I betänkandet behandlas proposition 1993/94:37 med förslag om
ändrad beräkning av basbeloppet inom den allmänna försäkringen
till följd av den svenska kronans depreciering under tiden den
19 november--den 18 december 1992, höjd folkpension till gift
pensionär vars make har partiellt förtida uttag av ålderspension
och förslag om ny beräkning av särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn i
vissa fall av förtida uttag av ålderspension. Dessutom behandlas
ett förslag i proposition 1993/94:59 om vissa
sjukförsäkringsfrågor. Förslaget innebär att den undre gränsen
för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften skall anpassas
till den ändrade gränsen för deklarationsskyldigheten.
Vidare behandlas två motioner som väckts med anledning av
proposition 1993/94:37.
Utskottet biträder förslagen i propositionerna och avstyrker
bifall till motionerna.
Propositionerna
I proposition 1993/94:37 om vissa pensionsfrågor har
regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta
de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt
eller handikappat barn.
I proposition 1993/94:59 om vissa sjukförsäkringsfrågor har
regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen, såvitt nu
är i fråga, att anta förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Övriga förslag i proposition 1993/94:59 kommer att behandlas i
betänkande SfU9.
Motionerna
1993/94:Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag
till lagändring i fråga om beräkningen av basbeloppet vilken
utgår från förändringen av såväl bruttonationalinkomsten som
inflationen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av
indexeringssystemen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen omedelbart beslutar sådan ändring i 1 kap.
6 § lagen om allmän försäkring att basbelopp fastställs av
regeringen för varje kvartal med början första kvartalet 1994,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 1
kap. 6 § lagen om allmän försäkring med hänsyn till att
ändringen kan komma att drabba fattigpensionärerna.
1993/94:Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna vid
reduceringen av basbeloppet.
Utskottet
Basbeloppet
Folk- och tilläggspensionsförmånerna är liksom en del andra
sociala förmåner värdesäkrade genom basbeloppet. Bestämmelserna
om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år
och utgör 29 700 kr multiplicerat med det tal (jämförelsetal)
som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober
året före det som basbeloppet avser och prisläget i oktober
1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer
av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta
skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i
den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av
den statliga inkomstskatten som genomförts åren 1990 och 1991.
Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. För år 1993
är basbeloppet 34 400 kr.
Enligt beslut vid föregående riksmöte (prop. 1992/93:116,
SfU9, rskr. 157) skall basbeloppet minskas med 2 % vid
beräkning av allmänna pensionsförmåner utom vad gäller de
särskilda folkpensionsförmånerna handikappersättning, vårdbidrag
och särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn.
I proposition 1993/94:37 föreslås att vid beräkningen av
basbeloppet för år 1994 skall bortses från de direkta effekter
på konsumentprisindex som följer av höjda priser på importerade
och importkonkurrerande varor till följd av den svenska kronans
depreciering under tiden den 19 november--den 18 december 1992.
Regeringen motiverar förslaget med att den initiala
deprecieringen av kronan som skedde mot ecu när Sverige övergav
den fasta växelkursen den 19 november utgjorde en korrigering av
ett för högt kostnadsläge i Sverige. För att inte det höga
kostnadsläget ånyo skall uppstå bör vare sig löntagare eller
personer som uppbär basbeloppsanknutna förmåner kompenseras för
de priseffekter som beror på deprecieringen av kronan. Något
realekonomiskt utrymme för en sådan kompensation föreligger inte
enligt propositionen.
I motion Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på
regeringens förslag med hänsyn till att ändringen kan komma att
drabba "fattigpensionärerna". I motionen framhålls att det måste
vara en viktig uppgift att ompröva ett system där omfördelningen
av samhällets krympande resurser sker enligt föråldrade
modeller. BNP-tillväxten har, anför motionärerna, varit negativ
under en längre tid. Samtidigt får de vars inkomster är baserade
på basbeloppet en större andel av den totala kakan. En åtgärd
som bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och
det automatiska inflationshöjandet vore att se till att
basbeloppet inte enbart avspeglar prisutvecklingen utan även den
reella standardutvecklingen i samhället. Detta görs enligt
motionärerna genom att eventuella förändringar i basbeloppet
sker med hänsyn till såväl förändringar i BNP som inflationen.
Motionärerna begär ett skyndsamt förslag till förändring av
beräkningen av basbeloppet i enlighet med det anförda. De begär
också en skyndsam översyn av hela indexeringssystemet som styr
statens utgiftshöjningar och ett omedelbart beslut om att
basbeloppet skall beräknas för varje kvartal så att de förordade
ändringarna i beräkningssättet kan få snabbt genomslag.
Utifrån det syfte som motionärerna angivit för avslag på
propositionen, nämligen att den av regeringen föreslagna
ändringen i basbeloppsberäkningen kan komma att drabba
pensionärer med de lägsta pensionerna, kan utskottet inte se att
detta syfte kan förenas med motionärernas egna förslag om
skyndsamma förändringar av basbeloppet. Dessa syftar helt
uppenbart till att ytterligare minska de basbeloppsanknutna
förmånerna, främst då pensionerna, och hindra vad motionärerna
ser som en orättvis förskjutning av välfärden.
Utskottet vill erinra om att frågan om den framtida
värdesäkringen av pensionsförmånerna för närvarande prövas av
den parlamentariskt sammansatta pensionsarbetsgruppen.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker bifall till motion Sf9.
I motion Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att en konsekvensanalys av
följderna av en ändrad basbeloppsberäkning skall göras och att
regeringen skall lägga fram förslag till insatser för de sämst
ställda pensionärerna. Motionärerna erinrar om att partiet
tidigare föreslagit en höjning av pensionstillskottet från 55
till 100 % av basbeloppet, vilket i nuvarande pensionssystem
skulle ge den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En
lägre procenttalshöjning kan också, framhåller motionärerna,
vara mer motiverad än särskilda hyresbidrag till denna grupp
pensionärer.
Även frågan om hur hög grundnivå som skall finnas inom
pensionssystemet övervägs inom pensionsarbetsgruppen. Utskottet
anser därför att motion Sf10 inte bör föranleda någon åtgärd.
Folkpensionens storlek för gift pensionär då maken uppbär
pension
Fr.o.m. den 1 januari 1992 kan halv förtidspension uppbäras
samtidigt med halvt förtida uttag av ålderspension. Den 1 juni
1992 infördes vidare möjlighet att göra förtida resp. uppskjutet
uttag av en fjärdedels ålderspension och den 1 juli 1993 även av
tre fjärdedels ålderspension, också detta i kombination med
partiell förtidspension. Folkpensionen för den som är gift utgör
78,5 % av basbeloppet om maken har ålderspension eller hel
förtidspension. Har maken tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels förtidspension är folkpensionen respektive 82,9,
87,25 och 91,6 % av basbeloppet.
I propositionen föreslås en anpassning av nivåerna för den som
är gift och vars make uppbär partiell ålderspension i form av
förtida uttag, antingen enbart eller i kombination med
förtidspension, till de nivåer som gäller för gift pensionär
vars make uppbär enbart förtidspension.
Utskottet biträder förslaget.
Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn
Vid förtida uttag av ålderspension minskas även
tilläggsförmånerna till pensionen livsvarigt. Detta gäller också
tilläggsförmånen särskilt pensionstillägg oavsett om det förtida
uttaget av ålderspension skett före den 1 januari 1991 då
tillägget infördes.
I propositionen föreslås att minskning av särskilt
pensionstillägg endast skall göras i den mån föräldern tagit ut
förmånen före den månad under vilken föräldern fyller 65 år.
Ändringen skall tillämpas på pensionstillägg som avser tid efter
ikraftträdandet.
Utskottet biträder förslaget.
Allmän sjukförsäkringsavgift
Från och med den 1 januari 1993 tas en allmän
sjukförsäkringsavgift om 0,95 % ut på förvärvsinkomster upp till
7,5 basbelopp (prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:SfU9, rskr.
1992/93:157). Avgiften tas inte ut om förvärvsinkomsterna
understiger 32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet,
vilket är samma gräns som gäller för deklarationsskyldighet för
förvärvsinkomster.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1
och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158) har gränsen för
deklarationsskyldighet sänkts till 25 % av basbeloppet fr.o.m.
år 1994. Med anledning härav föreslår regeringen i proposition
1993/94:59 en motsvarande sänkning av gränsen för uttag av den
allmänna sjukförsäkringsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1994.
Utskottet biträder förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande basbeloppet
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sf9 antar det i
proposition 1993/94:37 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 1 kap. 6 §,
res. (nyd)
3. beträffande folkpensionens storlek
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring i vad det inte berörts under
moment 1 ovan,
4. beträffande särskilt pensionstillägg
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:37 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt
eller handikappat barn,
5. beträffande allmän sjukförsäkringsavgift
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:59 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift.
Stockholm den 16 november 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Nils-Olof
Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Pontus
Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf
von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar
Andersson (s) och Rune Backlund (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Basbeloppet (mom. 1)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Utifrån det" och slutar med "motion Sf9" bort ha
följande lydelse:
När basbeloppet infördes år 1962 var syftet att värdet på den
allmänna försäkringen inte skulle urholkas. Vid denna tid hade
samhället låg inflation och hög tillväxt. Nu har
BNP-förändringen i Sverige varit negativ under en längre tid.
Samtidigt får de vars inkomster är baserade på basbeloppet en
större andel av den totala kakan, vilket orsakar en orättvis
förskjutning av välfärden. Utskottet anser att en åtgärd som
bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och det
automatiska inflationshöjandet vore att se till att basbeloppet
inte enbart återspeglar prisutvecklingen utan även den reella
standardutvecklingen i samhället. Detta kan bli fallet genom att
eventuella förändringar i basbeloppet görs med hänsyn såväl till
förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen.
Samhället är vidare fullt med avtal som indexeras upp år efter
år. En stor del av statens utgiftshöjningar styrs direkt av
indexeringar. Detta system verkar mot samhällets intresse av
prisstabilitet. Hela systemet med indexeringar måste därför
snabbt ses över.
Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen
skyndsamt lägger fram ett förslag till lagändring som innebär
att förändringar i basbeloppet beräknas utifrån såväl
förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen.
Med hänsyn till att de föreslagna förändringarna av
basbeloppsberäkningen måste kunna få ett snabbt genomslag är det
inte lämpligt att binda hela basbeloppet för år 1994. Det
förefaller rimligt att i avvaktan på nya regler bestämma
basbeloppet för ett kvartal i sänder.
Då den av regeringen föreslagna ändringen kan drabba de sämst
ställda grupperna i samhället, främst fattigpensionärerna, och
utskottet anser att dessa inte i nämnvärd omfattning får drabbas
bör regeringen även av det skälet återkomma med ett nytt förslag
till förändring av basbeloppsberäkningen. Propositionens förslag
bör därför avslås.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande basbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf9,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels antar 1 kap. 6 § i det i proposition 1993/94:37
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring med den ändringen att andra stycket erhåller
följande lydelse:
Basbeloppet faställs av regeringen för varje kvartal och utgör
för första kvartalet 1994 29 700 kronor multiplicerat med det
tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober 1993 och prisläget i oktober 1989. Därvid
skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar
av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av
räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån
åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den
statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991.
Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Regeringens förslag om reducering av basbeloppet på grund av
deprecieringen av den svenska kronan under tiden den 19
november--den 18 december 1992 får negativa effekter på
pensionärernas ekonomi. Vid tidigare förändringar i
basbeloppsberäkningen har det varit de pensionärer som haft
enbart folkpension eller folkpension och låg ATP som drabbats.
Förhoppningarna om att allt fler pensionärer skulle göras
oberoende av socialt ekonomiskt bistånd kan grusas av
manipulationen med basbeloppet. Jag anser därför att det behövs
en konsekvensanalys och förslag till insatser för de sämst
ställda pensionärerna.
Vänsterpartiet har tidigare föreslagit en höjning av
pensionstillskotten från 55 till 100 % av basbeloppet, och jag
anser att en sådan höjning i nuvarande pensionssystem skulle ge
den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En lägre
procenttalshöjning skulle också enligt min mening vara mer
motiverad än att ge särskilda hyresbidrag till denna grupp.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande höjt pensionstillskott m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf10 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
att kompensera låginkomstpensionärerna vid reduceringen av
basbeloppet.
I proposition 1993/94:37 framlagt lagförslag
Bilaga
I proposition 1993/94:59 framlagt lagförslag
Bilaga