Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU25

Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.

Innehåll

1993/94
SkU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:234
om vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m. och de motioner
som väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar i
sammanhanget de motioner rörande företagsbeskattningen som
väckts under den allmänna motionstiden i år.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar och
kompletteringar. Beträffande förslaget om att överföra
miljöklassningen av den allmänna energiskatten till
dieseloljeskatten föreslår utskottet att kompensationssystemet i
samband med användning av dieseloljebeskattad oljeprodukt för
arbetsfordon, uppvärmning av bostäder, m.m. förlängs till den 1
januari 1995 i avvaktan på resultatet av pågående utredning.
Utskottet föreslår också att uttaget av dieseloljeskatt i
miljöklass 1 höjs med 100 kr fr.o.m. den 1 juli 1994.
Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda
yttranden av (s) och (nyd) samt en meningsyttring av (v).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:234 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,
2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av
ägare i fåmansföretag,
3. lag om beskattning av viss vidareutdelning,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen,
8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt,
10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning,
13. lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder,
14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet,
15. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
16. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter.


Lagförslagen


Utskottet har tidigare i vår behandlat proposition 1993/94:152
om ändrad tidpunkt för att lämna självdeklaration m.m.
Lagförslag 2 i den nämnda propositionen innehåller ett förslag
till ändring i 10 § uppbördslagen (1953:272). Ändringen innebär
att en föreskrift i den nämnda paragrafen om att preliminär
skatt inte skall tas ut vid utskiftning slopas på grund av att
nya regler innebär att utskiftning tas om hand inom
reavinstsystemet. Utskottet har i betänkande 1993/94:SkU32
tillstyrkt ändringen, men har beslutat att den
författningstekniska regleringen skall ske i förevarande
betänkande för att samordning skall ske med det förslag till
ändring i 10 § uppbördslagen som föreslås i proposition
1993/94:234 (lagförslag 6).


Med de redaktionella justeringar som föranleds av det ovan
anförda får de vid proposition 1993/94:234 fogade lagförslagen
följande lydelse.


Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen


1993/94:Sk45 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
löneunderlagsberäkning.


1993/94:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upprepade ändringar av reglerna för
företagsbeskattning,


2. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan
finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom
riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår
regeringens förslag till s.k. lönesummeregel,


3. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan
finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom
riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår
förslaget att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med 2
procentenheter.


1993/94:Sk47 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att vinstutdelningsskatten begränsas till sådan
utländsk utdelning som av bolaget uppburits från 1994 års
ingång.


1993/94:Sk48 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att medel innestående på skogskonto skall få användas
för avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfonder
samt utgöra underlag för räntefördelning.


1993/94:Sk49 av Agne Hansson (c) vari yrkas


1. att riksdagen beslutar om återbetalning av dieseloljeskatt
enligt vad i motionen anförts,


2. att riksdagen beslutar anta de lagändringar som krävs för
genomförande av detta beslut.


1993/94:Sk50 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av likvärdiga skattevillkor mellan
fiskare i Danmark och Sverige.


1993/94:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvaliteten på lagstiftningsarbetet på
företagsbeskattningens område,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppföljning av förslaget till regler för
egenföretagare,


3. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier
eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst
med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994,


4. att riksdagen beslutar att vid beskattning av utdelning som
lämnas under 1994 skall jämförelsebeloppet bestämmas som 120 %
av den genomsnittliga utdelningen under de fem senaste åren,


5. att riksdagen avslår förslaget att införa en lönesummeregel
vid bestämningen av kapitalbeskattat utrymme i fåmansföretag,


6. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta
underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas
fr.o.m. den 1 januari 1995,


7. att riksdagen avslår förslaget om en utvidgning av
kvittningsrätten till att omfatta generationsskiften,


8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
miljödifferentiering för oljor som används som bränsle för
arbetsfordon m.m.


1993/94:Sk52 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en generös beskattning av fåmansföretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkning av kapitalunderlag på
bokföringsmässiga principer,


3. att riksdagen beslutar att reglerna för reavinstbeskattning
vid försäljning av fåmansföretag utformas så att de
överensstämmer med reglerna för publika företag.


Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994


1993/94:Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan
lagändring att arbetsgivare inte skall beviljas avdrag för
avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att bilda
servicebolag.


1993/94:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en regionalpolitisk utredning
av frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig
avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader,
markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier.


1993/94:Sk309 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att disponera tillgängliga medel
på skogskonto fram till deklarationsdagen.


1993/94:Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår.


1993/94:Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av ett
nyföretagarkonto för ungdomar.


1993/94:Sk317 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ändra gällande skattelagstiftning så att
direktavskrivning vid byggande av skogsbilvägar möjliggörs.


1993/94:Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
återinförande av s.k. fartygsfond utreds.


1993/94:Sk319 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om schablonavdrag för yrkesfiskare.


1993/94:Sk320 av Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsavdrag.


1993/94:Sk322 av Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsskadekonton.


1993/94:Sk324 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust
på värdepapper i samband med konkurs.


1993/94:Sk328 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en lönebaserad reserveringsmöjlighet för
mindre företag.


1993/94:Sk330 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om incitamentsstruktur för svenskt näringsliv.


1993/94:Sk336 av Kjell Ericsson och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den utreder
konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel
i enlighet med vad i motionen anförts.


1993/94:Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring av reglerna för avdrag av
kapitalkostnader i samband med infriande av borgensåtagande.


1993/94:Sk339 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)
vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare i
förhållande till konkurrentländernas,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande
syfte liknande skogskontot.


1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,


3. att riksdagen avskaffar möjligheten att kvitta underskott i
en förvärvskälla mot överskott i en annan från den 1 januari
1995.


1993/94:Sk344 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till avdrag för underskott i samband
med fusion av kooperativa föreningar.


1993/94:Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska
yrkesfiskare.


1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om enklare skatteregler för
näringsverksamhet,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvittningsrätt,


8. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i
motionen anförts så att skattesatsen på reavinster från aktier
och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna sätts till 30 % från inkomståret 1995,


9. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i
motionen anförts så att skattesatsen på avkastning från
kapitalförsäkringar och värdepappersfonder sätts till 30 % från
inkomståret 1995,


11. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att
skattesatsen för pensionssparande sätts till 15 % från
inkomståret 1995 enligt vad i motionen anförts,


16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
återinförande av det s.k. Annellavdraget enligt vad i motionen
anförts,


17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den s.k. dubbelbeskattningen av aktier,


18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en höjning av den effektiva
bolagsbeskattningen,


19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avveckling av det s.k. SURV-systemet
och periodiseringsfonderna,


20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda en vinstdelningsskatt,


21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning
av företagsskatten till 30 % i enlighet med vad i motionen
anförts,


22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om direktavskrivningar,


23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för en parlamentarisk utredning
om företagsbeskattningen.


1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,


14. att riksdagen beslutar att skatten på realisationsvinster
på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 april 1994,


15. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten skall vara
15 % för pensionssparande och 30 % för kapitalförsäkringar och
värdepappersfonder fr.o.m. den 1 april 1994,


16. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier
eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst
fr.o.m. den 1 april 1994,


17. att riksdagen beslutar att de olika reduceringsreglerna
vid beräkning av skattepliktig reavinst på aktier och andra
finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna
skall avskaffas fr.o.m. den 1 april 1994,


20. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta
underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall
avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995,


21. att riksdagen beslutar att återförda SURV-medel skall
beskattas i sin helhet fr.o.m. 1995 års taxering,


22. att riksdagen beslutar att aktiebolag har rätt till avdrag
enligt tidigare regler för utdelning på nyemissioner som görs
efter den 1 april 1994,


23. att riksdagen beslutar att bolagsskatten skall vara 30 %
fr.o.m. den 1 januari 1995,


24. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och
övrigt näringsliv under tiden 1 maj 1994 till 31 juni 1995
skattemässigt får utnyttja ett värdeminskningsavdrag som
motsvarar 70 % av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner
och inventarier,


27. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
skillnaderna i de skattemässiga förutsättningarna för
arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressebevakning korrigeras.


1993/94:Sk356 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att schablonavdraget för yrkesfiskare med
ökade levnadskostnader höjs till nivån för heldagstraktamente
för löntagare.


1993/94:Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de förändringar som krävs i
företagsbeskattningen.


1993/94:Sk360 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att, vid nyinvestering i fiskefartyg inom
tolv månader, reavinsten vid försäljningen av det gamla
fiskefartyget bör kunna dras av mot kostnaden för
nyinvesteringen.


1993/94:Sk638 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en konsekvensutredning om införande av
arbetsgivaromsättningsskatt som ett alternativ till
arbetsgivaravgift.


1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,


61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphovsmannakontot.


1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga,


2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till
införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.


1993/94:N30 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i
svensk bolagsstiftning -- en innovationsfond för
kapitalplacerare,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa skattefrihet för
royaltyintäkter under fem år,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader
även för enskilda uppfinnare,


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst
eller kapital för satsning i innovationsobjekt.


1993/94:N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i
svensk bolagsstiftning -- innovationsfond för kapitalplacerare,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa skattefrihet för
royaltyintäkter under fem år,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader
även för enskilda uppfinnare,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst
eller kapital för satsning i innovationsobjekt.


Utskottet
Inledning


Under hösten 1993 beslöt riksdagen om betydande ändringar i
beskattningen av företagen och deras ägare (prop. 1993/94:50,
SkU15 och 16, rskr. 108 och 110, SFS 1993:1541 m.fl.). Lättnader
infördes i den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster
genom att beskattningen av mottagen utdelning på svenska aktier
slopades och genom att endast hälften av en reavinst vid
avyttring av svenska aktier skall beskattas. Samtidigt
avskaffades bolagens möjlighet att göra s.k. Annellavdrag för
utdelning på nyemitterat kapital. Bolagsskattesatsen sänktes
till 28 % och systemet med skatteutjämningsreserv ersattes med
en enklare reserveringsform, periodiseringsfond.


Riksdagens beslut i höstas omfattade även en omläggning av
skattereglerna för fysisk persons näringsverksamhet. Syftet med
denna reformering är att ge enskilda näringsidkare och
handelsbolag skatteregler som är mer likvärdiga med de regler
som gäller för enmansaktiebolagen.


Av den proposition som låg till grund för det nämnda
riksdagsbeslutet framgick att utredningen fortsatte kring
frågorna om lättnaderna i den ekonomiska dubbelbeskattningen av
bolagsinkomster och att ett kompletterande förslag skulle läggas
fram senare. Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en
skrivelse till riksdagen med information om kommande förslag
till ändringar i kapitalbeskattningen med verkan fr.o.m. den 1
januari 1994 (skr. 1993/94:132). Skrivelsen omfattade förslag om
ändringar i beskattningen av delägare i fåmansföretag och
införande av en s.k. JIK-metod (Justering av Ingångsvärdet med
Kvarhållen inkomst) för beräkning av reavinst på onoterade
aktier. Vidare framgick att förslag skulle läggas om en
begränsning i skattefriheten för utdelningar som betalts med
utdelningar från utländska bolag. En annan fråga rörde en
övergångsbestämmelse för beskattningen av investmentföretag. I
skrivelsen aviserades också en åtstramning av de skatteregler
som skulle gälla för utdelningar under 1994. Avsikten med de i
skrivelsen aviserade förslagen var att motverka oönskad
skatteplanering och undanröja vissa incitament till ett i
samhällsekonomiskt avseende irrationellt beteende.


I förevarande proposition 1993/94:234 om vissa inkomst- och
företagsskattefrågor, m.m. har regeringen lagt fram de förslag
som skall komplettera det tidigare beslutet. En av de ändringar
som aviserades i skrivelsen, införande av en s.k. JIK-metod, har
dock inte fullföljts. Denna fråga skall utredas vidare.
Propositionen innehåller även förslag om vissa ytterligare
ändringar på inkomst- och företagsskatteområdet. Det finns också
ett förslag om att slopa miljöklassindelningen av oljeprodukter
som används för uppvärmning och att gå över till en
miljödifferentiering i dieseloljeskatten.


Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden
som tar upp den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen
och lagstiftningsarbetet på detta område. Därefter behandlar
utskottet förslagen i propositionen och de motionsyrkanden som
gäller eller anknyter till dessa förslag. Slutligen behandlas
ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner om
olika detaljer i företagsbeskattningen.


Företagsbeskattningens allmänna inriktning


I motioner från Socialdemokraterna finns förslag som innebär
att riksdagen skall ompröva beslutet om lättnader i den
ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Enligt
motion Sk51 yrkande 3 av Lars Hedfors m.fl. (s) skall mottagen
utdelning på aktier eller aktieliknande papper beskattas som
kapitalinkomst med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett yrkande om
att återinföra utdelningsbeskattningen finns även i den under
allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk353 yrkande 16 av
Lars Hedfors m.fl. (s). Motion Sk353 innehåller även förslag om
att skatten på realisationsvinster på aktier och andra
finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna
skall höjas till 30 % (yrkande 14) och att de olika
reduceringsreglerna vid beräkning av skattepliktig reavinst på
aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna skall avskaffas (yrkande 17). Motionärerna
föreslår att aktiebolagens rätt till Annellavdrag återinförs när
kapitalbeskattningen återställs (yrkande 22). Vidare skall
enligt motionens yrkande 23 bolagsskatten höjas till 30 %
fr.o.m. den 1 januari 1995. Motionärerna yrkar även att beslutet
i höstas om återföring av skatteutjämningsreserv ändras så att
avsatta medel i sin helhet återförs till beskattning fr.o.m.
1995 års taxering (yrkande 21).


I motion Sk352 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs
att skatten på reavinster från aktier och andra finansiella
instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna höjs till
30 % från inkomståret 1995. Enligt motionens yrkande 16 skall
Annellavdraget återinföras och enligt yrkande 17 bör en
eventuell ytterligare lättnad utöver Annellavdraget i
dubbelbeskattningen av aktier ske på bolagssidan. Motionärerna
vill enligt motionens yrkande 21 höja bolagsskatten till 30 %. I
yrkande 19 föreslår de att avvecklingen av systemet med
skatteutjämningsreserv skall ske genom att reserverade medel
helt återförs till beskattning. Även systemet med
periodiseringsfonder bör enligt motionen avvecklas på detta
sätt. Yrkande 18 innehåller förslag om en höjning över tiden av
den effektiva bolagsbeskattningen till vad som är normalt inom
EU. Enligt yrkande 20 skall en vinstdelningsskatt utredas för
uppbyggnad av s.k. framtidsfonder för fortbildning och
kompetensutveckling i företagen. Vänsterpartiet vill enligt
motionens yrkande 23 även få till stånd en ny parlamentarisk
utredning om företagsbeskattningen.


Det beslut om en fortsatt reformering av företagsbeskattningen
som riksdagen fattade under hösten 1993 är en viktig del av de
ändringar på skatteområdet som genomförts under den innevarande
valperioden. Ändringarna är ett led i arbetet med att vända den
ekonomiska utvecklingen och skapa förutsättningar för en
långsiktigt hållbar tillväxt i takt med omvärldens. Som ett
första steg i en omlagd skattepolitik efter regeringsskiftet i
oktober 1991 beslutades under hösten 1991 vissa punktvisa
förändringar i syfte att eliminera de skadeverkningar som vissa
skatteregler gav upphov till för företagande och tillväxt. En av
de första åtgärderna var att avskaffa förmögenhetsskatten på
arbetande kapital i företag. Samtidigt genomfördes flera andra
angelägna ändringar med inriktning på de mindre företagen (prop.
1991/92:60, SkU10).


I samband med det nämnda beslutet påbörjades den översyn av
företagsbeskattningen som resulterade i den reformering av
ägarbeskattningen och av fysiska personers näringsverksamhet som
riksdagen beslutade om hösten 1993. Sammantaget innebär den
fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen under
valperioden betydande förbättringar som bidrar till att skapa
gynnsamma förutsättningar för produktion och nyföretagande. Den
tillväxtkraft som på detta sätt kan skapas i den svenska
ekonomin är nödvändig för att skapa nya arbetstillfällen och
sanera statsfinanserna.


Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i sina nyss
redovisade motioner upprepat sina förslag från hösten 1993, då
dessa partier avvisade regeringens förslag om lättnader i
dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Utskottet får med
hänvisning till riksdagens ställningstagande hösten 1993
avstyrka motionerna Sk51 yrkande 3, Sk352 yrkandena 6, 8, 16--21
och 23 samt Sk353 yrkandena 14, 16, 17 och 21--23.


I motion Sk352 yrkande 9 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås
även att avkastning från kapitalförsäkringar och
värdepappersfonder från inkomståret 1995 skall beskattas med
30 % kapitalskatt. Enligt yrkande 11 skall avkastningsskatt för
pensionssparande från inkomståret 1995 bestämmas till 15 %.
Också i motion Sk353 yrkande 15 av Lars Hedfors m.fl. (s)
föreslås 15 % avkastningsskatt på pensionssparande och 30 % på
kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Utskottet avstyrker
även dessa yrkanden.


Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i motionerna från
den allmänna motionstiden också återkommit till sina olika
förslag från hösten 1993 om att införa en möjlighet till
direktavskrivningar för att locka till ökade investeringar.
Enligt motion Sk352 yrkande 22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör
det prövas om det är möjligt att införa direktavskrivningar som
begränsas till hemmamarknaden eller för projekt av särskilt
miljöintresse och som även omfattar bygginvesteringar. Motion
Sk353 yrkande 24 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller förslag om
att företag inom industrin och övrigt näringsliv under tiden den
1 maj 1994 till 30 juni 1995 skall få utnyttja ett skattemässigt
värdeminskningsavdrag motsvararande 70 % av anskaffningsutgiften
för inköp av maskiner och inventarier.


Dessa förslag prövades ingående vid den tidigare
riksdagsbehandlingen. Finansutskottet invände bl.a. att staten
för att få företagen att tidigarelägga sina investeringar först
måste ge en skattekredit på 7--9 miljarder kronor för
investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessutom
måste staten på motsvarande sätt stödja nytillskottet av
investeringar. Hur stort tillskott som därigenom skulle uppkomma
ansåg finansutskottet som svårbedömt. Osäkerhet om det väntade
utbytet av satsningen talade enligt finansutskottet för att
andra vägar borde sökas för att stimulera tillväxten och få
igång sysselsättningen. Den enligt finansutskottet avgörande
invändningen mot förslaget, om än den mest svårbedömbara, var de
reaktioner som kunde komma mot att budgetunderskottet och det
statliga upplåningsbehovet skulle öka kraftigt. Detta skulle
enligt finansutskottet kunna leda till högre räntor vilket i sin
tur skulle verka dämpande på efterfrågan och på
investeringsaktiviteten. Skatteutskottet instämde i
finansutskottets avstyrkande. Riksdagen avslog de nämnda
motionsförslagen. Samtidigt beslutade riksdagen med anledning av
ett förslag från Ny demokrati (motion 1993/94:Sk13 yrkande 3) om
ett tillkännagivande till regeringen rörande ett system med s.k.
nuvärdesavskrivning som ett permanent inslag i skattesystemet.


Utskottet anser att riksdagen bör stå fast vid det tidigare
tillkännagivandet angående ett system med nuvärdesavskrivning.
Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
avstyrker utskottet att direktavskrivning införs enligt någon av
de modeller som föreslås i motionerna Sk352 yrkande 22 och Sk353
yrkande 24.


I motionerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har
även tagits upp frågor om lagstiftningsarbetet på
företagsskatteområdet.


Lars Hedfors m.fl. (s) har i motion Sk51 hänvisat till vad
Lagrådet har uttalat vid dess granskning av de i propositionen
framlagda förslagen. I det uttalande motionärerna syftar på
betonar Lagrådet vikten av förenklingar på det aktuella området.
Vidare anför Lagrådet att det starkt måste ifrågasättas om
regelsystemet som helhet efter de senaste reformerna är
acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid
tillämpningen som måste vara uppfyllt för att systemet skall
fungera i praktiken.


Enligt motionen bör riksdagen reagera kraftfullt mot bristerna
i lagstiftningsarbetet på företagsbeskattningens område. Det är
enligt motionen fråga om lagstiftning som skall ha rättsverkan
från en passerad tidpunkt -- den 1 januari 1994 -- på ett område
där kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet är
särskilt stora. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till
regeringen i frågan (yrkande 1).


Lars Bäckström m.fl. (v) anser i motion Sk46 att de ändringar
som genomförts i företagsbeskattningen skapat osäkerhet om vad
som skall gälla. I motionens yrkande 1 hemställs att riksdagen i
ett tillkännagivande till regeringen skall uttala att det är
otillfredsställande att under kort tid göra upprepade ändringar
i företagsbeskattningen.


Enligt propositionen påbörjas nu ett arbete med den av
Lagrådet efterlysta inriktningen mot ett enklare system. Det är
enligt utskottets mening också viktigt att sträva efter att
åstadkomma stabilitet i regelsystemet. Som framgått av vad
utskottet har anfört tidigare ingår de åtgärder som vidtagits på
företagsskatteområdet under den innevarande valperioden i en
långsiktigt syftande strategi för att skapa tillväxtkraft i den
svenska ekonomin genom att bl.a. utmönstra skadliga
skatteregler. Den reformering av företagsbeskattningen som ägt
rum sedan hösten 1991 skall kunna ligga fast under lång tid
framöver.


I anslutning till riksdagens behandling av
företagsbeskattningen i höstas uppkom en diskussion där
beständigheten av den nya bolagsbeskattningen ifrågasattes.
Diskussionen var en följd av olika synsätt i vissa frågor mellan
den riksdagsmajoritet som stod bakom beslutet om en fortsatt
reformering av bolagsbeskattningen och den socialdemokratiska
oppositionen. Detta är beklagligt, inte minst därför att det i
och för sig torde finnas en brett förankrad grundinställning om
det angelägna i att åstadkomma en bra och internationellt
konkurrenskraftig företagsbeskattning som kan skapa
investeringsvilja och därmed nya arbetstillfällen i Sverige.


I fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser fr.o.m. den 1
januari 1994 föreligger det enligt utskottets mening sådana
särskilda skäl som enligt 2 kap. 10 § regeringsformen skall
finnas för att en lagstiftning skall kunna ges retroaktiv
effekt. Lagrådet har inte haft någon annan bedömning. Utskottet
vill också framhålla att de förslag som regeringen har lagt fram
som komplettering till beslutet hösten 1993 i väsentliga delar
aviserades redan i den proposition som låg till grund för
ändringarna (prop. 1993/94:50). Regeringen har efter ytterligare
utredning senare i den skrivelse som lämnades till riksdagen den
23 december 1993 (skr. 1993/94:132) presenterat de kommande
ändringsförslagen så ingående som möjligt.


Utskottet kan mot den angivna bakgrunden inte finna skäl för
riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till regeringen
rörande lagstiftningsarbetet på skatteområdet i enlighet med
någon av motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk46
yrkande 1 och Sk51 yrkande 1. I sammanhanget föreslår utskottet
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till
handlingarna i samband med behandlingen av detta ärende.


I de nämnda motionerna föreslås också en utvärdering av
reglerna för egenföretagare. För detta talar enligt motion
Sk51 att regeringens lagstiftningsarbete resulterat i en komplex
och svårtillämpad lagstiftning. Regeringen bör enligt yrkande 2
i motionen följa och utvärdera effekterna av de nya
skattereglerna för egenföretagare. Vänsterpartiet har tagit upp
denna fråga i den under allmänna motionstiden väckta motionen
Sk352 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Motionärerna
efterlyser en utredning om enklare skatteregler för enskild
näringsverksamhet.


Enligt utskottets mening bör tillämpningen av de nya reglerna
för fysisk persons näringsverksamhet följas upp noga och
utvärderas. Regeringen har också aviserat en uppföljning i
proposition 1993/94:50 (s. 173). I sammanhanget vill utskottet
erinra om att det pågår en systematisk översyn av
inkomstskatteförfattningarna (dir. 1991:39). Utskottet anser
därför att det inte finns anledning för riksdagen att göra ett
uttalande i frågan. Utskottet avstyrker följaktligen även
motionerna Sk51 yrkande 2 och Sk352 yrkande 6.


Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994


I propositionen föreslås att skattefriheten för mottagen
utdelning på aktier i svenska aktiebolag begränsas under hela år
1994 för fysiska personer och dödsbon. Begränsningsreglerna
skall enligt propositionen tas in i en särskild lag om
beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering. Endast en
för det utdelande företaget normal utdelning skall undantas från
beskattning hos aktieägaren. Som normal utdelning skall anses
120 % av den högsta utdelning som företaget lämnat för något av
de närmast föregående fem räkenskapsåren. Möjlighet skall enligt
förslaget finnas att lämna utdelning med högre belopp om
företaget för föregående år redovisade en vinstökning.
Alternativa beräkningsregler föreslås för bl.a. utdelning på
onoterade aktier. Utdelningsbegränsningarna skall enligt
förslaget gälla även för utdelning på andelar i vissa ekonomiska
föreningar. Riksskatteverket skall enligt förslaget genom
dispens kunna medge att utdelning får lämnas skattefritt utöver
vad som följer av de föreslagna bestämmelserna.


Enligt motion Sk51 yrkande 4 av Lars Hedfors m.fl. (s) har
begränsningsreglerna fått en onödigt generös utformning.
Motionärerna anser att utdelningsskattefriheten bör begränsas
till högst 120 % av den genomsnittliga utdelningen under de fem
senaste åren.


Syftet med begränsningen i skattefriheten för utdelningar
under 1994 är att minska risken för företagsekonomiskt ej
motiverade utdelningar och en omotiverad aktiespekulation mot
bakgrund av den debatt som förekommit om beständigheten av det
nya systemet för enkelbeskattning av utdelningar. Enligt
utskottets mening är det inte möjligt att undvara den spärr mot
utdelningar under 1994 som föreslagits i propositionen.


Det jämförelsebelopp som skall användas vid beräkning av vad
som är normal utdelning för ett företag skall redan enligt
skrivelsen till riksdagen utgå från 120 % av den högsta av
utdelningarna under de fem åren före 1994. Utskottet anser inte
att en annan lösning bör övervägas. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk51
yrkande 4.


Utskottet har under ärendets beredning uppmärksammats på att
en oklarhet i den skrivelse som regeringen lämnade i december
förra året kan ge upphov till problem för vissa företag.
Beträffande möjligheten att beakta en vinstökning under år 1993
framgår av skrivelsen inte annat än att vinsten i företaget
skall vara den bestämmande faktorn. Senare har framgått att för
företag i koncerner är det koncernens nettovinst som skall ligga
till grund för beräkningen.


För de allra flesta företag torde det nämnda förhållandet inte
föranleda något problem. Emellertid kan det för börsnoterade
företag, som har offentliggjort sina utdelningsförslag under
första kvartalet i år på basis av då kända uppgifter om den
aviserade lagstiftningen, uppkomma svårigheter med att ändra i
de redan presenterade utdelningsförslagen. Det torde röra sig om
ett mycket begränsat antal företag. Enligt utskottets mening bör
den dispensmöjlighet som föreslås i propositionen kunna användas
även i nu nämnda fall.


Beskattning av vissa utdelningsinkomster


Regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen (skr.
1993/94:132) omfattade även införande av regler om beskattning i
samband med vidareutdelning av utdelningar från utländska bolag
som det svenska mottagande företaget lämnar efter utgången av år
1993.


I propositionen föreslås nu en särskild lag om beskattning av
viss vidareutdelning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1
juli 1994 och tillämpas i fråga om vidareutdelning som blivit
tillgänglig för lyftning för den skattskyldige efter
ikraftträdandet.


Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall
enligt förslaget inte beskattas om utdelningen härrör från
utländsk juridisk person som är underkastad beskattning som är
jämförlig med svensk bolagsbeskattning. För att underlätta
tillämpningen föreslås en ändring i 7 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt som innebär att normalbeskattad verksamhet i något
av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av
dubbelbeskattning skall anses underkastad en med svensk
bolagsbeskattning jämförlig beskattning.


För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp
föreslås två spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägarnivå.
Om beloppet som vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela
utdelning anses skatteplikt inte uppkomma. Skatteplikt uppkommer
inte heller om det sammanlagda beloppet av vidareutdelning som
en skattskyldig ett år erhållit understiger 500 kr.


Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag
skall inte beskattas. I stället skall dessa företag påföras en
schablonintäkt på värdet av företagets innehav av utländska
aktier och andelar.


I motion Sk47 yrkar Karin Falkmer (m) att undantaget från
skattefriheten skall begränsas till utländska utdelningar som
bolaget uppburit från 1994 års ingång. De utredningar som måste
göras för att ta fram uppgifter om tidigare års utländska
utdelningar och hur dessa använts föranleder enligt motionen
administrativa problem för skattemyndigheter och bolag.


Utskottet anser att det finns anledning att modifiera
förslaget för att undvika praktiska problem med gamla
utdelningar. Systemet blir avsevärt lätthanterligare, framför
allt för företag med ett stort antal aktieägare, om reglerna
begränsas till utdelningar som tas emot i bolaget efter utgången
av år 1993. Med anledning av yrkandet i motionen förordar
utskottet den ändring i övergångsbestämmelserna till förslaget
till lag om beskattning av viss vidareutdelning som framgår av
utskottets hemställan rörande lagförslagen i det följande.


Ett förtydligande bör också införas i lagförslaget för att
underlätta tillämpningen. I den föreslagna 1 § andra stycket
anges att lämnad utdelning i första hand skall anses ha betalats
med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i
utländsk juridisk person och som inte har beskattats hos
företaget. I lagtexten bör tilläggas att sådan utdelning i sin
tur i första hand skall anses hänförlig till utdelning som vid
vidareutdelning skall beskattas enligt 1--3 §§. Utskottets
förslag till lagtext framgår av utskottets hemställan nedan.


Beskattning av delägare i fåmansföretag


I propositionen aviseras en generell översyn av
fåmansföretagens beskattning. Denna översyn skall omfatta
nivån på skatteuttaget för reavinster och samtliga detaljregler
som finns i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Även de
s.k. stoppreglerna skall ses över.


I avvaktan på ett resultat av den nämnda översynen föreslås i
propositionen en ändrad utformning av alternativregeln för
beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett
fåmansföretag. Vidare föreslås att det skall införas en
möjlighet att beakta anställdas löner vid beräkning av sparad
utdelning i fåmansföretag.


Ulf Björklund (kds) har i motion Sk52 tagit upp frågor som
anknyter till det fortsatta arbetet med skattereglerna för
fåmansföretagen. Enligt motionen bör det utredas ytterligare hur
kapitalavkastningen lämpligen skall beräknas. Motionären anser
att reavinstbeskattningen av fåmansföretagsaktier skall följa
samma regler som för aktier i andra bolag och att etablering av
fåmansföretag skall underlättas genom en generös beskattning i
övrigt.


Utskottet anser att det är angeläget att stärka villkoren för
de små och medelstora företagen. Ett led i detta arbete är att
förbättra och förenkla de skatteregler som gäller för
fåmansföretagen. En fråga som är mycket angelägen att lösa är
hur inkomst vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall
fördelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Gällande
regler innebär att 30 % av reavinsten tas upp som inkomst av
kapital och 70 % i tjänst. Ett införande av den s.k. JIK-metoden
skulle ha möjliggjort en fördelning med 50 % i vartdera
inkomstslaget. Eftersom JIK-metoden inte kan införas enligt
planerna kommer den nämnda kvoteringsregeln att finnas kvar
under längre tid än vad som varit avsett. Utskottet utgår i från
att den utredning som regeringen har aviserat kan arbeta snabbt
för att få fram förslag till förbättringar i fråga om
inkomstuppdelningen i fåmansföretag. Det är enligt utskottets
mening också angeläget att översynen generellt kan utmynna i
bättre villkor för beskattningen av fåmansföretag.


Utskottet anser att det intresse av en genomgång av
skattereglerna som kommit till uttryck i Ulf Björklunds motion
får anses vara tillgodosett genom den översyn som regeringen
redan har aviserat och genom vad utskottet här anfört. Utskottet
anser det inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till
regeringen rörande frågor som ingår i utredningsarbetet och
avstyrker därför motion Sk52.


Beträffande alternativregeln för beräkning av vad som
skall betraktas som kapitalavkastning i ett fåmansföretag
innebär propositionen att denna fr.o.m. 1995 års taxering skall
baseras på värdet av beskattat eget kapital i bolaget vid
utgången av beskattningsåret 1992. Den nuvarande kopplingen till
aktiernas förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 slopas.
Beräkningen av det beskattade egna kapitalet skall ske i
huvudsak enligt de principer som tidigare har gällt för
beräkning av kapitalunderlaget vid avsättning till
skatteutjämningsreserv. De nya bestämmelserna skall enligt
propositionen tas in i en särskild lag om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.


Mot bakgrund av den ändrade alternativregeln föreslås också en
lättnad i reglerna för utdelningar under 1994. Den del av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet som undantas från skatteplikt
skall knytas till 1/5 av sparat utrymme och inte till 1/5 av den
del av det sparade utrymmet som faktiskt delas ut. Denna
begränsning skall enligt förslaget kombineras med de särskilda
bestämmelser som gäller behandlingen av utdelning som lämnas
under år 1994.


Utskottet har inte något att erinra mot de nämnda förslagen
och tillstyrker dessa. Utskottet vill emellertid förorda ett par
justeringar i de föreslagna nya bestämmelserna.


I den föreslagna 5 § lagen om beräkning av kapitalunderlaget
vid beskattning av ägare i fåmansföretag finns bestämmelser om
värderingen av aktier och andelar i svenska dotterföretag. En
särskild bestämmelse för värdering av andel i handelsbolag finns
i 6 § 7. I förtydligande syfte bör i 5 § anges att värderingen
avser aktier och andelar i svenska dotterföretag som inte utgör
handelsbolag. Utskottets förslag till lagtext framgår av
hemställan nedan.


De nya reglerna föranleder även ändringar i lagen om statlig
inkomstskatt. De föreslagna övergångsbestämmelserna till denna
ändring bör också justeras. Beräkning av kapitalunderlaget
enligt den nya alternativregeln kan, som utskottet nämnde
tidigare, ske första gången vid 1995 års taxering. För beräkning
av sparat utrymme t.o.m. utgången av år 1993 skall emellertid
äldre bestämmelser tillämpas, dvs. i fråga om alternativregeln
gäller förmögenhetsvärdet. Någon valfrihet i detta hänseende
föreligger inte vilket bör framgå av lagtexten. Punkt 4 i de
föreslagna övergångsbestämmelserna bör därför utformas på det
sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.


Som utskottet nämnde föreslås i propositionen en
lönesummeregel vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet för att det skall vara möjligt
att ta hänsyn till utbetalade löner till andra anställda än
aktieägare. Ett krav är enligt förslaget att aktieägaren skall
ha tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av lönen till den
högst betalde anställde.


Enligt motion Sk46 yrkande 2 av Lars Bäckström m.fl. (v) bör
förslaget om en lönesummeregel avslås om det inte kan
finansieras inom den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom
höjd bolagsskatt. Också i motion Sk51 yrkande 5 av Lars Hedfors
m.fl. (s) yrkas att propositionen skall avslås i denna del. I
motion Sk45 av Lars Biörck (m) yrkas att
150-procentsbegränsningen i lönesummeregeln skall tas bort eller
ändras.


Utskottet ser lönesummeregeln som ett värdefullt komplement
till nuvarande regler om beräkning av kapitalavkastning i
fåmansföretag. Den nya regeln kommer sannolikt även att bidra
till en ökad efterfrågan på arbetskraft från fåmansföretagens
sida. Utskottet tillstyrker att en lönesummeregel införs och
avstyrker därmed motionerna Sk46 yrkande 2 och Sk51 yrkande 5.


Med anledning av motion Sk45 vill utskottet framhålla att det
begränsade statsfinansiella utrymmet har föranlett att
150-procentsregeln har fått den i propositionen föreslagna
utformningen. Det får, som nämnts i propositionen, övervägas i
den kommande översynen av beskattningen av fåmansföretag om det
är möjligt eller lämpligt att sänka kravet på uttagen lön hos
företagsledaren. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av
dessa överväganden nu avvaktas. Utskottet tillstyrker
följaktligen även den begränsning i lönesummeregeln som av
statsfinansiella skäl föreslagits i propositionen och avstyrker
motion Sk45.


Utskottet vill dock förorda att den föreslagna lagtexten i
klargörande syfte ges en något annorlunda utformning än enligt
propositionen. Ett nytt moment 3 § 12 a mom. lagen om statlig
inkomstskatt skall enligt propositionen innehålla de nya
bestämmelserna om beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet med stöd av ett löneunderlag. Löneunderlaget skall
beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under föregående
år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Av andra stycket
2 i den föreslagna lagtexten framgår att i den ersättningssumma
som ligger till grund för beräkningen inte får räknas in
ersättning som täcks av lönebidrag eller liknande bidrag som
utbetalas till arbetsgivaren. Det är inte enbart lönebidrag
enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag som åsyftas med
denna begränsning. Utskottet föreslår att detta kommer till
bättre uttryck om i lagtexten anges att ersättning som täcks av
ett statligt bidrag för lönekostnader inte får räknas in. Den
justerade lagtexten framgår av utskottets hemställan.


Positiv räntefördelning, m.m.


Genom beslutet hösten 1993 om en fortsatt reformering av
företagsbeskattningen infördes regler om räntefördelning vid
beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som
äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär att
avdrag medges vid beräkningen av inkomst av näringsverksamhet
för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i
verksamheten. Motsvarande belopp tas i stället upp som inkomst
av kapital. Syftet med dessa regler är att enskilda
näringsidkare skall beskattas för avkastning på kapitalet i
verksamheten på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller
för ägare av enmansaktiebolag.


Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i
enmansaktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar
statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget bedömdes det inte som möjligt
att sätta räntesatsen så högt vid räntefördelning. Utrymmet för
kapitalinkomstbehandling för egenföretagarna begränsades därför
till en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en
procentenhet.


De förslag som nu har lagts fram om ändrad miljöklassindelning
av vissa oljeprodukter skapar enligt propositionen ett utrymme
som till viss del bör användas för att öka neutraliteten i den
skattemässiga behandlingen av egenföretagarna i förhållande till
fåmansbolagsägarna. I propositionen föreslås därför att
räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med två
procentenheter fr.o.m. 1995 års taxering.


Enligt propositionen bör den positiva räntefördelningen -- när
fördelningsräntan nu höjs -- vara frivillig och ett outnyttjat
fördelningsutrymme skall kunna sparas till senare år. För den
som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir avdraget i
näringsverksamhet betydande. Detta kan med i övrigt oförändrade
regler enligt propositionen föranleda ett urholkat
socialförsäkringsskydd för egenföretagarna.


I motion Sk46 yrkande 3 har Lars Bäckström m.fl. (v) hemställt
att de i propositionen framlagda förslagen om positiv
räntefördelning skall avslås om en finansiering inte sker inom
den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom höjd bolagsskatt.


I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk48 har
Karin Starrin (c) föreslagit att uttag från skogskonto skall få
ingå i underlaget för räntefördelning och även användas för
avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfond. Ett
liknande yrkande finns i den under allmänna motionstiden i år
väckta motionen Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c).
Den sistnämnda motionen innebär att också bl.a. uppburen
sjukpenning och egenavgifter skall behandlas på motsvarande
sätt. Motion Sk359 innehåller även förslag om att räntesatsen
för räntefördelningen skall vara statslåneräntan med tillägg av
fem procentenheter och att räntefördelningen skall, som nu
föreslagits i propositionen, vara frivillig.


Utskottet tillstyrker de ändringar som föreslås i
propositionen.  Genom de föreslagna åtgärderna sker ytterligare
en viktig förbättring för näringsverksamhet som drivs av fysiska
personer.  Detta innebär att utskottet avstyrker motion Sk46
yrkande 3. Till viss del tillgodoses motion Sk359 av de förslag
som finns i propositionen.


Beträffande förslagen om skogskonto m.m. i motionerna Sk48 och
Sk359 instämmer utskottet i att medel på skogskonto bör beaktas
vid räntefördelning och vid avsättning till periodiseringsfond
och beräkning av expansionsmedel. Intresset av neutralitet
gentemot enmansaktiebolagen talar för att det kapital som finns
i form av skogskonto kan jämställas med annat kapital. Utskottet
anser också att det är angeläget med en bredare översyn av de
nya reglerna ur neutralitetssynpunkt. Redan vid 1995 års
taxering bör emellertid av nämnda skäl och även av
skogspolitiska skäl reglerna justeras så att den inkomst som får
räntefördelas (det justerade resultatet) inte skall minskas med
belopp som tagits ut från skogskonto samtidigt som insättningar
på sådant konto inte skall medräknas i det justerade resultatet.
Motsvarande åtgärd bör vidtas i fråga om beräkning av
expansionsmedel och avsättningar till periodiseringsfond. Med
hänsyn till att reglerna för upphovsmannakontot i stort följer
skogskontoreglerna bör enligt utskottets uppfattning samma
regler gälla också för upphovsmannakonto. Den åtgärd som
utskottet nu föreslagit beräknas inte medföra någon
statsfinansiell belastning.


Den närmare utformningen av utskottets lagtext framgår av
utskottets hemställan rörande lagförslagen. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna Sk48 och Sk359
beslutar om dessa lagändringar samt att det utskottet anfört om
det fortsatta utredningsarbetet ges regeringen till känna.


I motioner från den allmänna motionstiden har tagits upp också
frågor som gäller skogskontoreglerna. I motion Sk309 av Lars
Björkman och Hans Nyhage (m) hemställs att riksdagen skall
uttala sig för att uttag från skogskonto skall -- i likhet med
insättningar på sådant konto -- kunna ske fram till
deklarationstidpunkten. I motion Sk336 vill Kjell Ericsson och
Stina Eliasson (c) utreda konsekvenserna av friare användning av
skogskontomedel, bl.a. genom skattefria uttag. I motion Sk322 av
Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) finns förslag som
gäller införande av skogsskadekonton.


Det förslag som utskottet ovan lagt fram rörande skogskonto
innebär en ökad flexibilitet i detta system. Utskottet avstyrker
redan därför förslagen om ytterligare ändringar i systemet.
Beträffande yrkandet i motion Sk322 torde det skogsskadekonto
som infördes genom lagstiftning 1982 i väsentliga hänseenden
vara utformat så som motionärerna avser. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda motionerna Sk309, Sk322 och Sk336.


En översyn av systemet med upphovsmannakonto förordas i
motion Kr307 yrkande 61 av Ingvar Carlsson m.fl. (s). Enligt
motionen anses upphovsmannakontot av konstnärerna som krångligt
och begränsande.


Utskottet vill erinra om att reglerna för avsättningar till
upphovsmannakonto i stort följer skogskontoreglerna. Den ändring
rörande räntefördelning m.m. som utskottet nyss föreslagit får
betydelse också för innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet
anser det inte vara motiverat med en isolerad översyn av
reglerna för upphovsmannakonto. Följaktligen avstyrker utskottet
motionsyrkandet.


Kvittning av underskott i näringsverksamhet


Hösten 1993 infördes en rätt till kvittning av ett underskott
i näringsverksamhet mot andra inkomster under de fem första åren
av en nystartad verksamhet. I propositionen föreslås att
kvittningsrätten utvidgas till att gälla även vid överlåtelse av
näringsverksamhet från en äldre generation till en yngre.
Underskott i näringsverksamhet som övertagits genom köp, byte
eller jämförligt fång från förälder eller far- eller morförälder
skall enligt förslaget få kvittas mot tjänsteinkomster under de
fem första verksamhetsåren efter överlåtelsen. Avdrag skall inte
medges om den skattskyldige under en femårsperiod före
verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.


Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion Sk51 yrkande 6 och
motion Sk353 yrkande 20 att kvittningsrätten skall avskaffas
fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt yrkande 7 i motion Sk51 skall
mot denna bakgrund kvittningsrätten inte utvidgas. Ett yrkande
om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995 finns också
i motion Sk343 yrkande 3 av Bengt Silfverstrand och Bo
Bernhardsson (s).


Enligt motion Sk352 yrkande 7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör
en utredning pröva fråga om begränsningar i kvittningsrätten för
underskott i näringsverksamhet.


Den i höstas införda kvittningsrätten syftar till att
underlätta nyföretagande. Utskottet anser att kvittningsrätten
kommer att ge positiva effekter när det gäller möjligheterna att
starta ett eget företag. Utskottet avstyrker förslagen i
motionerna Sk51 yrkande 6, Sk343 yrkande 3 och motion Sk353
yrkande 20 om att ta bort kvittningsrätten. Utskottet finner ej
heller skäl för att utreda begränsningar enligt förslaget motion
Sk352 yrkande 7.


En utvidgning av kvittningsrätten till generationsskiftesfall
anser utskottet vara nödvändig bl.a. med hänsyn till att den nya
lagstiftningen inte hindrar en utomstående förvärvare från att
utnyttja kvittningsmöjligheten även om han övertagit en redan
etablerad verksamhet. Utskottet tillstyrker den i propositionen
föreslagna utvidgningen och avstyrker därmed även yrkande 7 i
motion Sk51.


Miljöklassindelningen av oljeprodukter


I propositionen föreslås att miljödifferentieringen av den
allmänna energiskatten slopas den 1 juli 1994 och att en
motsvarande differentiering av dieseloljeskatten införs från
samma tidpunkt.


Förslaget innebär att energiskatt skall tas ut med 562 kr/m3
 oavsett miljöklass. Det totala skatteuttaget på den
högbeskattade oljan ändras inte genom förslaget, utan endast
fördelningen mellan energiskatteuttaget och uttaget av
dieseloljeskatt. Dieseloljeskatten per m3  skall enligt
förslaget bestämmas till 743 kr i miljöklass 1, 1 040 kr i
miljöklass 2 och 1 300 kr i miljöklass 3.


Den slopade differentieringen på eldningsolja och annan
lågbeskattad olja innebär att det sammanlagda skatteuttaget i
alla tre miljöklasserna kommer att uppgå till 1 519 kr/m3
vilket innebär att energiskatten i miljöklass 1 höjs med 557
kr/m3  och i miljöklass 2 med 260 kr/m3 .


Bakgrunden till förslaget är att det numera finns möjlighet
att skilja på olja för fordonsdrift och olja för uppvärmning.
När miljödifferentieringen infördes av den allmänna
energiskatten 1991 gick det inte att skilja oljeprodukter åt
efter användningsområde. Miljödifferentieringen kom därför att
omfatta även olja för uppvärmning, trots att det var
användningen av miljövänliga drivmedel som skulle stimuleras. De
miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja
som eldningsolja är begränsade. Förbränningen i en värmepanna är
betydligt mer jämn och fullständig än i en dieselmotor. Med
hänsyn härtill kan det enligt propositionen ifrågasättas om det
är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom beskattningen öka
användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 inom
uppvärmningsområdet. Naturvårdsverket har i remissyttrande inte
motsatt sig en överflyttning, eftersom miljöklass 1- och
2-oljorna är avsedda för användning i motorfordon. Verket har
också ansett det vara angeläget att användningen av de bästa
miljöklasserna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och
arbetsmaskiner.


För eldningsoljorna innebär ändringen en anpassning till vad
som gäller inom EU. Det dieseloljeskattepliktiga området skall
ses över vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Enligt
propositionen får det med beaktande av en eventuell utvidgning
av det dieseloljeskattepliktiga området övervägas hur
miljöstyrningen kan upprätthållas för bränsle till sådana fordon
som inte skall omfattas av dieseloljeskatt.


Överföringen av miljöklassindelningen kan enligt propositionen
beräknas minska statens kostnader för skatterabatten med 580
miljoner kronor. Med utgångspunkt i uppgifter om
oljeförbrukningen under det första kvartalet i år kan statens
minskade kostnader för skatterabatten uppskattas till 630
miljoner kronor.


Förslaget har föranlett två motioner. I motion Sk49 av Agne
Hansson (c) framhålls att det från arbetsmiljösynpunkt är
viktigt att ha tillgång till miljöklass 1 även för arbetsfordon
m.fl. För dessa fordon som i dag inte är dieselskattepliktiga
måste dieseloljeskatt erläggas av den som vill använda
miljöklassat ofärgat bränsle. Detta blir enligt motionen en
sådan merkostnad att i princip endast drivmedel motsvarande
färgad olja i miljöklass 3 kommer att användas. Motionären
föreslår -- tills beslut om ett bättre alternativ kan fattas --
att möjlighet ges till ägare av arbetsfordon m.fl. att efter
ansökan få dieseloljeskatten återbetald. För att fordons- eller
maskinägaren skall få del av miljöklassens skattefördel bör
enligt motionen riksdagen besluta om en rätt till återbetalning
motsvarande dieseloljeskatten i miljöklass 3, dvs. med 1 300
kr/m3 .


Också motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) avser bränslen som
används för arbetsfordon. Motionärerna framhåller att motorer i
arbetsfordon ofta har dålig förbränning. Det är enligt motionen
angeläget att behålla en miljödifferentiering för att uppmuntra
till användning av miljövänliga bränslen. I motionens yrkande 8
hemställs att riksdagen skall begära ett förslag från regeringen
om en miljödifferentiering också av bränslen som används för
arbetsfordon m.m.


Utskottet anser att den i propositionen föreslagna
omläggningen bör genomföras. Av de motioner som har väckts
framgår dock att det finns ett behov av kompletterande åtgärder.


Det framgår av propositionen att frågorna om hur
miljöstyrningen skall utformas när det gäller användningen av
jord- och skogsbruksmaskiner och andra motorredskap skall
övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet anser att
målsättningen bör vara att ett system som åstadkommer en
miljöstyrning också beträffande arbetsfordonen skall beredas på
ett sådant sätt att det kan träda i kraft den 1 januari 1995.
Detta bör med anledning av motion Sk51 yrkande 8 ges regeringen
till känna.


I avvaktan på att regeringen återkommer med en mer permanent
lösning bör en kompensation utgå vid användning av miljövänlig
dieselolja i arbetsfordon. Enligt utskottets mening bör den som
köpt och förbrukat högbeskattad dieselolja till sina
arbetsmaskiner få kompensation med 1 300 kr/m3.
Kompensationen bör utgå t.o.m. den 31 december 1994, dvs. fram
till dess ett bättre system för miljöstyrning än
kompensationssystemet har tagits fram.


En konsekvens av att kompensationssystemet förlängs till
årsskiftet för den högbeskattade dieselolja som används i
arbetsfordon bör vara att motsvarande förlängning görs
beträffande köp av dieselskattepliktig olja för
uppvärmningsändamål. Enligt vad utskottet erfarit kommer den
utredning som är tillsatt för att undersöka bl.a. märk- och
färgämnenas hälsoeffekter (dir. 1993:138) att bli klar under
hösten. Utskottets förslag om förlängning innebär att även denna
fråga får beredas vidare med sikte på en lösning fr.o.m.
årsskiftet. Kompensationen bör avse den dieseloljeskatt som
tagits ut för oljeprodukten.


I fråga om nivån på dieseloljeskatten har Lars Hedfors m.fl.
(s) i anslutning till kompletteringspropositionen (prop.
1993/94:150) lagt fram förslag (motion Fi53 yrkande 17) om att
dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843
kr/m3. Motionärerna anser att en beskattning med föreslagna
743 kr i miljöklass 1 är så låg att den hamnar på EU:s
miniminivå. Skillnaden mellan skatten på vanlig och på
miljöklassad diesel är enligt motionen också större än vad som
erfordras för att uppnå den önskade styreffekten. Motion Fi53
behandlas av finansutskottet (bet. 1993/94:FiU20).


Utskottet delar den bedömning om nivån på skatten i miljöklass
1 som har gjorts både av Miljöklassutredningen (SOU 1994:64) och
i det socialdemokratiska förslaget. Utskottet anser följaktligen
att dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843
kr/m3. Denna åtgärd bidrar samtidigt till kostnaderna för
den kompensation för arbetsfordon som utskottet har föreslagit.
En höjning med 100 kr/m3  kan beräknas att minska
kostnaderna för skatterabatten i miljöklass 1 med 110 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95 och med 170 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. Kostnaden för kompensationen rörande
arbetsfordonen kan uppskattas till ca 85 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95. Med hänsyn till att utskottet förutsätter
att kompensationssystemet ersätts med ett annat system fr.o.m.
den 1 januari 1995 är det inte möjligt att i denna del beräkna
de statsfinansiella effekterna för senare budgetår.


Utskottets förslag med anledning av motionerna Sk49 och Sk51
yrkande 8 föranleder -- förutom ett tillkännagivande om det
fortsatta utredningsarbetet -- en ändring i 5 § i det framlagda
förslaget till ändring i lagen om dieseloljeskatt och användning
av vissa oljeprodukter samt en ändring i 2 och 4 §§ lagen
(1994:40) om tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt.
De lagändringar som utskottet föreslår framgår av utskottets
hemställan rörande lagförslagen.


Övriga frågor


I propositionen föreslås att spärreglerna mot
förlustutjämning förtydligas så att de klart anger att
utländska företags förvärv av förlustföretag omfattas.
Propositionen innebär vidare bl.a. att fusioner mellan
ekonomiska föreningar undantas från reglernas tillämpning.
Utskottet tillstyrker dessa förslag. Detta innebär samtidigt att
det krav på bibehållen avdragsrätt för underskott i samband med
fusion av kooperativa föreningar som Roland Sundgren m.fl. (s)
framfört i den under allmänna motionstiden väckta motionen Sk344
tillgodoses. Det finns därför  inte behov av ett
tillkännagivande i enlighet med motionen.


Beträffande propositionen i övrigt föreslås bl.a. att
skattefrihet införs för förmån av fri kost och fria hemresor
till personal i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål
utomlands. Vidare föreslås att skattskyldigheten inskränks för
regionala utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna. Därutöver
föreslås vissa detaljbetonade ändringar i de regler som infördes
hösten 1993.


Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar. Med
anledning av att regionala utvecklingsfonder har ersatts med
regionala utvecklingsbolag bör emellertid utöver den ändring som
föreslås i 7 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt göras en
följdändring även i punkt 25 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen i enlighet med utskottets hemställan.


I flera motioner från den allmänna motionstiden i år har
tagits upp frågor med förslag som innebär skattestimulanser
till vissa verksamheter eller för vissa ändamål.


Ett förslag om införande av nyföretagarkonto för ungdomar
finns i motion Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson
(c).


Någon form av stimulans med inriktning på de mindre företagen
som kompensation för bl.a. ökad risk med verksamheten bör
utredas enligt ett förslag i motion Sk328 av Alwa Wennerlund
m.fl. (kds, m, fp, c). Motionärerna nämner en lönebaserad
reserveringsmöjlighet på upp till 40 basbelopp. Som en stimulans
till personalintensiva mindre och medelstora företag vill Kjell
Ericsson (c) enligt motion Sk638 utreda konsekvenserna av att
införa en arbetsgivaromsättningsskatt baserad på fakturerad
omsättning som ett alternativ till arbetsgivaravgifterna.


I motion Sk330 yrkar Bertil Persson (m) att det görs en
utredning om skattesystem och incitamentsstruktur för det
svenska näringslivet.


Motion Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) innehåller
ett förslag om att infriande av borgensåtagande generellt skall
vara avdragsgillt.


I motion N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås
införande av en ny associationsform, s.k. innovationsfond för
kapitalplacerare (yrkande 5), skattefrihet under fem år för
royaltyintäkter (yrkande 6), att uppfinnare skall kunna dra av
patentkostnader mot inkomst av tjänst (yrkande 7) och att avdrag
skall medges mot inkomst av tjänst eller kapital för satsning i
innovationsobjekt. Motsvarande yrkanden finns i den med
anledning av proposition 1993/94:120 väckta motionen N30
yrkandena 6--9 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd),
som näringsutskottet har överlämnat till skatteutskottet.


Några av motionsförslagen överensstämmer med förslag som
Innovationsutredningen har presenterat i betänkandet SOU
1993:84, bl.a. en ny associationsform, avdrag vid infriande av
borgensåtagande, avdragsrätt under tio år för uppfinnarkostnader
i inkomstslaget tjänst och att royaltyinkomster skall undantas
från beskattning under de första två åren eller alternativt
beskattas som inkomst av kapital. Regeringen har i årets
budgetproposition (bil. 13, s. 24) ansett att dessa förslag inte
är aktuella att genomföra. Beträffande innovationsfonder har
härvid hänvisats till de förbättringar som redan har genomförts
under hösten 1993 som ett led i en fortsatt reformering av
företagsbeskattningen. Vidare har regeringen i proposition
1993/94:206 lagt fram förslag som syftar till att underlätta
exploateringen av uppfinningar och innovationer.


Enligt utskottets mening kommer de beslut rörande
företagsbeskattningen som genomfördes i höstas att få en mycket
stor betydelse för möjligheterna att sätta i gång och att driva
företag. Inte minst de nya reglerna för fysisk persons
näringsverksamhet innebär helt nya förutsättningar för att på
ett effektivt sätt driva verksamheten. Ytterligare förändringar
med samma inriktning har utskottet nyss behandlat i detta
betänkande. Skattereglerna för enskild näringsverksamhet
justeras på några viktiga punkter och för fåmansbolagen införs
en alternativ möjlighet att beakta lönesumman vid uppdelning av
inkomst mellan kapital och tjänst i fåmansföretag.


Utskottet vill också framhålla att arbetet nu fortsätter med
den generella översyn av fåmansföretagen som utskottet tidigare
nämnde. Regeringen har också uttalat i proposition 1993/94:234
att den ser det som särskilt angeläget att stimulera
nyföretagandet. Enligt propositionen bör emellertid frågan om
att införa ett riskkapitalavdrag eller andra särskilda
skattestimulanser anstå i avvaktan på en utvärdering av
företagsskattereformen hösten 1993.


Utskottet får med hänvisning till det anförda avstyrka de
förslag till tillkännagivanden beträffande olika
skattestimulanser m.m. som tagits upp i de ovan redovisade
motionerna.


Under den allmänna motionstiden har även väckts flera motioner
som gäller yrkesfiskarnas skatteförhållanden.


I motion Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) föreslås
en utredning om fartygsfond för yrkesfiskare. Stig Grauers m.fl.
(m) har i motion Sk319 även tagit upp fråga om höjt
schablonavdrag för yrkesfiskare. I motion Sk339 föreslår Ingrid
Näslund och Chatrine Pålsson (kds) att riksdagen uttalar sig för
att regeringen skyndsamt skall utreda skattevillkoren för
svenska fiskare i förhållande till våra konkurrentländer
(yrkande 1) och om inrättande av ett fiskekonto (yrkande 2).
Motionärerna har med anledning av den förevarande propositionen
återkommit med motion Sk50 som innehåller ett liknande förslag.
Ett yrkande om översyn av skattereglerna för svenska
yrkesfiskare finns även i motion Sk351 av Erling Bager m.fl.
(fp). I motion Sk356 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att
yrkesfiskarnas schablonavdrag för ökade levnadskostnader skall
höjas till nivån för heldagstraktamente för löntagare. Sverre
Palm m.fl. (s) har i motion Sk360 även lagt fram ett förslag om
ett riksdagsuttalande av innebörd att reavinst vid försäljning
av fiskefartyg inte skall beskattas till den del den motsvaras
av kostnad för nyinvestering i fiskefartyg som sker inom ett år.


Utskottet har vid tidigare behandling av motionsyrkanden om
yrkesfiskarnas skatteförhållanden  uttalat att de speciella
problem som råder för yrkesfiskarna skall uppmärksammas i
lämpligt sammanhang. I en proposition som riksdagen nyligen
behandlat (prop. 1993/94:158, JoU24) har regeringen aviserat att
förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag skall
undersökas. Regeringen har i det sammanhanget också aviserat att
den senare skall ta ställning även i frågan om beskattning av
bensin som används inom yrkesfisket.


Utskottet förutsätter att de svenska yrkesfiskarnas
skattevillkor kommer att bli belysta i utredningsarbetet och att
regeringen lägger fram de förslag som kan behövas för att uppnå
konkurrensneutralitet i förhållande till andra länder. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna, men anser att
de i väsentlig mån är tillgodosedda genom det utredningsarbete
som nu skall ske.


I motion Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)
föreslås en kartläggning av problem som uppkommit för enskilda
näringsidkare genom avskaffandet av möjligheten för dessa att
använda sig av brutet räkenskapsår.


Utskottet erinrar om att Redovisningskommittén (Ju 1991:07)
gör en översyn av redovisningslagstiftningen och att brutet
räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Utskottet avstyrker
motionen.


Enligt motion Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson
(s) skall reglerna ändras så att arbetsgivare inte kan beviljas
avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att
bilda servicebolag. Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion
Sk353 yrkande 27 att skillnaderna i de skattemässiga
förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas
intressebevakning skall korrigeras.


Utskottet har tidigare behandlat de avdragsfrågor motionärerna
har tagit upp och har senast i betänkandet 1992/93:SkU20
avstyrkt motsvarande motionsyrkanden. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet också motionerna Sk306 och Sk353 yrkande 27.


Britta Bjelle (fp) efterlyser i motion Sk324 att det införs en
avdragsrätt för konkursaktier redan vid konkursutbrottet. En
sådan avdragsrätt infördes i samband med de ändringar i
företagsbeskattningen som riksdagen beslutade i höstas (prop.
1993/94:50, SkU15). Motionen avstyrks.


Avdragsrätten för att anlägga skogsbilvägar har tagits upp
i några motioner. I motionerna Sk317 av Kjell Ericsson (c) och
Jo527        yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c)
hemställs om ett direktavdrag för anläggande av skogsbilvägar.


Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden
erinrat om att skattereglerna är mer generösa i fråga om bl.a.
skogsvägar än de flesta andra markanläggningar. Avskrivning kan
ske med 10 % årligen på anskaffningsvärdet mot normala 5 %. Om
en väg är avsedd att användas endast ett fåtal år, medger
gällande bestämmelser att hela anskaffningsutgiften kan dras av
direkt.


Avdragsfrågan har uppmärksammats i huvudbetänkandet från 1990
års skogspolitiska kommitté (SOU 1992:76, s. 217). Enligt
kommittén bör tillämpningen av skattereglerna om avdrag för
väginvesteringar vara likartad för stor- och småskogsbruket. Det
vanliga är enligt kommittén att direktavskrivningar tillåts i
storskogsbruket men inte för småskogsbruket.


Skatteutskottet vill framhålla att reglerna för avdragsrätten
är  desamma oavsett om det gäller en storskalig eller en
småskalig verksamhet. I en dom av Kammarätten i Sundsvall (RK 84
1:8) har en avverkningsvägs livslängd bedömts efter den
ekonomiska livslängden. En väg som i och för sig skulle kunna
användas under många år, men som är avsedd endast för en kortare
tids användning i samband med en större avverkning, kan därmed
bli föremål för direkt avskrivning. Utskottet förutsätter att
regeringen följer upp det nämnda kommittéuttalandet men anser
att det inte finns skäl för riksdagen att fatta beslut i
enlighet med motionsyrkandena. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna Sk317 och Jo527 yrkande 2.


Enligt motion Sk320 av Lars Björkman (m) skall de gynnsammare
reglerna för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv
utsträckas till alla fastighetsförvärv. Utskottet har vid
återkommande tillfällen prövat motionsyrkanden som gäller höjt
skogsavdrag. Senast i betänkandet 1992/93:SkU21 har utskottet
avstyrkt ett sådant yrkande. Utskottet avstyrker även det nu
förevarande motionsyrkandet.


I motion Sk307 tar Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) upp en
tidigare behandlad fråga som gäller tillsättande av en
regionalpolitisk utredning av förutsättningarna för snabbare
avskrivning i stödområden av byggnader, markanläggningar,
maskinell utrustning och inventarier. Utskottet har vid tidigare
behandling av detta och liknande förslag avvisat tanken på en
regional differentiering av skatterna genom bl.a. särskilda
avskrivningsregler för olika regioner, senast i betänkandet
1992/93:SkU21. Utskottet avstyrker motionen.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 3,
1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11, 16--23 och 1993/94:Sk353
yrkandena 14--17 och 21--24,


res. 1 (s)


men. (v) - delvis


2. beträffande lagstiftningsarbetet på
företagsskatteområdet


att riksdagen


a) avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 1 och 1993/94:Sk51
yrkande 1,


b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till
handlingarna,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 2 och
1993/94:Sk352 yrkande 6,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis


4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år
1994


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del
och avslår motion 1993/94:Sk51 yrkande 4,
res. 4 (s) - delvis
5. beträffande beskattning av vissa utdelningsinkomster


att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i
denna del och motion 1993/94:Sk47 beslutar att införa regler om
vidareutdelning i enlighet med vad utskottet anfört,


6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk52 yrkandena 1--3,
res. 5 (nyd)


7. beträffande alternativregeln


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,


8. beträffande en lönesummeregel


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk45, 1993/94:Sk46 yrkande 2 och
1993/94:Sk51 yrkande 5,
res. 6 (s) - delvis
res. 7 (nyd)
9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del
och avslår motion 1993/94:Sk46 yrkande 3,
men. (v) - delvis
10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.


att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk48 och
1993/94:Sk359 beslutar om ändrade regler i enlighet med vad
utskottet anfört och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,


res. 8 (s) - delvis
11. beträffande skogskontoreglerna


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk309, 1993/94:Sk322
och 1993/94:Sk336,


12. beträffande upphovsmannakonto


att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 61,
res. 9 (s)


13. beträffande kvittning av underskott i
näringsverksamhet


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7,
1993/94:Sk343 yrkande 3, 1993/94:Sk352 yrkande 7 och
1993/94:Sk353 yrkande 20,
res. 10 (s) - delvis
men. (v) - delvis


14. beträffande miljöklassindelningen av oljeprodukter


att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i
denna del och motionerna 1993/94:Sk49 och 1993/94:Sk51 yrkande 8
beslutar om att införa regler i enlighet med vad utskottet
anfört och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,


15. beträffande spärreglerna mot förlustutjämning


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del
och avslår motion 1993/94:Sk344,


16. beträffande propositionen i övrigt


att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,


17. beträffande skattestimulanser


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N30 yrkandena 6--9,
1993/94:N303 yrkandena 5--8, 1993/94:Sk312, 1993/94:Sk328,
1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638,
res. 11 (nyd)


18. beträffande yrkesfiskarnas skatteförhållanden


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk50, 1993/94:Sk318,
1993/94:Sk319, 1993/94:Sk339, 1993/94:Sk351, 1993/94:Sk356
och 1993/94:Sk360,


19. beträffande brutet räkenskapsår


att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk311,


20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk306 och
1993/94:Sk353 yrkande 27,
res. 12 (s)


21. beträffande konkursaktier


att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk324,


22. beträffande skogsbilvägar


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk317 och
1993/94:Jo527 yrkande 2,


res. 13 (nyd)
23. beträffande skogsavdrag


att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk320,


24. beträffande snabbare avskrivning i stödområden


att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk307,


25. beträffande lagförslagen


a) att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:152
i denna del och 1993/94:234 i denna del och vad utskottet anfört
och hemställt antar de här ovan på s. 5--59 återgivna förslagen
till


1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års
taxering,


2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av
ägare i fåmansföretag med den ändringen att 5 § får följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                5 §
Aktier och andelar i svenska            Aktier och andelar i svenska
dotterföretag skall tas upp             dotterföretag som inte
till ett värde motsvarande              är handelsbolag skall tas
så stor del av                          upp till ett värde
kapitalunderlaget i                     motsvarande så stor del av
dotterföretaget som svarar              kapitalunderlaget i
mot moderföretagets andel               dotterföretaget som svarar
av antalet aktier eller                 mot moderföretagets andel
andelar i dotterföretaget.              av antalet aktier eller
                                        andelar i dotterföretaget.


                                        3. lag om beskattning av viss
                                        vidareutdelning med de
                                        ändringarna


                                        dels att 1 § får
                                        följande som utskottets
                                        förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                1 §


Undantagen från -- -- -- -- inte vidareutdelning.


Med vidareutdelning avses               Med vidareutdelning avses
utdelning som det utdelande             utdelning som det utdelande
företaget betalat med                   företaget betalat med
utdelning som företaget                 utdelning som företaget
erhållit på aktie eller                 erhållit på aktie eller
andel i en utländsk                     andel i en utländsk
juridisk person och som inte            juridisk person och som inte
beskattats i Sverige hos                beskattats i Sverige hos
företaget. Lämnad                       företaget. Lämnad
utdelning skall anses i                 utdelning skall anses i
första hand ha betalats med             första hand ha betalats med
sådan erhållen                          sådan erhållen utdelning
utdelning. Med vidareutdelning          som i sin tur i första hand
avses inte utdelning som                skall anses hänförlig
lämnas av                               till utdelning som vid
investmentföretag eller                 vidareutdelning skall
värdepappersfond som avses              beskattas på grund av 1--3
i 2 § 10 mom. lagen om                  §§. Med vidareutdelning
statlig inkomstskatt.                   avses inte utdelning som
                                        lämnas av
                                        investmentföretag eller
                                        värdepappersfond som avses
                                        i 2 § 10 mom. lagen om
                                        statlig inkomstskatt.


Bestämmelserna i denna lag -- -- -- -- samma räkenskapsår.


dels att övergångsbestämmelserna får följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                        Denna lag träder i kraft
                                        den 1 juli 1994 och
                                        tillämpas i fråga om
                                        vidareutdelning som blivit
                                        tillgänglig för lyftning
                                        för den skattskyldige efter
                                        ikraftträdandet.


                                        Denna lag träder i kraft
                                        den 1 juli 1994 och
                                        tillämpas i fråga om
                                        vidareutdelning som blivit
                                        tillgänglig för lyftning
                                        för den skattskyldige efter
                                        ikraftträdandet och som har
                                        betalats med utdelning som
                                        företaget erhållit efter
                                        utgången av år 1993.


                                        4. lag om ändring i
                                        kommunalskattelagen (1928:370)
                                        med de ändringarna


                                        dels att lagförslaget
                                        tillförs en ändring i
                                        punkt 25 av anvisningarna till
                                        23 § med följande som
                                        utskottets förslag
                                        betecknade lydelse:


Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag


                           Anvisningarna
till 23 §
punkt 25
25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504)
om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till
regional utvecklingsfond.




25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till
regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77)
om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt
att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt till moderbolag
till sådant regionalt utvecklingsbolag.


dels att övergångsbestämmelserna får följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                        1. Denna lag träder i kraft
                                        den 1 juli 1994 och
                                        tillämpas första
                                        gången vid 1995 års
                                        taxering om inte annat
                                        föreskrivs i punkterna 2
                                        och 3.


                                        1. Denna lag träder i kraft
                                        den 1 juli 1994 och
                                        tillämpas första
                                        gången vid 1995 års
                                        taxering om inte annat
                                        föreskrivs i punkterna
                                        2--4.


2. Den nya -- -- -- -- 1996 års taxering.


                                        4. I fråga om bidrag till
                                        regionala utvecklingsfonder
                                        tillämpas vid 1995 och 1996
                                        års taxeringar äldre
                                        föreskrifter i punkt 25 av
                                        anvisningarna till 23 §.


                                        5. lag om ändring i lagen
                                        (1947:576) om statlig
                                        inkomstskatt med de
                                        ändringarna


                                        dels att 3 § 12 a mom.
                                        får följande som
                                        utskottets förslag
                                        betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag3 § 12
                                        a mom.


Vid tillämpning -- -- -- -- 12 mom. fjärde stycket 1.


2. Ersättning till                      2. Ersättning till
arbetstagare som innehar                arbetstagare som innehar
sådant av företaget                     sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument          utgivet finansiellt instrument
som avses i 27 § 1 mom.                 som avses i 27 § 1 mom.
får inte beaktas om 12 mom.             får inte beaktas om 12 mom.
är tillämpligt på                       är tillämpligt på
utdelning eller vinst som               utdelning eller vinst som
är hänförlig till                       är hänförlig till
instrumentet. Ersättning                instrumentet. Ersättning
som täcks av lönebidrag                 som täcks av ett statligt
e.d. får inte heller                    bidrag för lönekostnader
beaktas.                                får inte heller beaktas.


3. Den skattskyldige -- -- -- -- samma koncern.


dels att övergångsbestämmelserna får följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                        1. Denna lag -- -- -- -- 1996
                                        års taxering.


4. Vid beräkning av sparad              4. Vid beräkning av sparad
utdelning till och med                  utdelning till och med
utgången av år 1993                     utgången av år 1993
får äldre                               tillämpas äldre
föreskrifter i 3 § 12                   föreskrifter i 3 § 12
mom. fjärde stycket 1                   mom. fjärde stycket 1 vid
tillämpas vid 1995 och                  1995 och senare års
senare års taxeringar.                  taxeringar.


5. För regionala -- -- -- -- värdepappersfonden.


6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),


7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen,


8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),


9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt,


10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,


11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,


12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning med den ändringen att lagförslaget tillförs en
ändring i 7 § av följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:


Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag


                                7 §
Vid beräkning -- -- -- -- enligt följande.


Som tillkommande poster                 Som tillkommande poster
räknas avdrag för                       räknas avdrag för
egenavgifter enligt punkt 19            egenavgifter enligt punkt 19
av anvisningarna till 23 §              av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen                     kommunalskattelagen
(1928:370), avdrag för                  (1928:370), avdrag för
avsättning till                         avsättning till
periodiseringsfond enligt 3             periodiseringsfond enligt 3
§ lagen (1993:1538) om                  § lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder, avdrag            periodiseringsfonder och
på grund av ökning av                   avdrag på grund av
expansionsmedel enligt 2 §              ökning av expansionsmedel
lagen (1993:1537) om                    enligt 2 § lagen
expansionsmedel samt uppskov            (1993:1537) om
enligt skogskontolagen                  expansionsmedel.
(1954:142) och lagen
(1979:611) om
upphovsmannakonto.


Som avgående poster                     Som avgående poster
räknas sjukpenning och                  räknas sjukpenning och
liknande ersättningar,                  liknande ersättningar,
återfört avdrag för                     återfört avdrag för
egenavgifter som avses i                egenavgifter som avses i
punkterna 11 och 13 av                  punkterna 11 och 13 av
anvisningarna till 22 §                 anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen, avdrag             kommunalskattelagen, avdrag
för avsättning till                     för avsättning till
periodiseringsfond som                  periodiseringsfond som
återförts till                          återförts till
beskattning enligt 4 §                  beskattning enligt 4 §
lagen om periodiseringsfonder,          lagen om periodiseringsfonder,
intäkt på grund av                      intäkt på grund av
minskning av expansionsmedel            minskning av expansionsmedel
enligt 2 § lagen om                     enligt 2 § lagen om
expansionsmedel, avdrag för             expansionsmedel och avdrag
avsättning till                         för avsättning till
skatteutjämningsreserv som              skatteutjämningsreserv som
återförs till                           återförs till
beskattning enligt lagen                beskattning enligt lagen
(1993:1540) om                          (1993:1540) om
återföring av                           återföring av
skatteutjämningsreserv samt             skatteutjämningsreserv.
belopp som tagits upp som
intäkt enligt                           13. lag om ändring i lagen
skogskontolagen och lagen om            (1993:1538) om
upphovsmannakonto.                      periodiseringsfonder med den
                                        ändringen att
                                        lagförslaget tillförs en
                                        ändring i 3 § av
                                        följande som utskottets
                                        förslag betecknade lydelse:


Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag


                                3 §


För juridisk person -- -- -- --  med följande justeringar.


Som tillkommande poster                 Som tillkommande poster
räknas avdrag för                       räknas avdrag för
egenavgifter enligt punkt 19            egenavgifter enligt punkt 19
av anvisningarna till 23 §              av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen                     kommunalskattelagen (1928:370)
(1928:370), avdrag på grund             och avdrag på grund av
av ökning av                            ökning av expansionsmedel
expansionsmedel enligt 2 §              enligt 2 § lagen
lagen (1993:1537) om                    (1993:1537) om
expansionsmedel samt uppskov            expansionsmedel.
med beskattning enligt
skogskontolagen (1954:142) och
lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto.


Som avgående poster                     Som avgående poster
räknas sjukpenning och                  räknas sjukpenning och
liknande ersättningar,                  liknande ersättningar,
återfört avdrag för                     återfört avdrag för
egenavgifter enligt punkterna           egenavgifter enligt punkterna
11 och 13 av anvisningarna              11 och 13 av anvisningarna
till 22 §                               till 22 §
kommunalskattelagen, intäkt             kommunalskattelagen och
på grund av minskning av                intäkt på grund av
expansionsmedel enligt 2 §              minskning av expansionsmedel
lagen om expansionsmedel samt           enligt 2 § lagen om
belopp som tagits upp som               expansionsmedel. 14. lag om
intäkt enligt                           ändring i lagen (1993:1539)
skogskontolagen och lagen om            om avdrag för underskott av
upphovsmannakonto.                      näringsverksamhet,


                                        15. lag om ändring i lagen
                                        (1957:262) om allmän
                                        energiskatt,


                                        16. lag om ändring i lagen
                                        (1992:1438) om dieseloljeskatt
                                        och användning av vissa
                                        oljeprodukter med den
                                        ändringen att 5 § får
                                        följande som utskottets
                                        förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag                     Utskottets förslag


                                5 §


Dieseloljeskatten för år                Dieseloljeskatten för år
1994 tas ut för                         1994 tas ut för
oljeprodukter tillhöriga                oljeprodukter tillhöriga
miljöklass 1 med 743 kronor             miljöklass 1 med 843 kronor
per kubikmeter, miljöklass              per kubikmeter, miljöklass
2 med 1 040 kronor per                  2 med 1 040 kronor per
kubikmeter och miljöklass 3             kubikmeter och miljöklass 3
med 1 300 kronor per                    med 1 300 kronor per
kubikmeter. För tiden efter             kubikmeter. För tiden efter
utgången av år 1994 och                 utgången av år 1994 och
fram till och med år 1998               fram till och med år 1998
skall skatten tas ut med de             skall skatten tas ut med de
belopp som omräknas enligt              belopp som omräknas enligt
5 a §. Därefter skall                   5 a §. Därefter skall
skatten tas ut med det belopp           skatten tas ut med det belopp
som gäller vid utgången                 som gäller vid utgången
av år 1998. Skatt skall                 av år 1998. Skatt skall
dock inte tas ut för den                dock inte tas ut för den
del av bränslet som                     del av bränslet som
består av vegetabiliska                 består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller           eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller                oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror                 etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller                från sådana fetter eller
oljor.                                  oljor.


Till miljöklass 1 -- -- -- -- bränsleblandningens egenskaper.


b) att riksdagen antar följande av utskottet upprättade


1. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel


Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1537) om
expansionsmedel skall ha följande lydelse:
Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag


                                6 §


Expansionsmedel får -- -- -- -- följande justeringar.


Som tillkommande poster                 Som tillkommande post
räknas avdrag för                       räknas avdrag för
egenavgifter enligt punkt 19            egenavgifter enligt punkt 19
av anvisningarna till 23 §              av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370)          kommunalskattelagen
samt uppskov enligt                     (1928:370).
skogskontolagen (1954:142) och
lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto.


Som avgående poster                     Som avgående poster
räknas sjukpenning och                  räknas sjukpenning och
liknande ersättningar,                  liknande ersättningar samt
återfört avdrag för                     återfört avdrag för
egenavgifter som avses i                egenavgifter som avses i
punkterna 11 och 13 av                  punkterna 11 och 13 av
anvisningarna till 22 §                 anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen samt                kommunalskattelagen.
belopp som tagits upp som
intäkt enligt
skogskontolagen och lagen om
upphovsmannakonto.




Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.


2. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation
för viss dieseloljeskatt


Härigenom föreskrivs att 2 § och 4 § lagen (1994:40) om
tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt skall ha
följande lydelse:


Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag


                                2 §


Den som under perioden den 9            Den som under perioden den 9
december 1993--den 30                   december 1993--den 31 december
september 1994 har köpt                 1994 har köpt
dieseloljeskattepliktig                 dieseloljeskattepliktig
produkt och förbrukat denna             produkt och förbrukat denna
för annan motordrift än                 för annan motordrift än
sådan som avses i 4 §                   sådan som avses i 4
lagen (1992:1438) om                    §lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och                     dieseloljeskatt och
användning av vissa                     användning av vissa
oljeprodukter har rätt till             oljeprodukter har rätt till
kompensation med ett belopp             kompensation med 1300 kronor
som motsvarar den                       per kubikmeter.
dieseloljeskatt som tagits ut
för oljeprodukten.


Detsamma gäller för den                 Den som under perioden den 15
som under perioden den 15               februari 1994--den 31 december
februari 1994--den 30                   1994 har köpt
september 1994 har köpt                 dieseloljeskattepliktig
dieseloljeskattepliktig                 produkt för uppvärmning
produkt för uppvärmning.                har rätt till kompensation
                                        med ett belopp som motsvarar
                                        den dieseloljeskatt som tagits
                                        ut för oljeprodukten.


Den som inte är skattskyldig -- -- -- -- på dieseloljeskatten.


                                4 §


Ansökan enligt 2 §                      Ansökan enligt 2 §
första stycket skall                    första stycket skall
omfatta perioden den 9                  omfatta perioden den 9
december 1993--den 31 mars              december 1993--den 31 mars
1994 och ges in före                    1994 och ges in före
utgången av juni månad                  utgången av juni månad
1994. För tiden efter den               1994. För tiden efter den
31 mars 1994 skall ansökan              31 mars 1994 skall ansökan
omfatta ett kalenderkvartal             omfatta ett kalenderkvartal
och ges in före utgången                och ges in före utgången
av år 1994.                             av mars 1995.


Ansökan enligt 2 § andra                Ansökan enligt 2 § andra
stycket skall ges in före               stycket skall ges in före
utgången av år 1994.                    utgången av mars 1995.


Kompensation medges inte -- -- -- -- understiger 300 kr.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. För olja som köpts
före ikraftträdandet utgår kompensation enligt 2 § första
stycket dock endast med belopp som motsvarar den dieseloljeskatt
som tagits ut för oljeprodukten.
res. 4 (s) - delvis
res. 6 (s) - delvis
res. 8 (s) - delvis
res. 10 (s) - delvis
men. (v) - delvis


Stockholm den 26 maj 1994


På skatteutskottets vägnar


Knut Wachtmeister


I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Peter Kling (nyd), Sverre Palm
(s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt
(m) och Carl Olov Persson (kds).


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Reservationer
1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
(mom. 1)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67
börjar med "Det beslut" och på s. 69 slutar med "Sk353 yrkande
24" bort ha följande lydelse:


Den skatteomläggning som en borgerlig riksdagsmajoritet drev
igenom i höstas innebär att aktieägare ges skattelättnader som
finansieras genom skattehöjningar för företagen. Några bärande
ekonomiska motiv för en sådan omläggning finns inte. Tvärtom
visar ekonomiska analyser på risker för att företagen dräneras
på riskkapital. De fördelningspolitiska effekterna är mycket
negativa.


Övergången till en likformig proportionell kapitalbeskattning
var en central del i 1991 års skattereform. Genom ändringarna av
kapitalbeskattningen under den borgerliga regeringsperioden har
denna likformighet rivits upp. Besluten innebär att beroende på
inkomstslag och inkomstkälla varierar skatteuttaget för
närvarande mellan 0 och 30 %. Därmed finns åter starka
incitament för skatteplanering. Den borgerliga regeringen tror
att denna kan förhindras genom olika typer av spärregler.
Erfarenheterna från tiden före 1991 visar emellertid entydigt
att spärregler är ineffektiva, har negativa bieffekter och
försvårar taxerings- och kontrollverksamheten.


De åtgärder som föreslås i de socialdemokratiska motionerna
går ut på att återställa kapital- och bolagsskattesatserna till
30 % i enlighet med de principer för ett neutralt skattesystem
som slogs fast vid 1991 års skattereform. Det innebär också att
aktiebolagen skall få tillbaka rätten till avdrag för utdelning
på nyemitterat kapital. För att få fart på investeringsviljan
bör företag inom industrin och övrigt näringsliv också under ett
år framåt få utnyttja ett värdeminskningsavdrag som motsvarar 70
% av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner och
inventarier.


Det anförda innebär att utskottet tillstyrker de
socialdemokratiska motionerna Sk51 yrkande 3 och Sk353 yrkandena
14--17 och 21--24. Eftersom det är fråga om mycket omfattande
lagändringar är det inte möjligt att genomföra den
författningstekniska regleringen inom ramen för detta ärende.
Utskottet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen
lägger fram ett förslag till riksdagen som innebär en återgång
till ett likformigt skattesystem i enlighet med de nämnda
motionerna, dock från tidpunkt som avses i motion Sk51. De
förslag som lagts fram i motion Sk352 får anses tillgodosedda i
den mån de har samma inriktning.


dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:


1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen


att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande
3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 och med
anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11 och 16--23
hos regeringen begär förslag om omläggning i kapital- och
företagsbeskattningen i enlighet med vad som ovan anförts.


2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69
börjar med "Enligt propositionen" och på s. 70 slutar med "detta
ärende" bort ha följande lydelse:


En bärande princip bakom 1991 års skattereform var att
åstadkomma en enklare lagstiftning. Skattereglerna skall vara
enkla och tydliga, både ur effektivitets- och
rättssäkerhetssynpunkt. Denna princip bör gälla även
fortsättningsvis. Strävan efter en teoretisk exakthet i
beskattningen behöver därför i ökad utsträckning stå tillbaka
för enkelheten och förutsebarheten.


De förändringar i kapital- och företagsbeskattningen som
beslutades hösten 1993 komplicerade skattesystemet och gjorde
detta mycket svåröverskådligt. Ändringarna har föranlett
Lagrådet att starkt ifrågasätta om systemet som helhet efter de
senaste reformerna är acceptabelt med hänsyn till de krav som
måste vara uppfyllda för att systemet skall fungera i praktiken.
Redan den proposition som låg till grund för ändringarna i
höstas var ofullständig. I propositionen aviserades att
kompletterande förslag skulle läggas fram senare. Regeringens
skrivelse till riksdagen strax före årsskiftet om ändringar som
skulle ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 förstärkte bilden
av att regeringen gått fram för snabbt och oöverlagt. Som en
ytterligare bekräftelse på otillräcklig beredning framstår nu
det förhållandet att regeringen i den förevarande propositionen
inte har lagt fram det förslag om en JIK-metod som aviserades
såväl i den tidigare propositionen som i skrivelsen.


Det finns enligt utskottets mening anledning för riksdagen att
påtala de brister som förevarit i regeringens hantering av
kapital- och företagsbeskattningen. Det gäller ett område där
kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsebarhet är
särskilt stora. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Sk51 yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen av denna
innebörd. Detta tillgodoser i väsentlig mån motion Sk46 yrkande
1.


dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:


2. beträffande lagstiftningsarbetet på
företagsskatteområdet


att riksdagen


a) med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 och med
anledning av motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,


b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till
handlingarna.


3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 6" bort
ha följande lydelse:


Regeringens lagstiftningsarbete rörande fysisk persons
näringverksamhet har resulterat i en komplex och svårtillämpad
lagstiftning. Det är nödvändigt att regeringen noga följer upp
och utvärderar effekterna av de nya skattereglerna för
egenföretagare. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk51
yrkande 2 om ett tillkännagivande till regeringen av denna
innebörd. Härigenom bör motion Sk352 yrkande 6 vara delvis
tillgodosedd.


dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:


3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 2
och med anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.


4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4
och mom. 25 i motsvarande del)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71
börjar med "Syftet med" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:


Skattefriheten för aktieutdelningar bör begränsas i avvaktan
på att ett riksdagsbeslut om slopande av denna skattefrihet kan
träda i kraft. Det föreliggande regeringsförslaget innebär att
den skattefria utdelningen normalt inte skall få överstiga 120 %
av den högsta utdelningen under något av de fem senaste åren.
Detta är onödigt generöst och överstiger vad som kan sägas vara
en normal utdelning. Utrymmet för skattefri utdelning bör i
stället bestämmas till 120 % av den genomsnittliga utdelningen
under de fem senaste åren.


dels att utskottet under moment 4 och moment 25 i
motsvarande del bort hemställa:


4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år
1994


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 4
och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del
beslutar om att reglerna om begränsning av
utdelningsskattefriheten under år 1994 utformas i enlighet med
det ovan anförda,


25. beträffande lagförslagen i fråga om
utdelningsbegränsning under 1994


att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid proposition 1993/94:234 fogade
förslaget till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års
taxering med de ändringarna beträffande 4 §


dels att i första stycket uttrycket "det högsta belopp
som bolaget lämnat i vinstutdelning för något av" ersätts med
uttrycket "den genomsnittliga utdelningen under",


dels att det föreslagna andra stycket utgår ur förslaget.


5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6)


Peter Kling (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Sk52" bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser att riksdagen i enlighet med motionen från Ulf
Björklund (kds) bör uttala sig för att beskattningen av
fåmansföretag måste göras så generös att fler vågar ta risken
med att starta och driva ett eget företag. Det måste satsas på
de små och medelstora företagen om man menar allvar med att
dessa företag skall lyfta upp Sverige ur den ekonomiska krisen.
Motionären har också tagit upp andra viktiga frågor som måste
tas med när regeringen skall överväga nya regler om
fåmansföretagen. Det finns all anledning att ta fasta på vad
motionären har sagt om andra regler vid beräkning av
kapitalunderlag och att reavinst på aktier i fåmansföretag skall
beskattas som andra aktier.


dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:


6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning


att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk52 yrkandena
1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om inriktningen av det fortsatta arbetet.


6. En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet ser" och på s. 75 slutar med "utskottets
hemställan" bort ha följande lydelse:


Förslaget om att de anställdas löner delvis skall ingå i
utrymmet för kapitalbeskattade uttag från fåmansföretag innebär
ett helt nytt sätt att dela upp inkomsterna mellan tjänst och
kapital. Utskottet anser att en sådan konstruktion bör prövas
mer ingående i samband med att fåmansföretagsreglerna skall ses
över. Det statsfinansiella läget medger för närvarande inte
heller en skattelättnad av detta slag. Lönesummeregeln bör
därför avslås av riksdagen.


dels att utskottet under moment 8 och moment 25 i
motsvarande del bort hemställa:


8. beträffande en lönesummeregel


att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande
5 och 1993/94:Sk46 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:234 i
denna del och motion 1993/94:Sk45,


25. beträffande lagförslagen i fråga om införande av en
lönesummeregel


att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvitt avser förslaget till en ny  3 § 12 a
mom.




7. En lönesummeregel (mom. 8)


Peter Kling (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Sk45" bort ha
följande lydelse:


Lönesummeregeln bör nu införas enligt propositionen, men den
måste omarbetas för att den skall kunna fullfölja sitt syfte.
Lars Biörck (m) har i sin motion Sk45 lämnat flera exempel där
den i propositionen föreslagna utformningen av regeln medför
problem, t.ex. när bolaget anställt en "professionell"
företagsledare som uppbär avsevärt högre lön än anställda
aktieägare. De här problemen måste lösas med förtur.
Utskottet anser att regeringen skall återkomma med ett
kompletterande förslag.


dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:


8. beträffande en lönesummeregel
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i
denna del och motion 1993/94:Sk45 beslutar om en lönesummeregel
i enlighet med propositionen och som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts om en snabb komplettering av
regeln samt avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 2 och
1993/94:Sk51 yrkande 5.


8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25
i motsvarande del)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Beträffande förslagen" och slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:


Det finns anledning att se närmare på den problematik som tas
upp i motionerna Sk48 och Sk359 om att medel på skogskonto bör
beaktas vid räntefördelning m.m. Konsekvenserna av en sådan
förändring kan dock inte helt överblickas, utan måste utredas
närmare. Utskottet utgår i från att dessa frågor kommer att tas
upp i det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. En
belysning bör ske av konsekvenserna för skogsbruket, för de
enskilda skogsägarna och de statsfinansiella effekterna av en
sådan omläggning i systemet. Utskottet avstyrker motionärernas
förslag om att riksdagen nu fattar beslut i frågan i enlighet
med motionerna.


dels att utskottet under moment 10 och moment 25 i
motsvarande del bort hemställa:


10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.


att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk48 och
1993/94:Sk359,


25. beträffande lagförslagen i fråga om skogskonto och
räntefördelning, m.m.


att riksdagen beslutar att förslagen till ändring i 7 § lagen
(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 3 § lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder och 6 § lagen (1993:1537) om
expansionsmedel skall utgå ur de framlagda lagförslagen.


9. Upphovsmannakonto (mom. 12)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:


Upphovsmannakontolagen innehåller en del krångliga regler som
kan skapa onödiga begränsningar i möjligheterna att utnyttja
denna kontoform. Yrkandet i motion Kr307 om att det skall göras
en översyn av reglerna tillstyrks därför.


dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:


12. beträffande upphovsmannakonto


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 61
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om upphovsmannakonto.


10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13 och
mom. 25 i motsvarande del)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Den i" och på s. 78 slutar med "motion Sk51" bort ha
följande lydelse:


Genom 1991 års skattereform slopades möjligheten att kvitta en
förlust av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Skälen för
denna ändring, som då godtogs av en bred riksdagsmajoritet, var
att kvittningsmöjligheten främst utnyttjades för olika former av
skatteundandragande samtidigt som dess betydelse för
nyföretagandet och för företagens vilja att expandera och ta
risker enbart var marginell. Regeln var inte kostnadseffektiv;
dess nytta förmådde inte väga upp den skada och de kostnader som
den medförde.


Trots de skäl som talar emot en kvittningsrätt beslöt en
borgerlig riksdagsmajoritet i december 1993 att åter införa en
möjlighet att kvitta förlust på näringsverksamhet mot inkomst av
tjänst. Enligt utskottets mening bör detta beslut omprövas och
kvittningsrätten avskaffas från nästa årsskifte. Regeringens
förslag om att utvidga kvittningsrätten avstyrks mot denna
bakgrund.


dels att utskottet under moment 13 och moment 25 i
motsvarande del bort hemställa:


13. beträffande kvittning av underskott i
näringsverksamhet


att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51
yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande 3 och 1993/94:Sk353
yrkande 20 avslår proposition 1993/94:234 i fråga om kvittning
vid generationsskiften och motion 1993/94:Sk352 yrkande 7 och
hos regeringen begär att den lägger fram ett förslag till
riksdagen om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995,


25. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning vid
generationsskiften


att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade
förslaget till ändring i kommunalskattelagen såvitt avser 46 § 1
mom.


11. Skattestimulanser (mom. 17)


Peter Kling (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "redovisade
motionerna" bort ha följande lydelse:


För att öka tillgången på riskkapital för innovationsprojekt
har en utredning, Innovationsutredningen, föreslagit att det
efter amerikansk modell inrättas särskilda fonder för
kapitalplacerare med vilja att ta risker och som har möjlighet
att låta kapital stå kvar i fonden under flera år. Den nämnda
utredningen har också föreslagit skattelättnader för
royaltyintäkter, att uppfinnare generellt skall kunna dra av
patentkostnader och att skatteavdrag skall kunna göras mot
tjänst eller kapital för satsning i innovationsprojekt.


Utskottet anser att dessa förslag bör genomföras i enlighet
med vad som yrkats i två motioner från Ny demokrati, N30
yrkandena 6--9 och N303 yrkandena 5--8.


dels att utskottet under moment 17 bort hemställa:


17. beträffande skattestimulanser


att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N30
yrkandena 6--9 och 1993/94:N303 yrkandena 5--8 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
innovationsprojekt, m.m. och avslår motionerna 1993/94:Sk312,
1993/94:Sk328, 1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638.


12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 27" bort ha
följande lydelse:


En borgerlig riksdagsmajoritet har avskaffat arbetstagarnas
rätt till avdrag för medlemsavgift i facklig organisation. Den
har också genomfört inskränkningar i arbetsgivarnas rätt till
avdrag för medlemskap i intresseorganisationer. Det finns
emellertid en oacceptabel asymmetri. Genom att utforma sin
intressebevakning som avgiftsbelagda tjänster som tillhandahålls
av särskilda servicebolag kan arbetsgivarna fortfarande erhålla
avdrag mot såväl bolagsskatt som mervärdesskatt.


Det är mycket angeläget med en likformig skattemässig
behandling av arbetsgivare och arbetstagare. Riksdagen bör
uppdra åt regeringen att lägga fram ett förslag som innebär att
de nuvarande skillnaderna korrigeras.


dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:


20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 27
och med anledning av motion 1993/94:Sk306 hos regeringen begär
förslag som innebär att skillnaderna i de skattemässiga
förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas
intressebevakning korrigeras.


13. Skogsbilvägar (mom. 22)


Peter Kling (nyd) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83
börjar med "Skatteutskottet vill" och på s. 84 slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i ett tidigare uttalande förutsatt att
regeringen skall följa upp frågan om avdrag för skogsbilvägar.
Nu har en statlig utredning sagt att stora skogsavverkare får
direktavdrag, men inte små. Regeringen måste se till att
reglerna ändras så att den skogsägare som så önskar -- oavsett
hur mycket skog han äger -- skall kunna få direktavdrag för de
vägar som anläggs för avverkning och skötsel av skogen.


dels att utskottet under moment 22 bort hemställa:


22. beträffande skogsbilvägar


att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk317 och
1993/94:Jo527 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om
direktavdrag för skogsbilvägar.


Särskilda yttranden


1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
(mom. 1)


Peter Kling (nyd) anför:


Efter en genomgång av olika motionsförslag i höstas bestämde
riksdagen med anledning av ett förslag från Ny demokrati att
göra ett tillkännagivande till regeringen om ett system för s.k.
nuvärdesavskrivning. I det här betänkandet har utskottet
hänvisat till det tidigare riksdagsuttalandet. Jag förutsätter
att regeringen arbetar med sikte på att snart kunna lägga fram
ett förslag.


2. Skattestimulanser (mom. 17)


Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:


Utskottet har som motivering för att avstyrka ett antal
motioner med förslag om olika skattelättnader hänvisat till
bl.a. de ändringar i företagsbeskattningen som riksdagen
beslutade om i höstas. Vi socialdemokrater delar uppfattningen
att motionerna skall avstyrkas men har en annan motivering till
detta. Vi vill hålla fast vid principerna för 1991 års
skattereform, vilket för företagsbeskattningen innebär en
skattesats om 30 % i förening med en bred skattebas och få
reserveringsmöjligheter. De olika motionsförslagen om nya
reserveringsmöjligheter och avdrag för olika ändamål strider mot
dessa principer.


3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18)


Peter Kling (nyd) anför:


Skatteutskottet har både riksmötet 1992/93 och riksmötet
1993/94 uttalat sig för att de speciella problem som råder för
yrkesfiskarna skall uppmärksammas i lämpligt sammanhang. Det är
i och för sig bra att regeringen nu äntligen tagit ett initiativ
i frågan, även om det har skett ganska lång tid efter det första
uttalandet från skatteutskottet. Jag kommer att följa upp hur
arbetet fortskrider. Det är angeläget att yrkesfiskarna inom
kort kan få de bättre regler som måste till för att de skall
klara konkurrensen gentemot grannländerna.


Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Lars Bäckström (v) anför:


Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
(mom. 1)


Vänsterpartiet motsatte sig det riksdagsbeslut hösten 1993 som
gav stora skattelättnader till företag och kapitalägare.
Vänsterpartiet föreslår att företagsbeskattningen ges en annan
inriktning. Riksdagen bör riva upp beslutet från hösten 1993 och
ge regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk
utredning i syfte att göra en grundlig utredning om hur
företagsbeskattningen skall utformas.


Tillväxtskapande åtgärder är nödvändiga för att bekämpa
arbetslösheten och få balans i den offentliga ekonomin. Det är
viktigt att företagsbeskattningen utformas i enlighet härmed.
Redan innan regeringen Bildt tillträdde hade Sverige i ett
internationellt perspektiv en låg effektiv beskattning både på
bolag och på kapital. Sveriges bolagsbeskattning var redan då en
av de förmånligaste inom OECD-området.


Under innevarande mandatperiod har en borgerlig
riksdagsmajoritet drivit igenom ytterligare stora
skattelättnader för företag och kapital. En låg företags- och
kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt. En
uthållig ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden
annan ekonomisk politik än den som förs av den nuvarande
regeringen.


Det konkreta förslag till ändringar i beskattningen av företag
och kapital som Vänsterpartiet vill genomföra har beskrivits i
motion 1993/94:Sk352. Huvudpunkter i förslaget är en återgång
till en likformig beskattning av kapital- och bolagsinkomster om
30 % fr.o.m. 1995 års inkomster och att Annellavdraget
återinförs. Riksdagen bör nu begära att regeringen återkommer
med förslag om de lagändringar som behövs för detta och
samtidigt besluta om riktlinjer för det parlamentariska
utredningsarbete som Vänsterpartiet föreslår. Dessa riktlinjer
innebär enligt Vänsterpartiets motion bl.a. att den effektiva
bolagsbeskattningen på sikt bör höjas till vad som är normalt
inom EU. En vinstdelningsskatt för uppbyggnad av framtidsfonder
för fortbildning och kompetensutveckling i företagen bör
utredas.


Vänsterpartiet har vidare uttalat sig till förmån för att
utreda förutsättningarna för direktavskrivningar och som ett
alternativ direktavskrivningar som begränsas till hemmamarknaden
eller för projekt av särskilt miljöintresse och/eller
bygginvesteringar. I ett sådant utredningsarbete bör även frågan
om direktavskrivningar kan leda till oönskade former av
avancerad skatteplanering prövas.


Om riksdagen ställer sig bakom Vänsterpartiets förslag om
företagsbeskattningen kommer de förslag som ställs i proposition
1993/94:234 att fungera som temporära övergångslösningar fram
till dess att nya regler kan gälla fr.o.m. inkomståret 1995.


Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)


Skattereglerna för företag och kapital påverkar
förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som
skall pågå under lång tid. Det är viktigt att de som har
ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån internationellt
konkurrenskraftiga och stabila spelregler. Det är därför en stor
fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor kan tas under så stor
parlamentarisk enighet som möjligt. Den parlamentariska
utredning som Vänsterpartiet har föreslagit bör syfta till att
förankra besluten i ett brett politiskt fält, men också hos
arbetsmarknadens parter, näringsliv och allmänhet.
Vänsterpartiet anser att det finns goda möjligheter att nå en
önskvärd enighet kring företagsbeskattningen.


Genom sin handläggning har regeringen i stället skapat
osäkerhet om företagsbeskattningen. Regeringen ökar dessutom
aktivt osäkerheten genom att lägga förslag till riksdagen som
man sedan tar tillbaka. Ett exempel är regeringens skrivelse
till riksdagen i december 1994, där man meddelade att man avser
att lägga förslag om den s.k. JIK-metoden -- ett förslag som
regeringen sedan tar tillbaka genom proposition 1993/94:234. Ett
annat exempel på regeringens ogenomtänkta sätt att hantera dessa
frågor är beslutet om skattefrihet för aktieutdelningar -- ett
beslut från december 1993 som regeringen tvingas ompröva redan
våren 1994 genom proposition 1993/94:234.


Enligt Vänsterpartiets mening är det oacceptabelt att besluta
om upprepade ändringar i spelreglerna för företagen i ett så
kort tidsperspektiv som det här är fråga om.
Lagstiftningsfrågorna måste därför i fortsättningen beredas
grundligare. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.


Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)


Reglerna för beskattningen av fysisk persons näringsverksamhet
har gjorts så krångliga att småföretagarna kommer att bli mer
beroende av redovisningsfirmor och dyra konsulter.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda enklare
skatteregler för enskild näringsverksamhet. Detta överensstämmer
med förslaget i Vänsterpartiets motion Sk352 yrkande 6.


Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4 och
mom. 25 i motsvarande del)


Redan i samband med beslutet om slopad skatt på
aktieutdelningar och halverad skatt på realisationsvinster på
aktier varnade Vänsterpartiet för att detta skulle kunna leda
till en rad negativa effekter, bl.a. att slopandet av skatten på
aktieutdelningar gör det mer attraktivt att dela ut vinsten än
att återinvestera den i företaget. Regeringen bekräftar nu genom
proposition 1993/94:234 att Vänsterpartiet hade rätt i denna
kritik. Enligt regeringsförslaget skall undantaget från
skatteplikt begränsas under 1994. Vänsterpartiet noterar att
regeringen tar ett steg i rätt riktning, men konstaterar
samtidigt att en bättre lösning vore att återinföra full
skatteplikt. Förslag om detta framställs också i Vänsterpartiets
motion Sk352. Vad gäller hemställan under moment 4 biträder
Vänsterpartiet reservation från Socialdemokraterna under
momenten 4 och 25 i motsvarande del.


En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)


Flera tunga remissinstanser har kritiserat förslaget om att de
anställdas lönesumma skall öka utrymmet för
kapitalinkomstbehandlingen i fåmansföretag, bl.a. för att det
komplicerar skattereglerna. Vänsterpartiet har varit berett att
acceptera förslaget under förutsättning att det finansieras inom
den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom ett bifall till
yrkande 21 i motion Sk352. Förslaget innebär annars en
försvagning av statsbudgeten med 155 miljoner kronor. Eftersom
Vänsterpartiets förslag om 30 % bolagsskatt inte vunnit gehör
under utskottsbehandlingen yrkar jag avslag på regeringens
förslag om en lönesummeregel. Detta innebär att Vänsterpartiet
biträder reservation från Socialdemokraterna under momenten 8
och 25 i motsvarande del.


Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9 och mom. 25 i
motsvarande del)


Vänsterpartiet har länge påtalat att enskilda näringsidkare
och handelsbolag beskattats hårdare än aktiebolag. Skillnaden
bör utjämnas genom att lättnader för de enskilda näringsidkarna
finansieras via ett ökat skatteuttag på aktiebolagen. Detta är
särskilt rimligt som aktiebolagen i Sverige har och länge har
haft internationellt sett mycket gynnsamma skatteregler.
Regeringens förslag om att höja klyvningsräntan för positiv
räntefördelning med två procentenheter försvagar statsbudgeten
med ca 300 miljoner kronor. Vänsterpartiet har varit berett att
tillstyrka detta förslag under förutsättning att en utjämning
inom företagsbeskattningens ram kan ske enligt Vänsterpartiets
förslag. Under utskottsberedningen har Vänsterpartiet inte fått
uppslutning kring sitt förslag. Vi måste därför avvisa de
skattelättnader som regeringen nu föreslagit i proposition
1993/94:234.


Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25 i
motsvarande del)


Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag
mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen
under momenten 10 och 25 i motsvarande del.


Upphovsmannakonto (mom. 12)


Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag
mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen
under moment 12.


Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)


Vänsterpartiet redovisade redan i samband med 1991 års
skattereform att vi kunde tänka oss en begränsad kvittningsrätt.
Våra överväganden grundade sig på bl.a. de problem som finns i
glesbygd och för vissa kombinationsföretag. Den kvittningsrätt
som infördes hösten 1993 öppnar emellertid för vida möjligheter
till skatteundandragande. Vänsterpartiet anser att
kvittningsrätten måste begränsas såväl vad gäller summor som
tidsrymd. För att systemet inte skall ge kraftiga
tröskeleffekter kan avdragsrätten dessutom behöva trappas ned
under några år. En utredning bör få i uppgift att se över
systemet med kvittningsrätt. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.


Övrigt


Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag
mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen
under moment 20 om avgifter till arbetsgivarorganisationer, m.m.
Jag biträder även Socialdemokraternas särskilda yttrande om
skattestimulanser under moment 17.


Yrkanden


Mot bakgrund av det anförda biträder jag hemställan i
reservationerna 4, 6, 8, 9 och 12 (s) samt anser jag att
utskottet under momenten 1--3, 9 och 25 i motsvarande del och 13
borde ha hemställt:


1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena
8, 9, 11 och 16--23 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk51
yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 hos
regeringen begär förslag om ändringar i beskattningen av företag
och kapital i enlighet med motion 1993/94:Sk352 samt som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet, m.m.,


2. beträffande lagstiftningsarbetet på
företagsskatteområdet


att riksdagen


a) med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 och med
anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
lagstiftningsarbetet,


b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till
handlingarna,


3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 6
och med anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utvärdering,


9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 3
avslår proposition 1993/94:234 i denna del,


13. beträffande kvittning av underskott i
näringsverksamhet


att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 7
och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utredning om begränsningar i kvittningsrätten och avslår
motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande
3 och 1993/94:Sk353 yrkande 20,


25. beträffande lagförslagen i fråga om positiv
räntefördelning, m.m.


att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och
hemställts under mom. 9 avslår det i proposition 1993/94:234
framlagda förslaget till ändring i 3 och 5 §§ lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning.




Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Lagförslagen 4
Motionerna 60
Motioner väckta med anledning av propositionen 60
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 61
Utskottet 65
Inledning 65
Företagsbeskattningens allmänna inriktning 66
Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 70
Beskattning av vissa utdelningsinkomster 71
Beskattning av delägare i fåmansföretag 72
Positiv räntefördelning, m.m. 75
Kvittning av underskott i näringsverksamhet 77
Miljöklassindelningen av oljeprodukter 78
Övriga frågor 80
Hemställan 84
Reservationer 96
1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen (mom. 1) (s) 96
2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)
(s) 97
3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)
(s) 98
4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994
(mom. 4) (s) 98
5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6)
(nyd) 99
6. En lönesummeregel (mom. 8) (s) 100
7. En lönesummeregel (mom. 8) (nyd) 100
8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10)
(s) 101
9. Upphovsmannakonto (mom. 12) (s) 101
10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)
(s) 102
11. Skattestimulanser (mom. 17) (nyd) 102
12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20)
(s) 103
13. Skogsbilvägar (mom. 22) (nyd) 103
Särskilda yttranden 104
1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen (mom. 1) (nyd) 104
2. Skattestimulanser (mom. 17) (s) 104
3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18) (nyd) 104
Meningsyttring av suppleant 105
Beslutet om lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen (mom. 1) 105
Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)
106
Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)
106
Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994
(mom. 4) 107
En lönesummeregel (mom. 8) 107
Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9) 107
Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10) 107
Upphovsmannakonto (mom. 12) 108
Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)
108
Övrigt 108
Yrkanden 108