I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:11 om
utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m. och fyra
motioner som väckts med anledning av propositionen. I
betänkandet behandlas också 27 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1993.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i
socialtjänstlagen varigenom kommunerna blir skyldiga att
tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern ett till tolv år.
Utskottet gör vidare ett tillägg i 18 § för att klargöra att
samma kvalitetskrav skall gälla såväl för offentlig som för
privat verksamhet.
Utskottet avstyrker propositionens förslag till riktlinjer för
familjepolitiken och anser inte att något vårdnadsbidrag bör
införas. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god
kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste
ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen och anser
därför att kommunen vid sin tillståndsprövning för vissa hem för
vård eller boende skall få väga in även behovet av ytterligare
barnomsorgsplatser. Utskottet avstyrker därmed förslaget att
hänsyn endast skall få tas till sökandes lämplighet och
ändamålsenligheten av de lokaler som verksamheten skall bedrivas
i.
M-, c-, fp- och kds-ledamöterna reserverar sig till förmån för
propositionens förslag till riktlinjer och framhåller att för
att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras
såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag. De
reserverar sig också mot utskottets beslut att begränsa rätten
till fri etablering.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett
tillkännagivande till regeringen om att kommunerna även
fortsättningsvis måste ges förutsättningar att planera hur
behovet av barnomsorg skall tillgodoses och fastställa mål för
verksamheten.
Nyd-ledamoten reserverar sig för avslag på hela propositionen.
Nyd-ledamoten reserverar sig också till förmån för
småbarnsskolor och för utarbetande av läroplaner för dessa.
V-ledamoten anmäler i en avvikande mening att kravet på
kommunala barnomsorgsplaner borde vara kvar. Vidare begärs
sanktioner för kommuner som inte uppfyller lagens intentioner om
barnomsorg för alla barn som behöver omsorg. Daghemstaxorna bör
bli mer lika över landet, och Socialstyrelsen skall upprätta en
plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen. V-ledamoten
vill också ha krispaket för barnomsorgen och utvärdering av den
privata barnomsorgen.
Propositionen
I proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på
barnomsorgsområdet, m.m. har regeringen (Socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att
dels anta förslagen till
1. lag om ändring i socialtjänstlagen,
2. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620),
dels godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för
valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår den i proposition 1993/94:11
föreslagna nya 2 a § i lag om ändring i lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård eller boende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om barnomsorgen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vårdnadsbidraget.
1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att gällande 17 § socialtjänstlagen
skall finnas kvar enligt vad i motionen anförts om behovet av
kvalitet i barnomsorgen,
2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en lag
enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens
intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.
1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:11 i dess helhet,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå
propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå
propositionens förslag till ändringar i lagen om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård eller boende enligt socialtjänstlagen,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att icke
godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet
och jämställdhet i familjepolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för valfrihet och rättvisa i
familjepolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av vårdnadsersättning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag
tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.
1993/94:So17 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om konsekvensanalys.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993
1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av
socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fungerande barnomsorg och annan social
service.
1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla
barns rätt till förskola skall lagfästas.
1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för familjepolitiken.
1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barns
rätt till förskola skall lagfästas.
1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av
barnvårdarorganisationen.
1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för
barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade
förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte
avvaktar Socialstyrelsens utredning,
3. att riksdagen hos regeringen begär en rättighetslag enligt
vad i motionen anförts om alla barns rätt till förskoleplats,
4. att riksdagen hos regeringen begär att kravet på
barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett heltäckande
regelsystem som skrivs in i barnomsorgslagen enligt vad i
motionen anförts om behovet av ett sådant system med hänsyn till
de olika barnomsorgsformer som växer fram,
6. att riksdagen hos regeringen begär att rätt för barn med
handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande
barnomsorgslagen,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av privat
verksamhet inom barnomsorgen enligt vad i motionen anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetslösas rätt till en barnomsorgsplats,
9. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får
i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och lika
daghemsavgifter för hela landet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett införande av brukarinflytande i
barnomsorgslagen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för barn med särskilda behov,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning av personal inom förskolan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att verklig valfrihet förutsätter god
tillgång av barntillsyn i offentlig regi.
1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lagreglering av omfattningen av
kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om detaljreglering av barnomsorgsverksamheten
i kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillräckligt kommunalt stöd för enskilda
alternativ i barnomsorgen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag till enskilda deltidsgrupper och
öppna förskolor.
1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnomsorg vid arbetslöshet och
föräldraledighet.
1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag
tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.
1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småbarnsskolor,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med
vad som anförts i motionen.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en barnomsorgslag.
Ärendets beredning i utskottet
Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska kommunförbundet
och Landsorganisationen i Sverige.
Utskottet har i ärendet ordnat en utfrågning med
representanter från Socialdepartementet och Svenska
kommunförbundet.
Utskottet
Propositionen i huvuddrag
I propositionen redovisas regeringens familjepolitik för
valfrihet och jämställdhet. Det anförs att förnyelsen av
familjepolitiken syftar till att ge barnfamiljerna ökade
möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar,
genom god barnomsorg utanför hemmet och genom bättre ekonomiska
möjligheter för dem som önskar stanna hemma när barnen är små.
Kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn
i åldern ett t.o.m. tolv år föreslås skärpas genom ändringar i
socialtjänstlagen (1980:620). Bestämmelser införs i lagen som
preciserar barnomsorgens uppgift samt de kvalitetskrav som
gäller för verksamheten. Vidare föreslås kommunerna bli skyldiga
att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med ett
belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn
i den egna verksamheten. Vid tillståndsgivning som gäller
enskilda förskolor och fritidshem föreslås avseende endast få
fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av
lokalerna.
I propositionen aviseras att förslag senare kommer att läggas
fram om ett vårdnadsbidrag för de barn som fyllt ett men inte
tre år. Bidraget skall uppgå till 2 000 kr per barn och månad.
Samtidigt skall en skattemässig avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader upp till ett visst högsta belopp införas.
Förslag kommer senare att läggas fram om att rätten till
tjänstledighet för vård av barn förlängs från dagens 18 månader
till tre år.
I propositionen anförs att det är angeläget att behålla
ersättningsnivån i föräldraförsäkringen, bl.a. för att även
fortsättningsvis stimulera fäder att ta föräldraledigt. Det är
vidare angeläget att statsmakterna i utformningen av regelsystem
för t.ex. föräldraförsäkringen markerar att ansvaret för barnen
delas av bägge föräldrarna.
Avslag på propositionen
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess helhet
(yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen är
motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. De kan därför
inte medverka till att dess förslag införs. Principen med
införande av ett vårdnadsbidrag ställer sig motionärerna bakom,
men de anser att den utformning av vårdnadsbidraget som
skisseras blir en mycket dyrbar symbolisk gest utan några
fördelar för barnfamiljerna. Motionärerna ser också fördelar med
avdragsrätten för styrkta barnomsorgkostnader, men anser att
denna skall gälla lika för alla barnomsorgsformer oavsett om de
är kommunala eller privata. Inte heller bör ett avdragstak
införas. Regeringens förslag om att förlänga rätten till
tjänstledighet till tre år tror motionärerna kommer att
resultera i stelheter på hela arbetsmarknaden som kan bli
förödande för småbarnsföräldrar. Slutligen vänder sig
motionärerna mot grundresonemanget i propositionen kring
kommunernas lagstadgade skyldighet att erbjuda barnomsorg.
Motionärernas principiella grundinställning är att allt
offentligt stöd till barntillsyn skall kanaliseras via
föräldrarna, t.ex. genom vårdnadsersättning eller
"barntillsynspeng". Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall
följas av det självklara kravet att de skall betala för den
omsorg de önskar. Genom att ge marknadskrafterna större spelrum
kommer ett mer varierat utbud att växa fram. Någon lagreglering
av kommunernas ansvar behövs inte. Valfrihet och konkurrens
kommer, enligt motionärerna, att garantera hög kvalitet och
kostnadseffektivitet.
Utskottet gör följande bedömning.
Förslagen i propositionen innebär att valfriheten för
barnfamiljerna ökar, vilket utskottet anser vara angeläget.
Utskottet delar också inställningen i propositionen att
kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas
genom ändringar i socialtjänstlagen. Motion So16 (nyd) yrkande 1
avstyrks.
Riktlinjer för familjepolitiken
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vårdnadsbidraget (yrkande 3).
Motionärerna anför att de med anledning av regeringens förslag
om vårdnadsbidrag redan nu vill göra klart att de helt motsätter
sig införande av ett sådant. Motionärerna har för avsikt att
återkomma i frågan när propositionen om vårdnadsbidrag läggs
fram.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på
propositionen, beslutar att icke godkänna de i propositionen
angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i
familjepolitiken (yrkande 4), samt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om
riktlinjer för valfrihet och rättvisa i familjepolitiken
(yrkande 5), dels om införande av vårdnadsersättning
(yrkande 6). Motionärerna anför att familjepolitiken skall
utgå ifrån att föräldrar är fria och tänkande människor som
själva både kan och skall ta ansvar för sig själva, sina barn
och sina familjer. Motionärerna anser att Sveriges nuvarande
system med föräldraförsäkring och stöd till den offentliga
barnomsorgen är djupt orättvist och att kostnaderna är orimligt
höga. Subventionerna till barnomsorg, föräldraförsäkring,
barnbidrag och bidragsförskott föreslås tas bort och i stället
användas till dels en vårdnadsersättning som betalas under
barnets första sex levnadsår, dels ett barnbidrag som utbetalas
till 16 års ålder. Förslaget innebär, enligt motionärerna, att
samhällets kostnader för familjepolitiken kan minska med ca 20
miljarder kronor.
I motion 1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för familjepolitiken.
Motionärerna anför att stödet till småbarnsfamiljerna måste
utformas så att det underlättar deras valmöjligheter att fördela
sin tid mellan hemarbete och förvärvsarbete. Stödet bör därför
utformas så att det kan användas så flexibelt som möjligt av
båda föräldrarna. Det måste utformas så att det lönar sig att
arbeta för småbarnsmammorna, samtidigt som det gör det möjligt
att minska arbetstiden. Valet får inte bara stå mellan att
arbeta heltid eller inte arbeta alls. Stödet måste underlätta en
utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning och en stor
ökning av valmöjligheterna mellan olika former av barnomsorg.
I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en barnomsorgslag (yrkande 22).
Motionärerna anför att en barnomsorgslag inte får genomföras
utan att den kan kopplas också till rätten att få ett
vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag är nödvändigt för att skapa
valfrihet för föräldrarna att själva välja den barnomsorg som
passar dem bäst.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar uppfattningen att en lagstadgad rätt till
barnomsorg bör införas. Härigenom garanteras alla barn rätt till
barnomsorg.
Utskottet anser däremot inte att ett vårdnadsbidrag bör
införas. Ett vårdnadsbidrag motverkar jämställdheten mellan
föräldrarna, det skapar stora marginaleffekter för dem som vill
övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det leder till
rundgång av pengar och byråkrati. En utbyggd föräldraförsäkring
är att föredra framför ett vårdnadsbidrag. Utskottet avstyrker
med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 3 de föreslagna
riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken
(avsnitt 1). Utskottet avstyrker även motionerna 1993/94:So16
(nyd) yrkandena 4--6, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811 (c)
yrkande 22. Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till
känna.
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
Avslag på lagförslaget m.m.
I propositionen föreslås en skärpning av bestämmelserna om
kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i
åldern ett t.o.m. tolv år. Socialtjänstlagen (1980:620) föreslås
ändras så att det tydligt framgår att förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det
behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier
eller barnets eget behov.
I en motion har framförts krav på avslag på hela förslaget
till lag om ändring i socialtjänstlagen.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på
propositionen, beslutar avslå propositionens förslag till
ändringar i socialtjänstlagen (yrkande 2). Motionärerna
anför att restriktioner och lagregler måste avvecklas om
samhället vågar lita på föräldrarna och deras omdöme.
Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall vara styrande.
Föräldrarnas val kommer att leda till en mångfald av
barnomsorgsformer. Någon lagreglering av verksamheten behövs
därmed inte.
Ett liknande krav framförs i motion 1992/93:So615 av Henrik
Landerholm (m). I motionen yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagreglering
av omfattningen av kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg
(yrkande 1) och om detaljreglering av
barnomsorgsverksamheten i kommunerna (yrkande 2). Motionären
anför att varken omfattningen eller detaljutformningen av
barnomsorgsverksamheten bör regleras av statsmakterna. Detta bör
vara en fråga för kommunalt ansvariga politiker och deras
väljare, och ansvar bör utkrävas i val -- inte i domstol.
Krav har också framförts på att de lagregler som i dag
reglerar den kommunala barnomsorgen skall upphävas.
I motion 1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag
tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg (yrkande
7). Motionärerna anför att föräldrarna har hela ansvaret för
sina barns omsorg och vet bäst hur denna omsorg skall visas och
genomföras. Motionärerna föreslår en vårdnadsersättning så att
föräldrarna själva kan köpa den barnomsorg de önskar.
Föräldrarna kan därigenom själva styra vilken barnomsorg
samhället kommer att erbjuda. Lagreglering av verksamheten blir
därmed obehövlig enligt motionärerna.
Samma yrkande återkommer i motion 1993/94:So16 (nyd)
(yrkande 7).
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar inställningen i propositionen att kommunernas
skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas genom
ändringar i socialtjänstlagen. Motionerna 1992/93:So615 (m)
yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7 och 1993/94:So16
(nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrks därmed.
Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola
I motion 1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av
socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionären anför att det är angeläget att i socialtjänstlagen
göra klart att kommunerna har skyldighet att tillhandahålla
barnomsorg till den som så önskar. Folkpartiet liberalernas
familjepolitik syftar till att hjälpa föräldrarna att bära
ansvar för sina barns fostran. Förutsättningen för att föräldrar
skall ges reella möjligheter att välja omsorgsform för sina barn
är att det finns tillgång till offentlig barnomsorg.
I motion 1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla barns rätt
till förskola skall lagfästas (yrkande 2). Motionärerna
oroas av den nya situationen med stora nedskärningar inom
barnomsorgen och anser det därför angeläget att lagfästa rätten
till plats inom barnomsorgen. En lagstadgad rätt till plats
garanterar att inga barn ställs utanför. Även i motion
1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) anförs oro över
de stora nedskärningarna inom barnomsorgen. Motionärerna yrkar
därför på förslag på hur barns rätt till förskola skall
lagfästas (yrkande 3).
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
en rättighetslag enligt vad i motionen anförts om alla barns
rätt till förskoleplats (yrkande 3). Vidare begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att verklig valfrihet
förutsätter god tillgång till barntillsyn i offentlig regi
(yrkande 13). Motionärerna anför att det aldrig blir
valfrihet inom barnomsorgen förrän kommunerna nått full
behovstäckning. Rätten till barnomsorg bör bli en lagstadgad
rättighet med skyldighet för kommunen att bereda barn plats i
förskoleverksamheten. Underlåtenhet från kommunens sida bör
medföra sanktioner.
I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) om
kvinnors hälsa pekar motionärerna på den stora betydelse som
fungerande barnomsorg och annan social service har speciellt för
ensamstående kvinnor. Motionärerna yrkar att detta ges
regeringen till känna (yrkande 13).
Utskottet gör följande bedömning.
I propositionen föreslås ändringar i socialtjänstlagen så att
kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i den
omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Även
ensamståendes behov tillgodoses med förslaget. Verksamheten kan
erbjudas i kommunal regi eller genom privata förskolor och
fritidshem. Motionerna 1992/93:So301 (fp), 1992/93:So475 (fp)
yrkande 13, 1992/93:So604 (s) yrkande 2, 1992/93:So609 (s)
yrkande 3 och 1992/93:So614 (v) yrkandena 3 och 13 får därmed
anses tillgodosedda och avstyrks.
Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen)
Efter att tidigare ha varit en helt oreglerad verksamhet
beslutade riksdagen 1973 att en allmän förskola för alla
sexåringar skulle införas år 1975 (prop. 1973:136, bet.
SoU 1973:30, rskr. 1973:372). För att skapa förutsättningar för
en fortsatt snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar beslutades
samtidigt att det i varje kommun skulle finnas en plan för
utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skulle avse en
femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av
förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning
kommunen avsåg att tillgodose detta behov i form av daghem,
deltidsgrupper, familjedaghem etc.
På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och
Svenska kommunförbundet beslutade riksdagen år 1976 om ett
omfattande utbyggnadsprogram för barnomsorgen (prop.
1975/76:92, bet. SoU 1975/76:28, rskr. 1975/76:219). År 1985
lade riksdagen så fast principerna för att förverkliga en rätt
för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från
ett och ett halvt års ålder till dess de börjar i skolan (prop.
1984/85:209, bet. SoU 1985/86:5, rskr. 1985/86:27).
I den nu föreliggande propositionen föreslås att kravet på
en av kommunfullmäktige antagen plan för förskole- och
fritidshemsverksamheten slopas. Regeringen anför att kravet på
en plan för förskole- och fritidshemsverksamheten har förlorat i
betydelse i takt med utbyggnaden av barnomsorgen. Nu föreslås
att kommunens ansvar för att tillhandahålla barnomsorg skärps
genom ändringar i socialtjänstlagen. Det är därmed inte
nödvändigt att i detalj reglera kommunens planeringsverksamhet.
Socialtjänstlagens 17 § föreslås därmed upphävas.
I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
hemställs att riksdagen beslutar att gällande 17 §
socialtjänstlagen skall finnas kvar enligt vad i motionen
anförts om behovet av kvalitet i barnomsorgen (yrkande 1).
Motionärerna noterar med glädje att en lagreglering på
barnomsorgsområdet nu föreslås och hoppas att detta skall vara
ett första steg till en Barnbalk som upptar alla barns
rättigheter och som införlivar barnkonventionen i svensk
lagstiftning. Motionärerna är dock kritiska mot förslaget att ta
bort kommunens skyldighet att upprätta en barnomsorgsplan. I
barnomsorgsplanen anges målsättningen med verksamheten och
beräkningar av kommunens behov av barnomsorg under en viss
period. Motionärerna menar att i en tid när kommunerna alltmer
släpper det direkta ansvaret och tillsynen för daghemmen är det
ännu viktigare än tidigare att det finns normer för kvantiteten,
dvs. hur många barn som skall tas in och utrymmet de skall ha,
och kvaliteten på omvårdnad och pedagogik.
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis).
Motionärerna anser att kravet på en barnomsorgsplan bör finnas
kvar och att kommunerna endast skall behöva stödja enskilda
förskolor och fritidshem om de finns upptagna i kommunens
barnomsorgsplan. Motionärerna anför att de inte kan acceptera
att kommunens skyldighet att erbjuda alla barn barnomsorgsplats
knyts samman med ett förslag som helt fråntar kommunerna
möjligheten att planera och ansvara för barnomsorgen. Därför bör
den nuvarande regeln att bidrag ges till verksamhet som finns
upptagen i kommunens barnomsorgsplan finnas kvar. Genom den
regeln har kommunen möjlighet och skyldighet att se till att
verksamheten håller bra kvalitet.
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att kravet på
barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen
(yrkande 4) och att ett heltäckande regelsystem skrivs in i
barnomsorgslagen enligt vad i motionen anförts om behovet av ett
sådant system med hänsyn till de olika barnomsorgsformer som
växer fram (yrkande 5). Barnomsorgsplaner skall i dag finnas
i alla kommuner. Planen innehåller övergripande mål för
verksamheten, regler om turordning, bestämmelser för barn som
behöver särskilt stöd m.m. Motionärerna anser att kommunerna
skall upprätta barnomsorgsplaner också i framtiden och kräver en
översyn för att garantera tillräcklig och god barnomsorg.
Motionärerna anser också att förskolan skall stå under
samhällets kontroll och motsätter sig privata alternativa
driftsformer som samhället skall betala för men som kan hamna
utanför en demokratisk kontroll.
Utskottet gör följande bedömning.
Genom de föreslagna ändringarna i socialtjänstlagen blir
kommunerna skyldiga att erbjuda barnomsorg i den omfattning det
behövs. Utskottet delar regeringens bedömning att det därmed
inte är nödvändigt att i lag reglera kommunernas
planeringsverksamhet. Självfallet kommer kommunerna även i
fortsättningen att behöva planera och följa upp
barnomsorgsverksamheten. Formerna för detta bör dock den
enskilda kommunen själv få bestämma.
Utskottet tillstyrker att 17 § socialtjänstlagen upphävs och
avstyrker motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4--5 och
1993/94:So15 (v) yrkande 1. Utskottet avstyrker även motion
1993/94:So14 (s) yrkande 2 (delvis).
Krav på barnomsorgen m.m.
Motionerna
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis).
Motionärerna ställer sig bakom förslaget att i socialtjänstlagen
införa en precisering och en klarare inskriven skyldighet för
kommunen att se till att barn som stadigvarande vistas i
kommunen får den barnomsorg de har behov av. Motionärerna anför
att kvaliteten i barnomsorgen måste vara hög. Sociala och
pedagogiska mål med utgångspunkt från 1 § socialtjänstlagen
skall styra innehållet i all barnomsorg. Den personal som
arbetar med barnen måste ha sådan utbildning och erfarenhet att
barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan
tillgodoses. Lokalstandarden och utemiljön måste vara bra.
Barngruppens sammansättning och storlek måste vara väl avvägd.
För att detta skall kunna uppnås måste kommunerna ha möjlighet
att planera verksamheten.
När riksdagen 1991 beslutade om att även privata företag
skulle få bidrag för att driva daghem och fritidshem i
vinstsyfte pekade Socialdemokraterna på att rättssäkerheten inte
var tryggad när kommunerna lade ut verksamhet till andra
huvudmän. Reglerna för sekretess och lika behandling samt
möjlighet till insyn och kvalitetsbedömning av verksamheten
saknades. Vidare anfördes att avgifter och intagningsregler
inte kan få användas som sorteringsinstrument om alla barns
valfrihet och rätt till barnomsorg skall garanteras.
Motionärerna anser att det nu visat sig att de avtal kommunerna
slutit med enskilda entreprenörer varit otillräckliga.
Regeringens förslag till kvalitetskrav är dock ett steg i rätt
riktning.
Slutligen anser motionärerna att regeringen borde ha lämnat en
utförligare redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av den
utökade lagregleringen.
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
att den nya barnomsorgslagen skall innehålla vissa tydliga krav
och rättigheter. Motionärerna anför att det finns risk att barn
som behöver särskilt stöd kommer att väljas bort om kravet för
enskilda förskolor att ta barn från kommunens gemensamma kö
försvinner. Motionärerna begär därför att rätt för barn med
handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande
barnomsorgslagen (yrkande 6). Motionärerna oroas också över
att integreringen av barn med särskilda behov försvåras då
barngrupperna blir större och personalen glesas ut. För att även
i fortsättningen kunna ge dessa barn det stöd som de behöver
krävs att rimliga resurser också i fortsättningen tilldelas
barnomsorgen. Detta bör, enligt motionärerna, ges regeringen
till känna (yrkande 11). Vidare anser motionärerna att
kravet att "personal som arbetar med barnen i den alternativa
barnomsorgen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att
barns behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan
tillgodoses" är otillräckligt. Motionärerna vill att krav på en
god och adekvat utbildningsnivå för dem som skall arbeta i
förskoleverksamheten skall skrivas in i barnomsorgslagen
(yrkande 12). Motionärerna vill vidare ha valfrihet,
småskalighet, personalinflytande och brukardemokrati.
Motionärerna föreslår självstyrande enheter där brukarna ges
verklig möjlighet att vara med och besluta om hur de resurser
politikerna fördelar skall användas (yrkande 10). Slutligen
anser motionärerna att det behövs marginaler inom barnomsorgen
som tillåter att arbetslösa föräldrar och föräldrar som är
lediga på grund av att det fötts syskon i familjen får behålla
sin daghemsplats. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande
8).
Även i motion 1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om barnomsorg
vid arbetslöshet och föräldraledighet. Motionärerna anför att
barnomsorgen måste ses som ett värdefullt inslag i barnens
uppväxt och inte enbart som tillsyn när föräldrarna arbetar
eller studerar. Barn bör därför ges rätt att behålla sin
barnomsorgsplats även när föräldrar blir arbetslösa eller vid
syskons födelse. Det behöver dock inte, enligt motionärerna,
vara frågan om heldagsomsorg utan del av dagen.
I motion 1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) anförs att
det är angeläget att enskilda alternativ ges möjlighet att på
liknande ekonomiska villkor som kommunerna bedriva sin
verksamhet. Motionären yrkar därför att riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
tillräckligt kommunalt stöd för enskilda alternativ i
barnomsorgen (yrkande 3). Motionären vill vidare att bidrag
även skall kunna utgå till enskilda deltidsgrupper och öppna
förskolor förutsatt att resp. kommun har definierat sitt behov
av dessa (yrkande 4).
Propositionen
I propositionen föreslås att bestämmelser införs i
socialtjänstlagen som preciserar barnomsorgens uppgift samt de
kvalitetskrav som bör gälla för verksamheten. Kvalitetskraven
som anges innebär dock inte detaljreglering av verksamheten. Ett
tillägg till lagen föreslås (13 b §) där det sägs att
förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
erbjuda fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att
komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i sin utveckling och
en meningsfull fritid. För bedrivande av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning
eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god
pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngruppen skall ha en
lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara
ändamålsenliga. Vidare sägs att verksamheten skall utgå från
varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg
som deras speciella behov kräver.
Den svenska barnomsorgspersonalen är av tradition välutbildad.
Rekommendationen att hälften av de anställda bör vara
förskollärare och hälften barnskötare i förskolan oavsett
barnens ålder har följts i de flesta komuner under hela
utbyggnadsperioden. I dag är 42 % förskollärare, 9 %
fritidspedagoger, 42 % barnskötare, 2 % har annan
barnutbildning och 5 % saknar barnutbildning. Riksdagen
har nyligen beslutat att förlänga den barn- och
ungdomspedagogiska högskoleutbildningen till 120 poäng (prop.
1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Det anförs
i propositionen att det är en strävan att genom bl.a.
vidareutbildning successivt öka andelen högskoleutbildad
personal och att på sikt få en mer enhetlig personalstyrka inom
barnomsorgen.
I propositionen framhålls att samarbete mellan föräldrarna och
barnomsorgspersonalen är en självklar del av verksamheten.
Initiativet för att upprätthålla en aktiv dialog med varje
förälder bör vara förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar,
så att föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i
verksamheten.
För att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald
föreslås helt nya bestämmelser i lagförslaget (18 §) som innebär
en skyldighet för kommunen att stödja enskilt bedrivna förskolor
och fritidshem och enskilt driven integrerad skolbarnsomsorg så
att dessa kan bedrivas på lika ekonomiska villkor som de
kommunala. Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till
familjedaghem, kompletterande förskoleverksamhet eller öppen
fritidshemsverksamhet som drivs i enskild regi föreslås inte.
Inget hindrar dock att kommunen på uppdragsbasis lämnar
ersättning till enskilda verksamheter.
I specialmotiveringen till 18 § anförs att kommunen har rätt
att ställa som villkor för bidrag att verksamheten i mån av
plats tar emot barn som hänvisas av kommunen enligt 14 b § andra
stycket. Detta sägs vara av särskild betydelse för
omsorgskrävande barn, så att de inte riskerar att utestängas
från enskild verksamhet. Samtidigt anförs att en särskilt
omsorgskrävande grupp givetvis kan föranleda förhandling om
bidragets storlek.
Det bör enligt propositionen vara en strävan att barn, om
föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan även vid
förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder blir
arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre syskon.
Bedömningen bör göras utifrån barnets behov av trygga
förhållanden och av att delta i pedagogisk verksamhet. I många
fall kan dock en deltidsplats vara tillräckligt.
Socialtjänstkommittén
Socialtjänstkommittén (dir. 1991:50) har tillkallats för att
göra en allmän översyn av socialtjänstlagen. I direktiven sägs
att det markanta inslaget av privata vårdgivare inom vården av
barn, ungdomar och missbrukare bl.a. motiverar en översyn av de
regler som finns för tillstånd och tillsyn av verksamheten.
Enligt direktiven bör kommittén bl.a. överväga innehållet i och
formerna för tillsynen av såväl den kommunal socialtjänsten som
de privata vårdgivarnas verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt frågan om vilka villkor som bör vara förenade med
tillstånd att driva hem för vård eller boende och hur tillsynen
över hemmen bör vara utformad.
Kommittén bör vidare överväga vilken uppföljning och
utvärdering som bör ske och hur detta arbete kan underlättas och
stärkas.
I kommitténs uppdrag ingår också att överväga hur
bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 71 § socialtjänstlagen
bör vara utformade. Riksdagen har vid behandlingen av
propositionen (1989/90:28) om vård i vissa fall av barn och
ungdomar givit regeringen till känna att när det gäller den
anmälningsskyldiga kretsen bör övervägas -- särskilt beträffande
privatpraktiserande yrkesutövare -- om inte kretsen bör utvidgas
(1989/90:SoU15, rskr. 112).
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att barnomsorgen enligt propositionen
skall vara öppen för alla barn, också för dem med
funktionshinder eller andra svårigheter. För att inte riskera
att barn utestängs från enskild verksamhet får kommunen enligt
18 § rätt att föreskriva att den som driver enskild verksamhet i
mån av lämplig plats skall ta emot barn som hänvisas av
kommunen. I specialmotiveringen sägs att detta är av särskild
betydelse för omsorgskrävande barn.
I propositionen framhålls vidare att samarbete mellan
föräldrar och barnomsorgspersonal är en självklar del av
verksamheten. Det är en förutsättning för kontinuitet mellan hem
och förskola/skolbarnsomsorg och för en verksamhet som bygger på
barnens erfarenheter och livsvillkor. Initiativet till att
upprätthålla en aktiv dialog med varje förälder bör vara
förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar, så att
föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i verksamheten.
Vidare anförs i propositionen att det bör vara en strävan att
barn, om föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan
även vid förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder
blir arbetslös eller är föräldraledig för vård av ett yngre
syskon.
Utskottet konstaterar att i förslaget till ny 13 b § i
socialtjänstlagen införs bestämmelser som dels preciserar
förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgifter samt de
kvalitetskrav som skall gälla för verksamheten, dels anger
kraven på förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för barn
med behov av särskilt stöd.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samma
kvalitetskrav som gäller för den kommunala barnomsorgen bör
gälla för enskilda förskolor, fritidshem och integrerad
skolbarnsomsorg. För att detta klart skall framgå av lagen anser
utskottet, i enlighet med synsättet i motion 1993/94:So14 (s)
yrkande 2 i denna del, att ett tillägg bör göras i förslaget
till ändrad lydelse av 18 § socialtjänstlagen så att kommunen
får ställa som villkor för bidrag till en enskild verksamhet att
verksamheten fyller kraven enligt 13 b §. En bestämmelse härom
bör tas in som punkt 1 i andra stycket. Punkterna 1 och 2 bör
därmed betecknas 2 och 3. I övrigt har utskottet ingen
invändning mot 18 § i lagförslaget. Utskottet tillstyrker
13 b § i förslaget till ändring i socialtjänstlagen. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1993/94:So14 yrkande 2 i denna del antar det av utskottet
framlagda förslaget till ändring i 18 § socialtjänstlagen i
bilaga 2.
Frågor om tillsynen av såväl kommunal som privat barnomsorg,
anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen m.m. övervägs
för närvarande av Socialtjänstkommittén.
Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 6, 8 och 10--12 och
1992/93:So616 (fp) är åtminstone delvis tillgodosedda och
avstyrks.
Enligt propositionen skall enskilda förskolor och fritidshem
ha rätt till ett stöd med ett belopp som inte oskäligt avviker
från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Någon
skyldighet för kommunen att lämna bidrag till familjedaghem,
kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritidsverksamhet
som drivs i enskild regi föreslås inte. Detta hindrar dock inte
att kommunen på uppdragsbasis kan lägga ut verksamhet och lämna
ersättning till enskilda verksamheter. Motion 1992/93:So615 (m)
yrkandena 3--4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen
avstyrks.
Daghemsavgifter
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen
får i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och
lika daghemsavgifter för hela landet (yrkande 9).
Motionärerna anför att i stället för att bygga ut barnomsorgen
höjer kommunerna avgifterna så att föräldrar inte efterfrågar
barnomsorgsplats. Vidare anförs att vinstdrivande barnomsorg
kommer att öka de kostnadsmässiga orättvisorna.
Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet.
Enligt 35 § i socialtjänstlagen får kommunen ta ut skäliga
avgifter för plats i förskola eller fritidshem enligt grunder
som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga
kommunens självkostnad.
I propositionen föreslås ett tillägg i första stycket av
paragrafen som klarlägger att kommunen även får ta ut avgifter
för plats i familjedaghem och integrerad skolbarnsomsorg.
I specialmotiveringen till paragrafen anförs att av
skälighetsrekvisitet i första stycket torde följa att avgifterna
inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte får bli så
betungande för den enskilde att denne av detta skäl avstår från
den verksamhet som barnet erbjuds och som det skulle vara
värdefullt för barnet att delta i. I så fall, anförs det, kan
kommunen inte anses ha uppfyllt sitt ansvar enligt lagen.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att
barnomsorgsavgifterna inte bör göras så betungande för den
enskilde att han avstår från den verksamhet som barnet erbjuds
och som det skulle vara värdefullt för barnet att delta i.
Det finns, enligt utskottets mening, anledning att noga följa
daghemsavgifternas utveckling. En kartläggning bör enligt
utskottets mening ske av hur avgifterna inom barnomsorgen
utvecklas. Kartläggningen bör vara slutförd senast den 30 juni
1994. Detta bör ges regeringen till känna. Motion 1992/93:So614
yrkande 9 avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i 35 §
socialtjänstlagen.
Utskottet har nyligen i betänkandet 1993/94:SoU10 behandlat
proposition 1993/94:4 om familjerådgivning och därvid föreslagit
en ändring i 35 § socialtjänstlagen. Riksdagen har ännu inte
avgjort ärendet. Utskottets förslag i betänkandet bör samordnas
med regeringens nu föreslagna ändring i samma paragraf.
Utskottet föreslår att riksdagen antar den av utskottet
föreslagna lydelsen av 35 § socialtjänstlagen i bilaga 2.
Bestämmelser om sanktioner
I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en
lag enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller
lagens intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver
omsorg (yrkande 2). Motionärerna anför att kommuner och
landsting i dag oupphörligt bryter mot rättighetslagarna.
Hittills har de flesta fallen gällt att omsorgslagens
bestämmelser inte uppfyllts. Vänsterpartiet föreslår därför att
riksdagen ger regeringen i uppgift att utarbeta regler som
innehåller höga bötesstraff för kommuner som inte uppfyller
kraven i den föreslagna 13 § i socialtjänstlagen.
Frågan om ett sanktionssystem för att förmå kommuner att
verkställa beslut av förvaltningsdomstol behandlades av
utskottet senast i betänkandet 1992/93:SoU19. Utskottet
konstaterade då att Lokaldemokratikommittén överväger frågan.
Utskottet ansåg att kommitténs arbete borde avvaktas. De då
aktuella motionerna avstyrktes därmed.
Lokaldemokratikommittén har i sitt slutbetänkande
Lokaldemokrati i utveckling (SOU 1993:90) anfört att utredningen
i oktober--november 1993 avser att avlämna ett delbetänkande
De förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots
(1993:109).
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet konstaterar att Lokaldemokratikommittén i dagarna
har avlämnat ett delbetänkande om de förtroendevaldas ansvar vid
domstolstrots och lagtrots. Beredningen av frågan inom
regeringskansliet bör avvaktas. Motion 1993/94:So15 (v) yrkande
2 avstyrks.
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i övrigt
I 16 § första stycket skall ordet "barnets" ändras till
"barnens". I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag
till ändringar i socialtjänstlagen, i den mån det inte tidigare
behandlats av utskottet.
Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs
att riksdagen avslår föreslaget till ny 2 a § i lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning
för vissa hem för vård eller boende (yrkande 1). Enligt
propositionen skall inget avseende fästas vid om det finns behov
av förskolan. Detta finner motionärerna helt oacceptabelt.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på
propositionen, beslutar avslå förslaget till ändringar i lagen
om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (yrkande
3). Motionärerna avfärdar resonemanget i propositionen kring
kvalitetskrav inom barnomsorgen. Propositionen diskuterar inte
de verkliga och djupare kvalitetsfrågorna kring barn, barns
utveckling och barns behov av kärlek och omsorg. Kvalitet är
inte lika med utbildad personal och lokaler enligt plan- och
bygglagen, livsmedelslagen och arbetsmiljö- och
hälsoskyddslagen.
I propositionen anförs att barnomsorgen skall präglas av
valfrihet och mångfald. Detta innebär att förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg bör bedrivas i olika former och med olika
profilering, såväl innehållsligt som organisatoriskt. Kommunen
föreslås därför bli skyldig att ge bidrag till enskilda
förskolor och fritidshem.
För att säkerställa den fria etableringen av enskilda
förskolor och fritidshem får vid tillståndsprövningen avseende
endast fästas vi sökandens lämplighet att bedriva verksamheten
och vid ändamålsenligheten av de lokaler där sökanden avser att
bedriva verksamheten. I specialmotiveringen till lagförslaget
anförs att syftet med den föreslagna paragrafen är att
säkerställa att enskilda förskolor och fritidshem inte hindras
annat än när det objektivt sett är befogat.
I propositionen anförs vidare att den som vill ha bidrag för
barnomsorgsverksamhet skall inge en ansökan om detta till
kommunen. För att kommunen skall ha möjlighet att i sitt
budgetarbete beakta de bidrag kommunen har att utbetala under
det kommande året bör ansökan om bidrag ha kommit in till
kommunen före den 1 september året innan verksamheten skall
börja.
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god
kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste
därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen,
såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda. Utskottet
anser det självklart att kommunen vid sin tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende får väga in även behovet av
ytterligare barnomsorgsplatser. Utskottet förordar därför att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 (s) yrkande 1
avslår förslaget till ny 2 a § i lagen. Utskottet tillstyrker
förslaget att lagen om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620) förlängs till utgången av år 1995.
Konsekvensanalys
I motion 1993/94:So17 av Roland Larsson (c) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
konsekvensanalys. Motionären anför att de ekonomiska
konsekvenserna av förslaget är alltför knapphändigt utredda. De
borde ha utretts mer ingående, framför allt då de ekonomiska
förutsättningarna för kommunerna delvis är annorlunda än vid
1985 års riksdagsbeslut. Motionären pekar också på dels att
kostnaderna varierar avsevärt från kommun till kommun, dels att
förslaget innebär vidgade rättigheter för barn till arbetslösa
och föräldralediga att behålla daghemsplatsen och dels på
Kommunförbundets väsentligt högre kostnadsberäkning. Motionären
anser att regeringen bör anmodas att nogsamt utvärdera reformen
och följa den ekonomiska konsekvensen av reformen. Om en
merkostnad tillkommmer bör detta regleras mot kommunerna inom
ramen för finansieringsprincipen.
I propositionen framhålls att skärpningen av lagen inte i
något väsentligt avseende bör leda till merkostnader i
förhållande till de uppgifter kommunerna redan har. 1985 års
riksdagsbeslut innebar att full behovstäckning skulle ha
uppnåtts 1991. I propositionen framhålls att det inte kan ses
som någon ny uppgift att nu slå fast att kommunen skall ha
uppnått detta mål 1995.
Bruttokostnaden för att ge barnomsorg för barn mellan 12 och
18 månader i samma omfattning som för barn mellan 18 månader och
tre år har i propositionen uppskattats till ca 350 miljoner
kronor. Nettokostnaden har uppskattats till mindre än hälften
eftersom de ytterligare föräldrar som kan tänkas utnyttja denna
barnomsorg också betalar skatt.
Förslag till finansiering av statens nettokostnader för såväl
lagregleringen på barnomsorgsområdet som det nya
vårdnadsbidraget kommer att redovisas i budgetpropositionen i
januari 1994. Konsekvenserna för kommunerna kommer att vägas in
i det förslag till reglering av statens och kommunsektorns
mellanhavanden som kommer att redovisas senast i
kompletteringspropositionen våren 1994.
Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till
socialutskottet anfört oro för de tendenser till ny
detaljreglering som blivit en följd av det förändrade
statsbidragssystemet. Kommunförbundet hänvisar till att det
tidigare vid skilda tillfällen avvisat lagstiftning inom
barnomsorgsområdet. Förbundet hänvisar också till att kommunerna
på de flesta håll i landet i dag kan erbjuda barn till
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar plats omedelbart.
Lagförslaget innebär dock, enligt förbundet, ambitionshöjningar
motsvarande ca 60 000 platser. Kostnaderna har av förbundet
beräknats till minst 5 miljarder kronor fram till år 1998.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet konstaterar att det är svårt att uppskatta
kostnaderna för förslagen i propositionen.
Regeringen har aviserat att den senast i
kompletteringspropositionen 1994 återkommer med en redovisning
av regleringen mellan staten och kommunsektorn. Utskottet utgår
från att regeringen noga följer utvecklingen av kostnaderna för
barnomsorgen och återkommer till riksdagen om det skulle vara
motiverat. Motion 1993/94:So17 (c) avstyrks därmed.
Krispaket för barnomsorgen
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för
barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade
förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte
avvaktar Socialstyrelsens utredning (yrkande 2).
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att till mars 1994 undersöka
hur nedskärningar drabbar barn i barnomsorgen, i skolan och på
fritiden. Motionärerna menar att de rapporter om problem som nu
kommer från olika håll av landet inte behöver utredas för att vi
skall förstå att det kommer att drabba barnen. Vänsterpartiet
kräver ett krispaket för barnomsorgen.
Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att aktivt
följa hur situationen utvecklas i ett antal kommuner gällande
vilka konsekvenser omställnings- och förnyelsearbetet i
kommunerna får för barn och ungdomar. En redovisning lämnades
under hösten 1992 i rapporten Barns villkor i förändringstider.
Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att en allmän bild av
situationen 1992 är att besparingarna inom verksamheter för barn
och unga på de flesta håll gått att genomföra utan allvarliga
försämringar av kvaliteten. Styrelsen anför att för 1993 ser
situationen mer allvarlig ut.
I den fortsatta uppföljningen kommer tonvikten att läggas på
att belysa förändringarnas inverkan på verksamheternas kvalitet
och konsekvenser för barn och ungdomar av de faktiska
förändringarna under 1993. Styrelsen pekar också på att det är
viktigt att i den kommande fasen av arbetet få med synpunkter
och reaktioner från barnen och ungdomarna själva samt deras
föräldrar.
En slutrapport skall lämnas senast den 1 mars 1994.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens slutrapport om
omsorgerna om barn och ungdomar skall avlämnas i mars 1994.
Regeringen bör härefter överväga vilka åtgärder som kan behöva
vidtas med anledning av rapporten. Något initiativ från
riksdagen behövs inte. Motion 1992/93:So614 (v) yrkande 2
avstyrks.
Utvärdering av den privata barnomsorgen
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
en utvärdering av privat verksamhet inom barnomsorgen enligt vad
i motionen anförts (yrkande 7). Motionärerna oroas av vad
som händer i kommunerna och anser att staten måste ta ett större
ansvar för utvecklingen. Det finns, enligt motionärerna, inte
tillräcklig garanti för att privata daghem ger barnen en god
omsorg. Den nu utförda privatiseringen av barnomsorg måste
utvärderas för att utgöra beslutsunderlag för hur barnomsorgen
skall se ut i framtiden.
Utskottet diskuterade uppföljning och utvärdering av
barnomsorgsverksamheten senast i betänkandet 1992/93:SoU15.
Utskottet konstaterade då (s. 30):
Socialstyrelsen svarar för uppföljning och utvärdering av
kommunernas insatser när det gäller omsorgerna om barn och
ungdomar. Tidigare har en stor del av informationsinsamlingen om
barnomsorgen skett utifrån ansökningshandlingarna om
statsbidrag. Denna information bortfaller med det nya
bidragssystemet. Därför måste nya metoder och arbetssätt
utvecklas för att följa upp och utvärdera verksamheterna. Detta
bör ske dels genom statistiska beskrivningar av verksamheten,
dels genom ingående analyser av kvalitativa faktorer. Frågor om
statistisk uppföljning och utvärdering av socialtjänsten
behandlas i SoS-rapport 1993:1 Statistik för uppföljning och
utvärdering av socialtjänsten.
Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att,
vid sidan av eller i anslutning till projektet Aktiv
uppföljning, följa utvecklingen av barns villkor i det
omfattande omställnings- och förnyelsearbete som pågår i
kommunerna. I uppdraget beskrivs några prioriterade områden,
däribland barnomsorgen, men också utvecklingen av invandrar- och
flyktingbarnens situation med avseende på hemspråksstödets
omfattning och inriktning.
Socialstyrelsen har nyligen i en rapport med sju bilagor Barns
villkor i förändringstider delredovisat uppdraget.
De då aktuella motionsyrkandena avstyrktes då utskottet inte
ansåg att något initiativ behövdes.
En slutrapport från Socialstyrelsen skall lämnas senast den 1
mars 1994.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslagen i
propositionen om kvalitetskrav inom barnomsorgen. Utskottet
anser det bl.a. angeläget att Socialstyrelsen fortlöpande följer
utvecklingen inom barnomsorgen och uppställda kvalitetskrav.
Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion
1992/93:So614 ( v) yrkande 7 behövs inte. Motionsyrkandet
avstyrks.
Barnvårdarorganisationen
I motion 1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas
att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
att upprätta en plan för återuppbyggnad av
barnvårdarorganisationen (yrkande 4). Motionärerna hänvisar
till att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av
ensamföräldrars utnyttjande av de kommunala
barnvårdarresurserna. Rapporten pekar på stora brister och att
detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas
prioritera. Motionärerna anför att barnvårdarna ofta fyller ett
stort antal funktioner förutom att vårda sjuka barn i hemmet. De
fungerar också som extra stöd i hemmet hos familjer som behöver
detta.
Utskottet behandlade ett likalydande yrkande i betänkandet
1991/92:SoU15. Utskottet anförde då att
barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till
barnomsorgen. Det borde dock, enligt utskottets mening, ankomma
på den enskilda kommunen att avgöra vilken omfattning
barnvårdarverksamheten skall ha. Motionen avstyrktes därför.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till
barnomsorgen, men att det bör ankomma på den enskilda kommunen
att avgöra vilken omfattning barnvårdarverksamheten skall ha.
Motion 1992/93:So610 (v) yrkande 4 avstyrks.
Småbarnsskolor
I motion 1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småbarnsskolor (yrkande 1) och att
riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att
stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med vad som
anförts i motionen (yrkande 2). Motionärerna anför att
småbarnsskolor tillvaratar den enorma inlärningskapacitet och
lust att lära som barn i åldern tre till sex år har.
Småbarnsskolor borde därför finnas i alla kommuner som ett
pedagogiskt och ekonomiskt alternativ och komplement till daghem
och förskolor. För att stimulera framväxten av småbarnsskolor
skall Skolverket ges i uppdrag att, inom ramen för föreslagen
medelsanvisning för budgetåret 1993/94, utarbeta förslag till
och exempel på läroplaner för småbarnsskolor. I uppdraget bör
också ingå att ta fram informationsmaterial och andra
hjälpmedel för att stimulera framväxten av goda småbarnsskolor.
Socialutskottet behandlade frågan om verksamheten i förskolan
i betänkandet SoU 1985/86:5 med anledning av regeringens
proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn. Det
övergripande målet för barnomsorgen angavs i propositionen vara
att förmedla och ge konkret innebörd åt demokratiska
värderingar. Barnomsorgen skall vidare tillsammans med hemmet
skapa goda förutsättningar för varje barns utveckling i fysiskt,
socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en
allsidig personlighetsutveckling. Verksamheten skall också ge
kunskaper, erfarenheter och upplevelser i omvärlden som är
anpassade till barnens ålder och utvecklingsnivå genom att låta
dem arbeta, leka och lära i meningsfulla sammanhang. Det innebär
att barnomsorgens förskoleverksamhet bedriver en i vid mening
pedagogiskt inriktad verksamhet där barn i grupp får del av
omsorg, fostran och kunskaper.
Vid behandlingen av propositionen hänvisade utskottet bl.a.
till ett tidigare uttalande (SoU 1981/82:1) om att de fria
arbetsformerna också i fortsättningen borde prägla förskolan,
vilket innebär att verksamheten inte skall vara bunden i detalj
av centrala bestämmelser och att det inte borde komma i fråga
att utarbeta en läroplan motsvarande den som finns för den
obligatoriska skolan.
Socialutskottet godkände de i propositionen angivna
riktlinjerna för barnomsorgen. Riksdagen följde utskottet.
Efter riksdagens behandling av proposition 1984/85:209 har
Socialstyrelsen givit ut Pedagogiskt program för
förskolan, Allmänna råd 1987:3. Programmet anger förskolans
mål, behandlar barns uppväxt och redovisar en syn på barns
utveckling samt anger principer för innehåll och arbetssätt i
förskolans verksamhet. Vidare anges principer för ledning,
planering och utveckling av förskolans verksamhet.
Socialstyrelsen har också givit ut skriften Lära i förskolan
-- innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen (Allmänna
råd 1990:4). I skriften utvecklas och konkretiseras förskolans
innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen utifrån den
inriktning och de principer som anges i det pedagogiska
programmet. Ett särskilt avsnitt behandlar övergången till
skolan. Socialstyrelsen betonar bl.a. vikten av en pedagogisk
kontinuitet, dvs. att det pedagogiska arbetet i förskolan får en
konsekvent uppföljning i lågstadiet och att själva övergången
från förskola till lågstadium förbereds och underlättas.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med
anledning av motion 1992/93:So618 (nyd). Motionsyrkandena
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 1,
res. 1 (nyd)
2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande
22 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 dels avslår regeringens
förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i
familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 2 (m, fp, c, kds)
res. 3 (nyd)
3. beträffande avslag på förslaget till lag om ändring i
socialtjänstlagen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So615 yrkandena 1--2,
1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16 yrkandena 2 och 7,
res. 4 (nyd)
4. beträffande krav på lagreglering av barnomsorgen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So301, 1992/93:So475
yrkande 13, 1992/93:So604 yrkande 2, 1992/93:So609 yrkande 3 och
1992/93:So614 yrkandena 3 och 13,
5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena
4--5, 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och 1993/94:So15 yrkande 1
antar regeringens förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen såvitt avser 17 §,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande 13 b § socialtjänstlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till 13 b §
socialtjänstlagen,
7. beträffande krav på barnomsorgen m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1993/94:So14 yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna
1992/93:So614 yrkandena 6, 8, 10--12, 1992/93:So615 yrkandena
3--4 och 1992/93:So616 beslutar att 18 § socialtjänstlagen skall
ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
8. beträffande daghemsavgifter
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna
vad utskottet anfört, dels med ändring av beslutet med anledning
av socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen
om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 §
sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
men. (v) - delvis
9. beträffande sanktioner
att riksdagen avslår motion 1993/94:So15 yrkande 2,
men. (v) - delvis
10. beträffande 16 § socialtjänstlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till 16 § med den
ändringen att i första stycket ordet "barnets" ändras till
"barnens",
11. beträffande förslaget till lag om ändring i
socialtjänstlagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under tidigare moment,
12. beträffande avslag på tillståndslagen
att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 3,
13. beträffande förslag till ändring i tillståndslagen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 yrkande 1
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:442)
om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)
med den ändringen att förslaget till 2 a § avslås,
res. 6 (m, fp, c, kds)
14. beträffande konsekvensanalys
att riksdagen avslår motion 1993/94:So17,
15. beträffande krispaket för barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 2,
men. (v)- delvis
16. beträffande utvärdering av den privata
barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 7,
men. (v) - delvis
17. beträffande barnvårdarorganisationen
att riksdagen avslår motion 1992/93:So610 yrkande 4,
men. (v) - delvis
Stockholm den 7 december 1993
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan
Andersson (s), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans
Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kds), Stefan Kihlberg (nyd) och
Lennart Rohdin (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med
"Förslagen i" och slutar med "yrkande 1 avstyrks." bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att propositionen är
motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. Utskottet kan
därför inte medverka till dess genomförande. Med anledning av
motion 1993/94:So16 yrkande 1 avstyrker utskottet propositionen
i dess helhet.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16
yrkande 1 avslår proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering
på barnomsorgsområdet, m.m.,
2. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid
Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha
följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken.
Familjepolitiken skall syfta till att ge barnfamiljerna ökade
möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar.
För att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras
såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag.
Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla det önskvärda i
att den av regeringen föreslagna skyldigheten för kommuner att
lämna bidrag till barnomsorg utvidgas till att gälla all
barnomsorg som bedrivs i enskild regi. Utskottet anser att det,
för barnens och föräldrarnas bästa, är önskvärt att uppnå
valfrihet vid valet av omsorgsform.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ett vårdnadsbidrag
bör införas för att underlätta för föräldrar som önskar gå ned i
arbetstid eller helt stanna hemma en längre tid med barnet.
Vårdnadsbidraget ökar därmed småbarnsföräldrarnas möjligheter
att anpassa yrkesarbete och omvårdnad om barnen så att
familjernas egna önskemål bättre kan tillgodoses. Det föreslagna
beloppet skall ses tillsammans med föräldrapenning och
bostadsbidrag varvid det blir fråga om ett icke oväsentligt
ekonomiskt stöd för de småbarnsföräldrar som vill avstå helt
eller delvis från förvärvsarbete.
Utskottet utgår från att regeringen under våren 1994 kommer
att lägga fram en proposition om införande av ett vårdnadsbidrag
och att förslaget ges en sådan utformning att det reellt ökar
valfriheten framför allt för familjer med låga inkomster.
Utskottet vill understryka att både vårdnadsbidraget och
rätten till barnomsorg behövs för att barnfamiljerna skall få en
verklig valfrihet och förutsätter därför, i likhet med
propositionen, att ett beslut om en barnomsorgslag nu -- med
ikraftträdande den 1 januari 1995 -- följs av ett beslut om
vårdnadsbidrag i vår.
Utskottet godkänner därmed regeringens förslag till riktlinjer
för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1)
och avstyrker motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 3 och
1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6. Motionerna 1992/93:So608 (fp)
och 1992/93:A811 (c) yrkande 22 är tillgodosedda med den
föreslagna inriktningen av familjepolitiken och avstyrks därmed.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande 22,
1993/94:So14 yrkande 3 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 godkänner
de i propositionen förordade riktlinjerna för valfrihet och
jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1),
3. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att familjepolitiken skall utgå ifrån att
föräldrar är fria och tänkande människor som själva både kan och
skall ta ansvar för sig själva, sina barn och sina familjer.
Utskottet anser att subventionerna till barnomsorg,
föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott skall tas
bort och i stället användas till dels en vårdnadsersättning som
betalas ut under barnets första sex levnadsår, dels ett
barnbidrag som utbetalas till sexton års ålder. Med bifall till
motion 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6 avstyrker utskottet
regeringens riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i
familjepolitiken. Utskottet avstyrker även motionerna
1993/94:So14 (s) yrkande 3, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811
(c) yrkande 22. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16
yrkandena 4--6 och med avslag på motionerna 1992/93:So608,
1992/93:A811 yrkande 22 och 1993/94:So14 yrkande 3 dels avslår
regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och
jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Avslag på förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
m.m. (mom. 3)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 9 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks därmed." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att samhället måste våga lita på föräldrarna
och deras omdöme. Det är föräldrarnas val av barnomsorgsform som
skall vara styrande. Föräldrarnas val kommer att leda till en
mångfald av barnomsorgsformer. Någon lagreglering av
verksamheten behövs därmed inte. Med anledning av motionerna
1992/93:So615 (m) yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7
och 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrker utskottet
propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:
3. beträffande avslag på förslaget till lag om
ändring i socialtjänstlagen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So615
yrkandena 1--2, 1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16
yrkandena 2 och 7 avslår regeringens förslag till lag om ändring
i socialtjänstlagen,
5. Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson
(alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 11 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (delvis)." bort ha
följande lydelse:
Det är därmed inte nödvändigt att ha något krav på planmässig
utbyggnad av barnomsorgen. Utskottet har således ingen
invändning mot att 17 § socialtjänstlagen upphävs i sin
nuvarande form. Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4 och 5
och 1993/94:So15 (v) yrkande 1 avstyrks därmed.
Utskottet anser däremot att kommunerna även fortsättningsvis
måste ges förutsättningar att planera hur behovet av barnomsorg
skall tillgodoses och även fastställa mål för verksamheten.
Planeringen måste omfatta såväl den kommunalt bedrivna
verksamheten som den privata verksamhet som bedrivs med bidrag
från kommunen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 2
(delvis).
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:
5. beträffande upphävande av 17 §
socialtjänstlagen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14
yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:So614
yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
såvitt avser 17 §, dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. Förslag till ändring i tillståndslagen (mom. 13)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid
Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 18 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "i lagen." bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet
och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria
etableringen av enskilda alternativ till den kommunala
barnomsorgen. Vid tillståndsprövning bör därför avseende endast
få fästas vid den sökandes lämplighet och ändamålsenligheten av
de lokaler som verksamheten skall bedrivas i. Utskottet vill
betona att reglerna bör tolkas så att pedagogisk och
verksamhetsmässig förnyelse inom barnomsorgen blir möjlig.
Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 1
och 1993/94:So16 (nyd) yrkande 3 och tillstyrker propositionens
förslag till 2 a § i lag om ändring i lagen om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård och boende enligt socialtjänstlagen.
dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:
13. beträffande förslag till ändring i
tillståndslagen
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:So14 yrkande
1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning
för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620),
7. Småbarnsskolor (mom. 18)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 23 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor
borde finnas i alla kommuner som ett pedagogiskt och ekonomiskt
alternativ och ett komplement till daghem och förskolor.
Utskottet anser därför att Skolverket bör ges i uppdrag att
utarbeta ett förslag till och exempel på läroplaner för
småbarnsskolor. I uppdraget bör också ingå att ta fram
informationsmaterial och andra hjälpmedel för att stimulera
framväxten av goda småbarnsskolor. Vad utskottet anfört med
anledning av motion 1992/93:So618 (nyd) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:
18. beträffande småbarnsskolor
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So618 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)
Enligt min mening bör 17 § socialtjänstlagen vara kvar så att
kommunen även fortsättningsvis blir skyldig att upprätta en
barnomsorgsplan. I barnomsorgsplanen anges målsättningen med
verksamheten och beräkningar av kommunens behov av barnomsorg
under en viss period. Det är ännu viktigare än tidigare att det
finns normer för kvaliteten, dvs. hur många barn som skall tas
in och utrymmet de skall ha samt kvaliteten på omvårdnad och
pedagogik.
Daghemsavgifter (mom. 8)
Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet.
Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att lägga fram förslag
om en norm för rimliga och lika daghemsavgifter för hela landet.
Sanktioner (mom. 9)
Kommuner och landsting bryter oupphörligen mot
rättighetslagarna. Enligt min mening bör därför en lag utarbetas
enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens
intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.
Krispaket för barnomsorgen (mom. 15)
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att undersöka hur
nedskärningarna ute i kommunerna drabbar barn i barnomsorgen, i
skolan och på fritiden. Styrelsen skall slutrapportera sitt
uppdrag i mars 1994. Jag menar att rapporter om problem som nu
kommer från olika delar av landet visar att det inte behövs
några utredningar för att förstå att barnen drabbas. Jag anser
därför att det krävs ett krispaket för barnomsorgen.
Utvärdering av den privata barnomsorgen (mom. 16)
Jag oroas av det som händer ute i kommunerna och anser att
staten måste ta ett större ansvar för utvecklingen.
Privatiseringen av barnomsorgen måste utvärderas för att utgöra
beslutsunderlag för hur barnomsorgen skall se ut i framtiden.
Barnvårdarorganisationen (mom. 17)
Socialstyrelsens rapport om ensamföräldrars utnyttjande av de
kommunala barnvårdarresurserna pekar på stora brister och att
detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas
prioritera. Jag anser därför att Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av
barnvårdarorganisationen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
5, 8 och 9 samt 15--17 borde ha hemställt:
5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So614
yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 och med avslag på
motion 1993/94:So14 yrkande 2 delvis avslår propositionens
förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen såvitt avser
17 §,
8. beträffande daghemsavgifter
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna vad
ovan anförts, dels med ändring av beslutet med anledning av
socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 §
sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
9. beträffande sanktioner
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So15 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande krispaket för barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande utvärdering av den privata barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande barnvårdarorganisationen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So610 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Bilaga 1
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till
lag om ändring i socialtjänstlagen
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
18 §
Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg skall, på de villkor som uppställs med stöd av
andra stycket, efter ansökan tilldelas medel för verksamheten av
den kommun där verksamheten bedrivs. För varje barn skall
kommunen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från
kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Ansökan
skall ha kommit in senast den 1 september året innan
verksamheten skall börja, om inte kommunen medger annat.
Kommunen får ställa upp som villkor för bidraget
1. att kvalitetskraven i 13 b
§ skall gälla för den
enskilda verksamheten,
1. att avgifterna för den 2. att avgifterna för den
enskilda verksamheten inte enskilda verksamheten inte
oskäligt överstiger den oskäligt överstiger den
avgift som kommunen tar ut avgift som kommunen tar ut
för motsvarande verksamhet för motsvarande verksamhet
och och
2. att den som driver 3. att den som driver
verksamheten i mån av verksamheten i mån av
lämplig plats tar emot barn lämplig plats tar emot barn
som hänvisas av kommunen som hänvisas av kommunen
enligt 14 b § andra enligt 14 b § andra
stycket. stycket.
Om ett barn som inte hör hemma i kommunen har tagits emot i en
enskild verksamhet som har tilldelats medel enligt första
stycket, har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader
för barnomsorgen från barnets hemkommun. Detsamma gäller när en
kommun i sin motsvarande verksamhet har tagit emot ett barn som
inte hör hemma i kommunen.
Lydelse enligt 1993/94:SoU10 Utskottets förslag
35 §
För plats i förskola För plats i av kommunen
eller i fritidshem, anordnad förskola,
färdtjänst, fritidshem, integrerad
familjerådgivning, hjälp skolbarnsomsorg,
i hemmet, service och familjedaghem,
omvårdnad, sådant boende färdtjänst,
som avses i 20 § andra familjerådgivning, hjälp
stycket eller 21 § tredje i hemmet, service och
stycket eller annan liknande omvårdnad, sådant boende
social tjänst får som avses i 20 § andra
kommunen ta ut skäliga stycket eller 21 § tredje
avgifter enligt grunder som stycket eller annan liknande
kommunen bestämmer. social tjänst får
Avgifterna får dock inte kommunen ta ut skäliga
överstiga kommunens avgifter enligt grunder som
självkostnader. kommunen bestämmer.
Avgifterna får dock inte
överstiga kommunens
självkostnader.
För sådana platser i För sådana platser i
förskolan som avses i 14 förskolan som avses i 15
och 15 §§ får avgift och 16 §§ får avgift
tas ut endast i den mån tas ut endast i den mån
verksamheten överstiger 15 verksamheten överstiger 15
timmar i veckan eller 525 timmar i veckan eller 525
timmar om året. timmar om året.
Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende
får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje
stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så
stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel
för sina personliga behov.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Motioner väckta med anledning av propositionen 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3
Ärendets beredning i utskottet 5
Utskottet 5
Propositionen i huvuddrag 5
Avslag på propositionen 6
Riktlinjer för familjepolitiken 6
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen 8
Avslag på lagförslaget m.m. 8
Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola
9
Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen) 10
Krav på barnomsorgen m.m. 12
Daghemsavgifter 16
Bestämmelser om sanktioner 17
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i
övrigt 17
Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller
boende 18
Konsekvensanalys 19
Krispaket för barnomsorgen 20
Utvärdering av den privata barnomsorgen 21
Barnvårdarorganisationen 22
Småbarnsskolor 22
Hemställan 23
Reservationer 25
Meningsyttring av suppleant 29
Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 32
Bilaga 2 Av utskottet föreslagen ändring i regeringens
förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen 38