I betänkande 1993/94:SfU18 behandlade
socialförsäkringsutskottet proposition 1993/94:221
Ersättningssystemet för vuxentandvård. Vid kammarbehandlingen av
betänkandet den 9 juni 1994 beslutade riksdagen att återförvisa
ärendet till utskottet.
Utskottet
Utskottet har tagit upp det återförvisade ärendet till ny
behandling.
Hemställan
Med åberopande av innehållet i betänkande 1993/94:SfU18
hemställer utskottet
att riksdagen beslutar i enlighet med
utskottets hemställan i samma betänkande.
Utskottet hemställer vidare att ärendet företas till avgörande
efter endast en bordläggning.
Stockholm den 9 juni 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s),
Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),
Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson
(nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt
Lindqvist (s) och Liselotte Wågö (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Liselotte Wågö (m) anser
dels att de delar av utskottets yttrande i betänkande
1993/94:SfU18 som på s. 11 börjar med "Propositionen innehåller"
och slutar med "begärt sådana.", på s. 12 börjar med "Utskottet
anser " och på s. 14 slutar med "och 9." samt på s. 15 börjar
med "Vad gäller" och på s. 16 slutar med "yrkande 7." bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar Lagrådets synpunkter på behovet av klara
regler inom ramen för premietandvårdssystemet och kan i likhet
med Lagrådet förutse att det kan uppkomma delade meningar mellan
vårdgivaren och patienten om de ömsesidiga förpliktelserna
enligt det avtal de träffat. Utskottet anser att regeringen i
det fortsatta lagstiftningsarbetet med premietandvårdssystemet
måste bedriva detta arbete med särskild inriktning på att
klargöra de civilrättsliga konsekvenserna av ett avtal om
premietandvård och stärka patienternas rättsställning och
därefter återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om en
lagreglerad premietandvård. Utskottet anser vidare att det är
lämpligt att de föreslagna ändringarna i tandvårdslagen
behandlas i samband med det kommande förslaget. Utskottet vill i
detta sammanhang också uppmärksamma regeringen på vad Lagrådet
anfört om behovet av en komplettering av 4 § tandvårdslagen.
Utskottet vill vidare framhålla att det är väsentligt att
försäkringsstödet i premietandvården för yngre grupper inte
kommer att överstiga motsvarande försäkringsstöd i åtgärdstaxan.
När det gäller nivån i ersättning från premietandvården bör
dessutom de delar av åtgärdstaxan som avser
premietandvårdspatienter frånräknas vid bedömningen av vilka
belopp som finns tillgängliga för försäkringsstöd inom
premietandvården. Systemet bör således utformas så att de
påtalade negativa effekterna motverkas.
Det anförda innebär att utskottet bifaller förslagen om fri
etablering för tandläkare och tandhygienister. Utskottet har i
enlighet med Lagrådets förslag arbetat om vissa lagrum i
regeringens förslag till lagändringar i lagen om allmän
försäkring och lägger fram ett eget förslag till ny lydelse av
de aktuella lagrummen i AFL. Vad utskottet anfört om ett nytt
förslag till riksdagen om lagreglerad premietandvård bör ges
regeringen till känna.
Utskottet anser att det ur valfrihetssynpunkt är mycket
värdefullt med fri etablering och vill vidare framhålla att
enligt förslaget i propositionen skall en vårdgivare som avser
att påbörja verksamhet i enskild tandvård med ersättning från
sjukförsäkringen anmäla sin avsikt om detta till
försäkringskassan senast tre månader innan verksamheten
påbörjas. Denna regel kan enligt utskottets uppfattning vara
negativ för enskilda vårdgivare. Samma regler bör enligt
utskottets uppfattning gälla för såväl enskilda som offentliga
vårdgivare, varför regeringen bör föreslå kompletteringar i AFL
i detta avseende.
Utskottet vill vidare framhålla att det endast är de
specialisttandläkare som var verksamma i enskild tandvård vid
utgången av år 1972 som ersätts enligt den särskilda
specialisttaxan som innebär 30 % högre arvoden än enligt den
vanliga tandvårdstaxan. I propositionen framhålls att det
nuvarande ersättningssystemet för specialisttandvården skall
behållas tills vidare i avvaktan på att en översyn företas av
den framtida organisationen och finansieringen av
specialisttandvården. Utskottet anser dock att de
specialisttandläkare som är verksamma i enskild regi bör kunna
få tillämpa den särskilda specialisttaxan samtidigt som
tandvårdsreformen genomförs.
Vidare bör utredas vilka regler som gäller för olika
verksamhetsformer inom folktandvården, t.ex. personalkooperativ.
I den mån motion Sf46 yrkande 4 inte kan anses tillgodosedd med
det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet.
Utskottet anser det väsentligt att konkurrensen inom
tandvården ökar. Detta bör ske bl.a. genom att folktandvårdens
monopol vad gäller barn- och ungdomstandvården upphör. Utskottet
har tidigare vid flera tillfällen förutsatt att denna fråga
skall få sin lösning. Utskottet har därvid förutsatt att man
inom regeringskansliet, utan något uttalande från riksdagens
sida, skulle överväga förändringar för villkoren inom barn- och
ungdomstandvården. Härefter har landstingen genom en ändring i
tandvårdslagen fått en lagstadgad möjlighet att sluta avtal med
annan om att utföra landstingets uppgifter. Få landsting har
dock begagnat sig av den möjligheten. En ökad konkurrens inom
barn- och ungdomstandvården innebär enligt utskottets
uppfattning, förutom valfrihet, också en betydligt ökad
effektivitet inom den kommunala sektorn. Denna uppfattning har
också framförts av Konkurrensverket, som anser att marknaderna
för barn- och ungdomstandvården bör öppnas för konkurrens genom
införande av t.ex. tandvårdspeng eller anbudskonkurrens.
Utskottet anser att det är av stor vikt att denna fråga nu får
sin lösning så att landstingets monopol inom detta vårdområde
upphör. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen
med förslag till de förändringar som är nödvändiga för att
monopoliseringen av barn- och ungdomstandvården avskaffas. Vad
utskottet med anledning av motion Sf46 yrkande 10 sålunda anfört
bör ges regeringen till känna.
Vad gäller övriga konkurrensfrågor vill utskottet särskilt
uppmärksamma frågan om den offentliga tandvårdens fördelar i
förhållande till den privata när det gäller den
redovisningstekniska delen samt vissa fördelar för landstingen
beträffande mervärdesskatt. I nuvarande system har den
offentliga vården vissa fördelar på den privata tandvårdens
bekostnad. Bl.a. gäller detta den redovisningstekniska delen
samt vissa frågor beträffande mervärdesskatt. För att närma sig
konkurrensneutrala villkor bör, enligt utskottets uppfattning,
folktandvårdens olika grenar avskiljas redovisningsmässigt och
organisatoriskt. En sådan särredovisning skulle kunna uppnås
genom inrättande av resultatenheter med egen
kostnadsredovisning. Därvid bör enligt utskottets uppfattning
särredovisning tillämpas för olika verksamhetsgrenar. Den nu
skisserade lösningen förordas också av Konkurrensverket. Förutom
konkurrensneutralitet skulle den fördelen uppnås att landstingen
inte skulle kunna anklagas för att underprissätta sina tjänster
med skattemedel. Utskottet förutsätter att man inom
regeringskansliet överväger de förändringar som är nödvändiga
för att särskilja landstingets folktandvård såväl
redovisningsmässigt som organisatoriskt. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion Sf46 yrkande 6 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande övriga konkurrensfrågor anförde utskottet i SfU10
bl.a. att dessa utgör ett stort problem vid genomförandet av det
nya ersättningssystemet och att utskottets farhågor därvidlag
delades av bl.a. Konkurrensverket. Utskottet förutsatte att man
inom regeringskansliet noga skulle beakta de synpunkter som
framförts och snarast överväga vilka insatser som erfordras för
att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig
tandvård. Utskottet ansåg detta vara en förutsättning för att
det nya ersättningssystemet skulle bli en framgång. Utskottet
förutsätter att man inom regeringskansliet även fortsättningsvis
beaktar de framförda synpunkterna och snarast överväger vilka
insatser som erfordras för att uppnå konkurrensneutralitet
mellan privat och offentlig tandvård. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sf46 yrkandena 3, 5, 7, 9 och 11.
dels att utskottet bort hemställa att riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Sf46 yrkandena 4, 6, 8 och 10 och med
anledning av proposition 1993/94:221 samt med avslag på
motionerna 1993/94:Sf45 och 1993/94:Sf46 yrkandena 1--3, 5, 7, 9
och 11
dels antar
1. reservanternas i bilaga 2 till betänkande 1993/94:SfU18
framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
2. regeringens i proposition 1993/94:221 framlagda förslag
till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
dels avslår regeringens i proposition 1993/94:221
framlagda förslag till lag om ändring i tandvårdslagen
(1985:125),
dels till Stimulans- och informationsinsatser m.m. inom
tandvårdsområdet för budgetåret 1994/95 under femte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om vissa konkurrensfrågor och om ett nytt
förslag till riksdagen om premietandvård och barn- och
ungdomstandvård.
Särskilda yttranden
1. Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt
Lindqvist (alla s) har avgivit särskilt yttrande i enlighet med
det särskilda yttrandet i betänkande 1993/94:SfU18.
2. Arne Jansson (nyd) anför:
Jag finner regeringspartiernas begäran om återremiss och
förnyad behandling av detta ärende vara ett märkligt agerande.
Oavsett vilket beslut som kan komma att fattas kan riksdag och
utskott inte friskriva sig från den oerhört skarpa och
avrättande kritik som riktats mot förslagen av
Konkurrensverket
Finansinspektionen
Lagrådet
Datainspektionen
vårdgivare
vårdtagare
Med en stark skrivning uppdrog utskottet åt regeringen att
föranstalta om Lagrådets granskning av propositionen. Denna
uppmaning nonchalerades av regeringen på ett anmärkningsvärt
sätt. När så utskottet på eget initiativ lät inhämta Lagrådets
yttrande "avrättades" propositionen av Lagrådet med följande
yttrande. "Mot den föreslagna lagregleringen kan följaktligen
riktas allvarlig kritik för oklarheter och brister. Lagrådet är
inte heller övertygat om att regleringen är så utformad att den
kan antas tillgodose sina angivna syften. Lagrådet kan därför
inte tillstyrka att förslagen -- även om de ändras i enlighet
med de anmärkningar som redovisas i det följande -- utan
ytterligare ändringar och kompletteringar läggs till grund för
lagstiftning".
Allt talar dessutom för att det är de vårdtagare med den
sämsta tandstatusen -- övervägande äldre personer -- som
orättvist kommer att drabbas av det föreslagna
premietandvårdssystemet.
Jag vill dessutom ange att regeringens handläggning av ärendet
har anmälts till konstitutionsutskottet.
Ett försök av regeringspartierna att friskriva sig från
kritiken genom att ändra uppfattning efter återremiss av
ärendet kan jag inte biträda.