I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen
har lagt fram i propositionen om vissa fastighetsskattefrågor
m.m. och de motioner som väckts med anledning av förslagen.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer, ett särskilt
yttrande samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.
I propositionen föreslås att fastighetsskatten på bostäder i
hyreshusenheter sänks från 2,5 % till 1,5 % av
taxeringsvärdet.
Vidare föreslås att fastighetsskatten på en hyreshusenhet med
byggnad som innehåller bostäder, efter ansökan av den
skattskyldige, skall reduceras om det taxeringsvärde som utgör
underlag för fastighetsskatten har höjts till följd av en om-
eller tillbyggnad.
Slutligen föreslås också rätt till avdrag för reparations- och
underhållskostnader hänförliga till större mangårdsbyggnad på
lantbruksenhet genom att sådan privatbostadsfastighet efter
särskild framställan räknas som näringsfastighet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och
tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Lagförslagen
Det förslag om en ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) som läggs fram i den nu aktuella propositionen bör
samordnas med de förslag om ändringar i samma lagrum som läggs
fram i proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen och behandlas därför i skatteutskottets
betänkande 1993/94:SkU15.
Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen
följande lydelse.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 5 § kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 4-9
Motionerna
1993/94:Sk27 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att tillägget till 5 § kommunalskattelagen
skall ges den utformning som anförts i motionen.
1993/94:Sk28 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den bristande kostnadsneutraliteten
mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i
flerfamiljshus,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge ägarna av
större mangårdsbyggnader en möjlighet att beskatta dessa
byggnader i inkomstslaget näringsverksamhet, som därigenom
erhåller avdragsrätt för bl.a. reparations- och
underhållskostnader på dessa byggnader.
1993/94:Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl
av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser
för företag med brutet räkenskapsår.
1993/94:Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av skattereglerna även
för kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer vid
sidan av slott, herresäten och större mangårdsbyggnader.
1993/94:Sk31 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en frysning av taxeringsvärdena i
avvaktan på att dessa kan sänkas,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om att värderingsenheten delas in i två enheter, en
för påbyggnaden och en för ursprunglig fastighet, och att
påbyggnaden påförs fastighetsskatt i enlighet med annan
nyproduktion medan ursprungliga värderingsenheten beskattas
efter befintliga regler.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1993/94:BoU3y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Sänkt fastighetsskatt för hyreshus
I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten för
bostäder i hyreshus sänks från 2,5 % till den nivå som gäller
för villor, dvs. 1,5 %. Taxeringsvärdet per kvadratmeter i
villor ligger i dag betydligt högre än i hyreshus, och det är
detta förhållande som är anledningen till att skattesatserna
skiljer sig åt. 1994 års allmänna fastighetstaxering väntas
leda till en bättre överensstämmelse på denna punkt och det
finns därför anledning att nu sänka fastighetsskatten till
samma nivå som gäller för villor. Härigenom upprätthålls också
fortsättningsvis principen om skattemässig neutralitet mellan
olika boendeformer.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot
detta förslag, utan tillstyrker propositionen i denna del.
Fastighetsbeskattningens utformning
I propositionen tar regeringen upp frågan om kommande
förändringar i fastighetsbeskattningen. Regeringen har i
december 1992 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att
utreda frågan om beskattning av fastigheter (dir. 1992:111).
Huvuduppgiften för utredningen är att på ett grundläggande
sätt analysera och beskriva de principiella utgångspunkter som
bör gälla för beskattningen av fastigheter och att med ledning
av dessa överväganden redovisa vilka förändringar i den
nuvarande beskattningen som bör företas. Utredningen skall
utgå från de i skattereformen bärande tankegångarna om neutral
och likformig beskattning och behandla samtliga typer av
fastigheter. Utredningen behandlar bl.a. frågan om ett system
med kontinuerlig omräkning av taxeringsvärdena, s.k. rullande
fastighetstaxering. Enligt propositionen har regeringen för
avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om rullande
fastighetstaxering från år 1995.
I motion Sk28 yrkande 1 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför
motionärerna att riksdagens beslut att minska räntebidragen
med 3 miljarder kronor under 1994--1996 ensidigt drabbar yngre
hyreshus, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att
perioden med skattefrihet bör förlängas för dessa hus.
I motion Sk31 yrkande 1 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl.
(nyd) anför motionärerna att fastighetsskatten bör avvecklas
på sikt. Fram till och med år 1998 bör dock fastighetsskatten
enligt motionärerna kunna höjas med motsvarande 1 miljard
kronor på villor, fritidshus och lantbruk under förutsättning
att mesta möjliga neutralitet erhålls. De begär ett
tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta med
ställningstaganden till frågor som dessa tills resultatet
föreligger av det arbete som bedrivs inom
Fastighetsskatteutredningen. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
I motion Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) anförs att reglerna
om fastighetsskatt leder till orättvisor för företagare med
brutet räkenskapsår vid ändrade taxeringsvärden och
ändringar av skattesatsen. De begär ett tillkännagivande om
att såväl underlaget som skattesatsen bör proportioneras vid
brutet räkenskapsår.
I sitt yttrande anför bostadsutskottet att starka skäl talar
för en förändring i enlighet med vad motionärerna föreslår.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer
Fastighetsskatteutredningen att överväga hur uttaget av
fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår bör vara
utformat. Enligt utskottets mening bör resultatet av
Fastighetsskatteutredningens arbete med denna fråga nu
avvaktas. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad,
och utskottet avstyrker därför motionen.
Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad av hyreshus
Riksdagen har under våren begärt att regeringen lägger fram
ett förslag som innebär att skattebefrielsen för nybyggda hus
kompletteras med en motsvarande skattebefrielse vid om- och
tillbyggnad (1992/93:SkU33).
I propositionen lägger regeringen fram det begärda förslaget.
När en om- eller tillbyggnad av ett hyreshus har föranlett en
höjning av husets taxeringsvärde skall en särskild
reduceringsfaktor beräknas. Denna motsvarar skillnaden mellan
det åsatta taxeringsvärdet och det taxeringsvärde som skulle
ha bestämts om om- eller tillbyggnaden inte hade genomförts.
Vid beräkningen av fastighetsskatt skall taxeringsvärdet
minskas med hela reduceringsfaktorn under de första fem åren
och med halva reduceringsfaktorn under de följande fem åren.
Av praktiska skäl har vissa begränsningar måst införas. En
förutsättning för reduktionen är därför att kostnaderna för
om- eller tillbyggnaden har uppgått till minst 100 000 kr och
att taxeringsvärdet har höjts med minst 20 % i förhållande
till närmast föregående taxering. Bestämmelserna tillämpas på
kostnader som nedlagts efter utgången av år 1992.
I motion Sk31 yrkande 2 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl.
(nyd) föreslår motionärerna en annan teknisk utformning som
syftar till att göra det möjligt att ackumulera om- och
tillbyggnader tills den sammanlagda höjningen av
taxeringsvärdet överstiger 20 %.
Enligt utskottets bedömning innebär den föreslagna lösningen
en rimlig avvägning mellan behovet att snabbt få till stånd
skatteregler som inte diskriminerar om- och tillbyggnadsarbete
och kravet på praktiska och hanterbara skatteregler. En mindre
justering av lagtexten bör dock genomföras i syfte att undvika
tolkningsproblem när det gäller samordningen med övriga regler
om skattebefrielse. Med denna justering tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Mangårdsbyggnader på lantbruk
I propositionen föreslår regeringen att det införs en
möjlighet för ägare av större kulturhistoriskt intressanta
mangårdsbyggnader på lantbruk att redovisa dessa i
jordbruksnäringen. Härigenom blir det möjligt för ägaren att
dra av kostnader för underhåll och reparation. Förslaget
gäller mangårdsbyggnader som har ett nybyggnadsår före år 1930
och en yta om minst 400 kvadratmeter. Någon möjlighet till
kvittning av ett underskott i en sådan fastighet mot inkomst
av tjänst skall inte föreligga. Förslaget berör cirka 600
fastigheter och skattebortfallet beräknas till högst 15
miljoner kr.
I motion Sk28 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) motsätter
sig motionärerna förslaget eftersom det enligt motionärerna i
praktiken innebär att avdrag medges för privata
levnadskostnader och dessutom öppnar möjligheter till
skatteplanering.
I motion Sk27 av Charlotte Branting (fp) föreslås att kravet
på visst nybyggnadsår ersätts med en hänvisning till plan- och
bygglagens bestämmelser om byggnader av kulturhistoriskt
värde. Härigenom uppnås enligt motionären att ytkravet kan
sänkas från 400 till 350 kvadratmeter.
I motion Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (båda
c) begärs ett tillkännagivande om att en översyn bör
genomföras i syfte att underlätta förvaltningen också av andra
värdefulla byggnader på lantbruk än slott och herresäten.
I sitt yttrande har bostadsutskottet anslutit sig till det
förslag som läggs fram i propositionen. Med hänsyn till att
det är fråga om en schablonartad avgränsning, och då det på
landsbygden kan finnas såväl andra mangårdsbyggnader som
övriga byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av
avdragsrätten finns det enligt bostadsutskottets mening
anledning att överväga behovet av att utsträcka avdragsrätten
till att avse också dessa byggnader. Det bör enligt
bostadsutskottet ankomma på regeringen att överväga i vilken
utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan
behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de
aktuella byggnaderna skall uppnås. Bostadsutskottet föreslår
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Enligt skatteutskottets mening har Utredningen om
förvaltningen av vissa kulturmiljöer i sitt betänkande Att
förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) visat att slotts- och
herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning är hotade och att ett
av de främsta hoten mot bevarandet av dessa miljöer är de
förändringar som har skett i samband med skattereformen. Det
är den schabloniserade beskattningen som ger upphov till
problem i dessa fall, och det finns därför enligt utskottets
mening skäl att medge en återgång till den beskattning som
gällde före skattereformen. Avgränsningen sker genom en enkel
och tydlig regel, och utskottet ser inte heller i övrigt någon
anledning till erinran mot förslaget.
Även om förslaget är ändamålsenligt utformat och syftet att
förbättra förutsättningarna för bevarandet av dessa miljöer
kommer att tillgodoses finns det enligt utskottets mening skäl
att överväga ytterligare förändringar på detta område.
Bostadsutskottet har i sitt yttrande pekat på att det kan
finnas andra byggnader som bör omfattas av avdragsrätten, och
skatteutskottet instämmer i vad bostadsutskottet anfört om
behovet av fortsatta överväganden. En alternativ lösning på
problemet med schablonbeskattningen av stora mangårdsbyggnader
är, enligt vad som anförs i propositionen, att genomföra en
mer generell förändring av skattereglerna för
mangårdsbyggnader på lantbruk. En sådan lösning skulle också
ha fördelar ur kulturpolitisk synpunkt genom att bevarandet
underlättas även av andra kulturpolitiskt värdefulla miljöer
inom jordbruket än de av slotts- och herrgårdskaraktär.
Skatteutskottet anser att det är angeläget att de nu berörda
frågorna prövas av regeringen. Det framgår av propositionen
att regeringen är av samma mening. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida behövs därför inte.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionerna i den mån de inte är tillgodosedda genom
vad utskottet anfört.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sänkt fastighetsskatt för hyreshus
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
2. beträffande fastighetsbeskattningens utformning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk28 yrkande 1 och
1993/94:Sk31 yrkande 1,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
3. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk29,
res. 3 (s)
4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och
tillbyggnad
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 2
bifaller propositionen i denna del,
res. 4 (nyd)
5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbruk
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sk27,
1993/94:Sk28 yrkande 2 och 1993/94:Sk30 bifaller
propositionen i denna del,
res. 5 (s) - delvis
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de inledningsvis redovisade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, med den ändringen att 4 § sista stycket
erhåller följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
När en reduceringsfaktor När en reduceringsfaktor
har bestämts skall skatt har bestämts skall skatt
enligt 3 § första enligt 3 § första
stycket b beräknas på stycket b beräknas på
taxeringsvärdet som där taxeringsvärdet som där
avses minskat med avses minskat med
reduceringsfaktorn under de reduceringsfaktorn under de
första fem åren som det första fem åren som det
höjda taxeringsvärdet höjda taxeringsvärdet
ligger till grund för ligger till grund för
fastighetsskatten och minskat fastighetsskatten och minskat
med halva reduceringsfaktorn med halva reduceringsfaktorn
de därpå följande fem de därpå följande fem
åren. Har byggnaden efter åren. Har omständighet
det att en reduceringsfaktor inträffat som gör att 3
bestämts åsatts § andra stycket är
sådant värdeår att 3 tillämpligt skall vid
§ andra stycket är beräkningen av
tillämpligt skall vid fastighetsskatten hänsyn
beräkningen av inte tas till
fastighetsskatten hänsyn reduceringsfaktor som
inte tas till tidigare bestämts före det att 3
bestämd reduceringsfaktor. § andra stycket blev
tillämpligt.
res. 5 (s) - delvis
Stockholm den 7 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita
Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds),
Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m),
Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus
som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en
justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen
förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från
2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare
åtgärder för vissa årgångar.
De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har
i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet.
Ett slående exempel på detta är den nedskärning av
räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor under åren
1994--1996 som regeringen föreslagit och riksdagen nyligen
fattat beslut om. Vad som nu erfordras är därför inte åtgärder
som ytterligare drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan
åtgärder som medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika
årgångar. Mot denna bakgrund är det enligt skatteutskottets
mening önskvärt att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra
till en sådan utjämning. Erfarenheterna från den hittills
genomförda provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer
att kvarstå betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre
och äldre hus även efter den nu föreslagna sänkningen av
fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder,
trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre
skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.
Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets
mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de
årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av
räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28. Det bör
ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som
erfordras för att råda bot på den bristande
kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av
lägenheter i flerbostadshus.
Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 yrkande 1 anfört
om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motion Sk31 yrkande 1 avstyrks.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 och
med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
De negativa effekterna av fastighetsskatten är i dag väl
kända. Beskattningen av fastighetsbeståndet bidrar till att
hålla uppe hyrorna och försvåra en rationell och ekonomiskt
sund fastighetsförvaltning. På sikt bör därför
fastighetsskatten helt tas bort. Den av regeringen föreslagna
sänkningen av fastighetsskatten är därför ett steg i rätt
riktning. Det är dock bara ett första steg som måste följas av
ytterligare åtgärder i avvaktan på att fastighetsskatten kan
avvecklas.
Som ett led i den fortsatta avvecklingen av fastighetsskatten
bör riksdagen redan nu besluta att det aviserade systemet med
s.k. rullande fastighetstaxering inte skall införas. I
enlighet med förslaget i motion Sk31 bör taxeringsvärdena i
stället frysas i avvaktan på att de kan sänkas. Vad utskottet
nu med anledning av motionens yrkande 1 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt
riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 och
med avslag på motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Brutet räkenskapsår (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt vad" och slutar med "därför motionen" bort
ha följande lydelse:
Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder
som erfordras för att en proportionering av fastighetsskatten
skall kunna tillämpas redan fr.o.m. beskattningsåret 1994. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk29
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande proportionering av fastighetsskattenatt
riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Med den utformning fastighetsbeskattningen har i dag
omöjliggörs i många fall välmotiverade om- och tillbyggnader
av bostadshus. Starka skäl talar sålunda för att dessa hinder
bör undanröjas -- detta i avvaktan på att fastighetsskatten
kan avvecklas helt. Även enligt skatteutskottets mening bör
sålunda fastighetsskatten reduceras vid om- och tillbyggnader
i enlighet med vad regeringen har föreslagit.
Den av regeringen föreslagna metoden för reducering av
fastighetsskatten i om- och tillbyggnadsfallen innebär bl.a.
att mindre och successiva ombyggnader i många fall inte kommer
att få den eftersträvade skattelättnaden. Detta är enligt
utskottets mening en brist i förslaget, och regeringen bör
snarast återkomma med ett förslag till komplettering som
åtgärdar detta problem.
Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och
tillbyggnadatt riksdagen med anledning av motion
1993/94:Sk31 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5 och 6)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Enligt skatteutskottets" och på s. 12 slutar med
"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Det finns enligt skatteutskottets mening all anledning att
värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt
värde. Som framhålls i propositionen medverkar också
statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att
bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader
i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser
kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att
trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har
kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att
åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda
syfte.
Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större
mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets
mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De
kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade
att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem
som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion
Sk28 torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli en
skattesubvention till privata levnadskostnader. Konstruktionen
av avdraget är dessutom sådan att den sätter väsentliga delar
av skattereformen ur spel samtidigt som utrymme lämnas för
ökad skatteplanering.
De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot
den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre
grad de i motionerna Sk27 och Sk30 framförda förslagen. De
kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll.
I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge ett
generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad på
en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka
skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte
acceptabelt.
Med bifall till förslaget i motion Sk28 yrkande 2 avstyrker
utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för vissa
reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27 och Sk30.
dels att moment 5 och moment 6 i motsvarande del i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbrukatt
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1993/94:Sk27 och 1993/94:Sk30 avslår
propositionen i denna del,
6. beträffande lagförslagen såvitt avser mangårdsbyggnader
på lantbrukatt riksdagen till följd av vad utskottet ovan
anfört och hemställt avslår det i propositionen redovisade
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).
Särskilt yttrande
Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5)
Peter Kling (nyd) anför:
Skattereformens schablonbeskattning av bostäder på landet har
gjort att det i dag knappast är möjligt för en lantbrukare att
sörja för ett tillfredsställande underhåll av sin bostad. Vi
har påtalat detta missförhållande och har framhållit att de
tidigare reglerna bör återinföras, åtminstone i fråga om
kulturbyggnader. Vi ser med tillfredsställelse att regeringen
nu lägger ett sådant förslag.
Enligt vår mening bör schablonbeskattningen av bostäder på
lantbruk slopas helt. I bostadsutskottets yttrande framhålls
att det finns anledning att överväga behovet att utsträcka
avdragsrätten för att syftet att bevara kulturhistoriskt
värdefulla byggnader skall nås. Som framhålls i propositionen
skulle en mer generell ändring av reglerna lösa detta problem
och dessutom innebära att man kommer till rätta med de övriga
problem som schablonbeskattningen av mangårdsbyggnader vållar.
Vi kan ansluta oss till utskottets uttalande att det är
angeläget att regeringen nu prövar dessa frågor.
Vi förutsätter att regeringens överväganden ger resultat i
form av ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren
1994 och har därför inte något yrkande i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag ansluter mig till de reservationer som avgivits av
utskottets socialdemokratiska ledamöter.
Bostadsutskottets yttrande
1993/94:BoU3y
Bilaga
Vissa fastighetsskattefrågor
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda
bostadsutskottet tillfälle att senast den 30 november 1993
avge yttrande över proposition 1993/94:91 Vissa
fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner.
Bostadsutskottet överväger förslagen främst ur bostadspolitisk
synvinkel.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:91 att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.
I fråga om fastighetsskatten innebär förslaget i korthet
följande:
Fastighetsskatten för bostäder i hyreshusenheter
sänks från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet.
Vid om- och tillbyggnader skall fastighetsskatten, efter
ansökan av den skattskyldige, reduceras om byggnadsåtgärderna
leder till att underlaget för skatten höjs. En förutsättning
är dock att kostnaderna för om- eller tillbyggnaden uppgår
till minst 100 000 kr och att taxeringsvärdet har höjts med
minst 20 % i förhållande till närmast föregående taxering. I
dessa fall skall fastighetsskatten beräknas på ett underlag
minskat med en reduceringsfaktor. Denna reduceringsfaktor
skall motsvara den del av höjningen av taxeringsvärdet som
beror på om- eller tillbyggnaden. Under de fem första åren
skall fastighetsskatteunderlaget minskas med hela
reduceringsfaktorn och under de därpå följande fem åren med
halva faktorn.
Den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen innebär
följande:
Ägare av större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter ges
möjlighet att få dessa beskattade i inkomstslaget
näringsverksamhet. Härigenom kan avdrag erhållas för bl.a.
kostnader för reparation och underhåll av byggnaderna. En
förutsättning är att huset är byggt före 1930 och att det har
en storlek på minst 400 kvm.
De framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari
1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Motionerna
Frågor avseende fastighetsskatten tas upp i de med
anledning av propositionen väckta motionerna 1993/94:Sk28 (s)
yrkande 1, 1993/94:Sk29 (s) samt 1993/94:Sk31 (nyd).
I motion Sk28 (s) yrkande 1 begärs ett riksdagens
tillkännagivande om den bristande kostnadsneutraliteten mellan
yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerbostadshus. Som
en följd av den beslutade minskningen av räntebidragen
kvarstår det, enligt motionärerna, även efter en sänkning av
fastighetsskatten betydande skillnader mellan yngre och äldre
hus. Det innebär att yngre årgångar av bostäder, trots stora
skatterabatter, belastas av ett högre skatteuttag per
kvadratmeter jämfört med äldre hus. Det finns enligt
motionärerna därför skäl att förlänga perioden av skattefrihet
för de årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen
av räntebidragen.
För fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer de
höjningar av taxeringsvärdet som blir följden av 1994 års
fastighetstaxering att tillämpas även för del av 1993. Dessa
konsekvenser vid brutet räkenskapsår är enligt motion Sk29 (s)
inte tillfredsställande ur likställighets- och
neutralitetssynpunkt. Med hänvisning härtill föreslås att en
proportionering efter kalenderår skall ske såväl av underlaget
för fastighetsskatten som av tillämpade skattesatser.
Den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten från 2,5 % till
1,5 % är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt motionärerna bör
däremot inte det system med s.k. rullande fastighetstaxering
som aviseras genomföras. I stället bör taxeringsvärdena
frysas i avvaktan på att de kan sänkas -- yrkande 1. I
enlighet med tidigare riksdagsbeslut (1992/93:FiU30) kan dock
en ökning av skatten t.o.m. 1998 på totalt 1 miljard kronor
för småhus, fritidshus och lantbruksfastigheter accepteras om
den läggs ut neutralt.
Även förslaget om en reducering av taxeringsvärdet vid vissa
om- och tillbyggnader är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt
motionens yrkande 2 bör dock skattesänkningen åstadkommas
genom att värderingsenheten delas in i två enheter, en för
ursprunglig fastighet och en för påbyggnaden, och där
påbyggnaden sedan beskattas som nyproduktion och ursprunglig
del efter befintliga regler.
Förslaget till ändring i kommunalskattelagen behandlas i
motionerna 1993/94:Sk27 (fp), 1993/94:Sk28 (s) yrkande 2 samt
1993/94:Sk30 (c).
Den föreslagna avdragsrätten för reparationer m.m. på vissa
jordbruksfastigheter innebär enligt motion Sk28 (s) att
skattesubventioner i praktiken kommer att utgå till privata
levnadskostnader. Enligt motionärerna ger förslaget dessutom
utrymme för ökad skatteplanering. Med hänvisning härtill
föreslås att förslaget i denna del skall avslås -- yrkande 2.
Det är enligt motion Sk27 (fp) glädjande att regeringen nu
lägger fram ett förslag om avdragsrätt för reparations- och
underhållskostnader hänförliga till vissa byggnader på
lantbruksenhet. Enligt motionen skulle dock syftet med
förslaget bättre uppnås genom något annorlunda rekvisit för
avdragsrätten än dem som regeringen föreslagit. Med hänvisning
härtill föreslås att avdragsrätten skall omfatta
mangårdsbyggnader som har ett belagt kulturhistoriskt värde,
dvs. byggnaden skall vara av sådan art att bestämmelserna i 3
kap. 12 § plan- och bygglagen är tillämpliga. Desssutom
föreslås att ytgränsen för avdrag skall sänkas från av
regeringen föreslagna 400 kvadratmeter till 350 kvadratmeter.
Det är enligt motion Sk30 (c) synnerligen angeläget att
överväganden omgående görs för att underlätta förvaltningen av
värdefulla byggnader vid jordbruksfastigheter -- detta även
vid sidan om slott och stora mangårdsbyggnader. För att inte
vårt kulturarv vad gäller värdefulla kulturbyggnader och
kulturmiljöer på landsbygden skall utplånas i takt med de nu
snabba förändringarna inom jordbruket förordas att en översyn
av skattereglerna skall göras även för mangårdsbyggnader som
inte omfattas av regeringens förslag.
Utskottet
Fastighetsskatt
Som anförs i propositionen skulle en oförändrad
fastighetsskattesats för hyreshus vid den förutsedda höjningen
av taxeringsvärdena leda till ett skatteuttag som per
kvadratmeter bostadsyta är betydligt högre för hyreshus än för
småhus. Dessutom skulle en oförändrad fastighetsskattesats
leda till kraftigt ökade boendekostnader för boende i hyreshus
och en omotiverad snedfördelning i kostnaderna mellan olika
boendeformer. Till detta kommer effekterna av
skattehöjningarna på den fortfarande instabila
fastighetsmarknaden. Övervägande skäl talar sålunda för att
fastighetsskatten bör justeras för att motverka de effekter
som skulle följa av ett ökat skatteuttag av den omfattning som
1994 års fastighetstaxering annars skulle leda till. Inte
minst gäller detta med avseende på konsekvenserna för de
boende i form av ökade boendekostnader. Även enligt
bostadsutskottets mening bör således fastighetsskatten sänkas
från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet i enlighet med
regeringens förslag.
Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser reduceringen
av fastighetsskatten vid vissa om- och tillbyggnader. Även
enligt utskottet bör sålunda den av regeringen förordade
metoden för att reducera fastighetsskatten i de aktuella
fallen väljas.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet det
framlagda förslaget till ändring i lagen om statlig
fastighetsskatt. Motion Sk31 (nyd) yrkande 2 avstyrks. Syftet
med förslaget i motionen får anses tillgodosett genom
förslaget i propositionen.
Frågan om fastighetsbeskattningen utreds på uppdrag av
regeringen av fastighetsbeskattningsutredningen. Det framtida
uttaget av fastighetsskatt liksom fastighetsbeskattningens
utformning i ett något längre perspektiv bör enligt
bostadsutskottets mening övervägas när resultatet av det
pågående utredningsarbetet föreligger.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
förslaget i motion Sk31 (nyd), yrkande 1, om en frysning av
taxeringsvärdena för fastigheter liksom förslaget i motion
Sk28 (s), yrkande 1, om att ytterligare årgångar av hus nu
skall befrias från fastighetsskatt.
När det gäller den i motion Sk29 (s) aktualiserade frågan om
proportionering av fastighetsskatten för bostadsföretag med
brutet räkenskapsår vill utskottet anföra följande. Det finns
enligt utskottets mening starka skäl som talar för att såväl
underlaget för uttag av fastighetsskatt som skattesats bör
proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår.
Genom ett sådant förfarande kommer uttaget av fastighetsskatt
att grundas på samma principer för alla bostadsföretag för ett
och samma beskattningsår.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer
Fastighetsbeskattningsutredningen att överväga hur uttaget av
fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall
utformas. Vad i motion Sk29 (s) förordats torde därmed komma
att tillgodoses utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.
Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.
Till grund för förslaget om avdragsrätt för reparation och
underhåll av vissa mangårdsbyggnader ligger främst
kulturpolitiska överväganden, dvs. frågor som det i första
hand ankommer på kulturutskottet att bereda. Förslaget har
dock en sådan knytning till planering och byggande att
bostadsutskottet valt att också ta upp detta förslag.
Genom skattereformen har beskattningen av mangårdsbyggnader på
s.k. lantbruksenheter förändrats. Ändringen innebär att
byggnaden normalt sett betraktas som privatbostadsfastighet om
den är inrättad som bostad för en eller två familjer. Den
beskattas därmed också enligt de regler som gäller för övriga
egnahem. Det innebär bl.a. att den tidigare avdragsmöjligheten
för reparations- och underhållskostnader inte längre
föreligger. Som framhålls i propositionen är det mot bakgrund
härav uppenbart att de nuvarande reglerna försvårar
möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer
på lantbruksenheter. Det är enligt utskottets mening därför
viktigt att vidta åtgärder som motverkar de effekter som de
ändrade skattereglerna medfört. Även enligt bostadsutskottets
mening bör sålunda en avdragsrätt för reparations- och
underhållskostnader i de nu aktuella fallen införas.
Den förordade avdragsrätten måste naturligtvis ges en sådan
utformning att den fyller sitt avsedda syfte -- att underlätta
att kulturhistoriskt intressanta miljöer bevaras. Samtidigt
bör det enligt utskottets mening vara en strävan att göra
reglerna så enkla som möjligt med hänsyn dels till den
enskilde fastighetsägaren, dels till kravet på att inte
ytterligare komplicera skattesystemet. Det av regeringen
framförda förslaget får enligt utskottets mening anses väl
svara mot kravet på enkelhet vid skattehanteringen. De
aktuella byggnaderna har avgränsats på ett schablonartat sätt.
Förslaget torde även få sin avsedda effekt i den meningen att
det kommer att underlätta bevarandet av de mangårdsbyggnader
som omfattas av rätten till avdrag. Däremot kan det på
landsbygden finnas såväl andra mangårdsbyggnader som övriga
byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av den
förordade avdragsrätten. Det finns enligt utskottets mening
därför anledning att överväga behovet av att utsträcka
avdragsrätten till att avse också dessa byggnader. Det bör
sålunda ankomma på regeringen att överväga i vilken
utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan
behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de
nu aktuella byggnaderna skall uppnås.
Vad utskottet med anledning av motionerna Sk27 (fp) och Sk30
(c) anfört om ytterligare överväganden m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Det finns enligt
utskottets mening emellertid inte skäl att fördröja en
förändring av skattereglerna som leder till att sätta i stånd
och bevara sådana kulturhus som behandlas i propositionen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill regeringens
förslag till ändring i kommunalskattelagen. Motion Sk28 (s)
yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget avstyrks.
Stockholm den 30 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager
(fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg
(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin
(s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga
Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Fastighetsbeskattningens utformning
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsskatt börjar med "Frågan om" och slutar med
"från fastighetsskatt" bort ha följande lydelse:
Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus
som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en
justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen
förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från
2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare
åtgärder för vissa årgångar.
De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har
i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet.
Ett slående exempel på detta är den nedskärning av
räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor som
bostadsutskottets borgerliga majoritet ställt sig bakom. Vad
som nu erfordras är därför inte åtgärder som ytterligare
drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan åtgärder som
medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika årgångar. Mot
denna bakgrund är det enligt bostadsutskottets mening önskvärt
att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra till en sådan
utjämning. Erfarenheterna från den hittills genomförda
provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer att kvarstå
betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre och äldre
hus även efter den nu föreslagna sänkningen av
fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder,
trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre
skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.
Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets
mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de
årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av
räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28 (s). Det
bör ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som
erfordras för att råda bot på den bristande
kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av
lägenheter i flerbostadshus.
Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 (s) yrkande 1
anfört om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motion Sk31 (nyd) yrkande 1
avstyrks.
2. Proportionering av fastighetsskatten
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsskatten börjar med "Enligt vad" och slutar
med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder
som erfordras för att den förordade proportioneringen av
fastighetsskatten skall kunna tillämpas redan fr.o.m.
beskattningsåret 1994. Vad utskottet med anledning av motion
Sk29 (s) nu anfört bör riksdagen därför som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Avdragsrätt för vissa reparationer m.m. börjar med
"Till grund" och slutar med "regeringsförslaget avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Det finns enligt bostadsutskottets mening all anledning att
värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt
värde. Som framhålls i propositionen medverkar också
statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att
bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader
i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser
kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att
trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har
kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att
åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda
syfte.
Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större
mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets
mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De
kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade
att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem
som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion
Sk28 (s) torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli
en skattesubvention till privata levnadskostnader.
Konstruktionen av avdraget är dessutom sådan att den sätter
väsentliga delar av skattereformen ur spel samtidigt som
utrymme lämnas för ökad skatteplanering.
De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot
den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre
grad de i motioner (fp) och (c) framförda förslagen. De
kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll.
I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge
ett generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad
på en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka
skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte
acceptabelt.
Med bifall till förslaget i motion Sk28 (s) yrkande 2
avstyrker utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för
vissa reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27
(fp) och Sk30 (c).
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande
meningarna (s).