Utskottet tillstyrker med vissa detaljändringar de i
proposition 1993/94:50 framlagda förslagen om fortsatt
reformering av företagsbeskattningen. Utskottet föreslår en
uppmjukning av den spärr mot tillfälliga utdelningsökningar från
fåmansföretag som regeringen föreslagit att gälla vid 1995 års
taxering i avvaktan på att reglerna om fåmansföretag kan
kompletteras. Syftet med att hålla tillbaka utdelningar bör
enligt utskottet kunna uppnås med en mindre långtgående
begränsning.
Med anledning av en motion (nyd) föreslår utskottet ett
tillkännagivande till regeringen angående ett system med
nuvärdesavskrivning. Utskottet avstyrker en motion (s) med
förslag om direktavskrivningar på maskininvesteringar under
1994.
Vid betänkandet fogas tio reservationer (s, nyd), ett särskilt
yttrande (nyd) och en meningsyttring (v).
Proposition 1993/94:50 i viss del
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:50 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om räntefördelning vid beskattning,
2. lag om expansionsmedel,
3. lag om periodiseringsfonder,
4. lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet,
5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv,
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
10. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst,
11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
12. lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i
uppbördslagen (1953:272),
13. lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen
(1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272),
14. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),
15. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
16. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter
till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,
17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
18. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag,
19. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
20. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
21. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
22. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
23. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
27. lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen
(1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
28. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
29. lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i
taxeringslagen (1990:324),
30. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
31. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
32. lag om ändring i lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv,
33. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver,
34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,
35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
36. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års
taxeringar,
40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,
41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut,
42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,
43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för
utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag (SILA),
44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader
för allemanssparande.
Proposition 1993/94:45 i viss del
I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten
m.m. (bet. 1993/94:SkU11) föreslås en ändring i 2 § 1 mom. sista
stycket lagen om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.3 i
proposition 1993/94:45). Ytterligare ändringsförslag rörande det
nämnda lagrummet finns i proposition 1993/94:50 (lagförslag
2.8). Den författningstekniska behandlingen bör samordnas i
förevarande betänkande.
Proposition 1993/94:80 i viss del
I proposition 1993/94:80 om en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring föreslås ändringar som omfattar 1 § och
och 27 § 2 mom. uppbördslagen, 1 kap. 1 § taxeringslagen, 1 §
skattebrottslagen (lagförslag 2.4, 2.5, 2.7 och 2.9 i
proposition 1993/94:80). Det gäller dels införande av nya
hänvisningar i lagstiftningen till den nya lagstiftning som
föreslås i propositionen, dels en uppbördsfråga beträffande
avgifter enligt den nya lagstiftningen.
Ändringsförslag rörande nyss nämnda lagrum föreligger
samtidigt i proposition 1993/94:50 (lagförslag 2.13, 2.11, 2.29
respektive 2.20). Arbetsmarknadsutskottet överlämnar i bet.
1993/94:AU6 den författningstekniska regleringen i de angivna
lagrummen i proposition 1993/94:80 till skatteutskottet för att
samordning skall kunna ske.
Proposition 1993/94:91 i viss del
Lagförslag 2.1 i proposition 1993/94:91 om vissa
fastighetsskattefrågor, m.m. innehåller ett förslag till ändring
i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen. En ändring i samma paragraf
föreslås i lagförslag 2.6 i proposition 1993/94:50. Den
författningstekniska regleringen av det nämnda lagrummet
samordnas i förevarande betänkande. Proposition 1993/94:91
behandlas i övrigt i betänkande 1993/94:SkU17.
Lagförslagen
Lagförslag 1 i proposition 1993/94:85 om vissa frågor rörande
livförsäkring innehåller förslag om ändring i punkt 6 av
anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen. I den nämnda
paragrafen föreslås ändring även i lagförslag 2.7 i proposition
1993/94:50. För samordning av den författningstekniska
regleringen behandlas det sist nämnda lagförslaget i
skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16 med anledning av
proposition 1993/94:85.
Samma förfarande har tillämpats beträffande hela förslaget
till lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition
1993/94:50). Förslag till ändringar i samma lag finns i
proposition 1993/94:85 (lagförslag 2). Också i lagförslag 2.3 i
proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.
finns förslag till ändringar i lagen om statlig inkomstskatt som
måste samordnas med behandlingen av propositionerna 1993/94:50
och 1993/94:85. Den författningstekniska regleringen har även i
dessa delar samordnats i skatteutskottets betänkande
1993/94:SkU16. I sist nämnda betänkande samordnas även
behandling av lagförslag 4 i proposition 1993/94:80 och
lagförslag 2.35 i proposition 1993/94:50 såvitt avser 2 § lagen
om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Den ändring i 68 § 6 mom. uppbördslagen som föreslås i
lagförslag 2.12 i proposition 1993/94:50 hör till det avsnitt av
propositionen som remitterats till lagutskottet. Skatteutskottet
har överlämnat behandlingen av det nämnda lagrummet till
lagutskottet.
Med de ändringar som följer av vad utskottet anfört om
samordning av vissa av lagförslagen i propositionerna
1993/94:45, 1993/94:50, 1993/94:80, 1993/94:85 och 1993/94:91
samt att viss del av proposition 1993/94:50 behandlas i
lagutskottet får de vid proposition 1993/94:50 intagna
lagförslagen efter rättelser av vissa felskrivningar följande
lydelse.
Motionerna
1993/94:Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och
övrigt näringsliv under 1994 skattemässigt får utnyttja ett
värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av
anskaffningskostnaden under samma år för inköp av maskiner och
inventarier,
2. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier
och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994,
3. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastning av
kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder skall vara 30 %
fr.o.m. den 1 januari 1994,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om likformighet i beskattningen av arbete och
kapital.
1993/94:Sk6 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i förslaget till likformig behandling
vid avsättning av SURV som innebär likformig avskattning av
survavsättningar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk7 av Erling Bager och Christer Lindblom (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återinföra möjligheten till reella
fondavsättningar (fiskekonto) för yrkesfisket.
1993/94:Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny företagsskatteutredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bolagsskatten och en avveckling av
SURV-systemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om periodiseringsfonder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dubbelbeskattningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om direktavskrivningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småföretagande och en enklare bolagsform,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nyföretagande och en begränsad
kvittningsrätt.
1993/94:Sk9 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för
skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med bifogat
förslag.
1993/94:Sk10 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för
skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med
motionens förslag.
1993/94:Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de ömsesidiga försäkringsbolagen inte
skall missgynnas av skatteomläggningen.
1993/94:Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av att det skapas en likformig
beskattning av olika inkomster,
2. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 införa
periodiseringsfonder som medger avdragsrätt i taxeringen,
3. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 sänka
bolagsskatten till 28 %,
4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1995 införa
periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en statsfinansiellt neutral omläggning av
bolagsskatten,
6. att riksdagen avslår förslaget att slopa skatten på
aktieutdelningar,
7. att riksdagen avslår förslaget att sänka reavinstskatten på
aktier till 12,5 %,
8. att riksdagen avslår de förslag till ändringar av olika
skatteregler som följer av förslaget att slopa utdelningsskatten
och halvera reavinstskatten på aktier,
9. att riksdagen avslår förslaget till kvittningsrätt för
förluster i aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster under
de första fem åren av verksamheten,
10. att riksdagen avslår förslaget att införa månatlig
skatteuppbörd för egenföretagare med F-skattesedel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av uppföljning av förslaget till
regler för egenföretagare,
12. att riksdagen avslår förslaget att hälften av gjorda
avsättningar till Surven kan upplösas utan skattekonsekvenser
och i stället beslutar att hela Surv-avsättningen skall
återföras till beskattning inom fem år i enlighet med regler som
föreslås i lagen om återföring av skatteutjämningsreserv,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av förslaget till
skatteomläggningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts om det s.k. Annell-avdraget i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1993/94:Sk13 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag
till ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel
innebärande att underlaget för avkastningsskatt sätts ned
ytterligare, förslagsvis till högst 35--40 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avkastningsskatten måste avskaffas på
sikt,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag
till lagstiftning om direktavskrivning.
1993/94:Sk14 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
1. att i 1 § lagen om räntefördelning vid beskattning ordet
"sker" ändras till "öppnas en möjlighet till",
2. att riksdagen vidtar de övriga ändringar som kan erfordras
för att ge ovan nämnda kategorier småföretagare en möjlighet att
efter egen önskan fördela beräknade räntor på "eget kapital"
mellan näringsverksamhet och kapital.
1993/94:Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avdragsrätten för ekonomiska föreningar,
ränta på förlagsinsatser och begränsningen i föreningslagen om
högsta tillåtna ränta.
1993/94:Sk16 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående skogskonton,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nivån på låneräntan.
Yttrande från annat utskott, m.m.
Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1993/94:FiU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.
I samband med beredningen av propositionen har utskottet
hållit en offentlig utfrågning. Vid denna medverkade
skatteministern, Riksskatteverket, Länsskattemyndigheten i
Stockholms län, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Företagarnas riksorganisation (FR),
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), professor Jan Södersten och
fil.dr Erik Norrman.
Under utskottets beredning av ärendet har ett stort antal
skrivelser kommit in från organisationer, företag och enskilda
personer.
Utskottet
Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
I propositionen föreslås att utdelning på aktier i svenska
aktiebolag skall undantas från beskattning hos aktieägaren och
att endast hälften av en reavinst vid försäljning av svenska
aktier skall beskattas. Skattelättnaderna skall gälla för
utdelningar och försäljningar fr.o.m. den 1 januari 1994. Från
samma tidpunkt avskaffas den möjlighet till utdelningsavdrag som
f.n. finns genom Annell-avdraget. Kupongskatten på utdelningar
till utlandet omfattas inte av lättnaden. Uttaget av kupongskatt
bestäms även i fortsättningen av innehållet i Sveriges
dubbelbeskattningsavtal med andra länder.
Visst utredningsarbete kvarstår när det gäller den slutliga
utformningen av reglerna om beskattningen av reavinster. I
betänkandet SOU 1993:29 har Företagsskatteutredningen redovisat
-- utan att något förslag har lagts fram -- en metod för årliga
justeringar av en akties ingångsvärde med hänsyn till den
kvarhållna inkomst i bolaget som belöper på aktien, den s.k.
JIK-metoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst).
Företagsskatteutredningen utreder nu dessa frågor vidare. Enligt
propositionen är det regeringens avsikt att återkomma till
riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla
för onoterade företag från ingången av år 1994, om den av
utredningen presenterade lösningen framstår som lämplig.
Företagsskatteutredningen fortsätter också att utreda vissa
frågor med internationell anknytning, bl.a. åtgärder för att
undvika ej avsedda skattefördelar för utdelningar på utländska
portföljinvesteringar. Även i dessa frågor skall enligt
propositionen regeringen återkomma senare i höst med en
skrivelse om komplettering av reglerna med giltighet fr.o.m. den
1 januari 1994.
De lättnader som föreslås i fråga om beskattningen av
utdelningar och reavinster har i propositionen så långt möjligt
begränsats till aktier och andra rena delägarrätter utan inslag
av fordringsrätt. Förutom aktier i svenska aktiebolag omfattas
teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i
svenska ekonomiska föreningar, vissa vinstandelsbevis samt
optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller ett
svenskt aktieindex.
Förslagen om lättnader i dubbelbeskattningen föranleder vissa
förändringar i beskattningen av investmentbolag och
värdepappersfonder. Ändringarna syftar till att anpassa reglerna
för dessa s.k. mellanhänder till förslagen om en ny
ägarbeskattning. Vidare föreslås följdändringar bl.a. i fråga om
utskiftning från aktiebolag och särskilda regler för att
motverka att fastighetsvinster omvandlas till lägre beskattade
aktievinster. En annan följdändring som föreslås är att
skattelättnaden för sparande i allemansfond slopas fr.o.m. år
1994. Enligt propositionen skall de särskilda spar- och
placeringsreglerna för allemansfonder ses över skyndsamt.
Enligt propositionen skall konsekvenserna av den olika
beskattningen av utdelningar och reavinster följas upp.
Motverkande åtgärder får enligt propositionen vidtas om det
uppkommer olägenheter.
Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 av Ingvar Carlsson
m.fl. utgör regeringens förslag ett avsteg från den vid
skattereformen fastlagda principen om skattemässig balans mellan
arbete och kapital. Motionärerna anser att regelsystemet
kompliceras och att möjligheterna till skatteplanering kommer
att öka. De anser vidare att förslaget medför negativa
fördelningspolitiska effekter och att det inte kommer att leda
till några positiva investeringseffekter. I motionen yrkas att
riksdagen skall avslå förslaget om slopad skatt på
aktieutdelningar och sänkt reavinstskatt på aktier (yrkande 6
och 7). Enligt yrkande 2 i motion Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl.
vill Socialdemokraterna i stället höja beskattningen av
reavinster på aktier och andra finansiella instrument som
beskattas enligt aktievinstreglerna till 30 % fr.o.m. den 1
januari 1994. Enligt yrkande 3 i samma motion skall också
skattesatsen på avkastning av kapitalförsäkringar och på
värdepappersfonder höjas till 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994.
De båda socialdemokratiska motionerna innehåller även yrkanden
som gäller uttalanden från riksdagens sida om inriktningen av
det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. Enligt yrkande
14 i motion Sk12 skall frågor rörande en fortsatt användning av
Annell-avdraget utredas. I yrkande 1 i samma motion och även i
yrkande 4 i Sk5 förordas ett riksdagsuttalande om att
skattesystemet måste utformas så att det skapas en likformig
beskattning av arbete och kapital. Motion Sk12 yrkande 8 i denna
del innehåller också yrkande om avslag på propositionen i vad
den avser följdändringarna till förslaget att slopa
utdelningsskatten och halvera reavinstskatten på aktier.
Också i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att
propositionen skall avslås (yrkande 1 i denna del). Motionärerna
hävdar bl.a. att ett slopande av dubbelbeskattningen nu inte ger
ett incitament till ökade investeringar utan att det i stället
ökar intresset för att dela ut vinstmedel. Enligt motionen bör
den nya företagsskatteutredning som Vänsterpartiet förordar i
motionen redovisa förslag till hur dubbelbeskattningen av
bolagens inkomster på sikt kan mildras eller slopas (yrkande 5).
I motionen anförs att övervägande skäl i så fall talar för en
lättnad på bolagssidan.
Riksdagen har sedan hösten 1991 genomfört viktiga ändringar
som syftar till att minska skatternas skadliga effekter på
produktion och nyföretagande. En av de första åtgärder som
vidtogs efter regeringsskiftet i oktober 1991 var att avskaffa
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag. Samtidigt
gjordes flera andra ändringar med inriktning på de mindre
företagen (prop. 1991/92:60, SkU10). Det påbörjades också en
förutsättningslös översyn av företagsbeskattningen mot bakgrund
av bl.a. den internationella utvecklingen. Resultatet av den
utredning som skett och remissutfallet har visat att det nu
finns starka skäl för att fortsätta reformarbetet med mera
genomgripande ändringar.
Genom den skattereform som beslutades år 1990 slogs fast
vikten av att så långt möjligt åstadkomma neutralitet vid
beskattningen av olika inkomster. Detta har hittills inte
uppnåtts när det gäller den skattemässiga behandlingen av eget
och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i
bolagssektorn. Skattereglerna gör att riskvilligt sparande
missgynnas i jämförelse med sparande i bank eller i
obligationer. Detta förhållande måste rättas till.
I motionerna finns önskemål om ytterligare utredningsarbete.
Motionärerna vill pröva bl.a. om lättnader i stället skall
åstadkommas på bolagsnivån. Redan det utredningsarbete som ägt
rum visar dock att problemen med en sådan lösning är betydande
med hänsyn till utformningen av lättnadssystemen i många andra
länder.
Önskemål om ytterligare utredningsarbete måste också ställas
emot det faktum att det nu brådskar med åtgärder som kan bidra
till att öka tillgången på riskvilligt sparande i företag. De
små och medelstora företagen har i dag stora svårigheter att
skaffa riskkapital.
De kapitalbehov som måste täckas de närmaste åren är mycket
stora. Enligt uppgifter från Industriförbundet vid den
utfrågning utskottet hållit i samband med behandlingen av detta
ärende krävs en kapitalanskaffning motsvarande ca 600 miljarder
kronor för industrins investeringar. En betydande del av dessa
investeringar måste ske med nytt riskvilligt kapital.
Finansutskottet har i yttrandet till skatteutskottet uttalat
att de strukturella förändringar som regeringen vill få till
stånd är helt nödvändiga för att återskapa en tillfredsställande
tillväxtkraft i svensk ekonomi. Finansutskottet har därmed
anslutit sig till den allmänna inriktningen av de åtgärder som
regeringen föreslagit i propositionen.
Skatteutskottet anser sammanfattningsvis att regeringens
förslag rörande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
bör genomföras i enlighet med propositionen. Detta innebär att
utskottet avstyrker motionsyrkandena i vad mån de gäller avslag
på propositionen och önskemål om ytterligare utredningsarbete,
dvs. Sk12 yrkande 6, 7 och 14 och Sk8 yrkande 1 i denna del och
5. Detsamma gäller Socialdemokraternas förslag om en återgång
till en skärpt beskattning av reavinster på aktier i motion Sk5
yrkandena 2 och 3.
Utskottet avstyrker även motion Sk5 yrkande 4 och Sk12 yrkande
1. Bakom förslaget i motionerna om att riksdagen skall uttala
sig för likformighet i beskattningen finns bl.a. farhågor om att
förslagen i propositionen ökar utrymmet för skatteplanering.
Enligt utskottets mening är det angeläget att skattesystemet
utformas så att det motverkar försök att t.ex. transformera
skattepliktiga inkomster till inkomster med lägre beskattning
eller till icke skattepliktiga inkomster. Regeringen har i
propositionen gjort bedömningen att det föreslagna systemet är
motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av
skatteplanering. Samtidigt kommer en översyn att ske på övriga
områden som är särskilt betydelsefulla i detta sammanhang. De
redan vidtagna och planerade åtgärderna är enligt propositionen
tillräckligt långtgående för att göra systemet acceptabelt också
ur den nu diskuterade synvinkeln. I propositionen framhålls
också att utvecklingen bör följas med stor uppmärksamhet och
motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle uppkomma.
Utskottet delar regeringens bedömning och vill betona de i
propositionen gjorda uttalandena och utgår från att eventuella
problem i detta avseende snabbt kan åtgärdas.
När det gäller detaljutformningen av förslagen förordar
utskottet vissa redaktionella justeringar i de föreslagna
reglerna om fondandelsägares beskattning. I sammanhanget vill
utskottet framhålla att i bestämmelserna om skatteplikt för
utdelning på fondandelar med regler om avräkning mot fondens
inkomster skall med fondens reavinst avses den skattemässiga
nettoinkomst av reavinster och reaförluster av visst slag som
fonden skulle ha redovisat om skatteplikt hade förelegat. Det
bör i sammanhanget även framhållas att när de föreslagna
reglerna om utdelning på fondandelar beskrivs i propositionen
(s. 338) anges att sådan utdelning beskattas med en faktisk
skattesats på högst 25 %. Utskottet vill erinra om att detta
avser förhållandena fr.o.m. år 1995. År 1994 är motsvarande
högsta skattesats 30 %. Det bör också understrykas att när de
aktuella bestämmelserna om inskränkt skatteplikt tillämpas på
optioner och terminer skall samtliga undantag från
bestämmelserna beaktas. Skatteplikten är således inte reducerad
för vinst på en option eller termin som avser andel i räntefond.
Fåmansföretag
I avvaktan på ett fortsatt utredningsarbete föreslås i
propositionen att den del av en reavinst som efter en
försäljning av aktie i ett fåmansföretag skall tas upp som
inkomst av tjänst skall höjas från 50 % till 70 %. Resterande
del skall beskattas som inkomst av kapital varvid hälften av
denna del av reavinsten tas upp som intäkt. Förslaget innebär
också att möjligheten för fåmansföretag att använda den fr.o.m.
1992 års taxering införda generösare värderingsregeln begränsas
vid 1995 års taxering. I propositionen har regeringen aviserat
en översyn av fåmansföretagsreglerna. Enligt propositionen avser
regeringen att återkomma med förslag till riksdagen under våren
1994.
De yrkanden om avslag som finns i motionerna Sk8 yrkande 1 i
denna del och Sk12 yrkande 8 i denna del avser även förslaget
rörande fåmansföretagen.
De särskilda reglerna för beskattning av delägare i
fåmansföretag har formen av spärregler som har till syfte att
förhindra att en delägare som är verksam i ett sådant företag
kan ta ut arbetsinkomster som utdelning eller reavinst. En
naturlig utgångspunkt för en sådan spärr borde egentligen vara
att fastställa vad som kan anses utgöra normal lön. I de fall
utdelning från bolaget skulle tas ut med högre belopp skulle
detta omfattas av de allmänna regler som gäller för behandling
av utdelning. Vad som utgör normal lön är emellertid beroende av
ett antal olika faktorer. Det har därför visat sig vara svårt
att utforma en schablon som utgår från vad som är normal lön.
Gällande regler utgår i stället från att man schablonmässigt
bestämmer vad som kan anses utgöra normal avkastning på det egna
kapitalet. Utdelning som överstiger en sådan schablonmässig
beräkning beskattas som intäkt av tjänst. Det kapitalbeskattade
utrymmet beräknas på grundval av anskaffningsvärdet för aktierna
(huvudregeln). I fråga om äldre innehav finns det möjlighet att
räkna upp värdet på aktierna med beaktande av den allmänna
prisutvecklingen fram till år 1990.
En annan möjlighet som infördes efter regeringsskiftet 1991 är
som nämnts att bestämma anskaffningsvärdet med utgångspunkt i
förmögenhetsvärdet av aktierna vid utgången av år 1990.
Bestämmelsen har i vissa fall tillämpats så att värden
motsvarande marknadsvärdena kunnat användas. I sådana fall har
utrymmet för kapitalbeskattning blivit betydligt större än vad
som varit avsett med utgångspunkt i hittills gällande principer.
Bl.a. mot den bakgrunden har regeringen i syfte att motverka
oönskad skatteplanering vid övergången till de nu föreslagna
reglerna förordat att den alternativa värderingsmetoden inte
skall få användas vid 1995 års taxering vid
utdelningsbeskattningen. Förslaget innefattar också en
inskränkning vid beräkning av reavinst om aktierna avyttras till
närstående.
Regeringen har i propositionen aviserat en översyn av
fåmansföretagsreglerna. Skatteministern har i ett uttalande
anfört att ambitionen är att de ändringar som kommer att
föreslås i samband med denna översyn -- som syftar till
lindringar och förenklingar -- skall kunna träda i kraft redan
för inkomståret 1994. Om inte det kan uppnås bör enligt
skatteministern andra lindrande åtgärder vidtas.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om
behov av särskilda åtgärder mot tillfälliga utdelningsökningar
vid övergången till ett nytt system. Vidare anser utskottet att
det med hänsyn till de nackdelar som finns med den alternativa
värderingsregeln för äldre innehav i dess nuvarande skick är
angeläget att bestämmelsen kan ändras innan det nya systemet
skall tillämpas fullt ut. Det bör prövas om inte en alternativ
värderingsregel kan knytas till det egna kapitalet i företaget.
Ett förslag till ändrad alternativ värderingsregel bör tas fram
i anslutning till den nämnda översynen av
fåmansföretagsreglerna. Denna översyn syftar, som tidigare
anförts, till en lindring av dagens spärregler. Ett möjligt
alternativ kan därvid vara att också ta hänsyn till lönesumman
vid bestämmande av utrymmet för utdelningsbeskattning.
Syftet med att hålla tillbaka tillfälliga utdelningsökningar
bör emellertid enligt utskottets uppfattning kunna uppnås med en
mindre långtgående begränsning av utdelningsutrymmet än vad som
föreslås i propositionen. En begränsning bör avse 1995 års
taxering. Det får i annat sammanhang övervägas om
övergångsperioden bör vara längre.
Utskottet anser att de nuvarande reglerna i princip bör få
tillämpas. En begränsning bör utformas så att utdelning som inte
hänförs till tjänst i stället för att vara skattefri hos
mottagaren tas upp som intäkt av kapital efter 30 % skattesats.
Någon begränsning bör inte alls förekomma i de fall
utdelningsutrymmet beräknas enligt huvudregeln. All sådan
utdelning bör vara skattefri hos mottagaren. I den mån den
alternativa värderingsregeln ger ett större utdelningsutrymme
bör en femtedel av det överskjutande beloppet få öka det utrymme
som enbart beskattas i bolaget.
I fråga om sparat utrymme för utdelning bör vid 1995 års
taxering den del som enbart beskattas i bolaget begränsas till
en femtedel av beloppet. Även beträffande sparat utrymme bör
begränsningen endast vara tillfällig.
Regeringen föreslår att den alternativa värderingsregeln inte
skall få utnyttjas vid beräkning av reavinsten när försäljning
har skett till närstående. Utskottet anser att denna begränsning
bör kvarstå vid 1995 års taxering. En konsekvent lösning bör
innebära att värdet inte heller får användas vid likvidation av
ett fåmansföretag.
Utskottet föreslår att propositionens förslag ändras i
enlighet med vad som nu förordats. Ändringarna avser 3 § 12
mom. lagen om statlig inkomstskatt och övergångsbestämmelserna
med anledning av ändringarna i 3 § 1 mom. samma lag. Av
samordningsskäl sker den författningstekniska regleringen av de
nämnda övergångsbestämmelserna i bet. 1993/94:SkU16
Vissa frågor om ekonomiska föreningar
Eftersom insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser
skall vara skattefri hos medlemmen föreslås i propositionen att
avdragsrätten i ekonomiska föreningar för sådan utdelning skall
slopas. Pristillägg och rabatter omfattas ej och avdragsrätten
kvarstår för dessa.
Några frågor som gäller beskattningen av ekonomiska föreningar
har tagits upp i motion Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s).
Enligt motionen bör ytterligare överväganden ske beträffande
insatsränta, ränta på förlagsinsatser och föreningslagens
utdelningstak om diskonto plus 3 procentenheter. Förslaget
innebär enligt motionärerna en relativ nackdel för ekonomiska
föreningar eftersom gällande regler medför att ekonomiska
föreningar beskattas lindrigare än aktiebolag.
Utskottet anser att det finns skäl att behålla nuvarande
regler för avdragsrätt resp. skatteplikt för utdelning på äldre
förlagsinsatser i ekonomisk förening. Den fördyring av
föreningens kostnader för den tidigare kapitalanskaffningen som
annars skulle kunna uppkomma i vissa fall undviks därigenom. De
föreslagna övergångsbestämmelserna till ändringarna i
kommunalskattelagen och till ändringarna i lagen om statlig
inkomstskatt bör utformas i enlighet med vad utskottet nu
anfört.
En annan justering som bör göras har samband med den
inskränkning i skattefriheten för utdelning som föreslås i andra
stycket b i punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen och som innebär att utdelning är
skattepliktig i den mån det utdelande företaget har rätt till
avdrag för utdelning enligt 2 § 8 mom. första stycket lagen om
statlig inkomstskatt. Det är fråga om avdrag för kooperativ
utdelning som lämnats i form av rabatt eller pristillägg. Av
principiella skäl bör motsvarande begränsning införas i fråga om
det undantag från skatteplikt för utdelning från ekonomisk
förening som föreslås i 3 § 1 mom. lagen om statlig
inkomstskatt.
Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar om det kan
finnas anledning till ytterligare överväganden som gäller
beskattningen av de ekonomiska föreningarna mot bakgrund av
bl.a. de aspekter på denna beskattning som tagits upp i
motionen. Utskottet anser dock att det inte finns anledning att
besluta ett tillkännagivande i dessa frågor i enlighet med vad
som yrkats i motion Sk15. Utskottet avstyrker följaktligen
motionen i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd genom
vad utskottet nu anfört.
Avkastningsskatt på pensionssparande
Som en anpassning till förslagen om en ny aktiebeskattning
föreslås i propositionen en sänkning av avkastningsskatten på
pensionssparandet. Anpassningen skall enligt förslaget göras
genom ändrade värderingsregler. Svenska aktier skall tas upp
till 80 % av det noterade värdet om de är hänförliga till
pensionssparkonto eller pensionsförsäkring eller innehas av
pensionsstiftelser. Om aktierna är hänförliga till
kapitalförsäkring skall de enligt förslaget tas upp till 65 %
av det noterade värdet.
I motion Sk12 yrkande 8 i denna del av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) och i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman
m.fl. (v) yrkas avslag på den i propositionen föreslagna
ändringen i avkastningsskatten.
Enligt motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall
(nyd) bör regeringen skyndsamt lägga fram ett förslag om
nedsättning av underlaget för avkastningsskatt till förslagsvis
35--40 %. Motionärerna vill enligt yrkande 2 i samma motion att
riksdagen skall uttala sig för att på sikt avskaffa
avkastningsskatten.
Utskottet anser att värderingsreglerna för närvarande inte bör
utformas på annat sätt än vad som föreslagits i propositionen,
men instämmer även i vad som anförts i propositionen om att
utvecklingen på pensionssparområdet med hänsyn bl.a. till de nya
beskattningsnivåerna bör följas upp noga. Skulle utvecklingen
visa sig bli negativ för sparandet får det övervägas om en
ytterligare nedsättning av beskattningsunderlaget bör göras.
Utskottet anser att det i detta sammanhang inte finns anledning
att ta upp andra frågor som gäller avkastningsskatten än den
följdändring som föreslås i propositionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk8 yrkande 1 i denna del, Sk12 yrkande 8 i denna del och Sk13
yrkandena 1 och 2.
I propositionen föreslås att bolagsskattesatsen sänks från
30 % till 28 % i kombination med att skatteutjämningsreserven
avskaffas och att en ny allmän reserveringsmöjlighet införs,
s.k. periodiseringsfond. Vid avvägningen av bolagsskattesatsen
har tagits hänsyn till de samlade förslagen i propositionen.
Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall enligt
förslaget medges med högst 25 % av årets inkomst av
näringsverksamhet före skatt. En fondavsättning skall återföras
till beskattning senast femte beskattningsåret efter det då
avsättningen gjordes. Möjlighet att utnyttja periodiseringsfond
finns för juridiska personer, enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag. När fysiska personer gör avsättning
skall underlaget för avsättningen vara inkomsten efter
räntefördelning, dvs. i underlaget skall inte ingå sådant som
hänförs till kapitalinkomst. Avdraget i handelsbolagsfallen
skall göras hos delägarna och inte i handelsbolaget.
Beträffande skatteutjämningsreserven föreslås att avsättning
får ske sista gången vid 1994 års taxering. Avdrag för gjorda
avsättningar till skatteutjämningsreserv skall till hälften
återföras till beskattning, vilket får ske under en femårsperiod
med början vid 1995 års taxering. Resterande del av reserverna
får upplösas utan beskattning. För att motverka skatteplanering
skall beräkningen grundas på avsättningar vid 1993 års taxering.
Den del av underlaget för skatteutjämningsreserven som vid 1994
års taxering överstiger avdraget vid 1993 års taxering skall
enligt förslaget i sin helhet tas upp till beskattning vid 1995
års taxering.
I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på
förslaget att sänka bolagsskatten (yrkande 3) och att införa
periodiseringsfonder (yrkande 2). Motionärerna vill i stället ha
oförändrad bolagsskatt under 1994 och införa
periodiseringsfonder utan avdragsrätt fr.o.m. 1995 års taxering
(yrkande 4). Enligt motionen bör riksdagen begära att regeringen
återkommer med ett nytt förslag till en statsfinansiellt neutral
omläggning av bolagsskatten (yrkande 5). I Sk12 finns också ett
förslag om att gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv
helt och hållet skall återföras till beskattning inom en
femårsperiod (yrkande 12).
I motion Sk5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. föreslår
Socialdemokraterna -- som ett alternativ till regeringens
förslag om företagsbeskattning -- att företag inom industrin och
övrigt näringsliv under 1994 skall få skattemässigt utnyttja ett
värdeminskningsavdrag om 70 % under samma år för inköp av
maskiner och inventarier. Enligt motionsmotiveringen anser
motionärerna att deras förslag om upplösning av
skatteutjämningsreserverna skall bidra till finansieringen av en
sådan möjlighet till direktavskrivning som de förordar.
Ett yrkande om förmånligare regler för avskrivningar finns
även i motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall
(nyd). Regeringen bör enligt den sistnämnda motionen skyndsamt
lägga fram ett förslag till lagstiftning om direktavskrivning.
I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkas avslag på propositionen i nu berörda delar. Enligt
motionen bör en ny företagsskatteutredning tillsättas (yrkande
2). Motionärerna anser att företagsbeskattningen skall skärpas
genom att systemet med skatteutjämningsreserv avvecklas och att
alla medel i SURV-systemet återförs till beskattning (yrkande
3). De motsätter sig förslaget om att införa
periodiseringsfonder (yrkande 4) och förordar att regeringen
snabbutreder om en möjlighet till direktavskrivningar för
investeringar bör övervägas, åtminstone i fråga om företag som
arbetar mot hemmamarknaden (yrkande 6).
Beträffande detaljutformningen av förslaget om återföring av
skatteutjämningsreserv yrkas i motion Sk6 av Olle Schmidt (fp)
att företag som inte har gjort avsättning till
skatteutjämningsreserv vid 1993 års taxering skall ha möjlighet
att få beräkna en fiktiv avsättning och därigenom få del av de
förmånliga avskattningsreglerna. En finansiering av förslaget
kan enligt motionen ske genom att en större andel av gjorda
avsättningar tas upp till beskattning än enligt regeringens
förslag.
Med anledning av propositionen har Erling Bager och Christer
Lindblom (fp) yrkat i motion Sk7 att ett fiskekonto för
yrkesfisket bör införas.
Förslaget att avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv har
vunnit allmän uppslutning. Reglerna för systemet är komplicerade
och besvärliga att tillämpa, särskilt för koncerner och
handelsbolag. Utskottet tillstyrker förslaget att slopa systemet
med skatteutjämningsreserv. När det gäller avvecklingen av
SURV-systemet delar utskottet regeringens bedömning att endast
hälften av de gjorda avsättningarna bör återföras till
beskattning. Vidare tillstyrker utskottet att
periodiseringsfonder införs och att bolagsskattesatsen
bestäms till 28 %.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker
motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och 2--4, Sk12 yrkandena
2--5 och 12.
När det gäller den fråga som tagits upp i motion Sk6 har under
utskottsbehandlingen gjorts ansträngningar att finna en
alltigenom tillfredsställande lösning. Utskottet har emellertid
inte kunnat finna ett tillräckligt bra alternativ till det
förslag som finns i propositionen. Utskottet måste därför
avstyrka motion Sk6.
Beträffande motion Sk7 har utskottet tidigare (bet.
1992/93:SkU21) uttalat förståelse för de speciella problem som
gäller för yrkesfiskare. Detta bör uppmärksammas i ett lämpligt
sammanhang. De allmänna förbättringar i företagsbeskattningen
som föreslås i propositionen kan utnyttjas även i
näringsverksamhet som drivs av en yrkesfiskare. Utskottet anser
därför att en speciell reserveringsform för en speciell grupp
inte bör införas och avstyrker motion Sk7.
De förslag om att införa någon form av direktavskrivningar som
tagits upp i motionerna har fått en utförlig behandling i
finansutskottets yttrande i detta ärende.
Finansutskottet har framhållit bl.a. att en direktavskrivning
ger ett likviditetstillskott till företagen i anslutning till
investeringen och att man därför kan förvänta sig att företag
kommer att tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att
göra direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i
hög grad avhängigt av de villkor som knyts till
avskrivningsmöjligheten.
Finansutskottet har betonat att rätten att göra
direktavskrivningar inte kan avgränsas till de tidigarelagda
investeringarna utan måste omfatta hela investeringsstocken. Man
kan nämligen naturligt nog inte särskilja tidigarelagda
investeringar från redan planerade. Enligt en beräkning som
finansutskottet presenterat leder en partiell direktavskrivning
enligt socialdemokraternas modell till att statens inkomster i
form av bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9
miljarder kronor under första året för de redan planerade
investeringarna. Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka
under de efterföljande åren när företagens skatteunderlag
breddas på grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i
motsvarande mån mindre.
För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar
måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9
miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit
till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja
nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som
därigenom uppkommer är enligt finansutskottet svårbedömt.
Osäkerhet om det väntade utbytet av satsningen talar enligt
finansutskottet för att andra vägar bör sökas för att stimulera
tillväxten och få i gång sysselsättningen. Osäkerheten förstärks
av att maskininvesteringar generellt sett har ett mycket stort
importinnehåll, och att den föreslagna satsningen därigenom bara
delvis skulle få effekt i Sverige. Därtill kommer att det i
första hand är de vinstrika exportföretagen som kan dra fördel
av förslaget, vilket ytterligare skulle förstärka den nuvarande
tudelningen mellan å ena sidan utlandsinriktade företag som
redan arbetar under gynnsamma betingelser och å andra sidan
företag som arbetar mot en kärv hemmamarknad. Den enligt
finansutskottet avgörande invändningen mot förslaget, om än den
mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att
budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar
kraftigt. Detta kommer enligt finansutskottet att leda till
högre räntor vilket i sin tur kommer att verka dämpande på
efterfrågan och på investeringsaktiviteten.
Finansutskottet har mot den angivna bakgrunden ansett att
sysselsättningen bör främjas på annat sätt och har erinrat om
vad regeringen har föreslagit i proposition 1993/94:66 om ett
generellt anställningsstöd som skall stimulera till nya
reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av
arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett
anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar
att få effekt på sysselsättningen. Finansutskottet avstyrker de
aktuella motionsyrkandena.
Det förslag till s.k. direktavskrivning som Socialdemokraterna
har lagt fram har i motionen framställts som ett alternativ till
de av regeringen föreslagna ändringarna på
företagsskatteområdet. En sådan kortsiktig åtgärd kan enligt
skatteutskottets mening dock inte ersätta de långsiktigt
syftande förbättringar som regeringen föreslagit. Däremot
innefattar det förslag som finns i motionen från Ny demokrati
även åtgärder i ett längre tidsperspektiv. Ett liknande inslag i
skattesystemet, s.k. nuvärdesavskrivning, har diskuterats under
skattereformsarbetet. Förslaget har mött en hel del kritik under
remissbehandlingen. I propositionen anförs att med hänsyn till
de gynnsamma likviditetseffekter för företagen som
nuvärdesavskrivning skulle medföra är det angeläget att -- trots
de invändningar som riktats mot förslaget -- frågan bereds
ytterligare.
Utskottet anser att det är angeläget att frågan om att införa
nuvärdesavskrivning bereds ytterligare. Enligt utskottets mening
bör regeringen så snart som möjligt presentera resultatet av det
pågående beredningsarbetet för riksdagen. Utskottet vill
emellertid framhålla att ett införande av ett sådant system
förutsätter att detta kan finansieras fullt ut. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk13 yrkande 3
beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.
Utskottet avstyrker därmed det i motion Sk5 yrkande 1 väckta
förslaget om en begränsad förhöjd avskrivningsnivå på
maskininvesteringar under 1994.
Under beredningen av ärendet har uppmärksammats frågor som bör
få sin lösning genom vissa detaljbetonade ändringar i
föreliggande förslag.
I den föreslagna 6 § till lagen om periodiseringsfonder finns
regler för hur dessa fonder skall behandlas i skattehänseende
när en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften
av denna till ett aktiebolag eller när näringsverksamhet i ett
handelsbolag överförs till ett aktiebolag. Om möjlighet
föreligger att föra över tillgångar till skattemässiga
restvärden till aktiebolaget utan att uttagsbeskattning kommer i
fråga får aktiebolaget överta periodiseringsfond på samma
villkor som gällde för den fysiska personen. Den övertagna
periodiseringsfonden behandlas på samma sätt som om
avsättningen redan från början gjorts av aktiebolaget. Samma sak
gäller när verksamhet i ett handelsbolag överförs till ett
aktiebolag. Det kan också förekomma att en fysisk person, som
driver verksamhet i handelsbolag, tilldelas realtillgångar i
samband med skifte och upplösning av handelsbolaget. I sådana
fall bör enligt utskottets mening delägarens periodiseringsfond
i bolaget behandlas som om avsättningen gjorts i delägarens
enskilda näringsverksamhet. Utskottet förordar därför att den
nämnda paragrafen justeras i enlighet med det anförda.
Enligt 7 § i samma lagförslag skall vid fusion enligt 2 § 4
mom. första stycket och vissa andra särskilt angivna
sammanslagningar det överlåtande och det övertagande företaget
anses som ett företag. Utskottet förordar ett tillägg av
innebörd att detsamma skall gälla även vid utländskt
bankföretags och försäkringsaktiebolags övertagande av vissa
bankaktiebolags resp. livförsäkringsföretags försäkringsbestånd
enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid
sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses
i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.
Utskottet vill även ta upp en fråga om ett par ändringar i den
föreslagna lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. De
särskilda reglerna för återföring av SURV-avdraget innebär att
endast halva avdraget behöver återföras till beskattning och att
återföringen får ske med lika delar under en femårsperiod. I
syfte att motverka att avsättningen till skatteutjämningsreserv
i företagen upplöses i snabbare takt än med en femtedel per år
har en bestämmelse införts i 10 §.
Bestämmelsen innebär att vid sidan av återföringen av
SURV-avdraget ett belopp motsvarande hälften av en för snabbt
upplöst SURV-avsättning tas upp som skattepliktig intäkt.
Skattepliktig intäkt skall tas upp om storleken av
SURV-avsättningen enligt företagets räkenskaper understiger den
del av avdraget som återstår att återföra till beskattning
multiplicerad med två. Knytningen till räkenskaperna medför att
bestämmelsen inte gäller för dem som p.g.a. att skyldighet att
upprätta årsbokslut inte föreligger inte gjort avsättningen i
räkenskaperna.
Enligt utskottets mening bör bestämmelsen i enlighet med
syftet med förslaget justeras så att en frivillig omedelbar
återföring av avdraget inte kan leda till att hela
SURV-avsättningen kan lösas upp utan att beskattning
aktualiseras enligt 10 §. Det bör endast vara möjligt att
upplösa SURV-avsättningen med en femtedel per år plus ett belopp
som svarar mot det avdragsbelopp som återförts till beskattning
utöver vad som krävs enligt 1 §. Vad som nu sagts innebär att
om exempelvis hela avdragsbeloppet enligt 1 § återförs till
beskattning vid 1995 års taxering kan SURV-avsättningen som
svarar mot avdraget minskas så att det i bokslut till ledning
för 1995 års taxering uppgår till lägst 40 % av ursprungligt
belopp utan att beskattning sker enligt 10 §. Utskottet
föreslår att 10 § utformas i enlighet med det anförda.
Enligt 13 § samma lagförslag anses vid fusion enligt 2 § 4
mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och vissa
andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det
övertagande företaget som ett företag. Detsamma bör enligt
utskottets mening gälla även vid utländskt bankföretags
övertagande av vissa bankaktiebolag enligt lagen om
inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar
inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid sådan ombildning av
ekonomisk förening till aktiebolag som avses i punkt 1 a av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (tidigare 3 § 8
mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt).
Den närmare utformningen av de ändringar utskottet föreslår i
de nyss nämnda paragraferna framgår av hemställan nedan.
Skadeförsäkringsföretag
De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid
beräkning av kapitalunderlag för skatteutjämningsreserv förlängs
att gälla även vid 1994 års taxering.
Avslagsyrkandet i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) avser
även förslaget rörande skadeförsäkringsföretag. I ytterligare
tre motioner hemställs att skadeförsäkringsföretag skall ges
möjlighet att skattefritt få överföra 70 % av
säkerhetsreserven vid 1990 års bokslut till det egna kapitalet.
Det är motionerna Sk9 av Hugo Hegeland (m), Sk10 av Karin
Starrin (c) och Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s).
Frågor om skadeförsäkringsföretagens reserveringsmöjligheter
och avskattningen av deras obeskattade reserver har föranlett
särskilda överväganden i flera omgångar under
skattereformsarbetet. Särskilda regler gäller för 1992 och 1993
års taxeringar. Dessa regler innebär att någon avskattning av
obeskattade reserver i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag
inte skall ske vid dessa taxeringar.
Det har tidigare framhållits bl.a. att skattereglerna
missgynnar de ömsesidiga bolagen i förhållande till
skadeförsäkringsverksamhet som sker i aktiebolag. Enligt
propositionen försvinner med de ändringar som nu föreslås --
bl.a. slopad skatteutjämningsreserv och slopat Annell-avdrag --
i allt väsentligt de skattemässiga incitamenten för ombildning
till aktiebolag. En ombildning kommer visserligen även i
fortsättningen att kunna öka utrymmet för avsättning till
skatteutjämningsreserv. Å andra sidan föranleder en ombildning
beskattning för återbäring till de försäkringstagare som är
näringsidkare. Dessutom innebär aktieägarnas utdelningskrav i
praktiken en begränsning i utnyttjandet av den vidgade
reserveringsmöjligheten.
Utskottet godtar förslaget i propositionen att förlänga
gällande undantagsregler även till att omfatta 1994 års
taxering. Skulle det uppkomma ett behov av några ytterligare
åtgärder förutsätter utskottet att regeringen återkommer med
förslag till riksdagen.
Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag
I propositionen föreslås att all enskild näringsverksamhet som
bedrivs här i landet av en skattskyldig skall utgöra en och
samma förvärvskälla. Överskott och underskott från olika
verksamheter kommer härigenom att automatiskt kvittas mot
varandra i såväl skatte- som avgiftshänseende. Indelningen i
aktiv och passiv näringsverksamhet skall enligt förslaget
behållas därför att den har betydelse i
socialförsäkringshänseende. Indelningen kommer dock att avse
hela näringsverksamheten. Detta medför att den pensionsgrundande
inkomsten kommer att påverkas av passiva delverksamheter. Genom
de regler om räntefördelning som föreslås i propositionen kommer
avkastningen på passiva verksamheter att endast i begränsad
omfattning öka den pensionsgrundande inkomsten och därmed
underlaget för egenavgifterna.
Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet skall enligt
propositionen medges avdrag för en schablonmässigt beräknad
avkastning på ett underlag som i princip utgörs av det egna
kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas
upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning). Genom den
positiva räntefördelningen uppnås att inkomsten delas upp i en
del som avser avkastning på eget kapital och en del som avser
arbetsersättning.
De skillnader som råder mellan beskattningen av
näringsverksamhet och kapital i det nya systemet medför enligt
propositionen att reglerna måste utformas så att en enskild
näringsidkare inte i näringsverksamheten kan dra av räntor för
privata lån. I propositionen föreslås att en beräknad ränta på
ett kapitalunderskott skall tas upp som inkomst av
näringsverksamhet och i stället dras av i inkomstslaget kapital
(negativ räntefördelning).
Utrymmet för hur stor del som skall hänföras till en
kapitaldel skall enligt förslaget såväl vid positiv som vid
negativ räntefördelning vara ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret plus en procentenhet. För beräkning av
räntefördelning skall gälla ett gränsbelopp om 50 000 kronor.
Om den skattskyldige har ett negativt eget kapital när de nya
reglerna börjar tillämpas skall kapitalet då anses vara noll
kronor och kapitalet följande år ökas med det negativa beloppet.
I propositionen föreslås också att enskilda näringsidkare
skall kunna behålla vinstmedel (expansionsmedel) i
näringsverksamheten som beskattas efter samma skattesats som för
aktiebolagen, 28 % enligt förslaget. Expansionsmedlen skall
kunna återinvesteras i verksamheten utan att detta medför
ytterligare beskattning. De medel som fonderas som
expansionsmedel skall inte vara förmånsgrundande i
socialförsäkringshänseende och inte medföra egenavgifter
eller särskild löneskatt. Det är först vid en minskning av
expansionsmedlen som förmånerna och avgifterna påverkas.
Inkomster i handelsbolag skall enligt propositionen även i
fortsättningen beskattas hos delägarna. All näringsverksamhet
inom ett handelsbolag skall hänföras till en och samma
förvärvskälla för en delägare. Reglerna om positiv och negativ
räntefördelning föreslås omfatta sådan delägare i handelsbolag
som är fysisk person eller svenskt dödsbo. Expansionsmedel knyts
enligt förslaget till delägare i bolaget som är fysisk person,
och inte till bolaget.
En kommanditdelägares avdragsrätt för underskott i bolaget
skall begränsas till vad delägaren satt in eller åtagit sig att
sätta in i bolaget. För delägare i handelsbolag som i
förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett
begränsat ansvar för bolagets förbindelser skall avdragsrätten
begränsas till högst det belopp delägaren ansvarar för.
Överskjutande underskott får sparas och dras av mot framtida
överskott i bolaget. Inga särskilda regler föreslås för passiva
kommanditdelägare.
Enligt motion Sk12 yrkande 11 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
skall regeringen följa upp de nya skattereglerna och vid behov
lämna förslag om förändringar som är nödvändiga för att
korrigera olika skevheter i beskattningen. Motionärerna anser
att uppföljningen skall avse bl.a. förslagens effekter på
kapitalanvändningen och räntefördelningsreglerna.
I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v)
hemställs om avslag på propositionen i denna del. Enligt yrkande
7 i samma motion bör en ny utredning tillsättas för att se över
småföretagens beskattning och även utreda frågan om en enklare
bolagsform för småföretag.
I två motioner har också tagits upp vissa detaljer i förslagen
rörande enskild näringsverksamhet.
Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) yrkar i Sk14 att vissa
justeringar bör göras i de föreslagna räntefördelningsreglerna
för att undvika att det i vissa fall kan uppkomma underskott år
efter år resp. överbeskattning. Enligt motion Sk16 yrkande 1 av
Karin Starrin (c) finns det anledning till ytterligare
överväganden angående räntefördelning och skogskonton. Enligt
yrkande 2 i Karins Starrins motion bör dessutom nivån på
låneräntan för beräkning av räntefördelning vara
statslåneräntan plus 3 procentenheter.
Vid tidpunkten för skattereformen var det inte möjligt att
göra en genomgripande omläggning också av beskattningen av
fysiska personers näringsverksamhet. Utredningsarbetet har
fortsatt i hithörande frågor och resultatet av arbetet ligger nu
till grund för de förslag som läggs fram i propositionen.
Riksdagen har -- i avvaktan på att nya regler skall träda i
kraft -- under hösten 1992 och i februari 1993 beslutat om vissa
tillfälliga lättnader i skatteuttaget för egenföretagare (prop.
1992/93:131, SkU15 och prop. 1992/93:100 bil. 8, SkU19).
Dagens regler innebär stora skillnader i den skattemässiga
behandlingen av en näringsverksamhet beroende på om den drivs
som aktiebolag eller av en enskild person. Utskottet anser att
de förslag som finns i propositionen rörande enskild
näringsverksamhet i allt väsentligt löser detta grundläggande
problem.
Ett bekymmer är att reglerna i vissa stycken blivit mycket
komplicerade. Framför allt är reglerna om räntefördelning och
expansionsmedel svårtillgängliga. Komplexiteten i de föreslagna
reglerna har föranlett Lagrådet att ställa frågan om man inte
bör förenkla genom att slå av på ambitionen att för de enskilda
näringsidkarna och handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i
förhållande till aktiebolagsreglerna. Regeringen har enligt
propositionen inte varit beredd att minska ambitionen att så
långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av
eget kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför
företaget. Det framhålls i propositionen också som viktigt att
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna
expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för
aktiebolag. De samhällspolitiska mål som uppställs -- bl.a. att
ge bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen -- måste
enligt propositionen prioriteras högre än de i sig viktiga
förenklingsaspekterna.
Vid den utfrågning som utskottet hållit i anslutning till
behandlingen av propositionen tillfrågades bl.a. företrädarna
för Företagens Riksorganisation och Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF) om vad de anser om reglerna. Organisationerna framhöll som
det viktigaste att snabbt få nya regler enligt de principer som
propositionen grundar sig på. Även om detaljer i förslaget så
småningom bör kunna förbättras anser man att fördelarna med
reformen är så stora att det inte är svårt att få förståelse för
de nya reglerna. Arbetet med informationen kring nyheterna har
redan påbörjats på grundval av tidigare framlagda
utredningsförslag.
Utskottet delar bedömningen i propositionen att det är viktigt
att de nya reglerna för enskild näringsverksamhet och
handelsbolag av samhällsekonomiska skäl genomförs utan
ytterligare dröjsmål. Det är självfallet angeläget att
Riksskatteverket och skatteförvaltningen i övrigt genomför den
information och andra åtgärder som behövs för att underlätta
tillämpningen av de nya reglerna. Som framgått vid den
utfrågning utskottet hållit kommer också berörda organisationer
att i hög grad underlätta den omställning som skall ske.
Utskottet ställer sig alltså bakom de förslag till reformerad
beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag som
regeringen föreslagit.
Beträffande motion Sk14 är det enligt motionärerna oklart hur
reglerna om räntefördelning skall tillämpas i vissa fall.
Motionärerna har ett exempel där fördelningsbeloppet uppgår till
16 000 kr och inkomsten av näringsverksamheten uppgår till
3 000 kr. Motionärerna anser att reglerna inte klart anger om
det i ett sådant fall är 16 000 kr eller 3 000 kr som skall
tas upp som inkomst av kapital.
Det framgår av 4 § i den föreslagna räntefördelningslagen att
avdrag skall medges för ett positivt fördelningsbelopp vid
beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp
skall redovisas som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.
Av detta och 5 § följer att det belopp som skall tas upp som
inkomst av kapital i motionärernas exempel skall vara 3 000
kronor. Utskottet anser att det inte finns behov av något
ytterligare förtydligande. Motionen bör emellertid kunna anses
vara tillgodosedd med vad utskottet nu anfört varför den
avstyrks.
När det gäller den fråga om nivån på jämförelseräntan vid
räntefördelning som tagits upp i motion Sk16 vill utskottet
hänvisa till vad som anförts i propositionen om att det i
rådande statsfinansiella läge har bedömts inte vara möjligt att
sätta räntesatsen högre än statslåneräntan plus en
procentenhet. I propositionen diskuteras härvid som alternativ
att låta jämförelseräntan uppgå till statslåneräntan plus 5
procentenheter. Utskottet gör inte någon annan bedömning och
avstyrker därför förslaget om en högre jämförelseränta i motion
Sk16 yrkande 2. Utskottet anser det i nuläget inte heller vara
möjligt att tillstyrka en sådan förändring i de föreslagna
reglerna och avstyrker därmed även yrkande 1 i samma motion.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda
propositionen i denna del och avstyrker därmed motion Sk8
yrkande 1 i denna del och yrkande 7 i samma motion om nya
utredningsinsatser samt motionerna Sk14 och Sk16. Emellertid
anser utskottet att ett förtydligande bör göras i 8 § i den
föreslagna expansionsmedelslagen.
I den nämnda paragrafen anges hur stort avdraget för
expansionsmedel maximalt får vara, takbeloppet, för den som
bedriver verksamhet i form av handelsbolag. För en delägare i
handelsbolag där andelen inte utgör omsättningstillgång får inte
expansionsmedel tas upp med så stort belopp att det justerade
ingångsvärdet är negativt. Restriktionen gäller inte bara vid en
ökning av expansionsmedel utan även vid oförändrade eller
minskade expansionsmedel.
Takbeloppet är således beroende av delägarens justerade
ingångsvärde på andelen. Bestämmelser om beräkning av det
justerade ingångsvärdet finns i 28 § lagen om statlig
inkomstskatt. I propositionen har som en konsekvens av den nya
expansionsmedelslagen föreslagits ett nytt åttonde stycke till
paragrafen. I stycket anges bl.a. att ingångsvärdet skall ökas
med 28 % av en ökning av expansionsmedel och minskas med 28 %
av en minskning. Takbeloppsregeln i 8 § expansionsmedelslagen
skall förstås så att den ökning av det justerade ingångsvärdet
som blir följden av att expansionsmedlen ökas inte samtidigt
skall höja takbeloppet. För att detta klart skall framgå av
lagtexten föreslår utskottet att en ny mening läggs till 8 §
expansionsmedelslagen i enlighet med vad som framgår av
utskottets hemställan.
Beträffande yrkandet om uppföljning av de nya reglerna i den
socialdemokratiska motionen anser utskottet att det är naturligt
att regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som kan
behövas om reglerna i något avseende bör förbättras. Enligt
utskottets uppfattning är det inte påkallat med något
tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet
avstyrker följaktligen också motion Sk12 yrkande 11.
Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst
av tjänst
I propositionen föreslås att underskott av aktiv
näringsverksamhet skall -- med vissa begränsningar -- få kvittas
mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren.
Kvittning skall inte medges den som tidigare bedrivit likartad
verksamhet.
När verksamhet övertas från någon närstående får den som
övertar verksamheten inte någon ny kvittningsrätt. Enligt
propositionen är det önskvärt att nystart av verksamhet skall
kunna anses föreligga när verksamhet förs över i samband med
generationsskiften. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med ett förslag som skall kunna gälla fr.o.m. 1995 års
taxering.
Kvittningsmöjligheten har i propositionen utformats som ett
allmänt avdrag. Kvittning skall därmed kunna ske mot såväl
tjänsteinkomst som inkomst av näringsverksamhet i en annan
förvärvskälla. De nya reglerna är förmånligare för de
skattskyldiga än de gällande reglerna för litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet. Bl.a. med hänsyn härtill
skall de föreslagna nya reglerna gälla även för skattskyldiga
som bedriver sådan verksamhet under de fem första
verksamhetsåren. För senare beskattningsår bör enligt
propositionen de nuvarande reglerna alltjämt gälla. En
förutsättning -- som hänger samman med förslaget att avskaffa
indelningen i förvärvskällor -- bör enligt propositionen vara
att näringsverksamheten uteslutande eller så gott som
uteslutande avser litterära, konstnärliga eller därmed
jämförliga verksamheter.
I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl.(s) hänvisas till vissa
negativa erfarenheter av kvittning mellan förvärvskällor i
tidigare skattesystem. Sådana kvittningsmöjligheter utnyttjas
erfarenhetsmässigt för skatteplanering. Motionärerna framhåller
även att en kvittningsrätt komplicerar skattesystemet och medför
kontrollproblem. I motionen yrkas om avslag på propositionen i
denna del (yrkande 9).
Även i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman
m.fl. (v) yrkas om avslag på propositionen i denna del. Enligt
motionens yrkande 8 bör emellertid någon form av begränsad
kvittningsrätt utredas.
Regeringens förslag om att införa en kvittningsmöjlighet skall
underlätta nyföretagande och ge positiva effekter på företagande
och risktagande hos enskilda näringsidkare. Enligt utskottets
mening är det viktigt att skattereglerna är utformade så att de
underlättar för personer som vill försöka bygga upp nya företag.
I den ekonomiska situation som Sverige f.n. befinner sig i är
det också särskilt angeläget att reglerna nu görs om för att
underlätta att nya verksamheter kan komma i gång.
Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del
och avstyrker därmed motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och
8 och Sk12 yrkande 9.
Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer
I fråga om beskattningen av fysiska personers
näringsverksamhet föreslås också i propositionen att
beskattningen av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver skall skjutas upp till 1995
års taxering. Förslaget innebär att hela uppskovsbeloppet i
normalfallet kommer att intäktsföras vid 1995 års taxering.
Utskottet tillstyrker detta förslag och avstyrker därmed
motion Sk8 yrkande 1 i denna del. Beträffande 8 § förslaget
till ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade
reserver finns en hänvisning till 3 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt, som innehåller en bestämmelse om att utskiftade
aktier utgör lager hos mottagaren. Denna bestämmelse föreslås i
propositionen bli flyttad till kommunalskattelagen. I 8 § skall
därför hänvisning i stället göras till punkt 1 a av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Utskottet förordar
den justering i återföringslagen som framgår av hemställan.
Spärregler för förlustutjämning
Nuvarande spärregler för förlustutjämning framåt i tiden
föreslås bli ersatta av regler som syftar till att systemet för
förlustutjämning skall vara neutralt med avseende på
ägarförändringar. En koncernbidragsspärr skall hindra att
gamla underskott kvittas mot koncernbidrag från de nya
ägarbolagen. En beloppsmässig begränsningsregel skall införas
enligt vilken ett förlustbolags gamla underskott faller bort
till den del det överstiger dubbla köpeskillingen för aktierna i
bolaget. Denna spärregel förses med en dispensmöjlighet.
De nyss redovisade förslagen har inte föranlett något särskilt
motionsyrkande. Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 omfattar
dock även dessa förslag. Utskottet har emellertid uppmärksammat
att spärreglerna inte fått en alltigenom ändamålsenlig
utformning. Utskottet vill därför aktualisera vissa justeringar.
Beträffande spärreglerna finns i 7 § andra stycket i den
föreslagna lagen om avdrag för underskott en regel om att
kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet skall
minskas med kapitaltillskott som erhållits under en tidsperiod
som omfattar den del av det beskattningsår då ägarförändringen
skedde som föregick ägarförändringen och de två följande
beskattningsåren. Det sagda gäller också kapitaltillskott som
tillfallit annat företag som såväl före som efter
ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget. Om
AB A övertar AB B, som i sin tur äger förlustbolaget AB C, skall
således kostnaden för förvärvet av AB B minskas med
kapitaltillskott som gjorts i AB B och AB C. Kapitaltillskott
som AB B gjort i AB C bör dock inte rimligen omfattas av denna
regel eftersom sådana kapitaltillskott motsvaras av en
kapitalavtappning i AB B.
Utskottet föreslår därför att bestämmelsen ändras så att
reduceringsregeln inte omfattar kapitaltillskott som erhållits
från företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i
samma koncern som förlustföretaget.
Enligt 12 § första stycket i samma lagförslag anses vid
fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket lagen om statlig
inkomstskatt och vissa andra särskilt angivna sammanslagningar
det överlåtande och det övertagande företaget som ett och samma
företag. Det övertagande företaget har samma rätt till
underskottsavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft
om fusionen inte ägt rum. Detsamma bör enligt utskottets mening
gälla även vid utländskt bankföretags övertagande av vissa
bankaktiebolag enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning
av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.
samt vid sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag
som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen. Enligt andra stycket gäller en tidsmässig
begränsning i rätten till avdrag för gammalt underskott. Det
övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt
underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret
efter det beskattningsår då fusionen, ombildningen eller
övertagandet skedde. Bestämmelsen i andra stycket utgör ett
komplement till koncernbidragsspärren. Den synes dock ha getts
en för vid omfattning. Begränsningen bör inte omfatta alla de
fall då överlåtande och övertagande företag ingick i samma
koncern före fusionen. Ingick företagen i samma koncern före
fusionen bör en begränsning endast gälla om
koncernbidragsspärren var tillämplig före fusionen. Var så
fallet bör begränsningen räknas från ägarförändringen. Avdrag
för gammalt underskott bör således medges först vid den taxering
då koncernbidragsspärren skulle ha släppt om fusionen inte ägt
rum.
Enligt utskottets mening bör lagrummet justeras i enlighet med
det anförda på så sätt att ett nytt tredje stycke infogas mellan
andra och tredje styckena i regeringens förslag.
Övergångsbestämmelserna innebär bl.a. att beloppsspärren skall
tillämpas i fråga om ägarförändringar som skett fr.o.m. den 1
januari 1994. I 7 § andra stycket finns en kompletterande regel
om att kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet
skall minskas med vissa kapitaltillskott som erhållits under det
beskattningsår då ägarförändringen skedde och de två närmast
föregående beskattningsåren. Bestämmelsen syftar till att
motverka ett kringgående av beloppsspärren genom
kapitaltillskott i nära anslutning till en ägarförändring. I
fråga om kapitaltillskott som skett innan regeringens
proposition offentliggjordes finns inte samma motiv för en regel
mot sådana kringgåenden. Vid tillämpning av beloppsspärren bör
man därför endast minska anskaffningskostnaden med
kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993. Utskottet
föreslår ett tillägg till övergångsbestämmelserna av denna
innebörd.
I övrigt tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna
spärreglerna och avslår motion Sk8 yrkande 1 i denna del.
Finansiering, m.m.
Propositionen innehåller på s. 298--308 en utförlig
redovisning av kostnaderna för skatteomläggningen. Sammantaget
beräknas reformförslagen medföra ett varaktigt inkomstbortfall
för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder
kronor. Av detta har enligt propositionen ett utrymme redan
reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget
motsvarande 1,7 miljarder kronor.
Som en del av finansieringen föreslås i propositionen att
folkpensionsavgiften höjs från och med den 1 januari 1994 med
0,2 procentenheter. Motsvarande höjning föreslås i fråga om de
särskilda löneskatterna.
Som ytterligare finansiering har i propositionen räknats med
de ändringar i avdraget för ökade levnadsomkostnader vid utrikes
tjänsteresor som beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med
400--500 miljoner kronor. (Se prop. 1993/94:90.)
Socialdemokraterna motsätter sig i motion Sk12 av Ingvar
Carlsson m.fl. inte en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 %
eller att beskattningen av utlandstraktamenten skärps. Däremot
anser motionärerna att regeringen saknar finansiering för mer än
hälften eller ca 1,7 miljarder kronor av kostnaden för
skatteomläggningen. Detta är enligt motionen en brist i
finansieringen. I motionens yrkande 13 förordas att riksdagen
gör ett uttalande till regeringen om att den skall redovisa ett
fullständigt beslutsunderlag som omfattar såväl förslagets
statsfinansiella kostnader som förslag till hur dessa kostnader
skall finansieras.
Även Vänsterpartiet riktar i sin motion Sk8 kritik mot
regeringens förslag till finansiering. Enligt motionen kan
Vänsterpartiet i dagens budgetsituation inte tillstyrka
skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare.
Finansutskottet har framhållit att det av propositionen
framgår dels att de föreslagna åtgärderna ger ett varaktigt
inkomstbortfall för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3
miljarder kronor, dels att 1,6 miljarder kronor av detta
bortfall skall finansieras varaktigt genom en höjning av
folkpensionsavgiften och genom att utlandstraktamenten görs
skattepliktiga. För resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor,
sägs utrymme redan ha reserverats inom ramen för innevarande års
statsbudget. Regeringen har alltså i den nu gällande
statsbudgeten beaktat effekten av detta varaktiga
inkomstbortfall på 1,7 miljarder kronor.
Ett inkomstbortfall av detta slag leder enligt finansutskottet
normalt till att budgetunderskottet ökar med ett lika stort
belopp. I detta fall ger dock propositionen inte upphov till
någon sådan effekt under budgetåret 1993/94. Det beror på att
regeringen också föreslår att uppbörden av företagens F-skatt
skall läggas om och i fortsättningen ske månadsvis, och att en
sådan förändring ökar statsbudgetens inkomster med ett
engångsbelopp av betydande omfattning. Värdet av den engångsvisa
förstärkningen motsvarar en månads uppbörd och har beräknats
till 3,4 miljarder kronor. Detta tillskott uppkommer i allt
väsentligt under 1993/94.
Sammantaget leder således propositionens förslag till att
statens finanser stärks under innevarande budgetår.
Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år
kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd
inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som
motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga.
Skatteutskottet instämmer i vad finansutskottet har anfört och
avstyrker följaktligen förslaget om ett tillkännagivande
angående finansieringen i motion Sk12 yrkande 13.
I anslutning till frågan om finansieringen har finansutskottet
tagit upp det i propositionen framlagda förslaget att debiterad
preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika
stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret. Enligt
propositionen bör av rättvise- och likformighetsskäl reglerna
för inbetalning av preliminär A-skatt och debiterad preliminär
skatt så långt möjligt stämma överens.
Frågan om uppbörden av F-skatten är enligt finansutskottets
yttrande nära förknippad med finansieringen av förslagen i
propositionen. Åtgärden som motiveras av administrativa skäl
väntas ge en årlig räntevinst för det allmänna på 0,2 miljarder
kronor. För de skattskyldiga medför den föreslagna ordningen en
ränteförlust av motsvarande storlek. Som tidigare nämnts ger den
månatliga uppbörden dessutom en budgetmässig engångseffekt som
för budgetåret 1993/94 kan uppskattas till 3,4 miljarder kronor.
Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 yrkande 10 är det i
nuvarande konjunkturläge oacceptabelt att genomföra denna typ av
förändring i uppbördssystemet. Även om effekten är tillfällig
medför den enligt motionen en oacceptabelt hård belastning för
företagens lönsamhet och likviditet.
Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) omfattar även detta förslag.
Finansutskottet anser att förslaget i propositionen bör
genomföras. Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas
hantering av uppbörden av den preliminära F-skatten och
särskilda A-skatten skulle enligt finansutskottet underlättas om
dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle och på samma
sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, dvs. med en
och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få ett mer
enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas visserligen
en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt
tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.
Skatteutskottet instämmer även i denna del i vad
finansutskottet anfört. Utskottet vill tillägga att det genom de
förslag i övrigt som lagts fram i fråga om företagsbeskattningen
finns ett utrymme för den ändring i uppbördssystemet som
föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk8 yrkande 1
i denna del och Sk12 yrkande 10. Utskottet tillstyrker även den
höjning av folkpensionsavgiften och den särskilda löneskatten
som föreslagits i propositionen.
Övriga frågor
I propositionen finns vissa ytterligare förslag som gäller
eller har anknytning till beskattning av företag. Dessa frågor
har inte berörts särskilt i motionerna. Avslagsyrkandet i Sk8
yrkande 1 omfattar dock även dessa delar i propositionen.
Ett förslag innebär att aktier, andelar eller andra
finansiella instrument som givits ut av ett svenskt aktiebolag
eller en svensk ekonomisk förening skall anses avyttrade redan
när ett företag försatts i konkurs. Syftet med förslaget är att
motverka konstlad handel med konkursaktier under pågående
konkursutredningar.
Ett ytterligare förslag är att definitionen av utländskt bolag
ändras. Vidare föreslås ett avskaffande av den s.k.
Luxemburgregeln. Den s.k. handelsbolagsbeskattningen av äldre
dödsbon avskaffas.
Propositionen innebär även att företrädaransvaret enligt 48
a § lagen om mervärdeskatt utvidgas till att också omfatta
belopp som på grund av lämnade uppgifter från företrädaren
felaktigt tillgodoförts den skattskyldige.
Vidare finns förslag om bl.a. avdragsrätt för förskottsränta
som betalats under beskattningsåret till den del den belöper på
tid längst t.o.m. den 31 januari året efter beskattningsåret.
Tidigare regler om räntekompensation föreslås bli återinförda.
I fråga om räntekompensation vill utskottet som ett
förtydligande anmärka att räntekompensationsbelopp inte är
föremål för preliminär skatt. Utskottet har i övrigt inte funnit
anledning till någon kommentar till förslagen i propositionen.
Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar
och avstyrker motion Sk8 yrkande 1 i denna del.
Beträffande vissa av lagförslagen i propositionen förordar
utskottet, som framgått i det föregående, ändringar i några
hänseenden. Härutöver vill utskottet förorda ytterligare vissa
justeringar.
En justering i förslaget till 3 § 2 mom. tredje stycket lagen
om statlig inkomstskatt bör ske så att det inte skall ske någon
förändring av de regler som nu gäller när förvärvskälla upphör
eller för delägare i s.k. andelshus.
Enligt vad utskottet erfarit tydde vid beslutet om
propositionen allt på att protokollet om ändring i
dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Irland skulle träda
i kraft under 1993. Det har numera framkommit att avtalet kan
träda i kraft tidigast i början av 1994. Det kan inte uteslutas
att ikraftträdandet kan komma att uppskjutas ytterligare. Med
gällande dubbelbeskattningsavtal med Irland, utan den ändring
som överenskommits i protokollet, hade det varit uteslutet att
ta med Irland i den föreslagna förteckningen i 16 § 2 mom.
tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt. Av dessa skäl bör
möjligheten till direktbeskattning på delägarbasis gälla även
avseende innehav i juridiska personer hemmahörande i Irland för
tiden fram till dess att protokollet träder i kraft. Utskottet
förordar därför en ändring i punkt 11 av övergångsbestämmelserna
till lagen om statlig inkomstskatt.
I proposition 1993/94:80 föreslås ett nytt tredje stycke i
27 § 2 mom. uppbördslagen i vilket föreslås bestämmelser om
gottskrivning av preliminär A-skatt som omfattar allmän
sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet. För att hänsyn skall kunna tas
även till sådana fall där slutligt utgår ett mindre belopp än
det preliminärt inbetalda eller om avgift över huvud taget inte
skall utgå bör stycket kompletteras med en prioriteringsregel.
Därutöver förordar utskottet vissa justeringar av närmast
redaktionell natur.
I enlighet med vad utskottet anfört inledningsvis sker
behandlingen av den författningstekniska regleringen beträffande
förslaget till ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition
1993/94:50) av samordningsskäl i ett annat ärende. Detta innebär
att utskottets förslag till ändringar och justeringar i fråga om
3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt med
övergångsbestämmelser har tagits in under hemställan i
skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16. I övrigt framgår
föreslagna förändringar i hemställan nedan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4, 1993/94:Sk8
yrkandena 1 i denna del och 5, 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8
i denna del och 14.
res. 1 (s) - delvis
men. (v) - delvis
2. beträffande ekonomiska föreningar
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och motion 1993/94:Sk15,
3. beträffande fåmansföretag
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna
del beslutar föreskrifter som ger fåmansföretag möjlighet att
använda alternativregeln även vid 1995 års taxering med de
begränsningar som utskottet förslagit samt avslår motionerna
1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i
denna del,
res. 2 (s) - delvis
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och 1993/94:Sk13 yrkandena 1
och 2,
res. 3 (s) - delvis
res. 4 (nyd)
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk6, 1993/94:Sk7, 1993/94:Sk8
yrkandena 1 i denna del och 2--4 och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5
och 12,
res. 5 (s) - delvis
men. (v) - delvis
6. beträffande direktavskrivningar, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk13 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
nuvärdeavskrivning och avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1
och 1993/94:Sk8 yrkande 6,
res. 6 (s)
men. (v)
7. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk9, 1993/94:Sk10 och 1993/94:Sk11,
8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 7,
1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16,
men. (v) - delvis
9. beträffande uppföljning av nya regler
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk12 yrkande 11,
res. 7 (s)
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot
tjänst
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 8 och
1993/94:Sk12 yrkande 9,
res. 8 (s) - delvis
men. (v) - delvis
11. beträffande spärregler för förlustutjämning
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna
del beslutar om de kompletteringar av spärreglerna som utskottet
föreslagit,
13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
men. (v) - delvis
14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt
m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och
1993/94:Sk12 yrkande 10,
res. 10 (s) - delvis
15. beträffande övriga frågor
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och
avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
16. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:50 i
denna del, 1993/94:45 i denna del, 1993/94:80 i denna del och
1993/94:91 i denna del antar de på s. 7--140 i detta betänkande
återgivna förslagen till
1. lag om räntefördelning vid beskattning,
2. lag om expansionsmedel med den ändringen beträffande
8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 §
I fråga om I fråga om
näringsverksamhet som näringsverksamhet som
bedrivs av handelsbolag får bedrivs av handelsbolag får
expansionsmedel inte tas upp expansionsmedel inte tas upp
till den del delägarens till den del delägarens
justerade ingångsvärde justerade ingångsvärde
enligt 28 § lagen enligt 28 § lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt för andelen i inkomstskatt för andelen i
bolaget är negativt. bolaget är negativt.
Utgör andel i handelsbolag Därvid skall hänsyn inte
omsättningstillgång tas till den ökning av det
gäller vad som sagts nu i justerade ingångsvärdet
stället andelens som följer av en ökning
skattemässiga värde. av expansionsmedel på grund
av 28 § åttonde stycket
första meningen nämnda
lag. Utgör andel i
handelsbolag
omsättningstillgång
gäller vad som sagts nu i
stället andelens
skattemässiga värde.
Vid tillämpning -- -- -- -- räntefördelning vid beskattning.
3. lag om periodiseringsfonder med de ändringarna
beträffande
6 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
6 §
Överför en fysisk person Överför en fysisk person
sin näringsverksamhet eller sin näringsverksamhet eller
driften av denna till ett driften av denna till ett
aktiebolag eller aktiebolag eller
överförs överförs
näringsverksamheten i ett näringsverksamheten i ett
handelsbolag till ett handelsbolag till ett
aktiebolag och föranleder aktiebolag och föranleder
inte överföringen inte överföringen
uttagsbeskattning enligt punkt uttagsbeskattning enligt punkt
1 fjärde stycket av 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)
anses den fysiska personen anses den fysiska personen
eller bolagsmannen och eller bolagsmannen och
aktiebolaget som en aktiebolaget som en
skattskyldig. skattskyldig. Om en fysisk
person som är delägare i
ett handelsbolag har
tilldelats realtillgångar i
samband med skifte vid
upplösning av bolaget och
skiftet inte föranleder
uttagsbeskattning skall
delägarens
periodiseringsfond för
handelsbolaget i stället
anses hänförlig till
hans enskilda
näringsverksamhet.
7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 §
7 § Vid fusion som avses i 7 § Vid fusion som avses i
2 § 4 mom. första 2 § 4 mom. första
stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:76) om
statlig inkomstskatt och vid statlig inkomstskatt och vid
ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. 8 a § eller 11 kap. 8 a §
föreningsbankslagen föreningsbankslagen
(1987:620) och vid (1987:620) och vid
övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.
8 a § 8 a §
föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid
överlåtande och övertagande som avses i 5
övertagande företag som eller 6 § lagen (1992:702)
ett företag. om inkomstskatteregler med
anledning av vissa
omstruktureringar inom den
finansiella sektorn, m.m.
anses överlåtande och
övertagande företag som
ett företag. Har en
ekonomisk förening skiftat
ut aktier enligt punkt 1 a av
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370), skall
föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
företag.
4. lag om avdrag för
underskott av
näringsverksamhet med de
ändringarna beträffande
3 § att lagrummet
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 §
Med företag avses -- -- -- -- meningarna är delägare.
Med gammalt underskott avses Med gammalt underskott avses
underskott som kvarstår underskott som kvarstår
från beskattningsåret från beskattningsåret
närmast före det närmast före det
beskattningsår då ett beskattningsår då ett
förlustföretag omfattats förlustföretag omfattats
av en sådan av en sådan
ägarförändring som ägarförändring som
anges i 4 eller 5 § eller anges i 4 eller 5 § eller
utgjort överlåtande utgjort överlåtande
eller övertagande eller övertagande
företag i sådan fusion företag i sådan fusion,
som anges i 12 § första ombildning eller
stycket. övertagande som anges i 12
§ första stycket.
7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 §
Har ett förlustföretag -- -- -- -- över förlustföretaget.
Kostnaden minskas med Kostnaden minskas med
kapitaltillskott som kapitaltillskott som
förlustföretaget förlustföretaget --
erhållit under en period eller annat företag som
omfattande den del av det såväl före som efter
beskattningsår då ägarförändringen
ägarförändringen ingick i samma koncern som
skedde som föregick förlustföretaget --
ägarförändringen och erhållit under en period
de två närmast omfattande den del av det
föregående beskattningsår då
beskattningsåren. Vad som ägarförändringen
sagts nu gäller även skedde som föregick
kapitaltillskott som ägarförändringen och
tillfallit annat företag de två närmast
som såväl före som föregående
efter beskattningsåren. Vad som
ägarförändringen sagts nu gäller inte
ingick i samma koncern som kapitaltillskott som
förlustföretaget. erhållits från annat
företag som såväl
före som efter
ägarförändringen
ingick i samma koncern som
förlustföretaget.
I fall som anges -- -- -- -- övertagande företaget.
12 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §
I fråga om sådan fusion I fråga om sådan fusion
som anges i 2 § 4 mom. som anges i 2 § 4 mom.
första stycket lagen första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, ombildning inkomstskatt, ombildning
enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen
(1987:619) eller enligt 11 (1987:619) eller enligt 11
kap. föreningsbankslagen kap. föreningsbankslagen
(1987:620) och vid (1987:620) och vid
övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.
8 a § 8 a §
föreningsbankslagen skall föreningsbankslagen och vid
vid tillämpning av denna övertagande som avses i 5
lag det överlåtande och § lagen (1992:702) om
det övertagande inkomstskatteregler med
företaget anses som ett och anledning av vissa
samma företag. omstruktureringar inom den
finansiella sektorn, m.m.
skall vid tillämpning av
denna lag det
överlåtande och det
övertagande företaget
anses som ett och samma
företag.
Har
Regeringens förslag Utskottets förslag
en ekonomisk förening
skiftat ut aktier enligt punkt
1 a av anvisningarna till 22
§ kommunalskattelagen
(1928:370), skall
föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett och
samma företag.
Det övertagande Det övertagande
företaget har dock rätt företaget har dock rätt
till avdrag för gammalt till avdrag för gammalt
underskott först vid underskott först vid
taxeringen för det taxeringen för det
sjätte beskattningsåret sjätte beskattningsåret
efter det beskattningsår efter det beskattningsår
då fusionen skedde. då fusionen, ombildningen
eller övertagandet skedde.
Om det överlåtande och
övertagande företaget
ingick i samma koncern före
fusionen, ombildningen eller
övertagandet gäller inte
andra stycket. Förelåg i
sådant fall begränsning
enligt 8 § avseende
koncernbidrag mellan
företagen har dock det
övertagande företaget
rätt till avdrag för
gammalt underskott först
vid den taxering då
begränsningen skulle ha
upphört om fusionen inte
ägt rum.
I fråga -- -- -- -- statlig inkomstskatt.
övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och
tillämpas första tillämpas första
gången vid 1995 års gången vid 1995 års
taxering om annat inte taxering om annat inte
följer av andra eller följer av andra--fjärde
tredje stycket. styckena.
Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om
ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som
skett före lagens ikraftträdande och för skattskyldiga som
försatts i konkurs före ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 7 §
andra stycket tillämpas
endast i fråga om
kapitaltillskott som skett
efter den 8 november 1993.
Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid
1994 års taxering om den skattskyldige eller, i fråga om
handelsbolag, detta erhållit ackord efter den 8 november 1993.
5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv med de
ändringarna beträffande
10 § att lagrummet erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 §
Uppgår avsättningen till Uppgår avsättningen till
skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv
enligt räkenskaperna för enligt räkenskaperna för
det beskattningsår som det beskattningsår som
taxeringen avser till ett taxeringen avser till ett
lägre belopp än det lägre belopp än det
avdrag som ännu ej avdrag som ännu ej
återförts till behövt återföras till
beskattning enligt 1 § beskattning enligt 1 §
multiplicerat med två, tas multiplicerat med två, tas
ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot
hälften av skillnaden hälften av skillnaden
mellan de jämförda mellan de jämförda
beloppen upp som skattepliktig beloppen upp som skattepliktig
intäkt. intäkt. Vid
jämförelsen får
beloppet avseende
avsättningen till
skatteutjämningsreserv
ökas med belopp som
återförts till
beskattning utöver vad som
behövt återföras
enligt 1 §.
13 § att lagrummet
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
13 §
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, vid ombildning inkomstskatt, vid ombildning
enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen
(1987:619) eller 11 kap. (1987:619) eller 11 kap.
föreningsbankslagen föreningsbankslagen
(1987:620) och vid (1987:620) och vid
övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.
8 a § 8 a §
föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid
överlåtande och övertagande som avses i 5
övertagande företag som § lagen (1992:702) om
ett företag. inkomstskatteregler med
anledning av vissa
omstruktureringar inom den
finansiella sektorn, m.m.
anses överlåtande och
övertagande företag som
ett företag. Har en
ekonomisk förening skiftat
ut aktier på sätt anges
i punkt 1 a av anvisningarna
till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370), skall
föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
företag.
6. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
med de ändringarna
beträffande
punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § att lagrummet
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
2 a. Från skatteplikt -- -- -- -- innehas av handelsbolag.
Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första
stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av
realisationsvinsten på realisationsvinsten på
andelar i svensk andelar i svensk
värdepappersfond skall värdepappersfond skall
undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt
gäller endast om gäller endast om innehavet
fondförmögenheten inte av följande tillgångar
annat än tillfälligtvis inte annat än
understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit
summan av 90 procent av
fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka
skatteplikten är skatteplikten är
begränsad enligt begränsad enligt
bestämmelserna i denna bestämmelserna i denna
anvisningspunkt och anvisningspunkt och
b. andelar i utländsk b. utländska finansiella
juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som
utländska finansiella avses i första stycket 1
instrument motsvarande dem som och 2 samt optioner och
avses i första stycket 1, 2 terminer som uteslutande avser
och 5. sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar
som avses i tredje stycket a som avses i tredje stycket a
och b inte annat än och b inte annat än
tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit
60 procent av 60 procent av
fondförmögenheten, fondförmögenheten,
undantas 30 procent av undantas 30 procent av
realisationsvinsten på realisationsvinsten på
andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första
stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning
från svensk från svensk
värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas
från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller
för för
-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som
svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning
som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts, bestämts,
-- hälften av den del av -- hälften av den del av
utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot
fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts på bestämts på
tillgångar för vilka tillgångar för vilka
hälften av vinsten är hälften av vinsten är
undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt
enligt denna anvisningspunkt enligt denna anvisningspunkt
samt och på tillgångar som
avses i tredje stycket b samt
Regeringens förslag Utskottets förslag
-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av
utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot
fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts på bestämts på
tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30
procent av vinsten är procent av vinsten är
undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt
enligt denna anvisningspunkt. enligt denna anvisningspunkt.
Vid bedömningen -- -- -- -- avses i 3 och 4.
övergångsbestämmelserna att dessa tillförs två nya
stycken av följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag -- -- -- -- efter ikraftträdandet.
I fråga om
beskattningsår som
påbörjats före
ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter
avseende utdelning respektive
vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller
andra finansiella instrument
om skattskyldighet eller
rätt till avdrag för
förlust uppkommit före
ikraftträdandet. De nya
föreskrifterna om
skatteplikt i punkt 2 a av
anvisningarna till 22 §
tillämpas inte i fråga
om utdelning på
förlagsinsatser i ekonomisk
förening som betalats in
till föreningen före
ikraftträdandet.
8. lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt med de
ändringarna beträffande
2 § 10 mom. att lagrummet erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 § 10 mom.
10 mom. Vid inkomstberäkningen -- -- -- -- egendom som
avses i 1,
3. att hänsyn inte tas till 3. att hänsyn inte tas till
vinst eller förlust vid vinst eller förlust vid
avyttring av andelar i avyttring av utländska
utländsk juridisk person finansiella instrument
eller andra utländska motsvarande dem som avses i 3
finansiella instrument § 1 mom. tredje stycket 1
motsvarande dem som avses i 3 och 2 samt optioner och
§ 1 mom. tredje stycket 1, terminer som uteslutande avser
2 och 5. sådana instrument.
Har företaget -- -- -- -- enligt lagen om avdrag för
underskott i näringsverksamhet.
3 § 12 mom. att lagrummet erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 12 mom.
12 mom. Överstiger utdelning -- -- -- -- närmast föregått
beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande
omfattning.
Vad som i detta moment sägs Vad som i detta moment sägs
om aktier i ett om aktier i ett
fåmansföretag gäller fåmansföretag gäller
också andelar i ett också andelar i ett
sådant företag. Med sådant företag. Med
aktier och andelar aktier och andelar
likställs andra sådana likställs andra sådana
av företaget utgivna av företaget utgivna
finansiella instrument som finansiella instrument som
avses i 27 § 1 mom. Vid avses i 27 § 1 mom. Vid
tillämpningen av tillämpningen av
bestämmelserna i bestämmelserna i
första--tredje styckena första--tredje styckena
på sistnämnda på sistnämnda
finansiella instrument skall finansiella instrument skall
dock tillägget till dock tillägget till
statslåneräntan statslåneräntan
begränsas till en begränsas till en
procentenhet och värdering procentenhet och värdering
enligt fjärde stycket 1 enligt fjärde stycket 1
eller uppräkning enligt eller uppräkning enligt
fjärde stycket 2 inte fjärde stycket 2 inte
medges. Vid tillämpning av medges. Vid tillämpning av
bestämmelserna i första bestämmelserna i tredje
och andra styckena på stycket på aktier eller
aktier eller andelar skall vid andelar skall vid 1995 års
1995 års taxering taxering värdering enligt
värdering enligt fjärde fjärde stycket 1 inte
stycket 1 inte medges. medges om avyttring skett till
Detsamma gäller vid närstående eller om
tillämpningen av företaget har upplösts
bestämmelserna i tredje genom likvidation.
stycket, om avyttring skett
till närstående.
24 § 4 mom. att lagrummet
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
24 § 4 mom.
4 mom. Skattskyldighet för -- -- -- -- ansågs ha skett.
Skatteplikt föreligger inte Skatteplikt föreligger inte
för realisationsvinst som för realisationsvinst som
uppkommit vid nedsättning uppkommit vid nedsättning
av aktiekapitalet eller av aktiekapitalet eller
reservfonden i svenskt reservfonden i svenskt
aktiebolag eller vid aktiebolag eller vid
likvidation av ett sådant likvidation av ett sådant
aktiebolag eller en svensk aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening. Detta ekonomisk förening. Detta
gäller under gäller under
förutsättning att det förutsättning att
inte i fråga om företag bestämmelserna i 3 § 12
som avses i 3 § 12 mom. mom. tredje stycket inte är
nionde stycket. Undantag tillämpliga. Undantag
från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller
inte när aktie eller andel inte när aktie eller andel
utgör tillgång i utgör tillgång i
näringsverksamhet som näringsverksamhet som
bedrivs av fysisk person eller bedrivs av fysisk person eller
dödsbo eller av ett dödsbo eller av ett
handelsbolag. Har förlust handelsbolag. Har förlust
uppkommit vid likvidation av uppkommit vid likvidation av
ett svenskt aktiebolag eller ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk en svensk ekonomisk
förening medges avdrag förening medges avdrag
för realisationsförlust. för realisationsförlust.
övergångsbestämmelserna
att dessa erhåller
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och
tillämpas första tillämpas första
gången vid 1995 års gången vid 1995 års
taxering om inte annat taxering om inte annat
följer av punkterna 2--11. följer av punkterna 2--14.
2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller
fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller
fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna
beaktas inte underskott som dragits av vid beskattningsår som
påbörjats före den 1 januari 1989.
4. Med undantag för
bestämmelsen om avdrag
för förluster
tillämpas 2 § 1 mom.
sista stycket på
avyttringar som skett den 8
september 1993 och senare.
Regeln om avdrag för
förluster i nämnda
paragraf tillämpas på
avyttringar som sker den 1
juli 1994 och senare.
5. Avyttras fastighet eller
bostadsrätt under tiden den
8 september 1993--den 30 juni
1994 skall, i stället
för vad som stadgas i punkt
4, bestämmelserna i deras
lydelse intill den 1 januari
1994 tillämpas om den
skattskyldige yrkar det.
Regeringhens förslag Utskottets förslag
4. Äldre föreskrifter i 6. Äldre föreskrifter i
2 § 8 mom. tillämpas 2 § 8 mom. tillämpas
fortfarande på utdelning fortfarande på utdelning
som förfallit till som förfallit till
betalning före betalning före
ikraftträdandet. ikraftträdandet. De
äldre föreskrifterna i
momentet om avdrag för
ekonomisk förening för
utdelning gäller
fortfarande i fråga om
utdelning på
förlagsinsatser som
betalats in till föreningen
före ikraftträdandet.
5. För företag med 7. För företag med
beskattningsår som har beskattningsår som har
påbörjats före den 1 påbörjats före den 1
januari 1994 tillämpas januari 1994 tillämpas
äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2
§ 10 mom. första stycket § 10 mom. första stycket
2 och fjärde stycket för 2 och fjärde stycket för
den del av beskattningsåret den del av beskattningsåret
som avser tiden före som avser tiden före
ikraftträdandet. ikraftträdandet.
6. I enlighet med punkt 3 av 8. Punkterna 3 och 4 av
övergångsbestämmelserna övergångsbestämmelserna
till lagen (1991:1833) om till lagen (1991:1833) om
ändring i lagen (1947:576) ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt skall
för taxeringsåret 1995 alltjämt gälla. I
de nya föreskrifterna i 3 enlighet med punkt 3 av
§ 1 mom. om skatteplikt nämnda
för vinst respektive övergångsbestämmelse
avdragsrätt för skall för taxeringsåret
förlust på svenska 1995 de nya föreskrifterna
aktier e.d. tillämpas på i 3 § 1 mom. om skatteplikt
fem sjättedelar av vinsten för vinst respektive
respektive förlusten. avdragsrätt för
förlust på svenska
aktier e.d. tillämpas på
fem sjättedelar av vinsten
respektive förlusten.
7. Har sådan utbetalning 9. Har sådan utbetalning
som avses i 3 § 1 mom. som avses i 3 § 1 mom.
tredje stycket i den lydelse tredje stycket i den lydelse
föreskriften hade intill föreskriften hade intill
den 1 januari 1994 tagits upp den 1 januari 1994 tagits upp
till beskattning vid 1994 till beskattning vid 1994
års taxering tillämpas års taxering tillämpas
äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2
§ 14 mom. första stycket § 14 mom. första stycket
och 27 § 5 mom. tredje och 27 § 5 mom. tredje
stycket. Har stycket. Har
realisationsförlust realisationsförlust
uppkommit vid 1994 års uppkommit vid 1994 års
taxering och är taxering och är
förlusten hänförlig förlusten hänförlig
till inlösen av aktie vid till inlösen av aktie vid
nedsättning av nedsättning av
aktiekapitalet eller aktiekapitalet eller
reservfonden i ett aktiebolag reservfonden i ett aktiebolag
skall belopp som skiftas ut skall belopp som skiftas ut
till aktieägaren under till aktieägaren under
år 1994 eller senare tas år 1994 eller senare tas
upp som realisationsvinst med upp som realisationsvinst med
ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för medgivet avdrag för
realisationsförlust. realisationsförlust.
Medgavs avdrag för viss del Medgavs avdrag för viss del
av realisationsförlusten av realisationsförlusten
skall endast motsvarande del skall endast motsvarande del
av det utskiftade beloppet tas av det utskiftade beloppet tas
upp som realisationsvinst. upp som realisationsvinst.
Regeringens förslag Utskottets förslag
8. Har förvärvare av 10. Har förvärvare av
skuldebrev eller andel i skuldebrev eller andel i
värdepappersfond som avses värdepappersfond som avses
i 27 § 6 mom., efter i 27 § 6 mom., efter
utgången av år 1990 men utgången av år 1990 men
före utgången av år före utgången av år
1993, lämnat 1993, lämnat
överlåtaren kompensation överlåtaren kompensation
för upplupen men inte för upplupen men inte
förfallen avkastning, förfallen avkastning,
tillämpas 3 § 6 mom. i tillämpas 3 § 6 mom. i
dess äldre lydelse. dess äldre lydelse.
9. Föreskrifterna i 16 § 11. Föreskrifterna i 16
2 mom. tredje stycket § 2 mom. tredje stycket
tillämpas såvitt avser tillämpas såvitt avser
Namibia och Venezuela från Namibia och Venezuela från
och med den 1 januari året och med den 1 januari året
efter det att respektive efter det att respektive
dubbelbeskattningsavtal mellan dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och dessa två Sverige och dessa två
stater träder i kraft. stater träder i kraft samt
såvitt avser Irland från
och med den dag då det den
1 juli 1993 undertecknade
protokollet om ändring i
dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Irland
träder i kraft.
10. Har ett bolag eller en 12. Har ett bolag eller en
ekonomisk förening ekonomisk förening
försatts i konkurs men har försatts i konkurs men har
företaget inte upplösts företaget inte upplösts
före utgången av före utgången av
december 1993 anses aktie december 1993 anses aktie
eller annat finansiellt eller annat finansiellt
instrument som företaget instrument som företaget
har givit ut ha avyttrats den har givit ut ha avyttrats den
1 januari 1994. 1 januari 1994.
11. I 9 § lagen (1993:000) 13. I 9 § lagen (1993:000)
om återföring av om återföring av
skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv
finns särskilda finns särskilda
bestämmelser om bestämmelser om
ingångsvärde för ingångsvärde för
andel i handelsbolag enligt 28 andel i handelsbolag enligt 28
§. §.
14. I fråga om
beskattningsår som
påbörjats före
ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter
avseende utdelning respektive
vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller
andra finansiella instrument
om skattskyldighet eller
rätt till avdrag för
förlust uppkommit före
ikraftträdandet.
10. lag om ändring i lagen
(1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad
inkomst,
11. lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272)
med den ändringen
beträffande
27 § 2 mom. att lagrummet
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av
preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som
innehållits av den innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skattskyldiges arbetsgivare
skall sådan allmän skall sådan allmän
sjukförsäkringsavgift sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för och allmän avgift för
finansiering av finansiering av
kontantförmåner vid kontantförmåner vid
arbetslöshet som arbetslöshet som
arbetsgivaren redovisat i arbetsgivaren redovisat i
kontrolluppgift gottskrivas kontrolluppgift i första
som sådan avgift. hand gottskrivas som sådan
avgift.
12. lag om ändring i lagen
(1992:1661) om ändring i
uppbördslagen (1953:272),
13. lag om ändring i lagen
(1993:1194) om ändring i
lagen (1993:941) om ändring
i uppbördslagen (1953:272),
14. lag om ändring i
skogskontolagen (1954:142),
15. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän
försäkring, 16. lag om
ändring i lagen (1963:173)
om avdrag för avgifter till
Stiftelsen Svenska
Filminstitutet, m.m., 17. lag
om ändring i lagen
(1968:430) om
mervärdeskatt, 18. lag om
ändring i lagen (1970:599)
om avdrag vid
inkomsttaxeringen för
avgifter till
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag, 19. lag om
ändring i kupongskattelagen
(1970:624), 20. lag om
ändring i skattebrottslagen
(1971:69), 21. lag om
ändring i
bokföringslagen (1976:125),
22. lag om ändring i lagen
(1979:611) om
upphovsmannakonto, 23. lag om
ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter, 26. lag om
ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt,
27. lag om ändring i lagen
(1993:943) om ändring i
lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk
skatt, 28. lag om ändring i
taxeringslagen (1990:324), 29.
lag om ändring i lagen
(1993:944) om ändring i
taxeringslagen (1990:324), 30.
lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter, 31. lag om
ändring i lagen (1993:945)
om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,
32. lag om ändring i lagen
(1990:654) om
skatteutjämningsreserv, 33.
lag om ändring i lagen
(1990:655) om återföring
av obeskattade reserver med de
ändringarna beträffande
8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
8 §
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. lagen (1947:576) om 4 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, vid statlig inkomstskatt, vid
ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) och sparbankslagen (1987:619) och
vid övertagande enligt 10 vid övertagande enligt 10
kap. 8 a § kap. 8 a §
föreningsbankslagen föreningsbankslagen
(1987:620) skall (1987:620) skall
överlåtande och överlåtande och
övertagande företag övertagande företag
anses som en skattskyldig. Har anses som en skattskyldig. Har
en ekonomisk förening en ekonomisk förening
skiftat ut aktier enligt 3 skiftat ut aktier enligt punkt
§ 8 mom. tredje stycket 1 a av anvisningarna till 22
lagen om statlig inkomstskatt § kommunalskattelagen
skall föreningen och det (1928:370) skall föreningen
aktiebolag vars aktier och det aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som en skiftats ut anses som en
skattskyldig. skattskyldig.
Har uppskovsbeloppet -- -- -- -- motsvarande tillämpning.
34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
36. lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder,
37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,
38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i
lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och
1995
års taxeringar,
40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i
vissa fall,
41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd
till banker och andra kreditinstitut,
42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,
43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om
skattefrihet
för utdelning på aktie i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA),
44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparande.
res.1 (s) - delvis
res.2 (s) - delvis
res.3 (s) - delvis
res.5 (s) - delvis
res.8 (s) - delvis
res.10 (s) - delvis
men. (v) - delvis
Stockholm den 8 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan
Fransson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno
Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar
Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl
Hagström (s), Tage Påhlsson (c) och Kaj Larsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och
16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 146
börjar med "Riksdagen har" och på s. 148 slutar med "i
räntefond" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att man på ett viktigt område går
ifrån 1991 års skattereform som överenskoms under enighet mellan
Socialdemokraterna och Folkpartiet. Härigenom skapas en
allvarlig olikhet mellan beskattningen av arbete och
beskattningen av kapital som medför en betydande förskjutning i
balansen och neutraliteten av beskattningen. Detta kommer enligt
tidigare dyrköpta erfarenheter att i sin tur leda till
effektivitetsförluster i samhällsekonomin, minskad
konkurrenskraft gentemot utlandet och väsentligt ökade
incitament till skatteplanering i stället för produktiva
investeringar.
Därtill kommer -- som framhålls i motion Sk12 (s) -- de mycket
negativa fördelningspolitiska effekterna. Förslaget från
regeringen gynnar heller inte företagen utan företagsägarna och
innebär en gigantisk omfördelning från staten till en liten
grupp enskilda hushåll som har sina förmögenheter placerade i
stora aktieportföljer. Till saken hör att denna grupp redan har
gynnats av stora skattelättnader de senaste åren medan däremot
skatten på vanliga arbetsförtjänster har skärpts.
Utskottet anser att regeringen inte har lämnat några
tillfredsställande motiv till de aktuella förslagen. Som
s-motionärerna framhållit saknas det vidare skäl att anta att
näringslivets investeringar kommer att öka med de föreslagna
åtgärderna. Vid utskottets hearing i ärendet gjordes tvärtom
från sakkunnigt håll gällande bl.a. att vinsterna i form av
ökade investeringar och ökad sysselsättning torde bli mycket små
och osäkra i relation till det stora inkomstbortfall för staten
som förslaget innebär. Vidare pekades på riskerna för
utförsäljning på börsen av svenska aktier, överdriven utdelning
på svenska aktier och andra negativa effekter. Utskottet anser
att det finns starkt fog för dessa farhågor.
I stället för regeringens förslag till omläggning av
företagsbeskattningen ställer utskottet sig bakom
Socialdemokraternas förslag i motionerna Sk5 och Sk12.
Följaktligen avstyrker utskottet förslaget i propositionen om
slopad skatt på aktieutdelningar och sänkt realisationsskatt på
aktier samt alla följdändringar till dessa förslag och förordar
ett återskapande av en mera likformig beskattning mellan arbete
och kapital. Såsom förutsattes i skattereformen bör reavinster
på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna beskattas med 30 procent och skattesatsen på
avkastningen av kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder
ligga på samma nivå. Utskottet biträder också
Socialdemokraternas krav på en utredning om förbättringar av
Annell-avdraget. Med anledning av det anförda bör riksdagen hos
regeringen begära skyndsamt förslag om den nämnda
30-procentsnivån på olika kapitalinkomster och i övrigt som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att momenten 1 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 4,
motion 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8 i denna del och 14 och
motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del, med anledning av
motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2 och 3 och med avslag på
proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk8
yrkande 5
dels begär skyndsamt förslag till beskattning av
kapitalinkomster i enlighet med vad utskottet anfört och
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser lättnader i den
ekonomiska dubbelbeskattningen
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del,
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 149
börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 150 slutar med
"1993/93:SkU16" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser
utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om hur
reavinsten efter försäljning av aktier i ett fåmansföretag skall
fördelas på inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Utskottet
tillstyrker således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag
på propositionen i denna del.
dels att momenten 3 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fåmansföretag
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår
proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser fåmansföretag
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del,
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i
motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2"
bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser
utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om
avkastningsskatten på pensionssparande. Utskottet tillstyrker
således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag på
propositionen i denna del. Utskottet avstyrker likaså kravet i
motion Sk13 om en nedsättning eller på sikt ett slopande av
avkastningsskatten.
dels att momenten 4 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår
proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk13
yrkandena 1 och 2,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser avkastningsskatten
på pensionssparande
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del,
4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2"
bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottet angeläget att slå vakt om
pensionssparandets relativa förmånlighet i skattehänseende. Mot
den bakgrunden är det olyckligt att beskattningen av
pensionskapital har successivt skärpts genom införandet av
avkastningsskatten och den beslutade schablonbeskattningen. Det
aktuella regeringsförslaget medför ytterligare en skärpning av
beskattningen av pensionskapital som missgynnar det indirekta
ägandet av aktier jämfört med det direkta ägandet.
Även med hänsyn till de svenska försäkringsbolagens
internationella konkurrenskraft bör avkastningsskatten
avvecklas. Enligt Riksbankens statistik har för perioden januari
till augusti 1993 betalningar av premier till utländska
försäkringar uppgått till ca 1,3 miljarder kronor. För
motsvarande period under 1992 uppgick premiebetalningarna till
utländska försäkringar till ca 548 miljoner kronor. Denna
utveckling går i rakt motsatt riktning mot önskemålet att
anskaffa riskvilligt kapital för den svenska marknaden.
Mot den angivna bakgrunden ansluter utskottet sig till
nyd-motionärernas uppfattning enligt motion Sk13 -- som också
delas av Försäkringsförbundet -- att underlaget för
avkastningsskatten bör bestämmas till högst 35--40 % av
aktievärdet. Riksdagen bör begära ett skyndsamt förslag till
lagändring i enlighet med de nu anförda principerna. Som anförs
i motionen talar starka skäl också för att avkastningsskatten
helt bör avskaffas inom några år. Regeringen bör enligt
utskottets uppfattning följa frågan och återkomma till riksdagen
med ett sådant förslag när förhållandena påkallar det.
Det anförda bör riksdagen göra ett tillkännagivande om till
regeringen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk13 i
berörda delar.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk13 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del och
med avslag på motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och
1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del
dels hos regeringen begär förslag om en sänkning av
underlaget för avkastningsskatten i enlighet med vad utskottet
anfört
och dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående ett slopande av avkastningsskatten,
5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 153
börjar med "Förslaget att" och slutar med "avstyrker motion Sk7"
bort ha följande lydelse:
Genom att sänka bolagsskattesatsen generellt urholkas
statsfinanserna utan att man för den skull kan vara säker på att
företagen ökar eller tidigarelägger sina investeringar eller
anställer ny personal. I ett internationellt perspektiv framstår
inte den svenska bolagsskatten som speciellt hög och det finns
således inte av konkurrensskäl något behov av sänkt
bolagsskattesats, desto mindre som de svenska bolagens
internationella konkurrenskraft under det senaste året har fått
en mycket kraftig förstärkning på grund av den svenska kronans
fall på valutamarknaden. Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att andra åtgärder än en sänkning av
bolagsskattesatsen bör vidtas för att öka investeringarna och
sysselsättningen i landet.
Utskottet ställer sig också bakom Socialdemokraternas förslag
att inom ramen för ett oförändrat skatteuttag på näringslivet
inrätta periodiseringsfonder utan avdragsrätt vid taxeringen,
vilket skapar en mera neutral beskattning av olika företag. På
så sätt ökas effektiviteten i företagens kapitalanvändning.
Sådana periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen bör
införas fr.o.m. 1995.
När det gäller avskattningen av obeskattade Surv-avsättningar
innebär regeringens förslag -- som visats i motion Sk12 (s) --
att omkring 32 miljarder kronor fritt skall kunna användas utan
att beskattas vare sig hos företagen eller aktieägarna. Pengarna
kan t.ex. delas ut till företagens ägare. Att utan vidare
avskriva denna skattefordran på företagen kommer enligt
utskottets uppfattning, som härvidlag överensstämmer med
motionärernas, att driva på avkastningskravet och sänka
investeringsviljan. Dessutom minskar statens förmögenhet på ett
sätt som inte kan accepteras i nuvarande budgetläge och med
nuvarande statsskuld. Enligt utskottets mening bör
Surv-avsättningarna i sin helhet återföras till beskattning
under en femårsperiod.
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet
avslagsyrkandena på de berörda delarna av propositionen i
motionerna Sk12 och Sk8. Vid det förhållandet avstyrks övriga
motioner såvitt de endast rör smärre ändringar i regeringens
förslag. Vidare tillstyrks yrkandena i motion Sk12 om uttalanden
om en neutral omläggning av bolagsskatten, återföring av
Surv-avsättningarna till beskattning och införande av
periodiseringsfonder utan avdragsrätt.
dels att momenten 5 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5 och 12, med
anledning av motion 1993/94:Sk8 yrkandena 2--4 och med avslag på
proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna 1993/94:Sk6
och 1993/94:Sk7 hos regeringen begär förslag om en omläggning av
bolagsbeskattningen, införande av periodiseringsfonder och en
återföring av Surv-avsättningarna till beskattning i enlighet
med vad utskottet anfört,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser bolagsskattesats,
periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del,
6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 154
börjar med "De förslag" och på s. 156 slutar med "hemställan
nedan" bort ha följande lydelse:
I likhet med den socialdemokratiska minoriteten i
finansutskottet gör skatteutskottet den bedömningen att
företagen kommer att tidigarelägga investeringar om de ges
möjlighet att göra direktavskrivningar. Detta förhållande bör
utnyttjas under 1994 för att ytterligare påskynda den uppgång av
industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Landets
industrisektor är -- som framhålls i den avvikande meningen (s)
till finansutskottets yttrande -- för liten och dessutom är
investeringsnivån alltjämt låg, långt under genomsnittet för
OECD-länderna. Genom att nu snabbt höja investeringsnivån och
bygga upp produktionsapparaten kommer landet att stå bättre
rustat inför nästa konjunkturuppgång. Konkurrenskraften
stärks och sysselsättningen säkerställs på en betydligt högre
nivå än i dag.
Utskottet biträder således förslaget i motion Sk5 (s) att
företagen bör få en möjlighet att under 1994 göra
direktavskrivningar på maskininvesteringar. Åtgärden bör omfatta
inte bara industrin utan också övriga delar av näringslivet.
Utskottet delar också uppfattningen att en direktavskrivning på
70 % innebär en rimlig avvägning med tanke på den
statsfinansiella belastningen. Genom att begränsa
avskrivningsmöjligheten i tiden kan man förvänta att genomslaget
blir större. Som närmare utvecklats i den nyss nämnda avvikande
meningen (s) till finansutskottets yttrande torde den
långsiktigt varaktiga belastningen på statsbudgeten inskränka
sig till en tämligen begränsad ränteeffekt.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande direktavskrivningar, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 6 och
1993/94:Sk13 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om
direktavskrivning under år 1994 i enlighet med vad utskottet
anfört,
7. Uppföljning av nya regler (mom. 9)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 161
börjar med "Beträffande yrkandet" och slutar med "motion Sk12
yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion Sk12
(s), att regeringen fortlöpande bör följa effekterna av de nya
skattereglerna för egenföretagarna och vid behov föreslå de
förändringar som är nödvändiga för att korrigera olika skevheter
i beskattningen. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas
det nya systemet för räntefördelning. På grund av frågans vikt
bör riksdagen göra ett uttalande härom. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motionen i denna del.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande uppföljning av nya regler
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående uppföljning,
8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10
och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 162
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "Sk12 yrkande 9"
bort ha följande lydelse:
Utskottet är negativt till att man skall tillåta
kvittningsrätt för underskott i näringsverksamhet mot
tjänsteinkomster och ansluter sig därvid till den kritik mot
förslaget som förs fram i motion Sk12 (s). Förslaget är ett
brott mot en viktig princip i skattereformen. Mot bakgrund av
erfarenheterna av tidigare kvittningssystem finns det anledning
att befara att utökade kvittningsmöjligheter främst kommer att
utnyttjas för skatteplanering och att positiva effekter i form
av nyföretagande och ökad vilja att expandera och ta risker
endast blir marginella. Säkert är emellertid att förslaget leder
till ett mera komplicerat skattesystem och till ökade
kontrollproblem för skattemyndigheterna. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet propositionen i denna del och
tillstyrker motionerna Sk12 och Sk8 i motsvarande del.
dels att momenten 10 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot
tjänst
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 9 och med avslag på motion
1993/94:Sk8 yrkande 8 avslår proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser kvittning av aktiv
näringsverksamhet mot tjänst
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del,
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 165
börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "motion Sk12
yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet har i sin
avvikande mening till finansutskottets yttrande visat att
förslagen i propositionen inte är finansierade fullt ut fr.o.m.
nästa budgetår och att budgetunderskottet till följd av dessa
förslag varje år kommer att öka med 1,7 miljarder kronor. En
sådan skattesänkningspolitik måste i nuvarande budget- och
statsskuldsläge anses förkastlig. Den strider helt uppenbart mot
riksdagens riktlinjer för budgetpolitiken som går ut på att alla
nya utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar
skall vara till fullo finansierade genom i första hand
effektiviseringar och besparingar inom befintliga
utgiftsområden.
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen snarast återkomma
med förslag till lämplig finansiering av den del av
inkomstbortfallet som inte är finansierat. Utskottet tillstyrker
motion Sk12 (s) i denna del och föreslår att riksdagen gör ett
tillkännagivande härom.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande tillkännagivande angående finansieringen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående finansieringen av ännu ofinansierade delar av
omläggningen,
10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14 och
16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 166
börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:
Som den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet
anfört i sin avvikande mening till finansutskottets yttrande är
det, trots vissa fördelar från administrativ synpunkt, inte
lämpligt att i nuvarande konjunkturläge genomföra den föreslagna
uppbördsreformen. Utskottet delar uppfattningen att förslaget
kommer att leda till en oacceptabel dränering av likviditeten
för företagen och drabba främst de mindre vilka redan brottas
med svårigheter att få krediter. Den föreslagna omläggningen av
uppbörden bör därför skjutas upp till dess konjunkturläget
förbättrats. Skatteutskottet avstyrker således propositionen i
denna del och tillstyrker följaktligen avslagsyrkandet i
motionerna Sk12 (s) och Sk8 (v).
dels att momenten 14 och 16 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1
i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 10 avslår propositionen i
denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser månatlig uppbörd
av preliminär F-skatt m.m.
att riksdagen
dels avslår det i proposition 1993/94:50 framlagda
förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) såvitt avser
26, 36 och 36 a §§, anvisningarna till 40 § och andra meningen i
övergångsbestämmelserna,
dels avslår det i propositionen framlagda
förslaget till ändring i 3 kap. 6 § andra stycket lagen
(1981:691) om socialavgifter.
Särskilt yttrande
Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14)
Peter Kling (nyd) anför:
Ny demokrati har i andra sammanhang redovisat de besparingar
som kan göras på olika områden, t.ex. inom flyktingpolitiken,
biståndet, på organisationsbidrag och genom en helt ny
familjepolitik. Den vinst för staten som uppkommer vid en
omläggning till månadsvis uppbörd av F-skatt skulle rymmas inom
dessa besparingsförslag. Jag har emellertid förståelse för att
regeringen valt att genomföra en omläggning i uppbörden av
F-skatt i samband med att en hel rad stora förbättringar
genomförs för företagandet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och
16 i motsvarande del)
Regeringens förslag innebär omfattande förändringar och
lättnader i beskattningen av företag och aktieägare. Det
motiveras med att lättnaderna skall stimulera till investeringar
och därmed stärka den ekonomiska tillväxten.
Det är viktigt att skapa en uthållig tillväxt. En uthållig
tillväxt är en förutsättning för att få ner arbetslösheten och
skapa bättre balans i den offentliga ekonomin. En låg företags-
och kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt.
Sverige har redan i ett internationellt perspektiv en låg
effektiv beskattning både på bolag och på kapital. En uthållig
ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden annan
ekonomisk politik än den regeringen fört.
Detta gör inte att Vänsterpartiet avvisar förändringar på
skatteområdet som kan bidra till att stärka förutsättningarna
för en effektiv produktion och nyföretagande. Vi menar dock att
föreliggande proposition inte bör leda till bifall från
riksdagens sida.
Skattereglerna för företag och kapital påverkar
förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som
skall pågå under lång tid. Detta gör att det är av särskild vikt
att de som har ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån
internationellt konkurrenskraftiga och stabila spelregler.
Det är därför en stor fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor
kan tas under så stor parlamentarisk enighet som möjligt. I
motion Sk8 har Vänsterpartiet föreslagit en parlamentarisk
utredning med uppgift att se över skattereglerna för företag och
lägga förslag till förändringar. Avsikten är att detta
utredningsarbete skall bedrivas i syfte att förankra besluten i
ett brett politisk fält, men också hos arbetsmarknadens parter,
i näringslivet och bland den breda allmänheten.
Efter att ha studerat propositionen och oppositionens
motionsförslag, samt tagit del av remissvar och synpunkter vid
den offentliga utfrågning som utskottet arrangerat, är det
Vänsterpartiets bedömning att det finns förutsättningar att nå
en sådan önskvärd enighet kring förändringar av
företagsbeskattningen. Det vore därför olyckligt om en
riksdagsmajoritet drev igenom beslut som mycket snart kan komma
att omprövas av en ny riksdagsmajoritet.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning kommer regeringens förslag
-- om det genomförs -- inte att medföra någon förstärkning av
budgeten och inte heller någon minskning av arbetslösheten eller
av skillnaderna i inkomst- och förmögenhetsfördelningen.
Den av Vänsterpartiet föreslagna utredningen bör arbeta bl.a.
efter följande riktlinjer: en höjning av bolagsskatten till
EG--OECD-nivå, en på sikt ytterligare lindrad eller slopad s.k.
dubbelbeskattning, avveckling av SURV-systemet, generella,
alternativt selektiva direktavskrivningar t.ex. för
investeringar med miljöprofil, en särskild bolagsform för mindre
företag samt möjligheter till en begränsad kvittningsrätt för
nystartade företag.
Regeringens förslag om bl.a. slopad skatt på aktieutdelningar
och halverad skatt på realisationsvinster på aktier leder till
en rad negativa effekter. Sålunda kan man förvänta att slopandet
av skatten på aktieutdelningar gör det mera attraktivt att dela
ut vinsten än att återinvestera den i företaget. Det ligger
också nära till hands att reaktionen på aktiemarknaden blir
sådan att det riskvilliga kapitalet hamnar i utlandet.
Skattelättnaderna för aktieägarna, som skall ses mot bakgrund
av att just denna kategori gynnats i särskilt hög grad av den
borgerliga regeringens skattereformer, är från
fördelningspolitisk synpunkt oacceptabla. Propositionens förslag
ökar skillnaden i beskattningen mellan å ena sidan
arbetsinkomster och normala ränteinkomster och å andra sidan
kapitalinkomster på aktier. Genom detta öppnar man möjligheter
till skatteplanering, t.ex. genom att via konstlade
dispositioner föra över inkomster till lågbeskattade eller
obeskattade inkomstslag.
Vänsterpartiet anser dock att det visst kan finnas skäl att
ytterligare lindra eller på sikt avveckla den s.k.
dubbelbeskattningen eftersom denna skatteform kan leda till en
företags- och samhällsekonomiskt mindre effektiv användning av
företagens vinstmedel. Vänsterpartiet anser därför att den
utredning som föreslagits angående den samlade
företagsbeskattningen bör redovisa förslag till hur
dubbelbeskattningen av aktier på sikt kan mildras eller slopas.
Vänsterpartiet anser att övervägande skäl i så fall talar för en
lättnad på bolagssidan.
Av nyssnämnda skäl avstyrker Vänsterpartiet propositionen i
denna del och tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk8 och
Sk12. Vidare tillstyrker Vänsterpartiet yrkandet om en utredning
av en framtida avveckling av dubbelbeskattningen i motion Sk8.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 2 (s) om avslag
på propositionen i denna del.
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i
motsvarande del)
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 3 (s) om avslag
på propositionen och motion Sk13 i denna del.
4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)
I ett internationellt perspektiv har Sverige redan en låg
skattesats för beskattning av bolagsvinster. Den effektiva
skattebelastningen kan, som anges i motion Sk8, beräknas till
endast 22 % med hänsyn till de reserveringsmöjligheter som
finns. Detta gör att Sverige i praktiken har en av OECD:s lägsta
nivåer för beskattning av bolag. Detta förhållande har
klargjorts efter omfattande studier inom OECD.
Vänsterpartiet anser att företagsskatten på sikt bör öka så
att den närmar sig genomsnittet inom EG--OECD. Bäst sker detta
genom en avveckling av det internationellt sett mycket udda
Surv-systemet. De mer precisa reglerna för upplösning och
avskattning av Surv-reserverna bör bli föremål för utredning
inom ramen för den nya utredning för företagsbeskattning som
Vänsterpartiet föreslår. En förutsättning är dock att alla medel
inom Surv-systemet återförs till beskattning. Vänsterpartiet är
i enlighet med denna principsyn kritisk mot förslaget att införa
periodiseringsfonder.
Mot bakgrund av vad nu sagts avstyrks propositionen i denna
del och förordas ett tillkännagivande i enlighet med det
anförda.
5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)
För att stimulera till ökade investeringar i det korta
perspektivet bör övervägas att införa en möjlighet till
direktavskrivningar för investeringar. Det bör dock undvikas att
denna möjlighet ges till exportindustrin som redan gynnats genom
fallande kronkurs, tidigare skattesänkningar och återhållsamma
löneavatal. Möjligheten till direktavskrivningar för
investeringar bör i stället främst riktas till den del av
industrin och företagen som arbetar på hemmamarknaden. Denna
avskrivningsmöjlighet bör också gälla för investeringar med en
tydlig miljöprofil. Riksdagen bör uttala ett önskemål om en
snabbutredning av denna fråga.
6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8 och 16 i
motsvarande del)
Vänsterpartiet anser att man bör stärka småföretagens
ställning och stimulera nyföretagandet. Vänsterpartiet ställde
sig därför positivt till att avskaffa skatten på s.k. arbetande
kapital i mindre företag.
En avgörande förutsättning för att stärka de mindre företagens
ställning är dock att ändra den ekonomiska politik som
regeringen för. Det gäller bl.a. att vidta åtgärder för att öka
den inhemska efterfrågan.
De nuvarande skattereglerna är väsentligt mer gynnsamma för
aktiebolagen än för de mindre företagen, dvs. enskilda
näringsidkare och handelsbolag. Vänsterpartiet anser att det är
viktigt att skapa mer likformiga skatteregler, så att
konkurrensförhållandena blir rättvisa. Samtidigt gäller det att
skapa och upprätthålla likformighet mellan lönearbete och
inkomst från näringsverksamhet.
Regeringens förslag innebär förbättringar för enskilda
näringsidkare och handelsbolag. Skattebortfallet genom dessa
förändringar kan beräknas till ca 1,2 miljarder kronor på lång
sikt och 2,4 miljarder kronor på kort sikt. Vänsterpartiet
ställer sig i princip inte avvisande till förslagen men menar
att skattebortfallet bör finansieras inom ramen för den samlade
beskattningen av företag och kapital.
De förändringar som regeringen föreslår är också till sin
tekniska konstruktion komplicerade, något som också påpekats av
Lagrådet. Detta gör att man kan befara stora problem med
tillämpningen.
Som ett alternativ för att underlätta för den mindre
företagsamheten menar Vänsterpartiet att man närmare borde
utreda tanken på att skapa en ny bolagsform -- ett enklare
aktiebolag -- som kan bli det mellanting som mindre företag kan
använda sig av.
Vänsterpartiet föreslår att den av partiet föreslagna nya
företagsskatteutredningen får i uppdrag att närmare bereda
förslag till förändringar, lättnader och förenklingar för
enskilda näringsidkare och handelsbolag i enlighet med det ovan
anförda. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande härom.
7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10
och 16 i motsvarande del)
Regeringens förslag till möjlighet till kvittning av
underskottsavdrag mot tjänsteinkomst under de första fem åren är
så utformat att det väsentligen ökar riskerna för
skattemanipulationer och skatteundandraganden. Det bör därför
avslås.
Med tanke på bl.a. behovet av en lösning på de särskilda
problemen för företag i glesbygd och för vissa
kombinationsföretag har Vänsterpartiet tidigare förordat en viss
kvittningsrätt, som dock måste begränsas såväl vad gäller summor
som tidsrymd. För att undvika tröskeleffekter kan avdraget
dessutom behöva trappas ned under en följd av år. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 9 (s) om
tillkännagivande angående finansieringen.
9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i
motsvarande del)
Av fördelningspolitiska skäl yrkar Vänsterpartiet avslag på
förslaget i propositionen om en höjning av folkpensionsavgiften.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1, 5, 6, 8, 10, 13 och 16 i motsvarande del borde ha
hemställt
1. beträffande lättnader i den ekonomiska
dubbelbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i
denna del och yrkande 5 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 6 och
7, med anledning av motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4 och
1993/94:Sk12 yrkande 1, yrkande 8 i denna del och yrkande 14 och
med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en utredning
kring företagsbeskattningen och frågan om dubbelbeskattningen på
aktier,
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i
denna del och yrkandena 2--4 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 2
och 3, med anledning av motion 1993/94:Sk12 yrkande 12 och med
avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna
1993/94:Sk12 yrkandena 4 och 5, 1993/94:Sk6 och 1993/94:Sk7 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande direktavskrivningar, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1 och
1993/94:Sk13 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i
denna del och yrkande 7 och med avslag på proposition 1993/94:50
i denna del och motionerna 1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot
tjänst
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i
denna del och yrkande 8 och motion 1993/94:Sk12 yrkande 9 och
med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i
denna del avslår proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser momenten 1, 5, 8,
10 och 13
att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda
lagförslagen i denna del.
Finansutskottets yttrande
1993/94:FiU4y
Bilaga
Reformerad företagsbeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen jämte motioner, såvitt propositionen och
motionerna berör finansutskottets beredningsområde.
Inledning
Propositionens förslag kan delas upp i två huvudområden.
Förslagen inom det ena huvudområdet innebär att 1990 års
skattereform kompletteras så att enskilda näringsidkare och
handelsbolag ges möjlighet att arbeta på samma skattemässiga
villkor som aktiebolag. Förslagen inom det andra syftar till att
likställa beskattningen av eget och lånat kapital som
finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn.
Sammanlagt 12 motioner har väckts med anledning av
propositionen.
Finansutskottet lägger i dag fram ett betänkande om
inriktningen av den ekonomiska politiken (1993/94:FiU1). I det
sammanhanget redovisar utskottet sin principiella syn på vilka
åtgärder som erfordras för att komma till rätta med obalanserna
i den svenska ekonomin.
Mot bakgrund härav inskränker sig finansutskottet i detta
yttrande till att behandla de frågor inom utskottets
beredningsområde som har mer direkt anknytning till
propositionens och motionernas förslag. Förutom förslagets
allmänna inriktning gäller detta i första hand två frågor,
nämligen ett motionsvis framfört förslag om direktavskrivning av
investeringar samt det sätt på vilket propositionens förslag
avses bli finansierade.
Frågor av detta slag tas upp i de partimotioner eller
motsvarande som väckts i ärendet, dvs. i motionerna Sk5 och Sk12
av Ingvar Carlsson m.fl. (s), i motion Sk13 av Peter Kling och
Bo G Jenevall (nyd) samt i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl.
(v).
Propositionens allmänna syfte
Dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster hämmar företagens
möjligheter till försörjning med riskvilligt kapital. Med
nuvarande system är det nämligen billigare att lånefinansiera en
investering än att finansiera den med eget kapital. Detta skapar
problem särskilt för mindre företag, vars möjligheter till
extern finansiering med eget kapital är mer begränsade än vad
som gäller för större noterade företag med bl.a. tillgång till
den internationella kapitalmarknaden.
Ett annat förhållande som inverkar menligt på de mindre
företagens arbetsbetingelser är den omständigheten att
egenföretagare och personer som är delägare i handelsbolag
beskattas hårdare för sina inkomster än vad som gäller för
aktiebolag.
Finansutskottet anser i likhet med regeringen att det är
av största vikt att tillväxtkraften i svensk ekonomi återskapas.
Nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet, sanering av
statsfinanserna samt bibehållen och utvecklad välfärd kan bara
åstadkommas med en förbättrad tillväxt. Tillväxtbetingelserna
måste förbättras inte minst för de små och medelstora företagen.
En förutsättning för att detta skall kunna ske är att
produktionen ges möjlighet att verka på mer gynnsamma villkor.
Enligt finansutskottets mening är propositionens förslag väl
ägnade att tillgodose detta syfte. Med de nya skattereglerna får
man ett neutralare system för företagsbeskattning vilket
förbättrar de små och medelstora företagens situation. Den
skattemässigt likartade behandlingen av eget kapital och
lånefinansierat kapital verkar i samma riktning.
Sett utifrån de förhållanden finansutskottet har att bevaka
framstår de strukturella förändringar som regeringen vill få
till stånd inte bara som angelägna utan som helt nödvändiga för
att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk
ekonomi. Utskottet biträder sålunda propositionens allmänna
inriktning och anser att skatteutskottet bör avstyrka
Vänsterpartiets krav på att propositionen skall avslås (Sk8
yrkande 1).
Direktavskrivning av investeringar
Socialdemokraterna föreslår i motion Sk5 (yrkande 1) att
företagen under 1994 skall ges möjlighet att göra
direktavskrivningar på sina maskininvesteringar. Åtgärden skall
omfatta inte bara industrin utan även övriga delar av
näringslivet.
Den utökade avskrivningsmöjligheten påverkar enligt
motionärerna företagens skattebetalningar först under 1995 och
ger således inte upphov till några budgeteffekter under 1994.
För att begränsa den statsfinansiella belastningen under 1995
föreslår motionärerna dock att endast 70 % av investeringen
skall få skrivas av omedelbart.
Även Ny demokrati anser att företagen skall kunna göra
direktavskrivningar så att investeringarna snabbt kommer i gång.
Enligt partiets egna beräkningar kostar detta staten ca fem
miljarder kronor per år. I motionen uppges att Industriförbundet
räknar med att enbart de industriella investeringarna måste
uppgå till 70 miljarder kronor per år för att Sverige skall
komma ur krisen. Motionärerna föreslår därför att riksdagen
skall begära att regeringen skyndsamt lägger fram lagförslag om
direktavskrivningar (Sk13 yrkande 3).
Likaså Vänsterpartiet anser att man kan överväga att ge
företagen rätt till direktavskrivning av investeringar.
Motionärerna ifrågasätter dock om en sådan möjlighet ens
temporärt bör omfatta alla företag och brancher. Så t.ex.
arbetar exportindustrin f.n. under mycket goda förutsättningar
tack vare den låga kronkursen, tidigare skattesänkningar och
låga löneavtal. Motionärerna anser det vara mer motiverat att
låta företag som arbetar mot hemmamarknaden göra
direktavskrivningar av investeringar. Detsamma gäller för
investeringar med en tydlig miljöprofil (Sk8 yrkande 6).
Finansutskottet får i anslutning härtill anföra följande.
De tre oppositionspartierna förordar att företagen i
konjunkturpolitiskt syfte skall ges rätt till någon form av
direktavskrivning av investeringar. Mest långtgående i detta
avseende är Ny demokrati som inte anger några restriktioner för
den föreslagna rätten till direktavskrivningar, vare sig när det
gäller avskrivningarnas omfattning eller deras varaktighet.
Socialdemokraterna däremot anser att direktavskrivningar skall
tillåtas bara under 1994 och att de därvid uteslutande skall
omfatta maskininvesteringar. Dessutom skall endast 70 % av
investeringens värde få skrivas av direkt. Vänsterpartiet vill
med sitt förslag i första hand främja den del av industrin och
företagen som arbetar mot hemmamarknaden eller som satsar på
miljömässigt betingade investeringar.
Ett företag som gör en direktavskrivning får vid
investeringstillfället i princip en skattekredit, som därefter
amorteras genom högre skattebetalningar i framtiden på grund av
bortfallande reguljära avskrivningar. Skattebetalningarna
omfördelas alltså över tiden, och likviditetsmässigt uppnår
företagen bara en temporär fördel. För företagen innebär metoden
dock vissa fördelar, i synnerhet om det rör sig om investeringar
i tillgångar med långa avskrivningsperioder. Bl.a. minskar den
risken för att avskrivningarna på en investering inte skall
kunna utnyttjas fullt ut under hela avskrivningsperioden på
grund av försämrat resultat. Direktavskrivningen ger också ett
likviditetstillskott i anslutning till investeringen.
Mot bakgrund härav kan man förvänta sig att företag kommer att
tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att göra
direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i hög
grad avhängigt av de villkor som knyts till
avskrivningsmöjligheten.
Vad som bör uppmärksammas i detta sammanhang är emellertid att
rätten att göra direktavskrivningarna inte kan avgränsas till de
tidigarelagda investeringarna utan måste omfatta hela
investeringsstocken. Man kan nämligen inte särskilja
tidigarelagda investeringar från redan planerade.
Näringslivet planerar att göra maskininvesteringar på
sammanlagt 80 miljarder kronor under 1994. Den av
Socialdemokraterna förordade direktavskrivningsmodellen innebär
att företagens avskrivningsmöjligheter för dessa redan planerade
investeringar skulle öka med maximalt 40 miljarder kronor. På
grund av alltför begränsat rörelseresultat kan inte alla företag
utnyttja denna avdragsmöjlighet fullt ut. Om hänsyn tas till
detta kan en partiell direktavskrivning enligt socialdemokratisk
modell väntas leda till att statens inkomster i form av
bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9 miljarder
kronor under första året för de redan planerade investeringarna.
Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka under de
efterföljande åren när företagens skatteunderlag breddas på
grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i motsvarande mån
mindre.
För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar
måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9
miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit
till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja
nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som
därigenom uppkommer är svårbedömt. Gjorda beräkningar -- som
utgår från att det reala förräntningskravet på en nyinvestering
sjunker vid en partiell direktavskrivning -- tyder dock på att
tillskottet kan väntas bli tämligen begränsat, och att den
tidigarelagda investeringsvolymen inte ens skulle komma att
motsvara skattekrediten. Redan denna osäkerhet om det väntade
utbytet av satsningen talar för att andra vägar bör sökas för
att stimulera tillväxten och få i gång sysselsättningen.
Osäkerheten förstärks av att maskininvesteringar generellt sett
har ett mycket stort importinnehåll, och att den föreslagna
satsningen därigenom bara delvis skulle få effekt i Sverige.
Därtill kommer att det i första hand är de vinstrika
exportföretagen som kan dra fördel av förslaget, vilket
ytterligare skulle förstärka nuvarande tudelning mellan å ena
sidan utlandsinriktade företag som redan arbetar under gynnsamma
betingelser och å andra sidan företag som arbetar mot en kärv
hemmamarknad. Den avgörande invändningen mot förslaget, om än
den mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att
budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar
kraftigt. Detta kommer att leda till högre räntor vilket i sin
tur kommer att verka dämpande på efterfrågan och på
investeringsaktiviteten.
Finansutskottet anser mot bakgrunden härav att
sysselsättningen bör främjas på annat sätt. Regeringen har i
proposition 1993/94:66 föreslagit att ett generellt
anställningsstöd, GAS, införs för att stimulera till nya
reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av
arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett
anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar
att få effekt på sysselsättningen.
Skatteutskottet bör med hänsyn härtill avstyrka de aktuella
yrkandena i motionerna Sk5 (s), Sk13 (nyd) samt Sk8 (v).
Finansieringen av propositionens förslag
I propositionen ges på sidorna 298--308 en översikt av hur de
olika förslagen inverkar på den konsoliderade offentliga
sektorns finanser. I sammandrag visar dessa beräkningar följande
(belopp i miljarder kronor):
________________________________________________________________
Varaktig Kort sikt
effekt (helår)
________________________________________________________________
Enskilda näringsidkare -1,2 -2,4
Juridiska personer +1,4 -0,8
Lättnader i dubbelbeskattningen -3,7 -3,7
Månadsuppbörd F-skatt +0,2 +3,4
Summa -3,3 -3,5
________________________________________________________________
Den offentliga sektorns samlade inkomster beräknas alltså
varaktigt bli 3,3 miljarder kronor lägre till följd av
förslagen. För finansiering av detta belopp har enligt
propositionen utrymme motsvarande 1,7 miljarder kronor redan
reserverats inom ramen för innevarande års statsbudgetet.
Resterande del avses bli finansierat dels genom att
folkpensionsavgiften m.m. höjs med 0,2 procentenheter, dels
genom att man likställer reglerna för avdrag för ökade
levnadsomkostnader vid utrikes tjänsteresor med dem som gäller
för inrikes resor. Det senare förslaget behandlas i proposition
1993/94:90 och beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med
400--500 miljoner kronor.
Socialdemokraterna kritiserar den valda lösningen. I motion
Sk12 (s) säger sig motionärerna inte ha något att invända mot
att arbetsgivaravgiften höjs, ej heller mot att beskattningen av
utlandstraktamenten skärps. Däremot kan de inte acceptera den
brist i finansieringen som följer av att mer än hälften, eller
ca 1,7 miljarder kronor, av kostnaden för skatteomläggningen
saknar finansiering. Det är, framhåller de, nödvändigt att
riksdagen får tillgång till ett fullständigt beslutsunderlag som
omfattar såväl förslagets statsfinansiella kostnader som förslag
till hur dessa kostnader skall finansieras. Motionärerna anser
inte att propositionen uppfyller detta krav på beslutsunderlag.
Denna brist i handläggningen undergräver enligt deras mening
ytterligare trovärdigheten i regeringens program för att sanera
statsfinanserna. De begär därför att riksdagen skall framföra
kritik av denna innebörd mot regeringens finansieringsförslag
(Sk12 yrkande 13).
Även Vänsterpartiet framför i anslutning till sitt
avslagsyrkande på propositionen kritik mot regeringens sätt att
finansiera sitt förslag. I dagens budgetsituation då
statsskulden överstiger 1 000 miljarder kronor, och de årliga
underskotten i de offentliga finanserna är större än 200
miljarder kronor anser sig Vänsterpartiet inte kunna tillstyrka
skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare. Att
som regeringen hävda att man reserverat 1,7 miljarder kronor i
en budget i ruiner kan enligt motionärerna inte betraktas som en
seriös budget- och finanspolitik.
Finansutskottet vill för egen del framhålla följande i
denna fråga. Av propositionen framgår dels att de föreslagna
åtgärderna ger ett varaktiga inkomstbortfall för den
konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder kronor,
dels att 1,6 miljarder kronor av detta bortfall skall
finansieras varaktigt genom en höjning av folkpensionsavgiften
och genom att utlandstraktamenten görs skattepliktiga. För
resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor, sägs utrymme redan ha
reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget.
Regeringen har alltså i den nu gällande statsbudgeten beaktat
effekten av detta varaktiga inkomstbortfall på 1,7 miljarder
kronor.
Ett inkomstbortfall av detta slag leder normalt till att
budgetunderskottet ökar med ett lika stort belopp. I detta fall
ger dock propositionen inte upphov till någon sådan effekt under
budgetåret 1993/94. Det beror på att regeringen också föreslår
att uppbörden av företagens F-skatt skall läggas om och i
fortsättningen ske månadsvis, och att en sådan förändring ökar
statsbudgetens inkomster med ett engångsbelopp av betydande
omfattning. Värdet av den engångsvisa förstärkningen motsvarar
en månads uppbörd och har beräknats till 3,4 miljarder kronor
(se ovanstående tabell). Detta tillskott uppkommer i allt
väsentligt under 1993/94.
Sammantaget leder således propositionens förslag till att
statens finanser stärks under innevarande budgetår.
Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år
kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd
inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som
motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga.
Skatteutskottet bör därför, enligt finansutskottets mening,
avstyrka den socialdemokratiska motionen i denna del (Sk12
yrkande 13).
En fråga som är nära förknippad med finansieringen av
förslagen i propositionen är förslaget att uppbörden av
företagens F-skatt skall ske månadsvis. Åtgärden som motiveras
av administrativa skäl väntas ge en årlig räntevinst för det
allmänna på 0,2 miljarder kronor. För de skattskyldiga medför
den föreslagna ordningen en ränteförlust av motsvarande storlek.
Som tidigare nämnts ger den månatliga uppbörden dessutom en
budgetmässig engångseffekt som för budgetåret 1993/94 kan
uppskattas till 3,3 miljarder kronor.
Socialdemokraterna yrkar avslag på regeringens förslag med
hänvisning till att förslaget, om än temporärt, ger en
oacceptabelt hård belastning för företagens lönsamhet och
likviditet (Sk12 yrkande 10).
Finansutskottet vill i anslutning härtill anföra följande.
Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas hantering av
uppbörden av den preliminära F-skatten och A-skatten skulle
underlättas om dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle
och på samma sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter,
dvs. med en och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få
ett mer enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas
visserligen en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt
tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.
Med hänsyn härtill anser finansutskottet att omläggningen bör
komma till stånd. Skatteutskottet bör sålunda biträda
propositionens förslag i denna del och avstyrka motion Sk12
yrkande 10.
Stockholm den 2 december 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran
Persson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars
Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom
Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds),
Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s) och Lennart Hedquist (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Propositionens allmänna syfte
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt av utskottets yttrande
som har rubriken "Propositionens allmänna syfte" borde ha
utgått.
2. Direktavskrivning av investeringar
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia
Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken "Direktavskrivning av investeringar" börjar med
"Mot bakgrund härav" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde ha haft
följande lydelse:
Mot bakgrund härav står det klart att företag kommer att
tidigarelägga investeringar om de bara ges möjlighet att göra
direktavskrivningar. Detta förhållande bör utnyttjas under 1994
för att ytterligare påskynda den uppgång av
industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Vår
industrisektor är för liten. Dessutom är investeringsnivån
alltjämt låg, och vi ligger långt under genomsnittet för
OECD-länderna.
Sverige har under de senaste åren tappat mycket av sin
industriella kapacitet. Det är därför nödvändigt att nu snabbt
höja investeringsnivån och bygga upp produktionsapparaten så att
vi står bättre rustade inför nästa konjunkturuppgång. Det är av
avgörande betydelse att investeringarna successivt ökar så att
vi långsiktigt kan förbättra vår konkurrenskraft och säkerställa
sysselsättningen på en betydligt högre nivå än i dag.
Enligt finansutskottets mening bör därför företagen få
möjlighet att under 1994 göra direktavskrivningar på
maskininvesteringar. I överensstämmelse med vad
Socialdemokraterna förordar i sin motion bör åtgärden inte bara
omfatta industrin utan även övriga delar av näringslivet. För
att begränsa den statsfinansiella belastningen bör emellertid
endast 70 % av investeringen få skrivas av omedelbart. Genom
att den föreslagna avskrivningsmöjligheten begränsas i tiden kan
genomslaget väntas bli större.
Det finns enligt utskottets mening skäl att notera att det
momentant stora budgetbortfall som uppkommer om företagen ges
rätt att göra direktavskrivningar balanseras av att de under de
närmast efterföljande åren får betala tillbaka
skattenedsättningen med ett i princip lika stort belopp fördelat
på fyra år. Den långsiktigt varaktiga belastningen på
statsbudgeten inskränker sig därför till en tämligen begränsad
ränteeffekt.
Skatteutskottet bör sålunda enligt finansutskottets mening
biträda motion Sk5 (s) yrkande 1.
3. Direktavskrivning av investeringar
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken "Direktavskrivning av investeringar"
börjar med "Ett företag som" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde
ha haft följande lydelse:
Enligt finansutskottets mening är investeringsvolymen i
Sverige på tok för låg. Den måste öka kraftigt om hjulen åter
skall kunna börja snurra. Ökade investeringar påskyndar
uppgången och bidrar till att Sverige kan ta sig ur krisen.
Företagen bör därför ges ett incitament till att tidigarelägga
sina investeringar. Enklast görs det genom att
avskrivningsreglerna ändras. I motionerna förordas olika former
av direktavskrivning. En annan snarlik avskrivningsmetod som
också diskuterats är nuvärdesprincipen.
Enligt finansutskottets mening brådskar det med ett beslut i
frågan om direktavskrivningar. Det får därvid ankomma på
skatteutskottet att pröva om man med hänsyn till bl.a.
erforderliga lagstiftningen kan avgöra frågan omedelbart eller
om man bör ge regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram
förslag till sådan lagreglering.
4. Finansieringen av propositionens förslag
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia
Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar
med"Ett inkomstbortfall" och slutar med "(Sk12 yrkande 13)"
borde ha haft följande lydelse:
Under budgetåret 1993/94 uppvägs det varaktiga
inkomstbortfallet av att regeringen i samma proposition föreslår
att uppbörden av företagens F-skatt skall ske månadsvis, och som
en följd härav kommer statsbudgeten att tillföras ett betydande
engångsbelopp.
Engångsvisa förstärkningar av statsbudgeten kan enligt
finansutskottets mening inte ligga till grund för en ansvarsfull
finansiering av reformförslag. Det framgår med all önskvärd
tydlighet av att förslagen i propositionen inte är finansierade
fullt ut under de därpå följande budgetåren. Varje år ökar
förslagen budgetunderskottet med 1,7 miljarder kronor.
Regeringens finansieringsförslag tillgodoser därmed inte de
riktlinjer som riksdagen vid upprepade tillfällen lagt fast för
budgetpolitiken. En grundläggande restriktion har i dessa
sammanhang varit att det inte finns något utrymme för
ofinansierade reformer. Riksdagen har därför krävt att alla nya
utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar skall
vara till fullo finansierade genom i första hand
effektiviseringar och besparingar inom befintliga
utgiftsområden.
Finansutskottet anser därför att skatteutskottet skall begära
att regeringen snarast återkommer med förslag till lämplig
finansiering av resterande del av inkomstbortfallet. Vad
finansutskottet här anfört med anledning av motion Sk12 (s)
yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge till känna för
regeringen.
5. Finansieringen av propositionens förslag
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens
förslag" börjar med "Sammantaget leder således" och slutar med
"(Sk12 yrkande 13)" borde ha haft följande lydelse:
Sammantaget leder således propositionens förslag till att
statens finanser stärks under innevarande budgetår. En
förutsättning härför är emellertid att den av regeringen
föreslagna omläggningen av F-skatteuppbörden kommer till stånd.
Faller detta förslag hamnar finansieringsfrågan i ett annat
läge. Finansutskottet vill därför erinra om de många
besparingsförslag som Ny demokrati redovisat i sin
ekonomisk-politiska motion (1993/94:Fi11) och som kan användas
som alternativ finansiering. Bl.a. av dessa skäl får det ankomma
på skatteutskottet att slutligt pröva hur riksdagen bör ställa
sig i frågan om finansieringen av förslagen i propositionen.
6. Uppbörden av företagens F-skatt
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia
Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar
med "Finansutskottet vill i anslutning" och slutar med
"motion Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med regeringen att den
föreslagna omläggningen skulle ge klara administrativa fördelar.
Det är emellertid olämpligt att i nuvarande konjunkturläge
genomföra denna typ av förändringar av uppbördssystemet som
övergångsvis skärper företagens skattebetalningar med ca 3,4
miljarder kronor.
Såsom också Socialdemokraterna påpekar i sin motion leder
detta till att företagens likviditet belastas på ett
oacceptabelt sätt, vilket i nuvarande konjunkturläge med
sviktande efterfrågan blir mycket kännbart för framför allt de
mindre företagen. Det är just de mindre företagen som i första
hand drabbas av hemmamarknadens exceptionellt svaga utveckling,
och det är likaså dessa företag som drabbas hårdast av de
nuvarande svårigheterna att få krediter i bankerna. De små
företagen har därför begränsade möjligheter att med ökade
rörelsekrediter kompensera den dränering av likviditet som
förorsakas av regeringens skattehöjning.
Med hänsyn härtill instämmer utskottet i Socialdemokraternas
förslag att omläggningen av uppbörden bör skjutas upp till dess
konjunkturläget förbättrats. Skatteutskottet bör sålunda avslå
propositionens förslag i denna del samt biträda motion Sk12
yrkande 10.
7. Uppbörden av företagens F-skatt
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens
förslag" börjar med "Finansutskottet vill i anslutning" och
slutar med "Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:
Den föreslagna omläggningen av uppbörden av företagens F-skatt
leder till att företagen övergångsvis får en mycket svår
likviditetsmässig belastning. Starka skäl talar därför för att
man i rådande läge bör avvakta med omläggningen. Å andra sidan
skulle omläggningen leda till att administrationen underlättas,
inte bara för byråkraterna utan också för företagen. Hur stor
nytta företagen kan dra av dessa administrativa förenklingar är
skatteutskottet bäst skickat att bedöma.
Mot bakgrunden härav bör det ankomma på skatteutskottet att
slutligt pröva för och nackdelarna med propositionens förslag i
denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion Sk8 redovisat sin syn på
företagsbeskattningen. I motionen pekar vi bl.a. på möjligheten
att främja investeringsviljan genom någon form av
direktavskrivningar. Vi anser att man skall snabbutreda denna
fråga och vill att man i första hand skall undersöka möjligheten
att begränsa avskrivningsrätten till företag som arbetar mot den
inhemska marknaden eller till investeringar med särskild
miljöprofil.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Proposition 1993/94:50 i viss del 1
Proposition 1993/94:45 i viss del 5
Proposition 1993/94:80 i viss del 5
Proposition 1993/94:91 i viss del 5
Lagförslagen 5
Motionerna 141
Yttrande från annat utskott, m.m. 143
Utskottet 145
Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 145
Fåmansföretag 148
Vissa frågor om ekonomiska föreningar 150
Avkastningsskatt på pensionssparande 151
Bolagsskattesats, periodiseringsfond,
skatteutjämningsreserv 152
Skadeförsäkringsföretag 157
Beskattning av enskilda näringsidkare och
handelsbolag 157
Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot
inkomst av tjänst 161
Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer 162
Spärregler för förlustutjämning 163
Finansiering, m.m. 164
Övriga frågor 166
Hemställan 168
Reservationer 183
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1
och 16 i motsvarande del, s) 183
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del, s)
185
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16
i motsvarande del, s) 185
4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4,
nyd) 186
5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del,
s) 186
6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6, s) 188
7. Uppföljning av nya regler (mom. 9, s) 189
8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom.
10 och 16 i motsvarande del, s) 189
9. Tillkännagivande angående finansieringen
(mom. 12, s) 190
10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14
och 16 i motsvarande del, s) 190
Särskilt yttrande 191
Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14,
nyd) 191
Meningsyttring av suppleant (v) 192
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom.
1 och 16 i motsvarande del) 192
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)
193
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och
16 i motsvarande del) 193
4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och
skatteutjämningsreserv (mom. 5 och 16 i motsvarande del) 194
5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6) 194
6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8
och 16 i motsvarande del) 194
7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom.
10 och 16 i motsvarande del) 195
8. Tillkännagivande angående finansieringen (mom.
12) 195
9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i
motsvarande del) 195
Finansutskottets yttrande 197