I detta betänkande behandlas proposition 1993/94:141 om
beredskapslagring av olja för krigssituationer.
Försvarsutskottet har avgivit yttrande i ärendet
(1993/94:FöU6y; se bilaga). Vidare har företrädare för Svenska
Petroleum Institutet inför utskottet framfört synpunkter i vissa
frågor.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande den
fortsatta beredskapslagringen av olja för krigssituationer.
Förslagen innebär att de statliga lagren avvecklas och att lager
i stället byggs upp i näringslivet för att där integreras med
lagringen för fredskriser och den övriga kommersiella lagringen
av oljeprodukter. En ny myndighet inrättas den 1 juli 1994 för
att hantera avvecklingen av den statliga lagringen. Enligt
näringsutskottets uppfattning bör dock regeringen återkomma till
riksdagen med förslag till hur medlen från den fortsatta
utförsäljningen av de statliga beredskapslagren skall användas.
Propositionen
I proposition 1993/94:141 föreslås att riksdagen
1. godkänner det som regeringen förordar om grunder för
beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för
krigssituationer (avsnitt 4),
2. godkänner det som regeringen förordar om fördelningen av
uppgifter i fråga om beredskapslagringen (avsnitt 5),
3. godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för
avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för
krigssituationer (avsnitt 7.1),
4. godkänner att en ny myndighet för avveckling av de statliga
beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas den 1
juli 1994 (avsnitt 7.2),
5. bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga
beredskapslagren i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
7.3),
6. till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 73 500 000 kr,
7. till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000
kr.
Utskottet
Bakgrund
Nuvarande beredskapslagring av olja
Det finns två olika slags beredskapslagring av olja i Sverige,
nämligen krigslagring och fredskrislagring. Den förstnämnda
lagringen avser situationer då landet vid en stormaktskonflikt i
Europa antingen har blivit indraget i krig eller står neutralt.
Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga störningar i
oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller
krigsrisk i vår nära omvärld.
Redan i slutet på 1930-talet började olja lagras i Sverige för
avspärrnings- och krigssituationer. Lagring för fredskriser
tillkom med anledning av oljekrisen åren 1973--1974. Kort
därefter anslöt sig Sverige tillsammans med flertalet andra
länder inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling) till avtalet om ett internationellt energiprogram,
IEP-avtalet (prop. 1975:42, bet. NU29). Avtalet innehåller
bestämmelser om bl.a. samordnade åtgärder för att möta
oljeförsörjningskriser. Genom avtalet har de anslutna länderna
åtagit sig att hålla beredskapslager av olja motsvarande 90
dagars nettoimport. Vid en kris skall länderna vidta åtgärder
för att begränsa oljekonsumtionen. De skall också enligt avtalet
medverka till ett system för fördelning av tillgänglig olja.
Från början var oljehandeln och vissa storförbrukare skyldiga
enligt lag att svara för merparten av lagringen av
oljeprodukter, med visst finansieringsstöd från staten.
Lagringen var då avsedd för avspärrning och krig. När sedan
fredskrislagringen infördes år 1974 tog staten ansvaret för
denna lagring. Genom 1987 års totalförsvarsbeslut (prop.
1986/87:95 bil. 12, bet. FöU11) kastades ansvarsfördelningen om
så att staten övertog ansvaret för krigslagringen medan de
lagringsskyldiga företagen skulle svara för fredskrislagringen.
Fredskrislagren ingår i fysisk mening i de lagringsskyldiga
företagens kommersiella lagerhållning. Staten utövar med stöd av
lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol tillsyn
över att lagren når upp till den nivå som krävs för att Sveriges
åtaganden enligt IEP-avtalet skall uppfyllas.
Den statliga civila krigslagringen sköts huvudsakligen av
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och finansieras med
anslag över statsbudgeten. För innevarande budgetår har för
ändamålet anvisats ca 330 miljoner kronor, varav ca 260 miljoner
kronor avser kapitalkostnader för främst lagrade produkter. För
driften av NUTEK:s lager finns en särskild regional
organisation. I systemet ingår ett stort antal anläggningar.
Många av dem har byggts med hänsyn till särskilda krav på
lokalisering och skydd. Till detta kommer s.k. särskild lagring
som vissa statliga myndigheter m.fl. har ålagts genom beslut av
regeringen.
Fredskrislagren uppgår för närvarande till omkring 4 miljoner
m3. Hos oljehandeln och storförbrukare finns därutöver
kommersiella lager på 1--2 miljoner m3, huvudsakligen i form
av tjock eldningsolja. Krigslagrens storlek redovisas inte
öppet.
1992 års försvarsbeslut
I samband med 1992 års försvarsbeslut fastställdes vissa
riktlinjer för beredskapslagringen av olja för krigssituationer
(prop. 1991/92:102 kap. 11, bet. FöU12). Staten skulle även
fortsättningsvis svara för denna lagring. Mot bakgrund av
ändrade antaganden om krisers och krigs karaktär kunde dock
beredskapslagret minskas. Vidare beslöts i princip om en ändrad
struktur för lagringen. Beslutet innebar att lagring i särskilda
statliga anläggningar skulle ersättas med ett system som byggde
i huvudsak på lagring hos oljehandeln och i distributionsledet.
Slutlig ställning togs emellertid varken till lagernivån eller
till lagringens struktur.
I försvarsbeslutet ingick också att regeringen bemyndigades
att sälja ut olja från de statliga krigslagren så att dessa
minskades till en lägre, säkerhetspolitiskt motiverad nivå. De
medel som frigjordes genom utförsäljningen fick användas för
eventuella investeringar inom området och även för att stärka
andra funktioner inom den civila delen av totalförsvaret. I en
första etapp bemyndigades regeringen att engångsvis disponera
högst 79 miljoner kronor av inkomsterna från utförsäljningen för
vissa åtgärder inom totalförsvarets civila del som inte ingick i
den gällande ekonomiska planeringsramen. Regeringen uppdrog i
juni 1992 åt NUTEK att sälja ut olja ur lagren för motsvarande
belopp. Kostnaderna om 79 miljoner kronor har förts upp på
statsbudgeten. En redovisning för fördelningen av medlen på
funktioner inom det civila totalförsvaret gjordes i proposition
1993/94:105 med förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94.
Beslut av riksdagen våren 1993
I Näringsdepartementets bilaga till 1993 års budgetproposition
(prop. 1992/93:100 bil. 13) var frågor om
försörjningsberedskapen föremål för en fördjupad granskning. I
anslutning härtill anförde regeringen att det av besparingsskäl
var angeläget att utförsäljningen av olja från de statliga
krigslagren genomfördes i en snabbare takt än vad som tidigare
hade förutsatts. Det aviserades om ett nytt
utförsäljningsuppdrag till NUTEK. Ett sådant gavs sedan i
februari 1993; enligt detta uppdrag skall NUTEK senast vid 1994
års utgång ha sålt ut olja för 550 miljoner kronor (inkl.
försäljningsomkostnader).
I budgetpropositionen sades vidare att medel som frigörs vid
utförsäljningen av olja även fortsättningsvis borde få användas
för att stärka olika funktioner inom det civila försvaret.
Därtill begärdes att regeringen skulle ha möjlighet att använda
medlen för ändamål också inom den militära delen av
totalförsvaret.
Det lämnades ingen ytterligare redovisning över vilka ändamål
inom det militära försvaret som medlen var avsedda att användas
för, ej heller uppgift om nivån på dessa medel. På förslag av
näringsutskottet (bet. 1992/93:NU28) biföll riksdagen
regeringens begäran om bemyndigande.
Regeringen fattade därefter i december 1993 beslut om att en
del av utvecklingskostnaderna för luftvärnsrobotprojektet BAMSE
samt viss verksamhet inom marinen skall finansieras -- genom
särskilda beslut av regeringen om merutgift -- med inkomsterna
från utförsäljningen av olja. Dessa kostnader, som sammantaget
beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor, ligger utanför de
ekonomiska planeringsramarna för totalförsvaret.
1993 års oljelagringsutredning
I februari 1993 tillkallades en särskild utredare
(generaldirektör Bengt A W Johansson) med uppdrag att göra en
översyn av beredskapslagringen av olja och kol.
Oljelagringsutredningen redovisade i september 1993 en första
del av sitt arbete i betänkandet (SOU 1993:87) Beredskapslagring
av olja. De förslag som regeringen nu framlägger i proposition
1993/94:141 bygger i huvudsak på -- och ansluter väsentligen
till -- utredningens förslag.
Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att redovisa
förslag på området om bl.a. finansiering och lagstiftning samt
konsekvenser av ett medlemskap i EU. Senast den 30 juni 1994
skall utredningen avsluta sitt arbete.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt regeringens förslag skall de statliga krigslagren hos
NUTEK nu helt avvecklas. I stället skall lager byggas upp i
näringslivet under en treårsperiod med början den 1 juli 1996.
Denna lagring skall ske i eller i nära anslutning till det
kommersiella distributionssystemet. Därigenom kommer lagringen
för krigssituationer att integreras med lagringen för s.k.
fredskriser och den övriga kommersiella lagringen av
oljeprodukter hos företagen. Beredskapslagringen för
krigssituationer anpassas till de planeringsförutsättningar för
totalförsvaret som nu gäller, vilket får till följd att nivån på
lagren minskas kraftigt.
Avvecklingen av den statliga krigslagringen, som skall vara
genomförd senast år 1999, skall handhas av en särskild myndighet
med tidsbegränsat uppdrag och med egen ledning och ekonomisk
redovisning. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 1994.
Till denna myndighet skall den nuvarande regionala
organisationen för driften av de statliga krigslagren föras. För
nästa budgetår föreslås att 73,5 miljoner kronor anvisas för
myndighetens förvaltningskostnader och att 220 miljoner kronor
anslås för kapitalkostnader för den statliga lagringen.
Såväl utredningen som regeringen anser att det är nödvändigt
att hålla en klar åtskillnad mellan å ena sidan lagring för
fredskriser och säkerhetspolitiska kriser -- som i
fortsättningen skall benämnas oljekriser -- och å andra sidan
lagring för krigssituationer. I ett särskilt yttrande till
utredningen har företrädare för industrin -- förordnade som
sakkunniga i utredningen -- anfört att det inte behövs något
särskilt krigslager; behovet täcks, menar de, genom det
beredskapslager som Sverige håller inom ramen för IEP-avtalet.
Om ett krigslager ändå anses erforderligt borde det i första
hand ägas av staten eller om lagringen sköts av näringslivet
borde staten betala ut ersättning för denna hantering.
Beträffande sistnämnda fråga anför regeringen i propositionen
att det framstår som följdriktigt att de berörda företagen ges
ansvaret för att äga de tillkommande lagren och svara för
finansieringen av lagringen. Frågan skall emellertid, som redan
nämnts, utredas vidare. En proposition aviseras till hösten
1994.
Som tidigare beskrivits bemyndigades regeringen i samband med
1992 års försvarsbeslut att sälja ut olja från krigslagren så
att dessa minskades till en lägre, dock ej närmare angiven,
säkerhetspolitiskt motiverad nivå. De medel som frigjordes från
denna försäljning fick användas för att -- utanför
planeringsramen -- stärka olika funktioner inom den civila delen
av totalförsvaret. För budgetåret 1992/93 avsågs 79 miljoner
kronor av inkomsterna användas för sådana åtgärder. Våren 1993
beslutades att regeringen skulle få disponera influtna medel
från oljeutförsäljningen även för ändamål inom den militära
delen av totalförsvaret.
I propositionen föreslås nu att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att sälja ut hela det statliga krigslagret. Lagrets
storlek, som inte redovisas öppet, representerar ett betydande
värde. I propositionen nämns att det rör sig om ett
miljardbelopp. Beträffande användningen av dessa medel begärs
inte något nytt beslut eller bemyndigande av riksdagen. Det
anges bara i propositionen att regeringen återkommer till
riksdagen med en redogörelse för användningen av de medel som
inflyter genom den fortsatta utförsäljningen.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet har beretts tillfälle av näringsutskottet
att avge yttrande över propositionen. Försvarsutskottet (se
bilaga) tillstyrker regeringens olika förslag, bl.a. om att ett
krigslager skall byggas upp i näringslivet. Utskottet framhåller
emellertid att det är viktigt att lagring och distribution
säkerställs inom de områden med svag infrastruktur som har
avgörande betydelse för Försvarsmaktens koncentrering och
operationer. Försvarsutskottet utgår från att särskilda åtgärder
vidtas för att kraven på lokalisering och skydd av krigslager
för sådana områden skall tillgodoses. Utskottet instämmer i
regeringens bedömning om det nödvändiga i att skilja på lagring
för fredskriser m.m. och lagring för krigssituationer.
Vidare påpekar försvarsutskottet att det inom totalförsvaret
sker successiva omprioriteringar mellan olika funktioner i syfte
att uppnå bästa möjliga totalförsvarseffekt. Med hänsyn härtill
finner försvarsutskottet det naturligt att medel som frigörs
genom utförsäljningen av olja får utnyttjas inom totalförsvaret.
Dessa medel skall därför, enligt försvarsutskottets mening,
användas för ändamål inom totalförsvaret. Mot bakgrund av att
omfattningen av utförsäljningen av olja är väsentligt större än
vad som förutsattes i 1992 års försvarsbeslut anser dock
försvarsutskottet att regeringen skall återkomma till riksdagen
med förslag till sådan användning av medlen.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet noterar att regeringens förslag innebär att
beredskapslagren anpassas till de planeringsförutsättningar för
totalförsvaret som nu gäller. Lagrens storlek kan därigenom
minskas kraftigt. De grunder som anges i propositionen för
beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för
krigssituationer har utskottet inget att erinra emot.
Vidare tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag om
uppgiftsfördelning och struktur för krigslagringen. Denna
lagring kommer alltså framöver att integreras med den
kommersiella lagringen av oljeprodukter inom näringslivet, inkl.
lagringen för fredskriser. I likhet med försvarsutskottet vill
näringsutskottet framhålla det angelägna i att krigslagringen
också säkerställs för områden av stor betydelse för
Försvarsmakten men med en svag infrastruktur. Frågan om
finansieringen av krigslagringen får riksdagen anledning att
återkomma till.
Liksom försvarsutskottet tillstyrker näringsutskottet
förslagen i propositionen om riktlinjer för avveckling av de
statliga krigslagren och om inrättande av en ny myndighet för
hantering av denna avveckling. Förslagen om anslag för
förvaltningskostnader och kapitalkostnader tillstyrks också.
Näringsutskottet ansluter sig även till förslaget att
regeringen skall bemyndigas att sälja ut olja ur de statliga
krigslagren. Som tidigare nämnts begär regeringen inte något
nytt beslut eller bemyndigande beträffande användningen av de
medel som inflyter från denna utförsäljning. Med hänsyn främst
till omfattningen av utförsäljningen av olja men också av
budgettekniska skäl anser näringsutskottet -- i linje med
försvarsutskottets uppfattning -- att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till hur medlen från den fortsatta
utförsäljningen skall användas. I motsats till försvarsutskottet
anser dock näringsutskottet att regeringen bör vara fri att
föreslå till vilka ändamål som medlen skall användas. Vad
näringsutskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till
känna som sin mening.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens förslag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:141
a) godkänner det som anges i propositionen om grunder för
beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för
krigssituationer,
b) godkänner det som anges i propositionen om fördelningen av
uppgifter i fråga om beredskapslagringen,
c) godkänner de riktlinjer för avveckling av de statliga
beredskapslagren av olja för krigssituationer som anges i
propositionen,
d) godkänner att en ny myndighet för avveckling av de
statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas
den 1 juli 1994,
e) bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga
beredskapslagren i enlighet med vad som anges i propositionen,
f) till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 73 500 000 kr,
g) till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för
budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 220 000 000 kr,
2. beträffande användningen av medlen från utförsäljningen
av olja
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Stockholm den 21 april 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s),
Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin
Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Försvarsutskottets yttrande
1993/94:FöU6y
Bilaga
Beredskapslagring av olja för krigssituationer
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 3 mars 1994 beslutat att bereda
försvarsutskottet tillfälle att senast den 12 april avge
yttrande över proposition 1993/94:141 om beredskapslagring av
olja för krigssituationer jämte eventuella motioner.
Propositionen
Bakgrund
Beredskapslagringen av olja i Sverige är av principiellt två
slag, krigslagring och fredskrislagring. Krigslagringen tar
sikte på situationer då landet vid en stormaktskonflikt i Europa
antingen blir indraget i krig eller står neutralt.
Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga störningar i
oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller
krigsrisk i vår nära omvärld.
Lagring för krigssituationer infördes redan före andra
världskriget. Lagring för fredskriser tillkom med anledning av
av oljekrisen åren 1973 -- 1974. Kort därefter anslöt sig
Sverige tillsammans med flertalet andra OECD-länder till avtalet
om Internationellt energiprogram, IEP-avtalet. Genom avtalet har
de anslutna länderna åtagit sig att hålla beredskapslager av
olja motsvarande 90 dagars nettoimport.
Från början var oljehandeln och vissa storförbrukare skyldiga
enligt lag att svara för merparten av lagringen av
oljeprodukter, med visst investeringsstöd från staten. Lagringen
var då avsedd för avspärrning och krig. När lagringen för
fredskriser infördes år 1974 tog staten ansvaret för denna
lagring. Genom 1987 års försvarsbeslut kastades
ansvarsfördelningen om så att staten övertog ansvaret för
krigslagringen medan de lagringsskyldiga företagen skulle svara
för fredskrislagringen.
Användningen av oljeprodukter i Sverige har minskat starkt
under de senaste två decennierna. Detta gäller särskilt
beträffande eldningsoljorna. År 1992 uppgick den totala
oljeanvändningen till 15,8 miljoner m3, varav 5,9 m3
motorbensin och 3 miljoner m3 dieselolja.
Fredskrislagren uppgår för närvarande till omkring 4 miljoner
m3. Hos oljehandeln och storförbrukare finns därutöver
kommersiella lager på 1 à 2 miljoner m3, huvudsakligen i
form av tjock eldningsolja. Krigslagrens storlek redovisas inte
öppet.
I samband med försvarsbeslutet fastställdes vissa riktlinjer
för beredskapslagringen av olja för krigssituationer (prop.
1991/92:102 kap. 11, FöU12, rskr. 337). Staten skulle även
fortsättningsvis svara för denna lagring. Mot bakgrund av
ändrade antaganden om krisers och krigs karaktär kunde dock
beredskapslagret minskas. Vidare beslöts i princip en ändrad
struktur för lagringen. Slutlig ställning togs emellertid varken
till lagernivån eller till lagringens struktur.
Regeringen bemyndigade den 18 februari 1993 chefen för
Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att
göra en översyn av beredskapslagringen av olja och kol.
Utredaren -- 1993 års oljelagringsutredning (OLU) -- redovisade
i september 1993 delbetänkandet Beredskapslagring av olja (SOU
1993:87). Betänkandet har remissbehandlats.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lägger fram förslag om den fortsatta civila
beredskapslagringen av olja för krigssituationer. Med hänsyn
till de planeringsförutsättningar som gäller efter 1992 års
försvarsbeslut minskar behovet av sådan lagring kraftigt.
Regeringen föreslår att de statliga lagren hos Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) avvecklas helt senast år 1999
och att i stället lager byggs upp i näringslivet med början
andra halvåret 1996. Därigenom integreras lagringen för
krigssituationer med lagringen för s.k. fredskriser och den
övriga kommersiella lagringen av oljeprodukter hos företagen.
Regeringen föreslår att avvecklingen av den nuvarande statliga
lagringen genomförs av en särskild organisation i
myndighetsform. Den nya myndigheten inrättas enligt förslaget
den 1 juli 1994.
Lagerbehov
Regeringen föreslår att beredskapslagringen av olja för
krigssituationer anpassas till de planeringsförutsättningar för
totalförsvaret som nu gäller, vilket får till följd att lagren
kan minskas till betydligt under hälften av dagens nivå. Detta
är i huvudsak en följd av att kraven på uthållighet i en
krigssituation nu har sänkts.
Regeringen erinrar om att det redan enligt tidigare riktlinjer
för beredskapslagring av olja har antagits att fredskrislagren
skall kunna utgöra en tillgång även i ett säkerhetspolitiskt
krisskede. Bl.a. mot bakgrund av detta anser regeringen att den
nuvarande terminologin på området bör ändras. Det finns enligt
regeringen såvitt gäller oljeförsörjningen knappast anledning
att skilja mellan en fredskris och en säkerhetspolitisk kris.
För båda fallen bör därför enligt regeringen användas
benämningen oljekris.
Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att liksom
hittills i planeringen hålla en klar åtskillnad mellan å ena
sidan lagring för fredskriser och säkerhetspolitiska kriser --
dvs. vad som i fortsättningen skall benämnas oljekriser -- och å
andra sidan lagring för krigssituationer, dvs. krig eller
neutralitet. Huvudskälet till detta är den civila
krigslagringens centrala betydelse för totalförsvaret, inte
minst dess militära del.
Uppgiftsfördelning och struktur för lagringen
Regeringen föreslår att den nuvarande statliga civila
beredskapslagringen genom NUTEK av olja för krigssituationer
avvecklas helt. I stället byggs lager upp i näringslivet under
en treårsperiod med början den 1 juli 1996. Denna lagring skall
ske i eller i nära anslutning till det kommersiella
distributionssystemet. Distributionen i krigssituationer avses
ske genom samma system.
Den föreslagna lagringsstrukturen innebär att de särskilda
krav som tidigare ställts på lokalisering och skydd av
krigslager inte utan vidare kommer att kunna tillgodoses.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet har framfört att det i
vissa fall kan behövas särskilda åtgärder. Regeringen påpekar
med anledning av detta att den enligt lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol får meddela föreskrifter om
både lokalisering av lager och förvaring i bergrum av lagrad
olja. Det är en uppgift för tillsynsmyndigheten att i samråd med
Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap överväga
behovet av sådana föreskrifter och lägga fram förslag till
regeringen.
Finansiering
Regeringens förslag om uppgiftsfördelning och struktur för
krigslagringen innebär att denna integreras med den kommersiella
lagringen av oljeprodukter inom näringslivet,
inkl. lagringen för fredskriser. Det framstår enligt regeringen
som följdriktigt att de berörda företagen också ges ansvaret för
att äga de tillkommande lagren och svara för finansieringen av
lagringen. Frågan skall utredas vidare av OLU.
Avveckling av de statliga lagren
Det nuvarande krigslagret av oljeprodukter hos NUTEK
representerar ett betydande värde. Även om hänsyn tas till att
lagren innehåller vissa volymer inkuranta produkter rör det sig
om ett miljardbelopp. Därtill kommer ett femtiotal
lagringsanläggningar av skiftande storlek och standard, delvis
med kvalificerat fysiskt skydd. Avvecklingen av hela detta
system är alltså en uppgift som ställer stora krav på planering
och genomförande.
Regeringen föreslår att de lager för krigssituationer som
förvaltas av NUTEK avvecklas i en takt som ger det för staten
bästa ekonomiska resultatet. Avvecklingen skall ha genomförts
senast den 31 december 1999. Lagring för krigssituationer
vidmakthålls under avvecklingsperioden i den omfattning som
krävs med hänsyn till uppbyggnaden av lager inom näringslivet.
En fortsatt ansvarsfull hantering av säkerhets- och miljöfrågor
säkras vid de anläggningar som finns kvar efter periodens slut.
Regeringen föreslår att avvecklingen av den statliga
krigslagringen genomförs av en särskild myndighet vid sidan av
NUTEK, med tidsbegränsat uppdrag samt med egen ledning och
ekonomisk redovisning. Myndigheten inrättas den 1 juli 1994.
I samband med 1992 års totalförsvarsbeslut bemyndigades
regeringen att sälja ut olja från de statliga krigslagren så att
dessa minskades till en lägre, säkerhetspolitiskt motiverad
nivå. De medel som frigjordes genom utförsäljningen fick
användas för eventuella investeringar inom området och
även för att stärka andra funktioner inom den civila delen av
totalförsvaret. I en första etapp bemyndigades regeringen att
engångsvis disponera högst 79 miljoner kronor av inkomsterna
från utförsäljningen för vissa åtgärder inom totalförsvarets
civila del som inte ingick i den gällande ekonomiska
planeringsramen.
Genom beslut av riksdagen år 1993 bemyndigades regeringen att
använda medel från utförsäljning av olja ur lagren för ändamål
också inom den militära delen av totalförsvaret (prop.
1992/93:100 bil. 13, NU28, rskr. 362). I februari 1993 uppdrog
regeringen åt NUTEK att t.o.m. år 1994 utförsälja vissa
oljeprodukter till ett belopp av högst 550 miljoner kronor.
Nettoinkomsterna från försäljningen redovisas på statsbudgetens
inkomstsida.
Regeringen har i december 1993 fattat beslut om att en del av
utvecklingskostnaderna för luftvärnsrobotprojektet BAMSE samt
viss verksamhet inom marinen skall finansieras med inkomster av
försäljning av olja ur statliga beredskapslager.
Regeringen föreslår att den nya myndigheten bör ha som uppgift
att fullfölja den utförsäljning som redan har inletts, med målet
att all olja ur krigslagren skall ha sålts senast den 30 juni
1999. Regeringen återkommer till riksdagen med en redogörelse
för användningen av de medel som inflyter genom den fortsatta
utförsäljningen.
Försvarsutskottet
Utskottet konstaterar att riksdagen i 1992 års försvarsbeslut
godkände att planeringen inom totalförsvaret skall utgå från
enhetliga antaganden om krisers och krigs karaktär och längd.
Mot denna bakgrund godkände riksdagen att beredskapslagren av
olja kunde minskas till en lägre säkerhetspolitiskt motiverad
nivå. Det fick ankomma på regeringen att lämna myndigheterna
närmare direktiv för
planeringen. Regeringen har sedermera fattat beslut om
inriktningen av de operativa försvarsförberedelserna, som bl.a.
preciserar kraven på uthållighet i en krigssituation.
Utskottet finner att den neddragning av beredskapslagringen av
olja som regeringen föreslår är en följd av de överväganden som
gjordes i 1992 års försvarsbeslut. Utskottet vill i likhet med
regeringen framhålla nödvändigheten av att hålla en klar
åtskillnad mellan å ena sidan lagring för fredskriser och
säkerhetspolitiska kriser och å andra sidan lagring för
krigssituationer. Utskottet har ingen erinran mot de grunder som
regeringen förordar för beräkningen av behovet av
beredskapslagring av olja för krigssituationer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
uppgiftsfördelning och struktur för lagringen. Den föreslagna
ansvarsfördelningen innebär en återgång till förhållandena före
1987 års försvarsbeslut. Den skyddade och utspridda lagringen,
som byggts upp under lång tid, ersätts dock med lagring i eller
i nära anslutning till det kommersiella distributionssystemet.
Härigenom erhålls en avsevärt bättre tillgänglighet. Utskottet
vill emellertid framhålla att det är viktigt att lagring och
distribution säkerställs inom de områden med svag infrastruktur
som har avgörande betydelse för Försvarsmaktens koncentrering
och operationer. Utskottet utgår från att särskilda åtgärder
vidtas för att tillgodose kraven på lokalisering och skydd av
krigslager för sådana områden.
Utskottet har ingen erinran mot de riktlinjer som regeringen
förordar för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja
för krigssituationer. Utskottet tillstyrker vidare att en ny
myndighet för avveckling av dessa beredskapslager inrättas den 1
juli 1994.
Utskottet har ingen erinran mot att regeringen bemyndigas att
utförsälja olja ur de statliga beredskapslagren i enlighet med
vad regeringen förordar.
Inom totalförsvaret sker successiva omprioriteringar mellan
olika funktioner i syfte att uppnå bästa möjliga samlade
totalförsvarseffekt. Utskottet anser det naturligt, i likhet med
vad som tidigare gällt, att medel som frigörs genom sådana
omprioriteringar får utnyttjas inom totalförsvaret. De medel som
frigörs genom utförsäljning av olja skall därför enligt
utskottets mening användas för ändamål inom totalförsvaret.
Riksdagen har vid de två föregående riksmötena (prop.
1991/92:102, FöU12, rskr. 337 och prop. 1992/93:100 bil. 13,
NU28, rskr. 362) bemyndigat regeringen att använda medel som
frigörs genom utförsäljning av olja för ändamål inom
totalförsvaret. Med hänsyn till att omfattningen av
utförsäljningen av olja är väsentligt större än vad som
förutsattes i 1992 års försvarsbeslut anser utskottet att
regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till
användning av medlen.
Stockholm den 29 mars 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c),
Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Robert
Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Jan-Olof
Franzén (m), Britt Bohlin (s) och Åke Carnerö (kds).