Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU20

Skattepolitiken

Innehåll

1993/94
SkU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om
skattepolitiken och beskattningen av enskilda personer m.m.
Med anledning av en av motionerna förordar utskottet ett
riksdagsuttalande angående F-skattesedlar. I övrigt avstyrker
utskottet motionerna.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer (från s och från
nyd) och en meningsyttring (v).

Motionerna

1993/94:Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring i kommunalskattelagen vad avser
förmånstagare till pensionsförsäkring.
1993/94:Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om
avdragsrätt för gåvor till internationalisering av
utbildningen på alla nivåer.
1993/94:Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.
1993/94:Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett införande av en
u-skattsedel.
1993/94:Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för
vissa gåvor för ideellt och humanitärt ändamål.
1993/94:Sk315 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avdragsgilla gåvor vid juletid.
1993/94:Sk316 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om avdragsgillt
kulturstöd.
1993/94:Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att befria måltidsförmåner från sociala
avgifter.
1993/94:Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för
skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker
yrkesmässigt, från 5 000 kr till 10 000 kr.
1993/94:Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avdrag för vissa tjänster i hemmet.
1993/94:Sk333 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av arvoden för personer som deltar i
medicinska försök.
1993/94:Sk334 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ett avdrag införs för
hushållstjänster motsvarande det avdrag som redan införts för
reparationsarbeten i bostaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredningen om
förutsättningar för expansion av privat tjänsteproduktion vad
gäller frågan om kvinnors tjänsteproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förmånsbeskattning av fri parkering vid
arbetsplatsen.
1993/94:Sk335 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett omedelbart avskaffande av sambeskattningen av
förmögenhet.
1993/94:Sk340 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att befria måltidssubventioner från sociala
avgifter.
1993/94:Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bilförmånsbeskattning.
1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utvärdering av
skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skattehöjning.
1993/94:Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.
1993/94:Sk346 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förändra bilförmånsreglerna för småföretagare.
1993/94:Sk347 av Peeter Luksep (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av definitionen av privata dagmammor i
skattehänseende, så att de oberoende av verksamhetens
omfattning erhåller F-skattsedel.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag över
brytpunkten enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om höjd statsskatt från 20 till
25 % enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt skikt i
skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt skatt på förmånsvärdet för
tjänstebil,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattereglerna för det individuella
pensionssparandet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för pensionsförsäkringar och
pensionssparande,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avveckling av avdragsrätten för
skuldräntor,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag på ett strikt
avdragstak för bruttoräntor överstigande 110 000 kr enligt
vad i motionen anförts,
15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, återinför de
tidigare regler för ränteavdrag som gällde före riksdagens
beslut med anledning av regeringens proposition 1991/92:60,
30. att riksdagen beslutar att inte avveckla
förmögenhetsskatten fr.o.m. 1996 års taxering enligt vad i
motionen anförts,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en reformerad förmögenhetsbeskattning,
32. att riksdagen beslutar att införa nya skalsteg i
förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,
33. att riksdagen beslutar om en förändrad begränsningsregel i
förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,
34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda
skatteskalor i arvs- och gåvobeskattningen enligt vad i
motionen anförts,
35. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten enligt vad i
motionen anförts.
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattesystemets utformning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättande av en
förenklingskommission,
7. att riksdagen beslutar att grundavdraget skall vara 32 %
av basbeloppet vid 1995 års taxering,
8. att riksdagen beslutar att grundavdrag skall få göras vid
taxeringen till statlig inkomstskatt fr.o.m. 1996 års
taxering,
9. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten
fr.o.m. den 1 januari 1995 höjs till 25 % på inkomster över
den s.k. brytpunkten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
höjningen av statsskatten skall användas för att finansiera
kostnaderna för arbetslösheten, och att den skall kvarstå till
dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i
balans,
13. att riksdagen beslutar att skatten på fysiska personers
och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30 % även efter den
1 januari 1995,
18. att riksdagen beslutar att nuvarande lagregler om
förmögenhetsskatt skall fortsätta att gälla även efter den 1
januari 1995,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag
om förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt i enlighet med vad som
anförts i motionen,
28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
stipendiebeskattningen i syfte att åstadkomma likformighet och
likabehandling,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillkallande av en parlamentarisk
skatteberedning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetet i Kommittén för utvärdering av
skattereformen (KUSK).
1993/94:Sk354 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en solidaritetsskatt.
1993/94:Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den gör en
översyn av hur skatteregler och regler för KBT berör
pensionärer enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö
(nyd,m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om att det skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt
två hästar per person.
1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för enskilda bidrag till
föreningslivet.

Utskottet

Skattepolitikens inriktning m.m.
De motionsyrkanden som utskottet tar upp i detta betänkande
gäller skattepolitikens allmänna inriktning m.m. och
utformningen av beskattningen av enskilda personer.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisar motionärerna sin
skattepolitik och framställer en rad yrkanden om ändringar som
utskottet tar upp under särskilda rubriker i detta betänkande
eller behandlar i andra betänkanden om företagsbeskattning,
aktiebeskattning och indirekta skatter. Motionerna innehåller
en omfattande kritik mot regeringens skattepolitik och innebär
sammanfattningsvis att man av samhällsekonomiska,
miljöpolitiska och fördelningspolitiska skäl bör återgå till
den tidigare skattepolitiken och dessutom höja beskattningen
på vissa områden och för vissa grupper.
Enligt Socialdemokraternas beräkningar innebär deras förslag
skatteskärpningar på 8 300 miljoner kronor redan för
budgetåret 1994/95 i form av höjd marginalskatt, återgång till
tidigare regler för aktier och ändringar av
företagsbeskattningen. Motionen innebär vidare att den
generella nedsättningen av skattesatsen för kapitalinkomster
från 30 till 25 % per den 1 januari 1995 inte skall
genomföras, vilket till följd av motsvarande ändringar för dem
som har underskott totalt sett beräknas ge ett skattebortfall
på 1 000 miljoner kronor, och att förmögenhetsskatten skall
bevaras. Socialdemokraternas förslag innehåller också
skattelättnader på 3 200 miljoner kronor i form av höjt
grundavdrag (från 25 till 32 % av basbeloppet) och 5 000
miljoner kronor i form av en tillfällig konjunkturstimulans
genom direktavskrivningar för investeringar. Beräkningarna av
skatteutfallet avser genomgående budgetåret 1994/95 och
innebär totalt sett skattelättnader på 900 miljoner kronor. --
Västerpartiets förslag innebär kraftigare skärpningar av
marginalskatterna och av beskattningen av kapital och företag
och höjningar av energi- och miljöbeskattningen. Enligt
Vänsterpartiets beräkningar innebär deras förslag
skatteskärpningar på 10 300 miljoner kronor för budgetåret
1994/95. Inkomstförstärkningen beräknas i motionen till
28 000 miljoner kronor för år 1995. Totalbeloppen i de båda
motionerna är inte direkt jämförbara bl.a. därför att
beräkningarna avser olika perioder.
S-motionen utmynnar också i krav på ett riksdagsuttalande i
anslutning till vad som anförts i motionen om skattessystemets
utformning. Vidare yrkas att en skatteförenklingskommission
och en parlamentarisk skatteberedning skall tillsättas och att
arbetet i Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK,
Fi 1990:08) påskyndas (yrkandena 1, 2, 29 och 30).
Ett jämförbart utredningsyrkande framställs i motion Sk343 av
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) där motionärerna
begär en utvärdering av skattesystemet och dess roll i
fördelningspolitiken (yrkande 1).
Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade
yrkanden från motionärernas sida bestämt motsatt sig att
återgå till den tidigare högskattepolitiken. Som utskottet
konstaterade senast i höstas (1993/94:SkU1y, jfr prop. 25,
FiU1) råder det bred enighet om att den höga arbetslösheten
och de stora underskotten i statsfinanserna utgör de
allvarligaste symptomen på den ekonomiska krisen i Sverige och
att den viktigaste uppgiften därför är att snabbt skapa
förutsättningar för fler jobb i ett växande näringsliv.
Regeringens politik har alltsedan hösten 1991 haft denna
inriktning. Som ett led häri har ingått att begränsa det
alltför höga skattetrycket, i första hand genom att sätta ned
eller avskaffa sådana inslag i beskattningen som har bedömts
som särskilt skadliga. En sammanfattning av regeringens
förslag i dessa hänseenden och riksdagens beslut har lämnats i
utskottets betänkande 1992/93:SkU20. Bland de åtgärder som
härefter har genomförts bör särskilt nämnas att grundavdraget
slopats vid taxeringen till statlig inkomstskatt (se prop.
1993/94:90, SkU10) i syfte att underlätta en bred förankring
av krispolitiken. Vidare har dubbelbeskattningen av
aktiebolagens utdelade vinster slopats genom att undanta
aktieutdelningar från beskattning. I samband därmed har
beskattningen av reavinster på aktier begränsats och
företagsbeskattningen justerats även i övrigt för att
återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk ekonomi
(prop. 1993/94:50, SkU15).
Utskottet anser nu liksom tidigare att regeringens politik har
lagt grunden för en positiv ekonomisk utveckling. Den allmänna
utvecklingen under senare tid bekräftar enligt utskottets
uppfattning att vi nu står inför en återhämtning och att åren
av stagnation är på väg att brytas.
I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda att
den förda skattepolitiken omprövas. Enligt utskottets
uppfattning bör ansträngningarna liksom hittills inriktas på
att minska skattetrycket och att begränsa de svåra
skadeverkningar som de alltför höga marginalskatterna och
stora skattekilarna har medfört för hela vår ekonomi.
Beträffande de fördelningspolitiska frågorna vill utskottet
återigen framhålla att man i första hand bör säkerställa en
ekonomisk utveckling som innebär att det även i framtiden
kommer att finnas ett välstånd att fördela.
Av det anförda framgår att utskottet inte kan ställa sig bakom
att skattepolitiken läggs om i den riktning som förordas i
motionerna. Enligt utskottets mening är det inte heller
påkallat att -- såsom yrkas i s-motionen Sk353 -- kort tid
efter det omfattande utredningsarbete som ligger bakom 1990
års skattereform -- och vid sidan av det utredningsarbete i
övrigt som pågår rörande beskattningen -- tillsätta en ny
förenklingskommission och en ny allmän parlamentarisk
skatteberedning. Det bör nämnas att regeringen i dagarna har
utfärdat direktiv för en parlamentarisk utredning om en ökad
miljörelatering av skattesystemet. När det gäller Kommittén
för utvärdering av skattereformen (Fi 1990:08) bör det
framhållas att arbetet i kommittén med nödvändighet måste
grunda sig på statistiska uppgifter rörande förhållandena före
och efter skattereformen. Det är först nu, i och med att
sådana uppgifter blivit tillgängliga för år 1991, som man kan
bedöma utvecklingen i ett fördelningspolitiskt perspektiv. Vad
som har framkommit hittills visar att materialet kan behöva
kompletteras. Utskottet har mot denna bakgrund inte något att
invända mot den arbetsplan som utredningen har presenterat.
Arbetsplanen innebär att utredningen kommer att redovisa
uppdraget löpande genom delrapporter och att slutrapporten
kommer att avges under våren 1995.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk353 yrkandena 1,
2, 29 och 30 och motion Sk343 yrkande 1.
Skatteuttaget
Till följd av krisuppgörelsen mellan regeringspartierna och
Socialdemokraterna hösten 1992 sänktes grundavdraget vid
inkomsttaxeringen från 32 till 25 % av basbeloppet fr.o.m.
inkomståret 1994, dvs. med 2 400 kr, eftersom basbeloppet för
1994 är 35 200 kr. Grundavdraget har enligt riksdagsbeslut
förra året (1992/93:FiU30 och prop. 1993/94:90, SkU10) slopats
vid den statliga taxeringen för inkomståren 1994 och 1995.
Dessa båda åtgärder innebär i princip att kommunalskatten höjs
för alla med ca 750 kr och att den statliga inkomstskatten för
dem som har inkomster på ca 200 000 kr eller mer höjs med
2 240 kr. Beslutet att slopa grundavdraget statligt grundade
sig på önskemålet att underlätta en bred förankring av
krispolitiken.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) återkommer motionärerna till de krav
på ändringar av skatteuttaget som de ställde förra året.
S-motionen innebär att grundavdraget skall återställas till
32 % av basbeloppet med verkan fr.o.m. inkomståret 1994, att
det statliga grundavdraget skall återinföras fr.o.m.
inkomståret 1995 och att den statliga inkomstskatten, som
utgår med 20 % över den s.k. brytpunkten, samtidigt höjs till
25 %. Höjningen av statsskatten skall enligt motionen
användas för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten och
kvarstå tills Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är
i balans (yrkandena 7--10). -- V-motionen innebär att
grundavdraget skall trappas av i inkomstläget
160 000--200 000 kr så att det upphör även kommunalt för
inkomster över den s.k. brytpunkten. Vidare skall enligt denna
motion statsskatten höjas till 25 % och för inkomster över
300 000 kr till 30 %, allt med verkan fr.o.m. inkomståret
1995 (yrkandena 1--3).
Motionerna grundar sig på statsfinansiella och
fördelningspolitiska skäl. Av samma skäl yrkas i två andra
motioner -- yrkande 2 i motion Sk343 av Bengt Silfverstrand
och Bo Bernhardsson (s) och motion Sk354 av Inge Carlsson och
Lars Stjernkvist (s) -- riksdagsuttalanden om behovet av
skattehöjningar i form av en s.k. solidaritetsskatt för
höginkomsttagare.
Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor
förra året är det viktigt att slå vakt om grundprincipen i
skattereformen att marginalskatterna skall begränsas till
högst 50 %. Enligt utskottets uppfattning bör man inte på
nytt öka de skadliga marginaleffekterna i skattesystemet.
Detta innebär samtidigt att det saknas utrymme för att frångå
krisöverenskommelsen att begränsa det fasta grundavdraget till
25 % av basbeloppet. En återgång till den tidigare nivån
innebär ett kommunalt skattebortfall på över 4 miljarder
kronor. Detta kräver ytterligare regleringar med kommunerna,
vilket då innebär en oacceptabel försvagning av statsbudgeten.
Som framgår av vad utskottet redan har anfört bör man i
stället skapa en grund för en på längre sikt hållbar
fördelningspolitik genom att stå fast vid strävandena att
begränsa budgetunderskotten och förbättra de
samhällsekonomiska förutsättningarna för en uthållig tillväxt,
expansion av enskild näringsverksamhet och en ökad
sysselsättning.
Utskottet vidhåller alltså sin ståndpunkt i dessa frågor och
avstyrker motionerna i de aktuella delarna.
Kapital
Bland de ändringar i beskattningen som genomfördes hösten 1991
(prop. 1991/92:60, SkU10) ingick bl.a. en avveckling av
förmögenhetsskatten, sänkt arvs- och gåvoskatt och en sänkning
av skatten på kapitalinkomster från 30 till 25 %, en sänkning
som har genomförts fr.o.m. 1993 års taxering i fråga om
reavinster på aktier och vissa andra värdepapper.
Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och medelstora
företag slopades och arvs- och gåvoskatten sänktes betydligt.
Beslutet innebar också ett antal följdändringar i fråga om
skattereduktionen för underskott. Som ett resultat av det s.k.
krispaketet som regeringen lade fram hösten 1992 efter
överenskommelse med Socialdemokraterna har detta beslut
ändrats så att den sänkning av skattesatserna för
kapitalinkomster, som ännu inte trätt i kraft, skjutits upp
till den 1 januari 1995 (prop. 1992/93:50, SkU3y, FiU1,
SkU18). Slopandet av förmögenhetsskatten har också skjutits
upp till denna tidpunkt. -- Hösten 1993 slopades
dubbelbeskattningen av aktiebolagens utdelade vinster genom
undantag från beskattning för utdelning på aktier.
Dubbelbeskattningen av kvarhållen vinst lindrades genom en
begränsning av beskattningen av reavinster på aktier (prop.
1993/94:50, SkU15). Till dessa frågor återkommer utskottet i
ett särskilt betänkande om företagsbeskattning m.m. senare i
vår.
I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att skatten på
kapitalinkomster skall vara 30 % och att förmögenhetsskatten
skall behållas även efter 1994 (yrkandena 13 och 18). De begär
också förslag från regeringen om nya regler för
förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten av innebörd
bl.a. att olika förmögenhetstillgångar beskattas enligt
likartade grunder (yrkande 19).
Även i motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att
förmögenhetsskatten skall behållas och reformeras (yrkandena
30 och 31). I motionen yrkas vidare att uttaget av
förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt skärps (yrkandena
32--34). Motionärerna återkommer också med ett yrkande om att
stämpelskatten, som utgår med 0,4--3,0 % vid förvärv av fast
egendom m.m. och på aktier och inteckningar, höjs med 0,25
procentenheter.
Riksdagens beslut i fråga om skattesatsen för
kapitalinkomster, förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten
har vid upprepade tillfällen prövats på nytt med anledning av
väckta motioner. I sitt betänkande 1992/93:SkU20 hänvisade
utskottet till de skäl som legat till grund för riksdagens
ställningstaganden i dessa frågor och erinrade samtidigt om
att förmögenhetsskatten och arvsskatten utgjort en allvarlig
belastning framför allt för små och medelstora företag.
Utskottet anförde att det skulle innebära ett allvarligt slag
mot en positiv utveckling och försvåra tillgången till
riskkapital om man återgår till en förmögenhetsbeskattning och
tidigare skatteskala för arvs- och gåvoskatten. De förslag som
motionärerna nu upprepar innebär därutöver en allvarlig
skärpning av dessa skatter just för små och medelstora
företag. När det gäller beskattningen av kapitalinkomster är
skatteuttaget, som utskottet anförde i det nämnda betänkandet,
fortfarande högt och medför snedvridande effekter, särskilt
som beskattningen drabbar alla slags nominellt beräknade
kapitalinkomster.
Utskottet, som under år 1993 på nytt har framhållit dessa
synpunkter i olika yttranden till finansutskottet
(1992/93:SkU5y och 1993/94:SkU1y), har inte skäl att nu ändra
ståndpunkt i dessa frågor utan avstyrker motionerna i dessa
delar.
När det gäller stämpelskatten har utskottet senast i sitt
betänkande 1992/93:SkU33 och i sitt yttrande 1993/94:SkU5y
till finansutskottet deklarerat som sin principiella
uppfattning att speciella skatter av detta slag har
snedvridande effekter som bör undvikas. Eftersom man från
Vänsterpartiets sida inte har åberopat andra skäl för sitt
yrkande än att en skattehöjning med 0,25 procentenheter ingår
i deras budgetpolitik avstyrker utskottet deras yrkande även i
detta avseende.
Utskottet har också att ta ställning till motion Sk335 av
Lotta Edholm (fp) om ett omedelbart avskaffande av
sambeskattningen av förmögenhet.
Utskottet, som nyss har avstyrkt att frågan om en avveckling
av förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 omprövas,
finner inte skäl att nu förorda en särskild lösning av
sambeskattningsfrågan. Utskottet avstyrker alltså motionen.
I motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) återkommer
ett yrkande om skattefrihet för räntor på högst 1 000 kr för
barn och ungdom.
Bakgrunden till motionen är att det s.k. sparavdraget på
1 600 kr har slopats och att grundavdrag inte längre medges
från kapitalinkomster. Bankerna skall lämna kontrolluppgifter
på räntor som sammanlagt uppgår till 100 kr eller mer, och de
skall också dra preliminärskatt. Till följd av svårigheter för
bankerna att fullgöra avdragsskyldigheten i fråga om småbelopp
skall skatteavdrag på ränta göras endast om räntan uppgår till
minst 100 kr per konto. Reglerna kan på grund av denna
konstruktion föranleda kvarskatt med obetydliga belopp, t.ex.
för barn som inte har andra inkomster än småräntor.
Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU20 haft
förståelse för syftet att förenkla reglerna men har med
hänvisning till den statsfinansiella situationen avstyrkt de
motionsyrkanden som då förelåg. Å andra sidan har utskottet
framhållit att de närmast tekniska problem som sammanhänger
med denna fråga givetvis bör kunna tas upp av den
uppbördsutredning som nu pågår (Skattebetalningsutredningen
Fi 1993:07). Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och
avstyrker motionen i avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet.
Stipendier
Yrkande 28 i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller
krav på en översyn av stipendiebeskattningen i syfte att
åstadkomma likformighet och likabehandling.
Bakgrunden till motionen är att riksdagen hösten 1992
beslutade att begränsa skattefriheten för stipendier till vad
som gällde före en lagändring 1983 (prop. 1992/93:127, SkU14),
nämligen att skattefrihet medgavs om stipendiet utgick för
kurser som enbart hade till syfte att höja den allmänna
kunskapsnivån. Återgången till de tidigare reglerna grundade
sig på uppfattningen att man genom 1983 års regler tillskapat
ett särskilt undantag för sådana stipendier för utbildning av
fackliga förtroendemän som enligt allmänna principer borde
beskattas. Kritiken från motionärernas sida mot lagändringen
1992 har riktat sig mot att beslutet endast berör fackliga
stipendier och att denna skatteskärpning för en viss
kategori enligt deras mening måste anses stötande.
Vid sin prövning av samma fråga 1993 vidhöll utskottet
(1992/93:SkU20) att 1983 års undantag gick för långt och fann
inte skäl att med anledning av motionerna förorda någon
förnyad utredning av skattereglerna för stipendier. I den
aktuella motionen har inte anförts något nytt som bör
föranleda en annan bedömning, och utskottet avstyrker alltså
motionen i denna del.
Bilförmån
Hösten 1993 resulterade den översyn som pågått rörande
beskattningen av tjänsteinkomster i att förmånsbeskattningen
av tjänstebilar deltaljjusterades. Samtidigt förbättrades
möjligheterna till jämkning av förmånsvärdena. Vissa frågor
som kvarstod olösta bereds skyndsamt vidare inom
Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner
som tillämpas.
I motion Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) begär
motionärerna att önskemål om lättnader i beskattningen för
äldre bilar och för bilar som utnyttjas såsom arbetsredskap
skall vägas in i den fortsatta beredningen av reglerna. Vidare
yrkas i motion Sk346 av Tuve Skånberg (kds) att en firmabil
bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning
skall behöva aktualiseras. Motion Sk352 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) går i annan riktning. Motionärerna begär ett
riksdagsuttalande om att beskattningen av tjänstebilar bör
skärpas (yrkande 4).
Utskottet utgår från att den översyn som nu pågår inom
regeringskansliet kommer att redovisas inom kort, och enligt
utskottets uppfattning saknas det skäl att nu gå in på en
närmare omprövning av de avvägningar som ligger till grund för
riksdagsbeslutet i höstas. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna i dessa delar.
Lunchförmåner
I motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och
Sk340 av Björn Ericson (s) begär motionärerna ett
riksdagsuttalande om att måltidsförmåner bör befrias från
sociala avgifter.
Vid sin senaste behandling av denna fråga har utskottet --
senast i betänkandet 1993/94:SkU10 -- avstyrkt likartade
yrkanden med hänvisning till den undersökning som pågått inom
Lantbrukets utredningsinstitut av hur lunchätandet, branschen
och de anställda påverkas av de nya regler som genomfördes i
samband med 1990 års skattereform. Institutet har numera
avlämnat sin slutrapport till regeringen, och utskottet utgår
nu liksom tidigare från att regeringen kommer att slutföra
beredningen av detta ärende skyndsamt. I avvaktan på
regeringens kommande redovisning av detta ärende avstyrker
utskottet motionerna.
Utlandstraktamenten
I motion Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
yrkas att utlandstraktamenten i princip skall behandlas på
samma sätt som andra traktamenten.
Skattelagstiftningen i höstas innebär att reglerna har ändrats
med verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:90,
SkU10) och att syftet med motionen har tillgodosetts så långt
som möjligt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen.
Dagbarnvårdare
I motion Sk347 av Peeter Luksep (m) begär motionären ett
riksdagsuttalande av innebörd att dagmammor bör få ökade
möjligheter att tilldelas F-skattesedel. Enligt motionären
utfärdar skattemyndigheterna inte F-skattesedel för den som
har mindre än fem dagbarn. Enligt de regler som tillämpas i
fråga om barnomsorgen i Stockholms kommun innebär detta i sin
tur att dagmamman går miste om s.k. barnpeng.
F-skattesedel skall enligt gällande regler i princip utfärdas
för var och en som driver en självständig näringsverksamhet
eller som kan antas komma att bedriva en sådan verksamhet.
Något stöd för att tillämpa reglerna på ett sätt som innebär
att man i fråga om s.k. dagmammor endast tar hänsyn till det
antal dagbarn som verksamheten omfattar finns inte i
lagstiftningen. Frågan bör prövas med hänsyn till samtliga
omständigheter i det enskilda fallet. Avsikten har varit att
F-skattesedel skall utfärdas för den som varaktigt bedriver
eller skall bedriva en verksamhet som bör bedömas som en
självständig rörelse. Det torde inte vara möjligt att avpassa
dessa regler med särskild hänsyn till vad som kan anses
lämpligt i fråga om s.k. dagmammor och olika kommunala regler
om barnpeng m.m. Enligt utskottets mening är
skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis
ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för
Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). Utskottet anser att
riksdagen med anledning av motionen som sin mening bör ge
regeringen till känna vad som här har anförts.
Hushållsarbete
Motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) går ut på att införa
en avdragsrätt för kostnader för barntillsyn och andra
tjänster i hushållet i syfte bl.a. att skapa nya
arbetstillfällen och att underlätta främst för kvinnor att
söka sig ut i förvärvslivet. I samma syfte yrkas i motion
Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds)
skattelättnader för arbetslösa ungdomar i form av befrielse
från moms och arbetsgivaravgifter. I motion Sk334 av Karin
Pilsäter (fp) föreslås att det tillfälliga s.k. ROT-avdraget
utvidgas till att gälla andra hushållstjänster än
reparationer, på samma villkor i övrigt, och att Utredningen
(Fi 1993:19) om förutsättningarna för expansion av privat
tjänsteproduktion får tilläggsdirektiv att närmare utreda
denna fråga. Motionären anvisar också möjligheten att
finansiera åtgärder i denna riktning genom att förmånsbeskatta
fria parkeringsplatser.
De frågor som tas upp i motionerna ingår i uppdraget för den
nämnda Utredningen om förutsättningarna för expansion av
privat tjänsteproduktion (Fi 1993:19). Utredningsmannen skall
enligt sina direktiv bl.a. analysera önskvärdheten av en
differentiering av olika skatter, och hans förslag, som kommer
att läggas fram inom kort, har under den senaste tiden ingått
i den offentliga debatten.
Bred enighet råder om att det -- bl.a. mot bakgrund av den
höga ungdomsarbetslösheten -- är angeläget att pröva olika
vägar för att få fram riktiga jobb. Som statsrådet Bo Lundgren
anfört i ett frågesvar i riksdagen den 15 februari 1994 bör
emellertid en närmare analys av utredningsförslaget anstå till
dess att betänkandet har presenterats. Samtidigt vill
utskottet framhålla att frågan om avdrag för kostnader för
barnomsorg ingår i det förslag till ett beskattat
vårdnadsbidrag som regeringen nu har lagt fram (prop.
1993/94:148).
Med hänvisning till de överväganden som redan pågår i de
aktuella frågorna finner utskottet att det för närvarande
saknas skäl för riksdagen att föranstalta om några särskilda
åtgärder med anledning av motionerna.
Pensionssparandet
I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ingår yrkanden av
innebörd att skattesubventionerna för pensionssparande bör
dras ned och att avdragsrätten för pensionssparandet bör
begränsas till ett basbelopp (yrkandena 10 och 12).
Som utskottet uttalade i höstas vid sin behandling av olika
frågor rörande pensionssparandet (1993/94:SkU16) är det
individuella pensionssparandet en viktig förstärkning av
möjligheterna till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga
ålderdomen. Ett sådant sparande bidrar också till att
hushållet har ett långsiktigt positivt sparande, vilket enligt
utskottets uppfattning är värdefullt. Utskottet vill inte
ställa sig bakom åtgärder som motverkar dessa sparformer utan
avstyrker motionen i dessa delar.
I motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) begär
motionärerna ett riksdagsuttalande av innebörd att
försäkringsbelopp som innestår vid ett dödsfall bör tillfalla
dödsboet om en förmånstagare ej är insatt. Syftet med motionen
är bl.a. att likställa försäkringssparandet med det nya
pensionssparandet i bank.
Vid sin prövning av ett annat yrkande om
förmånstagarförordnanden i höstas (1993/94:SkU16) framhöll
utskottet att reglerna bör ha en utformning som hindrar att
reglerna utnyttjas för andra syften än pensioneringsändamål.
Det anförda gäller även det aktuella motionsyrkandet, som
därför avstyrks.
Pensionärer
I motion Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c)
begär motionärerna en översyn av skattereglerna och det
kommunala bostadstillägget för pensionärer för att begränsa
oskäliga effekter av reglerna. Kritiken i motionen riktar sig
framför allt emot att en pensionär som arrenderar ut ett
jordbruk skall betala löneskatt på inkomsten av fastigheten
och att bostadstillägget påverkas av förmögenhetsinnehavet.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet
framhålla att de särskilda marginalskatteproblemen för
pensionärer har begränsats genom skattereformen. De särskilda
avdragen för pensionärer trappas inte längre av mot andra
inkomster än pensioner och inte heller mot förmögenhet. Lagen
(1993:1536) om räntefördelning vid beskattningen innebär också
en förändring till det bättre av marginaleffekterna för alla
berörda. Reglerna om särskild löneskatt har tillkommit för att
åstadkomma en likartad skattebelastning för alla
förvärvsinkomster och näringsinkomster. Löneskatten utgår för
alla sådana inkomster om de inte omfattas av socialavgifter,
och löneskatten har avpassats så att den motsvarar skattedelen
av dessa avgifter. Enligt utskottets uppfattning saknas det
skäl för att särbehandla jordbruksinkomster eller innehav av
jordbruksfastigheter i detta eller andra avseenden. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Övriga frågor
Trav- och galopphästar
Principerna för 1990 års skattereform innebär att inkomst av
hobbyverksamhet skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdrag
medges för omkostnader under beskattningsåret och för sådana
omkostnader under året dessförinnan som överstiger det årets
inkomster. Denna ettårsgräns utvidgades hösten 1992 så att
avdragsrätten omfattar en femårsperiod före beskattningsåret
(prop. 1992/93:127, SkU14). Underskott i verksamheten är inte
avdragsgillt.
I motion Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö
(nyd,m) återkommer motionärerna med ett yrkande om att upp
till två hobbyhästar per person bör betraktas om skattefri
hobby.
Beslutet hösten 1992 om en tidsmässig förlängning av
avdragsrätten grundade sig på en översyn av reglerna och
borde, som utskottet då bedömde saken, kunna anses innefatta
en lämplig avvägning för att begränsa de problem som
ettårsgränsen i vissa situationer kunnat medföra för
travsporten. Vid sin förnyade prövning av denna fråga förra
året (1992/93:SkU20) vidhöll utskottet denna uppfattning.
Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande inte
tillräckliga skäl för en annan bedömning, och utskottet
avstyrker alltså detta yrkande även i år.
Bär och svamp m.m.
Enligt ett särskilt undantag är inkomst av plockning av bär
och svamp m.m. skattefritt till den del som inkomsten inte
överstiger 5 000 kr.
I motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) anförs att det
skattefria beloppet stått kvar sedan 1981 och att
prisutvecklingen sedan dess motiverar en uppräkning till
10 000 kr. En sådan åtgärd skulle enligt motionen innebära
ökade möjligheter till extrainkomster och meningsfull
sysselsättning, att värdefulla råvaror tas till vara och att
folkhälsan förbättras.
Enligt de principer som ligger till grund för skattereformen
bör inkomster av detta slag beskattas på samma sätt som andra
inkomster. Undantaget i fråga om plockning av bär och svamp
m.m. fick dock stå kvar med hänsyn till vissa särskilda
problem inom denna bransch. Statsrådet Bo Lundgren har anfört
i ett frågesvar i riksdagen den 1 mars 1994 att han inte är
beredd att initiera en höjning av gränsen men att frågan kan
komma att övervägas i samband med den beredning av övriga
frågor rörande beskattningen av den privata tjänstesektorn som
kommer att genomföras inom kort. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen.
Arvoden vid medicinska försök
I motion Sk333 av Margit Gennser (m) yrkas att arvoden för
deltagande i medicinska försök bör betraktas som en icke
skattepliktig ersättning för sveda och värk.
Enligt utskottets uppfattning skiljer sig arvoden av detta
slag principiellt sett inte från andra inkomster som utgår
såsom ersättning för någon form av prestation. Det bör också
framhållas att undantag av detta slag skulle medföra
avgränsningsproblem och svårigheter i den praktiska
tillämpningen. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Avdrag för gåvor
I motionerna Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), Sk314 av
Charlotte Branting m.fl. (fp), Sk316 av Pär Granstedt och
Birgitta Hambraeus (c) och Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd), yrkande 4, yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor
till ideella ändamål av olika slag.
Yrkanden om en avdragsrätt för gåvor av allmännyttig karaktär
har prövats av riksdagen under en följd av år, senast våren
1993 i betänkandet 1992/93:SkU20. I betänkandet
Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) har utredningsmannen
föreslagit att en avdragsrätt vid beskattningen införs för
gåvor från enskilda till vissa ideella organisationer. I
avvaktan på kommande ställningstaganden till
utredningsförslaget avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Som ett undantag från principen att gåvor inte är avdragsgilla
gäller att företagen i viss utsträckning kan få avdrag för
reklamgåvor av mindre värde, för representationsgåvor i vissa
fall och gåvor som har karaktär av personalkostnader. När det
gäller representationsgåvor framhålls i Riksskatteverkets
rekommendationer i ämnet (RSV Dt 1991:20) att det uteslutande
måste vara fråga om att inleda eller bibehålla
affärsförbindelser och liknande och att gåvan med andra ord
skall ha ett omedelbart samband med verksamheten i
förvärvskällan för att en avdragsrätt skall kunna anses
föreligga. Avdrag bör inte medges med större belopp än som
gäller i fråga om representationsmåltider (290 kr per person
-- RSV Dt 1993:20). I rekommendationerna sägs också att
avdrag inte bör medges för representationsgåvor vid helger
eller personliga högtidsdagar, eftersom sådana
representationsgåvor i regel får anses ha ett alltför stort
inslag av personlig generositet för att avdrag utan vidare
skall kunna medges.
I motion Sk315 av Olle Schmidt (fp) anförs att gåvor i
december bör accepteras lika väl som gåvor i november och att
det för många företag är praktiskt att samla
representationsinsatserna just till juletid. Riksskatteverkets
rekommendationer är enligt motionärens uppfattning inte
rimliga, och de ger utrymme för godtycke. I motionen yrkas att
riksdagen som sin mening ger detta till känna för regeringen.
Utskottet kan i och för sig instämma i motionärens uppfattning
att reglerna medför gränsdragningsproblem. Att mjuka upp
tillämpningen skulle emellertid enligt utskottets bedömning
innebära att man öppnar möjligheterna till avdrag för sådant
som inte framstår som en egentlig omkostnad i
affärsverksamheten utan som helt eller delvis har privat
karaktär. Av detta skäl avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 1 och
1993/94:Sk353 yrkandena 1, 2, 29 och 30,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande grundavdrag, skatteskala
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2,
1993/94:Sk352 yrkandena 1--3, 1993/94:Sk353 yrkandena
7--10 och 1993/94:Sk354,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande inkomst av kapital
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 13,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och
gåvoskatten
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk352 yrkandena 30--34
och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
5. beträffande ränteavdraget
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 13--15,
men. (v) - delvis
6. beträffande stämpelskatten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkande 35,
men. (v) - delvis
7. beträffande ränta till barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk345,
res. 5 (nyd)
8. beträffande sambeskattningen av förmögenhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk335,
9. beträffande stipendier
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 28,
res. 6 (s)
10. beträffande bilförmån
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk342, 1993/94:Sk346
och 1993/94:Sk352 yrkande 4,
res. 7 (nyd)
men. (v) - delvis
11. beträffande lunchförmåner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk321 och
1993/94:Sk340,
res. 8 (nyd)
12. beträffande utlandstraktamenten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk305,
13. beträffande dagbarnvårdare
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk347 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande F-skattesedlar,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
14. beträffande hushållsarbete
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk308, 1993/94:Sk329
och 1993/94:Sk334,
res. 10 (nyd)
15. beträffande pensionssparandet m.m.
a) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 10 och
12,
b) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk301,
res. 11 (nyd)
men. (v) - delvis
16. beträffande pensionärer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk355,
17. beträffande trav- och galopphästar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk361,
res. 12 (nyd)
18. beträffande bär och svamp
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk327,
res. 13 (nyd)
19. beträffande arvoden vid medicinska försök
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk333,
res. 14 (nyd)
20. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk304,
1993/94:Sk314, 1993/94:Sk315, 1993/94:Sk316 och
1993/94:Kr419 yrkande 7.
res. 15 (nyd)
Stockholm den 15 mars 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors
(s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson
(fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds),
Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m)
och Sverre Palm (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Syftet med den skattereform som genomfördes fr.o.m.
inkomståret 1991 var att skapa en samhällsekonomiskt effektiv
beskattning som samtidigt uppfyller fördelningspolitiska mål.
Avsikten var att få en likformig och neutral beskattning av
arbete och kapital och av olika inkomster, och att
beskattningen skulle ge de skatteintäkter som ett gott och väl
fungerande samhälle behöver. Reformen byggde på en rättvis
fördelning av skatteuttaget och på uppfattningen att effektiva
hinder mot skattefusk och skatteplanering är nödvändigt för
förtroendet för skattesystemet. Beskattningen skulle därför
bygga på likformighet, enkelhet och rättvisa.
En likformig beskattning var en kärna i skattereformen. Med en
bredare bas för både indirekt och direkt beskattning blev det
möjligt att sänka inkomstskatterna, samtidigt som man skapade
förutsättningar för ett stabilt underlag för
välfärdspolitiken. I breddningen av basen för den indirekta
beskattningen låg ett ökat uttag av miljöavgifter. Med
skattereformen inleddes en skatteväxling på 7 miljarder kronor
från skatter på arbete till skatter på resursförbrukning och
miljöförstöring.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) riktar motionärerna en stark kritik
mot regeringens skattepolitik och kräver en återgång till de
principer som legat till grund för skattereformen och en rad
ändringar som främjar samhällsekonomiska, miljöpolitiska och
fördelningspolitiska mål. Ändringarna omfattar hela
skatteområdet och behandlas under särskilda rubriker i detta
betänkande eller i annat sammanhang.
S-motionen utmynnar därutöver i yrkanden om att riksdagen
skall ansluta sig till de riktlinjer som motionärerna lägger
fram om skattesystemets utformning och om utredning av
skattefrågorna. Samma inriktning har utredningsyrkandet i
motion Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) om
en utvärdering av skattesystemet och dess roll i
fördelningspolitiken.
När den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991 lade den
omedelbart fram en rad förslag som innebar avsteg från
skattereformen. Förslagen handlade framför allt om att sänka
kapitalbeskattningen. Denna politik har sedan fortsatt, och en
summering av saldot för de tre borgerliga regeringsåren visar
på stora ofinansierade skattesänkningar som bidrar till att
underminera statsfinanserna. Utgiftskvoten har stigit till
över 70 % samtidigt som skattekvoten har sjunkit till under
50 %. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och
företagsinkomster har sänkts med 45 miljarder kronor,
samtidigt som skatten på arbete höjts med 29 miljarder kronor
och skatten på konsumtion med 14 miljarder kronor. Under den
borgerliga regeringen har löntagarna fått höjd skatt, medan
alla som äger aktier och alla som har förmögenhet har fått
sänkt skatt. Ändringarna har också skapat ett utrymme för
skatteplanering som inte kan godtas.
Den borgerliga politiken drivs av föreställningen att
skattesänkningar för passiva kapitalinkomster skall leda till
ökad ekonomisk aktivitet. Vi instämmer i motionärernas
uppfattning att det inte finns någon trovärdig grund för en
sådan uppfattning. Det står däremot klart att regeringens
politik har lett till att klyftorna i samhället ökar
drastiskt.
Riktlinjerna i Socialdemokraternas motion utgår från
skattesystemets grundläggande funktion att finansiera de
offentliga utgifterna. Ett modernt och dynamiskt samhälle
förutsätter ett gemensamt ansvarstagande, inte bara för
gemensamma nyttigheter och funktioner utan också för samhället
som sådant och för samhällsutvecklingen. Det behövs en
offentlig sektor som svarar för väsentliga samhällsfunktioner,
för investeringar i den gemensamma infrastrukturen och för
generella trygghetssystem. Kostnaderna för denna offentliga
sektor måste betalas av medborgarna gemensamt, efter förmåga.
Denna grundsyn delas av en stor del av det svenska folket.
Olika undersökningar visar också entydigt att en klar
majoritet av skattebetalarna t.o.m. föredrar ökade skatter
framför ett raserande av sådant som vård, omsorg, utbildning
och trygghetssystem. Vi avvisar den nuvarande regeringens syn
på skatterna som något entydigt negativt. Tvärt om är
tillräckliga skatteintäkter en nödvändig förutsättning i ett
väl fungerande samhälle. Skattepolitiken skall syfta till ett
system som ger de nödvändiga skatteintäkterna med ett minimum
av bieffekter. Denna inställning bör ligga till grund för en
ny ekonomisk politik som står i samklang med kraven på
rättvisa och solidaritet. Endast på så sätt är det möjligt att
få en bred uppslutning kring de uppoffringar som krävs för att
förbättra statsfinanserna.
Som anförs i motion Sk353 bör förtroendet för skattesystemet
återskapas genom att skatteuttaget fördelas rättvist och efter
förmåga. Målsättningen vid skattereformen var att skapa ett
likformigt och enkelt och effektiv system som tillgodoser
kraven på rättssäkerhet och effektivitet och begränsar
möjligheterna till skatteundandraganden och s.k.
skatteplanering. Det arbete som inleddes med skattereformen
bör fullföljas genom en systematisk genomgång och uppföljning
och med en återgång till regler som har denna inriktning.
Kravet i motion Sk353 om en skatteförenklingskommission har
denna inriktning och bör enligt vår uppfattning tillgodoses.
Vi instämmer också i kravet på en parlamentarisk
skattepolitisk beredning med uppgift att återupprätta och
bygga vidare på skattereformen, så som den såg ut våren 1991.
-- Det finns i dag inte någon säker kartläggning av
skattereformens faktiska effekter i olika hänseenden. Den
kommitté som den socialdemokratiska regeringen tillsatte för
utvärdering av skattereformen har ännu inte redovisat något
resultat. Vi instämmer därför i motionärernas förslag att
kommitténs arbete påskyndas så att resultatet kan läggas till
grund för den föreslagna skatteberedningen.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 i dessa delar
(yrkandena 1, 2, 29 och 30). Därmed är också utredningskravet
i motion Sk343 (yrkande 1) tillgodosett.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena
1, 2, 29 och 30 och med anledning av motion 1993/94:Sk343
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts om skattesystemets utformning och
utredningsarbetet rörande beskattningen.
2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) medför
riksdagens beslut att sänka grundavdraget från 32 till 25 %
av basbeloppet en åtstramning av den redan alltför låga
inhemska efterfrågan. Vi instämmer i motionärernas uppfattning
att grundavdraget skall vara 32 % av basbeloppet även under
1994.
Den borgerliga riksdagsmajoritetens beslut att grundavdrag
inte skall få göras vid den statliga beskattningen innebär att
fler skattebetalare kommer att få ca 50 % i marginalskatt än
vad som har varit avsikten. Beslutet innebär också att alla
som betalar statsskatt får en lika stor skattehöjning i kronor
räknat, oavsett inkomst. Vi instämmer i motionärernas
uppfattning att detta inte är acceptabelt från
fördelningspolitisk synpunkt. Yrkandet i motionen om att
grundavdrag åter skall få göras vid den statliga beskattningen
fr.o.m. 1995, på samma villkor som tidigare, bör alltså
bifallas. I stället bör statsskatten fr.o.m. 1995 höjas till
25 % av den del av inkomsten som ligger över brytpunkten, på
sätt som föreslås i motionen. Höjningen skall ses som ett
bidrag till att återställa balansen i de offentliga utgifterna
och användas för att finansiera kostnaderna för
arbetslösheten. Som anförs i motionen bör den nya skattesatsen
behållas till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och
utgifter är i balans.
Vi tillstyrker alltså motion Sk353 i dessa delar. Därmed är
också motionerna Sk343 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo
Bernhardsson (s) och Sk354 av Inge Carlsson och Lars
Stjernkvist (s) tillgodosedda. Samtidigt avstyrker vi kraven i
motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Regeringen bör
skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande grundavdrag, skatteskala
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena
7--10, med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2 och
1993/94:Sk354 samt med avslag på motion 1993/94:Sk352
yrkandena 1--3 begär att regeringen skyndsamt lägger fram
förslag till ändringar av grundavdraget och uttaget av statlig
inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i reservationen.
3. Inkomst av kapital (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
En av de åtgärder som regeringen har genomdrivit beträffande
kapitalinkomster är att sänka den allmänna skattenivån från 30
till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. Därmed sjunker också
skattereduktionen för utgiftsräntor till 25 %.
Som föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör
skattesatsen vara 30 % även efter den 1 januari 1995. Detta
är också viktigt mot bakgrund av dagens höga boendekostnader.
Förslaget innebär att ränteavdragen behåller sitt
30-procentiga värde, och man undviker därigenom att sätta
ytterligare press på bostadsmarknaderna.
Vi tillstyrker alltså motionen i dessa delar. Förslag till de
lagändringar som behövs bör skyndsamt läggas fram av
regeringen.
De åtgärder i fråga om kapitalinkomster som riksdagens
borgerliga majoritet har genomfört innebär även andra
lättnader som inte kan accepteras. Vi återkommer till dessa
frågor i samband med behandlingen av bolagsbeskattningen och
aktiebeskattningen.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande inkomst av kapital
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 13
hos regeringen begär förslag till lagstiftning om en
bibehållen skattesats på 30 % för kapitalinkomster, i
enlighet med vad som har anförts i reservationen.
4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) finns det
behov av en förmögenhetsbeskattning även i fortsättningen.
Riksdagens beslut om att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m.
1995 bör alltså återtas, och vi tillstyrker motionen i denna
del.
På sikt bör förmögenhetsskatten utformas efter samma principer
som det övriga skattesystemet, dvs. ökad likformighet, bredare
skattebas och lägre skattesatser. Skatteunderlaget för arvs-
och gåvoskatten och förmögenhetsskatten har beräknats enligt i
stort sett gemensamma principer, och vi instämmer i
motionärernas uppfattning att denna koppling bör behållas.
Den socialdemokratiska regeringen redovisade ett förslag i
departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning (Ds
1990:91). Vi anser, nu liksom tidigare, att detta förslag bör
kunna tjäna som grund för en reformering av förmögenhets- och
arvs- och gåvobeskattningen. Det bör samtidigt framhållas att
detaljlösningarna i promemorian behöver övervägas ytterligare.
Som vi framhållit vid tidigare års behandling av denna fråga
(se t.ex. 1991/92:SkU10 s. 98) måste den framtida
förmögenhetsbeskattningen avvägas med hänsyn till en rad
viktiga och delvis motstridiga intressen. Bl.a. bör man beakta
kravet på internationellt konkurrenskraftiga regler och
gynnsamma betingelser för näringsverksamhet, inte minst för
småföretagarna. Strävandena bör vara att åstadkomma enkla och
likformiga regler som minimerar möjligheterna till
skatteplanering.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 även i vad avser
reformering av reglerna.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och
gåvoskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352
yrkandena 30 och 31 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 och
med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkandena 32--34 dels
begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla den
nuvarande förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995,
dels begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs-
och gåvoskatt i enlighet med vad som anförs i reservationen.
5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Barn och ungdomar som har småbelopp på banken utsätts för ett
onödigt skattetrassel. Att beskattningen av de obetydliga
räntebelopp som det är fråga om kan vålla irritation hos alla
inblandade är förståeligt och uppenbart, och för statsverket
uppstår i realiteten knappast någon nettobehållning att tala
om. För att undvika sådana effekter bör man undersöka om man i
dessa fall kan införa ett skattefritt belopp på 1 000 kr.
Motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) har denna
innebörd och bör alltså bifallas.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande ränta till barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk345 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
ett skattefritt belopp på 1 000 kr för ränta som utgår till
barn och ungdom.
6. Stipendier (mom. 9)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagen har avskaffat den tidigare skattefriheten för
stipendier till deltagande i fackliga kurser från
halvårsskiftet 1993. Det finns inte skäl att motsätta sig en
omläggning av beskattningen av olika typer av stipendier. Den
beslutade skatteskärpningen för fackliga stipendier berör dock
enbart en kategori av stipendier och är därför stötande. Som
föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör en
översyn av stipendiebeskattningen genomföras i syfte att
åstadkomma likformighet och likabehandling.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande stipendier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 28
hos regeringen begär en översyn av stipendiebeskattningen i
enlighet med vad som anförs i reservationen.
7. Bilförmån (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
De förslag som riksdagen antog i höstas om beskattningen av
bilförmåner innehåller marginella förbättringar men också
skatteskärpningar som inte kan anses motiverade. Som Ny
demokrati då anförde bör man nu genomföra en snabb översyn av
beskattningen av tjänstebilar i syfte att undanröja
svårigheter som reglerna fortfarande innebär för
skattebetalarna. Som exempel kan nämnas att man bör återinföra
ett fribelopp på 20 000 kr för extrautrustning. Vidare bör
man utforma reglerna på ett sätt som innebär att bilar som kan
liknas vid arbetsredskap inte medför en orimlig
förmånsbeskattning. Ett annat förslag från vår sida är att
bilaccisen bör slopas för s.k. airbags och för ABS-bromsar.
Detta förslag leder säkerligen till stora samhällsekonomiska
vinster i form av minskade dödsolyckor och andra svåra
trafikolyckor.
Motionen Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) innehåller
önskemål om lättnader i beskattningen för äldre bilar och för
bilar som är arbetsredskap, och motionen Sk346 av Tuve
Skånberg (kds) grundar sig på uppfattningen att en firmabil
bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning
skall behöva aktualiseras. Vi ställer oss bakom den allmänna
inriktningen i dessa motioner och anser att riksdagen med
anledning av motionerna bör ge regeringen till känna vad som
här har anförts i dessa frågor. Motion Sk352 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) går ut på skärpningar av beskattningen och bör
avslås.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande bilförmån
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk342 och
1993/94:Sk346 och med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts
om beskattningen av bilförmåner.
8. Lunchförmåner (mom. 11)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Ny demokrati vidhåller sin uppfattning att beskattningen av
lunchförmåner medför stora problem. Den utredning som nu har
slutförts visar klart och tydligt att skatteutfallet har
hamnat långt under vad som låg till grund för de nya reglerna,
och samhällets nettoinkomster av de nya reglerna har blivit
blygsamma. Samtidigt har de negativa effekterna blivit allt
tydligare. Omkring 850 000 personer har helt förlorat sina
måltidsförmåner och andra har fått försämrade förmåner. Detta
har i sin tur försämrat lunchvanorna och arbetsförhållandena,
och reglerna har också orsakat problem för
restaurangbranschen.
Beskattningen av lunchförmåner bör snarast upphöra, och det
finns inga skäl att skjuta på detta ställningstagande.
Motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och
Sk340 av Björn Ericson (s) går i denna riktning. Med anledning
av motionera bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad som här har anförts i denna fråga.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande lunchförmåner
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk321 och
1993/94:Sk340 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om beskattningen av lunchförmåner.
9. Dagbarnvårdare (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Reglerna om F-skattesedlar har utformats med hänsyn till vad
som är lämpligt för den som driver ett företag i vanlig
bemärkelse. Dessa regler bör tillämpas av skattemyndigheterna
i enlighet med sitt syfte att ligga till grund för
skatteuppbörden och vissa andra uppbördstekniska frågor.
Motion Sk347 av Peeter Luksep (m) går ut på att reglerna
omformas med hänsyn till de regler som tillämpas i vissa
kommuner beträffande den kommunala barnomsorgen. Vi kan inte
ställa oss bakom detta förslag utan avstyrker motionen.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande dagbarnvårdare
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk347.
10. Hushållsarbete (mom. 14)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) bör man
införa ett avdrag för kostnader för tjänster i hemmet. I många
fall framstår kostnader för barnpassning och annan hemhjälp
som en ofrånkomlig merkostnad för den som har förvärvsarbete.
Därtill kommer att en avdragsrätt framstår som särskilt
motiverad i den nuvarande arbetsmarknadssituationen. Motionen
bör alltså bifallas. Därmed tillgodoses också syftet med
motionerna Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran
(kds) och Sk334 av Karin Pilsäter (fp).
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande hushållsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk329 och med
anledning av motionerna 1993/94:Sk308 och 1993/94:Sk334 som
sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
som en avdragsrätt för kostnader för tjänster i hemmet.
11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl
(m) bör ett försäkringsbelopp som innestår vid
försäkringstagarens död tillfalla dödsboet, om någon
förmånstagare inte är insatt, i likhet med vad som gäller för
det nya pensionssparandet i bank. Som det nu är tillfaller
beloppet i stället försäkringskollektivet. Ny demokrati anser
att reglerna kan få orimliga effekter i det enskilda fallet
och tillstyrker alltså motionen.
dels vid mom. 15 b hemställt
15. beträffande pensionssparandet m.m.
b) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk301 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
förmånstagare till pensionsförsäkringar.
12. Trav- och galopphästar (mom. 17)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Bestämmelserna om beskattning av hobbyinkomster ändrades
hösten 1992 så att avdragsrätten för kostnader i
hobbyverksamheten utvidgas tidsmässigt till kostnader under de
fem år som närmast föregått taxeringsåret. Detta är dock helt
otillräckligt för att bibehålla den stora och inkomstbringande
näringsgren som trav- och galoppsporten är för hela vårt
samhälle.
Hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten uppgår till
ca 1,8 miljarder kronor, bortsett från kostnader för inköp av
hästar. Den totala prissumman som dessa hästägare tävlar om är
550 miljoner kronor. Hästägarna gör alltså totalt sett
miljardförluster, och det är bara en liten del av alla
tävlingshästar som går ihop eller får ett överskott.
Beskattningen av dessa hästägare leder till stora nackdelar
för hela denna verksamhet, eftersom reglerna urholkar
intresset för privatpersoner att hålla hobbyhästar. Med
nuvarande regler kan man inte undvika en utveckling som gör
att kvaliteten på tävlingarna går ned och att intresset för
spelet minskar. På så sätt äventyrar man hela denna
verksamhet, som för närvarande omsätter ca 18 miljarder kronor
per år, och en stor del av de 60 000 människor som arbetar
direkt och indirekt inom denna näring kan komma att mista sina
arbeten.
Det finns bara vinnare på att återgå till de regler som gällde
före skattereformen. Yrkandet i motion Sk361 av Peter Kling
och Sten Andersson i Malmö (nyd,m) om skattefrihet för
hobbyhästar med högst två hästar per person bör alltså
bifallas.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande trav- och galopphästar
att riksdagen med bifall till motion1993/94:Sk361 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler av innebörd att en
hobby med högst två hästar per person skall bedömas som en
skattefri verksamhet.
13. Bär och svamp (mom. 18)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Yrkandet i motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) innebär att
det skattefria beloppet för plockning av bär och svamp
uppräknas från 5 000 till 10 000 kr. Inom Ny demokrati anser
vi att det inte finns anledning att motsätta sig att beloppet
på detta sätt anpassas till utvecklingen av penningvärdet. Vi
tillstyrker alltså detta yrkande.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande bär och svamp
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk327 begär
förslag från regeringen om uppräkning av det skattefria
beloppet för plockning av bär och svamp m.m. från 5 000 till
10 000 kr.
14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt motion Sk333 av Margit Gennser (m) bör arvoden för
deltagande i medicinska försök betraktas som icke
skattepliktiga ersättningar för sveda och värd. Enligt vår
uppfattning inom Ny demokrati finns det inte anledning att
krångla med sådana småbelopp som det här är fråga om. Det
ligger nära till hands att jämföra med den skattefrihet som
redan gäller ersättningar till blodgivare. Vi vill också
framhålla att kostnaderna i samband med deltagande i försök
också måste beaktas i detta sammanhang, och att ersättningen i
det enskilda fallet helt eller till väsentlig del motsvarar de
kostnader som uppstår i samband med inställelsen. Vi
tillstyrker alltså även denna motion.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande arvoden vid medicinska försök
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk333 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
beskattningen av arvoden för personer som deltar i medicinska
försök.
15. Avdrag för gåvor (mom. 20)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt de svenska skattereglerna får man i princip inte göra
avdrag för belopp som har betalats till välgörande och andra
allmännyttiga ändamål. I andra länder finns dock den
möjligheten, och sådana regler bör kunna prövas även här.
Motionerna Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) och Sk316 av
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) och yrkande 7 i
motion Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har denna
innebörd. Inom Ny demokrati ansluter vi oss till dessa krav.
För en avdragsrätt bör krävas att gåvan har en sådan
allmännyttig karaktär att en avdragsrätt framstår som befogad.
Vi avstyrker därför yrkandena i motionerna Sk304 av Ylva
Annerstedt m.fl. (fp) och Sk315 av Olle Schmidt (fp).
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk314,
1993/94:Sk316 och 1993/94:Kr419 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1993/94:Sk304 och 1993/94:Sk315 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om en
avdragsrätt för gåvor till välgörande och andra allmännyttiga
ändamål.
Särskilda yttranden
1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anför:
Enligt Ny demokratis uppfattning bör den ekonomiska politiken
så långt som möjligt inriktas på åtgärder som ligger i linje
med Lindbeckkommissionens förslag. Från Ny demokratis sida
föreslår vi alltså sänkningar av det totala skattetrycket och
kraftiga besparingar för att sanera samhällsekonomin. Vår
inställning i dessa frågor redovisas i motion Fi210 som
behandlas i finansutskottets betänkande 1993/94:FiU10. Vi
hänvisar till vad vi har anfört i detta sammanhang.
2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anför:
I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att
avkastningsskatten för pensionssparandet och för
kapitalförsäkringar m.m. höjs. Dessa yrkanden kommer att
behandlas av utskottet tillsammans med våra yrkanden angående
företagsbeskattningen och aktiebeskattningen. Vi återkommer
alltså till pensionssparandet i det sammanhanget.


Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Lars Bäckström (v) anför:


Allmänt


I motion Sk352 redovisar Vänsterpartiet riktlinjer för hur en
solidarisk skattepolitik skall medverka till att skapa
förutsättningar för en ekologiskt uthållig utveckling.
Förslagen syftar till att skapa ett enkelt och enhetligt
skattesystem som kan skapa bättre balans i statsfinanserna och
utjämna skillnader i inkomst och förmögenhetsfördelning.


Förslagen i motionen för budgetåret 1994/95 kan sammanfattas
enligt följande. Skatten på högre inkomster skärps genom ett
flertal åtgärder. Grundavdraget slopas för inkomster över
brytpunkten. Den statliga skatten höjs från 20 till 25 %, och
ett nytt skatteskikt på 30 % för inkomster över 300 000 kr
inrättas. Kapitalinkomster beskattas efter en enhetlig
skattesats på 30 %. Rätten till avdrag begränsas bl.a. genom
ett strikt avdragstak för ränteutgifter över 110 000 kr.
Företagsbeskattningen höjs till 30 %. Skatten höjs på energi
och sådan konsumtion och produktion som leder till negativa
effekter för miljön.


Inkomstförstärkningen av förslagen kan beräknas till 10 300
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 28 000 miljoner
kronor för år 1995. Yrkandena i motion Sk352 har under
riksdagsbehandlingen delats upp på olika betänkanden. Vad som
nu behandlas är olika frågor om beskattningen av enskilda
personer och kapitalbeskattningen.


I Vänsterpartiets motion riktas en skarp kritik mot
regeringens skattepolitik. Regeringens skattepolitik har
konsekvent gynnat högre inkomstskikt. Skatterna har sänkts på
kapitalinkomster och företag.


Regeringens så kallade strategiska skattesänkningar har slagit
sönder tanken på ett enhetligt och rakt skattesystem.
Kapitalinkomster beskattas nu efter hela 8 olika skattesatser.
Genom att riksdagsmajoriteten ställt sig bakom regeringens
skattepolitik har riksdagen åter öppnat för ett avancerat
skatteundandragande.


Samtidigt har hushåll och löntagare i låga eller normala
inkomstlägen fått vidkännas stora skattehöjningar. Skatterna
har höjts för dessa grupper bl.a. genom höjd moms, slopat
schablonavdrag, reducering av grundavdraget även för lägre
inkomster och införandet av egenavgifter av skattekaraktär.


Regeringen hävdar att man sänkt skatterna. Sanningen är att
det samlade skatteuttaget endast minskat marginellt under
regeringen Bildt. Skattesystemets utjämnande effekter har dock
minskat påtagligt, och i takt med detta har inkomst- och
förmögenhetsklyftorna vidgats.


Den kritik och de riktlinjer liksom många av de förslag som
Vänsterpartiet redovisar i sin motion överensstämmer till
väsentliga delar med den huvudinriktning som
Socialdemokraterna lägger fram i reservation 1 i detta
betänkande. De utredningskrav som Socialdemokraterna ställer i
denna reservation ligger också i linje med Vänsterpartiets
motion. Vänsterpartiet instämmer således i yrkandena i
reservation 1.


Det finns dock också skillnader mellan Socialdemokraternas och
Vänsterpartiets alternativ. Genom Vänsterpartiets förslag till
slopat grundavdrag för inkomster över brytpunkten även vid den
kommunala taxeringen, stärks kommunernas ekonomi med 5
miljarder kronor. Socialdemokraternas förslag innebär ingen
inkomstförstärkning för kommunsektorn. I stället leder det
socialdemokratiska förslaget om höjt grundavdrag till att
kommunernas skattebas minskar, vilket innebär en försvagning
av kommunernas ekonomi på mellan 3 och 4 miljarder kronor.


Socialdemokraterna föreslår vidare att grundavdraget vid den
statliga taxeringen skall återinföras. Då en sådan
skattesänkning endast gynnar högre inkomstskikt kan
Vänsterpartiet inte biträda detta förslag. Den totala effekten
av Socialdemokraternas skattepolitiska förslag för budgetåret
1994/95 leder dessutom till en mindre sänkning av det samlade
skatteuttaget. Vänsterpartiet anser inte att konjunkturläget
eller de stora budgetunderskotten talar för ett sänkt
skatteuttag under kommande budgetår. Tvärtom gör
budgetunderskotten och behoven av att slå vakt om den sociala
välfärden att skatteuttaget åter måste öka.


Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i grunden finns
en betydande samsyn mellan Vänsterpartiet och
Socialdemokraterna när det gäller skattepolitiken. Detta
gäller inte minst i fråga om kapital- och
förmögenhetsbeskattningen, liksom förslagen om en höjning av
den statliga inkomstskatten från 20 till 25 %.
Vänsterpartiets förslag har dock en starkare
fördelningspolitisk och miljöpolitisk profil än motsvarande
förslag från Socialdemokraterna.


Vänsterpartiets förslag till skattehöjningar ger betydande
skatteinkomster, inkomster som skall brukas för att bekämpa
den svåra arbetslösheten och trygga sociala behov bl.a. inom
sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger. Vi återkommer
till de aktuella skattefrågorna under särskilda rubriker
nedan.


Grundavdrag, skatteskala


Vänsterpartiet har alltsedan skattereformen drivit kravet att
grundavdraget skall reduceras. Vi har föreslagit detta för att
öka statens skatteinkomster och därmed minska
budgetunderskottet. Förslaget ökar skatteuttaget på högre
inkomster och motverkar de sneda fördelningspolitiska effekter
som följde på skattereformen.


Riksdagens beslut förra året att slopa grundavdraget vid
taxeringen till statlig inkomstskatt var ett steg i rätt
riktning. Beslutet innebär att Vänsterpartiet delvis har fått
gehör för sin uppfattning. Vi anser -- nu liksom tidigare --
att man i fråga om inkomster över brytpunkten bör gå längre
och slopa avdraget helt.


Vänsterpartiet föreslår att grundavdraget trappas ned från
inkomster över 156 000 kr, så att det helt försvinner för
inkomster över brytpunkten. Marginalskatten stiger därmed från
ca 33 till ca 40 %. Genom denna metod att helt slopa
grundavdraget för högre inkomster ökar basen för
kommunalskatten. För 1995 ger detta kommunerna ökade
skatteintäkter med 5 miljarder kronor -- en
inkomstförstärkning som ger möjlighet att finansiera
satsningar på sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger.
Därmed kan även de friställningar som planeras i kommunsektorn
bromsas.


Vidare föreslår Vänsterpartiet att den statliga skatten höjs
från 20 till 25 %. Inkomstförstärkningen för budgetåret
1994/95 kan beräknas till 2,2 miljarder kronor och för helåret
1995 till 4,3 miljarder kronor.


Slutligen föreslår Vänsterpartiet ett nytt skikt i
skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr.
Inkomstförstärkningen för budgetåret 1994/95 kan beräknas till
3,7 miljarder kronor och för helåret 1995 till 7,7 miljarder
kronor.


Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352
i dessa delar.


Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten


Förmögenhetsskatten sänktes hösten 1991 och skall enligt
beslut som riksdagen har fattat slopas 1995. Hösten 1991
sänktes också arvs- och gåvoskatten.


Vänsterpartiet anser -- liksom Socialdemokraterna -- att
förmögenhetsskatten skall behållas och att reglerna för denna
skatt och för arvs- och gåvoskatten behöver reformeras.


Vidare bör skattesatserna höjas. I Vänsterpartiets motion
Sk352 föreslås en progressiv skala för förmögenhetsskatten.
Över den befintliga nivån på 1,5 % bör det inrättas två nya
skikt, ett på 2,5 % för förmögenheter över 1 600 000 kr och
ett på 3,0 % för den förmögenhet som överstiger 3 600 000
kr. Vänsterpartiet föreslår också att begränsningsregeln
återställs från 55 % till 75 %.


Inkomstförstärkningen av dessa skatteskärpningar kan beräknas
till ca 600 miljoner kronor.


Riksdagsbeslutet hösten 1991 innebar att arvs- och gåvoskatten
sänktes med 420 miljoner kronor. Som yrkas i motion Sk352 bör
skatteskalorna återställas till vad som gällde före beslutet
hösten 1991.


Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352
i dessa delar.


Kapitalinkomster, ränteavdraget


Vänsterpartiet menar att riksdagens principbeslut från 1990 om
en enhetlig kapitalbeskattning på 30 % bör förverkligas.
Regeringen Bildt har dock gått i motsatt riktning. Fr.o.m.
1994 beskattas kapitalinkomster efter 8 olika skattesatser,
från 0 till 30 %. Fr.o.m. 1995 skall det högsta skatteuttaget
dessutom enligt riksdagsbeslut sänkas till 25 %.


Vänsterpartiets yrkanden om beskattningen av kapitalinkomster
har brutits ut och kommer att behandlas i annat sammanhang.
Socialdemokraternas yrkande om att skattesatsen för bankräntor
m.m. skall behållas vid 30 % behandlas i det aktuella
betänkandet. Vänsterpartiet stödjer den socialdemokratiska
reservationen som även innebär att skattereduktionen för
underskott står kvar vid 30 %.


Genom att underskottsavdragen påverkas kommer
skatteinkomsterna att sjunka med ca 500 miljoner kronor. Som
anförts i vår motion bör man, bl.a. för att motverka denna
effekt, minska avdragsmöjligheterna inom kapitalbeskattningen.
Vänsterpartiet föreslår att ett strikt avdragstak införs för
bruttoräntor över 110 000 kr. Avdrag bör inte medges för
belopp över denna gräns.


På sikt bör avdragsrätten för skuldräntor avvecklas. Med
hänsyn till de många som bor i egnahem och som har
underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en
längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen, med
bifall till motion Sk352 i denna del, som sin mening ge
regeringen till känna.


Stämpelskatten


Den stämpelskatt som utgår på aktier och vid förvärv av
fastigheter bör höjas med 0,25 procentenheter. Som anförts i
motion Sk352 torde detta förslag från Vänsterpartiet inbringa
ytterligare 900 miljoner kronor.


Bilförmån


Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör förmånsbeskattningen av
tjänstebilar skärpas på så sätt att beskattningen får en
påtaglig miljöprofil. Förmånsbeskattningen bör knytas till
såväl värdet som modellens miljöpåverkan samt möjligheten att
utnyttja bilen privat. Vilken teknik som bör användas i detta
syfte bör prövas inom en särskild parlamentarisk beredning.
Beredningen bör behandla frågan så skyndsamt att nya regler
kan tillämpas fr.o.m. inkomståret 1995. Det yrkande som
framställs i motion Sk352 på denna punkt bör alltså bifallas.


Pensionssparandet


Riksdagen beslöt våren 1993 att införa en ny sparform,
individuellt pensionssparande i bank. Vänsterpartiet motsatte
sig skattelättnader för detta sparande bl.a. därför att vi
inte ansåg det samhällsekonomiskt motiverat att införa
ytterligare kostsamma sparstimulanser. Hushållssparandet är
redan högt uppdrivet. Dessutom är det olämpligt att
introducera nya särlösningar när hela frågan om
pensionssystemet är under omprövning.


Som anförts i motion Sk352 talar således starka skäl för att
skattelättnaderna för det individuella pensionssparandet bör
avvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.


Inbetalningar till såväl pensionsförsäkringar som det
individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid
inkomstbeskattningen, och utbetalningar beskattas som inkomst
av tjänst. Avdragsrätten är maximerad till ett basbelopp, ca
35 000 kr. Om 10 % av inkomsten överstiger ett basbelopp så
tillåts avdrag upp till två basbelopp. I vissa fall medges
avdrag med ännu högre belopp.


Som anförts i motionen finns det många skäl som talar för att
avdragsrätten bör avvecklas. En avveckling är dock inte
oproblematisk, eftersom en fullständig avveckling kräver att
inkomstbeskattningen vid uttag slopas. Dessutom bör hänsyn tas
till den konkurrens om pensionssparandet som förekommer från
utlandet.


Det är dock samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på
subventionsgraden. Och en utredning i detta syfte bör
tillsättas. En halvering av avdragsrätten skulle ge en
inkomstförstärkning på 1,9 miljarder kronor. Ett minimikrav
borde vara att avdragsrätten begränsas till ett basbelopp. För
budgetåret 1994/95 torde det genom en reducerad avdragsrätt
vara möjligt att skapa en inkomstförstärkning på 600 miljoner
kronor. Vänsterpartiet tillstyrker motionen även i denna del.


Yrkanden


Med hänvisning till det anförda yrkar vi vid mom. 2 , 4--6, 10
och 15 a


2. beträffande grundavdrag, skatteskala
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena
1--3 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande
2, 1993/94:Sk353 yrkande 9 och 1993/94:Sk354 samt med
avslag på motion 1993/94:Sk353 yrkandena 7, 8 och 10 begär
att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till slopat
kommunalt grundavdrag över brytpunkten och till de ändringar i
skatteskalan för statlig inkomstskatt som föranleds av motion
1993/94:Sk352 och 1993/94:Sk353 i dessa delar,


4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och
gåvoskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352
yrkandena 30--34 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 dels
begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla
förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995 och om nya
skalor för denna skatt och för arvs- och gåvoskatten i
enlighet med vad som föreslås i den förstnämnda motionen, dels
begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs- och
gåvoskatt i enlighet med vad som anförts ovan,


5. beträffande ränteavdraget
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena
13 och 14 och med avslag på andrahandsyrkandet i motionen
(yrkande 15) dels som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan om en avveckling av rätten till avdrag för
skuldräntor, dels begär förslag från regeringen om begränsning
av rätten till avdrag för räntor till räntebelopp som uppgår
till högst 110 000 kr brutto,


6. beträffande stämpelskatten
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande
35 begär förslag från regeringen om höjning av stämpelskatten
med en kvarts procentenhet,


10. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1993/94:Sk342 och
1993/94:Sk346 som sin mening ger regeringen till känna vad
som här har anförts om beskattningen av bilförmån,


15. beträffande pensionssparandet m.m.
a) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352
yrkandena 10--12 som sin mening ger regeringen till känna vad
som här har anförts om skattereglerna för pensionssparandet.




Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Motionerna1
Utskottet5
Skattepolitikens inriktning m.m.5
Skatteuttaget7
Kapital8
Stipendier10
Bilförmån10
Lunchförmåner11
Utlandstraktamenten11
Dagbarnvårdare11
Hushållsarbete12
Pensionssparandet13
Pensionärer13
Övriga frågor14
Trav- och galopphästar14
Bär och svamp m.m.14
Arvoden vid medicinska försök15
Avdrag för gåvor15
Hemställan16
Reservationer18
1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, s)18
2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2, s)20
3. Inkomst av kapital (mom. 3, s)21
4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4,
s)22
5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7, nyd)22
6. Stipendier (mom. 9, s)23
7. Bilförmån (mom. 10, nyd)23
8. Lunchförmåner (mom. 11, nyd)24
9. Dagbarnvårdare (mom. 13, s)25
10. Hushållsarbete (mom. 14, nyd)25
11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b, nyd)25
12. Trav- och galopphästar (mom. 17, nyd)26
13. Bär och svamp (mom. 18, nyd)27
14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19, nyd)27
15. Avdrag för gåvor (mom. 20, nyd)27
Särskilda yttranden28
1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, nyd)28
2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15, s)28
Meningsyttring av suppleant29
Allmänt29
Grundavdrag, skatteskala30
Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten31
Kapitalinkomster, ränteavdraget31
Stämpelskatten32
Bilförmån32
Pensionssparandet32
Yrkanden33