Utskottet tar här upp de regler för beskattningen av
kraftvärmeverk som riksdagen fattat beslut om under hösten 1992
och som avses träda i kraft den 1 januari 1994 (prop.
1992/93:50, FiU1, SkU3y). Utskottet föreslår i det följande att
ikraftträdandet skjuts upp till den 1 juli 1994.
I energiöverenskommelsen våren 1991 mellan Socialdemokraterna,
Folkpartiet och Centerpartiet konstaterades att det ur teoretisk
synpunkt är rimligast att bränslen beskattas i förhållande till
de utsläpp som de ger upphov till och oberoende av det ändamål
som energin används för. Ett sådant system skulle gynna
användningen av kraftvärmeteknik och förnybara bränslen. Det
skulle emellertid också leda till en kraftig höjning av
kostnaden för produktion av el eftersom det bränsle som används
i elproduktion då måste beskattas. I avvaktan på en
internationell samordning som möjliggör en sådan teoretiskt sett
riktigare beskattning borde, enligt överenskommelsen, andra
styrmedel användas för att gynna biobränslen och
kraftvärmeteknik. 1991 års energipolitiska beslut (prop.
1990/91:88, SkU26) innebar därför bl.a. att kraftvärmeverkens
konkurrenskraft förstärktes genom att de befriades från den
allmänna energiskatten på den del av bränslet som används för
värmeproduktion.
I samband med att riksdagen våren 1992 fattade beslut (prop.
1991/92:150 bilaga I:5, FiU30, SkU5y) om en omläggning av
industrins energiskatter uppmärksammades att den lägre
energiskatten för tillverkningsindustrin inverkade negativt på
kraftvärmeverkens konkurrenssituation. Vid riksdagsbehandlingen
förutsattes därför att regeringen i ett lämpligt
utredningssammanhang skulle belysa effekterna av kraftvärmens
energibeskattning och undersöka behovet av ytterligare åtgärder.
I det krispaket som regeringen lade fram under hösten 1992 i
syfte att stabilisera den svenska ekonomin föreslogs bl.a. att
kraftvärmeverkens skattebefrielse skulle avskaffas i två etapper
med början den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:50, FiU1, SkU3y).
Vid riksdagsbehandlingen konstaterade närings- och
skatteutskotten i sina yttranden att den nämnda utredningen av
kraftvärmeverkens beskattning inte hade genomförts och att det
därför saknades underlag för en allsidig bedömning av förslaget.
Utskotten anförde att utredningen borde genomföras omgående och
redovisas i god tid innan det aktuella förslaget skulle träda i
kraft. Det föreslagna ikraftträdandet sköts upp till den 1
januari 1994.
I mars 1993 tillsatte regeringen en interdepartemental
arbetsgrupp, Kraftvärmegruppen, med uppgift att inom ramen för
de energi- och miljöpolitiska riktlinjerna lämna förslag till de
förändringar som är nödvändiga för att undanröja hinder för en
ekonomiskt försvarbar utbyggnad av kraftvärme och användning av
biobränslen.
Kraftvärmegruppen har under hösten lagt fram en delrapport där
gruppen redovisar konsekvenserna av ett återinförande av den
allmänna energiskatten på kraftvärmeproduktion.
Kraftvärmegruppen har för avsikt att i december 1993 avlämna en
slutlig rapport med sina överväganden och förslag beträffande en
beskattning som främjar kraftvärmeproduktion och användning av
biobränslen.
Utskottet förutsätter att Kraftvärmegruppens slutliga rapport
kommer i så god tid att riksdagen våren 1994 får möjlighet att
på grundval av ett regeringsförslag besluta om förändrade
energiskatter som tydligt och varaktigt främjar en effektiv och
miljövänlig energianvändning och produktion. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser att gruppens slutliga rapport och ett
regeringsförslag bör avvaktas och föreslår därför att det första
steget i återinförandet av den allmänna energiskatten på
kraftvärmeproduktion skjuts upp till den 1 juli 1994.
Utskottets förslag innebär inte att det nu görs någon ändring
i beslutet att återinföra den allmänna energiskatten på
kraftvärme den 1 januari 1995, utan endast att den
övergångsperiod med halv allmän energiskatt som skulle ha börjat
den 1 januari 1994 i stället börjar den 1 juli 1994. En
motsvarande ändring görs i lagen (1961:372) om bensinskatt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en effektiv och miljövänlig
energianvändning och produktion
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. beträffande beskattningen av kraftvärmeverk
att riksdagen antar följande förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:1478) om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna1 till lagen (1992:1478) om ändring
i lagen (1961:372) om bensinskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Denna lag -- -- -- -- -- -- 1993.
Bestämmelsen i 7 § 1 Bestämmelsen i 7 § 1
mom. första stycket h) i mom. första stycket h) i
sin äldre lydelse skall sin äldre lydelse skall
dock gälla till utgången dock gälla till den 1 juli
av år 1993. För år 1994. Under perioden den 1
1994 får avdrag enligt den juli--den 31 december 1994
äldre lydelsen av 7 § 1 får avdrag enligt den
mom. första stycket h) äldre lydelsen av 7 § 1
göras för hälften av mom. första stycket h)
den bensinskatt på bensin göras för hälften av
som förbrukats för den bensinskatt på bensin
produktion av värme vid som förbrukats för
samtidig produktion av produktion av värme vid
värme och skattepliktig samtidig produktion av
elektrisk kraft i en värme och skattepliktig
kraftvärmeanläggning. elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning.
Denna lag träder i kraft den 20 december 1993.
1 Senaste lydelse 1992:1478
2. lag om ändring i lagen (1992:879) om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av
övergångsbestämmelserna1 till lagen (1992:879) om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
4. Den nya -- -- -- -- -- -- januari 1995.
Bestämmelserna i 24 § Bestämmelserna i 24 §
första stycket h) och 25 första stycket h) och 25
§ fjärde stycket i sina § fjärde stycket i sina
äldre lydelser skall äldre lydelser skall
gälla till utgången av gälla till den 1 juli 1994.
år 1993. För år 1994 Under perioden den 1 juli--den
får avdrag enligt den 31 december 1994 får avdrag
äldre lydelsen av 24 § enligt den äldre lydelsen
första stycket h) och 25 av 24 § första stycket
§ fjärde stycket h) och 25 § fjärde
göras för hälften av stycket göras för
den energiskatt på hälften av den energiskatt
bränsle som förbrukats på bränsle som
för produktion av värme förbrukats för
vid samtidig produktion av produktion av värme vid
värme och skattepliktig samtidig produktion av
elektrisk kraft i en värme och skattepliktig
kraftvärmeanläggning. elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning.
Denna lag träder i kraft den 20 december 1993.
1 Senaste lydelse 1992:1482
Stockholm den 16 november 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Jan Fransson (s), Anita Johansson (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),
Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl
Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Barbro Glansén (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:
Regeringspartierna har på senare tid ofta valt att vända sig
direkt till utskottet med sina förslag och begära ett
utskottsinitiativ.
Vi anser att det är viktigt att utskottens möjlighet att ta
initiativ används sparsamt eftersom det finns brister i den
demokratiska prövningen i dessa ärenden. Ett förslag till
utskottsinitiativ blir normalt offentligt först efter det att
utskottet fattat sitt beslut. Riksdagsledamöterna och
allmänheten har därför inte någon möjlighet att informera sig om
och föra en debatt kring ett sådant förslag. Riksdagsledamöterna
har inte heller någon möjlighet att motionera i ett
initiativärende.
Enligt vår mening har regeringen i detta ärende haft tid och
möjlighet att lägga en proposition till riksdagen, och vi anser
därför att regeringen allvarligt har åsidosatt de demokratiska
spelreglerna när man valt att i stället lägga sitt förslag
direkt till utskottet.