I detta betänkande behandlas
dels proposition 1993/94:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna
4 och 8,
dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna
motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels om ett formellt
anslag till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, dels om att 15 miljoner kronor skall anvisas till AB
Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen. Dessutom
tillstyrks förslag om att kanalbolagets skogsmark skall
kvarstanna i bolagets ägo.
Utskottet anser att programmet för privatisering av statliga
företag skall drivas vidare och avstyrker därför motionsyrkanden
om att bemyndigandet för regeringen att sälja aktierna i vissa
statliga företag skall återkallas. I en reservation (s), som får
stöd i en meningsyttring (v), anförs att staten även
fortsättningsvis bör ha en betydelsefull roll som ägare av
företag. I reservationen föreslås att det nämnda bemyndigandet
skall återkallas och att riksdagen skall uttala kritik mot
regeringen för det sätt på vilket den hittills har genomfört
privatiseringarna. Företrädaren för Ny demokrati förordar i en
annan reservation att takten i privatiseringarna skall ökas.
Med hänvisning till att riksdagen redan beslutat om riktlinjer
för AssiDomän när det gäller dels avsättning av mark för
naturvårdsändamål, dels försäljning av mark till enskilda jord-
och skogsbrukare avstyrker utskottet yrkanden om uttalanden i
dessa frågor. Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i en
reservation att ytterligare mark skall avsättas för
naturvårdsändamål. Vänsterpartiets representant ansluter sig i
meningsyttringen till denna uppfattning.
En motion med förslag om att de statliga företag som anlitar
olika butiker som ombud i sin verksamhet skall ges ett särskilt
ansvar för närservicen avstyrks. Motionen vinner dock stöd i en
reservation (s) och i meningsyttringen (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna
rubriker föreslås:
A 4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (s. 31)
att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
A 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift
av kanalen (s. 34)
att riksdagen
1. till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 15 000 000 kr,
2. godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag
kvarstannar i bolagets ägo.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (båda
nyd) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att den av regeringen tillsatta
Privatiseringskommissionen bör intensifiera sitt arbete med att
privatisera de redan för privatisering öronmärkta statliga
företagen.
1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (9) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Domän AB.
1993/94:N212 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att
försäljningen av statens företag och naturtillgångar stoppas och
att bemyndigandet angående utförsäljningen av ett stort antal
statliga företag återkallas.
1993/94:N244 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten inte skall sälja ut
Domän/Assi/Ncb.
1993/94:N252 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en snabb konsekvensutredning av
teknikutvecklingens effekter på närservicen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om monopolföretagens ansvar.
1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga företag,
14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens
rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Svenskt Stål AB (SSAB),
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om LKAB.
1993/94:N285 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försäljning av statligt ägd
produktiv skogsmark till enskilda familjeägda jord- och
skogsbruk.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
2. beslutar återkalla det bemyndigande som hösten 1991 gavs
regeringen att sälja ut statliga företag,
3. beslutar rikta anmärkning mot regeringen för brott mot
moratoriet i krisuppgörelsen vad gäller försäljning av statliga
företag.
1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet
(7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsäljning av skogsmark från AssiDomän.
Utskottet
Privatisering av statligt ägda företag
Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att
privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.
NU10). Samtidigt beslutades att det statliga
Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut.
Regeringen har vidare tillsatt en särskild kommission, den s.k.
Privatiseringskommissionen, med uppgift att bedöma vissa
centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.
Härutöver har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått
bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland
Nordbanken och Securum AB.
Hösten 1992 träffades, i samband med diskussioner om
ekonomisk-politiska åtgärder, en överenskommelse mellan
företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om att ett
moratorium i princip skulle införas för försäljning av statliga
företag (prop. 1992/93:50, bet. FiU1). Denna skall dock inte
hindra omstruktureringar i de fall då sådana är lämpliga och
nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de
fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell
försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och
Socialdemokraterna, sägs det vidare i överenskommelsen.
I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 7) lämnas
i enlighet med riksdagens beslut en redogörelse för
privatiseringsprogrammet. Härav framgår att under år 1993 har
statens innehav av aktier i bl.a. Celsius Industrier AB,
dotterbolagen till SKD-företagen AB samt investmentbolagen
AC-Invest AB, Z-Invest AB och Rödkallen AB helt eller delvis
avyttrats. Vidare har aktieinnehavet i en del företag överlåtits
till andra företag med statligt ägande. I december 1993
aviserade regeringen att den planerade att under våren 1994
erbjuda aktier i skogskoncernen Assi/Domän/Ncb -- som är under
bildande -- samt i Pharmacia AB till försäljning på marknaden.
För närvarande genomförs en försäljning av 49 % av statens
aktier i AssiDomän AB genom ett erbjudande till enskilda
personer, anställda i företaget och institutionella placerare.
AssiDomän bildades vid årsskiftet 1993/94 genom att Assi AB och
Domän AB gick samman. AssiDomän har vidare erbjudit aktieägarna
i Ncb AB att överlåta sina aktier i Ncb till AssiDomän i utbyte
mot aktier i AssiDomän. Statens ägarandel i Ncb uppgick före
erbjudandet till 50,9 % av kapitalet och 62,4 % av rösterna.
Kostnaderna för omstruktureringsåtgärder inför försäljningarna
och för försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att beräkna i
förväg. Därför har riksdagen anvisat formella anslag på
1 000 kr under vart och ett av de tre senaste budgetåren. För
budgetåret 1992/93 uppgick dessa kostnader till ca 6 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen att ett
förslagsanslag på 1 000 kr anvisas också för budgetåret
1994/95. Anslaget bör enligt regeringen kunna utnyttjas för
omstruktureringskostnader och försäljningsaktiviteter avseende
alla de bolag som regeringen bemyndigats att privatisera.
Detta förslag har inte berörts i någon motion. I fem motioner
begärs emellertid att försäljningen av de statliga företagen
skall avbrytas.
I den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:N305 anförs att
regeringen gjort ett allvarligt fel i sin näringspolitik genom
att driva fram beslut enbart av ideologiska skäl. Det främsta
exemplet är privatiseringskampanjen, hävdar motionärerna. Den
har försämrat det politiska samarbetsklimatet. Trots
överenskommelsen om moratorium har utförsäljningar genomförts
som av en enig expertkår betraktas som uppseendeväckande
utmanande, sägs det vidare i motionen. Genom försäljningarna av
Celsius och SSAB Svenskt Stål AB har de som fått förvärva aktier
eller optioner i dessa bolag tillsammans tjänat över två
miljarder kronor på skattebetalarnas bekostnad. Regeringen har
missbrukat riksdagens bemyndigande att sälja statliga företag,
anser motionärerna. De föreslår att bemyndigandet skall
återkallas och att en anmärkning skall riktas mot regeringen för
brott mot moratoriet angående försäljning av statliga företag.
Även i motion 1993/94:N212 (s) begärs att försäljningen av
statliga företag och naturtillgångar skall stoppas och att
bemyndigandet skall återkallas. I motionen betonas att de
statliga företagen har en mycket stor betydelse för
sysselsättningen i skogslänen. Denna sysselsättning kan
äventyras vid en försäljning, eftersom risken är uppenbar att en
privat köpare inte tar ett långsiktigt ansvar. De
hittillsvarande utförsäljningarna har gynnat köparna på
bekostnad av skattebetalarna och de anställda, anser
motionärerna. De menar också att regeringen inte levt upp till
det moratorium och samrådsförfarande som överenskoms med
Socialdemokraterna hösten 1992.
Statligt ägande behövs som en motvikt till den privata
maktkoncentrationen, heter det i motion 1993/94:N281 (v). Inom
strategiska sektorer av näringslivet är det motiverat med
statliga företag. Vattenfall AB och Telia AB bör förbli statliga
och vara kraftcentra för den teknologiska utvecklingen, anser
motionärerna. Försäljningarna av Celsius och SSAB har varit
dåliga affärer för staten, och aktierna har fördelats orättvist,
hävdas det i motionen. Motionärerna, som motsätter sig de
aviserade försäljningarna av statens aktier i AssiDomän,
Pharmacia och Nordbanken, anser att riksdagen bör höras inför
varje större förändring av det statliga ägandet. Det föreslås
därför att riksdagen återkallar bemyndigandet för regeringen att
sälja statliga företag.
Skogen är en resurs som i betydande utsträckning bör vara
samhälleligt ägd, sägs det i motion 1993/94:N244 (v).
Utförsäljningen av AssiDomän borde därför inte genomföras. I
länder som Finland, Förenta staterna, Canada, Tyskland och
Storbritannien äger staten större andelar av skogen än vad
staten gör i Sverige. Skogen är en nationell resurs som
utnyttjas till en rad andra ändamål än virkesproduktion, t.ex.
jakt, bär- och svampplockning samt andra friluftsaktiviteter,
påpekas det. Det blir lättare att se till att verksamheten
bedrivs på ett regional-, miljö- och energipolitiskt godtagbart
sätt om staten behåller AssiDomäns skogsegendomar, anser
motionärerna.
I motion 1993/94:N283 (s) understryks att ett fortsatt
statligt ägande i basindustrierna i Norrbotten är bra för den
långsiktighet som krävs för nödvändiga investeringsbeslut.
Motionärerna framhåller behovet av investeringar i LKAB och SSAB
och anser att en privatisering skulle försvaga möjligheterna att
genomföra dessa.
I motsats till vad som föreslås i de nu redovisade motionerna,
anser motionärerna bakom motion 1993/94:Fi508 (nyd) att
privatiseringen av statliga företag bör intensifieras. All
statlig egendom som staten inte behöver äga skall säljas ut,
anförs det i motionen. Endast ett fåtal av de företag som
regeringen fått bemyndigande att sälja har hittills avyttrats.
Enligt motionärerna måste därför privatiseringsprogrammet
aktiveras.
Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år behandlat
frågan om privatisering av de statligt ägda företagen. Våren
1993 avvisade riksdagen på förslag av utskottet krav på att
privatiseringarna skulle avbrytas (bet. 1992/93:NU27). I en
reservation (s), som vann anslutning av en meningsyttring (v),
förordades emellertid att bemyndigandet för regeringen att sälja
vissa statliga företag skulle återkallas.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att statens
främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella
ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Ett direkt
statligt ägande i företag medför risk för att dessa får mer
förmånliga konkurrensvillkor än vad som gäller för privata
företag. Detta visas inte minst av debatten kring Securum och
Nordbanken. På statligt ägda företag riktas dessutom krav på att
de skall göra investeringar eller vidta andra åtgärder som
främst har sin grund i politiska skäl och inte är affärsmässigt
motiverade. Långsiktig överlevnadsförmåga kan företagen endast
uppnå om de agerar marknadsmässigt och är lönsamma. Detta
underlättas väsentligt om det statliga ägandet minskar.
Utskottet anser därför att privatiseringsprogrammet skall drivas
vidare. Det ankommer på regeringen att bedöma när det är
lämpligt att genomföra enskilda försäljningar.
Då det gäller kritiken mot regeringen för att den inte följt
överenskommelsen från krisuppgörelsen hösten 1992 vill utskottet
understryka att omstruktureringar i de statliga företagen i de
fall sådana är lämpliga och nödvändiga inte skulle hindras
enligt överenskommelsen. Enligt vad utskottet har erfarit har
Socialdemokraterna vidare erbjudits samråd i samtliga fall som
varit aktuella efter den nämnda uppgörelsen. Ett av skälen till
att moratoriet infördes hösten 1992, nämligen knappheten på
riskvilligt kapital, har numera bortfallit. Den ökade
kapitaltillgången har skapat utrymme för en ökad takt i
privatiseringen. I denna situation har det enligt uppgift varit
svårt för regeringen att få besked från Socialdemokraterna när
samråd erbjudits. Samrådet har därför upphört. Mot denna
bakgrund är det utskottets bedömning att regeringen gjort vad på
den ankommer för att uppgörelsen från år 1992 skulle fullföljas.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
samtliga motioner i vilka det riktas kritik mot privatiseringen
av statliga företag. Regeringens förslag till anslag för
omstruktureringskostnader m.m. tillstyrks.
När det så gäller önskemålet i motion 1993/94:Fi508 (nyd) om
att privatiseringen av statliga företag skall intensifieras vill
utskottet framhålla att regeringen, som tidigare nämnts, i mars
1994 erbjudit institutioner och allmänhet att förvärva aktier i
AssiDomän och att den dessutom aviserat att aktier i Pharmacia
skall bjudas ut till försäljning senare under våren 1994.
Härutöver pågår förberedelser för privatisering av andra
företag, bl.a. Nordbanken. De nämnda försäljningarna är av
betydande omfattning. Enligt de riktlinjer som fastställdes för
privatiseringsprogrammet skall försäljningarna genomföras så att
inte övriga företags möjligheter att anskaffa kapital
förhindras. Utskottet anser att regeringen med hänsyn härtill
har gjort en lämplig avvägning av försäljningarnas omfattning.
Motionen avstyrks därför i denna del.
AssiDomäns markinnehav
Avsättning av mark för naturvårdsändamål
Våren 1992 bemyndigade riksdagen regeringen att ombilda
Domänverket till aktiebolag, Domän AB (prop. 1991/92:134, bet.
NU33). Därvid behandlades även frågan om hur olika delar av
verkets markinnehav skulle hanteras. Riksdagen fastställde
riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset skulle tillgodoses,
dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle
genomföras.
Under en lång följd av år har Domänverket på eget initiativ
successivt undantagit vissa delar av sitt markinnehav från ett
normalt skogsbruk, oftast beroende på att området skulle skyddas
av naturvårds- eller skogshistoriska skäl. Sådana områden finns
på drygt 700 platser i landet och kallas domänreservat. Den
sammanlagda arealen av dessa uppgick till ca 1,4 miljoner ha av
verkets totala markinnehav på 10 miljoner ha. Andra områden,
såsom naturreservat och nationalparker, skyddas genom
bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822).
Statens naturvårdsverk och Domänverket upprättade före
bolagiseringen en förteckning över 84 fjällnära domänreservat,
som behölls i statens ägo i samband med bolagiseringen. Vidare
hade de båda verken gjort en förteckning över ytterligare ca 270
domänreservat som ansågs särskilt värdefulla från
naturvårdssynpunkt. I samband med bolagiseringen åtog sig Domän
att i förväg underrätta berörd länsstyrelse vid planer på att
upphäva de restriktioner för markanvändningen som Domänverket
ålagt sig beträffande dessa reservat. Länsstyrelsen skall
därefter inom ett år meddela företaget om den anser att
reservatet skall ombildas till naturreservat. Övriga
domänreservat har överlåtits till Domän utan särskilda villkor.
Bolaget skall dock under minst en tvåårsperiod välvilligt
överväga omklassificering av domänreservat till naturreservat om
inventeringar av länsstyrelserna visar att det finns skäl för
detta. Slutligen förtecknade Naturvårdsverket och Domänverket
före bolagiseringen oskyddad domänverksmark som ansågs vara
skyddsvärd. Denna mark blev kvar i statens ägo, och en prövning
skulle ske av hur naturskyddet skulle ordnas.
I proposition 1993/94:30 om strategi för biologisk mångfald
anmäldes att arbete då pågick med att bilda naturreservat av
mark från Domänverket (s. 44). På förslag av jordbruksutskottet
(bet. 1993/94:JoU9) avslog riksdagen hösten 1993 vid sin
behandling av propositionen ett motionsyrkande om inventering av
mark ägd av Domän med syfte att bedöma vilka markområden som
skulle vara lämpliga att skydda som naturreservat.
Jordbruksutskottet hänvisade till att Naturvårdsverket i
samarbete med Domän hade genomfört en inventering och lämnat
förslag till regeringen om överföring av mark till reservat. I
ett särskilt yttrande anförde företrädarna för
Socialdemokraterna att de utgick från att regeringen tar
initiativ till att mark avsätts i enlighet med det nämnda
förslaget.
Skogen bidrar till en bättre miljö, påpekas det i motion
1993/94:Jo311 (s). En anpassning av skogsbruket är viktig för
att den biologiska mångfalden skall säkras. Ambitionerna när det
gäller bildande av naturreservat måste höjas, betonar
motionärerna. De anser att det i propositionen om bolagisering
av Domänverket tydligt angavs att befintliga och blivande
naturreservat skulle överföras till Naturvårdsfonden. Hittills
har endast 84 befintliga domänreservat överförts. Motionärerna
förutsätter att staten i egenskap av ägare till Domän tar
initiativ till att mark avsätts med lagstadgat skydd som
naturreservat före sammanslagningen av Domän, Assi och Ncb.
I januari 1994 besvarade näringsminister Per Westerberg en
fråga (1993/94:276) med samma innebörd som det nu aktuella
motionsyrkandet. Näringsministern erinrade då om nyssnämnda
riktlinjer för markområden med särskilda naturvärden som
riksdagen fastställt (RD 1993/94:53). Riktlinjerna har tagits in
i avtalet från den 30 juni 1992 mellan staten och Domän om
bolagisering av Domänverket och gäller även efter bildandet av
den nya skogskoncernen. Eftersom frågan redan är reglerad ansåg
statsrådet att det inte fanns anledning för regeringen att
medverka till att vissa markområden undantas.
Enligt vad utskottet har erfarit är Naturvårdsverket och Domän
ense dels om vilka naturområden som skall bli kvar i statens
ägo, dels om att Naturvårdsfonden skall förvärva ett antal
områden på kommersiella villkor från Domän. Frågan om hur de
skyddsvärda områdena skall förvaltas är för närvarande föremål
för beredning inom regeringskansliet.
Utskottet anser att det är angeläget att områden som är
värdefulla från naturvårdssynpunkt ges ett gott skydd. Med
hänvisning till vad som tidigare anförts dels om
överenskommelsen mellan Naturvårdsverket och Domän, dels om att
de av riksdagen fastställda riktlinjerna för hantering av
skyddsvärda områden gäller även efter en privatisering av Domän
avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo311 (s) i berörd del.
Försäljning av mark till enskilda
I propositionen om bolagiseringen av Domänverket anfördes att
försäljning av mark till enskilda är viktig och bl.a. syftar
till att stärka det enskilda skogs- och jordbruket. Det angavs
att försäljningen skulle ske efter två huvudlinjer. För det
första skulle mindre enskilda skogsskiften understigande 200 ha
bjudas ut till försäljning. För det andra, framhölls det, fanns
det i anslutning till Domänverkets större markinnehav ett antal
privata skogsägare som var i behov av mera skogsmark för att
uppnå effektivitet. Domän skulle på begäran av en sådan
skogsägare ta upp förhandlingar om försäljning av skogsmark. I
näringsutskottets betänkande anfördes att det är viktigt att
försäljningen bidrar till en ökad effektivitet inom skogsbruket
och den skogsbearbetande industrin (bet. 1991/92:NU33 s. 12).
I ett frågesvar i oktober 1993 (RD 1993/94:10 s. 43) omtalade
näringsminister Per Westerberg att Domän till utgången av
september 1993 hade sålt 420 skogsmarksområden och att det
återstod ca 800 områden med jord- eller skogsbruk att sälja
t.o.m. juni 1996. Näringsministern deklarerade vidare att han
med stor kraft skulle se till att riksdagens beslut när det
gäller försäljning av mark till enskilda personer går i
verkställighet.
I motion 1993/94:A454 (m) sägs att målsättningen måste vara
att stärka familjejordbruken och det enskilda ägandet av jord
och skog. Enligt motionärerna bör staten genom sitt ägande i
AssiDomän verka för att utförsäljningen av skogsmark till
enskilda fortsätter.
Statens ägarstrategi bör vara att sälja produktiv
skogsbruksmark till familjeskogsbruk, anförs det i motion
1993/94:N285 (c). Ytterligare förvärv av sådan mark från statens
sida bör inte förekomma, heter det vidare i motionen.
Motionärerna anser att staten bör utnyttja sitt ägarinflytande i
AssiDomän så att denna strategi kan fullföljas.
De tidigare beskrivna riktlinjerna för försäljning av mark
till enskilda personer som riksdagen fastställt för Domänverket
har, som redan nämnts, tagits in i avtalet mellan staten och
Domän om bolagisering av verket. Avtalet gäller även efter en
privatisering av AssiDomän.
Med hänvisning till vad som nu redovisats är de berörda
motionerna enligt utskottets bedömning tillgodosedda såvitt
de gäller försäljning av mark till enskilda skogsbrukare. Något
hinder för AssiDomän att förvärva ytterligare skogsmark
uppställdes inte i samband med Domänverkets bolagisering.
Utskottet anser att möjligheter till markförvärv bör finnas,
bl.a. för att bolaget därigenom skall kunna skapa bättre
struktur på markinnehavet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Statliga företags ansvar för närservicen
Glesbygdsbutikerna har kunnat drivas vidare bl.a. genom att de
har varit ombud för statliga monopolföretag som Tipstjänst,
Penninglotteriet, Apoteksbolaget och Systembolaget, sägs det i
motion 1993/94:N252 (s). Bolagen har därmed, anser motionärerna,
ett ansvar som de måste hantera på ett rimligt sätt, och de bör
därför inte sätta små detaljhandelsföretag under press.
Tipstjänst håller nu på med en avveckling av sitt s.k.
off-line-system, dvs. systemet där kundens ifyllda spelkuponger
via Posten sänds in till Tipstjänst. Företaget kräver en viss
minsta omsättning för att installera det nya on-line-systemet, i
vilket spelet förmedlas via telenätet till Tipstjänst. En mängd
små butiker kan inte uppfylla detta krav, framhåller
motionärerna och anser att butikernas överlevnad därigenom
hotas. Tipstjänsts omläggning drabbar både glesbygdsbutiker och
den boendenära servicen i städer och tätorter. Motionärerna
menar att staten som ägare bör se till att det tas fram regler
som gör att medborgare som är beroende av närservicen inte
drabbas av förändringar inom företagen. Riksdagen bör, sägs det
i motionen, dels begära en snabb konsekvensutredning av den
tekniska utvecklingens effekter på närservicen, dels göra ett
uttalande om monopolföretagens ansvar för medborgarnas
närservice.
Enligt vad utskottet erfarit har Tipstjänst beslutat att
avveckla sina off-line-ombud till mitten av år 1995. Ombuden är
ca 5 500 till antalet. Huvuddelen av dessa ombud finns i
tätorter. On-line-ombuden är för närvarande drygt 2 000 och
svarar för ungefär 90 % av Tipstjänsts omsättning. Antalet
on-line-ombud skall successivt öka till ca 4 000. Alla
off-line-ombud får möjlighet att bli on-line-ombud om de
uppfyller krav på bl.a. viss minsta omsättning. Tipstjänst har
beslutat att detta omsättningskrav skall vara lägre på
landsbygden. Företaget undersöker vidare möjligheterna att
minska kostnaderna för tipshanteringen på landsbygden, bl.a.
genom samarbete med Telia och detaljhandeln.
Konsumentverket har som en uppgift att följa utvecklingen när
det gäller dagligvaruförsörjningen i glesbygd. Med anledning av
Tipstjänsts beslut om ändring av ombudssystemet pågår för
närvarande överläggningar mellan Tipstjänst och verket. Därvid
har företaget förklarat att inga off-line-ombud i glesbygd skall
avvecklas under år 1994. Det diskuteras vidare på vilket sätt
särskild hänsyn skall kunna tas till butiker som erhållit
glesbygdsstöd.
Glesbygdsmyndigheten har initierat ett projekt som syftar till
att finna en modell för att trygga glesbygdsbutikernas
fortlevnad genom samarbete med bl.a. dagligvarugrossisterna,
Tipstjänst, Posten, Apoteksbolaget och Systembolaget. Ett inslag
i detta projekt är att försöka sänka kostnaderna för data- och
teleförbindelserna.
Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund omtalade i november 1993
i ett svar på en fråga (1993/94:73) om butikerna i glesbygd att
han skulle ha överläggningar med både dagligvarugrossister och
de bolag som har glesbygdsbutiker som ombud med syfte att bl.a.
betona vikten av att glesbygdsbutikerna på olika sätt ges en
ansvarsfull behandling (RD 1993/94:24). Han underströk också att
glesbygdsfrågorna och tryggandet av varuförsörjningen kommer att
ges stor vikt i den kommande regionalpolitiska propositionen.
Tipstjänsts motsvarigheter i de övriga nordiska länderna har
också beslutat om en avveckling av sina off-line-ombud. I
Finland och Danmark skall denna avveckling vara genomförd under
år 1994 och i Norge under år 1995.
Som framgår av den lämnade redogörelsen har olika initiativ
tagits i syfte att finna former för att trygga varuförsörjningen
i glesbygd. Ytterligare förslag i detta avseende kan väntas. I
det projekt som Glesbygdsmyndigheten driver studeras bl.a. den
tekniska utvecklingens effekter. Vidare följer Konsumentverket
löpande glesbygdsbutikernas förhållanden och försöker -- såsom i
överläggningarna med Tipstjänst -- att få glesbygdsaspekterna
beaktade i samband med förändringar av villkoren för de aktuella
bolagens ombud. Med hänvisning härtill anser utskottet att
det saknas anledning till några åtgärder från riksdagens sida
med anledning av den aktuella motionen. Den avstyrks därför
såvitt nu är i fråga.
AB Göta kanalbolag
I samband med riksdagens beslut angående bolagisering av
Domänverket behandlades även frågan om det framtida ansvaret för
AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen
ansåg det vara en statlig angelägenhet att ansvara för
upprustning och drift av Göta kanal. I linje härmed har
riksdagen för vartdera av de två senaste budgetåren anvisat 15
miljoner kronor till bolaget. Även för budgetåret 1994/95 bedöms
15 miljoner kronor vara erforderligt för att nödvändig
upprustning och drift av kanalen skall klaras.
I budgetpropositionen konstateras att avkastningen från
kanalbolagets skogsmarksinnehav under årens lopp har bidragit
till att delvis täcka kanalens kostnader. För att även
fortsättningsvis kunna bidra till finansieringen av verksamheten
bör därför skogsmarksinnehavet kvarstanna i bolagets ägo, anförs
det i propositionen. Detta innebär en ändring av riksdagens
beslut i samband med bolagiseringen av Domänverket att
kanalbolagets skogsmark skulle överföras till Domän AB.
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Fi508
yrkande 3, 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena
13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305
yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 9,
res. 3 (s)
3. beträffande försäljning av mark till enskilda
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N285 och 1993/94:A454
yrkande 7,
4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen
att riksdagen avslår motion 1993/94:N252 yrkandena 1 och 3,
res. 4 (s)
5. beträffande AB Göta kanalbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
13 punkt A 8
a) till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen för budgetåret 1994/95 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr,
b) godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag
kvarstannar i bolagets ägo i enlighet med vad som anges i
propositionen.
Stockholm den 22 mars 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s), Axel
Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin
Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd),
Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sören
Norrby (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo
Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 5 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 6 med
"denna del" bort ha följande lydelse:
Staten bör enligt utskottets uppfattning även fortsättningsvis
ha en betydelsefull roll som ägare av företag inom såväl
basindustrierna som andra branscher. Ett statligt ägande är
motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl
och behövs därutöver för att skydda viktigare naturtillgångar
såsom skogen och malmen. Dessutom måste det finnas statliga
företag som en motvikt till det privata näringslivet.
Den borgerliga regeringens privatiseringsprogram, som drivits
fram av ideologiska skäl, undergräver möjligheterna för staten
att genom sina företag trygga goda levnadsförhållanden för
medborgarna i olika delar av landet. En utförsäljning av
naturtillgångarna skulle vidare leda till en utarmning av
landsbygden. Regeringen har dessutom inte insett den stora
betydelse -- inte minst för sysselsättningen -- som de statliga
företagen har i framför allt skogslänen. En privatisering kommer
att leda till att det långsiktiga ansvarstagandet som hittills
varit en ledstjärna för företagen ersätts av kortsiktiga,
affärsmässiga motiv. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan
utveckling.
Härutöver vill utskottet understryka att de utförsäljningar av
statliga företag som regeringen har drivit fram har genomförts
på ett sådant sätt att staten -- och därmed skattebetalarna --
gått miste om minst ett par miljarder kronor, som i stället
tillfallit dem som haft de ekonomiska möjligheterna att köpa
aktier och optioner. Regeringen har bl.a. härigenom, enligt
utskottets uppfattning, missbrukat regeringens bemyndigande att
sälja statliga företag. Med hänvisning till detta och vad
utskottet tidigare anfört bör riksdagen återkalla bemyndigandet.
Som framgår av den tidigare redogörelsen träffades en
överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna om
moratorium och samrådsförfarande beträffande försäljningen av
statliga företag. Utskottet vill uttala sitt starka missnöje med
hur regeringen har hanterat denna överenskommelse. Kontakterna
med Socialdemokraterna har i allmänhet tagits i ett mycket sent
skede, och krav har därvid ställts på reaktion inom en orimligt
kort tid. Det kan vidare konstateras att regeringen inte vid
något tillfälle beaktat de synpunkter som Socialdemokraterna
framfört. Näringsminister Per Westerberg har därutöver
deklarerat sin avsikt att bortse från riksdagsbeslutet om samråd
med Socialdemokraterna. Utskottet finner det helt klart att
regeringen inte följt överenskommelsen, och riksdagen bör därför
uttala sin kritik mot regeringens agerande.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N212
(s), 1993/94:N281 (v) och 1993/94:N305 (s), de två senare i nu
aktuella delar. Med ett uttalande från riksdagens sida i
enlighet med vad som förordats tillgodoses i allt väsentligt
även motionerna 1993/94:N244 (v) och 1993/94:N283 (s) i nu
berörd del. I linje med det sagda avstyrker utskottet dels det i
budgetpropositionen framlagda förslaget om anslag till kostnader
för vissa omstruktureringsåtgärder m.m., dels berörd del av
motion 1993/94:Fi508 (nyd).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N212,
1993/94:N281 yrkandena 13 och 14 och 1993/94:N305 yrkandena 2
och 3 och med anledning av motionerna 1993/94:N244 och
1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1993/94:100
bilaga 13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och
därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
2. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som
börjar med "När det" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Som framgått tidigare är utskottets principiella uppfattning
att staten skall fastställa de generella spelreglerna för
näringslivet medan de enskilda företagen skall vara privatägda.
Utskottet anser att det är angeläget att omvandlingen av
näringslivet i denna riktning sker så snabbt som möjligt. Därför
måste privatiseringsprogrammet aktiveras och aktier i statliga
företag bjudas ut till försäljning i en större omfattning än vad
regeringen hittills aviserat om. Vid försäljningarna skall ett
spritt ägande eftersträvas. Med ett uttalande från riksdagens
sida i enlighet härmed tillgodoses motion 1993/94:Fi508 (nyd) i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena
13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305
yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr och
därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Avsättning av mark till naturvårdsändamål (mom. 2)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo
Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär en privatisering av det
nybildade AssiDomän en risk för ett minskat skydd för områden
som är värdefulla från naturvårdssynpunkt. De riktlinjer som
tidigare fastställts kan visa sig otillräckliga, eftersom
AssiDomäns framtida agerande endast skall baseras på
affärsmässiga överväganden. Även efter den nu pågående
försäljningen av aktier i AssiDomän kommer staten att vara
majoritetsägare i bolaget. Enligt utskottets uppfattning bör
detta inflytande utnyttjas, så att bolaget tar initiativ till
att ytterligare markområden skyndsamt avsätts till naturreservat
på villkor som är rimliga med hänsyn till Naturvårdsfondens
resurser. Genom ett uttalande med denna innebörd från riksdagens
sida blir motion 1993/94:Jo311 (s) tillgodosedd i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo311 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo
Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Många butiker är för sin överlevnad beroende av att vara ombud
för olika bolag, såsom Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. Därmed
är också många människor för sin försörjning med dagligvaror
beroende av att butikerna får ha kvar sina ombudskap på rimliga
villkor. Dessutom har medborgarna i de glesare befolkade
områdena berättigade krav på att även de skall ha tillgång till
de aktuella bolagens tjänster.
Förändringar av flera slag påverkar förutsättningarna för
butiker och även för aktuella bolag att upprätthålla en god
servicenivå i glesbygd. Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att det görs en kartläggning av utvecklingstendenserna
och deras effekter för medborgarnas närservice. Härvid bör
uppmärksammas inte bara de tekniska förändringarna, utan även de
omstruktureringar av verksamhet och ägande som är på väg
beträffande vissa av de berörda bolagen, såsom Tipstjänst,
Apoteksbolaget och Posten. Utskottet anser det vidare rimligt
att de statliga företagen tar särskild hänsyn till förhållandena
i glesbygd och allmänt beaktar effekterna för närservicen när
villkoren för ombuden förändras.
Med vad som nu anförts tillstyrker utskottet motion
1993/94:N252 (s) i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N252 yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Särskilt yttrande
Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)
Bengt Dalström (nyd) anför:
Enligt min uppfattning är det angeläget att en god närservice
kan tryggas. Jag utgår därför från att regeringen beaktar
behovet av att glesbygdsbutikerna även fortsättningsvis kan
erbjuda sina kunder de tjänster som de nu såsom ombud förmedlar
åt Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. statliga bolag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som
företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationerna
till detta betänkande.