I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:156 om
vissa förändringar i studiestödssystemet jämte motioner. Vidare
behandlar utskottet ett antal motioner om studiestödsfrågor som
väckts under den allmänna motionstiden samt en motion med samma
inriktning som väckts med anledning av
kompletteringspropositionen.
I proposition 1992/93:156 redovisar regeringen den analys och
probleminventering som genomförts på området och tar upp behovet
av en reformering av studiestödet. Utgångspunkterna för en sådan
reform redovisas, och regeringen aviserar att en utredning med
parlamentariska inslag kommer att tillsättas för det fortsatta
arbetet med att utforma förslag till förändringar.
Enligt regeringen visar det utredningsarbete som genomförts
att det finns ett behov av att förbättra incitamentet för
studier och låg skuldsättning, och regeringen föreslår att
riksdagen redan nu fattar beslut om att genomföra vissa
förändringar med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995.
Studiebidraget i studiemedlen föreslås för studerande vid
universitet och högskolor avpassat till studieresultatet i form
av avklarade poäng. I de fall bidragsdelen minskar kan i stället
lånedelen öka. I övrig utbildning med studiemedel föreslås att
studiebidraget skall lämnas för den tid som motsvarar
utbildningens totala omfattning enligt studieplan.
Vidare föreslås att studiestödet för studerande i kommunal och
statlig vuxenutbildning som inte studerar på heltid skall kunna
bestämmas i förhållande till studiernas omfattning under
terminen.
Regeringen redovisar också principerna för en tänkt förändring
av återbetalningsvillkoren den 1 juli 1995. Avsikten är att
låntagare skall kunna välja ett annuitetslån som under
återbetalningstiden löper med en avdragsgill bruttoränta. Vidare
avses den nuvarande rätten till avskrivning vid 65 års ålder
upphöra. Dessa regler skall dock inte tillämpas för den som har
lån enligt nuvarande regler.
Genom de föreslagna ändringarna skapas enligt regeringen
utrymme för en höjning av studiebidraget med ca 160 kr per
månad, och regeringen föreslår att denna höjning genomförs
fr.o.m. den 1 januari 1996.
I flera av de motioner som väckts med anledning av
propositionen instämmer motionärerna i att det finns ett behov
av förändringar och välkomnar planerna på en parlamentarisk
utredning. De anser emellertid inte att det finns skäl att redan
nu fatta beslut om ett första steg och avstyrker därför
regeringens förslag både vad gäller beslut om förändringar och
beslut om principerna för en förändring av
återbetalningsvillkoren. Många motionärer har också synpunkter
på utformningen av ett reformerat studiestöd.
Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om att det inte
finns skäl att nu fatta beslut om förändringar som avses träda i
kraft först den 1 juli 1995 eller senare och som riskerar att
begränsa de möjligheter att lägga fram förslag som den
parlamentariska utredningen bör ha och avstyrker därför
propositionen i dess helhet. Också när det gäller de yrkanden
som framställs i motionerna om olika förändringar av
studiestödssystemet, m.m. anser utskottet att ett
ställningstagande bör undvikas med hänsyn till utredningens
arbete och avstyrker därför även dessa.
Med anledning av en motion som tar upp de problem som de många
olika formerna av studiestöd för vuxna ger upphov till föreslår
utskottet ett tillkännagivande till regeringen att denna fråga
bör tas upp och behandlas med förtur av utredningen.
Till betänkandet har fogats 7 reservationer (m, fp, c, kds)
och ett särskilt yttrande (s).
Propositionen
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition
1993/94:156 föreslagit riksdagen att
dels anta regeringens förslag till
1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
2. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
dels
3. godkänna det som regeringen förordar om att det skall
finnas två alternativa återbetalningssystem, dels ett
inkomstrelaterat system, dels ett annuitetslånesystem (avsnitt
7.1),
4. godkänna det som regeringen förordar om de huvudsakliga
principerna för ett annuitetslånesystem (avsnitt 7.4),
5. godkänna det som regeringen förordar om avskrivning av
studielån (avsnitt 7.5),
6. godkänna det som regeringen förordar om oförändrade
återbetalningsvillkor för den som uppburit studielån enligt
nuvarande regler (avsnitt 7.6).
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:156
1993/94:Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:156.
1993/94:Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studier vid folkhögskolor.
1993/94:Sf49 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i 4 kap. 24 a och b § studiestödslagen (1973:349) enligt
vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om två
alternativa betalningssystem,
3. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om de
huvudsakliga principerna för ett annuitetslånesystem enligt vad
i motionen anförts,
4. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om
avskrivning av studielån enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning av
studiestödssystemet.
1993/94:Sf50 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1993/94:156.
1993/94:Sf51 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att se över och ta hänsyn
till hur olika trygghetssystem samspelar med
studiestödssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den flexibilitet som det delvis
nya studiesystemet ger möjlighet till utnyttjas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en minskad individuell
skuldsättning bör vara ett av huvudmålen för en fortsatt
reformering av studiestödssystemet.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150
1993/94:Fi55 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett samordnat studiestöd för vuxna.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla och
förstärka stödet till vuxenstuderande vid våra folkhögskolor.
1993/94:Sf504 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förslag till hur man inom studiestödssystemet kan premiera
slutförda doktorandstudier.
1993/94:Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konsekvenserna av ersättningsnivån för
studiestöden svux, svuxa och ubl.
1993/94:Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformning och inriktning av ett förändrat
studiestödssystem.
1993/94:Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts om gymnasieelevernas ekonomiska situation.
1993/94:Sf517 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att korttidsutbildade skall ha
möjlighet att skaffa sig grundskole- och gymnasiekompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nivån på bidragsdelen för Svux och
Svuxa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för svux och svuxa,
4. att riksdagen hos regeringen begär att medel från
Arbetsmarknadsfonden får tas i anspråk för att täcka särskilt
vuxenstudiestöd, för den som är berättigad till kontantstöd,
enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en studiestödsgaranti för vuxna.
1993/94:Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studiestöd för vuxenstuderande.
1993/94:Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åldersgräns för rätt till studiemedel.
1993/94:Sf525 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förtida återbetalning av studielån.
1993/94:Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att samordna vuxenstudiestödet.
1993/94:Sf527 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida
studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rekryteringen till högre studier,
2. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida
studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett bättre studiestödssystem,
3. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida
studiestödssystem som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om meritprövning,
4. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida
studiestödssystem ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återbetalning av studielån.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt studiefinansieringssystem.
1993/94:Ub635 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att vidta lämpliga åtgärder för att få fler elever att
fullfölja sina studier vid universitet och högskolor och ta sin
examen.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av det
framtida studiemedelssystemet ur ett rekryteringsperspektiv.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett nytt studiemedelssystem bör
utformas så att det tar hänsyn till kvinnors förutsättningar.
Utskottet
Ett reformerat studiestöd
I propositionen tar regeringen upp behovet av mer
genomgripande förändringar inom studiefinansieringssystemet. Den
analys som genomförts under de senaste åren visar enligt
regeringen att det finns allvarliga problem. De viktigaste
gäller rättviseaspekterna, de bristande incitamenten att
hushålla med studietiden och hålla nere skuldsättningen samt
statens risk för stora avskrivningskostnader. De beräkningar som
gjorts av den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som
bereder dessa frågor, Studiestödsberedningen, tyder på att
kostnaderna för avskrivningar kommer att stiga påtagligt i
framtiden och att de kan komma att uppgå till mellan en halv och
två miljarder kronor årligen. Det är enligt regeringen önskvärt
att en bred uppslutning nu kan uppnås kring den nödvändiga
förnyelsen av systemet, och regeringen anser därför att en
utredning med parlamentarisk representation bör tillkallas. En
reformering av studiestödssystemet bör enligt regeringen ta
fasta på följande.
En långsiktigt förbättrad stimulans till utbildning. Den
huvudsakliga metoden bör vara att minska risken för hög
skuldsättning, vilket kan göras såväl med goda incitament till
effektiva studier och minskat låntagande som med en höjd
bidragsandel.
En större rättvisa. Det kan åstadkommas genom högre grad av
enhetlighet i systemet såsom att studier på samma nivå och med
samma inriktning i princip ger samma stöd. Därvid bör också
samspelet med andra trygghetssystem och stödformer beaktas.
Behovet av att stimulera fördjupningsstudier. Därvid bör bl.a.
olika inslag av premier eller avskrivningar kunna prövas.
De statsfinansiella restriktionerna. Statens kostnader för
utbildning, innefattande såväl de direkta utbildningskostnaderna
som studiestödet, bör ses som en helhet. Därav följer att
fördelningen dem emellan inte är given. Medlen för studiestöd
bör kunna utnyttjas mer effektivt och ökade
avskrivningskostnader undvikas.
I utredningsarbetet bör vidare behandlas frågor som
inkomstprövningsreglerna och det s.k. fribeloppets nivå, antalet
terminer som studiestöd skall kunna beviljas, den övre
åldersgränsen för rätt till stöd, utformningen av
prestationskraven för rätt till studiestöd m.m.
I propositionen går regeringen närmare in på utgångspunkterna
för det fortsatta reformeringsarbetet.
Enligt regeringens mening är det befogat att kritisera de
olika offentliga stöden till studier för att de är orättvisa
eller som signalsystem inkonsekventa. Mycket talar därför för
att ett nytt system bör vara enkelt. Ett sådant system ger varje
individ samma möjligheter, samtidigt som information om
systemets regler och villkor kan ges största möjliga spridning.
Ett differentierat studiestödssystem riskerar däremot alltid
att bli godtyckligt, orättvist och byråkratiskt. En utgångspunkt
bör därför enligt regeringens mening vara att
studiestödssystemet skall vara lika för alla och generellt, om
inte mycket starka skäl talar för något annat.
Svårigheterna att åstadkomma ett enkelt system blir enligt
regeringen uppenbara om man vidgar perspektivet till att omfatta
de stöd som har andra motiv än utbildningspolitiska, framför
allt de arbetsmarknadspolitiska stöden. Å ena sidan är det
viktigt att människor i allmänhet stimuleras att höja sin
kompetens genom studier. Å andra sidan får den som är arbetslös
och uppbär ersättning från arbetslöshetskassan inte bedriva
studier, vilket motiveras av att vederbörande skall stå till
arbetsmarknadens förfogande och aktivt bör sträva efter ett
återinträde på arbetsmarknaden. Vidare får en arbetslös som väl
medgivits utbildning ofta ett stöd som visserligen kan vara
sämre än ersättning från arbetslöshetskassan, men som normalt
sett är betydligt bättre än vad den vanlige studeranden får.
Även om det alltså inte är sannolikt att ett helt
invändningsfritt system kan åstadkommas bör en fortsatt
beredning av studiestödsfrågorna enligt regeringens mening
beakta samspelet mellan studiestödet och de sociala
trygghetssystemen.
Studiestödssystemet är i dag generellt i den meningen att alla
som uppfyller villkoren får samma stöd. Det finns emellertid ett
betydande undantag från denna huvudprincip: det särskilda
vuxenstudiestödet (svux). Svux är avsett för dem som har den
kortaste utbildningen och är i störst materiellt behov av
stödet. Svux ger i flertalet fall den enskilde studeranden ett
betydligt gynnsammare stöd än vad som kan utgå i form av
studiemedel. Svux ger därmed upphov till betydande
rättviseproblem. Vissa elever i en och samma utbildning kan ha
svux, medan många andra, ofta med samma bakgrund och samma
kompetensbehov, får nöja sig med studiemedel. Även om således
orättvisan i svuxkonstruktionen framstår som påtaglig är den
bakomliggande kompensatoriska avsikten ofta välmotiverad. Detta
gäller särskilt dem som inte har grundskolekompetens. En
strävan bör enligt regeringen vara att hitta en mera generell
och rättvis stödform för denna grupp.
De utbildningspolitiskt betingade studiestöden skall främja
individuella utbildningsinvesteringar i allmänhet, och mycket
talar enligt regeringen för att man också i fortsättningen bör
undvika att genom variationer i utformningen av stödet försöka
främja andra mer specifika utbildningspolitiska mål. Stödet bör
dock utöver sin mer allmänna uppgift kunna främja en effektiv
kunskapsinhämtning och stimulera till god hushållning. Härigenom
kan vinster göras både genom en minskad skuldsättning för den
enskilde och minskade kostnader för staten.
Studiestödet skall vidare kunna stimulera till mer allmänna
fördjupningsstudier. I proposition 1993/94:177 Utbildning och
forskning -- kvalitet och konkurrenskraft har regeringen lagt
fast riktlinjer för utvecklingen av den eftergymnasiala
utbildningen. Av särskild betydelse är här bl.a. att öka antalet
studerande som vill skaffa sig fördjupade kunskaper inom långa
utbildningar. Det finns således enligt regeringens uppfattning
anledning att överväga att i studiestödssystemet föra in element
som verkar i denna riktning.
Problemet med den ökande skuldbördan gäller både den enskilde
och staten. Det är enligt regeringen viktigt att den subvention
som ingår i stödsystemet nu görs så tydlig som möjligt och
strikt hålls isär från den del som utgör lån. Subventioner i
form av t.ex. avskrivning av studielån är ineffektiva och kan
dessutom i vissa fall leda till en onödigt hög skuldsättning.
Det enklaste sättet att få ner skuldsättningen är annars att
sänka totalnivån. Detta kan å andra sidan medföra svårigheter
för vissa studenter att klara uppehället. En annan möjlighet är
att med olika förändringar stimulera till effektiva och
målinriktade studier. Exempel på sådana åtgärder är att låta
studenternas prestationer påverka bidragsnivån.
I propositionen lägger regeringen också fram förslag till
åtgärder som skall beslutats nu för att i ett första steg
förändra studiestödsfinansieringen. Det utredningsarbete som
redan genomförts visar enligt regeringen på möjligheter att
redan nu genomföra betydande förbättringar av
incitamentsstrukturen. Samtidigt står det klart att problemen
med obalanserna i återbetalningssystemet accentueras för varje
år. Till dessa förslag återkommer utskottet i det följande.
I ett antal motioner lämnas synpunkter på hur ett reformerat
studiestödssystem bör vara utformat.
I motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) lägger motionärerna
fram förslag till ett nytt studiestödssystem. De erinrar om att
dagens system är resultatet av en lång rad beslut som
statsmakterna fattat under årens lopp. Genom den strikta
sektorsindelningen i samhället har olika lösningar valts för
olika typer av utbildning. Även inom det reguljära
utbildningsväsendet har man valt att skapa nya stöd för att möta
nya behov. Detta har enligt motionärerna lett fram till en i
stora delar ohållbar situation. De viktigaste bristerna är
enligt dem orättvisorna, den splittrade bilden, bristen på
stimulans till effektiva studier, detaljregler som kan skapa
konflikter och ett återbetalningssystem i obalans. Grunden för
det nya system som motionärerna föreslår är att det skall
möjliggöra alla slags studier samtidigt som det rymmer
möjligheter till att särskilt stimulera vissa angelägna studier
och/eller vissa i utbildningshänseende eftersatta grupper av
studerande. Sådana stimulanser i systemet kan med hänsyn till
ändrade förutsättningar eller behov med lätthet ändras över
tiden genom politiska beslut. Genom att systemet är flexibelt
blir det enligt motionärerna inte längre nödvändigt att skapa
nya studiestöd för att möta nya eller ändrade behov.
Motionärernas förslag innebär att ett schabloniserat
grundbelopp som ungefär motsvarar dagens studiemedel skall utges
till alla studerande i högskolan och till studerande mellan 20
och 25 år i grundläggande utbildning för vuxna och gymnasial
utbildning. Det grundbeloppet skall knytas till t.ex.
dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Studerande som är
äldre än 25 år och som går i grundläggande utbildning för vuxna
eller i gymnasial utbildning föreslås få ett tilläggsbelopp som
är så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den
faktiska dagpenningen från a-kassan. Om den studerande inte
tillhör a-kassa eller har en dagpenning understigande a-kassa
skall studiestödet vara lika med grundbeloppet. I framtiden bör
det enligt motionärerna övervägas om det totala beloppet något
bör överstiga det passiva kontantstödet för att ge en stimulans
till studier.
Motionärerna anser att bidragsdelen i de framtida studiemedlen
bör höjas till 50 % av totalbeloppet. På grund av de avsevärda
kostnader som detta skulle medföra anser de att man i en första
etapp kan överväga en höjning till 40 % av totalbeloppet. Med
hänsyn till motionärernas principiella ståndpunkt att ingen som
saknar utbildning motsvarande grundskolekompetens skall behöva
skuldsätta sig bör enligt deras mening hela grundbeloppet utges
som bidrag till 20--25-åringar och även tilläggsbeloppet utges
som bidrag till dem som är äldre. Detsamma bör gälla sådan
utbildning som anvisats i särskild ordning av
arbetsmarknadsskäl. När det gäller stödet på gymnasienivå bör
enligt motionärerna 20--25-åringar få bidrag motsvarande 40 %
av grundbeloppet. Äldre studerande bör få hela grundbeloppet i
bidrag och tilläggsbeloppet i lån om de läser basämnena svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap men endast bidrag med 40
% av grundbeloppet och resten av detta och tilläggsbeloppet i
lån om de läser andra ämnen. På sikt bör även tilläggsbeloppet
för studerande över 25 år som läser basämnena utges som bidrag.
Motionärerna anser också att finansieringen av studier på vissa
yrkestekniska högskolelinjer och vissa lärarutbildningar på
högskolan bör kunna lösas på lämpligt sätt enligt deras modell
för att möjliggöra en fortsatt rekrytering till dessa
utbildningar.
Det av motionärerna föreslagna studiestödet skall i teknisk
mening och beräkningsmässigt vara ett timbaserat stöd. För
grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial nivå
skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av
heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för
högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och 100
% av heltidsstudier.
För att studiestödsresurserna skall användas så effektivt som
möjligt föreslår motionärerna att antalet terminer med
studiestöd skall begränsas utom vid studier på grundläggande
nivå. För studier i basämnen på gymnasial nivå bör studiestöd
under högst tre terminer normalt vara tillräckligt, med
möjlighet till studiestöd för ytterligare någon termin efter
individuell prövning. Studiestödet för denna extra termin kan
eventuellt innehålla ett visst inslag av lån för att markera
vikten av målinriktade studier samtidigt som det ger utrymme för
hänsynstagande till individers olika förutsättningar. För övriga
studier på gymnasial nivå och för studier på eftergymnasial nivå
bör studiestöd utges utan prövning i sammanlagt högst tio
terminer. Vid särskilda skäl, såsom t.ex. studier på gymnasial
nivå som är en förutsättning för eller har ett direkt samband
med fortsatta studier på eftergymnasial nivå, längre
utbildningar på eftergymnasial nivå eller kombinationer av
utbildningar och påbyggnadsutbildningar som bedöms vara
värdefulla, skall studiestöd kunna erhållas för längre tid än
enligt den generella regeln.
Motionärerna anser att det också bör finnas en meritprövning
inom systemet. Riktlinjerna för denna bör vara att den
studerande skall ha uppnått 35 poäng per läsår för att få rätt
till fortsatt studiestöd. De anser vidare att det inom systemet
bör finnas en behovsprövning av samma slag som den som i dag
gäller inom studiemedelssystemet. Därvid bör reduktionen för
inkomster över fribeloppsgränsen höjas från nuvarande 50 till 60
% och reduktionen bör alltid först drabba lånedelen.
Motionärerna räknar med att den övre gränsen för barnbidrag
kommer att höjas till 18 år eftersom praktiskt taget alla
ungdomar genomgår treårig gymnasieutbildning. Därefter bör
studiestöd för gymnasiestudier fram t.o.m. vårterminen det år då
den studerande fyller 20 år lämnas inom ramen för den av
motionärerna skisserade modellen. Motionärerna föreslår också
att den övre åldersgränsen för rätt till studiestöd skall höjas
till 50 år med möjlighet till en bedömning av behovet av
utbildning och stöd i huvudsak på arbetsmarknadspolitiska
grunder även i åldrarna 50 till 60 år.
Enligt motionärerna bör ett statsbidrag för
rekryteringsfrämjande åtgärder återinföras liksom möjligheten
att överklaga beslut om studiestöd. För det senare ändamålet bör
en särskild överklagandenämnd, skild från CSN, inrättas. I
nämnden bör sitta företrädare för de studerande,
utbildningsanordnarna och arbetslivet.
I samband med detaljutformningen av motionärernas förslag bör
också de komplexa studiestödsreglerna bli föremål för en
genomgripande översyn, varvid frågan om ansvarsfördelningen vad
avser regelverket mellan riksdag, regering och myndighet bör
analyseras.
Motionärerna anser att det nuvarande återbetalningssystemet i
princip och i sina huvuddrag är bra. De förändringar som
motionärerna föreslagit för tilldelning av studiestöd gör det
dock möjligt att skärpa återbetalningsvillkoren något. De menar
att en skärpning också är nödvändig för att uppnå en bättre
balans mellan in- och utflöde i systemen. Den årliga avgiften i
återbetalningssystemet föreslås höjd från fyra till fem procent
av den sammanräknade inkomsten vid inkomster över den s.k.
brytpunkten i skattesystemet. Vid inkomster över 300 000 kr bör
avgiften sättas till sex procent. Något behov av avskrivning av
studiemedel vid gymnasiala studier som följts av eftergymnasiala
finns enligt motionärerna inte om deras förslag till
studiestöd under sådana studier genomförs. Motionärerna anser
vidare att man bör överväga en ordning där den som erhåller
studiestöd i åldrarna 50 till 60 år skall vara
återbetalningsskyldig i 15 år.
I motionen begärs ett tillkännagivande om vad motionärerna
anfört om utformning och inriktning av ett förändrat
studiestödssystem.
I motion Sf49 yrkande 5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ställer
sig motionärerna positiva till regeringens förslag om en
parlamentarisk utredning med uppgift att reformera studiestödet
men har invändningar när det gäller inriktningen och begär
därför ett tillkännagivande till regeringen. Utredningen bör
enligt deras mening utgå från ambitionen att studier i högre
grad än i dag skall likställas med arbete och att goda
ekonomiska villkor skall gälla under studietiden. De avvisar
tanken på att längre utbildningar skall leda till särskilda
subventioner. Däremot bör det övervägas om det ur stödsynpunkt
så problematiska uppsatsarbetet kan premieras i någon form.
Härigenom uppnås att studenterna genomför sina uppsatser
snabbare samtidigt som studenter som väljer att läsa utan
traditionell examen inte missgynnas. I utredningens uppdrag bör
enligt motionärerna ingå att ge förslag på ett stödsystem av
studielönekaraktär. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas
personer utan grund- och gymnasiekompetens. Vidare bör det ingå
att föreslå förstärkningar av studenternas allmänna
socialförsäkringsskydd och att se över deras sjukförsäkring. En
förbättring av föräldraförsäkringen för studerande och personer
som just avslutat sina studier bör också övervägas. Utredningen
bör till sig knyta sakkunniga studeranderepresentanter från
såväl högskoleområdet som folkhögskolor och komvux. Den skall
vidare enligt dessa motionärer ha en jämn könsfördelning.
Även i motion Sf527 yrkandena 1--4 av Tuve Skånberg och Fanny
Rizell (kds) begärs tillkännagivanden om riktlinjer för ett
reformerat studiestödssystem. Motionärerna anser att
studiemedelssystemet inte är utformat på ett sätt som garanterar
systemets hållfasthet för framtiden. Detta gäller framför allt
räntebildningen, vilket medfört att återbetalningstiderna ökat
avsevärt med risk för stora avskrivningar av skulder i
framtiden.
Motionärerna förespråkar ett generöst beskattat bidrag med
möjlighet till kompletterande lån för att ge alla studerande
rimliga levnadsvillkor. Inom dagens ekonomiska ramar bör därför
målsättningen vara att lägga bidraget på en nivå som inte verkar
snedrekryterande. Samtidigt anser de att det inte finns utrymme
för några större höjningar av nivån på totalbeloppet utan de
grupper som kan förutses ha svårt att klara sig på dagens
tilldelningsnivå, t.ex. småbarnsföräldrar, bör i första hand
stödjas med generella åtgärder utanför studiestödssystemet.
Enligt motionärerna är det viktigt att det även i framtiden
blir möjligt för vuxenstuderande att komplettera grundskole- och
gymnasieutbildning på goda villkor, varför de förordar
differentierade bidragsnivåer i tre steg, där de som läser på
grundskolenivå får det förmånligaste stödet. Möjligheterna att
bryta ut boendedelen i stödet till ett speciellt lån eller
bidrag, utan att incitamenten minskar för att hålla nere
boendekostnaden, bör prövas. För att förbättra möjligheterna att
hålla nere skuldsättningen genom arbete bör enligt motionärerna
fribeloppet höjas och för att inte missgynna dem som väljer en
längre utbildning bör man också överväga att göra lånet
räntefritt under studietiden. Lånen bör inte heller skrivas upp
under värnpliktstiden. Meritprövningen bör enligt motionärerna
till viss del kunna anpassas till olika utbildningars karaktär.
Prövningen bör utgå från en rimlig studietakt, men tillåta att
man misslyckas en termin om man visat goda studieresultat
tidigare. Kraven på studietakt bör börja på en lägre nivå för
att öka under senare delar av utbildningen. Motionärerna anser
att rätten till lån bör frikopplas från rätten till bidrag för
att ge studenter som inte klarar kraven en chans att komma igen.
T.ex. kunde ett halvt bidrag utges med möjlighet att komplettera
med ytterligare lån. För att inte riskera en alltför hög
skuldsättning bör enligt motionärerna antalet terminer begränsas
och, om studierna tas igen med mer än full studietakt,
avskrivningar av lånet kunna göras. Motionärerna är positiva
till en utbildnings- eller examenspremie, men kostnaden för
denna får inte vara så stor att den äventyrar möjligheterna att
skapa ett i övrigt rimligt system. Den nuvarande möjligheten
till avskrivning av lån för studier på grundskole- eller
gymnasienivå vid fortsatt högre utbildning bör finnas kvar.
Vad avser återbetalningssystemet anser motionärerna att man
bör öka effekten av återbetalning efter förmåga genom att ha en
trappa, där höginkomsttagare betalar en högre andel av sin lön
än vad låginkomsttagare gör. Marginaleffekterna bör dock
studeras noga. Det bör även, anför motionärerna, vara möjligt
för den enskilde att genom en individuell annuitetsplan betala
tillbaka snabbare. För att undvika subventioner i lånesystemet
och för att betona individens ansvar för lånet bör detta inte
skrivas av vid 65 års ålder. Däremot anser motionärerna att
lånet bör skrivas av när låntagaren avlider.
Samma motionärer understryker i motion Sf51 yrkandena 1--3
ånyo vikten av att utredningen ser över och tar hänsyn till hur
olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystemet. Den
flexibilitet som anpassningen av studiebidraget till
studieresultaten ger bör enligt motionärerna utnyttjas i den
fortsatta utvecklingen av studiestödet. Man bör enligt
motionärerna kunna tillåta större förseningar i dag och ge
studenterna möjlighet att med hjälp av en högre andel lån komma
igen efter en misslyckad termin. Motionärerna framhåller
slutligen i denna motion att ett av de viktigaste målen för en
fortsatt reformering av studiestödssystemet måste vara att
minska den individuella skuldsättningen.
Tillkännagivanden om riktlinjer för ett nytt
studiefinansieringssystem begärs likaså i motion Ub365 yrkande
16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). Motionärerna vill ersätta
dagens olika studiefinansieringssystem med ett enda system som
skall möjliggöra för alla medborgare att skaffa sig den
utbildning de önskar och som skall vara lika för alla och
rättvist. Samma system skall gälla för alla vuxna, med vilka
motionärerna avser personer som fyllt 18 år, oavsett om
vederbörande studerar på grundskole/gymnasienivå eller på
högskolenivå. Stödet skall enligt motionärerna bestå av två
delar, en bidragsdel lika för alla och en lånedel som kan
variera efter individuella behov och önskemål, men med ett
lånetak såväl per år som per individ. Lånet, som de anser skall
löpa med mycket låg avdragsgill ränta, skall återbetalas enligt
regler som uppmuntrar till snabb återbetalning.
Avskrivningsregler skall finnas som reglerar eventuella
orimligheter som kan uppstå i återbetalningsskyldigheten.
Björn Samuelson m.fl. (v) begär i motion Ub903 yrkande 6 att
det framtida studiemedelssystemet utvärderas ur ett
rekryteringsperspektiv. Motionärerna framhåller att ett system
med låga studiemedel och högre framtida lön leder till ett ökat
föräldraberoende under studietiden, vilket direkt försämrar
rekryteringen av studieovana ungdomar. De menar att det dessutom
är troligt att studenter från lägre socialgrupper är känsligare
för den "risk" som en investering i studier (och studieskulder )
innebär. Många fler än i dag skulle enligt motionärerna undvika
att söka sig till högskolan om det fanns en risk att misslyckas
med utbildningen och stå kvar med betungande skulder.
I motion Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s)
framhålls att kostnaderna för att ha barn i gymnasiet ökat till
följd av besparingar inom studiehjälpen och avgifter inom
gymnasieskolan. Motionärerna anser att en översyn bör ske av
gymnasielevernas ekonomiska situation. Möjligheterna att stärka
barnfamiljernas ekonomiska situation bör enligt motionärerna
prövas inom ramen för det familjepolitiska stödet och
studiefinansieringen, varvid såväl bostadsbidragens som
underhållsbidragens konstruktion bör studeras.
I ytterligare motioner tar motionärerna upp frågor om stödet
till vuxna studerande.
I motion Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp
problemen med en riktig avvägning av stödnivån inom svux, svuxa
och ubl. Enligt motionärerna är ett bidrag på 50 % av tidigare
lön inte tillräckligt för att klara försörjningen under studier
och den tilltagande medvetenheten om skuldsättning har gjort att
många inte vågar ta lån. Resultatet är enligt motionärerna att
alltför många av rena överlevnadsskäl väljer att övervintra på
den ersättning som a-kassan ger i stället för att ta del av det
utbildningsutbud som skulle kunna förbättra utsikterna till
arbete.
I motion Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)
varnar motionärerna för försämringar av stödet för vuxna som går
i folkhögskola. I den situation som Sverige befinner sig i har
folkhögskolorna fått förnyade och utvidgade uppgifter att ordna
kurser för arbetslösa i olika åldrar. Att då försämra stödet för
de vuxenstuderande genom att, som antyds i studieberedningens
rapport Hur förändra dagens studiefinansieringssystem, avskaffa
svux och svuxa är enligt motionärerna inte rimligt. Det är ett
rättvisekrav att vuxna får ett generöst stöd som gör det möjligt
att uppnå i vart fall grundskolekompetens. I rådande läge finns
det enligt motionärerna all anledning att bibehålla och stärka
stödet till de vuxenstuderande.
I motion Sf517 yrkandena 1--5 av Elisabeth Persson m.fl. (v)
framhålls att de allra flesta vuxna har ett försörjningsansvar
som gör det omöjligt för dem att finansiera grundläggande
studier med lån. Vuxna korttidsutbildade som vill studera på
grund- och gymnasieskola måste därför enligt motionärerna ha ett
förmånligare studiestöd än ungdomar. Därvid måste även vuxnas
kostnader för boende och barn vägas in vid fastställande av
studiestödsnivåerna. På sikt anser motionärerna att det bör
införas en vuxenstudiestödsgaranti för grundutbildning
motsvarande treårigt gymnasium. Bidraget inom denna garanti bör
successivt höjas till samma nivå som arbetslöshetsersättningen.
Motionärerna framhåller också att så länge svuxa är lägre än
arbetslöshetsersättningen innebär det inga reella merkostnader
för staten att överföra arbetslöshetsersättning till
vuxenstudiestöd, utan i stället sparar staten utgifter. De
föreslår också att ersättningsnivån inom svux och svuxa nu höjs
till 75 % av arbetslöshetsersättningen och anför, i polemik med
de tankar som redovisats i studieberedningens rapport Hur
förändra dagens studiefinansieringssystem, att åldersgränsen för
vuxenstudiestöd bör vara 50 år med möjlighet till dispens och
att stöd bör kunna erhållas för två års grundskolestudier och
minst två terminers gymnasiestudier.
I motion Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett
tillkännagivande om behovet av att samordna vuxenstudiestödet.
Motionärerna menar att det ur samhällsekonomisk synpunkt är
förkastligt att en a-kasseersättning ger mer gynnsam
privatekonomi än sysselsättningsbefrämjande åtgärder som t.ex.
studier. Totalbeloppet för ett framtida vuxenstudiestöd bör
därför ligga något över jämförbar a-kasseersättning och utformas
enligt följande. Vuxenstudiestödet skall kunna beviljas sökande
som fyllt 25 år eller förvärvsarbetat i fyra år. Stödet skall
bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppets
bidragsdel skall motsvara 75 % av den faktiska
a-kasseersättningen och vara skattepliktig, medan
tilläggsbeloppet skall utgöras av en icke skattepliktig lånedel
på 35 % av a-kasseersättningen. Ett extra tilläggsbelopp skall
utgöras av en likaså icke skattepliktig lånedel som beviljas
endast när grundbelopp och tilläggsbelopp inte uppgår till
lägsta totalbelopp 5 560 kr/mån. efter skatteavdrag. För
studier i grundläggande vuxenutbildning skall enligt
motionärerna utges grundbeloppet och skattepliktigt
tilläggsbelopp och för gymnasial utbildning grundbelopp och
tilläggsbelopp i form av ett icke skattepliktigt lån. Vid
avslutad gymnasial vuxenutbildning med uppnått godkänt resultat
skall 35 % av lånedelen avskrivas och vid avslutad
eftergymnasial utbildning med godkänt resultat skall den
resterande låneskulden från gymnasieutbildningen avskrivas.
I andra motioner framställs yrkanden som tar sikte på enskilda
frågor inom studiestödssystemet.
Frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel tas
upp i motion Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s).
Motionärerna, som bl.a. framhåller att det ofta är kvinnor som
söker sig till utbildning när de blivit äldre, begär ett
tillkännagivande om att regelsystemet för studiemedel bör
utformas så att det stimulerar till utbildning oberoende av
ålder. I motion Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson
(s) framhåller motionärerna att en vuxenutbildning av god
kvalitet är av särskilt stor betydelse för kvinnorna. När barnen
är vuxna vill många kvinnor utbilda sig eller vidareutbilda sig
för nya arbetsuppgifter. För många kvinnor dröjer det länge
innan de praktiska förutsättningarna gör det möjligt för dem att
ta itu med studier. Motionärerna anser därför att det är oroande
med förslag som går ut på att sänka åldern för studiestöd, och
de motsätter sig en sådana sänkning och vill i stället se
förslag som underlättar för kvinnor över 40 år att studera.
Karin Starrin m.fl. (c) begär i motion A815 ett tillkännagivande
om att ett nytt studiemedelssystem bör utformas så att flickor
inte avskräcks från högre utbildning. Motionärerna framhåller
att det också är viktigt att kvinnliga doktorander och
forskarstuderande ges förutsättningar att fullgöra sina studier
även om avbrott för barnafödande görs.
I två motioner, Sf504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) och Ub635
av Gudrun Norberg m.fl. (fp), tar motionärerna upp möjligheterna
till premiering av slutförda studier. I den förstnämnda motionen
begärs förslag från regeringen om hur slutförda doktorandstudier
skall kunna premieras genom t.ex. avskrivning av halva
studieskulden. I den senare motionen framhålls att ett sätt att
stimulera elever till att ta examina är att få en del av
studieskulden avskriven efter fullföljd examen. Möjligheten
skulle gälla även äldre elever som av olika anledningar inte
tagit någon examen, men som genom en avskrivning skulle
stimuleras att fullfölja studierna. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att regeringen skall vidta lämpliga åtgärder
för att få fler elever att fullfölja sina högskolestudier.
I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
förordar motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den
nuvarande begränsningen av svuxa till två terminers studier på
gymnasienivå skall omvandlas till en gräns på fyra terminer.
Enligt utskottets mening visar den probleminventering som
genomförts i Centrala studiestödsnämndens långtidsbedömning, i
rapporten Målrelaterade statsstipendier och av
Studiestödsberedningen att det finns ett behov av förändringar
inom dessa system. Som regeringen framhållit och som framgår av
vad motionärerna anför finns det en mängd problem som måste
lösas. Samtidigt innebär det rådande ansträngda statsfinansiella
läget att det inte finns utrymme för lösningar som ställer ökade
krav på finansieringen av dessa system. Vidare ställer de
hotande obalanserna i återbetalningssystemet ytterligare krav på
restriktivitet. Trots denna begränsning anser utskottet att det
finns goda möjligheter att komma till rätta med de problem som
föreligger, men detta förutsätter att en grundläggande enighet
kan nås kring de problemlösningar som väljs. Utskottet välkomnar
därför regeringens planer på en utredning med parlamentariska
inslag med uppgift att fortsätta beredningen av dessa frågor.
Som framgår av motionerna finns redan i dag utvecklade förslag
till alternativa former för ett reformerat studiestödssystem.
Enligt utskottets mening utgör dessa förslag en tillgång för
utredningen och bör tillsammans med de utgångspunkter som
regeringen angivit utgöra en grund för det fortsatta arbetet.
Utskottet ser inte någon anledning att nu ta ställning för eller
emot de idéer som lagts fram och avstyrker därför motionärernas
yrkanden om att riksdagen skall ställa sig bakom de framlagda
förslagen.
Utskottet utgår ifrån att utredningen på sedvanligt sätt
kommer att analysera och redovisa effekterna av de förslag som
läggs fram och ser därför inte heller någon anledning till
tillkännagivanden om behovet av en prövning av
rekryteringseffekter eller effekterna på familjer med elever i
gymnasieskolan. Utskottet avstyrker därför även dessa
motionsyrkanden.
Sammanläggning av svux och svuxa
I motion Fi55 yrkande 1 av Birgitta Dahl m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att de många olika formerna för studiestöd
till vuxna förorsakar problem. För att förbättra samordningen
bör enligt motionärerna svux och svuxa slås samman till en
stödform. Åtgärden kan enligt motionärerna genomföras inom ramen
för nuvarande ekonomiska resurser.
Utskottet är medvetet om att de olika formerna för vuxenstöd
nu ger upphov till svåra problem. Bakgrunden är att de som söker
studiestöd i många fall väljer att ansöka om alla de stöd som
står till buds: studiemedel, svux, svuxa och ubl. Flera av dessa
stöd förutsätter i praktiken att CSN kontaktar
arbetslöshetskassor, utbildningsanordnare m.fl. en eller flera
gånger innan beslut fattas i ärendet. Med det stora antal
sökande som gäller i dag är belastningen mycket stor, och
situationen förvärras nu kraftigt av att en överväldigande
majoritet numera väljer att ansöka om mer än ett stöd. Antalet
byten av stödform har också ökat. Mångfalden stödtyper leder
också till problem för de enskilda. Det är inte ovanligt att
studerande i första hand söker studiemedel därför att detta ger
möjlighet att direkt få ut ett stort förskottsbelopp. När det
senare visar sig att sökanden har rätt till det mycket
förmånligare svux eller svuxa måste en avräkning ske av det
utbetalade beloppet. I denna situation förekommer det att
studerande med dålig ekonomisk situation väljer att avstå från
det förmånligare stödet med den högre skuldsättning som detta
för med sig.
En av de avgörande orsakerna till de problem som nu uppkommit
är de många stödtyperna, och utskottet kan därför instämma i vad
som anförs i motion Fi55 om behovet av en bättre samordning på
detta område. Enligt utskottets mening är det fråga om ett akut
problem som kräver en snabb lösning, och utskottet har därför
övervägt alternativet med en omedelbar lagändring. Med hänsyn
till att en samordning av dessa stöd skulle innebära ett
förhållandevis stort ingrepp som inte bör genomföras i form av
ett utskottsinitiativ har utskottet valt att avstå från denna
utväg.
Enligt utskottets mening bör den aviserade utredningen med
förtur behandla de problem som de många olika formerna av
vuxenstudiestöd ger upphov till för både enskilda och
myndigheter och snarast lägga fram ett förslag. Inriktningen bör
vara att ett sådant förslag skall träda i kraft den 1 januari
1995. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Fi55
yrkande 1.
Premier vid snabb återbetalning av studielån
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Sf525 ett
tillkännagivande om att regeringen i syfte att stimulera en
snabb återbetalning av studielån bör besluta om lämpliga
premievillkor för frivillig återbetalning av studielån som
beviljats såväl före som efter den 1 januari 1989.
Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta
beslut om den typ av åtgärder som motionärerna föreslår.
Utskottet ser inte någon anledning att frångå denna ordning och
avstyrker därför motionsyrkandet.
Studiebidrag i förhållande till prestation
I propositionen lägger regeringen fram förslag som grundar sig
på den utredning som genomförts i syfte att analysera problemen
och möjligheterna till förändringar inom studiestödssystemet.
Bakgrunden till att regeringen redan nu föreslår att ett första
steg tas i reformeringen av studiestödssystemet är att
utredningsarbetet visar på att det finns möjligheter att med
olika åtgärder förbättra incitamenten till hushållning med
studiemedlen och studietid. En åtgärd som har denna effekt är
att avpassa studiebidraget till studiernas omfattning och
regeringen föreslår att en sådan förändring genomförs med verkan
fr.o.m. den 1 juli 1995.
Regeringens förslag innebär för studerande vid universitet och
högskolor att studiebidragets storlek fr.o.m. andra terminen
skall påverkas av tidigare uppnådda studieresultat i form av
avklarade poäng. Avsikten är att studiebidrag skall kunna lämnas
även för poäng som innebär en återhämtning av en tidigare
försening. Mellanskillnaden mellan studiebidraget och
studiemedlens totalbelopp kan utgöras av studielån. För
studerande i övrig studiemedelsberättigande utbildning lämnas
studiebidrag under den tid som motsvarar utbildningens totala
omfattning och längd enligt fastställd studieplan. Den som
försenas i studierna kan beviljas studielån. Regeringen anför
att det är angeläget att effekterna för utbildningar med en
annorlunda uppläggning, inverkan på rekryteringen till
utbildning samt samspelet med andra stödformer och
trygghetssystem följs noggrant. Rapporteringen bör ske i samband
med de fördjupade anslagsframställningarna.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) anför motionärerna
att de i motion Sf512 redovisat riktlinjer för ett sammanhållet
studiefinansieringssystem och yrkar med hänvisning till dessa
riktlinjer att propositionen i dess helhet avslås. På ett antal
punkter skulle enligt motionärerna de förslag som regeringen
lägger fram allvarligt försvåra möjligheterna till samordning
och tydlighet. Dessutom saknas ett sakligt underlag för att
fatta beslut. Mot bakgrund av att en utredning med
parlamentariska inslag kommer att tillsättas och då de förslag
som regeringen lägger fram inte skall träda i kraft förrän den 1
juli 1995 resp. den 1 januari 1996 saknas enligt dessa
motionärer skäl att nu bryta ut vissa delar ur helheten. När det
gäller förslaget om studiebidrag efter prestation finns det
enligt motionärerna inte heller någon analys av de
administrativa konsekvenserna. Förslaget ger upphov till ett
ökat antal kontakter från studiestödsmyndighetens sida både med
de studerande och med ett stort antal självständiga
utbildningsanordnare. Dubbla prövningar blir nödvändiga eftersom
man först skall uppfylla dagens meritkrav för att över huvud
taget få stöd. Det blir enligt motionärerna troligen ett
krångligt och otydligt system. Frågan är också hur det påverkar
rekryteringen av studieovana grupper och valet av de svårare
utbildningarna.
Också i motion Sf49 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
avvisar motionärerna regeringens förslag att koppla ihop
studieresultatet med rätten till studiebidrag. Enligt dessa
motionärer är det en viktig princip att studiebidraget skall
vara så neutralt som möjligt i relation till utbildningen. Det
tänkande som ligger bakom regeringens förslag är enligt
motionärerna helt främmande för en kvalitativ syn på högre
utbildning. En bestraffning av studenter som inte uppnått vissa
poängkrav gynnar inte kvaliteten på studierna utan ger signalen
att så snabbt och effektivt som möjligt ta sig igenom studierna
och hellre jaga poäng än goda kunskaper. Det är vidare en viktig
princip att man skall undvika att dela upp studenterna i lyckade
och misslyckade. Pressen att nå goda resultat är tillräckligt
stor redan i dag. Ett genomförande av förslaget skulle också
leda till en förstärkning av snedrekryteringen till studier.
Upplåningen avskräcker ungdomar från studieovana miljöer i
högre grad än andra. Även dessa motionärer anser att ett
genomförande av förslaget riskerar att ge upphov till
administrativa problem.
Slutligen yrkas också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd)
avslag på propositionen i dess helhet. Motionären framhåller att
man inom Ny demokrati presenterat förslag om förändringar i
studiestödssystemet med bl.a. ett samordnat vuxenstudiestöd. Ett
nytt system måste vara stabilt och inge förtroende. Mot bakgrund
av att en utredning kommer att tillsättas finns det inte heller
enligt denne motionär någon anledning att nu binda sig för
förändringar som sedan kan behöva omprövas.
Enligt utskottets mening är det bra att en parlamentarisk
utredning nu tillsätts för att se över studiestödet. Regeringens
förslag om att redan nu fatta beslut om ett första steg i
reformeringen av studiestödet anser utskottet sig emellertid
inte kunna tillstyrka. Som motionärerna framhåller är avsikten
att dessa förslag skall träda i kraft först den 1 juli 1995 och
det finns därför inte någon egentlig anledning att redan nu
fatta beslut i dessa frågor. Härtill kommer att regeringen
varken har redovisat något sakligt underlag för sina förslag
eller analyserat de administrativa konsekvenserna. Det enda som
sägs är att CSN skall få i uppdrag att utreda dessa. Enligt
utskottets mening bör utredningens möjligheter att fritt söka
finna lösningar på de problem som föreligger inte nu begränsas
genom olika delbeslut, och utskottet avstyrker därför
regeringens förslag om studiebidrag efter prestation.
Deltidsstudier i komvux m.m.
I propositionen föreslår regeringen vidare att studerande i
kommunal och statlig vuxenutbildning som bedriver studier på
minst halvtid skall kunna få studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, i
förhållande till studiernas omfattning under terminen. Även i
denna del föreslås att ändringarna skall träda i kraft den 1
juli 1995. Bakgrunden är att nuvarande regler bygger på att
studiestöd utgår med antingen halvt eller helt belopp. Detta
fungerar bra i de flesta utbildningar. Finvuxutredningen har
emellertid konstaterat att många studerande i statlig och
kommunal vuxenutbildning, som bygger på ett kurssystem, fyller
upp med kurser som de inte behöver i syfte att komma upp i ett
poängtal som ger fullt studiestöd. När det gäller studiernas
omfattning anför regeringen att det är rimligt att utgå från de
regler om undervisningstimmar (poäng) som fastställs i
skolförfattningarna i stället för studiestödspoäng.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) konstaterar
motionärerna att detta förslag till en del överensstämmer med
vad de föreslagit i motion Sf512 om ett nytt
studiefinansieringssystem men att även denna fråga bör ses i ett
större sammanhang. Regeringens förslag bör därför enligt
motionärerna avslås.
Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att
förslaget avslås och hänvisar till att studiestödssystemet
kommer att utredas.
I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
anför motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den möjlighet
att få studiestödet anpassat efter studiernas faktiska
omfattning som föreslås för statlig och kommunal vuxenutbildning
också bör genomföras för folkhögskolorna.
Utskottet anser att regeringens förslag innebär ett för tidigt
ställningstagande till en fråga som bör kunna prövas av den
utredning som nu kommer att tillsättas. Utskottet avstyrker
därför regeringens förslag.
Som en följd av utskottets ställningstagande till regeringens
förslag avstyrker utskottet även yrkandet om ett
tillkännagivande beträffande deltidsstudier på folkhögskola.
Återbetalningssystemet
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner
de huvudprinciper som avses gälla vid en tänkt förändring av
återbetalningssystemet den 1 juli 1995. Obalanserna i
återbetalningssystemet accentueras för varje år, och det är
därför enligt regeringen viktigt att de förbättringar som är
aktuella genomförs så snart som möjligt. Som systemet fungerar i
dag finns risken att den övre lånegränsen för många uppfattas
som den sanktionerade nivån i fråga om levnadsomkostnader. Genom
att möjliggöra val mellan olika återbetalningsformer vinns
enligt regeringen flera fördelar. Valfriheten i sig är
betydelsefull. Olika individer har olika skuldaversion och olika
återbetalningspreferenser. En del vill inte vara skuldsatta
under längre tid och uppskattar därför en snabbare och hårdare
återbetalningsplan. Andra vill skjuta de stora betalningarna
framför sig till dess att de har blivit etablerade socialt och
på arbetsmarknaden. De nuvarande reglerna för återbetalning gör
att den enskilde har svårt att överblicka konsekvenserna av
skuldsättningen. Det finns också risk för ett onödigt högt
låneutnyttjande och därmed för stora avskrivningar i framtiden.
Det finns mot denna bakgrund anledning att erbjuda en väg där
inbetalningarna är lika stora under en bestämd
återbetalningstid: ett annuitetslånesystem. Återbetalningen av
annuitetslån bör enligt regeringen avpassas efter beloppets
storlek. För skulder under 50 000 kr bör perioden inte vara
längre än 10 år. För en skuld på 100 000 kr är 15 år rimligt. En
utgångspunkt bör vara att återbetalningsperioden bara i
undantagsfall är längre än 30 år. Annuiteter som sträcker sig
längre än till dess låntagaren fyller 70 år bör som regel inte
medges. Fram till återbetalningsperiodens början skall
räntedebiteringen följa de principer som gäller i dag. En icke
avdragsgill nettoränta läggs under denna period till
kapitalskulden. Under återbetalningsperioden löper lånet i
stället med en avdragsgill bruttoränta. Av propositionen framgår
att regeringen har för avsikt att utreda principerna för
upplåning och räntesättning av studielån. Härvid prövas bl.a. om
det finns skäl att överge principen att ränta skall baseras på
statens genomsnittliga upplåningsränta under föregående
treårsperiod.
Regeringen föreslår vidare att avskrivningen av studielån vid
65 års ålder skall upphöra. Den subvention som lämnas i form av
avskrivningar är otydlig för den enskilde, eftersom den inte är
förutsebar under studietiden, och den ger därmed inte de
rekryteringsfrämjande effekter som det finns skäl att förvänta
sig. Den kan dessutom stimulera till en onödigt hög
skuldsättning och långa studietider eftersom en del studenter
kan tänkas spekulera i att hela eller delar av studielånen
kommer att skrivas av. Problemet med en hög skuldbörda gäller
inte bara den enskilde, utan också långivaren -- staten och
skattebetalarna. Med oförändrade regler kommer högst sannolikt
statens utgifter för avskrivningar att stiga påtagligt i
framtiden. De beräkningar Studiestödsberedningen gjort tyder
på att kostnaderna kan komma att uppgå till ca en miljard kronor
årligen med nuvarande inflation och ränta. Med en realränta på
3--5 % kan årliga avskrivningar på mellan en halv och två
miljarder uppstå. Ett avskaffande av avskrivningen vid 65 års
ålder minskar denna statsfinansiella risk och ger samtidigt
tydliga incitament till den enskilde att hålla nere
skuldsättningen. Studielån skall fortfarande skrivas av vid
dödsfall och vid synnerliga skäl.
Regeringen redovisar också hur övergången till de nya
återbetalningsreglerna skall genomföras. Enligt regeringen bör
gälla att den som har lån enligt 1989 års regler för studier
före den 1 juli 1995 skall återbetala även nya lån enligt dessa
regler.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vänder sig
motionärerna även mot detta förslag. Enligt motionärerna måste
man vara särskilt varsam när det gäller förändringar i
återbetalningssystemen eftersom varje ändring i skärpande
riktning innebär att man skapar ett nytt system som fortlever
parallellt med det gamla under en mycket lång tid. Det är därför
enligt motionärerna otänkbart att nu fatta beslut om
förändringar. Man går då miste om möjligheten att ta ett
helhetsgrepp på systemet. Detta gäller enligt motionärerna även
förslaget att slopa avskrivningen av studieskulden vid 65 års
ålder. Motionärerna vill i stället ha åtgärder för en minskad
skuldsättning tidigare i livet. Då minskar riskerna för
avskrivning. Härtill kommer kopplingen till övervägandena kring
ett pensionssystem. Förslagen bör därför avslås i sin nuvarande
form.
Också i motion Sf49 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
motsätter sig motionärerna ett godkännande av de förändringar
som regeringen förordar. Ett system där återbetalningstakten
höjs drabbar låginkomsttagare hårt. Redan den uppräkning av
skulden som genomförs i dag innebär enligt dessa motionärer en
orättvisa genom att låginkomsttagare betalar en totalt sett
större skuld än höginkomsttagare. Ett system med annuitetslån
skulle bara gynna denna senare grupp ytterligare. Då det inte
redovisas några beräkningar av hur ett sådant system skulle slå
begränsar sig motionärerna till att yrka avslag på principiella
grunder.
I motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) avstyrker motionären även
detta förslag från regeringen och hänvisar till den aviserade
utredningen.
Utskottet instämmer i de invändningar som motionärerna har
fört fram och anser att ett ställningstagande till förändringar
av denna typ kräver en mer ingående analys av effekterna när det
gäller rekryteringen till studier. Utskottet avstyrker
regeringens förslag.
Studiebidragets nivå
I propositionen föreslås att de besparingar som uppstår genom
regeländringar skall komma alla till del genom en höjning av
bidragets andel från 27,8 % till 30 % av totalbeloppet. Detta
innebär räknat på 1994 års belopp att bidraget på 1 908 kr/månad
höjs med 160 kr. Totalbeloppet är oförändrat 6 864 kr. Ändringen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) yrkar motionärerna
avslag på propositionen även i denna del och anför att det i och
för sig är önskvärt med en höjning av studiebidragets nivå men
att de inte nu kan tillstyrka att en sådan ändring genomförs
utan finansiering. Det finns enligt motionärerna inte heller
något behov av att nu fatta beslut om bidragets nivå fr.o.m. den
1 januari 1996 utan även denna fråga bör kunna tas upp vid ett
senare tillfälle när utredningens resultat föreligger.
Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att
regeringens förslag om en höjning av studiebidraget avslås.
Motionären hänvisar till att studiestödssystemet kommer att bli
föremål för utredning.
Utskottet har i det föregående avstyrkt de förslag till
förändringar som regeringen lagt fram och som avses finansiera
den föreslagna höjningen av studiebidraget. Utskottet avstyrker
därför även förslaget om en bidragshöjning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ett reformerat studiestöd
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf48 i denna del,
1993/94:Sf49 yrkande 5, 1993/94:Sf51 yrkandena 1--3,
1993/94:Sf503, 1993/94:Sf504, 1993/94:Sf509, 1993/94:Sf512,
1993/94:Sf515, 1993/94:Sf517 yrkandena 1--5, 1993/94:Sf519,
1993/94:Sf520, 1993/94:Sf526, 1993/94:Sf527 yrkandena 1--4,
1993/94:Ub365 yrkande 16, 1993/94:Ub635, 1993/94:Ub903 yrkande
6 och 1993/94:A815 yrkande 33,
2. beträffande en sammanläggning av svux och svuxa
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi55 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
denna del,
3. beträffande premier vid snabb återbetalning av lån
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf525,
4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del
beslutar avslå det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget
om studiebidrag i förhållande till prestation,
res. 1 (m, fp, c, kds)
5. beträffande deltidsstudier i komvux
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i
proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande
deltidsstudier i komvux,
res. 2 (m, fp, c, kds)
6. beträffande deltidsstudier på folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf48 i denna del,
7. beträffande återbetalningssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del, 1993/94:Sf49 yrkandena 2--4 och 1993/94:Sf50 i denna del
beslutar avslå förslaget i proposition 1993/94:156 om
godkännande av vad regeringen förordat om återbetalningssystemet
under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5 och 7.6,
res. 3 (m, fp, c, kds)
8. beträffande studiebidragets nivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i
proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av
studiebidragets nivå,
res. 4 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt avslår de
vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.
res. 5, 6 och 7 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2 och 4
Stockholm den 26 maj 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin
(fp), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),
Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson
(nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt
Lindqvist (s) och Rune Backlund (c).
Reservationer
1. Studiebidrag i förhållande till prestation (mom. 4)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "efter
prestation." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening visar den analys som genomförts att
studiestödet inte ger en tillräcklig stimulans att hushålla med
studiemedel och studietid. Beräkningar visar att avskrivningarna
i framtiden kan komma att öka till mycket stora belopp. Det
finns därför anledning att så snabbt som möjligt söka få till
stånd en bättre stimulans till studier och minskad
skuldsättning.
Det förslag om studiebidrag i förhållande till utbildningens
omfattning som läggs fram i propositionen har detta syfte och
bör enligt utskottets mening genomföras som ett första steg i en
reformering av studiestödet. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del
beslutar bifalla det i proposition 1993/94:156 framlagda
förslaget om studiebidrag i förhållande till prestation.
2. Deltidsstudier i komvux (mom. 5)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med "på
folkhögskola." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att studiestödet inte
stimulerar de studerande att ta kurser som de inte behöver, och
utskottet tillstyrker därför förslaget att studiemedel för
studerande i statlig och kommunal vuxenutbildning skall kunna
avpassas till studiernas omfattning.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande deltidsstudier i komvux
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i
proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande
deltidsstudier i komvux.
3. Återbetalningssystemet (mom. 7)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "regeringens
förslag." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det en väsentlig nackdel med
dagens återbetalningssystem att låntagaren inte direkt kan
påverka storleken på inbetalningarna annat än genom s.k.
frivilliga inbetalningar. Det är som en följd härav svårt att
överblicka när en skuld kommer att vara slutbetald. Det finns
också många som känner en oro över att skulden stiger i början
av återbetalningsperioden trots att stora inbetalningar görs.
En annan väsentlig nackdel är att systemet kan inbjuda till
onödigt hög skuldsättning eftersom skuldens storlek inte
påverkar de årliga avgifterna. Till detta bidrar bestämmelsen om
avskrivning av skulden vid 65 års ålder.
Utskottet anser att återbetalningssystemet bör förändras på
det sätt regeringen föreslår och tillstyrker att de riktlinjer
som regeringen redovisat i denna del godkänns.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande återbetalningssystemet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del, 1993/94:Sf49 yrkande 2 och 1993/94:Sf50 i denna del och med
bifall till proposition 1993/94:156 godkänner vad regeringen
förordat om återbetalningssystemet under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5
och 7.6,
4. Studiebidragets nivå (mom. 8)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2.
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "en bidragshöjning."
bort ha följande lydelse:
De besparingar som utskottet tillstyrkt i det föregående
(reservationerna 1 och 2) gör det möjligt att höja
studiebidragets andel till 30 % av totalbeloppet. Räknat på 1994
års basbelopp innebär detta en höjning av studiebidraget med 160
kr per månad.
Utskottet tillstyrker således även regeringens förslag om en
höjning av studiebidraget.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande studiebidragets nivå
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna
del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i
proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av
studiebidragets nivå.
5. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 4
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid
bifall till reservationerna 1, 2 och 4 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar
de vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.
6. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 1 och avslag på
reservation 2
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid
bifall till reservation 1 och avslag på reservation 2 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)
dels att 4 kap. 24 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4
kap. 24 a och 24 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 24 §
Studiebidraget utgör 2,71 Om inte annat följer av
procent av basbeloppet för bestämmelse som avses i 24
varje hel, sammanhängande a § utgör studiebidraget
tidsperiod om 15 dagar för 2,71 procent av basbeloppet
heltidsstuderande och om 30 för varje hel,
dagar för sammanhängande tidsperiod
deltidsstuderande. Är den om 15 dagar för
studerande för denna heltidsstuderande och om 30
tidsperiod enligt 10, 13, 16, dagar för
19 och 21--23 §§ inte deltidsstuderande. Är den
berättigad till fullt studerande för denna
studiemedel skall av tidsperiod enligt 10, 13, 16,
minskningen så stor andel 19 och 21--23 §§ inte
falla på studiebidraget som berättigad till fullt
detta bidrag utgör av fullt studiemedel skall av
studiemedel. minskningen så stor andel
falla på studiebidraget som
bidraget utgör av fullt
studiemedel.
Utgående studiemedel Utgående studiemedel
utgör i första hand utgör i första hand
studiebidrag. Återstoden studiebidrag. Återstoden
utgör studielån. utgör studielån. Av 24 a
och 24 b §§ följer
dock att studiemedel kan
lämnas i form av enbart
studielån.
4 kap. 24 a §
I fråga om studerande vid
utbildningar som omfattas av
det poängsystem som
gäller för statliga
universitet och högskolor
får regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att
det studiebidrag som annars
skulle lämnas enligt 24
§ skall minskas eller
ökas i förhållande
till tidigare studieresultat.
4 kap. 24 b §
I fråga om studerande vid
andra utbildningar än
sådana som avses i 24 a
§ får regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att
studiemedel i form av
studiebidrag får lämnas
endast för den tid som
enligt fastställd
studieplan motsvarar
utbildningens totala
omfattning och längd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
7. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 2 och avslag på
reservation 1
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och
Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid
bifall till reservation 2 och avslag på reservation 1 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs
dels att 4 kap. 24 § och 7 kap. 7 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4
kap. 14 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 14 §
Till en studerande i kommunal
och statlig vuxenutbildning
som bedriver studier på mer
än halvtid men mindre än
heltid får storleken av
utgående studiemedel
bestämmas i
förhållande till
studiernas omfattning.
Föreskrifter om
tillämpningen av första
stycket meddelas av regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
4 kap. 24 §
Studiebidraget utgör 2,71 Studiebidraget utgör 2,71
procent av basbeloppet för procent av basbeloppet för
varje hel, sammanhängande varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för tidsperiod om 15 dagar för
heltidsstuderande och om 30 heltidsstuderande och om 30
dagar för dagar för
deltidsstuderande. Är den deltidsstuderande. Är den
studerande för denna studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, tidsperiod enligt 10, 13, 14,
19 och 21--23 §§ inte 16, 19 och 21--23 §§
berättigad till fullt inte berättigad till fullt
studiemedel skall av studiemedel skall av
minskningen så stor andel minskningen så stor andel
falla på studiebidraget som falla på studiebidraget som
detta bidrag utgör av fullt bidraget utgör av fullt
studiemedel. studiemedel.
Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör studielån.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap. 7 §
Till en studerande som är Till en studerande som är
medlem i arbetslöshetskassa medlem i arbetslöshetskassa
och som uppfyller villkoren och som uppfyller villkoren
för ersättning från för ersättning från
kassan vid arbetslöshet kassan vid arbetslöshet
eller har uppburit eller har uppburit
ersättning från någon ersättning från någon
arbetslöshetskassa under arbetslöshetskassa under
den längsta tid som den längsta tid som
ersättning kan betalas ut, ersättning kan betalas ut,
utgår vuxenstudiestöd lämnas vuxenstudiestöd
enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b
§§. §§.
Till annan studerande utgår Till annan studerande
särskilt vuxenstudiestöd lämnas särskilt
enligt bestämmelserna i 8, vuxenstudiestöd enligt
8 a och 8 b §§. bestämmelserna i 8, 8 a och
8 b §§.
Till en studerande i kommunal
och statlig vuxenutbildning
som bedriver studier på mer
än halvtid men mindre än
heltid får storleken av det
vuxenstudiestöd, som annars
skulle lämnas enligt
föreskrifterna i första
och andra stycket,
bestämmas i
förhållande till
studiernas omfattning.
Föreskrifter om
tillämpningen av tredje
stycket meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa.
Särskilt yttrande
Ett reformerat studiestöd (mom. 1)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt
Lindqvist (alla s) anför:
Nya studier visar att Sverige i en internationell jämförelse
har en låg andel ungdomar som går vidare till
högskolestudier och att andelen av arbetskraften som har en
högskoleutbildning är låg. Utbildningen har en helt avgörande
betydelse för landets framtida konkurrenskraft och ekonomiska
tillväxt och därmed för våra möjligheter att värna om välfärden.
I motion Sf512 har Birgitta Dahl m.fl. (s) lagt fram
riktlinjer för ett studiestöd för framtidens kunskaps- och
kompetensbehov. Det nya systemet möjliggör alla slags studier
samtidigt som det rymmer möjligheter till att särskilt stimulera
vissa angelägna studier och/eller vissa i utbildningshänseende
eftersatta grupper av studerande.
I det nya systemet skall alla studerande i högskola och
studerande mellan 20 och 25 år i grundläggande utbildning för
vuxna och gymnasial utbildning ha rätt till ett grundbelopp som
motsvarar studiemedlens nivå (i dag 6 700 kr per månad) och är
knutet till löneutvecklingen. De som går i grundläggande
utbildning för vuxna eller i gymnasial utbildning och är äldre
än 25 år skall dessutom ha rätt till ett tilläggsbelopp som är
så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den
faktiska dagpenningen från a-kassan. Den övre åldersgränsen för
rätt till studiestöd skall höjas till 50 år med möjlighet till
en bedömning av behovet av utbildning och stöd i huvudsak på
arbetsmarknadspolitiska grunder även i åldrarna 50 till 60 år.
Bidraget skall vara 40 % av totalbeloppet, men det bör vara
ett mål att höja bidragsdelen till 50 %. När det gäller
studerande över 20 år i grundskoleutbildning och utbildning som
anvisats av arbetsmarknadsskäl bör hela stödet utgå som bidrag
eftersom alla måste ges en reell möjlighet att förvärva
grundskolekompetens. De som är äldre än 25 år och läser
basämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på
gymnasienivå bör få hela grundbeloppet i bidrag. På sikt bör
även denna grupp få tilläggsbeloppet som bidrag.
I det nya systemet bör statsbidrag utgå för
rekryteringsfrämjande åtgärder. Det bör finnas möjlighet att
överklaga beslut om studiestöd till en särskild
överklagandenämnd med företrädare för de studerande,
utbildningsanordnarna och arbetslivet.
Det nya systemet innebär att bidragsandelen höjs och kommer
härigenom att leda till kraftigt minskade lånebehov. Härtill
kommer det ökade demokratiska inflytandet över besluten. I det
nya systemet kan återbetalningsvillkoren därför skärpas något
för att uppnå en bättre balans mellan in- och utflöde i
systemen. Den årliga avgiften i återbetalningssystemet bör i så
fall höjas från 4 till 5 % av den sammanräknade inkomsten vid
inkomster över den s.k. brytpunkten i skattesystemet. Vid
inkomster över 300 000 kr bör avgiften sättas till 6 %. Man bör
också överväga en ordning där den som erhåller studiestöd i
åldrarna 50 till 60 år skall vara återbetalningsskyldig i 15 år.
För grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial
nivå skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av
heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för
högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och
100 % av heltidsstudier. För att studiestödsresurserna skall
användas så effektivt som möjligt skall antalet terminer med
studiestöd vara begränsat och en viss meritprövning finnas.
Det studiestöd som i dag utges till gymnasiestuderande fram
t.o.m. den vårtermin då den studerande fyller 20 år bör ingå i
det nya stödsystemet.
Genom att det nya studiestödet utgör ett sammanhållet och
genomarbetat regelsystem görs betydande samordningsvinster i
förhållande till dagens studiefinansieringssystem.
Vi anser att ett reformerat studiefinansieringssystem bör ha
den inriktning som redovisas i motion Sf512 och står således
bakom motionärernas förslag.
Med hänsyn till att frågan om ett reformerat studiestödssystem
skall behandlas av en utredning med parlamentariska inslag och
då utredningen enligt utskottets skrivning skall beakta såväl de
utgångspunkter som regeringen redovisat som det förslag som
lagts fram i motion Sf512 ser vi inte något skäl att nu begära
ett ställningstagande från riksdagens sida och har därför inte
något yrkande i denna del.