 påtalar motionärerna att i
kommuner med en stor andel fritidshus belastas kommunen av
kostnader för t.ex. fritidsfastigheterna. Ägarna till dessa
fastigheter bidrar dock inte som skattebetalare till att
finansiera kommunernas kostnader. Motionärerna menar därför att
sådana kommuner bör kompenseras för dessa extra kostnader. I
motion Sk303 framställs ett yrkande om att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen detta till känna.
Vänsterpartiet anser att motionärerna tar upp ett viktigt
problem. Bland annat dessa förhållanden gör det motiverat att
överväga om inte fastighetsskatten på sikt bör föras över till
kommunerna. Vänsterpartiet har i motion Sk352 argumenterat för
att en sådan förändring bör övervägas. Detta skulle också ligga
i linje med vad som internationellt är gängse vad beträffar
fastighetsskatten. Av denna principsyn följer att Vänsterpartiet
yrkar bifall till motion Sk303.
Med hänvisning till det anförda hemställer Vänsterpartiet
1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och
lokaler
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena
28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts om fastighetsskatt på industrifastigheter och
kommersiella lokaler,
5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A428
yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3 och med avslag på motion
Bo250 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om fastighetsskatten i attraktiva områden,
6. beträffande kompensation till kommuner med
fritidsfastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk303 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
fastighetsbeskattningen.
Bostadsutskottets yttrande
1993/94:BoU5y

Bilaga

Vissa bostadsskattefrågor m.m.

Till skatteutskottet
Sammanfattning
I yttrandet behandlas 17 motioner väckta under allmänna
motionstiden 1994. I motionerna tas bl.a. upp frågor om
fastighetsbeskattning och fastighetstaxering samt om
skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder.
Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med
hänvisning till pågående utredningsarbete.
Avvikande meningar har avgivits av s-ledamöterna beträffande
förlängd befrielse från fastighetskatt och proportioneringen av
fastighetsskatten samt från nyd-ledamoten bl.a. i vad avser
fastighetsskattens nivå och fastighetsskatten i
skärgårdskommuner. V-ledamoten tar i en meningsyttring upp
frågan om fastighetskatten för kommersiella lokaler och för
industrifastigheter samt instämmer i de avvikande meningarna
från s-ledamöterna.
Motionerna
I yttrandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994
väckta motionerna
1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av
fastighetsskatt.
1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fastighetsbeskattningen.
1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av
bostäder.
1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares
möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i
inkomstslaget kapital.
1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl
av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser
för företag med brutet räkenskapsår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med
värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.
1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende
byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"
inom bygg- och underhållssektorn.
1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av
"svartjobb" inom byggnadsbranschen.
1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella
lokaler.
1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för
skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på
sätt som föreslås i motionen.
1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella
effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för
ROT-åtgärder i villor och fritidshus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för
skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i
bostäder att övervägas inom samma utredning.
1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över
stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till
riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag om finansieringen.
1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den
kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.
1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan
lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i
attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att
skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av
fastighetstaxeringen i skärgården.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till
maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till
0,5 %.
Utskottet
Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering
Fastighetsskatten omfattar småhusenheter, hyreshusenheter samt
bostadshus med tomtmark på lantbruksenhet.
Skattesatsen för egnahem är fr.o.m. 1994 års taxering 1,5 %
av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten för hyreshusenheter är i
normalfallet 2,5 % av taxeringsvärdet.
Fastighetsskatt utgår inte för lokaler eller för
industrifastigheter.
Utan annan motivering än att fastighetsskatten skattemässigt
bör jämställas med andra kapitaltillgångar föreslås i Ny
demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 att denna skatt sänks
till 0,5 %.
Riksdagen fattade 1993 beslut om utformningen av
fastighetsbeskattningen. Detta beslut bör inte nu omprövas.
Motionen avstyrks.
Med samma motivering avstyrker bostadsutskottet
Vänsterpartiets partimotion Sk352 yrkande 28 om att
fastighetsskatt på sikt bör tas ut även för industrifastigheter
och yrkande 29 om att fastighetsskatt från inkomståret 1996
skall återinföras på kommersiella lokaler.
I motion Sk326 (s) yrkande 2 föreslås att för fastigheter med
värdeår 1991 och senare fastighetsskattefriheten förlängs med
minst två år.
Fastighetsskatt utgår inte under de första fem åren efter det
att huset uppförts. Halv fastighetsskatt tas ut under de därpå
följande fem åren. Vissa övergångsregler, som reducerar skatten,
finns för såväl hyreshus som småhus.
Bostadsutskottet är inte berett föreslå en omprövning av de
regler för uttag av fastighetsskatt som infördes i samband med
1991 års skattereform. Motion Sk326 (s) yrkande 2 avstyrks.
I samma motion föreslås i yrkande 1 ett tillkännagivande till
regeringen om vad i motionen anförts om en proportionering efter
kalenderår av underlaget för fastighetsskatt och tillämpade
skattesatser för företag med brutet räkenskapsår.
I yttrandet 1993/94:BoU3y till skatteutskottet hösten 1993
behandlade utskottet ett motionsyrkande med samma lydelse som
det nu aktuella. Utskottet anförde då att starka skäl finns som
talar för en sådan proportionering som motionärerna
eftersträvar. Utskottet anförde att
Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga hur uttaget
av fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall
utformas. Den då behandlade motionen avstyrktes med hänvisning
till pågående utredningsarbete.
Utredningen har ännu inte redovisat resultatet av sitt arbete.
Utskottet vidhåller sin uppfattning från hösten 1993.
Utredningsarbetet och den fortsatta beredningen av det bör
avvaktas. Med det anförda avstyrks motion Sk326 (s) yrkande 1.
I motion Sk302 (s) anförs att nuvarande regler för debitering
av fastighetsskatt innebär att underlaget för skatten skall
jämkas om fastigheten byter ägare under beskattningsåret. Dessa
regler innebär enligt motionärerna krångliga rutiner. I motionen
föreslås att den som är ägare till fastigheten vid årets ingång
skall vara skyldig att betala skatten för hela året. Vid
överlåtelse under beskattningsåret får skatten regleras mellan
parterna.
Den i motionen upptagna frågan ingår bland dem som
Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet
av det pågående utredningsarbetet och den fortsatta beredningen
av det bör avvaktas även i vad avser detta motionsförslag.
I den mån motion Sk302 (s) inte kan anses tillgodosedd med vad
nu anförts bör den avstyrkas.
I motion Sk325 (kds) föreslås en utredning om
bostadsrättshavares möjligheter att dra av sin andel av
föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
Även denna fråga ingår bland dem
Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet
av utredningens arbete bör avvaktas. Motion Sk325 (kds) avstyrks
med hänvisning till det anförda.
I motion Sk303 (s) föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande till regeringen om att kommuner med stort
inslag av fritidsfastigheter bör kompenseras för de kostnader
som fastigheterna utgör för kommunens ekonomi. Detta bör enligt
motionärerna kunna göras genom att skatteintäkter från
fastigheterna tillförs den kommun i vilken fastigheten är
belägen. Ett alternativ är enligt motionen att frågan beaktas i
det förslag till kostnadsutjämning mellan kommunerna som för
närvarande utreds.
Inkomster av fastighetsskatten tillfaller staten. Fram till
slutet av 1980-talet fanns en s.k. garantiskatt på fastigheter.
Inkomsten av denna tillföll kommunerna. Inom ramen för statens
bidrag till kommunerna har beaktats att de inte längre erhåller
inkomst från skatt på fastigheter. Det bör för övrigt erinras om
att en utredning pågår om hur statens bidrag till kommunerna
skall utformas fr.o.m. den 1 januari 1996. Utan att det särskilt
anges i utredningens direktiv får det anses givet att även den i
motion Sk303 (s) upptagna frågan kommer att övervägas av
utredningen. Syftet med motionen får vid denna uppfattning anses
tillgodosett.
I motionerna A428 (s) yrkande 2 och A470 (fp) yrkande 3
föreslås en utredning av reglerna för taxeringen av fastigheter
i skärgårdskommuner. Motionärerna efterlyser regler som bättre
än de nuvarande anpassar fastighetsskatten till fastighetens
bruksvärde.
Bl.a. den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs av den
pågående skärgårdsutredningen. Utredningens resultat och
beredningen av det bör avvaktas. Motionerna avstyrks.
Även i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 tas upp
frågor om fastighetstaxering och fastighetsbeskattning.
Motionärerna anför bl.a. att det taxerade markvärdet maximalt
bör uppgå till 100 000 kr för en normal villafastighet.
Förutom att frågan om fastighetsbeskattningen -- som ovan
framgått -- utreds av Fastighetsbeskattningsutredningen har den
delvis också anknytning till den problematik som
Skärgårdsutredningen behandlar.
Eftersom den i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 6
aktualiserade frågan uppmärksammas av pågående utredningar bör
motionsförslaget inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion
för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av
bostadshus. Skattereduktionen ges för arbeten utförda under
perioden den 15 februari 1993--den 31 december 1994. För egnahem
ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst 10 500 kr. För
hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr i
skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett belopp
motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.
Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts
med förslag om förändringar av villkoren för skattereduktion.
Dessa förslag är till stor del föranledda av bedömningen att det
förekommer många "svartjobb" inom byggsektorn. Mer förmånliga
villkor för skattereduktionen anses vara ett sätt att minska
detta problem.
En höjd reduktionsnivå till 50 % av kostnaden föreslås i
motion Sk313 (c). Dessutom föreslås att regeringen bör överväga
möjligheten att förlänga systemet med skattereduktion
ytterligare tre år. I motion Sk349 (c) föreslås att ett
reparationsavdrag på högst 100 000 kr införs. Materialkostnaden
bör enligt motionärerna få ingå i avdraget upp till samma belopp
som arbetskostnaden. Enligt vad som föreslås i  motion Sk357 (c)
bör underlagsbeloppet för skattereduktionen höjas till
70 000 kr och även materialkostnaden berättiga till reduktion
med högst samma belopp som reduktionen för arbetskostnaden.
I tre motioner föreslås att även andra än fastighetsägare bör
kunna få utnyttja skattereduktionen. Enligt vad som anförs i
motion Sk332 (m) behöver ibland inte bostadsrättsföreningar
utnyttja skattereduktionen för åtgärder i gemensamma utrymmen
m.m. Däremot kan enskilda lägenheter vara i behov av
reparationsarbeten. Nuvarande regler för skattereduktionen samt
ansvarsfördelningen mellan bostadsrättsföreningen och de
enskilda medlemmarna gör dock att skattereduktionen inte kan
utnyttjas i dessa fall. Motionären föreslår mot denna bakgrund
att de enskilda medlemmarna i en bostadsrättsförening skall få
utnyttja skattereduktionen om inte föreningen använder denna
möjlighet fullt ut. Motsvarande förslag återfinns även i
motionerna Sk313 (c) och Sk348 (s). I dessa motioner föreslås
emellertid att skattereduktionen bör få utnyttjas såväl av
enskilda hyresgäster som av bostadsrättsinnehavare.
I motion Sk358 (kds) förordas en förändrad nivå på
skattereduktionen och en utökning av vad som omfattas av
reduktionen. Motionärerna föreslår en utredning dels av de
statsfinansiella effekterna av dessa åtgärder (yrkande 1), dels
av möjligheterna att låta skattereduktionen omfatta utbyte av
gamla värmepannor mot nya och energisnåla (yrkande 2). Riksdagen
bör enligt vad som föreslås i motion Sk338 (m) begära att
regeringen överväger formerna för ett avdragssystem för
reparation och underhåll av bostäder.
Bostadsutskottet gör följande överväganden vad avser de
aktuella motionsförslagen om ändrade villkor för skattereduktion
för reparationer.
Flertalet av förslagen om förändrade villkor för
skattereduktionen motiveras med att omfattningen av s.k.
svartjobb inom byggsektorn skulle minska. Bostadsutskottet delar
motionärernas uppfattning att åtgärder bör vidtas i syfte att
komma till rätta med problemet med svartjobb. Det är således
angeläget att olika åtgärder vidtas för att minska omfattningen
av det. Skattereduktionssystemet avser dock endast åtgärder som
vidtas fram till utgången av år 1994. Förändrade villkor för
skattereduktionen skulle därför endast ge en mycket tillfällig
effekt på omfattningen av svartjobben. Andra åtgärder bör därför
övervägas för att minska problemet.
Det andra argumentet som förs fram i flera motioner för
förändrade skattereduktionsregler är att sysselsättningseffekten
därigenom förbättras. Utskottet har stor förståelse för detta
argument. Sysselsättningsläget inom byggsektorn var ett av
skälen till att skattereduktionen för reparationer tillkom.
Rapporter från Riksskatteverket visar också att
skattereduktionen redan under det första året fått en bred
användning. Över 100 000 ansökningar om skatteavdrag hade
inkommit t.o.m. utgången av februari månad i år.
Arbetslösheten inom sektorn ligger emellertid fortfarande på
en sådan nivå att fortsatta statliga insatser speciellt riktade
mot byggsektorn är motiverade. Det är också mot denna bakgrund
som riksdagen nyligen har beslutat att utöver de medel som
tidigare anslagits under år 1993 ytterligare 1,5 miljarder
kronor skall användas för reparations- och ombyggnadsåtgärder.
Riksdagsbeslutet innebar att regeringen gavs i uppdrag att
besluta om lämplig inriktning av åtgärderna (1993/94:AU21).
Något statsfinansiellt utrymme för ytterligare ROT-åtgärder
utöver vad som följer av detta beslut har bostadsutskottet inte
ansett föreligga vid sin behandling av motioner med sådana
yrkanden (1993/94:BoU14). Detsamma torde gälla för de nu
aktuella motionsförslagen om mer förmånliga villkor för
skattereduktionen.
Bostadsutskottet föreslår att skatteutskottet avstyrker
motionerna Sk313 (c) i motsvarande del, Sk349 (c) och Sk357 (c)
om en höjning av nivån för skattereduktionen m.m.
Vad gäller förslag i vissa motioner att låta även enskilda
bostadsrättsinnehavare och hyresgäster utnyttja
skattereduktionssystemet är bostadsutskottet medvetet om att
systemet inte utnyttjas fullt ut av alla bostadsrättsföreningar
och hyresvärdar. Det bör, med hänvisning till vad ovan anförts,
erinras om att möjligheten att erhålla skattereduktion för
reparation av bostäder inom ramen för 1993 års ROT-program
upphör vid utgången av år 1994. Oavsett  det lämpliga i att
genomföra motionärernas förslag får det anses mindre välbetänkt
att nu ändra reglerna för under vilka förutsättningar avdrag
skall medges.
Med hänvisning till vad ovan anförts anser bostadsutskottet
att även förslagen i motionerna Sk313 (c) i motsvarande del,
Sk332 (m) och Sk348 (s) om möjligheterna också för andra än
fastighetsägare att erhålla skattereduktion bör avslås.
Bostadsutskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att
tillstyrka förslagen i motionerna Sk338 (m) och Sk358 (kds) om
omfattningen av de åtgärder som bör berättiga till avdrag m.m.
Även beträffande förslagen i dessa motioner hyser utskottet
starka betänkligheter att föreslå ändring av reglerna under den
trots allt begränsade återstående period som avdrag kan medges.
Övriga frågor
I motionerna Sk631 (m) och Sk633 (s) tas upp frågan om
befrielse från stämpelskatt för lagfart vid
fastighetsöverlåtelser. En översyn av reglerna föreslås i motion
Sk631 (m).
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort
tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om
stämpelskatt. Resultat av denna utredning bör avvaktas.
Motionerna bör avstyrkas i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad nu anförts.
Ny demokrati föreslår i sin partimotion Bo250 yrkande 4 att
byggmomsen, dvs. mervärdesbeskattningen av byggverksamhet, bör
sänkas till 12 %. Enligt motionärerna skulle en sänkning av
momsen ge möjlighet att minska subventioner och bidrag och ge
förutsättningar för en naturlig konkurrens på byggmarknaden.
Bostadsutskottet anser att Ny demokratis partimotion Bo250
yrkande 4 om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör avstyrkas.
Det statsfinansiella läget medger inte att en skattesänkning
enligt motionsförslaget genomförs.

Stockholm den 29 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson

I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart
Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune
Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta
Sundin (s), Birger Andersson (c) och Marianne Carlström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) varit
närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar
1. Fastighetsskattens nivå
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering
börjar med "Riksdagen fattade" och slutar med "Motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Fastighetsskattens negativa effekter är i dag väl kända. Inte
minst under de senaste årens turbulens på fastighetsmarknaden
har denna skatt i många fall bidragit till att olika
fastighetsägare försatts i ohållbara situationer.
Starka skäl talar för att fastighetsskatten på sikt bör
avvecklas. Som ett steg i denna riktning bör skatteutskottet
ställa sig bakom förslaget i Ny demokratis partimotion om att
fastighetsskatten snarast möjligt bör sänkas från 1,5 % till
0,5 %. Detta skulle innebära att fastighetsskatten
skattemässigt jämställdes med beskattningen av andra
kapitaltillgångar.
2. Förlängd befrielse från fastighetsskatt
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med
"Bostadsutskottet är" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
I motion Sk326 (s) yrkande 2 påtalas ett problem som uppstått
till följd av vissa övergångsregler för befrielse från
fastighetsskatt. Som anförs i motionen innebär dessa regler att
hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt
tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna
framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på
att 1991 och  1992 års årgångar redan är hårt belastade i
ekonomiskt hänseende.
Bostadsutskottet delar motionärernas oro för den ekonomiska
situationen i de aktuella årgångarna. Mycket talar därför för
att den lösning som föreslås med en förlängd skattebefrielse med
ytterligare två år bör genomföras. Frågan hur en sådan
regeländring i så fall bör utformas bör övervägas tillsammans
med de andra insatser som krävs för att mildra effekterna av den
ekonomiska krisen inom bostadssektorn. Förslag med denna
inriktning har s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat i
betänkandet 1993/94:BoU14.
3. Proportionering av fastighetsskatt
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med
"Utredningen har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Som framhålls i den aktuella motionen kan de nuvarande
reglerna för reduktion av fastighetsskatt innebära att många
fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer att missgynnas i
förhållande till övriga fastighetsägare. Den tidigarelagda
övergången till halv eller hel fastighetsskatt som det brutna
räkenskapsåret kan medföra innebär en inte oväsentlig extra
ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis
bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi
kan detta få påtagliga effekter.
Frågan om en proportionering av fastighetsskatten behandlades
av bostads- samt skatteutskotten hösten 1993. Utskottens
s-ledamöter ansåg att reviderade regler som undanröjer det
aktuella problemet borde införas redan under beskattningsåret
1994. Utskottens majoriteter ansåg att
Fastighetsbeskattningsutredningens arbete skulle avvaktas.
Fastighetsbeskattningsutredningen har ännu inte avslutat sitt
arbete. Enligt bostadsutskottets bedömning torde dock den
aktuella frågan kunna lösas separat utan att beredningen av
fastighetsskatteutredningens övriga förslag behöver avvaktas.
Det bör därför ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de
åtgärder som erfordras för att införa en proportionering av
fastighetsskatten i enlighet med förslaget i motion Sk326 (s)
yrkande 1.
4. Fastighetsskatt i skärgårdskommuner
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering
börjar med "Bl.a. den" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Den av motionärerna aktualiserade frågan utgör ett stort
problem i många skärgårdskommuner. Det är inte rimligt att den
fastboende befolkningen skall drabbas av orimligt hög
fastighetsbeskattning på grund av att trycket från de
fritidsboende driver upp markpriserna. Regeringen bör med
anledning av vad som anförs i motionerna snarast överväga vilka
åtgärder som behöver vidtas för att underlätta
skärgårdsbefolkningens situation och bidra till en utveckling av
småföretagen i våra skärgårdsområden.
Vad gäller de problem som aktualiseras i motionerna har Ny
demokrati lagt fram ett flertal förslag som skulle innebära
lättnader för skärgårdsbefolkningen. Förslag om en generell
sänkning av fastighetsskatten har behandlats ovan. Förslag om
att fastighetsskatteintäkterna skall tillfalla kommunerna har
bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU15. Nedan
behandlar utskottet ett förslag om att maximera det taxerade
markvärdet till 100 000 kr för en normal villafastighet.
5. Det taxerade markvärdet
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering
börjar med "Eftersom den" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
De orimliga effekter som ibland uppstår på grund av höga
taxeringsvärden för tomtmark har ovan uppmärksammats i motioner
som behandlar problemen i våra skärgårdsområden. I princip samma
problem gäller dock även i många andra områden, bl.a. i
storstäderna. Det finns exempel där taxeringsvärdena i vissa
attraktiva lägen höjts så mycket att de som har bott där i
årtionden inte har råd att bo kvar.
En godtagbar lösning av det aktuella problemet anvisas i Ny
demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 där det föreslås att det
taxerade markvärdet skall kunna uppgå till maximalt 100 000 kr
för en normal villafastighet. Detta skulle innebära att
skatteuttaget i landets olika delar för en viss typ av fastighet
inte kommer att variera mer än vad som kan anses vara rimligt.
Det bör ankomma på regeringen att snarast utforma de
erforderliga reglerna.
6. Mervärdesbeskattningen av byggverksamhet
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Övriga frågor börjar med "Bostadsutskottet
anser" och slutar med "motionsförslaget genomförs" bort ha
följande lydelse:
Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala
byggkostnaden. Det är självklart att ett så högt skatteuttag
starkt bidrar till en begränsning av nyproduktionen av bostäder.
För att bostäder skall kunna produceras till kostnader som kan
bäras av normalhyresgästen har bostadssektorn behövt
subventioneras kraftigt av staten. De höga
produktionskostnaderna har också inneburit att bidragsberoendet
hos hushållen ökat under senare år. Som anförs i Ny demokratis
motion är det nödvändigt att nu minska rundgången av skatter och
bidrag inom bostadssektorn. Detta skulle också bidra till att
den nuvarande ekonomiska krisen i delar av sektorn får sin
lösning.
Bostadsutskottet förordar att skatteutskottet ger sitt bifall
till förslaget i den aktuella motionen om en sänkning av
byggmomsen till 12 %. Sänkningen kommer att bidra till en
naturlig konkurrensmarknad och ge förutsättningar för successivt
minskade subventioner inom bostadssektorn.
Särskilda yttranden
1. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anför:
Socialdemokraterna motsatte sig vid utformningen av 1993 års
ROT-program att det aktuella stödet till reparation och
underhåll av bostäder skulle utgå som ett skatteavdrag. Vi
kritiserade på flera punkter den utformning av stödet som de
borgerliga partierna drev igenom. I stället ansåg vi att stödet
skulle utformas som ett direkt bidrag, eftersom vi bedömde att
detta skulle ge en snabbare och kraftigare stimulanseffekt.
Utvecklingen har nu givit oss rätt, vilket även framgår av den
problembild som redovisas i de nu aktuella motionerna från
borgerliga ledamöter. Stimulanseffekten av skatteavdraget
ifrågasätts således starkt från flera håll.
Avdragskonstruktionen har också visat sig ha ett flertal
oönskade bieffekter och har givit upphov till orättvisor mellan
olika upplåtelseformer.
Vi avstår dock i detta sammanhang från att kräva att
skatteavdragen för reparation och underhåll skall ersättas av
direkta bidrag. Det är knappast möjligt att ändra reglerna nu
när snart endast ett halvår återstår av den period under vilket
det aktuella stödet skall utgå. Vi fortsätter i stället att föra
fram de förslag om ett kraftfullt stöd till olika ROT-åtgärder
som bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU14.
2. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Jag känner stark sympati för flera av de aktuella motionerna
där förslag förs fram om en kraftigt förstärkt avdragsrätt för
reparation och underhåll av bostäder. Dessa förslag ligger i
linje med vad Ny demokrati tidigare förordat. Jag anser dock att
denna avdragsrätt bör vara permanent och ingå som en del av
förenklingen av regelsystemen inom bostadssektorn. Det
förefaller däremot mindre lämpligt att göra förändringar i
reglerna för det nu aktuella tillfälliga avdragssystemet när
endast ett halvt år återstår innan avdragsrätten upphör. Jag har
i stället för avsikt att återkomma med förslag om permanenta
lösningar på området.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande
meningarna (s) samt till det särskilda yttrandet (s).
Jag vill dessutom anföra vad gäller:
Fastighetsskatt för kommersiella lokaler och
industrifastigheter
Skatteutskottet bör ställa sig bakom förslaget i
Vänsterpartiets partimotion om att återinföra fastighetsskatten
för kommersiella lokaler från inkomståret 1996. Detta skulle ge
en förstärkning av statskassan med över 4 miljarder kronor.
Fastighetsskatten bör på sikt vidgas till att även omfatta
industrifastigheter. Detta skulle ge ytterligare intäkter på mer
än 2 miljarder kronor.
De ökade intäkterna från fastighetsskatten behövs bl.a. för
olika åtgärder som kan lindra effekterna av de orimliga
hyreshöjningar som den moderatledda regeringens agerande
förorsakat under de senaste åren.