I detta betänkande behandlas
dels proposition 1993/94:216 om ombildning av
Landshypotek,
dels en motion från allmänna motionstiden år 1993,
dels en motion som väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ombildning av
landshypoteksinstitutionen. Innebörden härav är att det bildas
en ekonomisk förening med uppgift att bl.a. äga ett nybildat
kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB, som övertar de nuvarande
föreningarnas finansieringsverksamhet. Om Landshypotek så
beslutar och bolaget uppfyller vissa kapitalkrav skall
verksamheten fr.o.m. år 1998 kunna drivas inom ramen för en
ekonomisk förening.
I en reservation (nyd) förordas att verksamheten även framgent
skall drivas i bolagsform och att de nuvarande tio
landshypoteksföreningarna skall vara kvar och äga det nämnda
bolaget.
Propositionen
I proposition 1993/94:216 föreslås att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ombildning av
landshypoteksinstitutionen,
2. antar regeringens förslag till lag om Sveriges allmänna
hypoteksbank,
3. antar regeringens förslag till lag om inkomstskatteregler
vid ombildning av landshypoteksinstitutionen,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. antar regeringens förslag [till lag] om ändring i lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder,
6. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till
hypoteksförening m.m.,
7. godkänner vad regeringen föreslår om förutsättningarna för
en fusion mellan den ekonomiska föreningen och
kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i
ekonomisk förening (avsnitt 5.2).
Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, återges i bilaga.
Motionerna
Den motion från allmänna motionstiden år 1993 som
behandlas här är
1992/93:N312 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen
1. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ombildning av
landshypoteksinstitutionen,
2. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar,
3. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn m.m.,
4. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. antar i bilaga framlagt förslag till lag om [upphävande av]
lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till
hypoteksförening m.m.,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt föreslås om ombildning av landshypoteksinstitutionen.
Den motion som väckts med anledning av proposition
1993/94:216 är
1993/94:N41 av Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1993/94:216.
Utskottet
Bakgrund
Den första landshypoteksföreningen bildades år 1836 och
Sveriges allmänna hypoteksbank år 1861. Banken lånar upp medel
mot obligationer och lånar ut dessa till de numera tio
föreningarna, som ger krediter till jordbruket, skogsbruket och
trädgårdsnäringen. Kreditgivningen är långfristig. Lånens
löptider är i regel 30--40 år. Låntagarna blir automatiskt
medlemmar/delägare i hypoteksföreningen. Antalet medlemmar
uppgår för närvarande till ca 70 000. Staten har ställt garanti,
grundfond, som särskild säkerhet för institutionens
förbindelser. Grundfonden uppgår till 2,3 miljarder kronor.
Banken får inte låna upp mer än 10 gånger summan av grundfonden
och reservfonden. Vid utgången av år 1993 hade banken en
upplåningsrätt på 30,2 miljarder kronor. Av detta hade 20,6
miljarder kronor utnyttjats. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid
samma tidpunkt till 10,7 % jämfört med 8,1 % ett år tidigare.
Hypoteksbanken har en styrelse med sex ledamöter. Regeringen
utser ordförande och vice ordförande. Delägarna,
landshypoteksföreningarna, utser vid en delägarsammankomst tre
ledamöter. De nämnda fem ledamöterna utser gemensamt en
verkställande direktör som också ingår i styrelsen. När ett
ärende av större vikt skall avgöras kan styrelsen bestämma att
den skall förstärkas med en representant från varje förening,
s.k. förstärkt styrelse. För föreningarna finns föreskrifter i
ett av regeringen fastställt reglemente.
Landshypotek har varit föremål för olika utredningar sedan
hösten 1988. Förslag till ombildning har presenterats dels i
betänkandet (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden
(utredare: direktör Gunnar Petri), dels i en promemoria från den
20 juni 1991 (av ambassadör Kurt Malmgren). I juni 1992 lämnade
en förstärkt styrelse för Hypoteksbanken in ett
ombildningsförslag till Finansdepartementet. Styrelsen var inte
enig, varför även reservanterna redovisade ett förslag.
Oenigheten har främst gällt om verksamheten skall bedrivas i
aktiebolagsform eller inom ramen för en ekonomisk förening.
Vid en delägarsammankomst med ombud från de olika föreningarna
den 3 juni 1993 beslutade delägarna att med kraft verka för "att
all verksamhet i landshypoteksföreningarna och Sveriges Allmänna
Hypoteksbank samlas i en nybildad ekonomisk förening, med
låntagarna som direkta delägare och med kreditbedömning och
värdering av låneobjekt delegerad till en regional organisation
baserad på nuvarande hypoteksföreningar". Samtliga
hypoteksföreningar biträdde därvid förslaget om en
föreningslösning.
Regeringens förslag
Anledningen till att landshypoteksinstitutionens framtid
utretts och att regeringen nu lägger fram ett förslag till
ombildning är, framhålls det i proposition 1993/94:216, bl.a.
att det med en avreglerad kreditmarknad inte längre finns skäl
för staten att ställa garantier till säkerhet för institut inom
vissa sektorer av kreditmarknaden och därigenom ge dessa
institut och sektorer en prioriterad ställning. Det sägs vidare
att medvetenheten har ökat om de negativa effekter som
stödåtgärder ofta för med sig och att strävan efter
konkurrensneutralitet har kommit i förgrunden. Statens uppgift
är att fastställa generella spelregler, anför regeringen. Det
nämns också att de internationellt fastställda
kapitaltäckningsreglerna innebär att statens garanti inte längre
får räknas in i kapitalbasen. Som ytterligare ett skäl för
förslaget anförs att landshypoteksorganisationen har en egen
förhållandevis omfattande lagstiftning. Senare års strävan har
varit att denna typ av specialregleringar skall avvecklas.
Regeringen bedömer dessutom att statens stöd till Hypoteksbanken
genom grundfonden är oförenligt med EES-avtalets regler om stöd
till företag.
Hypoteksbankens kreditvärdighet nedgraderades i början av år
1994. Prognosen är negativ till följd av dels en försvagning i
bankens tillgångar, dels regeringens dröjsmål med förslag om
ombildning. Om osäkerheten kvarstår kommer det sannolikt att
leda till försämrade upplåningsvillkor, understryker regeringen.
Mot den angivna bakgrunden framlägger regeringen ett förslag
som innebär följande:
Landshypoteksföreningarna ombildas till en ekonomisk
förening.
Denna förening överför sin rörelse till ett nybildat
kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB, som helt skall ägas av
föreningen.
Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom obligationsskulden
och övrig upplåning, till Landshypotek AB.
Grundfonden ställs till bankens förfogande för ny upplåning i
ytterligare 2,5 år.
Grundfonden avvecklas i en sådan takt att bankens
kreditvärdighet inte försämras.
Banken likvideras när det sista obligationslånet är
avvecklat, vilket kommer att ske år 2014.
Landshypotek AB kommer att svara för den
finansieringsverksamhet som tidigare varit föreningarnas
uppgift.
Regeringen kommer att aktivt verka för att Landshypotek från
den 1 januari 1998 kan driva verksamheten i ekonomisk förening.
Avsikten är att bolaget och den tidigare nämnda föreningen
därvid skall fusioneras. En förutsättning är dock att vissa
kapitalkrav är uppfyllda vid den nämnda tidpunkten.
Låntagarna blir medlemmar i den ekonomiska föreningen och kan
via denna få ekonomisk rådgivning och kreditbedömningar.
Propositionen innehåller även förslag till skatteregler för
att underlätta ombildningen. Enligt regeringens mening
föreligger särskilda skäl mot uttagsbeskattning vid de
överlåtelser som föranleds av ombildningen. Vidare föreslås att
reservfonden -- till den del den byggts upp med obeskattade
medel -- skall återföras till beskattning. Detta sker efter
förebild från vad som föreskrevs vid ombildningarna av
stadshypoteksinstitutionen och Statens Bostadsfinansierings AB
(SBAB). Slutligen läggs fram förslag till regler som innebär att
medlemmarna inte skall drabbas ekonomiskt av ombildningen.
Motionerna
I motion 1992/93:N312 (nyd), som väcktes under allmänna
motionstiden år 1993, presenteras ett i stort sett komplett
förslag till lagreglering av ombildningen av
landshypoteksinstitutionen. I motionen föreslås att Landshypotek
skall få en ny struktur och därigenom anpassas till de modernare
verksamhetsformer som utmärker dagens kreditinstitut. För en
ombildning talar också att de kreditinstitut som konkurrerar med
Landshypotek är aktiebolag, framhålls det i motionen. Det
påpekas vidare att Landshypotek har fått försämrade
upplåningsvillkor.
Motionärernas förslag innebär i korthet följande:
Landshypoteks bärande affärsidé, nämligen lån till lantbruket
och dess binäringar till fördelaktigast möjliga villkor,
bibehålls.
Hypoteksbankens och föreningarnas kreditrörelse överförs till
ett nybildat kreditmarknadsbolag.
Den kooperativa karaktären bevaras genom att föreningarna
blir ägare till detta bolag.
Genom konsortialavtal och hembudsskyldighet säkerställs att
föreningarna även i framtiden blir majoritetsägare i bolaget.
Föreningarna ges rätt att emittera s.k. landshypoteksbevis
(en form av skuldebrev) till låntagarna/medlemmarna, som
därigenom får möjlighet att delta i kapitalförsörjningen.
Föreningarna skall vidarebefordra en del av dessa medel till
bolaget som aktiekapital.
Genom bolagsformen får Landshypotek också tillgång till
riskkapitalmarknaden.
Hypoteksbanken kvarstår med huvudsaklig uppgift att förvalta
utestående obligationslån. Det sista förfaller till inlösen år
2014. Grundfonden finns kvar under två år.
Hypoteksbankens styrelse föreslås ha oförändrat antal
ledamöter, dvs. sex ledamöter. Regeringen skall utse tre
ledamöter, inkl. ordförande och vice ordförande. Två ledamöter
utses av stämman. De nämnda fem ledamöterna utser en
verkställande direktör, som också skall ingå i styrelsen.
I det nybildade kreditmarknadsbolaget föreslås att staten
utser ordförande och att övriga ledamöter godkänns av
Hypoteksbanken.
Det nya bolaget föreslås få namnet Hypoteksbanken AB. (I den
tidigare redogörelsen för motionen har med "Hypoteksbanken"
avsetts Sveriges allmänna hypoteksbank.)
I motion 1993/94:N41 (s) föreslås att riksdagen skall avslå
propositionen. Motionären anför att hanteringen av ombildningen
av Landshypotek visar på att stor oenighet förelegat inom
regeringen. Det verkar som om företrädarna för den s.k.
föreningslösningen har vunnit, sägs det i motionen.
Propositionen präglas av frågans hantering; det slutresultat som
presenteras har karaktären av ett hastverk, anser motionären.
Han föreslår därför att frågan skall beredas ytterligare.
Utskottets ställningstagande
En ombildning av Landshypotek har utretts under lång tid. Den
osäkerhet som detta inneburit har varit till nackdel för
institutionen. Det är därför angeläget att ett beslut kan fattas
utan ytterligare dröjsmål. Mot denna bakgrund hälsar utskottet
med stor tillfredsställelse att regeringen nu lägger fram ett
förslag till ombildning som tillgodoser såväl statens intresse
av att avveckla grundfonden under oförändrat risktagande som
landshypoteksorganisationens önskemål om att efter ett
övergångsskede kunna välja den associationsform man själv finner
vara lämpligast.
Ett genomförande av ombildningen förutsätter att den valda
lösningen har en bred förankring i organisationen och att
medlemmarna ges betydande inflytande över den framtida
verksamheten. Detta är inte fallet med det alternativ som
presenteras i motion 1992/93:N312 (nyd).
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet de
berörda motionerna och tillstyrker regeringens förslag till
lagstiftning för ombildningen av landshypoteksinstitutionen.
Företrädarna för landshypoteksorganisationen har, som nämnts,
förordat att finansieringsverksamheten skall bedrivas inom
ramen för en ekonomisk förening. Regeringens förslag innebär
emellertid att Landshypoteks rörelse fram till dess att
grundfonden inte längre får användas för nyupplåning och en tid
närmast därefter skall drivas i aktiebolagsform, eftersom den
formen bedöms ge störst möjligheter att erhålla tillräckliga
kapitaltillskott. Därefter, dock tidigast fr.o.m. den 1 januari
1998, skall Landshypotek -- om institutet så beslutar -- kunna
driva verksamheten i ekonomisk förening. Detta förutsätter att
institutet har en stabil finansiell ställning; generellt gäller
för kreditmarknadsbolag, liksom för banker, att de enligt lag
skall uppfylla ett kapitalkrav innebärande att de skall ha en
kapitalbas som motsvarar minst 8 % av placeringarna. Som ett
särskilt villkor för den aktuella ombildningen anges att
kapitalbasen i kreditmarknadsbolaget skall bestå av minst 6 %
primärt kapital. Innebörden härav är, enligt utskottets mening,
att av det i lag angivna kapitalkravet skall vid
fusionstillfället minst 6 procentenheter utgöras av primärt
kapital.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet nu
anfört då det gäller förutsättningarna för en fusion mellan den
ekonomiska föreningen och kreditmarknadsbolaget för att driva
finansieringsverksamheten i ekonomisk förening.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen
dels med avslag på motionerna 1992/93:N312 och 1993/94:N41
antar de i proposition 1993/94:216 framlagda förslagen till
a) lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen,
b) lag om Sveriges allmänna hypoteksbank,
c) lag om inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen,
d) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
e) lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
f) lag om upphävande av lagen (1976:225) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening m.m.,
dels med anledning av proposition 1993/94:216 moment 7
godkänner vad utskottet anfört om förutsättningarna för en
fusion mellan den ekonomiska föreningen och
kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i
ekonomisk förening.
res. (nyd)
Stockholm den 26 maj 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Reynoldh
Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Mats
Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s), Bengt Kronblad (s), Roland Lében (kds), Björn
Kaaling (s) och Christer Eirefelt (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 5 med "En ombildning" och slutar på s. 6 med "ekonomisk
förening" bort ha följande lydelse:
Det övergripande målet för en organisatorisk förändring av
Landshypotek bör vara att föra över den nuvarande verksamheten
till en organisationsform som ger institutionen dels tillgång
till kapitalmarknaden, dels möjlighet att verka som en
fristående och konkurrensfrämjande långivare. De bästa
förutsättningar att klara kapitalanskaffningen utan statlig
garanti får Landshypotek om det ombildas till ett aktiebolag.
Det finns också skäl att erinra om att Landshypoteks
konkurrenter är aktiebolag. För att ge förutsättningar för en
konkurrens på lika villkor förordar därför utskottet en
ombildning till bolagsformen.
Utskottet anser emellertid att det samtidigt är viktigt att
bibehålla de kooperativa inslagen i Landshypoteks organisation
och verksamhet. Detta kan ske genom att samtliga tio
landshypoteksföreningar blir kvar som självständiga föreningar
med uppgift att bl.a. äga det nya bolaget och utgöra länkar
mellan detta och låntagarna.
För att ytterligare förstärka såväl förutsättningarna för
kapitalanskaffning som den kooperativa karaktären föreslår
utskottet att det införs en möjlighet för föreningarna att
erhålla kapital från medlemmarna genom att ge ut enkla
skuldebrev, s.k. landshypoteksbevis.
De nu nämnda förslagen återfinns i motion 1992/93:N312 (nyd).
Enligt utskottets uppfattning bör en ombildning av Landshypotek
även i övrigt grundas på de förslag som presenteras i den nämnda
motionen. Eftersom riksdagsbehandlingen av frågan har försenats
kan förslaget dock behöva bearbetas i några avseenden. Det bör
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag i sådan tid att ett beslut om Landshypoteks framtid kan
fattas under hösten 1994.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N41, med
anledning av motion 1992/93:N312 och med avslag på proposition
1993/94:216 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Bilaga
1 Förslag till lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen
2 Förslag till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank
3 Förslag till lag om inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder
6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:225) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening
m.m.