Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU16

Bostadstillägg till pensionärer


Innehåll

1993/94
SfU16
FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition
1993/94:173 med förslag till bostadstillägg till pensionärer
jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen
och en motion som väckts under den allmänna motionstiden
1993/94.
I propositionen föreslås att det nuvarande kommunala
bostadstillägget (KBT) fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts av ett
statligt bostadstillägg.
Enligt förslaget skall bostadstillägg lämnas med 85 % av
bostadskostnaden per månad för del del av kostnaden som
överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. För pensionärer som bor i
tvåbäddsrum i särskild boendeform skall bostadstillägg inte
utges för kostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om
makar skall dock bostadstillägg beräknas på det först angivna
sättet.
Vid sidan av ett statligt bostadstillägg skall ett särskilt
bostadstillägg kunna lämnas om pensionärens inkomst, efter
avdrag för bostadskostnaden, understiger en skälig levnadsnivå.
Beträffande inkomstprövningen föreslås inga andra ändringar i
förhållande till nu gällande regler än att de s.k. fribeloppen,
750 kr för gift pensionär och 1 000 kr för annan pensionär,
avskaffas.
I propositionen föreslås vidare att bostadstillägg på mindre
belopp än 25 kr per månad inte skall betalas ut.
För att effektivisera hanteringen av bostadstilläggen föreslås
en ökning av möjligheterna till omräkning av dessa utan att den
berättigade först underrättas. Detta föreslås kunna ske vid
ändring av avtalspensioner eller annan pension grundad på
kollektivavtal. Detsamma föreslås gälla vid ändrad hyra eller
avgift för bostadsrätt under förutsättning att den berättigade
gett sitt medgivande härtill.
För att mildra effekten av de minskningar som vissa
pensionärer kommer att drabbas av vid övergången till det
föreslagna systemet föreslås att kommunerna under tiden fram
t.o.m. år 1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg.
Tillägget skall helt bekostas av kommunen.
Utskottet tillstyrker förslaget i dess helhet och avstyrker
bifall till motionerna.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och en
meningsyttring.

Propositionerna

I proposition 1993/94:100 har regeringen (Socialdepartementet)
i bilaga 6 under littera B 7 föreslagit riksdagen att i avvaktan
på en särskild proposition till Bidrag till kommunala
bostadsbidrag till folkpension för budgetåret 1994/95 beräkna
ett förslagsanslag på 6 700 000 000 kr.
I proposition 1993/94:173 om bostadstillägg till pensionärer
har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen
1. att anta de i propositionen framlagda förslagen till
 lag om bostadstillägg till pensionärer,
 lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
 lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring,
 lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
 lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
 lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.,
2. att till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret
1994/95 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 8
700 000 000 kronor.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:173
1993/94:Sf31 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utformning av bostadstillägg för boende i särskilda
boendeformer.
1993/94:Sf32 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformningen
av regler för det statliga bostadstillägget till folkpension
enligt vad i motionen anförts om det negativa utfallet för
låginkomstpensionärerna,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till
regler för ett statligt bostadsbidrag så att förändringen inte
drabbar låginkomstpensionärerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna med
en höjning av pensionstillskottet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bibehålla bidragsgolvet på 100 kr i
månaden.
1993/94:Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition
1993/94:173 vad avser bostadstilläggets storlek, beslutar att
bostadstillägg lämnas med 87,5 % för bostadskostnad mellan 165
kr och 4 000 kr per månad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunala tilläggsregler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadstillägg för boende i särskilda
boendeformer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omräkning av bostadstillägg vid höjd
pension respektive höjd hyra.
1993/94:Sf34 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt
nu är i fråga, beslutar att statligt bostadstillägg till
pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150
kr och 3 500 kr,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna att det statliga bostadstillägget bör ges
en sådan utformning att negativa omfördelningseffekter
minimeras.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Fi206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskottet från
55,5 till 60 % av ett helt basbelopp från den 1 juli 1994,
9. att riksdagen, om yrkande 8 bifalls, beslutar att höja
pensionstillskottet från 60 till 65 % av ett helt basbelopp från
den 1 juli 1995.

Utskottet

Inledning
KBT utges som en tilläggsförmån till den som är mantalsskriven
i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, omställningspension eller särskild
efterlevandepension. KBT utges dock inte till ålderspension för
tid före den månad den försäkrade fyller 65 år.
KBT är en inkomstprövad förmån och utges enligt grunder som
den enskilda kommunen bestämmer, vilket innebär att
bostadstillägget kan variera kommunerna emellan. KBT skall dock
lägst utges med belopp som svarar mot den del av
bostadskostnaden som enligt föreskrifter som regeringen meddelar
skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller att kommunerna får statsbidrag
med 70 % av kostnaderna för KBT mellan en nedre gräns på 150 kr
och en övre gräns på 3 500 kr. Detta sker under förutsättning
att kommunen täcker minst 85 % av den månatliga boendekostnaden
som ersätts av KBT. För boendekostnader utanför detta intervall
utges inte statsbidrag och inte heller för KBT som ersätter mer
än 90 % av bostadskostnaden. För att pensionärer inte skall
drabbas av de fr.o.m. den 1 januari 1994 sänkta
ersättningsgraderna gäller, för att få rätt till statsbidrag,
att en kommun som i oktober 1993 enligt sina grunder täckte
högst 90 % av den då statsbidragsgrundande bostadskostnaden inte
får sänka ersättningsgraden.
Inkomstprövningsreglerna, som är fastlagda i lag, innebär att
bostadstillägget minskas med 35 % av den pensionsberättigades
årsinkomst som överstiger för den som är gift 750 kr och för
annan pensionär 1 000 kr (fribeloppen). Till den del
årsinkomsten överstiger 1,5 basbelopp minskas dock
bostadstillägget med 40 % av inkomsten. Som inkomst räknas inte
folkpension eller ATP till den del pensionen föranlett minskning
av pensionstillskott, allmänt barnbidrag eller vissa andra
ersättningar. För en ålderspensionär beaktas inte heller inkomst
av anställning eller aktiv näringsverksamhet. Förmögenhet
beaktas däremot vid inkomstprövningen. Avkastningen på
förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade värdet.
Förmögenhetens avkastning skall höjas med 10 % av det belopp
varmed för den som är gift förmögenheten överstiger 60 000 kr
och för annan 75 000 kr.
Ett särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) kan utges till
pensionärer som har inkomster, som efter avdrag för skälig
bostadskostnad, understiger kommunens socialbidragsnorm eller
det högre belopp som följer av Socialstyrelsens
socialbidragsnorm. Fr.o.m. den 1 januari 1993 utges statsbidrag
med 100 % av kommunens kostnader för SKBT.
Sedan den 1 mars 1993 får kommunerna bestämma skäliga avgifter
för särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 §
socialtjänstlagen. Statsbidrag kan utges för KBT också till
personer i dessa boendeformer under förutsättning att
boendekostnaden inte är inkomstrelaterad eller utgör del av
avgiften för t.ex. service och vård.
I KBT-utredningens betänkande Bostadsstöd till pensionärer
(SOU 1992:21) föreslogs att bostadsstödet skulle förstatligas
med ett enhetligt bostadstillägg för pensionärer över hela
landet fr.o.m. den 1 juli 1993. I proposition 1992/93:134 om
förändringar i de kommunala bostadstilläggen för år 1993
anfördes att avsikten är att förstatliga bostadsstödet först
fr.o.m. år 1995. De fr.o.m. den 1 januari 1994 genomförda
förändringarna av KBT (prop. 1993/94:5, bet. 1993/94:SfU3) har
skett i syfte att utjämna skillnaderna i bostadsstödet mellan
kommunerna i landet och därmed utgöra ett steg i riktning mot
ett helt statligt system för bostadsstöd till pensionärer.
Nytt system för bostadstillägg
Regeringen föreslår i propositionen att det nuvarande
kommunala bostadstillägget den 1 januari 1995 ersätts med ett
statligt bostadstillägg.
I propositionen anförs att eftersom folkpension och
pensionstillskott inte är tillräckliga för att täcka
levnadsomkostnader och en normal bostadshyra bör bostadsstödet
till pensionärer ses som en del av det allmänna pensionssystemet
för vilket staten har ett helhetsansvar. Det är enligt
regeringen inte acceptabelt att det allmänna pensionssystemet
ger olika utfall beroende på var i Sverige man bor, och staten
bör därför ta över ansvaret för bostadsstödet.
De föreslagna reglerna skall enligt propositionen gälla lika
för alla pensionärer, vilket bl.a. innebär att handikappade
pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än
andra pensionärer. Regeringen anser att såväl ansvar som
kostnader för handikappades boende även fortsättningsvis skall
vara en kommunal angelägenhet.
I propositionen föreslås att den övre gränsen för
bostadskostnaden för vilken ersättning utges höjs till 4 000 kr
och att ersättningsgraden skall vara 85 %. Enligt propositionen
innebär detta att många pensionärer får sänkt bostadstillägg.
För att mildra följderna av denna förändring föreslås att den
nedre gränsen för ersättning av bostadskostnaden sänks från 150
till 100 kronor i månaden. Dessa förändrade nivåer innebär
enligt vad som uppges i propositionen att pensionärer med höga
hyror kan få upp till 300 kronor mer i bostadstillägg per månad,
medan pensionärer med medelhöga hyror får sänkt bostadstillägg
med som mest 125 kronor per månad.
Regeringen anser att kommunernas avgiftssättning för boendet i
främst flerbäddsrum inte fungerar tillfredsställande för att
avgifterna på ett godtagbart sätt skall kunna utgöra underlag
för ett bostadstillägg som i sin helhet bekostas av staten. I
propositionen framhålls att ett viktigt socialpolitiskt mål är
att de pensionärer som önskar ha ett eget rum skall ha möjlighet
till det. Regeringen anser det också angeläget att incitamentet
för att bibehålla flerbäddsrum motverkas.
Regeringen framhåller i propositionen att bostadstillägg även
i fortsättningen skall kunna lämnas för boende i särskilda
boendeformer. I propositionen föreslås dock en begränsning
innebärande att bostadstillägg endast kan utges till boende i en
eller tvåbäddsrum i denna boendeform. För pensionär boende i
tvåbäddsrum föreslås att bostadstillägg inte skall lämnas för
bostadskostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om
makar skall dock de ovan föreslagna reglerna gälla.
I propositionen föreslås vidare att ett särskilt
bostadstillägg skall kunna betalas ut utöver det nya statliga
bostadstillägget. Det särskilda bostadstillägget föreslås utgå
till den pensionär vars inkomst, efter det att en skälig
bostadskostnad är betald, understiger en skälig levnadsnivå. I
propositionen uppges att vad som skall anses utgöra en skälig
bostadskostnad respektive en skälig levnadsnivå skall preciseras
i en förordning som utfärdas av regeringen. Beloppen för en
skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå bör enligt
propositionen knyta an till de normer som fastställs av
Socialstyrelsen.
För att effektivisera adminstrationen samt för att minska
kostnaderna föreslår regeringen att bostadstillägg skall få
räknas om utan föregående underrättelse till den berättigade när
avtalspension eller motsvarande pension som följer av
kollektivavtal ändras. Detsamma föreslås kunna gälla vid
hyresändringar under förutsättning att pensionären medgett att
så får ske.
I propositionen föreslås också att de s.k. fribeloppen slopas
vid inkomstprövningen, med hänvisning till att dessa mist sitt
ursprungliga syfte att göra det möjligt att ha en sidoinkomst
som inte reducerar bostadstillägget. Enligt propositionen
innebär detta att alla pensionärer som har en inkomst
överstigande folkpension och pensionstillskott samt fribeloppen
får ett minskat bostadstillägg med 22--33 kr per månad.
Slopandet av fribeloppen innebär enligt propositionen minskade
utgifter med 160 miljoner kronor per år.
Enligt gällande bestämmelser betalas KBT ut till
pensionsberättigad oavsett beloppets storlek, och det förekommer
att pensionärer får KBT med endast en krona per månad. Sådana
utbetalningar sker samtidigt med utbetalning av pensionen och
innebär därför praktiskt taget inga extra kostnader för
administration. Enligt propositionen förorsakar dock
utbetalningen av små belopp irritation och kan därmed leda till
minskat förtroende för systemets effektivitet. I propositionen
föreslås därför att bostadstillägg på mindre belopp än 25 kr
inte skall betalas ut.
 Bestämmelserna om bostadstillägg föreslås intagna i en
särskild lag, Lagen om bostadstillägg till pensionärer. Som en
följd av de föreslagna förändringarna föreslås att de nuvarande
reglerna om hustrutillägg överförs i huvudsak oförändrade till
en särskild lag. Förslaget innebär också följdändringar i en rad
andra lagar.
I övergångsreglerna föreslår regeringen att kommunerna under
åren 1995--1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg
för att mildra effekten av de minskningar som vissa pensionärer
drabbas av vid övergången till ett enhetligt system. Sådant
kompletterande bostadstillägg skall bekostas av kommunen.
I motion Sf32 yrkande 1 av Berith Eriksson m.fl. (v) hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av
regler för de statliga bostadstilläggen. I yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett nytt
förslag till statligt bostadsstöd. Motionärerna framhåller att
det är äldre pensionärer i äldre hus, särskilt kvinnor, som
kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Motionärerna vill
att regeringen gör en översyn av konsekvenserna för olika
grupper av pensionärer och återkommer med ett nytt förslag till
ett bidragssystem som inte drabbar låginkomstpensionärer.
Motionärerna framhåller vidare att man inom ramen för den
föreslagna översynen vill att regeringen motiverar förekomsten
av den nedre gränsen på 100 kr för ersättning av bostadskostnad.
Motionärerna menar att en bättre åtgärd är att avskaffa denna
nedre gräns och samtidigt sänka taket för ersättningen med 100
kr. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande härom.
I samband med behandlingen av proposition 1993/94:5 om
kommunala bostadstillägg för år 1994, vari bl.a. aviserades en
ändring av statsbidragsreglerna för år 1994, anförde utskottet
att ändringarna i fråga innebar ett ytterligare steg i riktning
mot ett enhetligt ersättningssystem och mot ett bostadstillägg
som i större utsträckning fungerar som ett högkostnadsskydd
(bet. 1993/94:SfU3). I propositionen föreslås nu att ett helt
statligt ersättningssystem införs fr.o.m. år 1995 och en
ytterligare utbyggnad av högkostnadsskyddet. Utskottet anser att
det föreliggande förslaget är väl avvägt och finner inte
anledning till ytterligare utredning och analys av
bostadstilläggets utformning. Utskottet avstyrker bifall till
motion Sf32 yrkandena 1, 2 och 4.
Bostadstilläggets storlek
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) framhålls att
regeringens förslag i många fall innebär sänkta bostadstillägg
för pensionärer med låga pensioner och med bostadskostnader som
-- i vissa fall med ganska betydande belopp -- understiger 3 700
kr per månad. Pensionärer som har liten ekonomisk marginal har
enligt motionärerna svårt att klara sådana sänkningar av den
disponibla inkomsten. Motionärerna anser det som mest angeläget
att den del av bostadskostnaden minskas som pensionären själv
skall ersätta. I yrkande 1 begär motionärerna ett beslut om att
bostadsstödet skall utges efter 87,5 % av kostnaderna inom det
bidragsberättigade intervallet. Eftersom en sådan höjning av
procentsatsen medför ökade kostnader för bostadstilläggen
föreslår motionärerna att den nedre gränsen för bostadstillägg
höjs till 165 kr/månaden.
I motion Sf34 av Arne Jansson (nyd) anförs att det saknas
anledning att frångå de ersättningsregler som minst hälften av
landets kommuner tillämpar. Regeringens förslag innebär
försämringar för närmare fyra femtedelar av de berörda
pensionärerna, och motionären kan inte acceptera de orättvisa
omfördelningar som förslaget medför. I yrkande 1 begärs att
riksdagen avslår regeringens förslag till beräkning av
bostadstilläggets storlek och beslutar att det statliga
bostadstillägget till pensionärer skall utges med 90 % av
bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr per månad. I
yrkande 2 begärs att, om yrkande 1 inte bifalls, det statliga
bostadstillägget utformas så att negativa omfördelningseffekter
minimeras.
Det av regeringen föreslagna systemet innebär att
bostadstillägg lämnas med 85 % av bostadskostnaden per månad av
den del som överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. Systemet
innebär att den som har låg hyra och låg inkomst kan få ett
sänkt bostadstillägg. I propositionen betonas att det föreslagna
systemet syftar till att dels fungera som ett högkostnadsskydd
och dels verka kostnadsdämpande. Utskottet ansluter sig till
denna bedömning och anser att beräkningen av bostadstilläggets
storlek fått en rimlig och väl avvägd utformning. Ett
genomförande av förslaget i motion Sf33 skulle enligt utskottets
uppfattning inte kompensera de sämst ställda pensionärerna annat
än i relativt ringa omfattning. Att såsom föreslås i motion Sf34
ersätta bostadskostnaden med 90 % i intervallet 150--3 500 kr
skulle innebära att systemets funktion som högkostnadsskydd
urholkades, och utskottet ifrågasätter också om förslaget inte
innebär ökade kostnader för bostadstilläggen.
Med beaktande av det anförda tillstyrker utskottet bifall till
propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionerna
Sf33 yrkande 1 och Sf34 yrkandena 1 och 2.
Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer
Socialstyrelsen fick i samband med beslutet om avgifter inom
äldre- och handikappomsorgen i uppdrag att noga följa
utvecklingen och utformningen av kommunernas avgiftssystem.
Slutrapporten, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1994:1
De nya avgifterna för äldre- och handikappomsorg, grundar sig på
en enkätundersökning till 95 kommuner och djupintervjuer. Av
rapporten framgår bl.a. att den genomsnittliga hyran för
flerbäddsrum på sjukhem är lägre än den för enkelrum på både
ålderdomshem och på sjukhem. Kommunernas hyror för en plats i
flerbäddsrum varierar mellan drygt 600 kr och knappt 2 300 kr i
månaden. Effekten av hyressättning i kombination med KBT i
flerbäddsrum kan bli att kommunens totala hyresintäkt från ett
rum med fyra boende kan uppgå till 7 000--8 000 kr i månaden,
vilket är mer än dubbelt så mycket som intäkten från det dyraste
enbäddsrummet i det material som rapporten bygger på.
Magnus Persson (s) anför i motion Sf31 att dagens regler om
KBT ofta ger helt otillräckligt tillskott till en många gånger
låg pension. Med hittillsvarande metoder och styrmedel har man
inte, enligt motionären, lyckats höja standarden för de äldres
boende på ett acceptabelt och likvärdigt sätt kommunerna
emellan. Han begär ett tillkännagivande om att ett grundläggande
normsystem bör införas för att alla skall garanteras tillgång
till en rimlig boendestandard för boende i särskilda
boendeformer.
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) ifrågasätts om boende
i flerbäddsrum i normalfallet skall kunna betraktas som ett eget
boende. Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att återkomma med förslag angående vilka krav man bör
ställa på vad som skall betraktas som eget boende och
möjligheterna att få bostadstillägg i sådana sammanhang.
Motionärerna anser det även nödvändigt att se över det samlade
avgiftsuttaget för boende i särskilda boendeformer. I yrkande 3
begärs ett tillkännagivande härom.
Som framgått ovan anser regeringen att kommunernas
avgiftssättning för boende i flerbäddsrum inte fungerat
tillfredsställande för att avgifterna på ett godtagbart sätt
skall kunna fungera som underlag för ett bostadstillägg som i
sin helhet bekostas av staten. I propositionen framhålls att den
föreslagna konstruktionen i sig inte innehåller kostnadsdämpande
moment. Även om bostadskostnaderna fastställs på ett rimligt
sätt riskerar därför ett sådant system på sikt att bli
kostnadsdrivande. Regeringen har enligt vad som framhålls i
propositionen övervägt om normer bör införas för vilken
bostadskostnad i särskilda boendeformer som högst kan ligga till
grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan statlig
reglering är dock enligt propositionen inte önskvärd och bör om
möjligt undvikas.
Enligt utskottets uppfattning är det inte tillfredsställande
att det mellan kommunerna och inom de särskilda boendeformerna
finns så stora variationer som framgår av Socialstyrelsens
rapport när det gäller hyressättningen. Särskilt gäller detta
vid boende i flerbäddsrum. Propositionens förslag om att
begränsa rätten till bostadstillägg till att avse
bostadskostnaden i en- eller tvåbäddsrum löser inte de problem
som påtalats. För att en boendeavgift skall kunna tas ut och
ligga till grund för ett bostadstillägg borde det enligt
utskottets mening vara fråga om att boendet innebär ett moment
av självständigt förfogande över det upplåtna utrymmet på samma
sätt som förutsätts i hyreslagstiftningen. Utskottet
ifrågasätter därför om boende i tvåbäddsrum i andra fall än när
det rör sig om två makar eller andra närstående som själva valt
att dela rum kan betraktas som ett eget boende.
Utskottet är väl medvetet om att frågan om en lämplig gräns i
nämnda hänseende rymmer många aspekter. Av Socialstyrelsens
utredning framgår att en generös gränsdragning vad avser
flerbäddsrum medför styreffekter som kan gynna kommunerna
ekonomiskt och för de boende -- beroende på deras ekonomi --
vara såväl positiva som negativa. Vidare kan incitamenten för
att skapa fler enbäddsrum minska.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen
ytterligare bör, med hänvisning till vad som ovan anförts,
överväga vilka krav som bör ställas för att boende i särskilda
boendeformer skall anses vara sådant eget boende som bör
föranleda att en särskild boendeavgift kan tas ut och därmed
också berättiga till bostadstillägg. Till dess dessa
överväganden redovisats till riksdagen godtar utskottet
regeringens förslag om rätt till bostadstillägg för
bostadskostnad vid boende i en- eller tvåbäddsrum. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motionerna Sf31 och Sf33 yrkande 3.

Omräkning av bostadstillägg
I propositionen uppges att ca 400 000 KBT-tagare årligen får
sina pensioner omräknade när pensionsförmånerna ändras. Något
lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående
kommunicering räkna om KBT när privata avtalspensioner ändras
finns inte. De vanligaste pensionerna av detta slag är
SPP-pension, STP-pension och AGS-ersättning. Ca 150 000
KBT-tagare har någon av dessa pensioner. I propositionen
framhålls att den nuvarande hanteringen av KBT-omräkningar när
avtalspensioner ändras är omständlig och resurskrävande. Det tar
också tid innan alla omräkningar är klara vilket medför att ett
för högt KBT betalas ut under någon tid. Mot bakgrund härav
föreslås i propositionen att bostadstillägg får räknas om utan
föregående underrättelse när avtalspension eller motsvarande
pension som följer av kollektivavtal ändras. På detta sätt
skapas enligt propositionen förutsättningar för framtida
omräkningar via ADB.
I propositionen föreslås vidare som framgått ovan att
bostadstillägg skall få räknas om, när det bedöms lämpligt, utan
föregående underrättelse till den bidragsberättigade om hyra
eller avgift ändras för hyres- eller bostadsrättslägenhet. En
förutsättning härför skall vara att den bidragsberättigade
frivilligt vill delta i en sådan omräkning. För att omräkningen
skall kunna vara effektiv fordras maskinell omräkning. Detta
kräver att lokala ADB-register upprättas och att lokala
samkörningar av register görs. Sådan omräkning och
registerhållning kräver ADB-stöd vilket är tillståndspliktigt
enligt datalagen. F.n. bereds frågan om en
socialförsäkringsregisterlag inom Socialdepartementet, och en
proposition om detta planeras till våren 1994. I den nu
föreliggande propositionen framhålls vidare att en omräkning av
detta slag normalt kommer att leda till högre bostadstillägg.
Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas
ansvaret för förändringen av bostadstillägget och att systemet
inte uppfattas som tvingande. Enligt propositionen är det
således väsentligt att systemet bygger på frivillighet så att
varje pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne
skall delta eller avstå från att vara med i
omräkningsförfarandet.
Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion Sf33 att de är
positiva till att förenklingar görs när det gäller att betala ut
olika socialförsäkringsförmåner. De finner det dock
otillfredsställande att man skall tillämpa ett förfarande vid
omräkning av bostadstillägget vid ändrade avtalspensioner och
ett annat vid ändrad hyra. Motionärerna förutsätter att dessa
synpunkter beaktas i samband med utformningen av den lag om
socialförsäkringsregister som förbereds inom
Socialdepartementet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande
härom.
Utskottet delar uppfattningen att en omräkning av
bostadstillägg vid förändrad hyra eller avgift inte skall göras
utan pensionärens medgivande och utskottet avstyrker bifall till
motion Sf33 yrkande 4.
Övergångsbestämmelser
I övergångsbestämmelserna till den nya lagen om bostadstillägg
föreslår regeringen att kommunerna under åren 1995--1998 skall
kunna lämna kompletterande bostadstillägg för att mildra
effekterna av den nu föreslagna reformen. I propositionen
framhålls att denna lösning bara är temporär och att det är
väsentligt att de kommunala tilläggsreglerna under
övergångstiden anpassas till de statliga reglerna. Avsikten är
enligt propositionen att anpassningen skall ske stegvis så att
alltför stora och plötsliga omställningar undviks. Regeringen
förutsätter i propositionen att en sådan anpassning sker utan
statlig reglering men framhåller att den noga kommer att följa
utvecklingen och, om det bedöms nödvändigt, senare kommer att
föreslå en anpassning av reglerna.
I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) erinras om att
avsikten är att ett reformerat pensionssystem skall träda i
kraft år 2000. Motionärerna anser att reglerna om bostadsstöd
måste anpassas till nya regler i ett sådant pensionssystem och
att man bör ha en mer synkroniserad övergång till ett
bostadsstöd som är anpassat till de nya pensionsreglerna. I
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande härom.
Enligt vad som också framhålls i propositionen innebär
Pensionsberedningens förslag stora förändringar av de allmänna
pensionernas konstruktion. Enligt propositionen kräver detta
väsentliga förändringar av reglerna för inkomstprövning av
bostadstillägg för pensionärer. Nya regler härför bör emellertid
enligt propositionen inte utformas förrän riksdagen fattat
beslut om det nya pensionssystemet. Utskottet anser att frågan
om hur lång övergångstid som kommunerna skall ha på sig för att
trappa ner de bostadsförmåner som utges utöver ett statligt
bostadstillägg inte behöver vara beroende av hur reglerna i
övrigt kan komma att anpassas till ett nytt pensionssystem. Den
i propositionen föreslagna övergångstiden 4 år är enligt
utskottets uppfattning tillräcklig för en avveckling av de
kommunala förmånerna, och utskottet avstyrker bifall till motion
Sf33 yrkande 2.
Lagförslagen i övrigt
Utskottet föreslår vissa ändringar i regeringens förslag till
lag om bostadstillägg till pensionärer. I 6 § andra stycket bör
ett förtydligande ske av att minsta belopp som betalas ut, 25
kr, avser belopp per månad. I 15 § föreslås att även 16 kap. 5 §
AFL skall tillämpas på bostadstillägg enligt lagen. I övrigt har
utskottet ingen erinran mot förslagen. Utskottet överlämnar
lagförslaget 2.7 Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) till skatteutskottet, för att
förslaget som innebär en ändring av 19 § i lagen skall kunna
behandlas tillsammans med andra av regeringen framlagda förslag
till ändring i samma lagrum.
Medelsanvisning
I budgetpropositionen 1993/94:100 har, i avvaktan på den
föreliggande propositionen, föreslagits att till anslaget B 7.
Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95, skall
anslås 6 700 miljoner kronor, eller samma belopp som för
innevarande budgetår.
Enligt den förevarande propositionen har antalet KBT-tagare
under ett år ökat med ca 40 000 personer. Till en del förklaras
ökningen med att boende i särskilda boendeformer nu kan grunda
rätt till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock enligt
propositionen på att pensionärer tillkommit som inte tidigare
sökt KBT. Antalet KBT-tagare förväntas, enligt propositionen,
fortsätta att öka under år 1994. Kostnaderna för det statliga
bostadstillägget som föreslås i propositionen beräknas år 1995
uppgå till 10 300 miljoner kronor, vilket innebär 5 150
miljoner kronor för första halvåret 1995. För andra halvåret
1994 beräknas kostnaderna för statsbidragen till KBT till 3 550
miljoner kronor. Sammantaget skulle kostnaderna för budgetåret
1994/95 således uppgå till 8 700 miljoner kronor. I
propositionen föreslås att ett motsvarande belopp anvisas som
förslagsanslag för budgetåret 1994/95 under anslaget
Bostadstillägg för pensionärer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
I och med att staten tar över kostnaderna för bostadstillägget
fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär detta, enligt propositionen,
att den andel av kostnaderna -- för år 1995 beräknade till
3 090 miljoner kronor -- som inte täckts av statsbidrag och som
kommunerna slipper utge för KBT senare kommer att regleras
ekonomiskt mellan kommunerna och staten. I propositionen
framhålls vidare att bostadstillägg för närvarande betalas ut
för bostadskostnad utanför statsbidragsreglernas ramar till ett
värde av ca 500 miljoner kronor per år. När de kommunala
tilläggen successivt minskar kommer även kommunernas kostnader
att minska. Det ekonomiska utrymme som uppkommer för kommunerna
sammantaget får beaktas i kommande överläggningar.
Utskottet behandlar slutligen yrkande 3 i motion Sf32 av
Berith Eriksson m.fl. (v) och yrkandena 8 och 9 i motion Sf206
av Gudrun Schyman m.fl. (v) om att pensionstillskotten skall
höjas för att kompensera låginkomstpensionärerna för de ingrepp
som gjorts i reglerna om värdesäkring och utbetalning av
pensioner. I den senare motionen föreslås att
pensionstillskotten höjs fr.o.m. den 1 juli 1994 från 55,5 till
60 % av ett helt basbelopp och i händelse av bifall till detta
yrkande fr.o.m. den 1 juli 1995 till 65 % av ett helt basbelopp.
Utskottet kan inte tillstyrka att statens utgifter för
folkpensioner ökas i det rådande statsfinansiella läget och
avstyrker bifall till motionerna Sf32 yrkande 3 och Sf206
yrkandena 8 och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1, 2 och 4,
men. (v)
2. beträffande bostadstilläggets storlek
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Sf33 yrkande 1 och 1993/94:Sf34
yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg
till pensionärer såvitt avser 4 §,
res. 1 (nyd) - delvis
3. beträffande negativa omfördelningseffekter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf34 yrkande 2,
res. 1 (nyd) - delvis - villk.
4. beträffande särskilda boendeformer
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf31 och
1993/94:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. beträffande omräkning av bostadstillägg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf33 yrkande 4,
res. 2 (s)
6. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Sf33 yrkande 2 antar regeringens
förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser
punkt 4
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna,
res. 3 (s)
7. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om bostadstillägg till pensionärer till den del
förslaget inte berörts under momenten 2 och 6 och med de
ändringarna
dels att 6 § andra stycket erhåller följande lydelse:
Bostadstillägg betalas ut månadsvis. Beloppet avrundas till
närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv.
Bostadstillägg understigande tjugofem kronor per månad betalas
inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen sker dock
utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.,
dels att 15 § erhåller följande lydelse:
Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 5 § sjätte stycket om minskning av förmån vid
retroaktiv utbetalning,
16 kap. 12 § om utbetalning till annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av
ersättning,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala
myndigheter, arbetsgivare m.fl.,
b) lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
d) lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring,
e) lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
f) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
g) lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.,
8. beträffande anslag till Bostadstillägg till pensionärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1993/94:173 till Bostadstillägg till pensionärer
för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 8 700 000 000 kr,
9. beträffande höjt pensionstillskott
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf32 yrkande 3 och
1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9.
men. (v)
Stockholm den 26 april 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Birgitta Dahl
I beslutet under momenten 1--5, 7--9 har deltagit: Gullan
Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin
Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),
Margareta Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm
(s) Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson
(s), Bo Finnkvist (s) och Märtha Gårdestig (kds).
I beslutet under moment 6 har deltagit: Birgitta Dahl (s),
Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin
Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson
(s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Gustaf von Essen
(m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson
(s), Ingela Mårtensson (fp) och Ulf Kristersson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid behandlingen av momenten 1--5, 7--9 i ärendet.

Reservationer

1. Bostadstilläggets storlek och negativa
omfördelningseffekter (mom. 2 och 3)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Med beaktande" och slutar med "och 2." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det saknas anledning att frångå de av
flertalet kommuner tillämpade reglerna för beräkning av
bostadstilläggets storlek. Regeringens förslag leder enligt
utskottets uppfattning till omfördelningar som inte kan
accepteras. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion
Sf34 yrkandena 1 och 2 skall besluta att bostadstillägget till
pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150
kr och 3 500 kr per månad i likhet med vad som tillämpas i
flertalet kommuner. I dag har ca 240 av landets 286 kommuner en
ersättningsnivå för KBT på 90 % eller högre. Utskottet anser
att riksdagen i vart fall skall besluta om sådan utformning av
det statliga bostadstillägget att de påpekade negativa
omfördelningseffekterna minimeras.
dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bostadstilläggets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 1
samt med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Sf33 yrkande 1 antar förslaget till lag om
bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 4 § i följande
lydelse:
Bostadstillägg lämnas med 90 procent av bostadskostnaden
per månad för den del som överstiger 150 kronor men inte 3 500
kronor.
För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform
lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger
2 000 kronor per månad. I fråga om makar tillämpas dock första
stycket.
3. beträffande negativa omfördelningseffekter
(under förutsättning av avslag på moment 2)
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Omräkning av bostadstillägg (mom. 5)
Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud
Björnemalm, Bengt Lindqvist, Widar Andersson och Bo Finnkvist
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4." bort ha
följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till att administrationen av
bostadstilläggen förenklas och att åtgärder som underlättar
ADB-hanteringen i möjligaste mån tas till vara. Utskottet
ställer sig emellertid frågan varför man skall få räkna om
bostadstilläggen utan föregående underrättelse när en
avtalspension eller motsvaranden pension som följer av
kollektivavtal ändras, medan man skall ha pensionärens
medgivande när det gäller att räkna om bostadstillägget när
hyreskostnaden ändras. Rimligen bör man förfara på samma sätt i
båda situationerna. Utskottet förutsätter att dessa synpunkter
beaktas av regeringen i samband med utformningen av den lag om
socialförsäkringsregister som förbereds inom
Socialdepartementet. Detta bör riksdagen med bifall till motion
Sf33 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande omräkning av bostadstillägg
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Övergångsbestämmelser (mom. 6)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Bengt Lindqvist och Widar
Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att övergångstiden för kommunernas rätt att
utge bostadsförmåner utöver ett statligt bostadstillägg bör
anpassas till tidpunkten för ett nytt pensionssystem. Mot
bakgrund av att pensionsarbetsgruppen föreslagit att nya regler
om en garantipension som ersätter den nuvarande folkpensionen
skall träda i kraft år 2000 anser utskottet att de kommunala
tilläggsreglerna bör gälla fram till dess, dvs. under åren
1995--1999.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande
2 och med anledning av regeringens förslag antar förslaget till
lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser punkt 4
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i följande lydelse:
4. Under åren 1995--1999 får en kommun med egna medel lämna
kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För
sådant bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot.
Berith Eriksson (v) anför:
Vänsterpartiet ställer sig (mom. 1) positivt till att
bostadstilläggen för pensionärer tas över av staten men anser
att förslaget till utformning av bostadstilläggen inte kan
accepteras då det drabbar låginkomstpensionärerna. Förslaget
leder till att äldre pensionärer i äldre hus, och då särskilt
kvinnor, kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Det
saknas även i förslaget en beskrivning av hur förslaget drabbar
olika inkomstgrupper.
Vidare bör en samordning med det nya pensionssystemet göras i
samband med det statliga övertagandet av KBT, och denna
samordning bör vara klar när staten övertar ansvaret för KBT
från kommunerna. Regeringen bör även enligt min uppfattning få i
uppdrag av riksdagen att lägga fram ett nytt förslag till regler
för ett statligt bostadstillägg så att inte de sämst ställda
pensionärerna drabbas. Om ett s.k. "golv" för boendekostnaderna
bibehålls när ett nytt förslag till regler redovisas bör det
motiveras varför ett sådant bör finnas.
Vänsterpartiet anser vidare (mom. 9) att det bästa sättet att
höja låginkomstpensionärernas standard är genom att höja
pensionstillskottet. Jag föreslår att pensionstillskottet höjs
från nuvarande 55,5 % av basbeloppet reducerat med 2 % till 65
% av basbeloppet utan reduktion.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1 och 9 borde ha hemställt:
1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1,
2 och 4 och med avslag på proposition 1993/94:173 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
9. beträffande höjt pensionstillskott
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkande 3
och med anledning av motion 1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna
del.
I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga