Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i
proposition 1993/94:100 bilaga 9 under littera E. Studiestöd
m.m. Vidare behandlar utskottet proposition 1993/94:172 om
reserabatter m.m. och regeringens förslag till anslag under E 7.
Bidrag till vissa studiesociala ändamål samt en motion som
väckts med anledning av propositionen.
En proposition med förslag till vissa ändringar vid
tilldelning och återbetalning av studiestöd har aviserats till
riksdagen inom kort. Utskottet kommer i det sammanhanget att
behandla motioner från den allmänna motionstiden som tar upp mer
övergripande frågor om reformering av studiestödet. I det nu
förevarande betänkandet behandlas därför endast motioner med
anknytning till de nuvarande reglerna och förslag till
regeländringar samt till anslag för budgetåret 1994/95.
Utskottet biträder propositionerna. På förslag i en motion (s
och m) föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen
skyndsamt närmare bör låta utreda möjligheterna till ett
samordnat system för resesubventioner inom olika slag av
utbildningsverksamhet m.m. Därmed tillgodoses även en motion
(v). I övrigt avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionerna
Proposition 1993/94:100
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition
1993/94:100, bilaga 9 under littera E, föreslagit riksdagen att
under åttonde huvudtiteln
(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1994/95 anvisa ett ramanslag på 159 058 000 kr,
(E 2) till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett
anslag på 1 000 kr,
(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 2 209 357 000 kr,
(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,
(E 5)
1. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa
ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,
2. godkänna vad regeringen förordat om fördelning av medel
för vuxenstudiestöd,
(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 71 000 000 kr,
(E 7) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 beräkna
ett förslagsanslag på 104 435 000 kr,
(E 8)
1. anta regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 57 000 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Proposition 1993/94:172
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition
1993/94:172 om reserabatter för studerande, m.m. föreslagit
riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att låta Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas
budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor,
2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på
97 645 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Sf501 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående studiemedel till eleverna på Konstskolan Forum i Malmö
i avvaktan på att en konsthögskola i Malmö blir verklighet.
1993/94:Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ändring av åldersgränsen till 19 år för
rätt till studiemedel.
1993/94:Sf506 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dispens från Centrala studiestödsnämndens
regler beträffande studiemedel för studerande vid Malmö
Konstskola Forum.
1993/94:Sf508 av Lena Öhrsvik och Hans Dau (s, m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett heltäckande s.k. CSN-kort.
1993/94:Sf510 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att
handikapporganisationer ånyo skall beredas möjlighet att göra
kollektiva ansökningar där antalet studerande från resp. län
anges.
1993/94:Sf511 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att antalet studiemedelsterminer för
studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen
folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och
en eftergymnasial del.
1993/94:Sf513 av Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om sådan ändring av bestämmelserna
om studielån att dispens i särskilda fall kan medges för elever
som ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning
som inte är att betrakta som högskoleutbildning.
1993/94:Sf514 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vuxenstudiestöd till
yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa lärarutbildningar.
1993/94:Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av studiefinansiering för
YTH-studerande.
1993/94:Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilt vuxenstudiestöd och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa i s.k. YTH-utbildning.
1993/94:Sf521 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det angelägna i att en korrekt bedömning görs av att
kvaliteten på utländska universitet och högskolor är
tillräckligt hög för att svenska studiemedel skall kunna utgå.
1993/94:Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår förslaget om indragning av vuxenstudiestöd för
elever vid yrkesteknisk högskola, YTH.
1993/94:Sf523 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att särskilt vuxenstudiestöd skall gälla för
studier vid yrkesteknisk högskola (YTH).
1993/94:Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet för handikapporganisationer att
göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd m.m.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar 160 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till
försämring av studiestödet till de YTH-studerande.
1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag att
inte längre tilldela YTH-studerande särskilt vuxenstudiestöd.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till
försämring av studiestödet till de YTH-studerande,
23. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 3 Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 19 miljoner kronor utöver
regeringens förslag,
24. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 4 Studiemedel
m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 92 miljoner kronor utöver
regeringens förslag,
25. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 5
Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 576
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiestöd till YTH-studerande.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:172
1993/94:Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utvidga reserabattsavtalet till att
också omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.
Utskottet
Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet
Bestämmelser om rätt till olika former av studiestöd ges
huvudsakligen i studiestödslagen (1973:349) och
studiestödsförordningen (1973:418). Vidare finns bestämmelser i
lagen (1983:1030) och förordningen (1983:1031) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa. Enligt studiestödslagen utgår
studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för
studier vid en svensk läroanstalt till svensk studerande samt
till annan studerande som är bosatt i riket. Motsvarande gäller
för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om den studerande
inte är svensk medborgare utgår studiestöd dock endast om han
eller hon bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att
här vinna utbildning. För rätt till studiehjälp och studiemedel
för studier i utlandet krävs svenskt medborgarskap. Skall
studiestödet utges för studier i land utanför Norden krävs
dessutom att den studerande har varit folkbokförd i Sverige
under de senaste två åren.
Inom EG har utvecklats en rättspraxis rörande rätt till
studiestöd för vissa personer från ett annat medlemsland. Praxis
utgår från Romfördragets artikel 48 och rådets förordning (EEG)
nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria
rörlighet inom gemenskapen. Förordningen har i samband med att
EES-avtalet trätt i kraft införlivats med svensk rätt genom
lagen (1992:1163) och förordningen (1992:1164) om arbetskraftens
fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES). Enligt EES-avtalet åligger det svenska myndigheter och
domstolar att tolka de införlivade bestämmelserna i enlighet med
avgöranden som meddelats av EG-domstolen före undertecknandet av
avtalet i maj 1992.
I propositionen anförs att våra bestämmelser om studiestöd
inte i alla delar är förenliga med våra förpliktelser enligt
EES-avtalet. Även om rättsakter som införlivats med svensk rätt
skall tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i svenska
bestämmelser i övrigt på motsvarande område, finner regeringen
det naturligt och avsevärt enklare att direkt anpassa
bestämmelserna i studiestödsförfattningarna. De regler som
berörs är de som för en utländsk medborgare ställer krav på en
viss tids arbete eller vistelse i Sverige för rätt till
studiestöd eller på svenskt medborgarskap för stöd till studier
utanför Sverige. Rätten till likabehandling med svenska
medborgare bör enligt regeringen inte nu utsträckas längre än
som direkt betingas av EES-avtalet. Regeringen föreslår därför
att det i en ny paragraf, 1 kap. 8 §, i studiestödslagen skall
tas in en bestämmelse av innebörd att utländska medborgare, som
på grund av anställning här i landet kan härleda rättigheter
från EES-avtalet i fråga om sociala förmåner, skall när det
gäller rätt till studiestöd enligt lagen jämställas med svenska
medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Detsamma skall gälla make, sambo och barn till sådana utländska
medborgare. Genom en hänvisning i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa skall motsvarande bestämmelser
tillämpas för sådant stöd. I propositionen redovisas också
huvudpunkterna i den precisering av villkoren som regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer kommer att göra.
Utskottet har ingen erinran mot förslagen i dessa delar.
Anslagen
E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av
ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län.
Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
Regeringen har vid beräkningen av anslaget fört bort 11
miljoner kronor som anvisats som förstärkning av CSN:s
organisation för hantering främst av den ökade ärendemängden av
särskilda vuxenstudiestöd till arbetslösa (SVUXA) under
innevarande budgetår. Enligt propositionen avser regeringen att
senare i samband med kompletteringspropositionen för budgetåret
1994/95 pröva behovet av förstärkningar vid CSN för budgetåret
1994/95. I den förevarande propositionen föreslås att till
anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. skall anvisas ett
ramanslag på 159 058 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet biträder förslaget.
E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip
täckas genom avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifterna
till 125 miljoner kronor och kostnaderna för
återbetalningsverksamheten till ca 122 miljoner kronor.
Till anslaget Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om
1 000 kr.
Utskottet biträder förslaget.
E 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av
studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från
anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.
Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.
Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning längst
t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller
20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag,
inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga
skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med
det allmänna barnbidraget. Det utges tidigast fr.o.m. kvartalet
efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för
närvarande till 750 kr per månad under högst tio månader per
läsår. Inackorderingstillägg betalas till elever som måste bo
inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett
schabloniserat belopp på 1 150--2 300 kr per månad beroende på
avståndet till hemorten. Extra tillägg är inkomstprövat och
uppgår till 825, 550 eller 275 kr per månad under den tid rätt
till studiebidrag föreligger.
I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra
tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget
föreslås höjt till 855, 570 resp. 285 kr per månad och
inackorderingstillägget till 1 170--2 350 kr per månad.
Regeringen föreslår också en höjning av inkomstgränserna med
5 000 kr vid prövningen av extra tillägg.
Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas i propositionen till
2 209 357 000 kr. Regeringen uppger att den avser att i
samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95
överväga behovet av ytterligare medel för studiehjälp för nästa
budgetår.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 23 begärs
att till Studiehjälp m.m. skall anslås ytterligare 19 miljoner
kronor som en följd av att motionärerna i samma motion
föreslagit att ytterligare 3 900 gymnasieplatser skall inrättas
för nästa budgetår.
Utskottet avstyrker bifall till motionen med hänvisning till
att avsikten är att frågan om behovet av ytterligare
utbildningsplatser och därav föranledda ökade kostnader skall
prövas av riksdagen vid behandlingen av
kompletteringspropositionen.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom
studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev
hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden
betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen
begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med
föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
Två motioner, Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) och
Sf513 av Sylvia Lindgren (s), tar upp frågor om möjlighet till
studiemedel för gymnasieelever som inte fyllt 20 år. I motion
Sf502 begärs ett tillkännagivande om att studiemedel skall kunna
utges redan från 19 år i gymnasieskolan. I motion Sf513 begärs
ett tillkännagivande om att studiemedel i fall där det finns
särskilda skäl skall kunna utges till gymnasieelever som inte
fyllt 20 år.
Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av
utskottet i betänkande 1992/93:SfU9 en motion om rätt till
studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte
att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde
återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att
gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.
Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet vid sin
behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa
elever hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte
ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att
gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder
till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.
Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare
inställning och avslå motionerna Sf502 och Sf513.
E 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.
studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av
studielån enligt 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen samt lagen om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Från anslaget betalas
dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti.
Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid
högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier
på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den
studerandes inkomst. Studiemedlen består av studiebidrag och
studielån. Totalbeloppet för studiemedel för heltidsstuderande
är 175,5 % av basbeloppet, vilket motsvarar 6 864 kr per månad.
Av detta belopp utgör 1 908 kr studiebidrag.
Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.
Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att
studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av
den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före
återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för
låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för
studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas
därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre
påslag för administrationskostnader görs. För år 1994 är räntan
7,4 %.
Rätt till studiemedel föreligger t.o.m. det kalenderhalvår som
infaller senast under det år då den studerande fyller 45 år.
Undantag från denna bestämmelse medges dock vid särskilda skäl.
Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial
nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för
ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges
studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan
studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.
Studiemedel kan även beviljas för studier på gymnasial och
eftergymnasial nivå utanför Norden. Ett villkor är att
utbildningen har godtagbar standard.
I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m.
skall anvisas ett förslagsanslag av 6 631 000 000 kr för
budgetåret 1994/95.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs i yrkande
24 att ytterligare 92 miljoner kronor skall anslås under
anslaget till följd av förslagen i samma motion om ökat antal
utbildningsplatser på gymnasie- och högskolenivå. I motion Ub714
av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att anslaget skall ökas med
160 miljoner kronor, likaledes till följd av förslag från
motionärerna om ökat antal utbildningsplatser.
Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden med hänvisning
till den prövning som avses ske av riksdagen vid behandlingen av
kompletteringspropositionen.
Ylva Annerstedt uppger i motion Sf521 att de kriterier CSN
använder för bedömning av om studier utomlands sker vid
utbildningsanstalter med godtagbar standard tycks vara oklara
och att Verket för högskoleservice (VHS) i vissa fall tycks ha
en annan tolkning av vad som är godtagbar standard. Motionären
begär ett tillkännagivande om att det är angeläget att klarhet
snarast skapas i frågan genom ett samarbete mellan CSN och
ekvivaleringsenheten vid VHS.
Som motionären angett har den fråga som aktualiserats i
motionen behandlats i departementspromemorian Utlandsstudier och
internationella utbildningskontakter Ds 1993:76. Utredningen
pekar på att Kanslersämbetet numera bedömer om en utländsk
högskola skall kunna ackrediteras för att ordna
högskoleutbildning i Sverige. Utredningen anser därför att
övervägande skäl talar för att Kanslersämbetet ges ett
inflytande också över godkännandet av utländska utbildningar för
svenskt studiestöd. Enskilda fall skall enligt utredningen
självfallet hanteras av CSN, och VHS expertis skall utnyttjas,
men i principiella frågor, där t.ex. de båda verken intar olika
ståndpunkter, bör Kanslersämbetet ha ett avgörande
inflytande.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något
tillkännagivande i frågan inte är påkallat och avstyrker bifall
till motion Sf521.
I motionerna Sf501 av Ulla Tillander (c) och Sf506 av Kurt Ove
Johansson (s) framhålls att Konstskolan Forum i Malmö har en
femårig utbildning och i praktiken är att jämställa med
konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå. Formellt är
emellertid skolan kopplad till Östra Grevie folkhögskola, varför
studiemedel endast beviljas för sex terminer. Motionärerna anser
att CSN måste bevilja eleverna vid Forumskolan dispens så att
studiemedel kan utges under hela utbildningstiden.
Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) framhåller i motion
Sf511 att en folkhögskolekurs inte nödvändigtvis är renodlat
gymnasial eller eftergymnasial. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att antalet studiemedelsterminer för
studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen
folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och
en eftergymnasial del.
Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial
utbildning ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1
januari 1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för
högskolestudier ändrades däremot inte. I propositionen
(1987/88:116 s. 38) angavs därvid att begränsningen av den tid
under vilken studiestöd kunde utgå borde syfta till att dels
påskynda och effektivisera gymnasiestudierna, dels förhindra att
den som redan har studerat ett stort antal terminer på
högskolenivå och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en
ny högskoleutbildning. Vidare angavs att studiemedel normalt
borde kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de
uppsatta gränserna för att en studerande skulle kunna slutföra
en längre gymnasie- eller högskoleutbildning. Undantag borde
också göras för en studerande som har fått studiemedel för
studier på grundskolenivå.
Utskottet har de senare åren behandlat motioner om rätt till
studiemedel för elever vid Konstskolan Forum. Utskottet har
senast i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:SfU9
framhållit att prövningen av möjligheterna att erhålla
ytterligare studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen
inte är en fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet
inte var berett att tillstyrka en ändring av de grundläggande
reglerna på detta område.
De problem som motionärerna tagit upp hänför sig dels till hur
de ifrågavarande utbildningarna definierats nivåmässigt, dels
till i vad mån eleverna vid utbildningarna i fråga skall kunna
erhålla dispens från den generella regeln om att studiemedel
endast kan utges under tre års studier på gymnasienivå. Detta är
inte frågor som det ankommer på riksdagen att avgöra. Utskottet
är inte heller nu berett att tillstyrka en ändring av de
grundläggande reglerna för tiden för studiestöd vid en gymnasial
utbildning. Riksdagen bör därför vidhålla sin tidigare
uppfattning och avslå motionerna Sf501, Sf506 och Sf511.
F 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av
särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Från anslaget betalas också utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom
vissa studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal
vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgör
70 kr för varje timme som den studerande förlorar arbetsinkomst.
Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola eller
vid statens skolor för vuxna. Bidraget avser ersättning för
resa, kost och logi och utgör 315 kr per dygn. Såväl
korttidsstudiestöd som internatbidrag utges längst till 64 års
ålder.
Kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och
internatbidrag kunde tidigare göras av fackliga organisationer
för fördelning bland arbetstagare. Denna möjlighet avskaffades
den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med kollektiv ansökan för
handikapporganisationer och pensionärsorganisationer upphörde
samtidigt.
Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) utgår vid längre tids studier
på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk
högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser
vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi.
Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet
består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad
till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har
uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får
vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga
sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns
även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn som är
under 16 år och går i grundskola. Barntillägget utgör 1,39 % av
basbeloppet för varje 15-dagarsperiod. Studielån kan utges så
att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande
skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) kan utgå till
arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda
vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning
från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan
stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under
det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas
till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre
kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid
med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter.
Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och
får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
I propositionen föreslås att beloppet för
korttidsstudiestödet höjs till 73 kr per timme och för
internatbidraget till 327 kr per dygn. Vidare föreslås att
särskilt vuxenstudiestöd inte längre skall lämnas till
studerande vid YTH-utbildning. Den som påbörjat sådan utbildning
före den 1 juli 1994 föreslås dock få fortsatt vuxenstudiestöd
för slutförande av studierna.
Resurserna för vuxenstudiestöd fördelas i dag med hänsyn till
utbildningsstrukturen i länen. Regeringen anför i propositionen
att detta medfört olikheter mellan länen vid tilldelningen av
stöd vad avser sökandenas tidigare utbildningsbakgrund och
behov. Genom de handläggningsrutiner CSN nu utvecklat är det
möjligt att basera fördelningen efter mer enhetliga kriterier
över hela landet, vilket innebär att man uppnår ett rättvisare
utnyttjande av resurserna. Regeringen anser därför att CSN bör
få bestämma om den regionala fördelningen av anvisade medel. Det
ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i frågan.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till
1 084 500 000 kr, varav 63,4 miljoner kronor för
korttidsstudiestöd och internatbidrag, 951 miljoner kronor för
särskilt vuxenstudiestöd och 70,1 miljoner kronor för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
I motionerna Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s)
och Sf510 av Marianne Jönsson (c) begärs tillkännagivanden om
att handikapporganisationerna skall ha möjlighet att kollektivt
ansöka om korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Riksdagen har på förslag av utskottet tidigare avslagit
motsvarande yrkanden. I utskottets betänkande 1992/93:SfU13
erinrade utskottet om att flera förändringar beträffande
korttidsstudiestöden och internatbidragen genomförts den 1 juli
1992 (prop. 1991/92:100 bil. 9, SfU9, rskr. 231). Bl.a. hade det
kollektiva ansökningsförfarandet och bidragen till uppsökande
verksamhet och utbildning av studievägledare avskaffats, en övre
åldersgräns för stöden införts och de utbildningar som
berättigar till stöd begränsats till studier i svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och
gymnasienivå. Härvid togs emellertid särskild hänsyn till
handikappade personer genom att även kurser för att utveckla
handikappades färdigheter skulle berättiga till stöd. I ärendet
underströk utskottet att utveckling av handikappades färdigheter
också skall innefatta utbildning om det egna handikappet, om
rättigheter som tillkommer en handikappad person och om
möjligheter att kompensera handikappet. Med hänsyn till att
möjligheterna till kollektiv ansökan samtidigt togs bort
framhöll utskottet det som angeläget att CSN, i de fall en
handikappad inte kunde delta i en utbildning så som var
planerat, beredde en annan handikappad person möjlighet att
delta i utbildningen och då även på grund av de särskilda
omständigheterna accepterade en för sent inkommen ansökan om
internatbidrag.
Den förändring av fördelningen av vuxenstudiestödsresurserna
efter mer enhetliga kriterier över hela landet som regeringen
aviserat gör det möjligt för handikapporganisationerna att vända
sig till samma CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i
landet medlemmen är bosatt. Förändringarna kommer således att
väsentligt underlätta ansökningsförfarandet för
handikapporganisationerna, och någon riksdagens åtgärd är enligt
utskottets uppfattning inte påkallad med anledning av motionerna
Sf524 och Sf510.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till höjda belopp
för korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Regeringens förslag att slopa möjligheten till särskilt
vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning avvisas i motionerna Ub906 av
Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 18, Ub715 av Lena Hjelm-Wallén
m.fl. (s) yrkande 8, Sf514 (delvis) av Bengt Silfverstrand och
Bo Bernhardsson (båda s), Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s),
Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s), Sf523 av Viola Furubjelke
m.fl. (s), Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 3 och
N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkande 10. I motion Ub906
framhålls att utbildningen bör ges en starkare ställning inom
högskolesystemet, och planeringen bör utgå från att antalet
platser ökas från 1 000 till 2 500. För det kommande
budgetåret föreslår motionärerna att ytterligare 500 platser
skall tillkomma. Motionärerna anser att utbildningarna är så
betydelsefulla att man inte kan äventyra rekryteringen till dem
och att regeringen saknar bärande motiv för att föreslå att SVUX
inte skall beviljas vid utbildningarna. Även övriga motionärer
framhåller att SVUX måste kunna beviljas vid YTH-utbildningarna
för att man skall lyckas rekrytera tillräckligt många till dem
samt att utbildningarna nu har särskilt stor betydelse när
Sverige måste bygga upp en större teknisk kompetens inom
industrin för att kunna konkurrera på den internationella
marknaden. I motion Sf522 framhålls särskilt att utbildningen
lett till en unik kompetens för egenföretagarna och till att
många nya företag startats.
I motion Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) begärs ett
tillkännagivande om att en omedelbar uppföljning av
konsekvenserna av förslaget bör ske och, om motionärens farhågor
vad gäller rekryteringen till YTH blir besannade, att regeringen
omedelbart bör återkomma till riksdagen med förslag om att
återgå till en studiefinansiering med SVUX.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en besparing på 25
miljoner kronor bör göras inom studiestödet genom att studerande
i YTH-utbildningen hänvisas till att finansiera sina studier med
vanliga studiemedel. Med hänsyn till de farhågor som framförts i
motionerna om att förändringen kan minska möjligheterna till
rekrytering av studerande förutsätter utskottet att regeringen
fortlöpande följer upp denna fråga utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna Ub906 yrkande 18, Ub715 yrkande
8, Sf514 i denna del, Sf516, Sf518, Sf522, Sf523, Ub738 yrkande
3 och N283 yrkande 10.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 25
föreslås att till anslaget E 5 Vuxenstudiestöd skall anvisas
ytterligare 576 miljoner kronor för nästa budgetår till följd av
motionärernas förslag i samma motion om ett utökat antal
studieplatser.
Regeringen har även beträffande detta anslag aviserat att den
i samband med kompletteringspropositionen skall överväga behovet
av riktade åtgärder i form av SVUXA under nästa budgetår, och
utskottet anser inte att det för närvarande finns anledning att
anvisa ytterligare medel under anslaget utöver vad regeringen
föreslagit och avstyrker bifall till motion Ub906 yrkande 25.
E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för timersättning till
deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt
grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi).
Stödet utgår med 70 kr per timme till den som förlorar
arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Från
anslaget betalas även studiesocialt stöd till vissa kurser i
teckenspråk.
I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 73 kr
per timme. Anslaget har beräknats till 71 000 000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot förslagen.
E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker. Bidraget till kostnaderna
disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Vidare
betalas från anslaget bidrag till reserabatter till studerande
och resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor
för vuxna i Norrköping och Härnösand. Medlen härför disponeras
av CSN.
Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som
träffas mellan CSN och trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges
till studerande med statligt studiestöd och studerande vid
landets special- och särskolor och de studerande erhåller för
ändamålet ett s.k. CSN-kort.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen i avvaktan på
särskild proposition i ämnet skall för budgetåret 1994/95
beräkna ett förslagsanslag på 104 435 000 kr. I proposition
1993/94:172, vari regeringen återkommer i frågan, föreslås att
förslagsanslaget skall beräknas till 97 645 000 kr, varav
12 435 000 kr till Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 4 000
000 kr för resekostnader till studerande vid Statens skolor för
vuxna i Härnösand och Norrköping och 81 210 000 kr för
reserabatter för studerande enligt avtal som CSN träffat med SJ,
SAS Sverige, Svenska Buss, Y-buss och Inlandstrafik AB enligt
samma grunder som gäller för innevarande budgetår.
I proposition 172 begärs också ett bemyndigande för regeringen
att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa
studielitteratur att betalas under budgetåret 1995/96 intill ett
belopp av 5 miljoner kronor.
Lena Öhrsvik (s) och Hans Dau (m) begär i motion Sf508 ett
tillkännagivande till regeringen om att ett samordnat system för
resesubventioner skyndsamt bör utredas. Man bör därvid undersöka
möjligheterna till ett mera heltäckande CSN-kort, som kunde
gälla även för andra verksamheter i samhället där subventioner
till resor av olika slag utges. Motionärerna tänker särskilt på
resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet, som
uppskattningsvis handlar om betydande belopp. En större
upphandlingsvolym och samordning borde enligt motionärerna
rimligen ge besparingar.
Utskottet anser att motionärernas förslag är väl värt att
pröva och att regeringen skyndsamt närmare bör låta utreda
möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner
inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Detta bör
riksdagen med bifall till motion Sf508 som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) påpekas att
villkoret att reserabatter endast kan ges till studerande som
uppbär statligt studiestöd begränsar möjligheterna till
reserabatter för högskolestuderande. Motionärerna menar att det
är orimligt att man utstänger studerande från rabatterna bara
för att de inte uppbär studiemedel, och de begär ett
tillkännagivande om att reserabattsavtalet skall utvidgas till
att även omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.
Utskottet har senast vid riksmötet 1991/92 behandlat ett
motsvarande yrkande. Utskottet har därvid liksom tidigare
framhållit att den grupp av studerande som omfattades av avtalen
generellt sett borde vara den som hade bäst behov av förmånerna.
Utskottet förutsatte emellertid att CSN noga skulle följa upp
effekterna av de nya reserabatterna och lägga fram förslag om
åtgärder behövde vidtas.
Utskottet anser att även det avtal som CSN nu har träffat är
mycket bra. Kostnaderna för rabatterna blir väsentligt lägre än
för innevarande budgetår. Därmed borde det finnas utrymme för
framtiden såväl att införliva ytterligare studerandegrupper i
rabattsystemet som att få avtal med ytterligare trafikföretag, i
synnerhet om den av utskottet ovan förordade utredningen ger vid
handen att kostnaderna för rabatterna ytterligare kan nedbringas
genom större upphandlingsvolymer. Utskottet förutsätter att även
sådana frågor prövas inom ramen för den förordade översynen och
anser att motion Sf30 blir tillgodsedd med vad utskottet anfört.
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i
form av vuxenstudiebidrag vid utbildning av gymnasielärare med
inriktning på områdena handel och kontor, industri, hantverk och
vård, vid specialpedagogisk utbildning och vid viss
praktisk-pedagogisk utbildning.
I propositionen föreslås att särskilt vuxenstudiestöd fr.o.m.
den 1 juli 1994 endast skall utges vid specialpedagogisk
utbildning. De som påbörjat annan lärarutbildning med särskilt
vuxenstudiestöd före nämnda datum skall dock få behålla sådant
stöd för att slutföra sin utbildning. Ett genomförande av
förslaget beräknas i propositionen minska belastningen på
anslaget med 77 miljoner kronor. Till anslaget Särskilt
vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
föreslås anvisat 57 000 000 kr.
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) hänvisar i motion
Sf514 i denna del bl.a. till att gymnasiereformen och
yrkeslivets utveckling medför att lärarna i yrkesämnen behöver
såväl breddade yrkeskunskaper som ökade teoretiska kunskaper. De
menar att det är oerhört väsentligt att de ekonomiska villkoren
under lärarutbildningen är sådana att kvalificerade personer
även i fortsättningen kan rekryteras till dessa utbildningar. De
anser det synnerligen olyckligt att avveckla vuxenstudiestödet
vid de nämnda lärarutbildningarna och begär ett tillkännagivande
om att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med
förslag till fortsatt finansiering av utbildningarna i fråga.
Kostnaderna under det förevarande anslaget har som redovisats
i propositionen ökat väsentligt under innevarande år och
beräknas fortsätta att öka även under nästa år, om inte
besparingar görs. Utskottet har därför förståelse för det
förslag till begränsningar av rätten till särskilt
vuxenstudiestöd som regeringen lagt fram, och utskottet biträder
förslaget och avstyrker bifall till motion Sf514 även i denna
del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anpassning till EES-avtalet
att riksdagen antar de i proposition 1993/94:100 framlagda
förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
såvitt avser 1 kap. 8 § och lag om ändring i lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
2. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden
m.m.
att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 159 058 000 kr,
3. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet
att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
4. beträffande beloppen för extra tillägg och
inackorderingstillägg
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13 §§,
5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 23 till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
2 209 357 000 kr,
res. 1 (s) - delvis
6. beträffande gymnasieelevers ekonomi
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf502 och
1993/94:Sf513,
7. beträffande studiemedel vid utländska universitet och
högskolor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf521,
8. beträffande förlängd tid för studiemedel vid
folkhögskolekurser
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf501, 1993/94:Sf506
och 1993/94:Sf511,
9. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 24 och 1993/94:Ub714
yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,
res. 1 (s) -delvis
10. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf510 och
1993/94:Sf524,
res. 2 (s)
11. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och
internatbidrag
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget inte berörts under
momenten 1 och 4 ovan,
12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid
YTH-utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 18,
1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del,
1993/94:Sf516, 1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523,
1993/94:Ub738 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10,
res. 3 (s)
13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 25 dels godkänner vad
regeringen förordat om fördelning av medel för vuxenstudiestöd,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,
res. 4 (s)
14. beträffande anslag till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 71 000 000 kr,
15. beträffande heltäckande CSN-kort m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf508 och med
anledning av motion 1993/94:Sf30 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1993/94:172
dels bemyndigar regeringen att låta Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas
budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor,
dels till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 645 000 kr,
17. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Sf514 i denna del till Särskilt
vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
57 000 000 kr.
Stockholm den 14 april 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s),
Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson
(s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm
(s) Gustaf von Essen (m), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson
(s) och Ingrid Skeppstedt (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslag till Studiehjälp m.m. och anslag till Studiemedel
m.m. (mom. 5 och 9)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar
Andersson (alla s) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 och
på s. 8 båda börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "av
kompletteringspropositionen." bort ha följande lydelse:
Socialdemokraterna har i motion 1993/94:Ub906 föreslagit
ytterligare satsningar på utbildningsområdet i förhållande till
regeringens förslag. Socialdemokraternas förslag innebär ett
ytterligare antal av 3 900 platser på gymnasieskolan, 12 000
platser i kommunal vuxenutbildning och 3 500 platser i
högskolan. Detta medför att medel utöver vad regeringen
föreslagit bör anvisas under anslaget Studiehjälp m.m. med 19
miljoner och under anslaget Studiemedel m.m. med 92 miljoner
kronor.
dels att momenten 5 och 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 23
och med anledning av regeringens förslag till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
2 228 357 000 kr,
9. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 24
och med anledning av regeringens förslag och motion
1993/94:Ub714 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 723 000 000 kr.
2. Kollektiva ansökningar (mom. 10)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar
Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och Sf510."
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva
ansökningar en effektiv metod för att nå handikappade personer
som har behov av vuxenstudiestöd. Kollektiva ansökningar har
också den fördelen att de förenklar administrationen för
studiestödsmyndigheten. Utskottet anser därför att den tidigare
verksamheten med kollektiva ansökningar för
handikapporganisationer bör återupptas. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna med bifall till motionerna
Sf510 och Sf524.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf510 och
1993/94:Sf524 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om kollektiva ansökningar för
handikapporganisationer.
3. Särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning (mom. 12)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar
Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "N283 yrkande
10." bort ha följande lydelse:
Den yrkestekniska högskoleutbildningen är en betydelsefull
utbildningsmöjlighet för dem som genomgått en grundläggande
gymnasieutbildning och därtill har minst fyra års
yrkeserfarenhet. Utbildningen ger möjlighet till god fördjupning
både av praktiska och teoretiska kunskaper och bör enligt
utskottets mening ges en starkare ställning inom
högskolesystemet. Planeringen bör därvid inriktas på att antalet
platser utökas från 1 000 till 2 500, varav för det kommande
budgetåret ytterligare 500 platser. Det är enligt utskottets
uppfattning viktigt att Sverige bygger upp en större teknisk
kompetens inom industrin för att kunna konkurrera på den
internationella marknaden, och en ökad YTH-utbildning är härvid
av stor betydelse. Det har också visat sig att YTH-utbildningen
varit av stort värde för egenföretagarna och bidragit till att
många nya företag startats. Mot denna bakgrund är det direkt
felaktigt att äventyra rekryteringen till utbildningen genom att
försämra det ekonomiska stödet. Utskottet anser därför att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att SVUX
skall kunna utges även fortsättningsvis vid YTH-utbildning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid
YTH-utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906 yrkande
18, 1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del,
1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523, 1993/94:Ub738
yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10 samt med anledning av
motion 1993/94:Sf516 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om särskilt vuxenstudiestöd vid
YTH-utbildningar.
4. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 13)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar
Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Regeringen har" och på s. 13 slutar med "yrkande 25"
bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 om utökat
antal utbildningsplatser bör 576 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit anvisas under anslaget Vuxenstudiestöd
m.m.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 25
och med anledning av regeringens förslag dels godkänner vad
regeringen förordat om medel för vuxenstudiestöd m.m., dels till
Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 660 500 000 kr.
Särskilt yttrande
Gymnasieelevers ekonomi (mom. 6)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar
Andersson (alla s) anför:
Vi delar uppfattningen att yngre elever i gymnasieskolan inte
skall skuldsätta sig för att finansiera sina studier.
I vår motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl., som kommer att
behandlas i samband med den aviserade propositionen om vissa
förändringar i studiestödet, föreslår vi ett helt nytt
studiestödssystem. Detta skall möjliggöra studier för alla
elever som fyllt 20 år samtidigt som det rymmer möjligheter till
att särskilt stimulera vissa angelägna studier och/eller vissa i
utbildningshänseende eftersatta grupper. Vi räknar i denna
motion med att åldersgränsen för barnbidrag kommer att höjas
till 18 år. Elever i gymnasieskolan mellan 18 och 20 år bör
enligt vår uppfattning på lämpligt sätt kunna passas in i vårt
föreslagna system för att undvika de problem motionärerna
påtalat.